Page 1

Mitt krig, sviter Jenny Tunedal

Wahlstrรถm & Widstrand

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 3

2011-06-16 08.44


Av Jenny Tunedal har tidigare utgivits Hejdade, hejdade sken (2003) Kapitel ett (2008) På annat förlag Du ska också ha det bra (i serien Handflata, Eolit förlag 2008)

Wahlström & Widstrand www.wwd.se Copyright © Jenny Tunedal 2011 Omslag Ladislav Kosa Inlaga Maria Burlin Tryckt hos Balto Print, Litauen 2011 ISBN 978-91-46-22120-3

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 4

2011-06-16 08.44


Till B.T.

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 5

2011-06-16 08.44


Tunedal_Mitt krig_110531.indd 6

2011-06-16 08.44


»Jag är ett barn, jag älskar mitt krig« Ann Hallström, Saknaden

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 7

2011-06-16 08.44


Tunedal_Mitt krig_110531.indd 8

2011-06-16 08.44


Det är fred Först känner jag det inte Sedan fortsätter det Det är ett fält Det oförglömliga hjärtat Solen som sken Det är dess skyldighet Under stor smärta Ensam av en ensam mor Det är ett missförstånd Var skulle vara det allvarligaste I hennes huvud Det har hänt förut Levande döda eller döda levande eller Någon med egna händer

9

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 9

2011-06-16 08.44


Det kommer att regna silver på fältet Jag kommer se med egna ögon Vänta tills något Allt händer eftersom Det finns inga träd Det lättar inte Jag vill inte veta vem och varför Hon skrattade som ett alldeles lyckligt barn Oro och den oro den väcker Den vacklande skuggan vacklar Något sliter sönder ett hjärta Mitt hjärta Den bristande kärleken sliter sönder något

10

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 10

2011-06-16 08.44


Du står utanför dörren med dörren Det glömda finns kvar i glömskan Människor är släkt med varandra Varandras lugn   självständighet   frånvaro av hopp Kanske ska vi alltid kastas mellan förtvivlan Kanske ska samma död upprepas

11

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 11

2011-06-16 08.44


skydda för att förhindra överleva

Ett barn är skrämmande likt sin mor och deras otvungna sätt att röra varandra brer ut sig genom tid och rum som träden genom grenarna ljuset genom ögonen deras galler omkring sig som blod En vit skridskobana en ocean för att skydda en lite gråkall dag i januari ett minne som täcker ett annat minne en av alla känslor är förtröstan förlängning av hår perioder av lugn en ständig självisk kärlek Snöklätt   läkt lätt snöfall   täckande det outsinliga ljuset   det exakta ordet för de små såren ett av flera sätt att administrera smärta en här som ersätter oss ett hav för att inte brytas

12

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 12

2011-06-16 08.44


Hål fyllda med vatten och kött och blod vårt eget   allt   detta syre utbytbarheten   det outbytbara in i det sista som kommer att dunklas och lättare lättare snö tätt tätt tätnar likt mörkret likt stjärnorna vitnar i den döda snön Döda flugor   vitt luftigt tyg levande flugor   vitt luftigt tyg en helt igenom mulen himmel täckt av stumma kroppar   stumma vatten utan stränder   bränder utan träd sviktandet   tyngden   det allt tidigare mörkret fallande   stigande   frekvent Ditt sätt att beskriva en solnedgång som blod alla sätt att beskriva en solnedgång som ljus de flackande orden och efter dom

13

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 13

2011-06-16 08.44


Det hänger svarta grenar utan löv i träden som vitt drivet grått   drivna moln neutral mark neutrala stenar Det är ofrånkomligt att kropparna växer var liksom höga   oåterkalleliga   skyddslösa begränsade   tillräckliga   återhållna   som djur Fältet härbärgerar rädslan vad som än sägs   vad som än står likriktat som barn – till synes avsiktslösa – deras springande och detta: var är nu de rasande / i hopar

14

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 14

2011-06-16 08.44


Ordet krig är bara avstånd nu skärmar och olika sätt att fortsätta   men också bilder förblir ruiner förtvivlade män – familjefäder – som inte kan ta sig någonstans det oförsvarbara jag tänker på vem det tillhör Vita svärmar krossade händer eller lampor frånvarande mödrar   döda   rosor   tallösa massor utslagna gemensamt   rött   kroppar som lär oss ha och hö   tillgång och avsaknad   beröring och skräck lysande flykt   flyktiga lysande   skyddsbehövande   ljusskygga Här är en sorts dröm i verkligheten en undanflykt eller tillgång solnedgången dess alldeles gyllene början t.ex. genom dimman   glöder ett guldfärgat ljus drömlikt och sanningsenligt   är vi ännu längre bort Deras ansikte är numera bara en överdrift ett slags tid som inte gör motstånd mot sig själv eller det eviga jag utgör själva synfältet och gränsen ordet jag återkommer många gånger men tiden går ändå fortare   brus, björkar, rycker du går undan i närheten

15

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 15

2011-06-16 08.44


Himlen ger intryck av att inte längre befinna sig över utan under samma fält idag som igår   det vita som inte begränsar sig förödande fåglar och utsikter det är lättare att sova så här tidigt på året det går inte längre att förstå våra regler deras skyldighet Fältet pågår som våld   innanför   olika sätt som har med pengar att göra och språk   medborgarvåld   snö   ett kallt damm som påminner frånvaro papper drivor ljus   det ligger människor i högar drömmande snö   urskiljningslöst   de döda är redan döda därav täckta – dämpade – i väntan

16

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 16

2011-06-16 08.44


skydda för att skydda: förhindra överleva bestraffa

Ser inte längre träden för alla / sot / svart / som står i vägen driver ofrånkomligt framför sig som bränder   brinner / brinner i det inre en röd radio i rummet   rummet var ett misstag nu vet vi inte hur vi tar oss ut röd sprängs i bitar   stora bränder / berättelser / sändningar i mellanrummen klassisk filmisk salongsmusik någon som skriker det det som ska ersättas / att ersätta världen att världen kan ersättas och det går genom våra väggar / nätter vita och fulla som rosornas knoppar av hat o begränsning   allt liv alla dörrar De förlorade som plötsligt stiger mellan de vi förlorade det de förlorade deras summor   summan av nätter och träden det hela (väsentligt och samtidigt så vanligt)   det är ofrånkomligt som avstånd t.ex. ett vykort ett vanligt tillstånd   om vi inte märker det / detta att vi fortfarande alls om vi t.ex. betraktar dem som vi ser har en svaghet och ser det vi tycker är självklart om natten är det inte så självklart och det finns många olika nätter

17

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 17

2011-06-16 08.44


Men det som ska ersättas – hjärtat minnet – leder oss vidare inåt mot skydd / skuld / grus   det som vi inte kan smälta eller om vi bara är kalla   rädda   med svarta brutna sinnen brunna som träd   brunna som sot   människor som dör lyssnar inte lyssnar man inte på dem lyssnar vi inte det finns skydd / skuld / grus dom människor som dör som brott en enda gång   ett enda brott   mot vilket ingen har något försvar det finns inget straff tillräckligt straff   inget försvar för den enskilda är kanske ett brott och därför måste hon rannsakas i denna mening tillhör vi inte oss själva Det som hindrar oss   är en anhalt i mörkret en hållplats dessa blodsband skrämmande bönstjälkar starka växande gränser så skyndar vi ofta vidare   till trots mjukdjur / slaktdjur / nattlig logik   en natt full av bloss lågor hål inga beständiga meningar   när vi känner något / saknar / saknaden själva vidden är oändlig Mer och mer   på andra sätt vet vi att vi är skadade av glömska   smärta som lämnade oss oskadda äntligen   föreställningen om likhet   långt ute smärta eller ensamhet   varför plågar de varandra   som barn

18

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 18

2011-06-16 08.44


Långa utegångsförbud   pauser   rökpauser också   långa register   strafftider oegentligheter i rättssalarna dumheter   kaffemaskiner   maskiner   de anhöriga som inte vet vad de gör   mumlande samtal och plötsliga känsloutbrott   någon fick åka till sjukhuset   varje natt   nya oavgjorda ofullständiga slag   förfärliga människor   förfärliga tankar   hat   självhat   mot människor men inte mot djur eller barn   förvirring kring karaktärer och karaktärsmord om någon verkligen är ett svin och ändå skadad Är det ohållbart   de söta djuren   det söta köttet   sover från början alltid – det är alltid i varje ögonblick – erinrar deras kroppar om deras egen barndom vår egen   det beror på   mor / mycket / mindre intensivt överhuvudtaget invärtes som blod   erinrar som sten Att se någons ansikte genom vatten   bara med ansiktet under vatten vi vet inte var det kommer ifrån   var vi har lämnat det vem som har lämnat oss utan det   vilket det som ska ersättas   ersätter jag   det som kom först det som gör ont

19

Tunedal_Mitt krig_110531.indd 19

2011-06-16 08.44

9789146221203  

Jenny Tunedal Wahlström & Widstrand På annat förlag Du ska också ha det bra (i serien Handflata, Eolit förlag 2008) Wahlström & Wids...