dEn HEmliGa fBk-PlanEn: lla HadE kunnat Vara ikEa arEna

n n Redan i slutet av 1980-talet hade Karlstad kunnat få en ny storarena.

Och ett Ikea-varuhus.

Samarbetet stannade dock redan på idéstadiet.

– Tiden var kanske inte riktigt mogen, säger Färjestads klubbdirektör Lars Glennert.

Färjestad BK hade vuxit ur 70-talskostymen Färjestad Ishall. Med diskussioner om en Europaliga runt hörnet behövdes något annat än den omoderna ishallen. Något betydligt större och publikvänligare.

Därför smiddes redan i slutet av 1980-talet planer på en ny, större arena.

Och kreativiteten i föreningen var stor.

Under många år hade ett Ikea-varuhus i Karlstad varit hett efterlängtat av såväl kommunen som konsumenterna.

Varför inte slå samman de två byggplanerna till ett gemensamt jättekomplex?

I största hemlighet kontaktades därför Ikeas grundare Ingvar Kamprad i sommarbostaden på Hammarö sommaren 1989. Ritningar och idéskisser hade tagits fram, nu återstod ”bara” att övertyga den legendariske möbeljättens grundare om ett gemensamt bygge.

Kjell och Lars Glennert, Håkan Loob och Thomas Rundqvist träffade diskret Ingvar Kamprad på ett hotell i centrala Karlstad.

Lars Glennert minns mötet väl.

– Vi berättade om våra planer för Kamprad och han tog sig tid och lyssnade noga på vad vi hade att säga.

Skisserna, framställda av arkitekt Ulf Bergfjord, som sedermera kom att rita Löfbergs Lila Arena, var snyggt förpackade i ett kompendium. Det hela var ett ytterst välplanerat och genomtänkt totalkoncept.

Tanken var att arenan skulle ligga i Välsviken, strax öster om Karlstad.

Jättebygget skulle innehålla tre hyresgäster; Färjestad BK, Ikea och varuhuskedjan B&W.

– Kontakter var tagna med B&W och de var positiva, minns Glennert.

Allt var noga planlagt, affärsytor, pausytor, parkeringsplatser. Varuhusen skulle stå för kundtillströmningen på dagtid, Färjestad skulle nyttja ytor och parkeringsplatser på kvällar och helger.

Ingvar Kamprad, som inte alls är idrottsintresserad, lyssnade artigt, men kom sedan med den snudd på dräpande motfrågan:

– Varför lägga ett möbelvaruhus i Välsviken när det redan finns ett utmärkt köpcenter i Bergvik!?

Lars Glennert:

– Planerna stupade egentligen på att Kamprad ansåg det fel att ha köpcenter på två sidor av staden. Eftersom Ikeas medverkan var en förutsättning för genomförandet lades planerna ner.

Mötet ägde rum 1989 och det skulle dröja ytterligare tolv år innan Färjestad kunde inviga Löfbergs Lila Arena och 18 år innan Ikea invigde sitt möbelvaruhus på Bergvik. n

Så här skulle Ikea Arena i Välsviken kunnat se ut. Planerna lades dock ner sedan Ingvar Kamprad tackat nej med motiveringen att Karlstad redan hade ett fungerande köpcenter på Bergvik och att det vore fel att bygga ytterligare ett på andra sidan stan.

SKISS: VÄRMLANDS HUSPROJEKTERING

Utrustade med spadar i stället för klubbor tog Färjestads spelartrupp, med Jörgen Jönsson och Roger Johansson i spetsen, det historiska första spadtaget för nya Löfbergs Lila Arena den 19 juni 2000.

Sune Almqvi S t

Isartist, bollgeni och spelbegåvning är epitet som stämmer in på Sune Almqvist. Äldre idrottskonsumenter håller honom som en av de bästa lagidrottare Värmland skådat.

Han varvade bandy och ishockey, han var eleganten, som åkte skridskor mjukt och lekande och försåg lagkamrater med smörpass. Några mästartecken blev det aldrig som spelare, men väl som tränare. Han tog vid efter Curt Einarsson i boltic.

Efter spel i Göta med bland annat ett JDM (bofors besegrades) fortsatte Sune med hockey i bland annat Kil. Därefter blev det FbK för denne genuine Karlstad-grabb. – Jag var nog lite för lång för dagens ishockey. Nu är det mest brottning och system. Jag vill ha lir. På min tid var det roligt, och då orkade man med både bandy och hockey – samma dag.

I mogen ålder fastnade Sune för golf, en aktivitet han fått ökad tid för sedan att han gick i pension efter 40 år som brandman.

Född: 11 juni 1937

Moderklubb: IF Göta

Position: Forward

Tröjnummer i FbK: 11

Säsonger i FbK: 6 Matcher i FbK: 71

SM-guld i FbK: 0

Övriga meriter: 5 bandylandskamper (varav 1 VM), elitspel i Göta, Lesjöfors, Filipstad och boltic att det var rätt, säger Färjestads ordförande Sture Emanuelsson. det var en satsning som idrottsföreningen Färjestad BK aldrig tidigare varit i närheten av.

Och en stor satsning var det.

Med en total omsättning på 42 miljoner kronor skulle föreningen gå in i ett byggprojekt som skulle komma att kosta närmare 160 miljoner kronor och innebära en upplåning av 100 miljoner kronor.

– Det var ett svårt beslut att ta, men vår uppfattning var att arenabygget var helt nödvändigt och att det på sikt var ett större hot mot vår verksamhet att inte göra något alls. Helt avgörande för projektet var att vi inte någon gång skulle sätta oss i en situation där vi äventyrade föreningens stabilitet eller existens, säger Sture Emanuelsson, dåvarande platschef på JM Bygg i Karlstad och 1997 invald i Färjestads styrelse och dess ordförande sedan 2000.

Satsningen var nödvändig. Färjestads Ishall rymde 4 750 åskådare och var trång och otidsenlig, trots den omfattande renoveringen fyra år tidigare.

– Det var nödvändigt för hela vår verksamhet att ha en större, och modern arena där vi kunde ta in fler människor och erbjuda dem en högre standard och tillgodose de krav som framtidens arenabesökare skulle ställa. Målsättningen redan från början var också att arenan fullt ut skulle vara vår egen. Vi ville själva ha kontrollen över all försäljning i vårt eget hus, säger Lars Glennert. modellen hade tidigare inte testats i hockey-Sverige, där i huvudsak kommunala anläggningar eller i ett fåtal fall, externa ägare, dominerade. På andra sidan Atlanten hade NHL-klubbarna sedan länge arbetat efter det koncept FBK nu riktade in sig på. från kreditgivarnas sida fanns en hotfull faktor i form av de förutsättningar som föreningen levde under; att uteblivna sportsliga framgångar snabbt kunde innebära en helt annan ekonomisk realitet med spel i en lägre serie och därmed också betydligt mindre intäkter. Den risken var ingen bank vid den tiden beredd att ta.

– Tanken väcktes på allvar tio år innan arenan stod klar, när vi i början av 1990-talet vid ett möte med Torontos klubbledning fick en bakgrund till byggandet av Air Canada Center, säger Lars Glennert.

Färjestads plan var klar; att bygga arenan i egen regi och att äga den själv, allt finanseriat med eget och upplånat kapital i bank.

Men trots en sportsligt och framförallt ekonomiskt mycket solid verksamhet fanns stor tveksamhet från bankerna att gå in med finansiering.

– Vi mötte en mycket stor försiktighet från deras sida, säger Sture Emanuelsson.

Sanningen var att ingen av de stora bankerna, trots mångårigt partnerskap med föreningen, ensam vågade satsa på projektet. Det ansågs för riskfyllt och i bakgrunden fanns också en rädsla från bankernas sida att behöva bli den som satte föreningen i konkurs om projektet gick snett.

Läget var besvärligt.

Föreningen behövde till varje pris en ny arena för fortsatt tillväxt och därmed ökad sportslig styrka. Men ingen vågade satsa på projektet.

– Det var en jobbig tid, den kanske tyngsta under min tid i föreningen, medger klubbdirektören Lars Glennert.

Till sist nåddes dock en lösning. Handelsbanken och dåvarande Föreningssparbanken bildade ett konsortium och delade helt enkelt på finansieringen. Och risken.

Tillsammans med ett köp av den kommu- nala Färjestads Ishall och ett tjugoårigt hyresavtal, där Karlstad Kommun förband sig att hyra tid och utrymmen i arenan mot att arenabolaget (föreningen) övertog all drift och all driftspersonal, löste dock till slut den till synes olösliga knuten. Planerna kunde äntligen förverkligas. styrelsen beslutade göra en noggrann förstudie, ett arbete som kom att visa sig ovärderligt.

– Jag vill påstå att vår lösning blev vägledande för hela arenautvecklingen inom svensk elitishockey, säger Sture Emanuelsson. När vårt upplägg till sist godkändes av bankerna öppnade det upp för andra klubbar att förverkliga sina byggplaner. Man kan säga att Färjestad var pionjärer även på detta område, väldigt få klubbar hade vid den här tiden insikten om de förändrade krav som skulle komma att ställas från publikens sida nästan tio år senare.

En FBK-delegation, där bland annat arkitekten Ulf Bergfjord ingick, reste runt i Kanada, USA och Finland för studera byggteknik och logistik i de största och bästa arenorna i NHL och i den finska ligan. Och för att hämta inspiration.

Målsättningen var att finna de framtida krav en tvättäkta färjestadspöjk. Han debuterade i A-laget redan som 15-åring och spelade för FbK i 13 säsonger. bland annat ingick den målfarlige högerskytten i det lag som tog Färjestads första SM-guld 1981.

Gunnars talang för hockeyn upptäcktes tidigt och som 14-åring skickades han till en hockeyskola USA på stipendium.

Skador förföljde Gunnar under den senare delen av hans aktiva karriär. För den yngre generationen är Gunnar Johansson mest känd som rak, frispråkig och engagerad tränare. Via Lejonet i Skåne hamnade han i Forshaga, Kil och Arvika, innan han blev juniortränare i Färjestad. Efter det följde flera år som A-lagstränare med gott facit – bland annat SM-guld 1997 och 1998. I dag är han tränare i norska Stavanger.

Född: 2 juli 1954 Moderklubb: Färjestad Position: Forward Tröjnummer i FbK: 26 Säsonger i FbK: 14 Matcher i FbK: 358 SM-guld i FbK: 1 Övriga meriter: 14 b-landskamper. JEM-guld 1972. Tre SM-silver med FbK.

Tidigt på tisdagsmorgonen den 17 april 2001 påbörjades rivningen av gamla Färjestads Ishall. Fyra dagar tidigare, på långfredagen, hade Färjestad i sudden death förlorat den sjätte SM-finalen mot Djurgården. Därmed sattes punkt för säsongen 00/01 och nu kunde allt arbete koncentreras för att få den nya arenan färdig till hemmapremiären den 22 september.

FOTO: F b K

Roxette (Europapremiär)

Elton John

Rod Stewart bob Dylan (två gånger)

John Fogerty

Dolly Parton

Helmut Lotti

Whitesnake

Judas Priest

Darkness bryan Adams Kent

Carola

Thomas Ledin Europe

The Ark

Melodifestivalen (två gånger)

Sven-Ingvars

Christer Sjögren bingoLotto

Saturday Night Fever best of West End

Löfbergs Lila 100 år

Hoppgala friidrott

Karate-VM

Celtic Tiger

NHL All Stars och det utbud som behövdes i en modern multiarena på 2000-talet och därefter anpassa det hela till svenska förhållanden. under hösten 1999 upprättades alla handlingar och avtal med Karlstad kommun och i slutet av oktober undertecknades köpeavtalet av den gamla arenan med kommunen. När arenan i form av en modell presenterades i slutet av november 1999 var det stolta företrädare för Färjestad BK som lyfte på taket till modellen. den nya arenan byggdes , med Skanska som huvudentreprenör, som ett nytt skal utanpå Färjestads Ishall. Den 128 meter långa och 71 meter breda huskroppen skulle bli 26 meter hög. De väldiga dimensionerna i förhållande till den

Dåvarande Corel Center (numera Scotiabank Place) i Ottawa blev en av förebilderna när det gällde att hitta en attraktiv arena med flexibla och publikvänliga lösningar. En annan blev då nybyggda Hartwall Arena i Helsingfors. Därifrån hämtades bland annat idén med den spektakulära bastun med stora glaspartier ut mot arenan.

En annan osäkerhetsfaktor vid denna tid var om planerna på att sälja arenanamnet var kommersiellt möjligt och om det skulle ge de intäkter man kalkylerat med.

– Frågetecknen var många. Vilket pris skulle vi sätta? Skulle det gå att få medialt genomslag för att Färjestads Ishall skulle heta något annat? Även här var vi föregångare, säger Sture Emanuelsson.

En dörr hade öppnats när HV 71 lät kontorsmöbelföretaget Kinnarps ge namn åt den nybyggda arenan året innan, men här fanns en avgörande skillnad i och med att Kinnarps delfinansierat arenan.

Kontakt togs med naturliga samarbetspartnern Löfbergs Lila och ett tioårigt avtal förhandlades fram, ett avtal som omförhandlats och förlängts till 2014.

– Löfbergs vågade ta chansen och jag vill nog påstå att de gjorde en bra affär, säger Sture Emanuelsson. Den marknadseffekt Löfbergs fått av arenanamnet motsvarar mer än väl det pris vi satte.

– Kjell ler nog i sin himmel nu, konstaterade Lars Glennert när föreningens största satsning genom tiderna visades upp.

Glennert den äldre fick aldrig uppleva det historiska ögonblicket, han avled 14 dagar tidigare.

Sommaren 2000, den 19 juni, togs det första spadtaget, symboliskt utfört av FBK-spelarna, för dagen försedda med spadar istället för klubbor.