Rapport kartläggning av fastigheter. Svenska kyrkan.

DOKUMENT

SIDA

Kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter

1(9)

UPPRÄTTAT AV

DATUM

DOKUMENTBETECKNING

Marie Schött

2014-08-21

Rapport

VERSION

Kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter Här lämnas en kort rapport om resultatet från den under första kvartalet 2014 genomförda kartläggningen av Svenska kyrkans byggnadsbestånd. Kartläggningen har skett i samverkan mellan konsulter hos EY (Ernst & Young) och analysenheten på kyrkokansliet i Uppsala.

Förutom uppgifter från kartläggningen har även uppgifter hämtats från Svenska kyrkans nationella nivås Kyrkobyggnadsregister.

Den av kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om Svenska kyrkans fastighetsförvaltning och utjämningssystem, som tagit sig namnet Utjämningsutredningen, har för att kunna utföra sitt utredningsuppdrag haft behov av att ta reda på hur Svenska kyrkans byggnadsbestånd ser ut.

Utredningen ska bland annat lägga fram förslag som effektiviserar förvaltningen av kyrkobyggnader och, eventuellt, andra fastigheter, såväl ekonomiskt som kompetensmässigt samt säkerställa ett långsiktigt, hållbart, brett accepterat utjämningssystem (inkomst- och kostnadsutjämning, stiftsbidrag och särskild utjämningsavgift). Prästlönetillgångarnas fastigheter ingår inte i utredningens uppdrag. För att bistå utredningen med bland annat kartläggning av fastighetsbeståendet och analys av nuläget vad beträffar fastighetsförvaltningen så har en upphandling gjorts. Uppdraget gick till EY (Ernst & Young).

EY är bland annat verksamt inom fastighetsrådgivning och har också tidigare varit rådgivare till Svenska kyrkan inom detta område.

Kunskapen om kyrkor och kapell var redan god genom den årliga inrapporteringen som församlingar och pastorat gör till Kyrkobyggnadsregistret, men kunskapen om det totala övriga byggnadsbeståndet var bristfällig. Därför genomfördes under februari och mars 2014 en kartläggning av det övriga fastighetsbeståndet inom Svenska kyrkan. Den skedde genom en webbaserad enkät som sändes ut till den officiella e-post brevlådan för samtliga självständiga ekonomiska enheter, församlingar/pastorat inom Svenska kyrkan. Enkäten inkluderade bland annat frågor om byggnadernas storlek, användningsområden och byggnadstyp. När tiden för att besvara enkäten hade gått ut hade 68 procent besvarat den.

Antalet övriga byggnader som ägs och förvaltas av församlingar/pastorat uppgår enligt svaren på enkäten till 8 335. Eftersom utredningen har behov av att kunna få en uppfattning av hur stort det totala antalet övriga byggnader är som ägs och förvaltas av Svenska kyrkans lokala ekonomiska enheter har vi tittat på om det varit möjligt att räkna fram det genom de svar vi fått in. Den analysen visade att de församlingar/pastorat som besvarat enkäten utgör ett representativt urval av de lokala ekonomiska enheterna för hela Svenska kyrkan. Det totala antalet övriga byggnader som ägs och förvaltas har därför justerats uppåt till 11 037 byggnader. Det är detta antal byggnader som används i redovisningen om det övriga fastighetsbeståndet i denna rapport.

Arbetet med att få in uppgifter från de lokala enheter, församlingar/pastorat som ännu inte besvarat enkäten, kommer att fortsätta framöver. Även stiften kommer för sin del att få besvara enkäten.

KYRKOKANSLIET

751 70 Uppsala Sysslomansgatan 4 018-16 95 00 018-16 96 40 www.svenskakyrkan.se

DOKUMENT

SIDA

Kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter

2(9)

UPPRÄTTAT AV

DATUM

DOKUMENTBETECKNING

Marie Schött

2014-08-21

Rapport

VERSION

Svenska kyrkans byggnadsbestånd Svenska kyrkan är en av Sveriges största fastighetsägare. I byggnadsbeståndet som Svenska kyrkan förvaltar ingår cirka 14 000 byggnader (kyrkor, kapell och övriga byggnader), exklusive de byggnader som ägs av stiften samt prästlönetillgångar: • 3 386 kyrkor och kapell ingår i beståndet, varav drygt 97 procent är skyddade enligt kulturmiljölagen. Detta gör att Svenska kyrkan även har ett viktigt ansvar i att förvalta en stor del av det svenska kulturarvet. Av samtliga kyrkor och kapell används cirka 70 procent dagligen eller veckovis.

• Cirka 11 000 övriga byggnader ingår i beståndet och utgörs i stor utsträckning av förrådsbyggnader, församlingshem och ekonomibyggnader. Cirka fyra procent av det övriga byggnadsbeståndet används inte alls. Bland de byggnader som används för egen verksamhet används cirka 75 procent dagligen eller veckovis, men med stora variationer vad beträffar byggnadstyp.

Förutom det totala byggnadsbeståndet på cirka 14 300 byggnader, äger och förvaltar Svenska kyrkan totalt 3 288 begravningsplatser. Då statistiken om begravningsplatser inte omfattar några byggnader har den inte tagits med i redovisningen av Svenska kyrkans byggnadsbestånd.

Nedanstående diagram visar på fördelningen av kyrkor och kapell samt övriga byggnader mellan församlingar/pastorat inom Svenska kyrkans 13 stift. Flest byggnader förvaltas av församlingar/pastorat inom Lunds stift. Församlingarna/pastoraten i Stockholms stift har flest antal medlemmar men näst lägst antal byggnader. Rikssnittet vad beträffar antal byggnader för alla församlingar/pastorat inom ett stift är 1 109 byggnader, vilket är högre än de 751 byggnader som finns inom Stockholms stift.

KYRKOKANSLIET

751 70 Uppsala Sysslomansgatan 4 018-16 95 00 018-16 96 40 www.svenskakyrkan.se

DOKUMENT

SIDA

Kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter

3(9)

UPPRÄTTAT AV

DATUM

DOKUMENTBETECKNING

Marie Schött

2014-08-21

Rapport

VERSION

Antal byggnader

2500 2000 1500 1000 500 0

Övriga byggnader

Kyrka och kapell

Flest byggnader finns hos församlingar/pastorat som är belägna på mindre tätorter och på landsbygden. De utgör cirka 51 procent av alla byggnader medan dess medlemmar endast utgör 25 procent av det totala antalet medlemmar i Svenska kyrkan. Endast 28 procent av det samlade byggnadsbeståndet finns hos församlingar/pastorat som ligger i städer med mer än 20 000 invånare eller i förorter till storstäder, medan medlemsantalet där utgör 59 procent.

Då det samlade byggnadsbeståndet består av en stor mängd olika byggnadstyper av varierande karaktär, användningssätt och användningsfrekvens samt geografisk lokalisering, presenteras redovisningen av Svenska kyrkans byggnadsbestånd, uppdelad på kyrkor och kapell samt övriga byggnader. Samtliga stift och tätortstyper (enligt de definitioner av tätortstyp som anges i Kyrkobyggnadsregistret) som benämns i rapporten utgörs av tillhörande församlingar och pastorat.

Kyrkor och kapell Hur de 3 386 kyrkor och kapell som idag ägs och förvaltas av Svenska kyrkan fördelar sig per stift framgår av nedanstående diagram. Av dessa omfattas 3 304 av tillståndsplikt enligt kulturmiljölagen. Bland de övriga 82 kyrkorna och kapellen återfinns åtta stycken som ännu inte utretts vad beträffar tillståndsplikt. Inom Luleå stift finns flest antal kyrkor och kapell som står utanför kulturmiljölagen medan Karlstads stift endast har en kyrka som inte skyddas enligt kulturmiljölagen.

KYRKOKANSLIET

751 70 Uppsala Sysslomansgatan 4 018-16 95 00 018-16 96 40 www.svenskakyrkan.se

DOKUMENT

SIDA

Kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter

4(9)

UPPRÄTTAT AV

DATUM

DOKUMENTBETECKNING

Marie Schött

2014-08-21

Rapport

VERSION

Antal kyrkor och kapell

600 500 400 300 200 100 0

De flesta kyrkorna och kapellen finns på landsbygden. Om man jämför antalet medlemmar per kyrka och kapell mellan de olika tätsortstyperna är de stora. I tätortstypen storstad är antalet medlemmar per kyrka och kapell över 1 900 medan det i tätortstypen landsbygd är cirka 160. Skillnaderna i antal kyrkor och kapell per medlem, som finns mellan de olika stiften samt mellan de olika tätortstyperna, gör att användningsfrekvensen skiljer sig åt. Totalt antal kyrkor och kapell som används dagligen eller veckovis uppgår till 2 360 stycken, vilket är 70 procent av det totala beståndet av kyrkor och kapell. Generellt används cirka 50 procent av alla kyrkor och kapell på veckobasis och ytterligare 20 procent används dagligen. De kvarvarande 30 procenten används sporadiskt, visstid eller med okänd frekvens. Som förväntat är det kyrkor och kapell som ligger i mer tätbefolkade områden som används mer frekvent, allra högst är den i storstäder. Det är endast 23 kyrkor, 0,7 procent av det totala kyrkobeståndet, som inte används över huvudtaget.

Kyrkorna och kapellen är i genomsnitt 390 år gamla, det vill säga i genomsnitt byggda år 1623, men de har en stor spridning vad beträffar nybyggnadsår. Medianen för nybyggnadsår är däremot år 1804. Det beror på att totalt hälften av Svenska kyrkans kyrkor och kapell har byggts under de senaste två århundradena. Cirka 23 procent av byggnaderna är från medeltiden.

Utöver de ovan redovisade uppgifterna om kyrkor och kapell finns det ytterligare 88 stycken som förvaltas och används för att fira Svenska kyrkans gudstjänster av församlingar/pastorat.

Dessa byggnader ägs som regel av en stiftelse eller en ideell förening.

Övriga byggnader Det totala antalet övriga byggnaderna uppgår till 11 037. Hur de fördelar sig på olika byggnadstyper framgår av nedanstående diagram. De består i stor utsträckning av förrådsbyggnader, församlingshem och ekonomibyggnader. De vanligast förekommande byggnaderna är förrådsbyggnader (1 716 stycken), församlingshem (1 700 stycken) och KYRKOKANSLIET

751 70 Uppsala Sysslomansgatan 4 018-16 95 00 018-16 96 40 www.svenskakyrkan.se

DOKUMENT

SIDA

Kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter

5(9)

UPPRÄTTAT AV

DATUM

DOKUMENTBETECKNING

Marie Schött

2014-08-21

Rapport

VERSION

ekonomibyggnader (1 526 stycken). De minst förekommande byggnaderna är krematorium (49 stycken), kursgårdar (67 stycken) och kyrkstugor (69 stycken).

Flertalet byggnader har flera funktioner under samma tak. Exempelvis kan en administrationsbyggnad inrymma expedition, församlings- och personallokaler samt kontor och ett församlingshem kan ha administrationslokaler, expeditioner och ibland fungerar bostadshus som bostad eller skollokal etc. Byggnadstyper med specifika funktioner, såsom bårhus och likbodar, används ibland som förråd om de inte används för sin specifika funktion.

Vid en jämförelse mellan stiften framgår det att det högsta antalet övriga byggnader finns inom Lunds stift (1 497 byggnader), följt av Uppsala stift (1 207 byggnader). Det lägsta antalet byggnader finns inom Visby stift (177 byggnader) och Stockholms stift (600 byggnader). Genomsnittet för hela landet är 849 övriga byggnader per stift. Fördelningen av olika byggnadstyper är relativt jämn mellan stiften.

KYRKOKANSLIET

751 70 Uppsala Sysslomansgatan 4 018-16 95 00 018-16 96 40 www.svenskakyrkan.se

DOKUMENT

SIDA

Kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter

6(9)

UPPRÄTTAT AV

DATUM

DOKUMENTBETECKNING

Marie Schött

2014-08-21

Rapport

VERSION

1600

Antal byggnader

1400 1200 1000 800 600 400 200 0

Om man tittar på hur antalet övriga byggnader fördelar sig mellan olika tätortstyper framgår det av nedanstående diagram att de flesta byggnaderna finns i mindre tätorter (2 930) och på landsbygden (2 647) och det minsta antalet i storstäderna (365).

3500

Antal byggnader

3000 2500 2000 1500 1000 500 0

I de mindre tätortstyperna (glesbygd, landsbygd, mindre och större tätort) finns det en större andel bårhus, förrådsbyggnader och vaktmästerier än vad det gör i de större tätortstyperna (storstad, förort, större och medelstor stad). I de större tätortstyperna finns fler klockstaplar, KYRKOKANSLIET

751 70 Uppsala Sysslomansgatan 4 018-16 95 00 018-16 96 40 www.svenskakyrkan.se

DOKUMENT

SIDA

Kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter

7(9)

UPPRÄTTAT AV

DATUM

DOKUMENTBETECKNING

Marie Schött

2014-08-21

Rapport

VERSION

bostadshus och krematorier. Även specifika byggnadstyper som skolor, ungdomslokaler, vänthallar och kaféer är överrepresenterade i den större tätortstypen.

När vi tittar på hur de övriga byggnaderna används framkommer det att av det totala byggnadsbeståndet används 86 procent för Svenska kyrkans egna verksamheter, vilket utgör 9 515 av de 11 037 övriga byggnaderna. Av dessa byggnader har cirka 50 procent daglig användning och ytterligare cirka 25 procent har veckovis användning. Cirka 13 procent av byggnaderna har visstidsanvändning under hela året, tre procent har visstidsanvändning under sommaren och sju procent används sporadiskt och fyra procent används inte. Det är okänt hur resterande fyra procent av beståendet används. Totalt sex procent av det totala beståndet är externt långtidsuthyrda byggnader.

Det finns inte någon nämnvärd skillnad på hur byggnaderna används inom de olika stiften och tätortstyperna. Däremot är variationen stor mellan de olika byggnadstyperna i hur ofta de används. Byggnader som används dagligen eller veckovis utgörs i stor utsträckning av administrationsbyggnader (98 procent) och krematorier (97 procent). De byggnadstyper som i stor omfattning används sporadiskt eller visstid utgörs av likbod (65 procent) och bårhus (55 procent). Bland de byggnadstyper som det finns flest antal byggnader av, är användningsfrekvensen hög för församlingshem (85 procent) och ekonomibyggnader (86 procent). Förrådsbyggnader som också förekommer i ett stort antal används däremot enbart dagligen eller veckovis i 64 procent av fallen. Det finns även en viss skillnad i användningsfrekvensen vid en jämförelse mellan de olika tätortstyperna. Generellt används byggnaderna dagligen och veckovis inom Stockholms, Göteborg och Lunds stift, som samtliga innehåller storstäder, i högre utsträckning än inom andra stift. Här föreligger en variation från 84 procent till 61 procent för byggnader som används dagligen eller veckovis och vilket framgår av nedanstående diagram.

KYRKOKANSLIET

751 70 Uppsala Sysslomansgatan 4 018-16 95 00 018-16 96 40 www.svenskakyrkan.se

DOKUMENT

SIDA

Kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter

8(9)

DATUM

DOKUMENTBETECKNING

Marie Schött

2014-08-21

Rapport

Andel byggnader

UPPRÄTTAT AV

VERSION

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Byggnader som används dagligen eller veckovis Byggnader som används sporadiskt eller visstid Okänd användningsfrekvens

Det finns en stor variation i de övriga byggnadernas nybyggnadsår och mellan de olika byggnadstyperna. Den äldsta byggnaden för vilken information om nybyggnadsår finns angiven i enkätsvaren är av typen bårhus och byggdes på 1100-talet. De yngsta byggnaderna är byggda år 2014, och utgörs av sju olika byggnadstyper. Sett till medianen är prästgårdar och kyrkstugor de äldsta (nybyggnadsår 1900 för båda byggnadstyperna). Yngsta byggnaderna sett till medianen är ekonomibyggnaderna (nybyggnadsår 1980).

I enkäten ingick frågor om byggnadernas storlek i kvadratmeter på markplanet, byggarean.

Av de svarande har strax över 96 procent angivit byggarean för övriga byggnader. Totalt är 46 procent av dessa byggareor uppmätta och resten är uppskattade. Den sammanlagda storleken på de övriga byggnaderna är nästan 1,9 miljoner kvadratmeter och den genomsnittliga byggarean är 177 kvadratmeter per byggnad.

En jämförelse mellan byggnadstypernas genomsnittliga byggarea visar att det finns stora skillnader. Den största byggnadstypen är krematorium som i genomsnitt är 934 kvadratmeter.

En förklaring till den stora genomsnittliga byggarean för krematorium är att det är en byggnadstyp som ofta innehåller flera funktioner. Begravningskapell ligger ofta i samma byggnad. Den näst största och den tredje största byggnadstypen är administrationsbyggnad och församlingshem som i genomsnitt är 465 kvadratmeter respektive 413 kvadratmeter. Att just dessa byggnadstyper är bland de största beror dels på funktionens karaktär, men också på att det kan finnas flera olika användningsområden för byggnaden.

Vid en jämförelse mellan byggnadernas genomsnittliga byggarea per stift framgår det tydligt att de största byggnaderna finns inom Stockholms stift och de minsta inom Visby stift. En KYRKOKANSLIET

751 70 Uppsala Sysslomansgatan 4 018-16 95 00 018-16 96 40 www.svenskakyrkan.se

DOKUMENT

SIDA

Kartläggning av Svenska kyrkans fastigheter

9(9)

UPPRÄTTAT AV

DATUM

DOKUMENTBETECKNING

Marie Schött

2014-08-21

Rapport

VERSION

förklaring till detta kan vara att det inom Stockholms stift finns en större andel stora byggnader såsom bostadshus, men mindre andel av de mindre byggnadstyperna såsom ekonomi- och förrådsbyggnader. Inom de andra stiften är byggnaderna i genomsnitt mellan 148-215 kvadratmeter. Rikssnittet för en byggnad ligger på 175 kvadratmeter per stift. Jämför man hur stort antal medlemmar det går per kvadratmeter framgår det som förväntat att denna siffra är störst för byggnaderna inom Stockholms stift (6,2 medlemmar per kvadratmeter). Även Göteborgs stift med 4,8 medlemmar per kvadratmeter ligger en bit över rikssnittet på 3,3. Minst antal medlemmar per kvadratmeter finns inom Karlstads och Härnösands stift där snittet är 2,2 medlemmar per kvadratmeter.

I enkäten har det även kartlagts i vilken utsträckning det förekommer att en församling/pastorat hyr lokaler av typen övriga byggnader för sin verksamhet. Totalt finns runt 165 byggnader eller del av byggnader som hyrs in. De vanligast förekommande byggnadstyperna är samlingslokaler och administrationsbyggnader. Ett lika stort antal är byggnaderna som används till andra funktioner än de som finns definierade för de olika byggnadstyperna. Inom varje stift finns det åtminstone en ekonomisk enhet som hyr in minst en byggnad. Flest antal inhyrda byggnader finns inom Göteborgs stift (33), Lunds stift (30) och Stockholms stift (23). Minst antal inhyrda byggnader finns inom Luleå stift som har en inhyrd byggnad följt av Västerås stift som har fyra inhyrda byggnader.

KYRKOKANSLIET

751 70 Uppsala Sysslomansgatan 4 018-16 95 00 018-16 96 40 www.svenskakyrkan.se