Valår på nätet
VALÅR PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM
S
edan slutet av 1990-talet har förväntningarna på olika internetområden varit stora. Inte minst inom det politiska fältet har tilltron till digitala mediers och distributionskanalers möjligheter har varit hög. Sedan mitten av 00-talet har så kallade sociala nätverk vuxit fram på internet, nätverk som Facebook, Twitter, MSN och LinkedIn som är öppna för enskilda personer och organisationer att ansluta till. Även partier och enskilda politiker har i viss mån anammat den möjligheten. I samband med det amerikanska presidentvalet 2008 fick sociala nätverk stor uppmärksamhet när dåvarande kandidaten Barack Obama framgångsrikt använde sig av olika typer av sociala medier. Ibland tillskrivs valsegern lite lättvindigt närvaron i dessa, men i det samlade kampanjarbetet utgjorde de en bland många andra strategiska insatser. Emellertid drev debatten upp förväntningarna något inför det svenska valet 2010. Den svenska internetpubliken har varit förhållandevis trög inom det politiska området, jämfört med exempelvis den brittiska eller amerikanska. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. En sådan är att det svenska politiska systemet i hög grad är baserat på partier och på partiers kampanjande. Enskilda politiker har traditionellt sett fått förhållandevis lite uppmärksamhet och det är en mindre andel svenskar som utnyttjar möjligheten att personrösta i valen (25 procent, www.val.se). En annan förklaring ligger i det svenska mediesystemet med starka public servicemedier och morgontidningar som i valtider står för en stor del av informationen och rapporteringen, debatter mm. Svenskar har stort förtroende för dessa medier (se artikel av Weibull i denna volym) och detta faktum bidrar sannolikt till en mindre benägenhet att söka sig till webben än vad som är fallet i exempelvis USA eller Storbritannien (Bergström 2008). Det här kapitlet syftar till att belysa användningen av några så kallade offentliga webbplatser – däribland politiska partiers och enskilda politikers – valåret 2010 samt att analysera hur utvecklingen sett ut över tid, sedan valåret 1998. Olika gruppers användning av sajterna presenteras och analysen inkluderar såväl traditionell demografi som politiskt intresse och engagemang. Kapitlet inleds med en analys av den mer generella internetutvecklingen i Sverige – användning, användningsområden och mönster i olika befolkningsgrupper – en viktig bas som kontextualiserar användningen av nätet valåret 2010.
Bergström, A (2011) Valår på nätet i Sören Holmberg, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
477