Issuu on Google+

Husets ABC

där husägaren kan hitta svar på de flesta frågor som kan ställas om huset. Läsaren tas med på en inträngande husesyn utifrån och in – från källargolv till taknock, från rum till rum. Material, utförande, skötsel, underhåll och reparationer beskrivs ingående. Dessutom ges förslag på hur man kan förbättra och förnya. Funktionen hos VVS- och elinstallationerna förklaras på ett lättfattligt sätt, vilket underlättar intrimning och felsökning. Boken visar också hur man skyddar sig själv och huset mot inbrott, brand och radon. En presentation av de vanligaste skadedjuren avslutar. Det praktiska arbetet beskrivs med tydliga steg-för-steg-anvisningar. Tonvikten har lagts på sådant som den normalt händige kan tänkas klara på egen hand. Och för den som tänker anlita hant­verkare är boken en värdefull kunskaps- och informationskälla.

Hemgren & Wannfors  

Husets ABC är en uppslagsbok

Per Hemgren (t.h.) & Henrik Wannfors (t.v.) är SAR/MSA-arkitekter och har under mer än 30 år drivit eget arkitektkontor, Brygghuset Arkitekter AB. Huvudsakliga inriktningen har varit småhus, där de förutom planering och gestaltning av husen även lärt sig allt annat om småhus: material, konstruktioner, byggmetoder, installationer, måleri. Tillsammans och var för sig har de skrivit flera böcker och tidningsartiklar om hus och byggande.

www.icabokforlag.se

Per Hemgren & Henrik Wannfors

En handbok för husägare • • • •

konstruktion & material installationer & säkerhet sköta, reparera & förbättra steg-för-steg-anvisningar


Per Hemgren & Henrik Wannfors


Innehåll Del 1: Bra att veta – 7 Några fysikaliska regler 8 Byggmaterial 11 Fästartiklar 19 Att jobba själv 22

Behövs bygglov? 31 Att anlita företag 33 Introduktion till ekologisk­ hushållning 34

Del 2: Själva huset – 37 Husets konstruktion 38 Så byggdes husen förr 39 Modernt träregelhus 43 Murade hus 46 Husgrunden 50 Gamla husgrunder 53 Dräneringen 54 Problem i husgrunden 57 Fukt i platta på mark och i källargolv 59 Fukt i källaryttermur 63 Fukt i kryprumsgrund 66 Ytterväggen 68 Timmer 70 Träpanel 72 Putsfasad 76 Tegelfasad 79 Plåtfasad 82 Fibercementplattor 83 Yttertaket 84 Underlagstaket 87 Takpannor 88 Plåttak 92 Papptak 95 Trätak 98 Gröna tak, stråtak 100 Fibercement och eternit 101 Tak av natursten 103

Vattenavrinning 104 Skorsten 108 Tillträdes- och skydds­ anordningar 109 Fönster & dörrar 110 Fönster 111 Fakta om fönster 112 Material i karm och båge 115 Fönsterglas 116 Spara energi 119 Tätningslister 121 Fönsterbeslag 122 Solavskärmning 124 Imma på rutorna 125 Justera fönstren 126 Underhåll och renovering av fönster 127 Byta glas 129 Byta fönster 130 Ta upp nytt fönster 132 Montera fönster 132 Ytterdörren 135 Dörrbeslag 137 Spara energi 140 Innerdörrar 141 Justera dörren 143 Byta dörr 144

Mellanväggar & bjälklag 146 Ljudisolering 149 Riva eller bygga en vägg 151 Ingrepp i bjälklaget 154 Trappan 156 Bygga om & förbättra 160 Tilläggsisolering 161 Ta upp nytt och sätta igen fönster 165 Utvändig trappa av trä 167 Bygga burspråk 169 Däck, altan m.m. 170 Bygga skärmtak 173 Bygga takkupa 175 Takfönster 176 Inreda vinden 177


Del 3: Inomhus – 179 Golvbeläggning 180 Undergolv 182 Linoleum- och plastgolv 183 Trä- och laminatgolv 190 Naturstens- & keramikgolv 197 Textila golv 203 Väggbeklädnad 206 Tapeter och väv 208 Träpanel 209 Kakel 211 Väggplastmatta 216 Glasblock, glasbetong 217 Puts och tegel 218

Innertaket 220 Köket 226 Barnsäkert kök 228 Bänkskivor och diskbänkar 229 Köksluckor och lådfronter 232 Vitvaror 234 Belysning och eluttag 238 Avfallssortering 239 Förbättringar och tips 240 Planera ett nytt kök 242 Bygga om köket 246

Bad, tvätt & bastu 250 Sköta och rengöra 252 Förnya badet 255 Planera nytt badrum 257 Maskinell utrustning 258 Planera ny tvättstuga 260 Belysning 262 Bygga om bad eller tvätt 263 Bastu 264 Eldstaden 266 Bra drag 270 Underhåll och skötsel 271 Skorstenen 272 Installera ny eldstad 275

Måla utomhus 298 Måla trä 299 Måla en träfasad 300 Måla på puts och betong 303 Måla på plåt och järn 305 Övriga fasadmaterial 306 Måla fönster och dörrar 307

Måla inomhus 310 Förarbete 311 Tapetsera och sätta väv 313 Måla väggar 317 Golv 319 Måla och lacka trä 322 Tegel och puts 324 Tak inomhus 325 Måla snickerier 326 Övrigt 328

Eldning med ved och pellets 351 Solfångare 355 Ventilationen 358 Vatten & avlopp 366 Färskvatten 368 Avloppet 373 Toalettsystem för egen anläggning 376

Elsystemet 380 Felsökning 385 Koppla själv 386 Belysningen 390 Vitvarors energiförbrukning 393 Solceller, solpaneler 394 TV, telefon & data 396

Del 4: Måleriarbeten – 279 Om färger & verktyg 280 Färgtyper 285 Skydda dig själv och naturen 289 Arbetsteknik 290 Vård av material 293 Innan du målar 294 Rengöring 295 Färgborttagning 297

Del 5: Installationer – 331 Inledning 332 Uppvärmning 334 Värmesystem 335 Värmekällor 339 Olje- och kombinationspannor 340 Elvärme 342 Gaspanna 345 Värmepumpar 345

Del 6: Säkerhet m.m. – 401 Brand 402 Skydda huset mot blixten 404 Säkert för barn 405 Skydd mot inbrott 406

Radon, formaldehyd, asbest, PCB 409 Skadedjur, svamp m.m. 411

Vill du veta mera? 415 Bildförteckning 415 Register 417


Del 1 Bra att veta Några fysikaliska regler 8 Byggmaterial 11 Fästartiklar 19 Att jobba själv 22 Behövs ­­­bygg­lov? 31 Att anlita företag 33 Introduktion till ekologisk hushållning 34


24



Timmermanspenna – en rejäl penna för markering på trä och andra material. Tumstock, måttstock, har fått sitt namn efter gamla tiders mått­enhet, tum. Välj en med endast det metriska mått­ systemet. Måttband och s.k. märkmätare finns från 2 m och uppåt. Hyvel för finjustering av virkets mått och för planing av trä­ytor. Välj en där det är enkelt att reglera skärets djup och vinkel. Se upp för spik, som snabbt förstör skäret. Skruvmejslar finns i flera stor­lekar och för olika skruvspår. Finns även med vändbart skaft för skruvar med raka spår och krysspår samt med bits. Bits finns för skruvskallar med rakt spår, krysspår, Torx och insex. Borrset för trä, metall och sten. Yxa är bra till lite av varje av grövre arbeten i trä, men kan i skarpslipat skick även användas till finsnickeriarbeten. Slipas med sliprondell.

Bågfil för sågning i metall. Ha alltid extra blad till hands. Träfilar finns i flera utföranden för grova och finare arbeten. Metallfil för gradning av kanterna efter sågning i metall. Plåtsax ska vara böjd, annars kom­ mer du inte åt längre in på plåten. Vattenpass finns korta och långa. Långt vattenpass rekommenderas vid montering av dörrar och väggar, vid golvläggning m.m. då kraven på preci­ sion är höga. Snickarbyxor eller snickarbälte. Byx­ orna skyddar dig själv och ev. kläder du har under. Snickarbyxor har många fickor för verk­tyg, spik och skruv och vissa har fickor på knäna där speciella knäskydd kan stoppas in. Bältet skyd­ dar ingenting men är praktiskt och lätt att ta av och på. Arbets- eller hyvelbänk. Att hyvla och såga går mycket lättare om trä­biten är ordentligt fastspänd.

Att mäta B

d1

Talmeter är en s.k. märk­ mätare som kan användas att både mäta och märka med.

Bits för olika skruvspår. Uppifrån: sexkant, torx, rakt spår, philips, pozidrive.

5

3

A

d2

A

rät vinkel 4

B

Ett enkelt sätt att skapa en rät vinkel är att ta hjälp av den s.k. egyptiska ­triangeln. Vinkeln blir rät om triangeln har dessa proportioner.

För att få vinklarna i en rektangel att bli 90° ska diagonalerna vara lika långa, d1= d2.

Vid längre avstånd eller vid avsaknad av vatten­ pass kan en genomskinlig vattenslang användas för att mäta upp en vågrätt linje t.ex.

Invändiga mått kan mätas med två l­ister.


25

Del 1 bra att veta

Elmaskiner finns för snart sagt varje arbetsmoment. Här är ett axplock be­­stå­ ende av maskiner för hyv­ ling, slipning, kapning och borrning i olika ­material. En del maskiner har upp­ laddningsbara batterier.

Murslevar – en liten och en stor. Skånska – bräda att släta ut olika slags bruk och betong med. Plastback. I en rejäl plastback kan man blanda bruk och betong. Skyffel att ösa sand, cement m.m. med. Spade att gräva i marken med. Lämpliga handmaskiner

Slagborrmaskin – steglöst variabel och reversibel – som kan an­vändas att borra med i alla underlag. Slagborrfunktio­ nen kopp­las in vid borrning i sten eller betong. För att borra i härdad, modern betong och framför allt natursten (gra­ nit eller dylikt) be­hövs dock en krafti­ gare maskin, som kan hyras. Maskinen fungerar också som skruv­ dragare. Skruven dras snabbt i – och ur om det skulle behövas. Elektrisk sticksåg är mycket an­­vänd­ bar och sågar nästan allt överallt. Blad finns för trä och metall samt knivblad för skärarbeten. Cirkelsågen är en kraftfull maskin, som snabbt kapar reglar och plank.

Man kan också klyva reglar till den dimension man vill ha. Klingan går ­ också att snedställa. Se upp för spik, som gör att klingan snart blir slö. Elhyvel. Vid större hyvlings­ arbeten underlättar elhyveln. Se upp för spik, som på ett ögonblick förstör hyvelskäret. Slipmaskinen är oundviklig vid stör­ re sliparbeten. Rondellslipmaskinen kan ge grader i ytan. De oscillerande slip­ maskinerna är van­ligast för ytor som ska bli släta och blanka. Med en bandslip kan man snabbt slipa bort flera milli­meter trä från en yta. Vinkelkapmaskin används vid kap­ ning av keramiska plattor, tak­pannor, fibercementskivor m.m. Använd då kar­ borundumskiva ­– och skyddsglasögon! Hyrmaskiner. Större maskiner och specialmaskiner som är för dyra att köpa kan hyras, t.ex. ­bilningsmaskin, kraftigare borr­ maskin, vibratorplatta för markarbeten, betongblandare och betongvibrator.

Kap- och gersågen ­kapar snyggt och exakt vinkelrätt ­eller i den vinkel du vill. Den fungerar utmärkt vid geringsarbeten.


40

husets konstruktion

bestämde de jämna avstånden mellan ständarna, och på så vis skapades den karaktäristiska skiftesverksfasaden. De bäran­ de ständarna kan inte ostraffat sågas av, utan vill man ta upp ett nytt fönster eller en dörr, är man hänvisad till mellanrummen mellan ständarna.

Skiftesverkshus ­Horisontella plank hålls samman av spårade verti­ kala ständare. Naturligt nog kan inte gaveln byg­ gas med samma teknik högre än till långsidans takfot.

Korsvirkeshus I fasaden låter man i de flesta fall stommen, timran, synas. Vid mindre vacker fyllning än detta elegant murade tegel putsades fyllningarna och vitkalka­ des. högben (takstolar) läkt för taktäckning remstycke eller lejd

bjälkar

snedsträva ständare löshult fotträ golvbräder isolering blindbotten skarv med rakt blad grundmur skärv

Korsvirkeshusets stomme, timran, hålls ­samman med dymlingar, träplugg. Fönster och ­dörrarna placerades m ­ ellan ständarna.

Korsvirkeshus Korsvirkeshus förekommer i trakter där det råder brist på framför allt barr­ träd. Till stommen tog man helst ek, som är mycket starkt och röttåligt. På ett fotträ ställdes våningshöga ständare med lagom inbördes avstånd och på dessa lades ett sammanhållande remstycke, även kallat lejd, som bar taket. Stommen, som också kallas timra, sta­ biliserades med snedsträvor och vågrätt liggande löshultar mellan ständarna. Sammanfogningen gjordes med trä­ dymlingar eller tappar. Mellanrummen i timrans väggar fylldes med tegel eller lerklining armerad med grenverk. Föns­ ter och dörrar fick sin givna placering i öppningarna mellan ständarna. Timran gjordes i allmänhet synlig i fasaden, men om den inte är det i dag, är det inte kulturhistoriskt korrekt att ta fram den. Korsvirkeshuset är mindre känsligt för sättningar än ett stenhus tack vare timrans elasticitet, som kan jämföras med timmerhusets. Så länge stommens förbindelsepunkter förblir intakta kan korsvirkeshus deformeras ganska mycket innan det uppstår fula sprickor. Stolpverkshus Stolpverkshuset kan ses som en variant av korsvirkeshuset där timran gjorts något smäckrare och resligare, ofta i två våningar för att tillmötesgå kraven på ljus, luft och komfort. Behövdes en bärande hjärtvägg, byggdes den ofta av stående plank. Stommen kläddes på båda sidor med träpanel, varav den ut­ vändiga ibland reveterades, dvs. putsa­ des med kalkbruk.


41

Del 2  själva huset

avväxling ovan fönsteröppning

takstol takstol hammarband

vindsbjälklag förhydningspapp snedsträva som ­­ sta­biliserar stommen

panel klädd med spännpapp på insidan mellanbjälklag

golvbjälkar

luftspalt/tvärreglar stomme av spontade plank golvbräder källarbjälklag isolering blindbotten

syll

bjälke syll

husgrund

källaryttermur/ grundmur, in- och utvändigt putsad

Stommen i stolpverkshus i två våningar. Stommen kläddes in- och utvändigt med trä­ panel. Fönster och dörrar placerades i öppning­ arna i stommen.

Plankhuset hade sin blomstringstid från ­slutet av 1800-talet till 1950-talet.

Stolpverket fylldes möjligen med ­ ågot isolerande material, t.ex. kutter­ n spån, sågspån eller torv och mossa. Iso­ leringen sjönk med tiden ihop något och lämnade kalla partier i väggarna. Enk­ lare hus fylldes inte alls med isolering. Liksom i korsvirkeshuset placerades föns­ter och dörrar i öppningarna mel­ lan stolparna, och konstruktionen till­ låter inte att man sågar av stolpar utan erforderliga avväxlingar. Det kan vara svårt att skilja ett stolp­ verkshus från ett panelklätt timmerhus utan att ta upp hål i väggen och titta efter. Möjligen kan man höra skillna­ den på ljudet när man bankar i väggen.

och invändigt ursprungligen med papp och träpanel och senare med skivmate­ rial. Väggen fungerar som en skiva och liksom i timmerhus kan man såga täm­ ligen fritt för nya fönster m.m. Husen grundlades i allmänhet med en källar­ våning och taktäcktes med tegelpannor. Konstruktionen lanserades i slutet av 1800-talet i och med sågverksindu­strins och transportväsendets framväxt och var den vanligaste konstruktionen i trä­ hus ända till 1950-talet. Plankorna var lättare att hantera samt mer virkeseko­ nomiska än timret. Hustypen möjlig­ gjorde också tillverkning av väggele­ ment på fabrik, kanske en förutsättning för att egnahemsbyggandet kunde ta ­sådan fart under 1930- och 1940-talen. Från energisynpunkt är väggen mind­ re bra, och i samband med en större ­renovering kan det vara på sin plats att tilläggs­isolera den.

Plankhus Plankhuset är oftast byggt med en stom­ me av stående 2 1⁄2 –3" ×  8–9” spontade plank. Stommen är utvändigt klädd med panel eller kalkputs (revetering)

förhydningspapp fasadbeklädnad, träpanel eller puts (revetering)


104

yttertaket

Vattenavrinning

rännkrok

rännkrok

rännkrok gavel

rännsil rännskarv ränna

omvikskupa

rörböj

mellanstycke rörböj

Taket ska tillsammans med fasaderna skydda husets stomme och inre miljö mot regn, snö, vind, kyla och värme. En av takets främsta och viktigaste uppgif­ ter är att ta hand om nederbörden och se till att regn- och smältvatten rinner av taket och leds bort på bästa möjliga sätt. För att vattenavrinningen ska underlättas, har huset försetts med ­ hängrännor och stuprör, fönsterbleck, vindskivor, skorstenskrage m.m. Hängrännor och stuprör Hängrännornas och stuprörens uppgift är att ta hand om det vatten som rinner från taket. Från hängrännorna vid takfoten leds vattnet ned till marken via stuprören, som antingen mynnar ovan mark i utkastare eller ansluts till något system för dagvattenavlopp,    ”Dräneringen”, s. 54. Ut­förandet ska vara sådant, att vatten inte stänker på fasaderna, vare sig på dess väg ned eller via stänk från marken.

rörsvep (för sten)

stuprör

rörsvep (för trä)

utkastare

fällbar utkastare

brunns­ utkastare

renstratt

muff till renstratt

Hängrännor och stuprör finns i både plåt och plast. Vanligast är nog förzinkad och fabriksmålad stålplåt. De flesta detaljer som behövs för alla typer av ­mon­tage finns i handeln: rännkrokar, svep, skarvbitar, utkastare m.m.

Skarpa böjar. Förr tillverkade plåtslagaren rör och krökar för hand och böjarna blev skarpa, s.k. skarpa knän. Vill man av pietets- eller estetiska skäl ha sådana finns de att få tag i igen.


105

Del 2  själva huset

skorstenskrön skorstenskrage

vattbräda, vindskiva ventilationsstos fotplåt hängränna

vinkelränna takfönster

plåtkrage plåttak ståndränna

vattbräda vindskiva

stuprör stuprör

Material och utförande

Hängrännor, stuprör, fotplåt, vind­skivor m.fl. anslutningsdetaljer tillverkas av olika plåtmaterial – stålplåt, koppar, zink – eller plast. Ytbehandlad stålplåt är vanligast vid nybyggnad och reparatio­ ner, medan äldre rännor och stuprör ofta är tillverkade av förzinkad plåt som målats. Koppar är mindre vanligt, och plåt av zinklegering är relativt nytt, och därmed sällsynt det också. Häng­ rännor, stuprör och vissa beslag finns även i plast i flera färger. Dimensionen på rännor och rör bör som regel vara minst 100 mm, men mind­re skärmtak klarar sig med mind­re dimension. Rännan bärs av rännkrokar, som monterats i takfoten med högst 0,6 m avstånd. När rännkrokarna monteras, kan ett snöre spännas upp längs med takfoten för att markera hängrännans lutning och placering. Rännan ska luta minst 1 cm på 2 m längd, 1:200, för att

god avrinning ska garanteras. Krokarna ska vara av ca 5 ×  25 mm plattstål eller motsvarande. Vid papp- eller slätplåts­ täckning försänks krokarna i takpane­ len, om de monteras ovanpå denna. Byggvaruhandeln har många färdig­ formade skyddsbeslag att sälja i både plåt och plast. Underhåll Här är det verkligen viktigt att hålla rent så att vattnet kan rinna undan. Löv, barr och annat skräp avlägsnas regel­ bundet. Kontrollera samtidigt även föl­ jande: ■■ att rännorna fortfarande leder bort vattnet och att vatten inte blir stå­ ende i rännan, vilket tyder på att den är de­formerad. Stående vatten leder snabbt till rostangrepp, att det bör­ jar växa ­mossa o.dyl. eller att vatten som svämmar över blöter ned och skadar fasaden.

Takets svaga punkter Fuktskador uppträder ­lättast där takets olika ytor möts samt vid dess kanter.


142

fönster & dörrar

ca 1900

1920-tal

1930-tal

1950-tal

Dörrtrycken med före­ bilder från några olika tids­ epoker.

Beslag

Lämpliga mått

Förutom traditionella lyftgångjärn finns vändbara symmetriska snäppgångjärn till innerdörrarna. Dörren hakas loss från gångjärnen med hjälp av en skruv­ mejsel och hängs upp igen genom att gångjärnen träs på ett i sänder. Finessen med dessa är att tillverkarna inte behöver lagra både höger- och vänster­ gångjärn, och dörrarna kan med en enkel operation anpassas för vänstereller högerhängning utan att gångjär­ nen byts. Hängningen ändras genom att dörren vänds upp och ned och kar­ mens sidostycken byter plats. Läs mer om ­ beslag i avsnittet ”Dörr­ beslag”,   s. 137.

Vanlig gångdörr på entréplanet ska vid ny- eller tillbyggnad i allmänhet vara anpassad för person som sitter i rull­ stol. Detta innebär att öppningsmåttet ska vara 800 mm, dvs. det behövs en 90-dörr med karmyttermåttet 900 mm. Annars räcker det med 80-dörrar. Sma­ ken får avgöra vilket man väljer. Till klädkammare, förråd, badrum och andra smårum räcker en 70-dörr, om det som sagt inte är krav på till­ gänglighet för personer i rullstol. Bastudörr

  avsnittet ”Bastu” på s. 264.

Dörr med snäppgångjärn

Dörrar med snäppgångjärn hängs upp genom att gångjärnens delar träs i varandra ett i ­sänder.

Skjutdörrar. Dörrar ska kunna öppnas utan att slå emot en annan dörr när de öppnas och kunna stå öppna utan att vara i vägen. Ibland går detta inte att lösa så bra, och då kan en skjutdörr vara ett bra alternativ. En sådan är dock inte lika tät som en bladdörr. Det finns också vikdörrar. Många av dem är ganska sladdriga och ­svåra att manövrera.

Dörren hakas loss från gångjärnen med hjälp av en skruv­mejsel.


143

Del 2  själva huset

Justera dörren Här är några förslag till lösningar på någ­ra typiska dörrproblem.

monteras om. Kontrollera karm och vägg med långt vattenpass.

Dörren tar i karmen eller tröskeln

Låsregeln passar inte i slutblecket

Kontrollera om dörren hänger rakt, dvs. att springorna mellan dörrblad och karm är lika stora hela vägen. Av springornas form kan man sluta sig till om hela dörr­ bladet behöver höjas eller sänkas eller om bara gångjärnen ska knäckas. Dörrbladet höjs med mellanläggs­ brickor i gångjärnen (gäller lyftgång­ järn, snäppgångjärn går inte att justera). Om dörren behöver sänkas, bör gång­ järnen redan ha mellanläggsbrickor, som nu kan tas bort. Annars måste gång­järnen monteras om. Problem kan också bero på sättning­ ar i huset. Dessa kan vara årstidsbund­ na. Då kan man tvingas hyvla av lite på dörrbladets över- eller underkant.

Att dörrlåsets fallregel inte sluter till, inte faller in i slutblecket i karmen, kan bero på att dörren hänger snett eller har satt sig. Justera i första hand gångjär­ nen. Annars kanske det räcker med att fila lite på slutblecket. I värsta fall får slutblecket flyttas.

Dörrbladet har slagit sig

Om dörrbladet har slagit sig, böjts, blir det svårare. Dörrbladet tar emot kar­ men upptill och nedtill men når inte fram på mitten, eller tvärtom, och går inte att låsa. Det är ett svårt jobb att med kilar på rätta ställena i ramverket räta upp bladet. Kanske dörrbladet kan sättas i spänn en tid och böjas tillbaka.

Kärvande lås

Om fallregeln inte löper fritt och lätt kan det bero på för mycket målarfärg. Vid ommålning rinner målarfärg lätt in och gör att fallregeln klibbar fast. Ev. kan man behöva lossa låset för att komma åt och skrapa bort målarfärgen.

Gångjärnsriktare I bästa fall kan gångjärnen bändas till lite med en gångjärnsriktare. Verk­tyget träs över gångjärnet, var­ efter man försiktigt bänder åt önskat håll.

Lämpliga verktyg

Långt och kort vattenpass, träkilar, gångjärnsriktare, hammare, skruvmejs­ lar, skruvdragare, karmskruv, special­ verktyg för karmskruvar, bräckjärn.

spår för istoppsbricka

justeringsbricka

gångjärn som justeras med istoppsbricka

gångjärn som justeras med slitsbricka

Dörren sitter snett i karmen

Sitter dörren snett i karmen kan det bero på att gångjärnet lossnat. Dra åt skru­ varna ordentligt i såväl karm som dörr. Dörren öppnas eller stängs av sig själv

Att dörrar öppnas eller stängs av sig själva beror på att de hänger snett. Kar­ men kan vara snett monterad i väggen eller så lutar hela väggen. Här räcker det i allmänhet inte med att knäcka till gångjärnen. En vägg som lutar åtgärdas inte, men själva karmen kanske kan

Justering av gångjärn Både vanliga gångjärn och tappbärande gångjärn kan justeras genom att brickor placeras mellan gångjärnshalvorna. På vanliga gångjärn måste dörrbladet först lyftas av, varefter brickan träs över tappen. I det tappbärande gångjärnet kan istoppsbrickor f­yllas på i brick­inkastet genom att dörren lyfts några millimeter.

Lyfta av en dörr Det finns specialverktyg för att lyfta tunga dörrar, i detta fall en fönsterdörr. Men det går lika bra att som här ordna en häv­ stång med några brädbitar.


Mellanväggar & bjälklag Innerväggarna och bjälklaget skiljer rum­ men resp. vånings­planen från varandra. En viktig funktion som gäller för båda är att de ska vara ljudisolerande. Väggarna är också bra att hänga upp saker på, tavlor, bokhyllor m.m. Infästningar i väggen ­behöver göras på olika sätt.

Mellanvägg. I vissa sam­ manhang vill man trots allt kanske inte ha total avskärmning mellan två rum. Det kan vara trevligt att ha visuell kontakt mel­ lan t.ex. vardagsrum och matplats/kök men ändå möjlighet att stänga för matos med en glasdörr vid behov.


147

Del 2  själva huset

Timmervägg I avsnittet ”Timmer”,   s. 70, och kapitlet ”Husets konstruktion”,    s. 39, beskrivs hur timmerstommen är uppbyggd med mer eller mindre tillyxa­ de stockar travade på varandra. Stock­ arna kan ut­ göra både stomme och väggyta, men traditionellt klädde man helst väggarna invändigt för att dölja de ”fula” stockarna. Dessa exponera­ des bara i enklare hus, förrådsbodar, ladugårdar m.fl. Det är lätt att fästa saker i väggen med spik eller vanlig träskruv. Man kan också såga i väggen för t.ex. en ny dörröppning nästan hur som helst utan att befara några sättningar i stommen. Timmerväggar med kulturhistoriskt värde bör underhållas på ursprungligt vis. Länsantikvarien kan svara på frågor. Timmervägg lerklining dymling yta som ruggats upp med yxhugg

Regelvägg trä- eller metallreglar

Plank- och kloasongvägg I plankhus byggdes väggarna massiva med spontade plank, 2–3 ½" tjocka. Innerväggarna kläddes på båda sidor ­ med papp, som tapetserades. Detta är en utmärkt vägg som är både ljudisole­ rande och stabil. Den är mycket lätt att fästa upp saker på. För att få elledning­ arna infällda måste man fräsa upp spår hela vägen, vilket kan vara besvärligt. Kloasongväggen är också en plank­ vägg, men i stället för att vara klädd med spänd papp är den putsad på båda sidor. En vassmatta spikades upp på vägen som armering för putsen. Vägg­ typen byggdes under samma tid som plankväggen och är vanlig främst i fler­ familjshus.

Plankvägg

Kloasongvägg

2–3” plank spännpapp

2–3” plank

tapet

puts

Spika på rätt ställe I de fall det bara sitter papp spänd över stock­ väggen, får man vara noga med var man sätter i tavelkroken.

vassmatta

Tegelvägg

Lättbetong Lättklinker

ev. puts

ev. isolering

halvstensmur

ev. puts

skiva eller panel

ev. ytterligare en skiva

helstensmur

puts alt. spackel eller skiva

Exempel på mellan­ väggar. Mycket har för­ enklats med tiden, dock inte huskonstruktioner av trä. Här ser vi de vanligas­ te mellanväggarnas prin­ cipiella uppbyggnad.


152

mellanväggar & bjälklag

3

4

5

6

7

3.

Mät avståndet mellan golv- och tak­ regel. Såga de stående reglarna 1 mm längre. 4. Det är viktigt att reglarna kommer helt i lod och med rätt avstånd, som passar skivorna som ska monteras

i nästa steg. Det finns 1,2 och 0,9 m breda skivor. Centrumavståndet mel­ lan reglarna ska motsvara halva skiv­ bredden, dvs. 60 resp. 45 cm. Mar­ kera reglarnas placering och sätt dem på plats. 5. Träreglarna spikas fast med 34 ×  100 spik, 2–3 st. ”på skrå” i var ände. Stålreglarna ställs i skenan och skru­ vas fast med två skruvar i vardera änden. På båda sidorna om och ovanför dörröppningen fästs träreglar (även om du bygger med stål) att fästa dörrkarm och foder i. 6. Nu är det dags att ”enkla” väggen, dvs. fästa skivor på ena sidan ( även teckning nederst på s. 153), varefter elektrikern kan göra sina in­ stallationer.


153

Del 2  själva huset

7.

Sätt isolerskivor mellan reglarna och montera skivorna på andra sidan samt dörrfoder, golvsockel och ev. taklist. Klart för målning och tapetse­ ring!

Bygg väggen med ­stålreglar Ett alternativ till t­räreglar är stålreglar. För­delen med dessa är att de inte slår sig på samma sätt som trä­ reglar kan göra. Det är lätt att montera de stående reglarna, som bara vrids på plats och fästs med skruv.

valt regelavstånd karmyttermått +15–25 mm

Gör en dörröppning så här Lämna plats för dörrkarmen med 15–25 mm passmån (ovan). Regeln på golvet kan kapas efter att hela väggen är uppreglad.

skruva minst 15 mm från kanten

200

träreglar

Bygger du med stålreglar, ska du ändå montera trä­reglar runt dörrkarmen att fästa karm och foder i (till höger).

mm

200 mm

200–300 mm

skruva minst 15 mm från kanten

Montage av gipsskiva Så här fäster man en gipsskiva med spik eller skruv. Spik- resp. skruvskallarna ska ned exakt så djupt i pappen att de försvinner under ytan – inte gå igenom pappen.

väggstomme av stålreglar


242

köket

oanvändbart utrymme

ur skåpet och man kommer åt från båda sidor. Djupare bänk än 60 cm

Finns det plats kan köksbänken göras djupare, t.ex. 80 cm djup i stället för de sedvanliga 60 cm. Då erhålls bättre av­ ställningsytor. Ev. kan den extra ytan utföras som en hylla.

2 hyllplan

Spisreglage i överskåpets underkant

i förekommande fall åtkomligt från baksidan oanvändbart utrymme

Med spisreglage i överskåpets under­ kant blir köket säkrare för barnen, efter­som de inte kan nå till reglagen. Hörnlösning för bänkskåp

3 lådor passbit 3 lådor

Köksbänkens hörn är alltid knepiga att utforma effektivt. Karusellskåpet blir faktiskt inte bättre än två hurtsar i vinkel. Vid den senare lösningen kan i bästa fall hörnet göras tillgängligt från baksidan.

Det finns egentligen ingen bra lösning för hur hörnutrymmet kan användas ­effektivt i en bänkskåpsinredning. Kan hörnet nås från baksidan är det utmärkt, men ofta brukar man sätta ett s.k. karu­ sellskåp i hörnet. Minst lika effektivt är det faktiskt att strunta i att utnyttja hör­ net och i stället placera så mycket hurt­ sar man kan på vanligt vis. En 30 cm bred hurts på var sida om hörnet (som annars blir oanvändbart utrymme) rym­ mer lika mycket som karusellen.

Planera ett nytt kök Köket är ett rum avsett för många olika funktioner. Matlagning och diskning är faktiskt ganska mångfacetterade syssel­ sättningar. De tar sin tid och kräver flera maskiner och redskap, bänkytor och skåp. Man rör sig mycket fram och tillbaka under arbetet. Står matbordet i köket, finns ytterligare en funktion som ska samordnas. Köket är också det dyraste rummet i huset. En köks­ ombyggnad med inredning, vitvaror, el- och vatteninstallation, nytt golv m.m. samt målning är inte sällan en affär på flera hundratusen kronor. Därför är det lämpligt att den som planerar köket är påläst så att han eller

hon vet vad som blir bra och vad som är mindre lyckat. Ibland kan mysfaktorn hamna i konflikt med vad som blir mest rationellt, och man får då ta ställning till vad som är viktigast. Personliga pre­ ferenser kan också innebära avsteg från ”det absolut optimala”. Planeringens grunder

Här följer huvudkonceptet för ett ”familjekök”: Den viktigaste arbetsytan är den mel­ lan spisen och diskbänken – där det är nära till både vatten och spis är det mest rationellt att bereda maten. Det behövs vatten för tillagning och för sköljning av


243

Del 3 inomhus

Ytterligare inredningsdetaljer

Den sammanlagda bänklängden bör för normalköket vara minst 3,2 m. Är inredningen vinklad, räknar man från framkanten av bänkinredningen.

50 cm 90 cm 1,2 m

1,2 m

Minimimåttet mellan parallelluppställda köksbänkar är 1,2 m. Måttet 1,4 m är utmärkt. Höjdmåtten i bilden till höger visar svensk standard. 0,55–0,60

0,5 0,3

0,6

2,40

0,8

1,2

2,80

0,3 0,5

1,20

grönsaker m.m. Och det blir bekvämt och säkert att ha spisen intill. Vid diskningen kan ytan användas till att ställa ifrån sig smutsig disk. Diskställ resp. diskmaskin ska då stå på andra sidan om disklådorna, gärna till väns­ter för högerhänta personer. På andra sidan spisen bör det finnas en avställningsyta för t.ex. kastruller. Kyl- och frysskåpen står i endera ­änden av nu nämnd rad av skåp och maskiner, bäst på ”spissidan”, eller fritt från dessa i närheten och lätt åt­ komliga. Kylskåpet springer man ofta till. Planera en avställningsyta intill kyl­ skåpet. Men tänk också på att frysen egentligen inte behöver stå intill kylen, utan kan stå på annan lämplig plats, kanske inte ens i köket. I överskåpen vid diskbänken förvaras porslinet, så att det blir lätt att plocka ut och in. I överskåp runt fläkten förvaras specerier m.m. Var kryddorna ska pla­ ceras är ofta en knivig fråga. Ovanför spisen blir det kladdigt och varmt, och i ett överskåp försvinner alla burkarna bakom varandra. ­Ibland ser man krydd­ förvaring med liggande väl exponerade burkar i utdrags­lådor i ett bänkskåp, vil­ ket verkar ­fungera utmärkt. I bänkskåp närmast spisen ska det finnas plats för kastruller, stekpannor och dylikt. Skåpet under diskbänken blir bästa platsen för avfall, diskmedel m.m. Observera dock att diskmedel och andra kemikalier ska förvaras oåt­ komliga för barn, så det måste vara lås eller spärr på luckorna hit. Bestick och andra småprylar förva­ ras bäst i en bänkhurts nära spis och diskbänk. Lådan där kockkniven och andra farliga redskap förvaras ska ha en spärr eller lås för att skydda barnen.

3,40 mellan väggar 2,40

Några bra mått att ha i minnet vid planering av köket. Mått i meter.

vid köksinredning 2,80

fläktskåp med fläkt

60

80

Mått i centimeter

(80) 100–120

60

40–60

Grundkonceptet för en väl fungerande köksupp­ ställning: total längd mini­ mum 3,2 m, disk­maskin till vänster om diskbänken (tvärtom för vänsterhänta), absolut minst 80 cm arbets­yta mellan diskbänk och spis samt en avställ­ ningsyta om minst 40 cm på andra sidan om spisen.

Rakt kök som på teck­ ningen ovan, men med spegelvänd uppställning. Köket har inbyggnadsugn och spishäll samt infälld fläkt, mikrovågsugn och ­vitrinskåp med glasluckor.


254

bad, tvätt & bastu

Rengöring av golvbrunn med rensplugg 1

2

1. Lyft bort golvsilen, här med urtag för badkarets ut­loppsrör. 2. Avlägsna det nedsmutsade vattnet. Skruva bort renspluggen (om det går) och rengör genom hålet. Renspluggen kan ha rostat fast och behöver då borras bort och ersättas av en plastpropp.

Rengöring av golvbrunn av plast med lös insats

1. Lossa insatsen, infästnings­ sättet varierar från modell till ­modell.

2. Bli inte förskräckt. Så här ser det ut hos alla!

3. Ta bort hårstrån och annat som inte löses upp av vattnet. Spola rent.

Rengöring av pungvattenlås av gjutjärn

1. Skruva loss renspluggarna. Fånga upp vattnet i en hink.

2. Rensa med lämpligt redskap, t.ex. en bockad ståltråd.

3. Rengör renspluggarna och skruva fast dem igen.

Rengöring av pungvattenlås av plast

Rörvattenlås utan renspropp

1. Ställ en hink på golvet under vattenlåset och skruva isär det för hand.

Denna typ kan skruvas isär vid pilarna för rengöring.

2. Rensa med t.ex. en flask­ borste. Skruva ihop låset igen, se upp för vattenläckage.


255

Del 3 inomhus

avtryck syns tydligt. Bäst är om du drar av skärmen snabbt med gummiskrapan efter varje duschtillfälle.

Smutsen i avloppsrör och golvbrunnar är starkt svärtande och luktar illa. Händerna kan vara svärtade flera dagar efteråt. Ett tips är att ta på sig ett par engångsplasthandskar när man gör jobbet.

Golvbrunnen I golvbrunnen blir vatten stående. Varje gång stannar alltid något bakterie­haltigt hårstrå, hudavlagringar, saliv eller annat kvar i det ljumma vattnet i golvbrun­ nen. Den fuktiga miljön i brunnen är en god grogrund för bakterietillväxt, och efter en tid sprider sig odören. Gör rent genom att först lyfta på brunnens galler, som görs rent för hand. Ofta sitter hårrester fast där som i sin tur dragit till sig annan smuts. I äldre brunnar kan det vara svårt att komma åt. Ibland kan man behöva ta bort rensproppen, som kan vara svår att få loss. På nyare plastbrunnar kan de olika delarna demonteras utan verk­ tyg och rengöras var för sig. Möjligen kan en liten skruvmejsel behövas att lossa gallret med.

Kaustiksoda

Vattenlåset i tvättfat eller tvättho Gamla gjutjärnsvattenlås har en skruv­ tapp i övre och en i undre änden av vat­ tenlåset. Skruva av dessa med en skifteller hylsnyckel, medan du har en hink under för att fånga upp den lilla skvätt

Använd inte kaustiksoda, som är starkt frätande, i onödan. Försök i första hand att göra rent ”manuellt”. Om du efter att ha försökt med kaustiksoda kallar på rörmokaren, måste du varna honom för kaustiksodan! I stället för kaustiksoda: blanda ihop 1/4 kopp bakpulver och 1/2 deci­ liter ­vinäger och häll det i vattenlåset. Häll på kokande vatten. Låt verka.

Biologiskt rensningsmedel Bättre än kemiska preparat är givetvis sådana som är biologiskt nedbryt­ bara. För avloppsrensning finns preparat som innehåller specialutvecklade bakterie­kulturer. En skvätt ska hällas ned i av­loppsbrunnen eller vattenlåset regel­bundet och få verka några timmar.

vatten som rinner ut. Ta bort skräpet med lämpligt redskap, en ståltråd, trä­ pinne, strumpsticka eller dylikt. De modernare vattenlåsen av plast är betydligt lättare att ta isär och ren­ göra. Det är egentligen bara att skruva isär rören så mycket som be­hövs för att du ska komma åt att göra rent och där­ efter skruva ihop dem igen i omvänd ordning. Efter att du har skruvat ihop rören, kontrollera ordentligt att det ­ inte läcker någonstans.

Förnya badet Förr eller senare vill du kanske av olika skäl byta ut en eller flera enheter i bad­ rummet eller på annat sätt förnya det. Här är några aspekter på vissa funktio­ ner i ett ordinärt badrum. Badkar eller dusch?

Det är en smaksak om man väljer bad­ kar eller dusch. Risken med badkar är att de kan vara hala så att man kan halka. De kan också upplevas som obekväma. Vad du bör tänka på när badkaret ska bort är, som alltid i våtrum, fukt­

aspekten. Är golvet tillräckligt tätt för den ökande vattenöverspolningen som uppstår vid byte från badkar till dusch? Omvänt byte innebär sällan pro­ blem, om du inte ska ha in ett två- eller flermannabadkar, som kan tynga ned bjälklaget för mycket med allt sitt vat­ ten. Golvbrunnen kan också hamna inne under badkaret, vilket försvårar rengöringen. I båda fallen kan blandaren behöva bytas och flyttas i höjdled.


336

uppvärmning

A

B

Expansionskärl av ­tryckkammarmodell Det expanderande vattnet leds in i utrymme A, som då utvidgar sig. Utrymme B är ett slutet, lufttätt ut­ rymme bakom ett gummi­ membran som ger efter för A:s utvidgning, men håller emot och trycket i syste­ met upprätthålls. luftningsskruv

varvtalsreglage

Ett styrsystem, som ska vara termo­ statstyrt för att fungera bra, reglerar tem­ peraturen i huset. En shuntventil reglerar sammansättningen av direkt in­ kommande kallt vatten och vatten från pannan så att det utmatade cirkulerande vattnet får rätt temperatur. Termostater i varje rum justerar temperaturen, så att man kan få svalare i vissa rum, varmare i andra. Givare utomhus underlät­ tar temperaturhållningen när vädret skiftar snabbt mellan varmt och kallt. Eftersom vattnet i systemet utvidgar sig när det värms, behövs ett expansions­ utrymme, ett expansionskärl. I äldre hus finns detta högst upp i huset, t.ex. på vinden om det finns någon. Moder­ nare anläggningar har ett tryckkärl som placeras nära pannan. I värmepumpar kan tryckkärlet sitta inne i skåpet. Radiatorsystem

Cirkulationspump, exempel.

Det väl beprövade radiatorsystemet fungerar mycket bra, och fortfarande är de flesta hus utrustade med ett ­sådant. Livslängden är mycket lång; det finnas originalsystem från början av 1900-talet som fortfarande är i drift!

Exempel på vattenradiatorer 1. Gjutjärnsradiatorn, som har mycket lång livslängd, har åter blivit populär. 2. Sektionsradiator i nygammal stil. En specialdesignad dammvippa under­ lättar städningen. 3. Panelradiator

1

Om en radiator är kall eller om man kan höra ­något som liknar rinnande vatten, beror det oftast på att det uppstått en luftbubbla i radiatorn. Lufta den genom att öppna luftningsventilen på ena ­sidan med luftningsnyckel. Håll ett kärl under för att fånga upp utkommande vatten, som kan vara hett.

Radiatorerna, som också kallas ele­ ment, placeras oftast under fönstren för att hindra kallras från dessa. Där är de också mest ur vägen för möbleringen. Har huset fönster med god värmeisole­ ring, treglasfönster eller motsvarande, kan radiatorerna placeras fritt. Om ditt hus inte redan är utrustat med termostatventiler på elementen, bör du snarast möjligt skaffa sådana. De både sparar energi och ger bättre komfort. Reglera inte temperaturen genom att öppna och stänga fönster! Några vanliga problem

Dölj inte radiatorerna bakom tunga gardiner eller stora möbler. Då hind­ras värmen att komma ut i rummet. 2

Lufta radiatorn så här

3

Radiatorn kan läcka, vilket ofta avslöj­ as genom en liten vattenpöl under den eller genom rostgenomslag. Rost på ut­ sidan tyder på att radiatorn är i mycket dålig skick invändigt och behöver bytas. Om termostaten hakat upp sig, pro­ va först att knacka försiktigt på den med en liten hammare e.dyl. Annars kan man skruva av höljet och försiktigt röra på det lilla stiftet i mitten. När du stänger av värmen inför sommaren, låt termostatventilerna vara öppna så fast­ nar de inte.


337

Del 5 installationer

Starkt brus i radiator eller rör tyder på för stort flöde i rören. Reglera med cirkulationspumpen. Vid ändringar och tillägg i installa­ tionen måste man vara noga med mate­ rialen. Äldre rör är av järn, moderna av koppar eller plast. Koppar ska inte kopp­ las samman direkt med järn, eftersom galvaniska element (elektris­ ka ström­ mar) uppstår som gör att rören fräts sönder. Man måste använda mellan­ lägg av mässing eller plast, vilket rör­ mokaren ska känna till.

Golvvärmesystemets värmekretsfördelare Så här kan värmekrets­ fördelarna för tilloppsresp. returvattnet till ett vattenburet golvvärme­ system se ut. Varje rum har sin slinga, och i rum­ men finns termostatregla­ ge som styr flödet. Den övre fördelar vattnet som leds ut till rummen (fyra olika rum), den nedre tar hand om det avkylda ­vattnet, som ska tillbaka till värmekällan.

Golvvärmesystem

Med golvvärme, där man bygger in sling­or av en tunn vattenledning i golvet, undviker man kalla sten- och klinker­ golv. Även trägolv anses bli behagligare att vistas på. Tekniken bygger på att en plaströrs­ slinga läggs i varje rum och ansluts till en centralt placerad värmekretsfördela­ re, där ventiler reglerar hur mycket vat­ ten som ska matas ut. Härifrån kan också systemet luftas. Vid rum större än 15 m2 behövs två eller flera slingor. En shuntventil ser till att vattentempera­ turen blir lagom i det utmatade vattnet. Låt en konsult eller leverantören av ut­ rustningen dimensionera och ut­­forma anläggningen. Installationen kan utföras på olika sätt, och det finns varianter för såväl ingjutning i betong som för träbjälklag och för att lägga på befintliga golv.

golvbeläggning

golvbeläggning

värme­ spridande plåtar

värmerör

spårade skivor av extruderad cellplast

list som håller rören underlag

underlag

golvbeläggning

Aspekter på golvvärme

Golvvärmesystem lämpar sig för upp­ värmning med värmepumpar, solfånga­ re m.fl., eftersom värmevattnet inte ska värmas till så hög temperatur. Golv som är för varma är obehagliga att gå på samtidigt som det finns risk att golv­ materialen förstörs. Breda furutiljor kan gå isär eller t.o.m. spricka om vir­ ket inte är väl torkat när det läggs in. Många menar, att genom att golven är varma, fördelas värmen på ett gynn­

värmerör

armeringsjärn plastfolie betong värmerör

golvvärmelist som håller rören

värmeisolering

golvavjämningsmassa

Tre olika konstruktioner för golvvärme Ovan t.v.: Konstruktion av­ sedd för betong- eller trä­ golv. Värmeslingor ligger i spårad cellplast ovanpå underlaget. Plåten sprider värmen från vattenrören. Ovan t.h.: Konstruktion med låg höjd. Extra tunna värmeslingor bakas in i en golvavjämningsmassa på underlaget. Nere t.v.: Ingjutning i be­ tong. Används oftast vid golv på mark.


346 vatten-glykolblandning

uppvärmning

förångare

kompressor

färskvatten in

kondensor

tappvarmvatten vatten till ­värmesystemet pump

köldmedium

expansionsventil

radiator

cirkulationspump

värme från berg, jord, sjö, luft

Principen för hur en värmepump fungerar Värmepumpens huvuddelar utgörs av förångare, kompressor och kondensor. Värmen (energin) kommer från berg, jord, sjö eller luft. Via ett medium (ofta en vatten-glykolblanding) pumpas energin in i förångaren, där den överförs till ett köldmedium. Köldmediet, vars kokpunkt är mycket låg, ca –40°C, bringas att koka i förångaren och övergår då till gasform. Därefter ökas trycket genom kompressorn, varvid mediets temperatur stiger. I kondensorn kyls gasen ned av och överför sin energi till husets värmevatten, som värms upp. Köldmediet har nu tack vare avkylningen övergått till vätskefas igen och trycket minskas åter vid expansionsventilen för ”nystart” i förångaren.

skillnad på golvvärmesystem och radia­ torvärmesystem, där radiatorerna krä­ ver högre temperatur än golvslingorna. Pumpen arbetar effektivast om den får jobba hårt. Har den överkapacitet står den still långa stunder och gör då ingen nytta, verkningsgraden sjunker. Kapaciteten bör inte dimensioneras efter högsta möjliga energiförbrukning, utan ungefär 50 procent av denna kan vara en tumregel för god ekonomi. Det betyder att pumpfunktionen inte täcker hela energibehovet kalla vinterdagar, då energitillskott behövs från annan värmekälla, i allmänhet en el­patron som sitter i värmepumpen. Tillskottet kan givetvis komma från t.ex. solfångare, ­ vedspis eller t.o.m. en oljepanna. Har man flera värmekällor är en ackumula­ tortank oumbärlig. Den utgör värme­

anläggningens centrum, dit man matar in energi från olika håll. Buller

Värmepumpens ”hjärtmuskel” är kompressorn (jämför kylskåpet igen), som bullrar lite grand. Folk är olika, så medan vissa inte låter sig störas tycker andra att det är påfrestande att tvingas lyssna på kompressorljudet. Därför bör pumpen inte placeras intill sovrum, och utrymmet där den placeras kan, om så önskas, ljudisoleras. Fläkten, som en del värmepumpar är utrustade med, avger också ljud, och till skillnad från kompressorn går den kontinuerligt året runt. Fläktens ljudnivå är betydligt lägre och bör inte störa någon. Skötsel och eventuella problem

Värmepumpen är i dag tämligen drift­ säker och enkel att sköta, men som på alla maskiner kan olika mekanismer gå sönder och behöva lagas eller bytas: ­cirkulationspump, ventiler, elektronik m.m. Servicen inskränker sig i regel till enklare rengöring och kontroller. Livs­ längden sägs vara 15–20 år. Möjligen kan kompressorn behöva bytas innan dess.


347

Del 5 installationer

Att tänka på

Vid byte från värmepanna för olja, ved m.m. till värmepump, behöver man kon­ trollera med elleverantören om det finns kapacitet för den effekt som krävs. Kan­ ske behöver husets elanläggning säkras upp, vilket innebär en högre eltaxa. Ska bergvärmepump installeras, be­ höver man tillstånd från kommunens miljö­ myndighet för att få borra erforderliga hål i berget. För säkerhets skull kan det vara bra att kontrollera även med försäkrings­ bolaget. Det är inte bra om köldmediet skulle läcka ut i marken och kanske förorena grundvattnet.

Frånluftsvärmepump Den enklaste och billigaste installatio­ nen, framför allt vid nybyggen, åstad­ kommes med en frånluftsvärmepump. Den sköter såväl uppvärmningen av hus och tappvarmvatten som värme­ åter­vin­ning­en och ventilationen i huset – vid installation av andra typer av värmepumpar behöver ventilationen ­ ordnas på annat sätt. Frånluftsvärmepumpen förutsätter ett frånluftssystem, där en fläkt suger ut

uppvärmningssystem

Att välja värmepump

Det är många variabler att hålla reda på inför beslutet om vilken värmepump som blir mest ekonomisk. Därför kan det vara skönt att tillfråga en expert, som finns hos t.ex. Svenska Värme­ pumpföreningen, SVEP, och Rör­firmor­ nas Riksförbund.

När rumsluften har passerat värmepumpen släpps den ut. Tem­pera­ turen på luften har då sänkts, eftersom värmepumpen har tagit tillvara energin i rumsluften.

Den varma rumsluften leds till värme­ pumpen där energin återvinns. Värmepumpen kan försörja huset med värme och varmvatten alternativt enbart varmvatten.

Frånluftsvärmepumpen i sitt sammanhang Ventilationsluften (röda pilar/kanaler) sugs från bad, tvätt, wc och kök (dock ej från spisfläkten) och leds till värme­ pumpen, där en del av energin i luften tas till vara. Den använda luften, som kylts av, leds ut ur huset (blå pilar).

Den varma rums­ luften tas in i kanalsystemet.

tappvarmvatten

Principen för frånluftsvärmesystem Värmeenergin tas från den utsugna ­luften (röd pil) och överförs dels till värme­systemet, dels till varmvattnet. Därefter blåses den avkylda luften ut i det fria (blå pil).

ventilationsaggregat med värmepump

Luften från köksfläkten går direkt ut i en särskild kanal.

Luften kommer in via ­tilluftsventiler, ofta placerade i eller vid fönstren.


368

vatten & avlopp

Färskvatten Frysrisken! Om huset lämnas en längre tid, fritids­huset kanske över hela vintern, se till att ingenting kan frysa sönder. Vatten utvidgar sig ca 10 procent när det fryser och spränger utan vidare sönder vatten- och värme­ ledningar. Är ledningarna av plast kan de tillåtas frysa, men det kan finnas ventiler och armaturer som inte tål ­frysning. För att undvika problem med frysande servisledning (av plast), kan denna förses med värmekabel.

I de allra flesta fall kommer färskvattnet via kommunens vattenledningsnät i gatan eller annan gemensamhetsan­ läggning. Från gatan eller tomt­gränsen leds vattnet i en servisledning in till huset. Ledningen ska ligga frostfritt eller förses med värmekabel. Omedelbart innanför ytterväggen, i frostfritt utrym­ me, sitter vattenmätaren. Den sitter före alla tappställen så att allt vatten som för­ brukas passerar mätaren och kan mätas. Vid vattenmätaren sitter också huvud­ventilen, med vilken man kan stänga av hela tillförseln av vatten till huset. Numera vill vattenleverantören ha en ventil på vardera sidan om vatten­ mätaren, för att kunna byta eller serva denna enklare. Från vattenmätaren leds kallvatten till de olika tappställena, medan det som ska bli varmvatten först ska pas­ sera varmvattenberedaren eller dylikt. Har huset egen anläggning fungerar denna på samma sätt, utom att man inte behöver mäta vattenåtgången om man inte vill. Egen anläggning

Avstängningsventiler för vattenledning. Den övre regleras för hand, den undre med skruvmejsel.

Vattenutkastare För att undvika att träd­ gårdskranen fryser, är backventilen i denna kran monterad på väggens in­ sida i uppvärmt utrymme. Ventilen regleras med ett utvändigt vred. Överskotts­ vatten i röret genom väg­ gen töms automatiskt när kranen är stängd.

I den egna anläggningen hämtas vattnet från en brunn, som kan vara grävd eller bestå av ett borrat hål djupt ned i ber­ get. Även vissa sjöar och vattendrag har så rent vatten att det kan användas

­ irekt eller efter rening i små renings­ d verk, som finns för privat bruk. Öppna källor, ställen där en vattenåder under mark mynnar ut i det fria, ger ett ­ypperligt vatten och gör också att man slipper ordna med brunn. Från vattentäkten pumpas vattnet in i huset. I djupa brunnar används oftast dränkpumpar, som sätts ned i brunnen på lämpligt djup. Det finns också sugpumpar, men de fysikaliska lagarna gör att de inte kan suga från större djup än 7–8 m. För att inte pumpen ska starta varje gång man tappar lite vatten, in­ stalleras ett tryckkärl. Först när trycket sjunkit slår ett relä till strömmen, och trycket pumpas upp igen. En sådan pump med tryckkärl (hydrofor) kallas för pump­automat. Vattnets kvalitet

Kvaliteten på vatten direkt från natu­ ren varierar från plats till plats beroen­ de på markens och berggrundens be­ skaffenhet, odlingslandskapet runt om m.m. Man skiljer mellan hårt och mjukt vatten. Ett kalkrikt vatten – av­ slöjas ofta av att tvålen inte löddrar – sägs vara hårt. Vid för hög kalkhalt kan problem uppstå med kalkbeläggningar i kastruller och tvättfat, igensatta arma­ turer m.m. så att man tvingas skaffa en avkalkningsanläggning. Annat som på­ verkar vattnet är exempelvis järn- och humushalten och om det innehåller svavel­ väte m.fl ämnen. Hög järnhalt gör att vattnet blir brunt, medan hög humushalt gör att det blir grumligt och kan få dålig smak. Var noga med hälsan. Kontrollera halten av kolibakterier i brunnsvattnet då och då. En väl använd brunn tillförs friskt vatten och blir friskare än den som används sällan. En annan riskfak­ tor värd att kontrollera är radonhalten. Radon finns i vatten från vissa borrade


369

Del 5 installationer

brunnar. Tala med kommunen, som kan ha viss kartläggning av riskområden. Kommunala vattenverk brukar till viss grad korrigera besvärande egen­ heter hos vattnet och även se till att bakteriehalten hålls på tillåten nivå, innan vattnet skickas ut i ledningsnätet.

lock

trycktank

Material i vattenledningarna

Äldre rör var av stål som förzinkats ut­ vändigt. Syrehalten och föroreningarna i vattnet gjorde att rören sakta men ­säkert rostade sönder inifrån eller sattes igen av beläggningar. Att så inte sker i värmesystemet, som har samma mate­ rial i ledningarna, beror på att samma vatten cirkulerar runt där och att syret i det försvinner en tid efter påfyllning. För att undvika dessa problem, bör­ jade man använda kopparrör i stället. Koppar används fortfarande i hög ut­ sträckning, men plast blir allt vanligare. Synliga kopparledningar i badrum m.m. brukar vara förnicklade utvändigt, dvs. rören är belagda med ett tunt lager nickel så att de blir blanka. Nickel är dock inte riktigt bra från miljösyn­ punkt. Vanlig målning anses skonsam­ mare och kan bli väl så snyggt. Vattenledningsrören behöver oftast isoleras, varmvattenrör för att hålla värmen och kallvattenrör för att hindra kondens. Tidigare isolerades rören med bl.a. mineralull och papp som hölls på plats med ett slags gasbinda som linda­ des runt ledningarna. Moderna prisolrör har ett ganska tunt plastskikt runt sig vid leveransen. Ska varmvatten trans­ porteras längre sträckor i rör be­ hövs bättre isolering, och rör med tjockare isolering kallas plusprisolrör.

rörkoppling

pump

ventilrör med ventiler, manometer m.m.

Komplett installation med dränkbar pump för djupborrad brunn. Pumpen nere i brunnshålet trycker upp vattnet till en rörkoppling, där ett rör ansluter och forslar vattnet vidare till tryck­tanken. Från denna vidarebefordras vattnet till tappställe­ na. Brunnen täcks av ett lock. Pumparna nederst på sidan är avsedda att pum­ pa vatten från brunnar där vattennivån befinner sig högst 7–8 m lägre än pumpen.

Vatten­mätare i äldre hus (t.h.). Eftersom in­kommande vatten kan vara mycket kallt, bildas lätt kondens på rören, som därför bör isole­ ras.

Behörighet

Den som arbetar med vattenledning som ska stå under tryck och vara anslu­ ten till kommunalt nät ska ha behörig­ het för sådana arbeten. Däremot kan husägaren själv göra ingrepp i värme­ systemet, som inte har samma tryck

Pumpautomat bestående av eldriven pump med tryckavkännare monterad på en trycktank, hydrofor.

Vattenpump utan trycktank har ­ingen buffert, utan startar så fort man spolar vatten.


Husets ABC

där husägaren kan hitta svar på de flesta frågor som kan ställas om huset. Läsaren tas med på en inträngande husesyn utifrån och in – från källargolv till taknock, från rum till rum. Material, utförande, skötsel, underhåll och reparationer beskrivs ingående. Dessutom ges förslag på hur man kan förbättra och förnya. Funktionen hos VVS- och elinstallationerna förklaras på ett lättfattligt sätt, vilket underlättar intrimning och felsökning. Boken visar också hur man skyddar sig själv och huset mot inbrott, brand och radon. En presentation av de vanligaste skadedjuren avslutar. Det praktiska arbetet beskrivs med tydliga steg-för-steg-anvisningar. Tonvikten har lagts på sådant som den normalt händige kan tänkas klara på egen hand. Och för den som tänker anlita hant­verkare är boken en värdefull kunskaps- och informationskälla.

Hemgren & Wannfors  

Husets ABC är en uppslagsbok

Per Hemgren (t.h.) & Henrik Wannfors (t.v.) är SAR/MSA-arkitekter och har under mer än 30 år drivit eget arkitektkontor, Brygghuset Arkitekter AB. Huvudsakliga inriktningen har varit småhus, där de förutom planering och gestaltning av husen även lärt sig allt annat om småhus: material, konstruktioner, byggmetoder, installationer, måleri. Tillsammans och var för sig har de skrivit flera böcker och tidningsartiklar om hus och byggande.

www.icabokforlag.se

Per Hemgren & Henrik Wannfors

En handbok för husägare • • • •

konstruktion & material installationer & säkerhet sköta, reparera & förbättra steg-för-steg-anvisningar


9789153438229