POSK valtidning 2021

FÖR EN FRI KYRKA TOMAS LINDROOS

KYRKAN MÅSTE FÖRSVARA MÄNNISKOVÄRDET CELINA FALK

DAGS FÖR ETT NYTT VALSYSTEM

KARIN RUNOW

Utan musiken tystnar kyrkan POSK växer och satsar PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

Världens bästa budskap

Indirekta val är lösningen 1

HEJ!

INNEHÅLL 03 I FÖR EN FRI KYRKA 04 I UTAN MUSIKEN TYSTNAR KYRKAN Karin Runow

06 I GE KYRKAN KRAFT ATT HÖRAS Tomas Lindroos

08 I DAGS FÖR NYTT VALSYSTEM

Vad roligt att du slagit upp den här tidningen! Kanske står du med frågor - vad är POSK? Vilka är POSK? Vad står POSK för?

Varför behövs POSK? I tidningen ska vi försöka besvara de frågorna, men vi vill också visa på POSKs breda engagemang och plats i Svenska kyrkan idag. Vi förenas i vår mångfald och vi enas i vår vilja att göra Svenska kyrkan fri från partipolitik.

AMANDA CARLSHAMRE Riksordförande, POSK

Celina Falk

10 I VÄRLDENS BÄSTA BUDSKAP Johannes Imberg

12 I MITT PERSPEKTIV

4

Karin Långström, Joakim Olsson Kruse, Marie Rydén Davoust

14 I POSK FINNS I HELA LANDET 15 I TRE VAL

SVENSKA KYRKAN är en stor och landsomfattande kyrka. I församlingar runtom i landet sitter POSKare redo att ta ansvar för kyrkan. Vi brinner för Svenska kyrkan och vi lever i våra församlingar. Kyrkan är en böne- och bordsgemenskap som ber, diskuterar och samtalar om framtiden tillsammans. POSK vill förenkla valsystemet, frigöra Svenska kyrkan från partipolitiken och värna mångfalden.

6

INOM POSK finns många som varit engagerade länge, vi har många som gått före oss och vi har många som kommer efter oss. I årets kyrkoval har POSK registrerat 31 nya grupper runtom i landet och när listorna var satta under försommaren framträdde siffrorna på antalet kandiderande – 12% fler än vid valet 2017. Det betyder att POSK växer! Genom sina erfarenheter och sin kunskap bidrar varje ny medlem till att POSK utvecklas och breddas.

VI TYCKER att det är dags att låta Svenska kyrkan bli en fri kyrka nu – på riktigt. POSK anser att det är trosgemenskapen och församlingen som ska vara basen för dem som beslutar i kyrkan. Många år har gått sedan relationsförändringen med staten och än idag märks tydligt en partipolitisk agenda i kyrkans beslutsfattande organ där ledamöter ibland förväntas rösta enligt sina allmänpolitiska åsikter, trots att vi vet att de inte alltid hör ihop med kyrkliga frågor.

POSKARE HAR givetvis också allmänpolitiska uppfattningar men lämnar våra partipolitiska åsikter i vapenhuset. POSK vill också sopsortering och miljöfrågor, vi ser nya diakonala utmaningar och behov, vi vill en fördjupning av det liturgiska och teologiska gudstjänstlivet och vi samtalar om detta och arbetar för detta genom tron på mångfalden! Och vi vet att mångfald kräver respekt.

Vi ogillar polarisering och särskilt den sorten som kommer med att vara för eller emot någon eller något, att drastiskt ta ställning i sakfrågor som kan behöva värkas fram, att en splittring inom Svenska kyrkan sällan är så tydlig som inför ett kyrkoval. POSK vill vara en enande kraft, som lyssnar till individen och tar vara på vad en församling faktiskt är – en bedjande grupp individer som kommer samman till bön och arbete i vår kyrka och som bär en mångfald av erfarenheter och lösningar för att tillsammans värka fram det gemensamma bästa.

OAVSETT SVERIGES politiska läge ska Svenska kyrkan kunna stå

fri, ifrågasätta, kritisera och uppmuntra utifrån kristna värden – inte utifrån en partipolitisk agenda. Svenska kyrkan och vi som verkar i henne är en del av samhället i Sverige och den världsvida kristna gemenskapen. Paulus är tydlig i första Korinthierbrevet när han säger ”dela inte upp er i olika läger” inom församlingen. I samma brev menar Paulus att han ”som en klok byggmästare lagt en grund som någon annan bygger vidare på. Men var och en måste tänka på hur han bygger”. Det är vi som bygger vidare, vi som verkar och lever inom Kyrkan idag. Vi behöver tänka på hur vi bygger vidare. POSK är en dynamisk grupp av människor som samlats under en paroll för att vi brinner för Svenska kyrkan. Vi förenas i vår mångfald och vi enas i vårt församlingsengagemang. Vi vill ta ansvar och vi vågar ta ansvar, inte för POSKs skull utan för Svenska kyrkans skull.

RÖSTA PÅ POSK för en kyrka som är fri från partipolitik, fri till mångfald och respekt och fri att sätta både Kristus och församlingen i centrum.

2

8

10

REDAKTION: Carina Etander Rimborg, Helena Taubner, Victor Ramström ANSVARIG UTGIVARE: Amanda Carlshamre OMSLAGSFOTO: Emelie Simmons TRYCK: Pressgrannar AB

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

för en

POSK växer!

Sedan förra kyrkovalet har vi • 31 nya lokala grupper • 12% fler kandidater

FRI KYRKA POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) är en nomineringsgrupp som ställer upp för val till alla nivåer inom Svenska kyrkan. Vi är den klart största obundna gruppen i kyrkovalet, och växer! I kyrkovalet kan du rösta på POSK lokalt till kyrkofullmäktige i 180 församlingar eller pastorat, och i samtliga stift till stiftsfullmäktige och kyrkomötet. I årets kyrkoval har vi samlat ungefär 12% fler kandidater än inför kyrkovalet 2017.

POSK består av personer som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att knyta engagemanget till ett parti. Våra kandidater har en förankring i den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. Runtom i hela Svenska kyrkan finns det engagerade POSKare som tar ansvar – som ordförande i kyrkoråd, som ledamöter i kyrkofullmäktige, församlingsråd, stiftsstyrelser och i kyrkostyrelsen eller som ideellt engagerade, för att bara nämna några exempel. Vi finns representerade som förtroendevalda i

församlingar och på stiftsnivå i samtliga stift. Vi finns också i kyrkomötet där vi idag är den näst största gruppen, och siktar högre.

POSK är en stark röst för en fri kyrka – en kyrka som inte styrs av allmänpolitiska åsikter utan av engagemanget för kyrkan. Det borde vara självklart nu när mer än 20 år har gott sedan relationsförändringen mellan kyrka och stat. POSK verkar för att partiernas inflytande över Svenska kyrkan ska upphöra och välkomnar alla personer som vill engagera sig som förtroendevalda i obundna grupper.

POSK har visioner för framtidens kyrka och går till val på ett brett program kring vad vi vill uppnå i en fri kyrka. En kyrka där idealitet och gudstjänstliv kan blomstra och där kyrkans organisation blir bättre, enklare och billigare.

En kyrka där vi gläds över mångfalden, möter varandra med respekt och talar tydligt om Jesus Kristus.

LÄS MER OCH FÖLJ OSS WEBB: www.posk.se FACEBOOK: facebook.com/posk.se INSTAGRAM: @posk_partipolitisktobundna TWITTER: @riksPOSK

VISION POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

v v v v v v v v

POSK VILL ATT SVENSKA KYRKAN ger närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro förmedlar befrielse, hopp och livsmod ser och tar vara på varje människa som en gåva i församlingens liv respekterar individen och gläds åt mångfalden är en tydlig röst i samhället och visar på ett liv i rättvisa och frihet förenklar sin organisation och struktur så att den främjar kyrkans uppdrag är en brobyggare mellan olika kyrkliga traditioner och mellan kristna kyrkor strävar efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

3

Kyrkomusikern Karin Runow vill se en bredd av musikgenrer i kyrkan där speciellt barn och unga tillåts ha sina uttryck.

– Genom musiken kan vi som kyrka möta människor på ett unikt sätt. Musiken är ett språk att uttrycka sin tro på, säger hon.

Utan musiken tystnar kyrkan TEXT: Emelie Simmons FOTO: Emelie Simmons, Unsplash

I början av året kände kyrkomusikern Karin Runow att det var dags att uppmuntra till psalmsång. Hon startade därför ett psalmsångsmaraton på Facebook där hon lägger ut nya psalmer flera gånger per vecka och vem som helst kan boka upp sig på en psalm.

– Vi ska sjunga igenom hela psalmboken, från början till slut. Helt fantastiskt att så många har anslutit sig från olika miljöer! För mig var det här en riktig ögonöppnare över psalmernas betydelse för människor idag och att man verkligen vill vara delaktig i psalmsången, säger Karin Runow och skrattar.

HON VISAR några av inläggen i facebookgruppen på sin mobil.

– Titta, här är en kvinna som sjunger psalmen a capella, här kommer en som kompas av gitarr och den här är från en kyrka med orgel och solist. Det bästa med den här idén är att alla kan vara med och sjunga sin psalm utifrån sina egna förutsättningar. Som kyrka ska vi möta människor som de lever nu och visa att kyrkan är allas, fortsätter hon.

KARIN HAR arbetat i Sollentuna

församling i snart 40 år. Hon leder kyrkokör, barnkör och Sollentuna gospel, och är känd för att skriva barnmusikaler, bland annat Luthers ungar som blev landets mest spelade musikal under reformationsåret.

– Jag har alltid brunnit för barnkörerna. Körsång engagerar alla åldrar och kyrkan måste satsa ännu mer på barn och ungdomar.

4

JUST NU är Karin aktuell med musikalen Jakten på den försvunna psalmskatten.

– När man sjunger psalmer tillsammans fungerar psalmsången som en brygga mellan generationer. Musiken i kyrkan måste få låta på många olika sätt, men den musikaliska ryggraden är psalmerna.

Sången vi har tillsammans. Ungefär som

KARIN MENAR att en kyrkomusiker

ska kunna oerhört många olika saker.

Det kan vara allt från att leda kyrkokören, barnkören, spela orgel på vigsel, dop och begravning, leda all musik i gudstjänsten, ha babysång, konfirmander, anordna och spela på konserter, för att bara nämna några exempel.

»Alla har rätt att få sjunga och uttrycka sin tro och sitt tvivlande.« vi ber bönen Vår Fader ska vi även sjunga evangeliet. Då lyfter musiken och berör på riktigt, säger Karin.

KARIN MENAR att många körsångare

hittat in till kyrkan och sin tro via körsången.

– Genom musiken kan vi som kyrka möta människor på ett unikt sätt. Musiken är ett språk att uttrycka sin tro på.

Vi människor är olika och därför är det viktigt att det finns många olika slags körer att sjunga i.

I både gospelkören och kyrkokören har människor från olika miljöer hittat till kyrkan och musiken.

– I gospelkören sjunger man på gehör och det är ett grymt sväng, andra tilltalas mer av kyrkokörens lite mer klassiska repertoar. I båda fallen bidrar du med rösten och dig själv. Körerna är oerhört viktiga för kyrkan, men glöms ofta när man pratar om ideella medarbetare, trots att många av dem har sjungit i kyrkans kör hela livet, säger Karin.

– Som alla musikyrken börjar man sin utbildning redan när man är barn, så för att vi skall kunna fortsätta att hålla en hög nivå på kyrkans musik även i framtiden borde alla kyrkomusiker ha instrumentalundervisning i sin tjänst. En stor utmaning är att vi förväntas kunna spela allt från Avicii, Laleh och Ted Gärdestad till Mendelsohn och Bach. Vi är duktiga

på den klassiska musiken men vi måste lära oss andra genrer också. Vi skulle behöva bredda musikutbildningarna, inte ta bort utan lägga till. Vi måste bevara vår tradition men också förnya.

Det är då vi kan bygga broar mellan generationer på ett levande sätt.

Karin fortsätter: – Jag tänker på kyrkan, hur den följer människan från vaggan till graven, som finns där i sorg och glädje, tro och tvivel.

Det är unikt. Utan musiken hade jag inte hittat till kyrkan och jag är så tacksam över alla musikaliska platser som fört mig dit. Solna kyrkokör, ungdomskörerna i Sollentuna församling, ledare som gav oss unga utrymme och lät våra röster höras. Så vill jag att kyrkan skall fortsätta vara. En plats där alla har rätt att få sjunga och uttrycka sin tro och sitt tvivel, en kyrka som vi bygger tillsammans. Prioriteras inte musiken riskerar kyrkan att tystna.

Ur POSKs valprogram POSK VERKAR FÖR

v v v v

att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling. att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser. att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida. att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

KARIN RUNOW Medlem i POSK sedan 20 år tillbaka ÅLDER: 58 år.

BOR: Sollentuna.

GÖR: Kyrkomusiker och kompositör.

Aulénpriset 2011 Ceciliapriset 2017

FÖR EN FRI KYRKA PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

5

FÖR EN FRI KYRKA

»Svenska kyrkan har en särställning när det gäller att försvara människovärdet.«

TOMAS LINDROOS Medlem i POSK. Startade POSK i Eskilstuna. ÅLDER: 57 år.

BOR: Eskilstuna.

GÖR: Direktor för Eskilstuna Stadsmission sedan 2016. Ordförande för Sveriges Stadsmissioner.

FAMILJ: Gift med en församlingsherde och har fyra barn, uppvuxen i en prästfamilj.

6

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

Ge kyrkan kraft att höras

Ge kyrkan kraft att lyssna till stadens många rop, de rop som aldrig tystnar i längtan efter bot.

Ge kyrkan kraft att tala för dem vars röst ej hörs.

Guds kraft sker i det svaga, i hjärtan som berörs.

Psalm 790, text: Per Harling

Idag är frågan om människovärde hetare än någonsin. Kyrkan har sedan länge försvarat människovärdet och det är ingenting som rubbas lättvindigt menar direktorn för Eskilstuna Stadsmission, Tomas Lindroos.

– Svenska kyrkan har en särställning när det gäller att att försvara människovärdet, säger han.

TEXT: Emelie Simmons FOTO: Arkiv, Unsplash

För Tomas Lindroos har engagemanget i POSK sett olika ut. För tio år sedan var han med och bildade POSK i Eskilstuna och därefter satt han två mandatperioder i fullmäktige för Eskilstuna pastorat.

I år ställer han sin plats till förfogande, delvis för att hans fru är församlingsherde.

– Jag anslöt mig till POSK eftersom jag inte tyckte lösningen med etablerade partier var bra. Vi fick många engagerade som anslöt sig till oss vilket var kul. I år lämnar jag min plats för yngre engagerade, säger Tomas Lindroos.

HAN HAR genom sina år som förtroendevald sett

hur vissa personer ställer upp i kyrkovalet för att sedan inte ha tiden att engagera sig och hur stolarna gapar tomma på mötena.

– En demokratisk öppen folkkyrka innebär att vi måste acceptera att vissa grupper vill engagera sig men som inte alltid har samma synsätt på vad kyrkan står för. Men de måste få finnas oavsett. Det viktiga är att ha förtroendevalda som bryr sig. Men Svenska kyrkan har svårt att få yngre människor att ta på sig uppdrag. Det blir inte heller en bra och rättvis bild av kyrkan. Det finns en risk att det tillslut blir en organisation styrd av tjänstemän och då blir det en svag ledning i Svenska kyrkan. Kyrkan behöver människor i aktiv ålder med kunnande och kompetens. Det är en viktig fråga för POSK som inte kan vänta, säger Tomas.

TOMAS HAR alltid haft Svenska kyrkan i sitt liv.

Som prästbarn följde han med sin pappa på gudstjänster runt om i Tornedalen. Som ung arbetade han på kyrkans lägergård och fjällanläggningar.

När Bibel 2000 skulle lanseras arbetade Tomas på

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

Bibelsällskapet och efter det följde tjänster i Svenska kyrkan. Sedan fem år är han direktor för Stadsmissionen i Eskilstuna.

– Jag har haft förmånen att ha roliga jobb och alltid en positiv relation till Svenska kyrkan. Jag är hemma i organisationen som är en viktig del av mig och mitt liv, säger Tomas Lindroos.

UNDER EN lång tid har kyrkan försvarat människovärdet och Tomas menar att det inte är någonting som kan rubbas med lätthet.

– En människas värde är alltid värt att kämpa för och försvara långsiktigt, oavsett om det är inom kyrkan eller någon annan organisation. Svenska kyrkan har en särställning när det gäller att försvara människovärdet och frågorna kring det blir hanterade på ett bra sätt i organisationen. Kyrkan ska vara en stark röst och därför är det till exempel bra att biskoparna vågar uttala sig med ett tydligt budskap.

Det fins en historisk koppling till att Svenska kyrkan funnits så länge, säger Tomas.

KYRKANS DIAKONI kan enligt POSK uttryckas genom kärlek till medmänniskan och en gemenskap.

Grunden för kyrkans arbete är Guds kärlek, som den möter oss i Jesus Kristus. Diakoni innebär att se, ge röst åt och respektfullt möta människor som befinner sig i en utsatt livssituation.

– Till skillnad från Stadsmissionen som har ett tydligt uppdrag att ta hand om de allra mest utsatta och fattiga i samhället så ser kyrkans uppdrag annorlunda ut. I en levande församling tar sig tron uttryck i kärleksfull och praktisk diakonal omsorg. Under pandemin har kyrkan varit tydliga med vad de har för roll i samhället gentemot människor som behöver

hjälp. Kyrkan har bland annat delat ut matkassar och besökt ensamma. Insatsen har varit enormt uppskattat.

Nöden idag är skiftande och behoven är stora, och nya utmaningar ställer fler krav på församlingens diakoni, säger Tomas.

DET VÄXANDE antalet människor på flykt i världen och i Sverige är en utmaning också för Svenska kyrkan. POSK menar att kyrkan i allt högre grad måste vara en närvarande, öppen och tydlig kyrka, som förmedlar hopp. Den öppna kyrkan och ett öppet och välkomnande förhållningssätt är den enda möjliga vägen för att visa på ett liv i rättvisa och frihet.

– Vi har en viktig roll för alla invandrare som kommer eller kommit till Sverige att vara en välkomnande och öppen kyrka. Många invandrare kommer dessutom från ett land där tro och kyrka är en del av deras liv. Kyrkan kan jobba mycket mer med integration än vad den gör idag. Som kyrka ska vi se behoven i samhället och jobba framåt för att hjälpa fler människor, säger Tomas.

Ur POSKs valprogram

v

POSK menar att den öppna kyrkan och ett öppet och välkomnande förhållningssätt är den enda möjliga vägen för att visa på ett liv i rättvisa och frihet. Människor som kommer och kommit till Sverige måste stödjas genom integration.

7

Dags för ett ny

CELINA FALK Kandiderar till Nederluleå församling, Luleå stift och kyrkomötet. ÅLDER: 35 år.

BOR: Luleå.

GÖR: HR-specialist Representerar Svenska kyrkan i Kyrkornas världsråds centralkommitté.

8

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

ytt valsystem FÖR EN FRI KYRKA

POSK menar att det är dags att testa en annan modell för kyrkans demokratiska process. Med hjälp av indirekta val till stift och kyrkomöte kommer kostnaden att minska utan att det görs avkall på kyrkans demokratiska processer – Vi måste våga tänka nytt och lämna tankarna om arvet som statskyrka, säger Celina Falk, som kandiderar till kyrkomötet.

TEXT: Emelie Simmons FOTO: Albin Hillert

Celina Falk hade bråda dagar kring midsommar i år. Hon är en av Svenska kyrkans representanter i Kyrkornas världsråds centralkommitté som har sitt medlemsmöte med 150 kyrkor från hela den kristna världen representerade. I år blir mötet digitalt på grund av pandemin men vanligtvis möts representanterna hos värdkyrkor runt om i världen.

– Vi har så mycket att lära av de andra kyrkorna. Vi i Svenska kyrkan är vana att vara majoritetskyrka men här möter vi kyrkor som är i minoritet, och som är uppbyggda på ett annat demokratiskt sätt än vår kyrka, säger Celina Falk.

UTBYTET AV erfarenheter mellan systerkyrkorna är stort och de mest värdefulla mötena sker på kafferasterna i Kyrkornas världsråd.

– Det finns många demokratiska kyrkor ute i världen som har ett annat tillvägagångssätt än Svenska kyrkan.

Där sker valet av representanter till styrelsen baserat på engagemang. Idag har Svenska kyrkan ofta svårt att ta tillvara på idealiteten och den är viktig för att vi ska kunna bygga kyrka, säger Celina.

FÖR CELINA själv var det Svenska Kyrkans Unga och utbytet inom programmet Ung i världsvida kyrkan som var starten för hennes kyrkliga engagemang.

Hon betonar vikten av att ungdomar måste få en hemvist i sin församling.

– Församlingen ska vara basen för engagemanget och ha en tillåtande struktur för människor i alla åldrar. Speciellt för ungdomar! Kyrkan måste också vara en plats för att få växa i tro och att man ska få en plats och ett ansvar.

Vidare menar Celina att om församlingarna ger utrymme för människor att engagera sig kommer det bli lättare att få fler att vilja bli förtroendevalda.

– Man trivs där man behövs och med det synsättet kan vi få människor att engagera sig. Många har sitt hjärta i kyrkan och det är då de bästa besluten fattas.

Visst, alla möten i kyrkorådet är inte roliga och inspirerande men så ser det ut i alla styrelser och möten emellanåt.

CELINA MENAR att Svenska kyrkans

valsystem inte är beroende av partipolitiken och att kyrkan måste ta steget till ett nytt och och billigare valsystem.

–Vi har en alldeles för stor kostym i förhållande till hur många som röstar.

Vi kan nå demokrati på olika sätt och den kan säkerställas på andra sätt än det valsystem som finns nu. Vi har många exempel att hämta från våra systerkyrkor. Vi måste våga tänka nytt och lämna tankesätten som bygger på arvet från statskyrkan. Vi i POSK vill ha indirekta

val till stift och kyrkomötet istället för direkta val som vi har nu.

ATT INDIREKTA val skulle lösa många

av de problem som nuvarande valsystem har varit en av POSKs valfrågor sedan många år tillbaka.

– Indirekta val minskar kostnaderna rejält och ledamöterna i stiftsfullmäktige och kyrkomöte kommer ha goda kunskaper och erfarenheter av församlingslivet.

Dessutom blir det svårare för partier att kandidera till kyrkomötet utan att ha lokalt stöd. Det är det kyrkliga engagemanget som ska vara utgångspunkten, inte tillhörighet till ett politiskt parti.

Vi anser att det är så en kyrklig organisation skapas, säger Celina.

CELINA SER ytterligare en problematik

med de politiska partiernas engagemang i kyrkan.

– Det är kyrkans innersta väsen att ta ställning för de svaga och utsatta i samhället och i vissa fall måste kyrkan ge sig in i den politiska debatten. Vi kan inte låta oss styras i våra ställningstaganden av politiska grupper och riskera att bli en bricka i det politiska spelet. Vi ska prata utifrån kyrkans teologiska grund om medmänsklighet och våra grundvärderingar ska inte rubbas av partipolitiska hänsynstaganden, avslutar Celina.

Ur POSKs valprogram POSK ANSER

v v

v v PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. att Svenska kyrkan reformerar och omformar sin organisation så att den gestaltar den kyrkosyn och struktur som kommer till uttryck i de dokument som antagits av Svenska kyrkan. att Svenska kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologisk grund och inte partipolitiska ställningstaganden.

LÄS MER OM INDIREKTA VAL POSK vill se indirekta val till stiften och kyrkomötet. Du hittar småskriften ”Indirekta val - varför och hur?” på www.posk.se/smaskrifter Scanna koden med din telefon för att öppna småskriften direkt!

9

Johannes Imberg är församlingsherden som kandiderar till både stiftsfullmäktige i Göteborg och till kyrkomötet. Han längtar efter en kyrka som sträcker sig ut för att ge hopp, stöd och liv.

– Vi behöver vara en modig kyrka i vår tid, i vårt samhälle.

Människor behöver det kyrkan är och det vi har. Detta är något som POSK vill arbeta för, säger han.

Världens bästa budskap TEXT: Emelie Simmons FOTO: Carina Etander Rimborg

Johannes Imberg är församlingsherde i Mölndal sedan tre år tillbaka. Med entusiastisk röst berättar han hur glad han blir när hans församling når ut till människor i området och när det kommer gensvar.

– Jag ser vad många skriver om församlingen på sociala medier och nu sist var det någon som frågade var man kunde skänka kläder. Någon svarade direkt att de skulle vända sig till Fässbergs församling. Det var en självklarhet att vända sig till kyrkan och jag tycker mig se detta mer och mer. Jag älskar när vi som församling når ut till vår omgivning och när vårt agerande blir en konkret illustration av Guds kärlek för den här världen, säger Johannes.

För honom är kyrkan en gemenskap där vi alla förenas i bön och lovsång.

– Vår uppgift är att göra Guds rike och Guds hjärta synligt för vår omgivning. Det kan vi göra oavsett vilken teologisk fåra vi tillhör, säger han.

JOHANNES TALAR om den kyrkliga bredden. Han beskriver att han gillar mångfalden, olikheterna och möjligheten att berika.

– Det finns så mycket vi kan ta vara på från varandra. Detta är också en av grundstenarna inom POSK. Vi vill

JOHANNES LÄNGTAR efter att in-

spirera till att bygga församling som når utanför kyrkans väggar och berättar med iver om hans vision kring församlingens plats i samhället.

– Jag drömmer om en kyrka som sprudlar av liv! Fylld av människor från olika kulturer, samhällsskikt och personligheter. Församlingen är en plats där alla kan mötas, hit kan den som är vilsen vända sig och mötas av värme. Här förenas vi, trots våra olikheter, och delar livet med varandra, säger han.

10

FÖR EN FRI KYRKA

bejaka bredden av olika kyrkligheter, det är nödvändigt för kyrkans framtid i Sverige. Vi ska inspirera istället för att begränsa varandra. Vår tro på Gud, med Jesus som vår frälsare och förebild, är det som förenar oss, säger han med värme i rösten.

Johannes beskriver evangeliets kraft som en puls som smittar av sig. Han längtar efter en modig kyrka som sträcker sig ut för att ge hopp, stöd och liv.

– Det kristna budskapet är världens bästa budskap. Vi kan vara stolta över det vi har att förmedla. Det ska vara lätt och självklart att vilja ta med sig sina vänner till kyrkan. Låt oss förmedla evangeliet med bredd och öppenhet, kraft och substans, medvetet och relevant. Vi behöver vara en modig kyrka i vår tid, i vårt samhälle. Människor behöver det kyrkan är och det vi har. Detta är något som POSK vill arbeta för.

SVENSKA KYRKAN har en väldigt viktig och avgörande roll för många människor idag. Många behöver diakons hjälpande hand och uppskattar att Svenska kyrkan finns för utsatta.

– Jesus sände ut oss att göra som han gjorde. Jesus är kyrkans förebild, och som församling har vi en kallelse att älska vår värld och våra medmänniskor på ett sådant sätt att det ger en glimt av vem Gud själv är. Församlingens kallelse är att illustrera Guds kärlek. Det är en kärlek som berör och ger liv. Guds hjärta bultar för den här världen. POSK vill arbeta för att vi som kyrka lever ut detta pulsslag och sträcker oss ut för att stärka, hjälpa, och uppmuntra.

JOHANNES BETONAR att det inom

POSK finns en stark kärlek till kyrkan, och att det är viktigt att förtroendevalda själva är engagerade i församlingslivet.

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

JOHANNES IMBERG Kandiderar till stiftsfullmäktige i Göteborg och till kyrkomötet. ÅLDER: 35 år.

BOR: Göteborg.

GÖR: Församlingsherde i Fässbergs församling sedan hösten 2018.

Prästvigdes 2013 för Göteborgs stift.

– Församlingen är en gemenskap som ska levas, här vi får dela glädje och sårbarhet, livets upp- och nedgångar, drömmar och framtidsplaner. Styrelsefrågor och beslut kan inte vara isolerade från allt detta. I POSK möter jag människor som lever kyrkans liv, därför finns den kunskap och helhetssyn som behövs för att leda kyrkan in i framtiden. De frågor som POSK lyfter fram är framväxta ur kyrkans vardag och församlingens möten med sin omgivning.

Ur POSKs valprogram v v v

POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Som folkkyrka är vi en berättelsegemenskap, en bordsgemenskap och en bönegemenskap De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom.

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

»I POSK möter jag människor som lever kyrkans liv.« 11

mitt perspektiv Svenska kyrkan består av människor med olika erfarenheter, kompetenser, åsikter och hjärtefrågor. Här berättar en musiker, en diakon och en präst om frågor som engagerar dem – utifrån deras eget perspektiv.

JOAKIM OLSSON KRUSE

FOTO: Anna Nordström, Magnus Aronson, Helena Taubner

Vid ett kontraktsmusikermöte för 15 år sedan oroades många av de drivna kollegorna över att nästan inga pojkar fanns i barnkörerna. Och de få som fanns ställde mest oreda och kanske hoppades man att de skulle sluta. En kollega sa dock: ”Jag har en jätteduktig kille som sjunger så fint – synd att han måste sluta nu när han kommer i målbrottet”.

I barnkören jag ledde – helt konventionell på alla sätt – var killarna dock välrepresenterade. Ibland i majoritet, till och med. Varför det? I tankeprocessen som startade då har jag under många år funderat: vad gör att killarna både hittar till kören, känner sig välkomna och med tiden hemma, och sedan fortsätter sjunga i åtskilliga år?

Skapa trygga rum – då växer barnen

»Vad gör att killarna både hittar till kören, känner sig välkomna och med tiden hemma?« Jag har fått förtroendet att starta körer för pojkar, tonåringar och unga män på tre platser: Trefaldighetskyrkan i Kristianstad, Fredrikskyrkan i Karlskrona och i Västerås domkyrka. ”Platserna är olika men pojkarna är desamma” – killar funkar väldigt lika oberoende av ort.

VÄSTERÅS domkyrkokaplan Peter

Forsberg har skrivit ”att skapa trygga rum är ju något av kyrkans specialitet. Vi är ju faktiskt jättebra. Tänk på alla kyrkkaffen, bibelstudiegrupper… Alla är ju supertrygga för dem som deltar där!”.

Samma tema hörs i Mikael Kurkialas fantastiska bok När själen går i exil, om att växande, utveckling och mognad sker i trygga, avgränsade rum: fågelungen i skalet möter världen först när den är

12

överlevnadsduglig. ”För att någonting – en människa, en grupp – ska kunna utveckla identitet och mognad krävs perioder av avgränsning.”

ATT VÅRA körer lättare attraherar flickor

visar att kyrkan har funnit fungerande redskap för flickornas sång, men samtidigt att vi ännu saknar dessa redskap att skapa samma trygga körmiljöer för pojkarna.

En nu 24-årig kille sammanfattade körtiden: ”Under mina kaos-år var kören alltid samma: jag hade min fasta plats, min egen notpärm. Jag visste när repetitionen skulle börja och sluta och upplägget. Jag kunde röstövningarna och när ett nytt stycke skulle övas, gjordes det långsamt och metodiskt. När en ny sångare skulle börja, hade både han och kören introducerats för varandra i god tid. De få gånger något oväntat hände, var ändå både jag och gruppen trygga – och fixade det.”

DET HANDLAR givetvis inte om att

exkludera flickorna, utan att pojkarna ska ”komma ifatt”. Svenska kyrkan kan stimulera sådana miljöer genom att motverka t.ex ständiga byten av ledare eller tider/dagar för verksamheterna, genom att låta vissa rum vara ’fredade zoner’, för fika, häng och samtal. I tider där inställningen ofta är att alla ska kunna vara med på allt, kan det sticka i ögonen om pojkarna får en egen kör.

Men om vi vill ha (sjungande) män i framtidens Svenska kyrka kan det vara en idé att initiera grupper för pojkar, där de kan finna en hemvist, lära känna kyrkan och gudstjänsten, växa och mogna.

Joakim Olsson Kruse är körledare i Västerås domkyrka och författare till boken Killar i kör, utgiven av Västerås stift 2020.

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

MARIE RYDÉN DAVOUST

KARIN LÅNGSTRÖM

Från företagare till diakon – steget är inte så långt

Stolt över att viga samkönade par – men flera synsätt ryms

”Nej, diakon är inte aktuellt.” Det var så jag svarade Gunnel i mitten av 1990-talet. Ungefär samtidigt sa jag också att ”jag vill inte arbeta i kyrkan” i dag är jag både nyvigd diakon och arbetar sedan 2016 i en församling.

Jag minns det som om det vore igår.

Kyrkomötet var samlat och en av de viktigaste frågor denna andra session 2009 var frågan om samkönade äktenskap.

Ska de kunna vigas i kyrkan?

Det som idag är självklart för majoriteten svenskar var då något som ännu inte var självklart. Debatten i universitetshusets aula var stundom känslosam. Å ena sidan fanns vi som ser frågan som en tydlig konsekvens av evangeliet i vår tid med våra kristna hbtq-personer för ögonen, å andra sidan personer som inte för sitt liv kan se samkönade pars kärlek välsignas i kyrkan, med hänvisning till bibelsyn och samvete.

SOM FÖRETAGARE var min uppgift

att leda och tillsammans med andra jobba mot projektets mål eller att skapa den webbutbildning som kunden önskade.

Diakonens roll är också att samordna, leda och tillsammans med andra genomföra det uppdrag som är församlingens diakonala arbete. Det uppdraget går att beskriva på många sätt, men handlar för mig om att tro blir praktisk, POSK beskriver det i programmet så här: ”Diakoni innebär att se, ge röst åt och respektfullt möta människor som befinner sig i en utsatt livssituation”.

VAD SOM är en utsatt livssituation

handlar inte enbart om att inte ha pengar till hyra, eller inte kunna ge sina barn mat. Det kan också handla om att känna sig ensam, att du som företagare måste säga upp dina medarbetare, eller någon annan händelse som gör att livet ställs på ända. Utsatthet kan vara social, fysisk eller andlig och själslig för att beskriva det mer teoretiskt. Under pandemin har det blivit än tydligare att utsatthet finns närmare än vi kanske velat se.

»Under pandemin har det blivit än tydligare att utsatthet finns närmare än vi kanske velat se.« JAG BÖRJADE sakna kollegor och

sökte deltidsjobbet som projektledare i Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö på våren 2016. Svenska kyrkan

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

och församling var inget okänt, jag var redan engagerad i min hemförsamling som körsångare och förtroendevald. Jag var med och startade POSK-gruppen 2009. En diakonkollega i Strängnäs säger under ett förmiddagsfika ”Ska inte du bli diakon?”

PROJEKTKOORDINATOR i ett EU-projekt för människor som står långt från arbetsmarknaden, att utveckla Trygga Möten, en webbutbildning åt Scouterna som handlar om att motverka övergrepp – steget från företagare till att tacka ja till kallelsen som diakon var kortare än det kan verka. Men fortfarande ett stort steg!

JAG SER nu fram emot att få fortsätta

vara röstbärare för människor t.ex. på den öppna diakonimottagningen, som är en mötesplats med möjlighet att få en kopp kaffe och ett sätt att enkelt komma i kontakt med diakonerna utan att boka tid. Där kan ett samtal om fondansökan bli starten för en serie enskilda samtal.

En fika som för vissa blir ett första steg i att påverka sin egen situation, för andra leder det vidare in i andra delar av församlingen.

DIAKONIN ÄR också del av gudstjäns-

ten. I min församling är det självklart att diakonen har uppgifter i gudstjänsten, som att skicka ut oss efteråt. ”Vår mässa är slut. Låt oss gå i frid och tjäna Herren med glädje”. Diakonen har uppgiften att ta med behov och nöd in i kyrkan och till Gud men också att ta med sig Gud och kyrkan ut bland människor på ett sätt som är relevant.

Marie Rydén Davoust är diakon och projektledare i Strängnäs domkyrka

I KORRIDOREN, i cafét, vid lunchborden och på kvällarna fortsatte samtalen.

Bekymrade kyrkoherdar undrade om det fanns präster som kunde komma till deras pastorat för att viga, om det skulle behövas. I deras närområde fanns ingen som kunde tänka sig, men samtidigt var de måna om att kunna fullgöra församlingens uppgift.

STOLT RÖSTADE jag ja till förslaget,

som innebar att samkönade par får vigas i kyrkan, samtidigt som den enskilde prästen själv avgör om hen vill förrätta vigseln. Beslutet innebar att det går att tänka på båda sätten, förutsatt att ingen diskriminering förekommer. Detta har sedan ifrågasatts av några nomineringsgrupper, som vill att den prästkandidat som inte kan viga samkönade helt enkelt ska nekas prästvigning.

MEN POSK står fast vid det fattade

beslutet. Vi har en vision om en kyrka som i teologi och praktik kan fungera som en brobyggare mellan olika kyrkliga traditioner. Svenska kyrkan är inte en

åsiktsgemenskap, utan en berättelsegemenskap, en bordsgemenskap och en bönegemenskap. Inom ramen för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära

»Men en sak behöver du inte tveka på: en röst på en POSKare är en röst på en person som ser individen och gläds åt mångfald« finns utrymme att tolka vad kristen tro och kristet liv innebär. Svenska kyrkan kan med sin evangelisk-lutherska äktenskapssyn rymma två uppfattningar i vigselfrågan.

FÖR EN del kan det här te sig provo-

cerande. Stöttar inte POSK hbtqi-communityt? Och hur ska du som röstar i kyrkovalet kunna veta vad din kandidat tycker och tänker? Mitt råd är att du helt enkelt kontaktar den du ser som din kandidat. Hen samtalar gärna med dig!

Men en sak behöver du inte tveka på: en röst på en POSKare är en röst på en person som ser individen och gläds åt mångfald. Alla – oavsett förutsättningar som kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, funktionsförmåga och klass – ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan.

Karin Långström är präst i Skara stift, skribent och debattör

FÖR EN FRI KYRKA 13

Du kan rösta på POSK i valet til

v v v

LULEÅ STIFT Bygdeå församling Gällivare församling Holmsunds församling Hörnefors församling Kiruna pastorat Luleå domkyrkoförsamling Nederluleå församling Nordmalings församling Norrfjärdens församling Norsjö församling* Piteå församling Råneå församling Skellefteå pastorat Skellefteå S:t Örjans församling Sävar-Holmöns församling Södra Lapplands pastorat Umeå pastorat Vännäs-Bjurholms pastorat

kyrkomötet alla stiftsfullmäktige kyrkofullmäktige i dessa församlingar/pastorat

VÄSTERÅS STIFT Arbogabygdens församling Avesta-Grytnäs pastorat Stora Tuna och Torsångs pastorat Falu pastorat Hällefors-Hjulsjö församling* Järna med Nås och Äppelbo församling Kumla, Tärna och Kila pastorat Köpings pastorat Leksands pastorat Mora församling Nora bergslagsförsamling Rättviks pastorat Sura-Ramnäs församling Västanfors-Västervåla församling Västerås pastorat

HÄRNÖSANDS STIFT Alnö församling Borgsjö-Haverö församling Härnösands pastorat Kramfors pastorat Krokoms pastorat Timrå församling Torps församling Åre pastorat Östersunds församling

STOCKHOLMS STIFT

KARLSTADS STIFT

SKARA STIFT Alingsås pastorat Borås pastorat Habo pastorat Herrljungabygdens församling Lidköpings församling Mariestads församling Skövde pastorat Trollhättans församling Ulricehamns pastorat Vänersborg och Väne-Ryrs församling

UPPSALA STIFT Danmark-Funbo församling Enköping pastorat Gimo pastorat Gästrikekustens pastorat Gävle församling Hudiksvallsbygdens församling Håbo pastorat Knivsta pastorat Märsta pastorat Nordanstigskustens församling Rasbo pastorat Roslagens norra pastorat Roslagens östra pastorat Sandvikens pastorat Sigtuna församling Söderhamn-Sandarne församling Uppsala pastorat Valbo-Hedesunda pastorat Vattholma pastorat

Arvika pastorat Grava församling Hammarö församling Karlstads pastorat Kristinehamns pastorat

GÖTEBORGS STIFT Askims församling Backa pastorat Björketorps församling Carl Johans pastorat Domkyrkopastoratet Falkenbergs pastorat Lerums församling Lundby församling Mölndals pastorat Nylöse pastorat Onsala församling Partille pastorat Råda församling Stenungsunds pastorat Stora Lundby-Östad pastorat Strömstads pastorat Tjörns pastorat Torslanda-Björlanda församling Tölö-Älvsåker pastorat* Västra Frölunda pastorat Örgryte pastorat

STRÄNGNÄS STIFT VISBY STIFT Visby domkyrkoförsamling

LUNDS STIFT Allerums pastorat Bjuvs församling Brunnby församling* Eslövs pastorat Höörs församling Landskrona församling Lunds pastorat Malmö pastorat Mörrum-Elleholms församling S:t Staffans församling Skivarps församling Sölvesborgs församling

*Den lokala POSK-gruppen har ett annat namn. Läs mer på www.posk.se 14

Adolf Fredriks församling Boo församling Botkyrka församling Bromma församling Brännkyrka församling Danderyds församling Eds församling Ekerö pastorat Hammarby församling Haninge pastorat Hägerstens församling Järfälla församling Katarina församling Lidingö församling S:t Matteus församling Skarpnäcks församling Skärholmens församling Sofia församling Sollentuna församling Solna församling Spånga-Kista församling Sundbybergs församling Täby församling Vallentuna församling* Vaxholms församling Västerleds församling Västermalms församling Össeby församling Österåkers pastorat

LINKÖPINGS STIFT VÄXJÖ STIFT Bankeryds församling Döderhults församling Emmaboda pastorat Gislaveds pastorat Gränna-Visingsö pastorat Jönköpings församling Kalmar pastorat Mönsterås-Fliseryds pastorat Nässjö pastorat Ryssby-Åby pastorat Torsås pastorat Växjö pastorat

Finspångs församling Folkungabygdens pastorat Linköpings domkyrkopastorat Motala församling Norrköpings pastorat Slaka-Nykils pastorat Söderköping S:t Anna församling Södra Tjusts pastorat Tranås pastorat Vadstena pastorat Vimmerby pastorat Åkerbo församling

Askersunds pastorat Eskilstuna pastorat Frustuna församling Hallsbergs församling Hovsta pastorat Hällby församling med Tumbo och Råby-Rekarne Katrineholmsbygdens församling Mariefreds församling Nyköpings församling Salems församling Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö Södertälje pastorat Torshälla församling Tysslinge församling Vårfruberga-Härads församling Örebro pastorat

Här ser du i vilka församlingar som du kan rösta på POSK.

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

TRE VAL

FÖR EN FRI KYRKA

I kyrkovalet väljer du de personer som ska få förtroendet att besluta i kyrkan de kommande fyra åren.

REGIONALT

LOKALT

NATIONELLT

VAL TILL KYRKOFULLMÄKTIGE

VAL TILL STIFTET

Du väljer till kyrkofullmäktige i din församling/pastorat. Här bestäms ramarna (ekonomi och inriktning) för den verksamhet som finns nära dig. Vita valsedlar.

Svenska kyrkan är indelad i tretton stift och deras högsta beslutande organ är stiftsfullmäktige.

Stiftens uppgift är att stödja och främja församlingarna i deras grundläggande uppgift och förvaltning. Rosa valsedlar.

VAL TILL KYRKOMÖTET Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter som beslutar om kyrkans regler (kyrkoordning), böcker (t ex psalmbok) och gemensamma verksamhet (t ex utlandskyrkan). Gula valsedlar.

Hallå där!

VARFÖR ÄR DU ENGAGERAD I POSK?

LINDA ISBERG

LISA TEGBY

MANILLA OKOMDAL NORDANSTIG

Grunden för mitt engagemang är kärleken till kyrkan, och den betydelse den har i mitt eget liv. Jag vill arbeta för en kyrka där vi får dela gemenskap och tro, i ett välkomnande och inkluderande sammanhang. Med Jesus som normkritisk förebild måste vi våga vara kyrka och vår drivkraft ska alltid vara kärleken till vår nästa.

Kristen tro och tradition ska tolkas i varje ny tid. Den ska, utifrån Jesus Kristus, företräda barmhärtighet och rättvisa. Det får ibland politiska konsekvenser men det är inte partipolitik. I POSK möts en mångfald av människor som tillsammans vill bygga en kyrka som ger tro och mening och är en god kraft i samhället.

Precis som församlingen är POSK en samlad mångfald av engagerade människor från olika håll som vill och vågar ta ansvar. Vi gör det med fokus på demokrati, oberoende av politiskt parti. I POSK finns engagerade i alla åldrar och med en stor bredd kan alla förenas och enas i det som är ett gott förvaltarskap för kyrkan både nu och i framtiden.

ALLA VÅRA KANDIDATER HITTAR DU PÅ kandidatvisning.svenskakyrkan.se

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN

15

FÖR EN FRI KYRKA

Vårt uppdrag är att

FÖRVALTA SKAPELSEN och leva hållbart tillsammans Arbetet med att värna vårt klimat måste tas på allvar. Som kristna har vi i uppdrag att förvalta den skapelse Gud har gett oss.

POSK vill att Svenska kyrkan ska inge hopp och uppmuntra till att ta ansvar för skapelsen och leva hållbart tillsammans med varandra.

Tillsammans med Gud och varandra kan vi klara av att vända den utveckling som hotar klimat och miljö.

POSK anser att Svenska kyrkan ska: v v v v v

tala tydligt om vårt ansvar att motverka klimatförändringarna sträva efter att leva upp till detta ansvar i förvaltning, konsumtion och resande ge plats i förkunnelse, liturgi och bön för skapelseteologi och ansvarstagande vara aktiv i det offentliga samtalet om klimatomställningen förvalta all egendom och kapital långsiktigt, effektivt och på ett etiskt och ekologiskt ansvarsfullt sätt

LÄS MER OCH FÖLJ OSS WEBB: www.posk.se FACEBOOK: facebook.com/posk.se INSTAGRAM: @posk_partipolitisktobundna TWITTER: @riksPOSK 16

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN