Mariablomster i våra hjärtan
Bertil Murray
Innehåll
Den första Mariablomman -
Alleluja
Scenen är smyckad som en stor blomsteräng. Längst fram står aklejan som berövades sitt finaste namn av upplysningen, alleluja. Vår egen blomsterkonung Linné gick hårt fram. Med alleluja försvann också många andra namn som var knutna till blomsterdrottningen, Maria. Kanske har tiden kommit då vi kan läka skadan och återge dem det som togs ifrån dem. Alleluja, för det är så vi kallar aklejan från och med nu, har övat länge på sin lilla vers.
Alleluja – Akleja
Den poetiska berättelsen om Alleluja
”Alleluja”, en jublande glad ouvertyr, så var namnet jag en gång fick bära, men när tiderna vände gick allt överstyr, man bekände en nymodig lära.
Alleluja, det skulle man alls inte säga, så mitt namn fick ge plats för ett trist ”Akvileja”.
Men vi vet att idéer med tiden byts ut, det som bländade då ser vi falna.
Gamla furstar som tänktes ta visa beslut, de har senare ansetts som galna. Alleluja är åter ett ord vi får säga, du kan pröva, min vän, när du ser en akleja.
”Nyckelknippan”
Jungfru Marie nyckelknippa
Maj är Marias månad. Med sin gyllene nyckelknippa, gullvivan, låser jungfrun upp för sommaren som för många frusna nordbor blivit en älskad bild för himlen.
När våra första kyrkor byggdes som en himmelrikets ambassad i socknen fanns också Maria med. Knappast någonstans saknades bilden av Gudsmodern. Och i hjärtat hos våra tidiga missionärer fanns hon alldeles säkert. Visst går det att tänka att hon inspirerade många av dem att gå med evangeliet till det karga och ogästvänliga Sverige. Hennes eget ja blev en nyckel som låste upp.
Per Daniel Amadeus Atterbom var förtrogen med symboliken och skrev om gullvivan i diktcykeln Blommorna.
De gyllne små nycklar till sommarens sal mig himmelens drottning har räckt: Kom! Tag dem! Lås upp den, där står till ditt val otaliga skönheters släkt.
Jungfru Marie nyckelknippa – Gullviva
Den poetiska berättelsen om Marie nyckelklippa
Jag visste ännu föga om himmelen, den höga, och alltets store Gud, men stod där i det fria. Då mötte mig Maria, som bad mig gå med bud.
Jag gavs en nyckelknippa, en gyllne liten vippa, att fästa på min stav som tidig sommarhälsning om hela världens frälsning till frusen skandinav.
Jag svarade i bävan: Vad hjälper all min strävan när dörrar gått i lås? Hur ska jag mäkta detta, vad skulle jag berätta? Hur kan ett hjärta nås?
Då log Guds mor Maria: Jag hör din litania, du tror det är för stort. Det vet du inte förrän en nyckel sätts i dörren, vid himmelrikets port.
Så fortsätter boken med mer än 40 blommor och örter
Rosenkransen – evangelium enligt Maria
Rosen har en stark knytning till Maria. Den rymmer såväl glädje, skönhet och väldoft som taggar och smärta.
Till Sverige kom rosenkransen runt år 1500. Kanske hann den aldrig nå de breda folklagren innan reformationen gjorde slut på bruket. Därför är det främst i sydligare länder vi vant oss att se fingrar som rör sig längs pärlbandet och läppar som, ofta tyst, formar orden: Ave Maria, Var hälsad Maria… Välsignad är din livsfrukt, Jesus… Bed för oss… Länge trodde vi kanske att bönen var ett rabblande utan mening. Gång på gång samma ord.
Men så öppnas oväntat våra ögon. Liksom fingrarna flyttar sig längs pärlraden vandrar tankarna längs vägen som Maria fick gå. Vi bjuds in att se på Jesus med hennes ögon, älska honom med hennes hjärta och tjäna honom med hennes händer.
Fyra vandringar tillsammans med Maria väntar, glädjen vid Jesu tillblivelse, födelse och barndom, ljuset under hans vuxna liv, smärtan när han möter döden och härligheten som börjar med hans uppståndelse. Varje vandring har fem platser eller händelser att dröja vid. Så fortsätter vandringen år efter år. Till sist upptäcker vi kanske hur vi kommit allt djupare in i himmelrikets mysterier.
Varför kallas pärlbandet för rosenkrans? Någon gång kan pärlorna verkligen vara formade som rosor men ofta är de runda och släta. Även om kransen inte riktigt hann slå rot i den svenska myllan har den fått sin plats i många medeltida svenska kyrkor genom Rosenkransmadonnan. Här omges Maria och Jesusbarnet av en krans där pärlorna växlar med rosor.
Genom rosenkransen kan våra liv vävas ihop med Jesu liv och med Marias.
Glädjens mysterier (måndag och lördag)
Maria bebådas av ängeln
Maria besöker Elisabet
Jesus föds i Betlehem
Jesus bärs fram i templet
Jesus blir återfunnen i templet
Ljusets mysterier (torsdag)
Jesus döps av Johannes i Jordan
Jesus förvandlar vatten till vin i Kana
Jesus förkunnar evangeliet om Guds rike och omvändelse
Jesus förklaras på Tabor
Jesus instiftar sin kropps och sitt blods påskmåltid
Smärtans mysterier (tisdag och fredag)
Jesu dödsångest i Getsemane
Jesus gisslas
Jesus kröns med törne
Jesus bär sitt kors
Jesus korsfästs och överlämnar sin ande
Härlighetens mysterier (söndag och onsdag)
Jesus uppstår från de döda
Jesus far upp till himlen
Jesus sänder sin ande
Jungfru Marie himmelsfärd
Jesus kröner sin moder i himlen
Bokens blommor och örter följer Mariakransens
Glädjens mysterier
Så föregår en morgonstjärna solen, den stjärnan är Maria, Herrens moder.
I sin bearbetning av en gammal reformationspsalm från 1500-talet återerövrar Olof Hartman en av de underbara benämningar som finns på Guds moder men som länge var bortglömd eller otillbörlig på luthersk mark.
Planeten Venus syns vissa perioder tidigt på morgonen före soluppgången. Den har då kommit att kallas för morgonstjärnan, den som förebådar solen och lovar att dagen är på väg. Räknat efter solen och månen strålar Venus klarast på himlen, som vore den en mycket stark stjärna, men någon stjärna är den inte. Allt sitt ljus reflekterar den från den ännu dolda solen.
Ur natten, skriver Hartman, ropar människan efter nåd och läkedom. Gud hör och låter en strimma ljus lysa fram i själen, en blidhet komma över jorden. Den ljusstrimman, säger han, är Herrens moder Maria. Liksom morgonstjärnan förebådar solen, pekar Maria mot den sanna soluppgången, Kristus, syndarnas Messias, Frälsaren.
I glädjens mysterier påminns vi om hur Maria inte bara förebådar ljuset men är den som får föda ljuset till världen. Till glädje för alla folk. Marias nyss tillblivna barn, ännu litet som ett frö, får ett sex månader ofött barn, han som ska få heta Johannes, att sparka till av fröjd i Elisabets mage.
Och bara några veckor efter sin födelse får han en åldring i templet att utbrista: Nu kan jag dö i frid, för jag har sett ljuset. Och en gammal människa att högt prisa Gud och berätta om barnet för sin omgivning. Tolv år senare häpnar lärare och lagkloka i samma tempel över de svar som den unga pojken kan ge.
Vi märker hur Maria alltid ser på sin son. I krubban, vid korset, efter uppståndelsen, i himlen. Likt en solvända riktar hon sig med hela sin varelse mot ljuset.
Jesus bebådas för Maria av ängeln
Nu väntar rosen på sin entré. Tillsammans med liljan har hon blivit den blomma vi allra mest förknippar med Maria. ”Jag vet en dejlig rosa och vit som liljeblad. När jag på henne tänker så görs mitt hjärta glad.” Så skrev Alice Tegnér i sin bearbetning av Mariavisan från 1500-talet.
Maria fortsatte att glädja, också när kyrkan formerades om. Sånger till henne fortsatte att sjungas och skrivas. Viktor Rydberg (1828–1895) skriver om Jungfru Maria i rosengård.
Maria drömmer i rosengård, på vägen till Tabor från Nasaret, hon drömmer om stundande modersvård åt en leende gosse av Davids ätt.
Det är dags att betrakta den första delen av glädjens mysterier. Ängeln lämnar den himmelska dansen och ger sig iväg på sitt livs viktigaste uppdrag. Himlen håller andan.
När Gabriel går till Marias hus
Var hälsad jungfru Maria
Då drar genom änglarnas skara ett sus
Sjung dina sånger Maria
Den ängeln han kommer med himmelskt bud
Var hälsad jungfru Maria
Det barn du ska bära är Frälsaren Gud
Sjung dina sånger Maria
Och jungfrun hon går över fält och berg
Var hälsad jungfru Maria
Där rosorna blommar i glödande färg
Sjung dina sånger Maria
Elisabeth möter med öppen famn
Var hälsad jungfru Maria
Och ropar i tro den välsignades namn
Sjung dina sånger Maria
Maria blir fylld av gudomlig fröjd
Var hälsad jungfru Maria
Och jublar av glädje mot himmelens höjd
Sjung dina sånger Maria
Nu stämmer vi in i en väldig kör
Var hälsad jungfru Maria
Och sjunger Guds lov som de heliga gör
Sjung dina sånger Maria
Jesus kröner sin moder i himlen
Ett tecken i Uppenbarelseboken: En kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud.
Sommarlovet har brutit in. Vi anar himlens glädje. Liksom de unga skolbarnen tar vi glädjeskutt i tanken på det som ligger framför oss. Vi samlas på en blomstrande äng.
Vad klär blommornas drottning Maria bättre än den guldgula kransen.
Ett av de tråkigare blomnamnen är väl käringtand. I Elsa Beskows bilderbok Blomsterfesten i täppan gråter den lilla gula blomman. Varför ska hon kallas så? Av humlan får hon sitt nya namn, gullkrona. Rosen bekräftar. Det namnet får hon behålla. Därmed får hon, liksom alla blommor som börjar på gull, räknas in bland Mariablomstren. Kan vi inte låta alla dessa blommor få tillbaka de kära namn de en gång hade?
En dag ska vi själva få ett nytt namn, det vackraste som finns, skrivet på våra pannor.
Gullkrona – Käringtand
Allra närmast solen syns den nya månen.
Ljuset som Guds moder bär får hon ifrån Sonen.
Hon som mer än andra led vår svåra brottning lyfts till sist till himlens äng som en blomstrens drottning.
Aldrig ska den glädjen någonsin förtona. Likt en guldgul sommarkrans lyser hennes krona.
Tolv av rymdens stjärnor träder in i dansen speglar himmelrikets ljus i den gyllne kransen.
All min egen längtan må den, Gud, besvaras.
Låt min blomnings korta liv helas och förklaras.
Ett år med Maria i almanackan
2 februari, Kyndelsmässodagen. Jesus bärs fram i templet, s. 42–43. Ingen annan namnsdag.
24 mars, Gabriel. Dagen före jungfru Marie bebådelse, s. 26–27. Gabriel, ängeln som kom med budskapet firas.
25 mars, Jungfru Marie bebådelsedag. Jesus bebådas för Maria av ängeln, s. 26–27. Ingen annan namnsdag. Helgdag t.o.m. 1952.
26 mars, Emanuel. Dagen efter Jungfru Marie bebådelse. Emanuel, Gud med oss. Jesajas profetia om honom som ska komma. De tre dagarna tillsammans uttyds alltså, Gabriel kommer med budskap till Maria om honom som ska komma, Emanuel.
1 juli, Aron. Dagen före Marie besökelse firas Aron i kalendern. Hans grönskande stav är en känd Mariasymbol.
2 juli, Rosa. Fram till 1901 angavs dagen i almanackan som Marie besökelse, s. 30–31. Maria besöker Elisabet. Minnet bevaras genom att Rosa är ett av de vanligaste Mariaepiteten.
3 juli, Aurora. Dagen efter Marie besökelse firas Aurora i kalendern. Aurora betyder morgonrodnaden och har varit ett vanligt förekommande epitet på Maria.
15 augusti, Stella. Jungfru Marie himmelsfärd, s. 100–101. Länge betraktad som en form av nationaldag för Sverige. Stella, stjärna, är ett av de vanligaste Marianamnen.
7 september, Regina. Dagen före Marie födelse, s. 102–104. Regina, drottning, fanns kvar i kalendern tills Namnlängd 2001 antogs. I stället finns nu den manliga formen Roy.
8 september, Alma. Marie födelse. Alma betyder den hulda och är ett av namnen på Gudsmodern.
Fortsätting i boken!
Sid.
Källor och kommentarer
6 Magnificat, Marias lovsång, Luk 1:46–55. För utläggningar, se t.ex. Eidem, Luther, Thurian s. 84 ff.
8 Var hälsad Maria, Luk 1:28.
Återupptäckten, Per Beskow s. 66.
Jag vet en dejlig rosa, trad. folkvisa, bearbetad av Alice Tegnér. Kom, ljuva krusmynta, från Uti vår hage, svensk folkvisa. Som mandelblom och nyponblom, Jungfru Maria, E. A. Karlfeldt.
Gullviva, mandelblom, ur Rönnerdahl av Evert Taube.
Utan hårda skor, 2 Mos 3:5.
11 Änglars bröd, Ps 78:25, Vish 16:20
Helig mark, 2 Mos 3:5.
12–13 Upplysningen och Linné, Namn som försvann, Hjorth 1958 s. 92–94, Burman s. 8.
I sin Critica Botanica skriver Linné: ”Vi vörda Skaparens allmakt och hans hos plantorna uppenbarade sublima hemligheter; men vi tillåta icke, att man utnyttjar sådana namn som äga religiös innebörd.”
Alleluja, Burman s. 43 ff.
14 Bilden av Gudsmodern. Herjulfsdotter 2019 s. 48.
I hjärtat hos våra missionärer, Alf Härdelin s. 17 ff. och Carl F. Hallencreutz s. 65 ff.
14–15 Gullvivan, Burman s. 23 ff., Herjulfsdotter 2013 s. 82 ff. Petrus nyckel, Matt 16:19. De gyllne små nycklar, P.D.A. Atterbom (1790–1855).
Marias ja, början till alltings återställelse, Biörn Fjärstedt s. 51 f., Broder Roger s. 47 ff.
16 Jungfruns ögon, Burman s. 64 ff., Herjulfsdotter 2013 s. 70 ff. Sin ringa tjänarinna, Luk 1:48.
Inte ens en sparv, Luk 12:6.
17 Den tredje dagen, 1 Mos 1:11–13. Fortsätter
Maria blomster
Idéer för gudstjänst, mässa,vandring och sång
Bertil Murray
Mässa
* Invig en Mariamässhake i den ljusblå Mariafärgen. Det blir allt vanligare att församlingar inskaffar en sådan. Finns det till och med i församlingen någon som kan sy en mässhake?
* Finns inte redan en ikon med Maria och barnet i kyrkan? Samla in till en sådan. Ge den en plats vid ljusbäraren.
* Har kyrkorummet medeltida anor kanske Marias liv skildras i kalkmålningar? Eller finns en mariaskulptur eller ett altarskåp med mariascener bevarade? Använd dem som utgångspunkt för predikan.
* Om firandet sker på en söndag, fundera över hur de aktuella texterna kan belysa kyrkans tro på Guds handlande med Maria.
* Välj texter och böner som är avsedda för firningsdagen. Flera förslag finns i Mässbok i anslutning till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan 2017, Artos förlag och i Mässbok för Stockholms katolska stift.
* Välj psalmer och sånger med Mariatema eller Mariasymbolik. Svensk psalm 480 är given. Med Bo Setterlinds originaltext finns den som nr 116 i Cecilia, katolsk gudstjänstbok. Rätt okänd är däremot Svensk psalm 533:4 i Olov Hartmans bearbetning, ”den stjärnan är Maria, Herrens moder”. Kanske skulle psalmen behöva en lättare melodi.
Den svenska psalmboken rymmer mellan 30 och 40 psalmer där Maria omnämns.
Fortsättning i boken
Rosenkransvandring
* Lär församlingen att som grund för daglig meditation inför Jesus be Var hälsad Maria.
* Skapa en rosenkransvandring. Allt behöver inte göras på en gång. Det finns 20 stationer för att vid Marias sida betrakta Jesus, fem för varje veckodag eller tid på året. En sådan vandring finns till exempel på Sankt Davidsgården i Rättvik. Tips på böcker om rosenkransen ges i bokens litteraturförteckning.
Kombinera fritt från de olika rubrikerna.
Den bok du nu tar emot har i grunden ett syfte: att fördjupa förståelsen för och kärleken till Jesu mor Maria och därmed till Jesus. Genom att följa vid hennes sida kommer vi ännu närmare hennes son. Hon pekar hela tiden mot honom: Gör det som han säger till er!
I sin utläggning av Magnificat skriver Martin Luther:
Man må anropa henne [Maria] om att Gud för hennes skull ska giva och göra vad vi ber om […] men så att verket alltid ska vara helt och hållet Guds.
Luthers utläggning avslutas med orden: Det förläne oss Kristus genom sin kära moder Marias förbön och vilja.
Amen.
Två sånger med text av Bertil Murray som författaren, kompositörererna och Wessmans förlag givit tillstånd för användning i en Mariagudstjänst utan att betala ersättning. Vid kopiering ska dock uppgiften: Tryckt med tillstånd av upphovsmännen och Wessmans förlag, finnas på kopiorna. Vänligen meddela på info@proprius.se antalet kopior och dag för användning. Efter användning makulera kvarvarande kopior.
Här dansar de sjungande kvinnor
Text Bertil Murray
# # 8 6 Röst œj
1.Här 2.De 3.De
# #
dan svän ör sar ger ter de sin na, sjun skörd kun gan som de de en man D A /C #
œ œ œ œ . œ œ sen him men som me ta mar lens som so blå hu lens nan ba de vud G E /G #
& # # 6 . œ œ œj din ven skän nor del, ka och krus som B m B m/D
& # # 9 œ œ œ œ
lett. höjd gärd. De det Men A sus A 7
œ # œ œ
Musik Britta Snickars
œ œ œj kvin pen tän nor del ka, i mot var B m B m/A
œ œ œ œ œ rör dof blom sig tar mor likt av na fag i äm ra sop, nar gu la de D A /C #
œ bin myn häls der ta ning en och från bro hjär mö kig dor bu tans nas E E 7 . œ œ œj kett fröjd. värld. av Och De A sus A
ör tim sjun jan ger ta vill så går svän jub dar ga lan nas i de E m A 7
œ œ œj blom dan fri ster. sen a, Den och de D maj B m
œ œ œ œ œ stör å går sta brod för av den att sam so fi la ra man i Ma E m E m/C #
& # # 12 . œ œ œj kom glan ri ster sen a. som och Det F # 7 B m œ œ œ œ . œ œ som sal är ma vi hen rens an ner sa nic him li kar ga för mels E m A 7 . œ œ ‰ sett. nöjd. färd. D - - -