H istori E n om färj E stads HE rr G ård klu BBE ns HÖG sät E V ilar P å E tt B ränn V ins B ränn E ri

a V PE r mårt E nsson

det här är historien om Färjestads herrgård. Värmlands äldsta. Äldre än staden Karlstad. Och om ishockeyföreningen, vars verksamhet vilar på brännvin. Vår ciceron Benkt Eriksson forskade i fyra år. Han fann flera hundra år gamla och fascinerande spöken.

Året är 1859.

Hjulångaren ”Örn” passerar Färjestads herrgård på sin väg till Lyckan, ändstation vid Klarälven för Frykstabanan. Det ska dröja många, många år innan ordet ishockey ens är påtänkt. Och ännu längre innan en sentida och mycket framstående ägare tar plats i herrgården. Först 132 år senare förvandlas byggnaden till Färjestad BK:s kansli. I dag idrotts-Sveriges pampigaste och mest anrika.

När röken från ”Örn” sveper in över herrgården sommaren 1859 är delar av byggnaden redan mycket gammal.

– Man vet att det fanns en gård här redan 1584 när hertig Carl gav Karlstad dess stadsprivilegier. Den fungerade då som gästgiveri och krog främst för de resande på Kungsvägen, som gick från S:t Petersburg, via Stockholm och Kristiania (Oslo) till Bergen, berättar Benkt Eriksson.

På gästgiveriet undfägnades gästerna med mat, dryck och vila efter ansträngande resor. Därefter tog resenärerna färjan till Råtorp, eller vice versa, för fortsatt färd.

frödingkännaren och lokalhistorikern Benkt Eriksson har varit en hängiven FBK-anhängare sen 1960-talet. Han och Ulf Sterner tog 1970 initiativet till att bilda Färjestads supporterklubb. Föreningen FBK 70 hade som mest över 2 000 medlemmar.

– Jag upplever Färjestad BK:s historia som en askungesaga, med många fascinerande kapitel. Från klubbens födelse i Håfströms kiosk på Färjestad till köpet av Värmlands äldsta herrgård och alla idrottsliga framgångar, säger Benkt.

Efter fyra års forskning har han hittat mycket intressant om Färjestads herrgård.

I dag är Färjestad riksbekant, genom den framgångsrika hockeyklubben. Fram till 1648 var namnet också mycket välkänt, då som en betydande trafikplats.

– Samma år byggdes den så kallade Södra bron, mellan Sundsta gård och Östra hyttan, av byggmästaren Erik Menlös.

Den krossades emellertid av vårflodens isflak och ersattes av en färja, som var i bruk fram till dess att Östra bron stod färdig 1797, berättar Benkt Eriksson.

Men när Karlstad grundades var den blivande herrgården på Färjestad inte särskilt betydande. Den nuvarande herrgårdsbyggnadens första våning uppfördes av gråsten under 1600talets senare hälft.

– Påbyggnaden med nuvarande utseende kom till så sent som 1765, berättar Benkt Eriksson.

Det första ägarnamn som mötte Benkt Eriksson var landshövdingen och friherren Arvid von Nolcken.

– Det var von Nolcken som sökte samla stadens lärare, präster, borgare och militärer på Färjestad till så kallade ”Theensembler”. Syftet var att bibringa dem mera levnadsvett. Ett försök som dock skändligen misslyckades. Inte en enda person infann sig, trots att tillställningen var ordentligt utannonserad, berättar Benkt Eriksson.

Annat det än dagens lämmeltåg till Färjestad, vintertid!

Det är nu brännvinet kommer in i bilden! Tillsammans med Benkt Eriksson tar vi oss ner i ”katakomberna” under Färjestads kansli.

– Tänk om dom här väggarna kunde tala, utbrister Benkt.

Det är nästan så att man känner en kvardröjande doft av öl och brännvin, fast den har ingenting med guldfestande ishockeystjärnor att skaffa.

– Här var ett brännvinsbränneri inrymt i äldre tider. I början av 1850-talet övergick bränneriet till att fungera som ölbryggeri, och det blev upprinnelsen till Färjestads Bryggeri med dess goda öl, berättar Bengt Eriksson.

1848 anlände en holländsk emigrant till Karlstad från Rotterdam. H van Hage hade flytt till Sverige undan Napoleonkrigen. van Hage köpte herrgården för sin mågs räkning.

– Mågen hette Johan Henrik Huss, var brukspatron och en av ortens driftigaste affärsmän. Med Huss började gårdens glansperiod. Huss anlade en underbar trädgård, med fruktträd, bärbuskar, rosengård och tusentals andra blommor. En konstnärlig målare vid namn Bransell prydde rummen åt söder på andra våningen med takmålningar och brunt och gråblått. Dessa togs tyvärr bort i samband med renoveringen 1931-32, vet Benkt Eriksson att berätta.

På 1880-talet markerade en gammal grindstuga vid nuva-

Benkt Eriksson forskade i fyra år och hittade många fascinerande historier om Färjestads herrgård. Nere i källaren låg förr ett brännvinsbränneri, som i början av 1850-talet övergick till att bli ett ölbryggeri.

FOTO: ÖRJAN SÖDERLUND

l eif lAB r AAten

Till bandyledarnas förtret valde Leif ”Lais” Labraaten ishockey när konstisen kom. Och så när hade han hamnat i Nordamerika!

– Fick som 17-åring chansen att träna med New York Rangers b-juniorer och erbjöds ett kontrakt. Men valde att åka hem och klara studentexamen, berättar han.

Labraaten tog plats i FbK:s A-lag och blev bofast som ett yrväder utmed sargen.

Han nominerades till juniorlandslaget som 18-åring, men matcherna sammanföll med FbK-kval så han tackade nej.

Styrkan var skridskoåkningen och improvisationen. Han var en anfallsglad lirare.

– Jag passade hellre än sköt, är hans analys.

”Lais” tillhör en genuin hockeysläkt. Dan och Ulf med samma efternamn är kusiner, och deras kusiner bär namn som Thomas och Alexander Steen.

Som ungdomstränare verkade Labraaten i FbK:s pojkishockey i hela 14 år. Civilt arbetar han som högstadielärare i Hammarö kommun.

Född: 17 november 1946

Moderklubb: Färjestad

Position: Forward

Tröjnummer i FbK: 17

Säsonger i FbK: 11 Matcher i FbK: 199

SM-guld i FbK: 0

< Färjestads herrgård är Värmlands äldsta. Den har anor från 1500-talet, innan Karlstad blev stad. Här har mycket utspelats innanför väggarna genom åren och i dag är herrgården högsäte för Färjestad BK:s kansli.

FOTO: LARS HEDELIN

rande Rudsplan den dåtida gränsen till Grava. I grindstugan bodde Anders Olsson, som var anställd på Färjestads gård.

– Och det var faktiskt denne Anders Olssons sonson Inge som på 1960-talet skrev grundstroferna till FBK-visan ”Färjestad, Färjestad”, berättar Benkt Eriksson.

Den färdigställdes i början av 1970-talet av Thore Skogman.

nu börjar vi närma oss nutid. 1931 köpte Karlstads kommun Färjestads herrgård. Priset var 132 000 kronor, och byggnaden fick en välbehövlig upprustning. 1932 uppläts herrgården till det Sandvallska barnupptagningshemmet varpå den förvandlades till vårdhem för åldringar 1941. När vårdhemmet upphörde användes byggnaden för allehanda aktiviteter fram till 1991, då Färjestad BK blev hyresgäst. Två år senare köpte FBK herrgården, och den har sedan dess varit föreningens kansli.

Invändigt är gården rejält, men varsamt, restaurerad. Bland andra har Ernst Kirchsteiger, inredningskändis från SvT:s Sommartorpet, ta- git sig an det stora, pampiga, sammanträdesrummet på övervåningen. Men herrgårdens fasad är i akut behov av en ansiktslyftning.

– Byggnaden är K-märkt. Vi har vi haft ett möte med länsantikvarien Göran Wettergren. Fasaden, skiffertaket och kolonnerna på framsidan ska renoveras och vi hoppas kunna genomföra det under nästa år, säger FBK:s klubbdirektör Lars Glennert.

Nu vet du att grunden till FBK:s kansli är minst lika stabil som föreningens verksamhet i dag. Säkerligen har Håkan Loob och de andra FBK-patronerna på herrgården spöken från flydda tider som osynliga arbetskamrater, hukande i mörka skrymslen och nere i det gamla brännvinsbränneriet.

För säkerhets skull är dörren till källarvalvet reglad flera varv. Men det är en helt annan saga. n

Konstnären Alfred Eskel Wiström (1833-1873) från Kalmar målade i mitten av 1800-talet ett antal utsikter över Karlstad. bland andra tavlan med hjulångaren Örn och Färjestads herrgård som motiv, ”Utsikt från nordost”. Målningen tillhör Värmlands museum.