Förord Sidan 4
Vem är anhörig Sidan 5
Faser hos den sjuke Sidan 7
Faser hos den anhörige Sidan 11
Krisreaktion Sidan 17
Att vara anhörig under en pandemi Sidan 19
Avslutande reflektioner Sidan 20
Förord
Alla är vi eller har varit anhöriga någon gång under våra liv. Det kan vara till barn, syskon, föräldrar eller andra släktingar. Ibland är vi de enda som kan hjälpa vänner, grannar eller arbetskamrater och får då rollen som anhö riga.
Vi kan vara stolta över den vi är anhörig till men ibland skäms vi och tycker det är en plåga. Blir vi anhörig till någon med en demenssjukdom blir vårt liv aldrig mer detsamma.
Under det dryga tjugotal år som jag har arbetat inom äldreomsorgen har jag träffat alla slags anhöriga som befunnit sig i de mest skilda situationer. När jag gjorde min psykologutbildning skrev jag mitt examensarbete ”Demens – ett problem i tiden” som då fokuserade på den sjuka. Sedan när jag började arbeta som psykolog har jag träffat anhöriga i cirklar, föreläsningar och enskil da samtal. Jag såg då att det var faser som de anhöriga gick igenom, men även den som blev sjuk gick igenom olika faser. Jag kunde urskilja åtta faser där psykologiska förändringar och reaktioner blir ett mönster som delas av andra i samma situation.
Det är inte bara inom äldreomsorgen man möter de menssjukdom. Det är en sjukdom som även drabbar yngre personer. Idag finns det avdelningar för yngre med demenssjukdom. Den yngsta jag själv har träffat var 48 år. Det betyder ibland att det finns barn eller unga som blir anhöriga.
Faser hos den sjuke
Livet före sjukdomen – Det som man kan kalla livshis torien, vad någon har gjort och varit med om. Vad vi är med om under livet påverkar resten av vårt liv. Vi föds med grundläggande personlighetsdrag som utvecklas under vår uppväxt. Vad vi sedan gör är i allra högsta grad individuellt. När någon blir demenssjuk bär hon med sig sin livshistoria och den påverkar hur hon blir sjuk. En beskrivning av hur de åtta faserna ser ut hos den sjuka. (Man kanske kan tycka att man inte kan kalla någon för den sjuka innan en diagnos har satts, men eftersom det är en beskrivning av fasutveckling hos en person som slutligen avlider anser jag det vara relevant.) Fram för allt gör det skillnad under de två första faserna vilken slags demenssjukdom man har. En del av demenssjukdomarna har inte minnesproblem som första problematik utan kan ge personlighetsförändringar som första symtom.
Fas 1 – Mycket lätta förändringar men ändå märkbart. Under denna fas märks lätta minnesproblem som att glömma småsaker. Man glömmer att posta brev, handla, lämna in skorna till klackning och lik -------
