Issuu on Google+

I denna rymd mรถts vi Ett samtalsmaterial om det nya kyrkohandboksfรถrslaget

1


2


Gud är här. Evig, öppen, nära. I denna rymd möts vi. (Ur Inledningsord 7)

3


Innehåll Åtta korta frågor till Boel Hössjer Sundman och Karin Sarja Inledning

5

Till dig som deltar i samtal

7

Till dig som leder samtal

8

GEMENSKAP

10

GUDSNÄRVARO

12

LIVSMOD

14

BÖRDOR

16

FÖRLÅTELSE

18

FÖRSONING

20

TILLIT

22

KÄRLEK

24

HOPP

26

RYMD

28

6

Foto: Magnus Aronson/IKON

4


Boel Hössjer Sundman och Karin Sarja.

Åtta korta frågor till Boel Hössjer Sundman och Karin Sarja om den åttonde kyrkohandboken sedan reformationen!

? + w

!

Vad är en kyrkohandbok? - En kyrkohandbok innehåller ordningar för gudstjänster som till exempel högmässa, dopgudstjänst och begravningsgudstjänst. Varför behövs ”regler” för att fira gudstjänst? - För att man ska känna igen sig i Svenska kyrkans gudstjänster oavsett om man firar gudstjänst i Boden eller i Borås! Gudstjänsten uttrycker det som är gemensamt för Svenska kyrkan, alltså kyrkans tro, bekännelse och lära. Varför en ny kyrkohandbok? - Med jämna mellanrum ses kyrkohandboken över för att den ska vara till hjälp och inspiration för gudstjänster i sin tid. Vem har bestämt det? - Kyrkostyrelsen som utses av kyrkomötet. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med ledamöter valda av kyrkans medlemmar. Så fungerar kyrkans demokratiska process.

u

Hur många kyrkohandböcker har Svenska kyrkan haft? - När Svenska kyrkan får en ny kyrkohandbok 2015 blir det den åttonde sedan reformationen. Den första kom 1614.

o

Vad händer nu i processen? - Från Första Advent 2012 och ett år framåt firar församlingar i Svenska kyrkan gudstjänst utifrån förslaget till ny kyrkohandbok. Församlingarna och andra remissinstanser kommer sen med synpunkter på förslaget. På vägen till en ny kyrkohandbok är det många som är med och påverkar.

h

För er som ansvarat för arbetet, vad har varit svårast? - Att hitta en balans mellan kontinuitet och förnyelse och att utforma ett förslag för mångfalden av församlingar i Svenska kyrkan. Poängen är ju att människor ska känna igen sig och göra gudstjänsten till ”sin”! Vad har varit roligast? - Det har vart väldigt roligt att följa hur gudstjänstordningarna växt fram. 5


Inledning

Varför firar vi gudstjänst? Svaren på den frågan varierar: För att få kontakt med Gud, hämta andlig påfyllning, för att fylla ett religiöst behov eller för att Ordet och sakramenten är navet i ett kristet liv och gudstjänsten är den grundläggande kristna gemenskapen. Det här samtalsmaterialet handlar på olika sätt om gudstjänsten. Vilket är Ditt svar? Vad betyder gudstjänsten för dig, vad betyder traditioner och hur ser du på livet, hoppet och meningen? En ny kyrkohandbok är en stor händelse i Svenska kyrkan. Den speglar och uttrycker kyrkans liv och tro. Kyrkohandboken är den knutpunkt där tidigare generationers levande tro knyts samman med samtidens tro och tvivel och blir till ett angeläget tilltal. Bönerna, texterna, sångerna, musiken får därför en särskild och avgörande betydelse för såväl den enskilda människan som för den gudstjänstfirande församlingen och för den världsvida kyrkan. I kristen tro finns en kärna – eller ett centrum – att kretsa kring och förhålla sig till: Gud har blivit människa i Jesus Kristus. Människan existerar och lever sitt liv i Guds hand, i Guds blick. Genom Jesus Kristus har Gud gett sig till känna för oss människor. Det är detta gudstjänsterna och riterna uttrycker, lovsjunger, tolkar och befäster. Gud har med våra liv att göra. Våra liv har med Gud att göra. Samtalsmaterialet är upplagt kring tio ORD, eller teman. Varje ord har ett antal synonymer, hämtade ur ordböcker, som vi hoppas ska ge associationer och inspiration. Ett exempel! KÄRLEK (: förälskelse, åtrå, passion, hängivenhet, tillbedjan). Materialet ger kunskap om det nya kyrkohandboksförslaget och här finns även texter med livsberättelser och erfarenheter. Med I denna rymd möts vi vill vi väcka tankar och ge nya infallsvinklar på gudstjänst, tro och existens i samband med att det nya kyrkohandboksförslaget börjar prövas i Svenska kyrkan. Boel Hössjer Sundman (text) och Karin Sarja (text), Svenska kyrkan Annika Borg (idé och text) och Mattias Jonsson (layout), Sensus

6


Till dig som deltar i samtal

Det här samtalsmaterialet är tänkt att fungera som en ”plocklåda”. Man kan helt enkelt använda det som man vill! Utgångspunkten – eller temat – för varje samtalsträff är ett ORD som ger associationer till kristen tro och till andra frågor om livet och om vår samtid. Här finns ord som HOPP, BÖRDOR och KÄRLEK. Vad betyder ordet för dig? Hur tänker du kring de frågor och de texter som vi valt ut för samtalsträffen? Syftet med de olika rutorna med texter, idéer eller fakta är att väcka associationer och reflektioner. De är en hjälp, ett stöd, men ingen fast ram. Ramarna för samtalet bestämmer du och dina samtalspartners. Ni kan ta in annat material, väcka helt andra frågor än de som är föreslagna för träffen. Vid en träff kanske ni diskuterar enbart ORDET. Eller har bjudit in någon för att berätta om sin syn på FÖRLÅTELSE, till exempel. Kanske beslutar ni i din samtalsgrupp att ni ska ägna flera träffar åt FÖRSONING, eller RYMD? Eller en hel termin åt att vända och vrida på vad GEMENSKAP är? Tala om LIVSMOD och TILLIT under en och samma träff? En hel serie om andliga erfarenheter under nästa termin inspirerad av ordet GUDSNÄRVARO? Eller ett samtal som inledning till en träff med frivilliga eller till ett kyrkorådsmöte? Självklart kan man också använda materialet precis som det är, som tio tematiska träffar. Samtalsmaterialet vill förmedla en öppenhet mot den rymd alla människor delar.

7


Till dig som leder samtal

Hur leder man samtal? Ja, självklart avgörs det av de individer gruppen består av och av den man själv är. Alla grupper är olika, och som samtalsledare har man också sin egen ”stil”. Men några saker kan man tänka på: Ett bra sätt att öppna en samtalsgrupp och lära känna varandra är att använda en del av första träffen till att skriva ned några punkter med tankar om hur man i gruppen vill föra samtal (”Samtalsregler”, om man så vill). Hur vill vi samtala med varandra? Att inte avbryta kan vara en självklarhet på en sådan lista. Ska ni ha rundor där alla säger något? Ska det vara ett ”krav” att alla deltar i samtalet, eller ser ni det som att även den som är lite tystare bidrar? Att inleda med en sådan ”inventering” brukar ”bryta isen” och ge dig som samtalsledare en första insyn i hur gruppen fungerar. Som samtalsledare behöver du vara mentalt närvarande. Att lyssna kan man öva sig på. Och det behöver alla! Det är ju så lätt att tänka på vad man själv ska säga, istället för att gå in i andras berättelse. Som samtalsledare behöver du tänka på att lyssna aktivt. Ett bra sätt att visa att du gör det är att du ställer följdfrågor. ”Hur”-frågor är bättre än ”varför”-frågor. Det är bra att försöka att inte ”värdera” det andra säger, utan just ta in, lyssna. Tystnad och eftertanke är inte farligt. Att inte själv veta vad man tycker i en fråga eller hur man ser på en sak är inget fel eller konstigt. Tvärtom, det kan vara en styrka. Samtalsmaterialet I denna rymd möts vi ger möjlighet för deltagarna att reflektera över sig själva. Tänk på att du också är en deltagare. Kom ihåg att ansvaret för hur samtalet blir bär ni tillsammans! Kyrkohandboksförslaget kan hämtas här: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645475 8


GEMENSKAP GUDSNÄRVARO LIVSMOD BÖRDOR FÖRLÅTELSE FÖRSONING TILLIT KÄRLEK HOPP RYMD

9


GEMENSKAP [: kontakt, samhörighet, beröring, förbindelse, själsfrändskap, samfund] Riter håller samman livet. Vid livets stora och omvälvande händelser, som födelse och död, finns riten där som en markör av det som hänt och som en meningskapande gemenskap. Riten blir något att hålla sig i och luta sig mot. En känd ram att få finnas i och att få återkomma till. Kyrkans olika gudstjänster är gudsmöten som uttrycker det som binder oss samman. Gudstjänstens språk är flera: ord, toner, sånger, kroppens språk, rummets språk. En gudstjänst sker aldrig i ett vakuum. Den är förankrad i ett ”då” och skapar samhörighet med de generationer som levt före oss. Ord, handlingar, böner och psalmer har rötter bakåt. Mormor eller gammelfarfar har hört liknande ord och följt med i samma ritualer som i tusentals år präglat en kristen gudstjänst. Men gudstjänsten sker samtidigt i ett ”nu”. Rötterna blir till våra i vår egen tid. Gudstjänstens gemenskap har därför flera dimensioner:

• Gemenskapen mellan Gud och människa • Samhörigheten mellan människor • Förbindelsen mellan dåtid, nutid och framtid

Kyrkohandbokens innehåll behöver spegla allt detta. Gudstjänsten är ett möte med Gud och finns till för att stödja människors gemenskap. Mötet sker tillsammans med andra, men är på samma gång varje människas eget. Hur mycket eller lite ska man då förändra i en gudstjänst? Vi ska ju känna igen oss! Var går gränsen? Det är alltid viktiga – och brännande - frågor när en ny kyrkohandbok arbetas fram, eller när Bibeln nyöversätts. att fundera över: • Vad betyder gemenskap för dig? • Vilka traditioner bär du med dig i ditt liv? • Vad betyder tradition och riter för dig? • Hur tycker du att man ska tänka kring balansen mellan tradition och förnyelse i gudstjänsten? Samtala med andra! Ta följande ord till hjälp: TRADITIONFÖRNYELSE DÅ

NU

LEVANDE

FRAMTID HELIG

IDENTITET FÖRÄNDRA TILLGÄNGLIG

GEMENSKAP BEVARA

GAMMAL

ÄKTA

NY

10


Tradition: ärvd sed, historia, vana, folkminne, klassisk Rit: liturgi, ceremoni, kyrkobruk, kulthandling Identitet: beskaffenhet, överensstämmelse, det unika, jag, kärna

I nästan varje gudstjänst finns en trosbekännelse med. Den uttrycker denna flerdimensionella gemenskap. Trosbekännelserna är gamla texter (från 200- och 300-talen efter Kristus). De är resultat av diskussioner – och strider – om vem Jesus var, hur man ska förstå hans relation till Fadern och vad som är viktigast i den kristna tron. att göra: Läs den apostoliska trosbekännelsen och den nicenska. Ditt (ert) uppdrag är att varsamt göra dem mer moderna och mer tillgängliga för vår tid. Fundera på vad du har lätt att ta till dig och vad som är svårast för dig att bejaka. Hur skulle du uttrycka den kristna tron? Samtala med andra! tipset: Gör ett ”traditionsträd” på papper och spåra det som du har med dig av kyrkliga eller andra traditioner bakåt i din familj och din släkt. Har du kanske en äldre släktings psalmbok eller bibel? Hur har jul och påsk sett ut? Bar/bat mitzva eller ramadan? sändningsord för samtalsträffen: Foga våra delar till din helhet, möt oss innanför orden nära våra hjärtslag. (Förbön 7)

11


GUDSNÄRVARO [: existens, deltagande, vara med, bevista, bevittna]

Många av formuleringarna och texterna i gudstjänsten är eller bygger på bibeltexter. Välsignelsen, som finns med i varje gudstjänst, är en av de äldsta bibliska texterna. Forskarna tror att den kan vara så gammal som 3000 år. Det är Moses bror Aron som uttalar välsignelsen i Fjärde Mosebok (6:24-26). De flesta känner igen den så här: Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig. Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I den nya bibelöversättningen från år 2000 står det så här: Herren välsignar dig och beskyddar dig. Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred. Välsignelsen är ett sätt av många att uttrycka Guds närvaro. en gudsbild: ”Hagar gav Herren, som hade talat till henne, ett namn: Du är Seendets Gud” (Första Mosebok 16:13) att fundera över: • Att Gud beskrivs som den som ser och har ett ansikte är på ett sätt något väldigt kroppsligt, mänskligt. Och det är några av de äldsta beskrivningar av Guds närvaro vi har. Är de lika starka bilder för människor idag som för flera tusen år sedan? Behöver Gud en ”kropp” för att bli begriplig för oss? Samtala med andra! Att du tröstar alla bedrövade och svårmodiga, att du undsätter alla dem som är i nöd och fara, att du vederkvicker och hjälper alla sjuka, att du välsignar allt gott verk, att du förbarmar dig över alla människor, att du nådigt hör vår bön. (Förbön 8, Litanian ) 12


Sjungen bön med gamla anor Under fastetiden, förberedelsetiden före påsk, sjungs i många kyrkor än idag en bön som går tillbaka till 500-talet i antikens Rom. Där hade man en fest i slutet av april då man bad för den kommande skörden. Bönen kallades litania och togs över och förändrades av dåtidens kyrka. Snabbt sjöngs den i kyrkan inte bara inför skörden utan vid fler tillfällen. Reformatorn Martin Luther tog sig an litanian. Han tog bort en del och la också till nya teman. Martins Luthers litania kom på svenska första gången 1541. Under flera hundra år användes den rätt sällan i svensk gudstjänst men kom tillbaka mot slutet av 1800-talet. Texten förändrades under årens lopp men är också till stora delar sig lik. Bönen handlar om livets villkor och faror. Här finns från 1541 och framåt bön om beskydd mot ”Dieffullens försååt och list”. Länge fanns en bön om att bevaras från ”haghel och owädher”. Under alla dessa år har litanian omslutits av bönerop som kommit tillbaka: ”Bewara oss” och ”Hielp oss” milde Herre Gud. *Litania: grekiska, ”bön” eller ”anrop på hjälp”. Den här bönen är ett sätt att uttrycka tillit till att Guds närvaro finns överallt, att Gud har besegrat mörkret. Bönen har varit en tröst för människor generation efter generation. Allt som existerar ingår i Guds sammanhang. Människan kan därför känna trygghet, tillit och glädje. Litanian har man varit mycket varsam med i det nya kyrkohandboksförslaget! att göra: Sjung Förbön 8! att fundera över: • I litanian ber vi om beskydd mot ”djävulens grymhet och list”. Hur tänker du om det? Finns det en ond makt? • Vad är gudsnärvaro för dig? • Har du haft upplevelser av Guds närvaro som du vill dela med dig av? • Hur blir du stärkt i din trygghet och glädje i livet? Samtala med andra! tipset: Carolina Johanssons bok Bråkdelen av en sekund om ett gudsmöte med konsekvenser. http://www.librisforlag.se/brakdelen-av-en-sekund.html sändningsord för samtalsträffen: Vi har tagit emot dig och du är oss närmare än vårt eget hjärta. (Bön efter kommunionen, Allmän 4) 13


LIVSMOD [: inre tillit, acceptans, lust att leva, livsmening] Var inte rädd, är den hälsning som ofta inleder ett möte mellan Gud och människa i Bibeln. Och det är så ängeln hälsar den unga Maria när hon får oväntat besök. Ängeln och Maria resonerar med varandra och Maria säger sedan ja till uppdraget – kallelsen – hon får: att bli gravid. Efter samtalet med ängeln uppfylls Maria av glädje, styrka och mod: Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min frälsare… (Lukasevangeliet 1:46-47) Med Maria jublar vi över befrielsen, hela världen gläder sig. Vi vill som Maria bejaka dig i vårt liv. Vi vill höja vår röst för rättvisan och göra din nåd synlig i världen. (Prefation, Mariadagar)

citatet: ”Livsmod är två ord. Liv och mod. Mod att leva? Att ha förlorat tilliten till livet och andra människor, är på ett sätt att vara ständigt rädd.” (Fröken Karlsson, bloggare) att fundera över: • Rädsla skapar ofrihet, låsning, ångest och vanmakt. Kärlek fördriver rädslan, är det kristna budskapet till människan. Gud har älskat oss först. Genom den tron – insikten – kan trygghet och livsmod växa. Fast så enkelt är det givetvis inte alltid. Rädslan är ju människans följeslagare. Ingen människa kan leva utan att känna rädsla. Men det handlar egentligen om vad som har kopplat greppet om oss. Vad styr mig? Kan jag vila i livsmod? Ingjuta livsmod i mig själv och andra? Genomsyras av livsmod? Uppfyllas av det, likt Maria?

en stor och djup livsfråga: I vilka sammanhang och med vilka människor känner du dig mest levande och hur ska de sammanhangen bli fler i ditt liv? Samtala med andra! Tag också med dig frågan och ställ den då och då till dig själv och andra! 14


Att vara BEHÖVD – ha en uppgift – och ingå i ett sammanhang sägs vara de två hörnstenarna för mänskligt välbefinnande, ja, livsmod. I kristen tro är människans kallelse en hörnsten. Vi människor har ett uppdrag. Våra liv flätas samman med andras, och är redan sammanvävda med Guds, och det vi gör och bejakar gör skillnad i världen. Att pröva vilken som är den väg man ska gå, hur kallelsen ser ut, är en process i varje människas liv. I den processen finns Gud med. KALLELSE är inte detsamma som bokstavlig efterföljd, alltså att försöka härma Jesus eller något helgon. Vår kallelse är unik för vår historiska situation. Här och nu ska vi förverkliga det som är vår väg, för att på bästa sätt tjäna vår medmänniska. Det är alla människors kallelse att se till sin nästas behov och nöd. Det gäller i allra högsta grad också kyrkan. Det man säger och gör i kyrkan behöver vara öppet för nytolkning och nytänkande. Kyrkan finns inte till för sin egen skull, utan för människors.

Också vår egen önskan att göra gott lyfter vi fram inför dig, vår vilja att vara ljus i världen – som Jesus säger att vi är. (Förbön 6)

att fundera över: • Att vara behövd och ingå i ett sammanhang är hörnstenar i livet för många människor. Hur är det för dig? Räcker det? Behövs något mer? Något annat? • Vad är kallelse för dig? Samtala med andra! tipset: Bjud in företrädare för olika kyrkor och lokala föreningar till församlingen och be dem beskriva vad livsmod är och betyder för dem. sändningsord för samtalsträffen: Gud, du som bor i våra hjärtan, vi tackar dig för glädje och livsmod. (Förbön 1)

15


BÖRDOR [: packning, lass, belastning, ok, press, tyngd, tryck, kors] Psaltaren i Bibeln är en samling sånger/böner/dikter som ofta rör sig i gränslandet mellan förtvivlan och hopp. I många av dem ber – eller ropar - den som berättar om Guds hjälp och närvaro i sitt liv. Här finns såväl vädjan och ödmjukhet som vrede och förtvivlan: Fienderna ska krossas och man ska få den belöning och det erkännande man såväl förtjänar. Det goda, sanna och rättfärdiga ska segra med Guds hjälp. Det är ett mustigt språk, men lika ofta ett finstämt poetiskt. Texterna förmedlar en insikt om människans ensamhet och existentiella utsatthet. Vi kan känna oss övergivna, och inga böner i världen verkar hjälpa. Den osäkerheten och denna gudslängtan speglas också i Bibelns berättelser. En del sånger i Psaltaren är till och med rena anklagelseakter mot Gud. Det är ingen slump att det är så. Ingenting mänskligt är främmande för Gud, och för Gud är ingenting omöjligt. Människan är sedd och älskad precis som hon är. Det är Bibelns budskap. Ensamhet vänds till gemenskap, förtvivlan till hopp, vrede vänds till glädje och anklagelser till tacksamhet mot Gud och för livet. I det nya kyrkohandboksförslaget kan man se hur bönerna i begravningsgudstjänsten, likt Psaltarens böner, tar fasta på människans brottningar med Gud och svarslöshet inför de stora och svåra frågorna. De uttrycker en pendling mellan tro och tvivel, men också tillit, hopp och tacksamhet. Sådan är människans gudserfarenhet. (O) Gud, det är svårt att förstå att livet plötsligt tar slut (och allt blir stilla mitt i rörelsen). NN fattas oss och vi sörjer henne/honom. Möt oss med din kärlek och gå med oss från död till evigt liv. Amen. (Ur Begravningsgudstjänsten, Bön 1) Gud, det går inte att förstå hur livet kan vara så vackert och fullt av glädje för att sedan förändras och göra så ont. Ta emot NN i din famn bär henne/honom nära ditt hjärta i din oändliga kärlek. Bär också oss lika nära dig och ge oss kraft att fortsätta leva. Amen. (Ur Begravningsgudstjänsten, Bön 7) Sorg är en börda i våra liv. En börda vi bär med oss på ett särskilt sätt. Sorg är den andra sidan av kärleken, en konsekvens av att vi älskar andra människor. Sorgen och kärleken lever vi med. En livets tyngd och glädje. Så dubbel är sorgen. 16


Andra bördor är skuld och den press vi kan känna i vår livssituation. Många av oss upplever stress i tillvaron. Inte bara vad gäller vardagens olika situationer, roller och relationer, utan också ett annat slags stress. Vi kan kalla det för existentiell stress. Den kan handla om att man bär på skuldkänslor, skamkänslor eller upplever att man inte i tillräckligt hög grad hinner fundera över sig själv och sitt liv. Kort sagt: man hinner inte vara människa. Existentiell stress yttrar sig på samma sätt som annan stress. Men vad är stress? STRESS: Är en instinktiv reaktion för att överleva. Är kroppens naturliga reaktion på och försvar mot fysisk och mental press. Är skadlig om den pågår under en längre tid.

Stressen kan kännas som att springa i ett hjul, som att aldrig komma fram eller bli färdig eller nöjd. Många människor upplever att de inte duger och inte räcker till hur de än gör. Det blir en börda. Gudstjänsten har språk och handlingar som uttrycker och ringar in dessa erfarenheter. Det man benämner och berör öppnar för nya möjligheter, för upprättelse. I en gudstjänst finns därför ofta ett moment där man får lägga av sig sina bördor, Jesus säger: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag ska skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig som har ett milt och ödmjukt hjärta, så ska ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.” (Matteusevangeliet 11:28-30) Livet och tron är inte prestation. Att leva är också möjligheten att få leva utan måsten. att fundera över: • Vilka är vår tids bördor? Är de olika för män och kvinnor? • På vilka sätt kan sorg lindras, tänker du? • Kan en gudstjänst hjälpa oss att hantera stress? Hur i så fall? • Hur gör du för att hantera stress? • För många människor kan det fungera lugnande att vara i ett kyrkorum. Är det så för dig? Vill du ge exempel? • Gudstjänsten är ett tilltal, vid vilka moment upplever du att det tilltalet blir som starkast? Samtala med andra! tipset: Skapa en samtalsserie om bördor i församlingen. Bjud in inledare till samtalen, olika yrkesgrupper, människor med olika bakgrund och erfarenhet och be dem ge sin syn på vad som är bördor för oss människor idag och hur vi kan lyfta av oss dem. sändningsord för samtalsträffen: Gud låter sitt ansikte lysa över oss till läkedom, upprättelse och liv. (Löftesord 1) 17


FÖRLÅTELSE [: ursäkt, nåd, förskoning, överseende, absolution, amnesti] I kyrkan får man bara höra om synd och skuld, kan människor säga ibland. Och på ett sätt är det ju så. Men orden speglar såväl en existentiell insikt som en gudsbild: vi människor gör fel och Gud vill upprätta oss. Det synsättet är grunden i en luthersk människosyn: vi människor är ”både och”, vi kan göra fel och göra skada, men vi är inte fel som människor. Det finns ständigt nya möjligheter. I Guds ögon är ingen människa fördömd eller förlorad. En bön som funnit med i hundratals år Den första gudstjänsten på svenska kom till 1531. Först var den tänkt för Stockholm men den spreds snabbt bredare i landet. I denna gudstjänst fanns en bön som sedan dess följt gudstjänstfirandet i Sverige genom århundradena. Bönen gick tillbaka till medeltiden och bads då av präst och medhjälpare före gudstjänsten. Idag används denna bön framförallt i vissa delar av Svenska kyrkan, men under flera hundra år fanns den alltid med i Högmässan. Bönen har förändrats genom århundradena men börjar fortfarande med de bevingade orden ”Jag, fattig, syndig människa”. Bönen tillskrivs den svenske reformatorn Olaus Petri. Den finns kvar i det nya kyrkohandboksförslaget, men är den bön om förlåtelse som används minst i Svenska kyrkan. Fast den är nog den mest kända! Att fundera över: Hur tänker du om Bön om förlåtelse 8? Det finns många ord som uttrycker den mänskliga erfarenheten av att komma till korta, missa målet, fela. Ordet ”synd” betyder på Nya testamentets grundspråk just att ”missa målet”. En människa kan ha en god vilja, tro att hon gör det som är riktigt och rätt, och ändå ”missa målet”. Orden ”synd” och ”skuld” syftar till att sätta fokus på människans ljus och Guds vilja att vi inte ska sätta våra ljus under skäppan (Matteusevangeliet 5:14-16). Några fler böner om förlåtelse: Jesus Kristus, jag kommer till dig i längtan efter läkedom och upprättelse. Förlåt mig det jag har brustit mot skapelsen, mina medmänniskor och mig själv. Ta emot mig enligt ditt löfte att inte överge någon som söker dig. (Bön om förlåtelse 4) Den synd jag delar, den synd jag bär ansvar för bekänner jag. I tro på Guds kärlek, i närvaro av Kristus, i tillit till Andens liv. (Bön om förlåtelse 2)

18


Luther – mer livsbejakande än dyster Reformationens huvudperson Martin Luther var livsbejakande, hade humor och aptit på livets goda. Insikten om människans ofullkomlighet existerar hela tiden parallellt hos Luther med tanken på att människan är förlåten och upprättad av och försonad med Gud genom Jesus Kristus. Denna benådning eller amnesti är poängen med hela kristendomen. För Luther befriar detta till glädje, kärlek och livsmod. Luther vände sig mot att den tidens katolska kyrka sålde så kallade avlatsbrev. Man hade satt ett pris på Guds förlåtelse och ansåg också att kyrkan förfogade över den. Till en början ville Martin Luther förändra sin kyrka. Men med tiden blev kontroverserna så stora att en kyrkosplittring blev ett faktum. Vi människor kan inte bidra ett uns själva till att bli förlåtna eller försonade med Gud, menade Luther. För vi är det redan, genom Jesus Kristus. För Luther var denna insikt högst personlig och grundad i en djup och omvälvande egen erfarenhet av en nådig Gud. ur livet: Hon hade väntat hela morgonen på sin ”dom”. Brottet hon begått var sveket mot den som älskade henne. Otroheten och skammen brände fortfarande som ett fysiskt avtryck inom henne. Han skulle vända henne ryggen och aldrig mer komma tillbaka. Släkten skulle vända henne ryggen. Och barnen. När han så kom in i rummet såg han först inte på henne. Hon sökte förgäves hans blick. Efter en stund lyfte han den och såg på henne. Hur hon än försökte kunde hon inte – vågade hon inte – tolka uttrycket i hans ögon. Och så kom de, orden. Han sa till henne med stadig röst: - Jag förlåter dig. Om du ger mig lite tid. (Inspirerat av Johannesevangeliet 8:1-11) Gud, du känner oss bättre än vi själva gör. När vi bryter mot din vilja, vill du försoning. Till dig kommer vi i tro på ditt löfte om nåd och förlåtelse. (Bikt, Inledningsbön) I Svenska kyrkan finns möjlighet att bikta sig. Bikten är förlåtelsens och försoningens redskap och den följer alltså en viss fastlagd ordning. Att inför en präst, som har absolut tystnadsplikt, berätta om det som tynger och få höra förlåtelsens ord kan vara något mycket stort i en människas liv. Fast att det finns bikt inom Svenska kyrkan är inte så välkänt i vårt land. att fundera över 1: • Om du fick i uppdrag av en församling att göra bikten mer känd för människor, hur skulle du göra då? Samtala med andra! att fundera över 2: Så här säger teologen och författaren Ann Heberlein om förlåtelse: ”Om vi inte kan förlåta kan vi inte ha relationer över huvud taget. I alla förhållanden förekommer svek förr eller senare, ibland är det du som blir sviken, ibland du som sviker. Förlåtelse fungerar som ett socialt smörjmedel. Men många som ser förlåtelse som något självklart tror jag inte har reflekterat över vad det egentligen innebär. Förlåtelse handlar om att söka ett svar på frågorna: Vill jag, kan jag och bör jag förlåta?” (DN 26/10 2005) • Kan man förlåta allt? Bör man förlåta allt? Samtala med andra! sändningsord för samtalsträffen: Gud som är oändlig i sin kärlek älskar dig, befriar dig och förlåter dig. (Förlåtelseord 2) 19


FÖRSONING [: återförena, acceptera, glömma, förlåta, stifta fred] att göra: Dra dig till minnes den senaste veckans större nyheter. Vad handlade de om? Vad gav de för bild av människan, världen, jorden? Samtala med andra! citatet: ”Försoningsprocesser är en viktig del i fredsbyggandet efter inbördeskrig, men i utformningen måste hänsyn tas till de vittnande människornas säkerhet och psykiska hälsa för att det inte ska leda till förvärrade problem för befolkningen.” (Karen Bronéus, forskare och psykolog) tipset 1: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/forsoningsprocesserna-kan-forstarka-sorgen Många böner uttrycker en önskan eller längtan efter en värld med fred och försoning mellan människor, men också mellan människan och den övriga skapelsen:

Gud, du känner och älskar oss. Nu ber vi för allt som lever på jorden: Lär oss att ta hand om varann och bry oss om växter och djur. (Förbön 3)

Gud, du som är vårt ursprung och mål, vi tackar dig för skapelsens under och livets framväxt på jorden. Tack för människors förmåga att tänka och tro. (Förbön 4)

Vi ber att du ger mening och innehåll åt vardagens sysslor, att vi får hjälp att se de stora sammanhangen, där också det vi gör får betydelse. (Förbön 5)

Gud, vi ber om rättvisa och fred mellan människor och länder. Lär oss förhindra krig och konflikter, och låt ditt rike ta gestalt i vår värld. (Förbön 5)

Genom Jesus Kristus gör du allting nytt, idag och då han kommer åter i härlighet. (Prefation, Advent)

Varje gudstjänst är ett möte mellan Gud och människa. En påminnelse om den försoning som griper in i varje människas liv. Relationen mellan Gud och människa är upprättad genom Jesus Kristus. En fungerande länk, förbindelse, har skapats. 20


En gudstjänst uttrycker och påminner om: FÖRSONING - Mellan Gud och människa - Mellan människor - Mellan människan och skapelsen/naturen/djuren att fundera över: • Vad betyder dessa tre olika sidor (ovan) av försoning för dig? • Vid vilket/vilka moment i gudstjänsten blir försoningens betydelse särskilt tydlig för dig? • Vad behövs för att försoning ska ske mellan människor? • Hur ska man hindra krig och konflikter? • Solidaritet, vad betyder det för dig? • Hur lever man solidariskt? Samtala med andra! att göra: Sjung Kristusrop, Kyrie 6 (Musikserie E)! Möt mig nu som den jag är, håll mitt hjärta nära dig, gör mig till den jag ska bli och lev i mig. tipset 2: Filmen The Whistleblower http://varldenshistoria.se/vardagsliv/brott/filmkoll-the-whistleblower sändningsord för samtalsträffen: Du är helig, du är hel. (Helig 4) 21


TILLIT [: förtroende, förtröstan, tillförsikt, tro, hopp] Vem i hela världen kan man lita på?, sjöng sångaren och låtskrivaren Mikael Wiehe på 1970-talet. http://lyricsplayground.com/alpha/songs/v/vemkanmanlitapa.shtml Sången handlar om hur ingenting egentligen håller i längden, förgänglighet och svek får sista ordet. Dystert, men det finns också realism i den tanken. Vi kan inte hålla fast livet eller andra människor. Ingenting varar för evigt och ingen av oss går genom livet utan att svika eller bli sviken. Kristen tro hjälper oss att möta tillvaron med tillit oavsett hur vår livssituation ser ut. Alla människors liv har ljusa och mörka sidor. Att ljuset övervinner mörkret, att hoppet överlever och att livet segrar är kristendomens glada budskap. I det kan vi människor vila och vår tillit kan växa.

citatet: ”En sådan tillit till Gud har jag genom Kristus.” (2 Korinthierbrevet 3:4) Om man skulle använda ett enda ord som talade om vad en gudstjänst egentligen är – och uttrycker - så skulle det ordet vara TILLIT. TILLIT till Guds nåd, förlåtelse genom Jesus Kristus, närvaro och kärlek. TILLIT till andra människor. TILLIT till sig själv och livet. Varje gudstjänst – i ord, bön och handling – är en resa från missmod till tillit och glädje, från det brustna till det hela och läkta, från det nedböjda till det upprättade och frimodiga. Nu är det ju inte alltid det känns så. Därför handlar tilliten också om en vila. Vilan i löftena från Gud. Olov Hartman, en av våra kända psalmförfattare (bland mycket annat), skriver så här i en bön: Bara detta återstår mig: att lita på ditt löfte tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp. /…/ Jag tror det, inte därför att det känns så, utan för att du har sagt det. att fundera över: • Känner du igen den här tillitens vila? • När har du upplevt den? • Samtala med andra! 22


Gud, du som befriar från mörker och brustenhet, bevara NN i din kärlek, nu och alltid. (Dopgudstjänst, Befrielsebön)

Befrielsebönen Bönen ingår i dopgudstjänsten och har långa rötter bakåt i tiden. Vi ber om befrielse från mörkrets makt, eller från mörker och brustenhet. Vad det här betyder har människor naturligtvis tänkt olika om i skilda tider. Den betydelse kyrkan lyfter fram idag är att det är en bön om att den som döps ska bevaras från den ondska som bevisligen finns i världen. Det är en bön med en förhoppning om att barnet inte själv blir en människa som bidrar till det destruktiva i tillvaron. Det är djupt mänskligt för varje förälder att oroa sig för det mörka i tillvaron som barnet kan komma att möta, likaså att önska det goda och ljusa för sitt barn. Bönen möter i sina ord både denna oro och denna önskan. Vid vuxendop bär bönen samma betydelse, men lyfts in i ett liv som redan levts en kort eller lång bit. Dopet blir en markör och en punkt att återvända till som handlar om att se sitt liv i befrielsens ljus. Att bryta med mönster som är destruktiva för en själv, för andra och för världen. Fokus i dopet är Guds nåd som omfattar alla och människans goda vilja och förmåga att skapa, bygga upp och förvalta. *Nåd: den befrielse som kommer till oss utan att vi förtjänat den. att fundera över: • Vad är nåd för dig? Samtala med andra! att göra: Vi behöver alla öva oss i att kunna vila i tillit och glädje. En del tider i livet, och i en del situationer vi möter, kan det vara svårare. Vad behöver du öva på? Skriv det på en lapp och lägg den sedan i plånboken eller på något annat ställe som bara du har tillgång till. Återkom i tanken till det du skrivit ned, men titta inte på lappen förrän om ett halvår. Fundera då över om du förändrats och funnit mer vila, eller om lappen behöver ligga där en tid till. Eller gör så här: var och en i gruppen får en stund att skriva ned sina tankar och ta dem sedan som utgångspunkt för ett samtal. Eller så här: gör både och! sändningsord för samtalsträffen: Du som är min djupaste längtan, låt mig följa dig i tillit och hopp. (Överlåtelsebön 3)

23


KÄRLEK [: förälskelse, åtrå, passion, hängivenhet, tillbedjan, ömhet, tillgivenhet, levande intresse]

Kära vänner. Ni är kallade att följa Jesus Kristus och göra hans vilja känd i världen. Ni är burna av hans kärlek och får hämta kraft i Guds ord, nattvarden och bönen. (Ur Konfirmationsmässa/gudstjänst, Sändningsord) citatet 1: ”Om en mann kan vise så mye hat, tenk hvor mye kjaerlighet vi kan vise sammen” (Stine Renate Håheim, som överlevde Utöya) tipset: http://www.expressen.se/nyheter/alla-talar-om-hennes-karleksbudskap/ att fundera över: • Vad är kärlek? Välj några ord som ringar in vad kärlek är för dig! Samtala med andra! Evig kärlek? Vår samtid sägs ofta vara individualistisk, med fokus på självförverkligande, förändringar och det egna livsvalet. Vi lever sällan i livslånga relationer, utan möter flera att älska genom livet. Ändå längtar många efter det långvariga, efter trohet och kärlek som räcker livet ut. I vigselgudstjänsten är en bärande tanke att kärlek är en gåva och ansvar, en uppgift. Vår mänskliga kärlek ses som en glimt av Guds oändliga kärlek: Att ingå äktenskap är att säga ja till varandra, till kärleken som gåva och uppgift, och att tillsammans bidra till ett gott samhälle. Att leva som gifta är att leva i tillit och ömsesidig respekt, i ljusa och mörka dagar. (Ur Vigselgudstjänst, Inledningsord 1)

24


Kärleken är Guds gåva att ta emot och ge vidare. Det är er uppgift att i glädje och sorg älska varandra, visa förtroende och ömsesidig respekt, tillsammans ansvara för hem och barn/ ert hem och troget finnas vid varandras sida. (Ur Vigselgudstjänst, Inledningsord 2) att fundera över: • Har synen på kärlek förändrats? • Vad är kärlek idag? • Samtala med andra och ta orden här nedan till hjälp.

KÄRLEK

KROPP

INDIVID

TILLSAMMAS

ANSVAR

VILLKOR

UPPDRAG JAG

TILLIT

SEXUALITET

SJÄLVFÖRVERKLIGANDE

VILLKORSLÖS

FÖRLÅTELSE

TROHET LUST ALLTID NU MÄNSKLIG GUDOMLIG

citatet 2: ”Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte upplåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.” (1 Korinthierbrevet 13:4-7) att fundera över: • Texten ovan uttrycker kärlekens väsen. Ett fantasiskt ideal? Ett ouppnåeligt ideal? Ett eftersträvansvärt ideal? Ett farligt ideal? Samtala med andra! att göra: Läs följande artiklar: http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.1002262-karlek-over-granserna http://www.qx.se/pride/14355/karlek-over-alla-granser-pa-tel-aviv-pride Samtala med andra om kärlek som gräns och möjlighet. Vem bestämmer normerna och kärlekens gränser? sändningsord för samtalsträffen: Gud, du som är kärlek och liv, tack för nyfikenhet och förälskelse. (Vigselgudstjänst, Förbön 2)

25


HOPP [: språng, skutt, lucka, utsikt, förväntan, förtröstan] ”Hoppet är det sista som lämnar människan”, är ett vanligt talesätt. I den kristna traditionen formuleras tillvarons andliga beståndsdelar genom det trefaldiga Tro, Hopp och Kärlek (1 Korintierbrevet 13:13). Dygder är egenskaper, kvaliteter och ideal som kan hjälpa oss att fundera över våra egna liv och vart vi är på väg. De ringar också in människors erfarenheter av vilka ”livsstrategier” som kan fungera! DE SJU KRISTNA DYGDERNA Tro Hopp Kärlek Vishet Måttfullhet Rättrådighet/rättvisa Mod att fundera över: • Hur tänker du kring dessa dygder? • Vilka är vår tids dygder? De här? Andra? ”Det kristna hoppet” uttrycker och betyder flera saker: - Det finns ett livsmönster som går från död till uppståndelse och liv. Jesu liv, död och uppståndelse är utgångspunkten. Men det som berättas om honom i Nya testamentet säger också något om människans livserfarenheter: Våra liv levs i skärningspunkten mellan mörker och ljus. - Evigt liv är en tanke som är meningsbärande för en kristen människa. Men den är det på olika sätt. Att tro att döden inte är slutet, att tillvaron på något sätt fortsätter – och att vi kanske möter dem vi älskat i livet igen – är HOPP i kondenserad form. Rädslan för döendet och döden är en grundläggande existentiell erfarenhet. - HOPP är också den livlina människor genom historien hållit sig i när livet varit svårt, hotfullt och smärtsamt. Tanken att livet efter detta blir bättre, ljusare – en himmelsk stad med gator av guld (Uppenbarelseboken 21:21) – har tröstat människor och gett lindring. Varje gudstjänst uttrycker det kristna hoppet. Man kan beskriva gudstjänsten som en vandring mot det eviga livet i miniformat: Insikten om våra tillkortakommanden i bönen om förlåtelse övergår i upprättelse från och lovsång till den Gud som bär allt och håller världsalltet i sin hand (Psalm 139) .

Dopets Gud är med oss alla dagar. Låt oss leva i tillit och förväntan. (ur Dopgudstjänsten, Sändningsord)

26


Barmhärtige Gud, du ensam kan ge förtröstan och frimodighet. Bevara oss i tron på din Son Jesus Kristus. Stärk oss i hoppet att NN ska uppstå. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen. (ur Begravningsgudstjänsten, Bön 3)

ur livet: Det var ett år efter att min mamma gått bort i en svår sjukdom. Hon blev bara sextio år. Jag och mina syskon hade en svår tid. Den var svår både för oss själva och för vår pappa. Bitvis kändes livet hopplöst och jag trodde inte att jag någonsin mer skulle kunna känna glädje. Allhelgonahelgen kom och jag gick ensam till kyrkan. Det var en nybyggd kyrka, mitt i köpcentret i närheten av vår bostad. Jag gick in, och det var alldeles tomt i det fyrkantiga rummet. Kyrkfönstren hade blå, lila och gula fält och det silade in ett grått höstljus genom dem som färgade rummet. Jag blev stående en stund mitt i rummet. Vid sidan av altaret stod en ljusglob i gjutjärn. Den såg gammaldags ut i det moderna rummet. Ett stort blockljus med kristusmonogrammet på var tänt i mitten av globen. Någon hade tänt ett litet ljus och satt det i en av de mindre ljushållarna. Det hade nästan brunnit ned. Jag tog ett ljus ur en korg och riktade veken mot kristusljuset. Jag satte ned det och blundade för att frammana en bild av min mamma. Plötsligt genomfors jag av en stark känsla av frid. Jag såg mamma för min inre blick och kände bara ett lugn. Det var som om hoppet och glädjen återvände efter det ögonblicket. Det var en vändpunkt. Som om ljuset kom tillbaka efter en mörk tid. att fundera på: • Vad är HOPP för dig? Finns det någon situation som du vill berätta om, då du upplevt det som i berättelsen ovan? • Vad ger dig HOPP? • Har du någon gudstjänsterfarenhet som du förknippar särskilt med HOPP? Samtala med andra! att göra: Hur sprider man hopp? Läs de här artiklarna och fundera över vad man kan göra i sin vardag. Samtala med andra!

http://nyheter.vgregion.se/sv/Nyheter/Regionkansliet/Skapa-pressmeddelande/ Vastsverige-och-El-Sistema-inspirerar-i-Almedalen/

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skolan-uere-en-oas-i-knarkkrigets-rio_5830761.svd

whttp://www.pingst.se/viewNavMenu.do?menuID=38&oid=4633

sändningsord för samtalsträffen: Honom har du uppväckt från de döda och så fött oss på nytt till ett levande hopp. (Prefation, Påsk) 27


RYMD [: oändlighet, universum, himlen, sfärer, djup, perspektiv, vidd, utrymme]

Fjällens och det öppna landskapets Gud, skogarnas och den rika mångfaldens Gud, städernas och det pulserande livets Gud, i din närhet vill vi leva, i ditt namn vill vi be. (Inledningsord 8)

Gud är här. Evig, öppen, nära. I denna rymd möts vi. I denna kärlek lever vi. Inför Gud sjunger/ber/bekänner vi. (Inledningsord 7)

Innan orden är på våra läppar lyssnar Gud till vårt rop. Innan vi suckar tar Gud emot oss. Innan vi älskat älskar Gud. Gud möter oss med nåd och välsignelse när vi ber (och bekänner). (Inledningsord 14)

Lovad är du som bär och uppfyller universum. Lovad är du som i Jesu Kristi liv, död och uppståndelse uppenbarar kärlekens djupaste hemlighet. (Nattvardsbön 3, inledningen)

Gud, i Kristus är du här, i varje dags förväntan, i arbete, lek och vila. I Kristus är du här, hos varje människa, i glädje, sorg och kamp. I Kristus är du här, i bön och lovsång, i bröd och vin. (Nattvardsbön 4, inledningen)

Vi tackar dig för att du låtit din villkorslösa kärlek bli synlig i honom. Öppna oss nu i denna måltid för hans förvandlande närvaro i våra liv. (Prefation, Trefaldighetstiden 2)

*Prefation: del i lovsång som inleder nattvardsfirandet 28


att fundera över: På olika sätt ger de här texterna uttryck för vem Gud är. Många av formuleringarna i kyrkohandboksförslaget är hämtade ur eller inspirerade av bibeltexter. Inledningsord 14 är till exempel inspirerat av psalm 139 i Psaltaren. I varje nattvardsbön läser man instiftelseorden: Den natt då han blev förrådd tog han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han bägaren, tackade och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker av den, gör det till min åminnelse. I Nya testamentet beskrivs Jesu sista måltid på fyra olika ställen: i Matteusevangeliet 26:26-28, Markusevangeliet 14:22-24, Lukasevangeliet 22:17-20 och 1 Korinthierbrevet 11:23-25.

• Slå upp några av bibelställena och jämför dem med varandra och med gudstjänstens text! • Vem är den Gud vi möter i de här olika bönerna/texterna?

• Läs psalm 139 i Psaltaren. Hur är den Gud som det berättas om där? • Hur ser din egen gudsbild/gudsbilder ut?

att göra: Sjung Lovsången 8 (musikserie D)! tipset: Filmen Så som i himmelen Vilka/vilken gudsbild förmedlas i filmen? Gabriellas sång (filmklipp) http://www.youtube.com/watch?v=-Hs9ck1aal8&feature=related sändningsord för samtalsträffen: Du håller världen i dina händer och nämner oss alla vid namn. (Prefation, Allmän 1)

29


30


Samtalsmaterial om kyrkohandboksförslaget