9789137135786

– Jaha? Resa, vart?

– Globen, tack. Vilken linje är det?

– Gröna linjen mot Hagsätra. Ta inte den mot Farsta Strand eller Skarpnäck för då hamnar du nån helt annanstans. Fyrtio kronor.

Frida försökte snabbt leta fram jämna pengar, men hittade bara en femhundring. Medan hon grävde i myntfacket såg vakten forskande på henne. Just när hon sköt fram rätt antal fem- och tiokronor log han stort och avslöjade två gluggar i underkäken.

– Ska du uppträda?

– Nej? Hurså?

– De där röda läpparna, allt runt ögonen och håret. Du ser ut som om du ska stå på en scen.

Frida tog emot biljetten och sökte efter ett svar som aldrig kom.

– Kille, eller? sa vakten och log sitt breda, glesa leende igen.

– Nej, svarade hon lätt förvirrat och började tränga sig framåt i fållan.

– Du kan alltid gifta dig med mig. Kom ihåg det. Och lycka till med showen, ropade vakten efter henne.

När hon skyndade mot rulltrappan strök hon med baksidan av handen över munnen för att få bort lite av läppstiftet. Hon kunde ju inte komma och se ut som en clown.

Hettan överraskade henne när hon klev av på Globens tunnelbaneplattform. Det var alldeles vindstilla och årets första varma dag. Hon kände svetten bryta fram under pudret, tyckte benen lyste kritvita i solgasset och undrade om jeansklänningen blivit blöt under armarna. Utanför spärrarna tog hon till höger. Väskan dundrade och lät när 7