Överklagandenämndens beslut i göteborgsfrågan

AVSKRIFT

Svenska kyrkans överklagandenämnd SIDA

Beslut 18/2015 Göteborg

1 (18) DATUM

DNR

2015-09-17

ÖN 2015/16

PARTER KLAGANDE

1. Hans-Olof Andrén, Mattssonsliden 28, 413 18 Göteborg 2. Bo Hansson, Erik Dahlbergsgatan 32, 411 26 Göteborg 3. Lars-Ola Dahlquist, Terrassgatan 3, 411 33 Göteborg MOTPART

Stiftsstyrelsen i Göteborgs stift, Box 11937, 404 39 Göteborg

ÖVERKLAGAT BESLUT Stiftsstyrelsens i Göteborgs stift beslut den 23 april 2015, § 40, att-satserna 1-4 och 6-9

SAKEN Beslutsprövning ___________________

ÖVERKLAGANDENÄMNDENS BESLUT 1. Överklagandenämnden avvisar begäran om beslutsprövning beträffande att-satsen 9, "Stiftsstyrelsen är beredd att biträda indelningsdelegerade och kyrkoråden i de församlingar som utgör egna ekonomiska enheter i framställningar till kyrkostyrelsen och anhålla om att kyrkostyrelsen, enligt beslut 2014-09-22 - -24, § 85, lämnat förslag till kyrkomötet som möjliggör en undantagslösning för begravningsverksamheten inom det som idag är Göteborgs kyrkliga samfällighet".

2. Överklagandenämnden avslår överklagandet i övrigt.

–––––––––––––––––––

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

2 (18)

BAKGRUND Stiftsstyrelsen i Göteborg, församlingsutskottet, beslutade den 18 oktober 2011, § 123, att inleda en särskild utredning rörande pastoratsindelningen i Göteborgs kyrkliga samfällighet. Beslutet föranleddes av de förslag som presenterats i SKU 2011:2 "Närhet och Samverkan".

Stiftsstyrelsen fattade den 12 oktober 2012 beslut om att fr.o.m. den 1 januari 2014 ändra pastoratsindelningen inom Göteborgs kyrkliga samfällighet på så sätt att sex nya pastorat tillskapades, att tre enförsamlingspastorat skulle bestå samt att de nya enheterna skulle benämnas på närmare angivet sätt. Stiftsstyrelsen fattade även vissa följdbeslut. Överklagandenämnden upphävde den 26 mars 2013 stiftsstyrelsens beslut om indelningsändring på formella grunder, se beslut 6/2013 och 7/2013.

Stiftsstyrelsens församlingsutskott beslutade den 20 februari 2014 att återuppta utredningen om indelning av Göteborgs församlingar inklusive den icke territoriella Tyska Christinae församling. I den återupptagna utredningen skulle fördjupning kring frågor om barnperspektiv, ekonomi, pastoral bärkraft och begravningsfrågan göras. Även närstående organisationers (Stadsmissionen, kyrkans jourtjänst och familjerådgivningen) möjliga framtida lösningar skulle undersökas, liksom frågan om implementering av gemensamt stöd (GS), inklusive tanken på en servicebyrå. För att ge Göteborgs församlingar en valmöjlighet beslutade församlingsutskottet om utredning utifrån alternativen en eller nio ekonomiska enheter (sex pastorat och tre församlingar). I uppdraget ingick också att fördjupat utreda frågor om Tyska Christinae församling, anordnande av en sammanhållen begravningsverksamhet i Göteborg och ekonomisk fördelning. Utredningen, "Utredning om indelning av Göteborgs församlingar, En eller nio ekonomiska enheter", överlämnades till stiftsstyrelsen den 16 oktober 2014 och remitterades därefter till berörda enheter. I utredningen lades fram fakta som underlag för stiftsstyrelsens kommande beslut. Stiftsstyrelsens nu prövade beslut, vilket fattades den 23 april 2015, § 40, har sin utgångspunkt i utredningens överväganden.

STIFTSSTYRELSENS BESLUT Stiftsstyrelsen i Göteborgs stift beslutade den 23 april 2015, § 40, i enlighet med församlingsutskottets förslag följande: "att ändra pastoratsindelningen inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet innebärande tillskapande av sex nya pastorat enligt bilaga; Backa pastorat, Carl Johans pastorat, Domkyrkopastoratet, Nylöse pastorat, Västra Frölunda pastorat och Örgryte pastorat (att-sats 1) att enförsamlingspastoraten Torslanda-Björlanda, Askim och Lundby ska bestå fr.o.m. det datum Göteborgs kyrkliga samfällighet upphör, och benämnas församlingar (att-sats 2) att indelningsändringen rörande pastoratsindelningen och upplösningen av samfälligheten ska träda ikraft den 1 januari 2018 (att-sats 3) att

benämna de nya enheterna enligt följande Församlingarna Domkyrkoförsamlingen, Vasa, Johanneberg, Haga och Annedal och Tyska Christinae bildar Domkyrkopastoratet Församlingarna Masthugg, Oscar Fredrik, Carl Johan och Högsbo bildar Carl Johans pastorat

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

3 (18)

Församlingarna Västra Frölunda, Älvsborg, Tynnered, Näset och Styrsö bildar Västra Frölunda pastorat Församlingarna S:t Pauli, Härlanda, Björkekärr och Örgryte bildar Örgryte pastorat Församlingarna Nylöse, Bergsjön, Kortedala och Angered bildar Nylöse pastorat Församlingarna Backa och Tuve-Säve bildar Backa pastorat (att-sats 4) att

Församlingarna Askim, Lundby och Torslanda-Björlanda behåller sina namn (att-sats 5)

att indelningsdelegerade för de sex nybildade pastoraten ska inrättas med antal enligt följande - - (att-sats 6) att församlingarna senast den 30 juni ska ha förrättat val till indelningsdelegerade samt snarast efter valet meddela stiftsstyrelsen (att-sats 7) att

fastställa minimiprästorganisation för respektive ny enhet - - - (att-sats 8)

att Stiftsstyrelsen är beredd att biträda indelningsdelegerade och kyrkoråden i de församlingar som utgör egna ekonomiska enheter i framställningar till kyrkostyrelsen och anhålla om att kyrkostyrelsen, enligt beslut 2014-09-22 - -24, § 85, lämnat förslag till kyrkomötet som möjliggör en undantagslösning för begravningsverksamheten inom det som idag är Göteborgs kyrkliga samfällighet (att-sats 9) att med Tyska Christinae församling tillskriva kyrkostyrelsen för utredning i frågan om utfärdande av nödvändiga bestämmelser enligt kyrkostyrelsens delegation enligt SvKB 2014:6 med anledning av dess status som icke-territoriell församling. Begäran har inkommit från Tyska Christinae församling om hjälp i ärende om särreglering för församlingen. Stiftsstyrelsen har beslutat 2015-03-18 att bifalla begäran. (att-sats 10)"

YRKANDE M.M. Hans-Olof Andrén, Bo Hansson och Lars-Ola Dahlquist (nedan Hans-Olof Andrén m.fl.) har begärt beslutsprövning och yrkat enligt följande.

"Med stöd av bestämmelsen om beslutsprövning i 57 kap. 8 § tredje stycket kyrkoordningen begär vi att Överklagandenämnden upphäver Göteborgs stiftsstyrelses beslut 2015-04-23, § 40, att-satserna 1-4 och 6-9.

Skälen till begäran - - Stiftsstyrelsens beslut i att-sats 1 strider mot begravningslagen (1990:1144), vilken är en sådan rättregel som Svenska kyrkan har att följa, eftersom Domkyrkopastoratet, Västra Frölundas pastorat och Lundby församling saknar förutsättningar att vara huvudman för begravningsverksamheten. Stiftsstyrelsens beslut i att-sats 1 strider vidare mot 37 kap. 11 § kyrkoordningen eftersom beslutet inte innehåller föreskrivet fastställande av den ekonomiska regleringen. Stiftsstyrelsens beslut i att-sats 1 strider vidare mot 37 kap. 8 § kyrkoordningen eftersom stiftsstyrelsen inte gjort den utredning som behövs i fråga om begravningsverksamheten, och att den utredning som gjorts om gemensamma verksamheter strider mot lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § 2 st kyrkoordningen.

Stiftsstyrelsens beslut i att-satserna 3, 6, 7 och 8 är följder av beslutet i att-sats 1.

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

4 (18)

Stiftsstyrelsens beslut i att-sats 4 rörande namnändring på nio församlingar och två pastorat har inte beretts i föreskriven ordning och är möjligen oavsiktligt.

Stiftsstyrelsens beslut i att-sats 9 att uppmana de nyskapade enheterna att själva anhålla hos kyrkostyrelsen om förslag till kyrkomötet strider mot bestämmelsen i 37 kap. 8 § kyrkoordningen att det är stiftsstyrelsen som ska göra den utredning som behövs i ett ärende om ändrad pastoratsindelning.

Stiftsstyrelsens beslut har därtill inte tillkommit i rätt ordning, eftersom samrådet med berörda församlingar och pastorat skett efter det att utredningen färdigställts, remitterats och remissvar inkommit."

Hans-Olof Andrén m.fl. har vidare redogjort för bakgrunden till den framtida lokala indelningen av Svenska kyrkan i Göteborg, reservationen till stiftsstyrelsens beslut samt de regler som ska gälla övergångsvis. De har till utveckling av talan tillagt bl.a. följande.

"Kyrkostyrelsens bestämmelser avser alltså det fall att stiftsstyrelsen väljer att genomföra pastoratsregleringen i två steg: Först bildas ett antal flerförsamlingspastorat inom Göteborgs kyrkliga samfällighet, och vid en senare tidpunkt upphör samfälligheten. Flerförsamlingspastoraten blir då pastorat enligt de nya reglerna i kyrkoordningen, och enförsamlingspastoraten blir församlingar som inte ingår i ett pastorat. Vid ett sådant förfarande ska bestämmelserna i 37 kap. 31-39 §§ kyrkoordningen (KO) i sin lydelse före 2014 användas, indelningsdelegerade får utses redan vid pastoratsregleringen inom samfälligheten, och den ekonomiska regleringen kan beslutas senare än vid beslutet om pastoratsregleringen.

Nu väljer emellertid stiftsstyrelen att inte göra någon pastoratsreglering inom Göteborgs kyrkliga samfällighet (trots formuleringen i att-sats 1), utan beslutar att samfälligheten ska bestå med samma pastoratsindelning till 31 december 2017 (att-sats 3). Stiftsstyrelsens beslut avser alltså tiden från den 1 januari 2018 och omfattas därmed inte av bestämmelserna i SvKB 2013:1, utan bestämmelserna i 37 kap. KO (i sin lydelse från 2014). Enligt 37 kap. 11 § KO ska stiftsstyrelsen i sitt beslut om pastoratsindelningen fastställa den ekonomiska regleringen. Detta har stiftsstyrelsen inte gjort; i stället hänvisas i att-sats 11 felaktigt till bestämmelserna i SvKB 2013:1. Beslutet står därmed i strid med 37 kap. 11 § KO. Gemensamma verksamheter Stiftets utredning Det förekommer idag inom Göteborgs kyrkliga samfällighet ett stort antal verksamheter som avser hela Göteborg, 'resursverksamheter'. Stiftets utredning - - - förutsätter att denna verksamhet ska fortsätta även om Göteborg delas i nio självständiga enheter: - - -. I den ekonomiska bilagan till stiftets utredning - - - har kostnaderna för resursverksamheten fördelats utifrån de nio enheternas beräknade inkomstunderlag - - -. Man tänker sig alltså att t.ex. Domkyrkopastoratet skulle få bidrag från de övriga åtta enheterna för verksamheten vid häktet (som ligger i Domkyrkopastoratet) och för Kyrkan i Högskolan (som till allra största delen är belägen inom Domkyrkopastoratet; enbart en mindre del av institutionerna vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola – 'Campus Lindholmen' – är belägna i Lundby församling).

Lokaliseringsprincipen i kyrkoordningen Det är emellertid inte tillåtet för ett pastorat eller en församling som inte ingår i ett pastorat (i fortsättningen 'pastorat/församling') att använda kyrkoavgiftsmedel för bidrag till ett annat pastorat/församling: Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. Församlingen får även lämna bidrag till internationell diakoni och mission (KO 2 kap. 1 § 2 st.). I Centralstyrelsens skrivelse till kyrkomötet med förslag till kyrkoordning (CsSkr 1999:3) sid 268 anförs: - - - En inomkyrklig s.k. lokaliseringsprincip skall gälla för församlingarna. Detta innebär att församlingen har ansvar för såväl dem som tillhör församlingen som dem som vistas i församlingen (men också att ansvaret är begränsat till just detta). Som ett undantag från lokaliseringsprincipen skall församlingarna dock få lämna bidrag till internationell diakoni och mission.

Det är alltså det pastorat/den församling där universitetsstudenterna, de universitetsanställda eller de häktade 'vistas' som ensamt har att bedriva den kyrkliga verksamheten vid universitetet eller häktet.

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

5 (18)

Andra pastorat/församlingar får inte ge bidrag till verksamheten; däremot får stiftet ge bidrag till verksamheten (vilket också redan sker; bidraget täcker dock enbart en del av kostnaderna). Stiftets utredning nämner inte lokaliseringsprincipen, utan förutsätter bidrag mellan de nio nya enheterna som står i strid med kyrkoordningen och har därför varit vilseledande som underlag för såväl remissarbetet som stiftsstyrelsens beslut.

Begravningsverksamheten Begravningslagen Enligt begravningslagen (1990:1144, BL) är en församling eller kyrklig samfällighet inom Svenska kyrkan huvudman för begravningsverksamheten som ska anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom sitt förvaltningsområde (1 kap. 1§). Ett pastorat är enligt kyrkoordningen en kyrklig samfällighet (2 kap. 5 § KO).

Regeringen får för särskilda fall besluta att en kommun i stället skall anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom kommu nen (2 kap. 1§ BL). Regeringen har inte fattat något sådant beslut avseende Göteborgs kommun. Det är således de genom stiftsstyrelsens beslut inrättade sex pastoraten och de tre församlingar som inte ingår i något pastorat som från 1 januari 2018 ska vara huvudmän för begravningsverksamheten inom sina för valtningsområden.

Varje huvudman ska således själv anordna och hålla allmänna begravningsplatser med ett tillräckligt antal gravplatser och andra gravanläggningar av allmänt förekommande slag (2 kap. 1 § BL). Huvudmannen får alltså inte avtala med någon annan huvudman att tillhandahålla allmänna gravplatser. Detta framgår också av 2 kap. 2§ BL där det stadgas att varje huvudman ska, inom det egna förvaltningsområdet eller inom ett närbeläget förvaltningsområde, tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Mot satsvis finns alltså inte någon möjlighet att tillhandahålla allmänna gravplatser inom ett närbeläget förvaltningsområde, utan huvudmannen ska själv anordna och hålla allmänna begravningsplatser. Enligt 2 kap. 3§ BL gäller att på en allmän begravningsplats ska gravplats beredas dem som vid dödsfallet var folkbokförda på en fastighet inom församlingen (ny lydelse av bestämmelsen som gäller från 1 januari 2016).

Stiftets utredning I stiftets utredning behandlas begravningsfrågan rätt översiktligt. Om Göteborgs kyrkliga samfällighet delas i två eller fler ekonomiska enheter anges flera möjligheter (avsnitt 3.1.3.2): - - Under avsnittet '3.1.4 Alternativ för att efter en uppdelning ändå hålla samman begravningsverksamheten' skisseras så hur en ny juridisk person bildas som får ansvara för förvaltning och drift av begravningsverksamheten på delegation från de 'formella huvudmännen' eftersom 'det torde nämligen inte vara möjligt att låta den nya juridiska personen vara huvudman för begravningsverksamheten eller anordna och hålla krematorium. Olika former av juridisk person kan vara möjliga, till exempel aktiebolag och ekonomisk förening.' Sedan beskrivs ett antal problem som uppkommer i detta alternativ.

Stiftets utredning och begravningslagen Av de fyra alternativ som beskrivs i utredningen saknas för närvarande uppenbarligen förutsättningarna för de tre första: Regeringen har inte fattat något beslut om kommunalt huvudmannaskap i Göteborg; kyrkomötet har inte beslutat i enlighet med förslagen i SKU 2013:1- tvärtom har kyrkomötet avslagit en motion med detta innehåll (Mot. 2013:35, 0 2013:7, KmProt. 2013 § 54, 92); och den av kyrkostyrelsen tillsatta förnyade utredningen om samverkansformer i begravningsverksamheten (ks 2013:1008) har ännu inte avlämnat sitt betänkande.

Anmärkningsvärt nog har stiftets utredning inte undersökt det fjärde alternativet närmare. Enligt uppgift har utredningen inte haft någon kontakt med Göteborgs kyrkogårdsförvaltning. Alternativ fyra anses bara som en 'lösning som är svår att göra' och utredningen övergår därför till att skissera samverkansalternativ som enligt vår bedömning inte står i överensstämmelse med begravningslagen. Det är huvudmännen själva, inte någon 'juridisk enhet' på delegation, som har att anordna och hålla allmänna begravningsplatser med ett tillräckligt antal gravplatser och andra gravanläggningar av allmänt förekommande slag. Härmed torde menas kist- och urngravar, troligtvis minneslundar och möjligtvis askgravlundar.

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

6 (18)

Vi har därför med bistånd av begravningschef Katarina Evenseth, Göteborgs kyrkogårdsförvaltning, själva gjort en sammanställning av tillgång på och behov av kist- och urngravar hos de nio nya huvudmännen, - - - . Av denna framgår bland annat, att Domkyrkopastoratet saknar förutsättningar att vara huvudman (kistgravar saknas helt), Lundby församling och Västra Frölunda pastorat får betydande svårigheter genast eller inom ett par år (tillgången på urngravar respektive tillgången på kistgravar på fastlandet) och har därför inte heller förutsättningar att vara huvudmän. Örgryte och Carl Johans pastorat saknar visserligen möjlighet att erbjuda nya kistgravar men kan erbjuda återgångsgravar, vilket troligen kan accepteras. I gengäld får Nylöse och Backa pastorat och Askims församling en betydande överkapacitet som i vissa fall täcker behovet i 50 till 100 år. Nylöse får dessutom svara för ett av Sveriges största krematorier.

Stiftets plan för begravningsverksamheten Av stiftsstyrelsens nionde att-sats framgår att man uppmanar de nya pastoratens beslutande organ och de tre självständiga församlingarnas styrande organ att i framställning till kyrkostyrelsen begära att kyrkostyrelsen lämnar förslag till kyrkomötet som möjliggör en undantagslösning för begravningsverksamheten inom det som idag är Göteborgs kyrkliga samfällighet. Man hänvisar till kyrkostyrelsens beslut 2014-09-24, § 85 'att kyrkostyrelsen förklarar sig beredd att, för det fall det skulle bli aktuellt, lämna förslag till kyrkomötet som möjliggör en undantagslösning för begravningsverksamheten inom det som idag är Göteborgs kyrkliga samfällighet; att kyrkostyrelsen även i övrigt ska bistå stiftet i att finna ändamålsenliga lösningar för begravningsverksamheten i Göteborg' - - -. Det kan noteras att kyrkomötet tidigare avslagit förslag om inrättandet av partiella samfälligheter för begravningsändamål (Motionerna 2012:21, 34, 36, 41 och 56; 0 2012:2, kskr 2012:2; jämte den ovan nämnda motion 2013:35). Eftersom meningarna är så delade om vilken organisation som är bäst för Göteborg (också inom nomineringsgrupperna – av den största nomineringsgruppens fyra ledamöter i stiftsstyrelsen röstade tre för och en emot en uppdelning i nio enheter) blir debatten och avgörandet i kyrkomötet i praktiken ett avgörande av hur den lokala organisationen av Svenska kyrkan i Göteborg ska se ut. Om Göteborg ska utgöra ett pastorat behövs ju inget nytt beslut i kyrkomötet. Utgången måste betecknas som mycket oviss. Det kan också tänkas att kyrkomötet inte vill behandla ärendet, eftersom 'Kyrkomötet får inte besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i' (10 kap. 1 § KO) och genom sitt avgörande beslutar kyrkomötet i praktiken om Göteborg ska utgöra ett pastorat eller sex pastorat och tre självständiga församlingar. Under alla omständigheter kan stiftet först när kyrkomötet fattat sitt beslut, troligtvis i november 2016, besluta om en pastoratsreglering i Göteborg. Det beslut som stiftet nu fattat är således inte möjligt att genomföra med dagens reglering i begravningslagen och kyrkoordningen, och det är mycket osäkert om det någonsin kan genomföras.

Namnfrågor m.m.

Enligt Svenska kyrkans organisationsregister (och enligt Svenska kyrkans hemsida) har församlingarna i Göteborgs kyrkliga samfällighet följande namn: - - I de fjärde och femte att-satserna i stiftsstyrelsens beslut är följande församlingsnamn förändrade: Domkyrkoförsamlingen, Vasa församling, Johannebergs församling, Haga församling, Annedals församling, Masthuggs församling, Oscar Fredriks församling, Carl Johans församling, S:t Pauli församling. Dessutom ändras namnet på två pastorat: Domkyrkoförsamlingens i Göteborg pastorat ändras till Domkyrkopastoratet Göteborgs Carl Johans pastorat ändras till Carl Johans pastorat.

Namnändringarna är mycket överraskande, eftersom utredningen inte nämner att några församlingsnamn eller pastoratsnamn föreslogs ändrade. Det faktum att 'Domkyrko', 'Vasa' osv. används i utredningen antog vi vara praktiska kortnamn, inte föreslagna nya officiella namn. Detta stöds av att Göteborgs Masthuggs församling i utredningen ibland benämns 'Masthugget' och att Göteborgs Carl Johans församling ibland skrivs 'Carl-Johan'.

Enligt kyrkoordningens 37 kap. 37 § gäller, att innan namnet på bl a en territoriell församling eller ett pastorat fastställs ska Språk- och folkminnesinstitutet samt Lantmäteriverket beredas tillfälle att yttra sig. Institutet för språk och folkminnen har också inkommit med yttrande, - - -, medan Lantmäterimyndigheten avstår från att yttra sig - - -. Yttrandet och skrivelsen är mycket kortfattade och bär inga spår av att man uppfattat att nio församlingsnamn och två pastoratsnamn är ändrade. Såvitt känt har ingen av de berörda församlingarna yttrat sig i namnfrågan, vilket också tyder på att de inte uppfattade utredningens beteckningar som förslag på nya officiella namn. Möjligtvis är namnändringarna i den fjärde att-satsen oavsiktliga.

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

7 (18)

Borttagningen av 'Göteborgs' före ett antal församlingsnamn är en förenkling som vi anser mycket väl kan tillstyrkas, eftersom det inte finns någon förväxlingsrisk (Haga församling i Uppsala stift och S:t Pauli församling i Lunds stift är numera sammanlagda med Sigtuna respektive S:t Johannes församlingar). Men 'Domkyrkoförsamlingen' utan någon närmare geografisk beteckning anser vi vara en direkt olämplig beteckning, liksom 'Domkyrkopastoratet'. Samtliga övriga 13 domkyrkoförsamlingar (även Kalmar har en domkyrkoförsamling) bär stadens namn.

Den andra att-satsen i stiftsstyrelsens beslut står inte i överensstämmelse med kyrkoordningen. Där sägs att enförsamlingspastoraten Torslanda-Björlanda, Askim och Lundby ska bestå fr.o.m. det datum Göteborgs kyrkliga samfällighet upphör. Detta är felaktigt. Ett pastorat är en kyrklig samfällighet som består av två eller flera församlingar (2 kap 5 § KO). De tre nämnda församlingarna ska vara självständiga församlingar, eller med kyrkoordningens lydelse församlingar som inte ingår i ett pastorat. Begreppet 'enförsamlingspastorat' är därför en contradictio in adiecto och kan inte användas efter 2017. De tre pastoraten ska således upphöra den 31 december 2017, och de tre församlingarna ska vara församlingar som inte ingår i ett pastorat.

Samrådsförfarandet Stiftets utredning remitterades 2014-10-16. Remissinstanserna bereddes tillfälle att yttra sig senast 2015-01-30. Samråd skedde den 11 och 12 mars. Därefter fattade stiftsstyrelsen beslut 23 april efter förslag från stiftsstyrelsens församlingsutskott.

Enligt 37 kap. 8 § kyrkoordningen ska stiftsstyrelsen i ett ärende om ändrad församlings- eller pastoratsindelning göra den utredning som behövs. Vid utredningen ska stiftsstyrelsen samråda med berörda församlingar och pastorat samt med domkapitlet.

Bestämmelsens uttryck 'vid utredningen' visar att samrådet är en del av utredningen. När, som i det här fallet, samråd sker efter remisstidens utgång innebär det att samrådet endast blir ett tillfälle att muntligen på nytt framföra synpunkter på det utredningsmaterial som tidigare remitterats och som församlingarna redan yttrat sig över skriftligen. Samrådet fyller då inte någon funktion.

Förfarandet innebär att stiftsstyrelsens beslut inte har tillkommit i rätt ordning."

-------------------------Stiftsstyrelsen har yrkat att begäran om beslutsprövning ska avslås och yttrat bl.a. följande.

"Stiftsstyrelsens beslut - - - har fattats utifrån bestämmelserna i kyrkoordningen i dess lydelse till och med 2013 och i enlighet med gällande övergångsbestämmelser SvKB 2013:1. Beslutet har således inte fattats på felaktiga grunder. Enligt 1 § SvKB 2013:1 är det kyrkoordningen i 2013 års lydelse som är gällande. I övergångsbestämmelserna anges också vad som ska gälla vid en eventuell reglering till dess att samfälligheten upphör.

Det beslut som Göteborgs stiftsstyrelse har fattat med stöd av SvKB 2013:1 innebär att det bildas sex flerförsamlingspastorat enligt 2013 års kyrkoordning. Indelningsändringen träder dock i kraft först den 1 januari 2018. De nu bildade flerförsamlingspastoraten övergår då till pastorat enligt 2014 års kyrkoordning och blir därmed egna ekonomiska enheter. Som klagandena anfört ska regleringen alltså ske i två steg; först bildas i enlighet med SvKB 2013:1 flerförsamlingspastoret enligt kyrkoordningen i lydelsen före 2014 vilka när samfälligheten upphör den 1 januari 2018 övergår till att bli pastorat i enlighet med kyrkoordningen i lydelsen från den 1 januari 2014. Stiftsstyrelsens beslut är avfattat i enlighet med detta och står således helt i överenstämmelse med de gällande bestämmelserna.

1. Utveckling av grunden 1.1. Gällande regelverk De klagande anför att beslutet i första att-satsen strider mot 37 kap. 8 § kyrkoordningen i 2014 års lydelse. Stiftsstyrelsen anser att tillskapande av sex nya pastorat är korrekt utifrån kyrkostyrelsens beslut om övergångsbestämmelser för Göteborgs kyrkliga samfällighet, SvKB 2013:1, eftersom beslutet fattats så länge Göteborgs kyrkliga samfällighet finns kvar. Den nuvarande organisationen kvarstår oförändrad i sin helhet under samfällighetens ledning i alla delar (ekonomi, personal m.m.) till

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

8 (18)

och med utgången av 2017 vilket skapar en tydlighet var det formella ansvaret ligger i den kyrkliga organisationen i Göteborg.

De indelningsdelegerade utses senast den 30 juni 2015, och kommer därför att kunna träda i funktion redan efter sommaren 2015 och utgöra beslutande organ för frågor som avser tiden från och med 1 januari 2018.

Avsikten med att låta ikraftträdandet av indelningsändringen ske 1 januari 2018 är att det inte ska uppstå problem med den ekonomiska regleringen, vilken uppskattats ta drygt två år att genomföra, samt att personal- och lokalfrågor ska kunna lösas innan uppdelningen av Göteborgs kyrkliga samfällighet de facto är klar.

Att uppdelningen av den ekonomiska förvaltningen är så komplicerad har sin grund i att samfälligheten funnits sedan 1883. Handläggningen av ärendet har därför skett så snabbt som möjligt utifrån gällande regelverk främst med anledning av de starka önskemål som funnits i Göteborgs kyrkliga samfällighet. Det är en omfattande uppgift att avveckla samfålligheten och ombilda den till flera ekonomiska enheter. Det var skälet till att kyrkomötet biföll framställningen om att Göteborgs kyrkliga samfällighet skulle få bestå ytterligare en mandatperiod. Problematiken i detta understryks av att Göteborgs kyrkliga samfällighet även, i strid med kyrkoordningens regler om vad som är en samfällighets uppgift som serviceorgan, haft gemensamma verksamheter av pastoral karaktär vilket även de klagande anför under punkten Bakgrund. Göteborgs kyrkliga samfällighet har med centrala medel stöttat pastorala verksamhetsområden, däribland sjukhuskyrka.

Trots att förtroendevalda i såväl stift, samfällighet som församlingar varit oeniga i själva sakfrågan huruvida det ska vara en eller nio ekonomiska enheter i Göteborgs kyrkliga samfällighet, har inte någon ledamot, vare sig i församlingsutskottet som varit starkt involverade i utrednings-arbetet eller i stiftsstyrelsen, ifrågasatt innehållet i övergångsbestämmelserna och tillämpningen av dessa. Detta ger en tydlig indikation om att, oavsett vilken hållning man haft i sakfrågan, tolkningen av övergångsbestämmelserna har varit enhetlig.

2. Begreppet pastorat/församling De klagande för ett resonemang kring begreppen pastorat, församling och enförsamlingspastorat rörande de enheter som inte sammanläggs med andra församlingar. Stiftsstyrelsens avsikt med formuleringen i andra att-satsen är att de tre nämnda enheterna ska bestå geografiskt. I och med att det samtidigt anges att de ska benämnas församlingar och är egna enheter, följer att de därmed är församlingar med egen ekonomi.

3. Gemensamma resursverksamheter/funktioner och verksamhet Enligt kyrkoordningen ska stiftsstyrelsen göra den utredning som behövs i ärende om ändrad församlingsindelning. Huvuddelen av utredningen har gjorts av stiftskansliets personal.

När det gäller den ekonomiska konsekvensanalysen har extern konsult (Pwc) anlitats. Pwc har inhämtat uppgifter från kyrkoförvaltningen och utifrån dessa uppgifter skrivit en rapport som syftar till att beskriva direkta ekonomiska konsekvenser vid en eventuell indelning av samfälligheten i nio ekonomiska enheter. Det är endast en kalkyl och inte ett förslag till genomförande av en eventuell uppdelning av Göteborgs kyrkliga samfällighet.

Kostnaderna för de gemensamma verksamheterna har i rapporten fördelats på de nio ekonomiska enheterna. Det är exempel och illustrerar hur man normalt i pastorat i Svenska kyrkan fördelar kostnader för sådana verksamheter eftersom dessa (sjukhus, skolor etc.) betjänar kyrkomedlemmar från närliggande församlingar. Stiftsstyrelsen menar att ett sådant förfaringssätt inte står i strid med lokaliseringsprincipen. Dessutom anger Pwc:s utredning exempel på hur fördelning kan göras av uppdrag som är gemensamma för flera ekonomiska enheter och kan därmed inte anses vara grund för beslutsprövning. I sammanhanget kan nämnas att det på stiftsnivå i Göteborg initierats och pågår utredning om gemensamma resursverksamheter i hela stiftet.

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden Hemsida: www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift TELEFON: 018

031-771 30 30 fax

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

9 (18)

4. Begravningsverksamheten Frågan hur begravningsverksamheten ska lösas har varit en mycket viktig del i utredningens arbete. Det får ses som mycket märkligt om en fråga av myndighetskaraktär skulle blockera andra lösningar i en utredning som i sin viktigaste del syftar till att ta fram underlag för att fatta beslut om hur den kyrkliga verksamheten, d.v.s. det som är kyrkans egentliga uppgift, ska organiseras för framtiden. I utredningen anges förslag till olika möjliga lösningar för begravningsverksamheten. Om någon lösning skulle kräva förändring i begravningslagen är detta en fråga som inte kan initieras av stiftsstyrelsen ensam utan måste drivas tillsammans med berörda organ, så som indelningsdelegerade i pastorat och kyrkoråd.

Utifrån vad ovan anförts har stiftsstyrelsen genom utredarna haft fortlöpande kontakter med kyrkokansliet och kyrkostyrelsen i frågan. En enig kyrkostyrelse har vid sammanträde 2014-09-22- -24, § 85 förklarat sig beredd att, 'för det fall det skulle bli aktuellt, lämna förslag till kyrkomötet som möjliggör en undantagslösning för begravningsverksamheten inom det som idag är Göteborgs kyrkliga samfällighet' samt att 'kyrkostyrelsen även i övrigt ska bistå stiftet i att finna ändamålsenliga lösningar för begravningsverksamheten i Göteborg.'

På grundval av ovan nämnda beslut i kyrkostyrelsen menar stiftsstyrelsen att en lösning av begravningsfrågan utifrån något av de alternativ som tagits fram är möjlig att genomföra. Det pågår även på nationell nivå i Svenska kyrkan utredning om framtida organisering av begravningsverksamheten.

Skälet till att de av klagandena anförda motionerna vid kyrkomötena 2012 och 2 013 om partiell samfällighet avslagits är att det redan i kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2012:5 Strukturfrågor initierats utredning om samverkansmöjligheter för begravningsverksamheten. Motionen 2013 avslogs på grundval av yttrande från kyrkorättsutskottet eftersom förslaget till kyrkoordningsbestämmelser krävde ytterligare beredning. Motionerna har alltså inte prövats i sak vilket klagandena tycks mena.

5. Namnfrågan De av de klagande anförda felaktigheterna i namnfrågan ställer sig stiftsstyrelsen mycket undrande inför.

De namn som används finns med i utredningen som remitterats till Språk- och folkminnesinstitutet och Lantmäteriet. De nämns även i församlingsutskottets protokoll 2014-10-16 § 112, vilket berörda myndighet fått del av - - -. Namnfrågan behandlas i utredningen under punkt 1.5 där det konstateras att i stiftsstyrelsens tidigare beslut om indelning av Göteborg fanns namnen på de nya enheterna med i beslutet. Namnfrågan var då inte föremål för synpunkter annat än marginellt. Språk och folkminnesinstitutet har i sitt remissvar inte haft något att erinra i namnfrågan. Lantmäteriet har avstått från att yttra sig i frågan.

6. Utredningen/Samrådsförfarandet 6.1 Utredningens gång Motiven till framtida indelning av nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet har varit väl kända för såväl församlingar och pastorat genom att det tidigare gjorts en utredning 2012 som resulterade i beslut 201212-10--11 som senare upphävdes av överklagandenämnden i mars 2013.

Sedan februari 2014 har det pågått ett utredningsarbete som hela tiden präglats av samrådsförfarande i olika delar, bl.a. genom dialog med församlingar i barnkonsekvensanalys, omvärldsanalys och framtagande av ekonomiska uppgifter. Samråd och information har skett med representanter från både resursverksamheter och närstående organisationer. Sådana samråd av mer formell karaktär som enligt kyrkoordningen krävs för korrekt beredning av ärendet har också skett, se punkt 6.2.

Församlingsutskottet är det beredande organet direkt under stiftsstyrelsen. Som väl känt har det funnits delade meningar i frågan om framtida indelning av Göteborgs församlingar. När ärendet återupptogs av församlingsutskottet den 24 februari 2014 efter överklagadenämndens upphävande 23 mars 2013, gjordes detta mot bakgrund av tidigare förslag i ärendet, en ekonomisk enhet eller nio ekonomiska enheter

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

10 (18)

(sex pastorat och tre församlingar).

Församlingsutskottet utsåg utredare på stiftskansliet. Ett första informationsmöte med kyrkoherdar och förtroendevalda (ordförande/vice ordförande i kyrkoråden) samt biskop hölls den 4 och 5 mars 2014.

Arbetssätt och tidsplan för utredningen presenterades och utredarna redogjorde för beräknad tidsplan.

Under utredningen har det hållits fortlöpande kontakt med församlingar, kyrkoherdar och förtroendevalda.

Ytterligare informationsmöte med genomgång av tidsplan för remissomgång och tider för samråd presenterades för församlingarnas kyrkoherdar och ordförande/vice ordförande i kyrkoråden vid informationsmöten den 1 och 2 oktober 2014. 1, 2 och 3 december 2014 hölls träffar och frågestund under pågående remissförfarande med syftet att klarlägga eventuella frågor och oklarheter kring utredningsmaterialet. Till de informationsträffarna var församlingarna inbjudna och man fick själv välja representanter och antal.

En ytterligare del i utredningen är en omvärldsanalys som gjorts med hjälp av analysenheten i Uppsala (Peter Brandberg) där alla församlingar inbjöds att delta. I analysen deltog kyrkoherdar och anställda från församlingarna inom Göteborgs kyrkliga samfällighet och också utredarna. Under utredningens gång har det funnits en hemsida där intresserade har kunnat hämta relevant information om utredningen.

6.2 Samråden Inbjudan med tider för formellt samråd skickades till alla församlingar i december 2014 och en påminnelse har också skickats ut i god tid innan planerade samråd.

Församlingsutskottets utredning har i enlighet med direktiven bedrivits förutsättningslöst mot bakgrund av tidigare beslut i ärendet. Av det skälet lämnade utredarna inte förslag till beslut i utredningen. Församlingsutskottet beslutade 2014-10-16 att remittera utredningen utan förslag till beslut, detta för att behålla en öppenhet i processen.

Frågan om i vilket steg i processen det formella samrådet med berörda församlingar skulle ske har diskuterats i det beredande organet, församlingsutskottet. Utifrån alla de kontakter och information som ägt rum och den osäkerhet som rådde angående vilket beslut som skulle förordas bedömde församlingsutskottet att samrådet skulle vara mer meningsfullt när man hade tillgång till såväl utredningen som en sammanställning av remissvaren.

Formellt samråd har skett muntligen med representanter från församlingsutskottet och företrädare för församlingar där alla representerade församlingar har fått möjlighet att redovisa sin inställning och övriga åsikter. - - Vid samråden har det tydliggjorts att församlingsutskottet ännu inte hade tagit ställning till vilket alternativ man skulle lägga fram till stiftsstyrelsen. Beredningen av ärendet har således fortgått och inte varit avslutad när samråden skedde. Protokollen från samråden har stiftsstyrelsen och församlingsutskott haft tillgång till då beslut skulle fattas. Därmed har samråd skett i enlighet med kyrkoordningen. Enligt protokollen har det vid samråden inte framkommit några andra synpunkter än de som framkommit i remisserna.

7. Avslutning Stiftsstyrelsens uppfattning är att de av kyrkostyrelsen utfärdade övergångsbestämmelserna utformats för att möjliggöra en smidig övergång för det fall att ett beslut skulle fattas om att bilda flera ekonomiska enheter i Göteborg. I protokoll från kyrkostyrelsen 2014-09-22-24, protokoll nr 2014:5, § 85 där man beslutat att bistå stiftet i att finna ändamålsenliga lösningar för begravningsverksamheten i Göteborg framgår även följande: 'Övergångsbestämmelserna motiverades av att stiftsstyrelsen i Göteborg måste ges utrymme för att kunna planera och genomföra en ordnad övergång från nuvarande samfällighetskonstruktion till en kommande ordning som möjligen skulle komma att innehålla ett flertal pastorat/församlingar.'

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden Hemsida: www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift TELEFON: 018

031 771 30 30 fax -

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

11 (18)

Detta uttalande påvisar utgångspunkten för övergångsbestämmelserna. Av protokollet från kyrkostyrelsen framgår även att 'avsikten är att stiftsstyrelsen ska kunna fatta ett indelningsbeslut i april 2015 med ikraftträdande den 1 januari 2018'.

En tolkning av övergångsbestämmelserna på det sätt de klagande anför och som stiftsstyrelsen anser är felaktig skulle medföra att flera nya ekonomiska enheter skulle bildas och träda ikraft under innevarande mandatperiod. Detta skulle då behöva ske så snart som möjligt, senast under hösten 2015 för att indelningsdelegerade skulle påbörja sitt uppdrag med uppdelning av samfallighetens ekonomi för att vara klara till 30 juni 2017 som är senaste datum då uppdelningen ska vara slutförd.

Konsekvenserna av en sådan beslutsordning skulle innebära en lång rad komplikationer. Nya kyrkoherdar skulle tillsättas i sex enheter och hela personalorganisationen behöva organiseras om i de sex nybildade pastoraten. Nya ledningsstrukturer skulle behöva upprättas, nya lokaler för de nya pastoraten tillskapas m.m.

Hela denna förändringsprocess skulle då ske under Göteborgs kyrkliga samfällighets ansvar och ledning eftersom samfälligheten består till utgången av 2017 och har det fulla ansvaret för ekonomin. En sådan ordning kan inte ha varit avsikten med kyrkostyrelsens beslut utan står i strid med avsikten med tillskapande av nya pastorat och deras möjlighet att själv forma sin organisation. Indelningsdelegerades roll och tillsättning är inte, till skillnad mot stiftsstyrelsens beslut 2012-12-10--11, något problem eftersom enligt det i år fattade beslutet av stiftsstyrelsen de valda indelningsdelegerade kan fullfölja sitt uppdrag hela mandatperioden. Vid beslutet 2012 skulle man däremot med anledning av det kyrkliga valet 2013 antingen tvingas välja nya indelningsdelegerade fr.o.m. 2014, eller låta de indelningsdelegerade som valts tidigare fortsätta utan att ha ett mandat från väljarna fr.o.m. 2014."

Stiftsstyrelsen har gett in kyrkostyrelsens skrivelse 2015:6, Särlösning för begravningsverksamheten för församlingar inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet, och angett att det nu finns möjlighet och incitament till en särlösning av begravningsverksamheten i Göteborg.

-------------------------Hans-Olof Andrén m.fl. har därefter yttrat följande.

"Grund Stiftsstyrelsen vidhåller i sitt yttrande att beslutet är fattat i enlighet med bestämmelserna i SvKB 2013:1. Man hänvisar till bestämmelsernas § 1 där det stadgas att kyrkoordningen i sin lydelse före 2014 ska tillämpas för Göteborgs kyrkliga samfällighet och dess församlingar. Denna paragraf avser, så vitt vi förstår den, verksamheten i samfällighetens och församlingarnas organ – kyrkofullmäktige, kyrkoråd, kyrkonämnd osv. – det vill säga bestämmelserna (i första hand kyrkoordningens andra avdelning) om verksamheten i en flerpastoratsamfällighet, som ju saknas i kyrkoordningens lydelse från 2014. Denna paragraf avser således inte bestämmelser om stiftets hantering av indelningsfrågor; dessa regleras i stället i paragraferna 2 och 3. Stiftsstyrelsens slutsats 'Enligt 1 § SvKB 2013:1 är det kyrkoordningen i 2013 års lydelse som är gällande' är således felaktig.

Stiftsstyrelsen menar sedan, att man gör en pastoratsindelning inom den nuvarande samfälligheten, så att det bildas sex flerförsamlingspastorat inom samfälligheten. Bestämmelsens §§ 2 och 3 skulle därmed bli gällande. Denna ändring ska dock inte äga rum förrän 1 januari 2018, dvs. dagen efter att samfälligheten upphört. Detta är inte i någon rimlig mening att göra en indelningsändring inom samfälligheten (kursiverat i bestämmelsen). Istället består samfällighetens 28 enförsamlingspastorat till och med den 31 december 2017, varefter samfälligheten enligt övergångsbestämmelserna till SvKB 2014:14 p. 2 automatiskt övergår i ett pastorat. Det är alltså detta pastorat som genom stiftets beslut omedelbart delas i sex pastorat och tre självständiga församlingar.

Detta är en ordinarie pastoratsreglering som inte omfattas av övergångsbestämmelserna i SvKB 2013:1, utan kyrkoordningens 37 kap. i dess lydelse från 2014 ska tillämpas. Det innebär att stiftsstyrelsen med tillämpning av 37 kap. 10-12 §§ ska fastställa den ekonomiska regleringen i beslutet om indelningsändringen. Så har inte skett.

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

12 (18)

1. Utveckling av grunden Stiftsstyrelsen anser vidare 'att tillskapandet av sex nya pastorat är korrekt utifrån kyrkostyrelsens beslut om övergångsbestämmelser för Göteborgs kyrkliga samfällighet, SvKB 2013:1, eftersom beslutet fattats så länge Göteborgs kyrkliga samfällighet finns kvar'. Alla beslut om en ny organisation fattas vid en tidpunkt när den gamla organisationen fortfarande gäller. Det måste vara tidpunkten för ikraftträdandet, inte tidpunkten för beslutet, som avgör om övergångsbestämmelserna ska tillämpas.

Stiftets utredning berör nästan inte alls den ekonomiska regleringen vid en uppdelning av samfälligheten. Det sägs i avsnitt 3.7 Svårigheter vid uppdelning av samfälligheten: 'Frågor om värderingsprinciper, och ekonomiska frågor blir centrala vid en uppdelning.' och vidare: 'Det är möjligt att för att kunna genomföra uppdelningen extern hjälp behöver anlitas, till exempel revisionsfirma. 'I den ekonomiska bilagan till utredningen berörs endast effekter av delningen på enheternas resultat; balansräkningen nämns överhuvud inte. Ingenstans i utredningen finns således någon uppgift om storleken på de samfällighetens tillgångar som ska fördelas vid en delning (troligen i tio enheter, tre självständiga församlingar, sex pastorat och en begravnings samfällighet). Upplysningsvis kan meddelas att av den senaste årsredovis ningen för år 2014 framgår att samfällighetens tillgångar var 1077 Mkr, varav anläggningstillgångar (byggnader och mark mm) 729 Mkr och finansiella tillgångar 348 Mkr. Skulderna uppgick till 182 Mkr och det egna kapitalet således till 895 Mkr. Antalet byggnader som ska fördelas var 146, varav 62 kyrkor.

Uppgiften att ingen i stiftsstyrelsen eller församlingsutskottet haft något att invända mot stiftets tolkning av bestämmelserna kan inte tillmätas någon betydelse, eftersom det av reservationen mot stiftsstyrelsens beslut om yttrande till överklagandenämnden (2015-06-03, § 64 bilaga 1) framgår att frågan om innebörden i bestämmelserna i 3 § SvKB 2013:1 aldrig utretts av stiftet och aldrig diskuterats i nämnda organ.

2. Begreppet pastorat/församling Stiftsstyrelsens intention med sitt beslut är begriplig. Det hade dock underlättat om stiftsstyrelsen använt samma begrepp som i kyrkoordningen, dvs. 'enförsamlingspastorat' resp. 'flerförsamlingspastorat' inom flerpastoratssamfälligheten i den gamla organisationen, och 'församling som inte ingår i pastorat' (alternativt 'självständig församling') resp. 'pastorat' i den nya organisationen.

3. Gemensamma resursverksamheter/funktioner och verksamhet Stiftsstyrelsen anför i sitt yttrande: 'Enligt kyrkoordningen ska stiftsstyrelsen göra den utredning som behövs i ärende om ändrad församlingsindelning.' Detta är riktigt men är utan betydelse i det aktuella ärendet, som enbart avser en ändrad pastoratsindelning. Samtliga 28 församlingar kvarstår enligt beslutet oförändrade. Vidare anför styrelsen: 'Det är exempel och illustrerar hur man normalt i pastorat i Svenska kyrkan fördelar kostnader för sådana verksamheter eftersom dessa (sjukhus, skolor etc.) betjänar kyrkomedlemmar från närliggande församlingar. Stiftsstyrelsen menar att ett sådant förfaringssätt inte står i strid med lokaliseringsprincipen. ' Denna skrivning är förbryllande. Om man med 'närliggande församlingar' menar församlingar inom samma pastorat är skrivningen självklar. I ett pastorat bär man gemensamma kostnader för verksamheten vid t.ex. ett sjukhus som är beläget i en av pastoratets församlingar, eftersom församlingarna i ett pastorat har gemensam ekonomi. Men menar stiftsstyrelsen att ett pastorat normalt ger bidrag till en näraliggande församling i ett annat pastorat för pastoral verksamhet som denna är skyldig att utöva, är detta enligt vår uppfattning ett avsteg från lokaliseringsprincipen. Utredningen förutsätter att de nio nya självständiga ekonomiska enheterna i Göteborg (sex pastorat och tre självständiga församlingar) ska ge bidrag till sådan 'resursverksamhet' som endast en av enheterna enligt kyrkoordningens 'vistas-princip' har ansvaret för. Detta menar vi är ett avsteg från lokaliseringsprincipen, så som den kommer till uttryck i 2 kap. 1 § 2 st. kyrkoordningen och vars förarbeten vi belyst i vår begäran om beslutsprövning.

4. Begravningsverksamheten Stiftsstyrelsen anför: 'Det får ses som mycket märkligt att en fråga av myndighetskaraktär skulle blockera andra lösningar i en utredning som i sin viktigaste del syftar till att ta fram underlag för att fatta beslut om hur den kyrkliga verksamheten, d.v.s. det som är kyrkans egentliga uppgift, ska organiseras för framtiden.' Vi kan inte ansluta oss till denna uppfattning. Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten är inte något som påtvingats Svenska kyrkan av statsmakten, utan ansvaret

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

13 (18)

för kyrkogårdarna och hävdandet av ett kristet begravningsskick har varit en viktig del av kyrkans verksamhet alltsedan kyrkan etablerades i Sverige under medeltiden. Det var kyrkan själv som i kyrkastatprocessen tydligt önskade bevara detta ansvar. Genom att bortse från att en indelningsändring måste vara ändamålsenlig också vad gäller begravningsverksamheten har stiftsstyrelsen försatt sig i den situationen att ändringar i kyrkoordningen eller begravningslagen, eller möjligen ett regeringsbeslut, krävs för att genomföra indelningsändringen.

Som framgår av brevet från stiftsdirektorn har kyrkostyrelsen redan till årets kyrkomöte framlagt förslag om en partiell kyrklig samfällighet enbart för begravningsverksamheten enbart i Göteborg.

Skrivelsen sändes ut sent och synes ha tillkommit i stor hast, och saknar en närmare beskrivning av den tilltänkta samfällighetens organisation. Kyrkostyrelsen föreslås få i uppgift att utfärda bestämmelser om denna. Inför principbeslut i kyrkomötet hade det dock varit av värde att ha fått vissa grundläggande frågor utredda, såsom regler för indirekt val av beslutande organ, val och sammansättning av styrande organ (ska t ex en representant för de nio kyrkoherdarna ingå?), och – kanske viktigast – regler om begravningssamfällighetens ledning. Enligt kyrkoordningens bestämmelser ska kyrkoherden vara chef för all verksamhet inklusive begravningsverksamheten. Ska en av de nio kyrkoherdarna också vara chef för begravningssamfällighetens personal, eller ska en annan präst anställas som chef för samfälligheten, eller behövs ingen präst som chef för en begravningssamfällighet? Utan förslag i dessa frågor kan kyrkomötet få det svårt att bifalla kyrkostyrelsens förslag.

Härtill kommer att stiftsstyrelsen med sitt beslut i praktiken överlåtit åt kyrkomötet att fatta beslut i indelningsfrågan. Säger kyrkomötet ja till kyrkostyrelsens förslag (och överklagandenämnden inte dessförinnan upphävt beslutet) delas Göteborg i nio enheter; säger kyrkomötet nej blir Göteborg ett pastorat. Kyrkomötet får alltså i praktiken avgöra ett sådant indelningsärende som det är stiftsstyrelsens uppgift att besluta om. Detta står enligt vår uppfattning i strid med bestämmelsen i 10 kap. 1 § kyrkoordningen: 'Kyrkomötet får inte besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i' och två av oss har därför i en motion till kyrkomötet - - - föreslagit att kyrkomötet inte ska ta upp skrivelsen till behandling.

5. Namnfrågan Stiftsstyrelsen ställer sig frågande till vårt påpekande att nio församlingar och två pastorat fått nya namn i stiftsstyrelsens beslut. Anledningen till stiftsstyrelsens oförstående är att ingen annan, ej heller Språkoch folk-minnesinstitutet eller Lantmäteriet, invänt mot de nya namnen. Som framgår av reservationen till stiftsstyrelsens yttrande har namnfrågan aldrig utretts av stiftet eller behandlats i stiftsstyrelsen eller dess församlingsutskott, vare sig inför (det upphävda) beslutet 2012 eller inför det nu aktuella beslutet.

Alla, inklusive berörda myndigheter, har utgått från att stiftet känt till de officiella namnen på stiftets församlingar och använt dessa i sina beslut. Namnändringarna förefaller således inte vara avsiktliga, och vi beklagar att stiftsstyrelsen inte klart utsäger att detta är fallet. I synnerhet är det angeläget att Domkyrkoförsamlingen i Göteborg inte framdeles kommer att heta enbart 'Domkyrkoförsamlingen', och att Domkyrkoförsamlingens i Göteborg pastorat inte kommer att heta 'Domkyrkopastoratet". Det kan noteras att stiftsstyrelsens beslut 2012 om pastoratsreglering inom Göteborgs kyrkliga samfällighet, som hade identiska församlings- och pastoratsbeteckningar som det nu aktuella ärendet (och som sedermera upphävdes av överklagandenämnden), av kyrkokansliet tolkades som ett beslut om ändrade pastoratsnamn men inte som ett beslut om ändrade församlingsnamn (skrivelse 2013-01-12 från Organisationsenheten vid kyrkokansliet, - - -).

6. Utredningen/Samrådsförfarandet Enligt 37 kap. 8 § kyrkoordningen ska stiftsstyrelsen i ett ärende om ändrad församlings- eller pastoratsindelning göra den utredning som behövs. Vid utredningen ska stiftsstyrelsen samråda med berörda församlingar och pastorat samt med domkapitlet. Vi uppfattar bestämmelsens uttryck 'vid utredningen' som att samrådet är en del av utredningen, inte av remissförfarandet.

Av stiftsstyrelsens yttrande framgår att utredningen påbörjades genom beslut 2014-02-24. Utredningen är daterad 2014-10-16. Under den period som utredningen arbetade förekom enligt yttrandet informationsmöten 4 och 5 mars med kyrkoherdar och ordförande eller vice ordförande i kyrkoråden.

Vidare förekom informationsmöten, åter med kyrkoherdar och ordförande eller vice ordförande i kyrkoråden, den 1 och 2 oktober. Båda dessa tillfällen var inriktade på information från stiftet till ett fåtal representanter för varje församling. De var inte annonserade som samrådsmöten, övriga kyrkorådsledamöter var inte inbjudna, och någon möjlighet för dem som fick närvara att framföra innehållsliga synpunkter på utredningen fanns inte. Detta kan omöjligen kallas för 'samråd med

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

54

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

14 (18)

berörda församlingar'. Det är alltså klarlagt att stiftsstyrelsen inte samrått 'vid utredningen', utan i ett senare skede, under remisstiden. Den ospecifika uppgiften 'Under utredningen har det hållits fortlöpande kontakt med församlingar, kyrkoherdar och förtroendevalda' synes närmast beskriva de kontakter som utredare alltid behöver ta med olika befattningshavare under utredningens gång, och har således inget med ett samrådsförfarande att göra.

Av protokollen från samrådsmötena (sex möten, tre tvåtimmarsmöten vardera den 11 och 12 mars 2015; bilaga 3 till stiftsstyrelsens yttrande) framgår, att samråden enbart är av formell art utan avsikt till dialog. 1 samtliga sex – så gott som identiska – protokoll står det: § 3 Samråd om alternativet nio enheter Samråd hölls om alternativet nio enheter och respektive församlings representanter framförde församlingens synpunkter på detta förslag. De synpunkter som framfördes var i huvudsak samma som de synpunkter församlingarna tidigare uttryckt i sina remissyttranden. § 5 Tillfälle att yttra sig om alternativet en enhet Församlingarnas representanter bereddes tillfälle att yttra sig om alternativet en enhet och framförde respektive församlings synpunkter på detta förslag. De synpunkter som framfördes var i huvudsak samma som de synpunkter församlingarna tidigare uttryckt i sina remissyttranden.

Det anförda visar att stiftsstyrelsen ser samrådet som en del av remissförfarandet, inte som en del av utredningen.

7. Avslutning I detta avsnitt av stiftsstyrelsens yttrande beskrivs de problem som en pastoratsreglering inom Göteborgs kyrkliga samfällighet skulle medföra. Det sägs att 'flera nya ekonomiska enheter skulle bildas och träda ikraft under innevarande mandatperiod' - trots att flerförsamlingspastorat i en flerpastoratssamfällighet inte är egna ekonomiska enheter - och vidare 'Konsekvenserna av en sådan beslutsordning skulle innebära en lång rad komplikationer. Nya kyrkoherdar skulle tillsättas i sex enheter och hela personalorganisationen behöva organiseras om i de sex nybildade pastoraten.

Nya ledningsstrukturer skulle behöva upprättas, nya lokaler för de nya pastoraten tillskapas m.m.' Det är ju just dessa förberedande åtgärder inom samfällighetens ram som är lämpliga som ett första steg, om man önskar göra en uppdelning av samfälligheten i nio självständiga enheter den 1 januari 2018.

Detta avsnitt framstår som mycket märkligt också med tanke på det beslut som stiftsstyrelsen fattade år 2012. Då beslutade stiftsstyrelsen att göra just en pastoratsreglering inom samfälligheten, med ikraftträdande 1 januari 2014. Vidare uttalade stiftsstyrelsenatt den avsåg att senast 31 mars 2015 fatta beslut om samfällighetens upphörande. (Detta beslut upphävdes av Överklagandenämnden, 7/2013).

Det som år 2012 ansågs som en lämplig ordning, med ett första steg med bildandet av sex flerförsamlingspastorat inom samfälligheten, och ett andra steg med samfällighetens upphörande och flerförsamlingspastoratens omvandling till pastorat (och de tre enförsamlingspastoratens omvandling till självständiga församlingar) anses tydligen år 2015 som ett problematiskt och olämpligt förfarande."

--------------------Stiftsstyrelsen har slutligen yttrat följande.

"Komplexiteten i ärendet har medfört att det behövs särregleringar i flera frågor, bl.a. särreglering för den icke territoriella Tyska Christinae församling i Göteborg för att kunna ingå i ett pastorat, övergångsbestämmelser för dispens om Göteborgs kyrkliga samfällighet under 2014- 2017, och eventuell särlösning för begravningsverksamheten. Ett beslut om särlösningar skapar möjlighet för en process där det finns valmöjlighet för Göteborg. 1 detta indelningsärende är det en förutsättning för den demokratiska processen att valmöjlighet ges. Även en extensiv tolkning av tillämpliga regler blir nödvändig eftersom det inte finns regler som klart kan appliceras på det indelningsärende som nu är föremål för beslutsprövning.

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

15 (18)

Begravningsverksamheten Stiftsstyrelsen konstaterar att det krävs en särlösning av begravningsverksamheten för att man ska kunna fatta och fullfölja ett demokratiskt beslut om framtida indelning av Göteborgs kyrkliga samfällighet i flera ekonomiska enheter. Det är ett beslut som man inte råder över lokalt eller på stiftsnivå. Ett sådant beslut måste fattas på nationell nivå, genom kyrkomötet. Om så inte sker finns endast alternativet att nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet blir ett pastorat.

Bestämmelsen i 10 kap. 1 § kyrkoordningen: 'Kyrkomötet får inte besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i', kan inte tolkas på ett sådant sätt som de klagande anför. Om stiftsstyrelsen i Göteborg inte ges valmöjlighet, skulle konsekvensen kunna bli att kyrkomötet omöjliggör för stiftsstyrelsen att genomföra ett beslut om uppdelning av den idag existerande Göteborgs kyrkliga samfällighet i flera ekonomiska enheter.

Utredningen/samrådsförfarandet När det gäller samråden vill stiftsstyrelsen förtydliga att samrådsmötena har varit till för att församlingarna ska kunna redovisa sin inställning och framföra åsikter. Det klargjordes däremot vid samrådens början att samrådet inte var till för att skapa debatt i själva sakfrågan. Däremot skedde samråden i en öppen dialog mellan de lokala organen och stiftets representanter där församlingsutskottet var representerade. Eftersom det rådde oklarheter om vilket beslut som skulle fattas, beslutade ett enigt församlingsutskott att man efter samråden skulle ta ställning till alternativen ett eller nio pastorat (sex pastorat och tre församlingar). Inför samråden hade alla församlingar och ledamöter i församlingsutskottet fått del av remissammanställningen. De klagandes notering att stiftsstyrelsen betraktat samrådsförfarandet som en del av remissförfarandet är således felaktigt och missvisande.

Gemensamma resursverksamheter/funktioner och verksamhet.

Huvudregeln är att den församling/pastorat där en verksamhet är belägen ansvarar för kostnaderna för denna. Eftersom vissa verksamheter, främst större sjukhus, betjänar ett betydligt större geografiskt område än den egna enheten, brukar närliggande enheter genom avtal bidra ekonomiskt eftersom egna församlingsbor finns där. Detta är kutym och utifrån denna verklighet har pwc gjort sin utredning. Den strikta tolkning av 2 kap. 1 § 2 st. i kyrkoordningen som de klagande gör och hänvisar till är således inte relevant i detta fall.

Det är inte primärt stiftsstyrelsen som beslutar om en eventuell uppdelning av tillgångarna när en samfällighet upplöses. Endast om parterna i uppdelningen inte kan komma överens ankommer det på stiftsstyrelsen att fatta beslut om fördelning av tillgångar och skulder. Den ekonomiska redovisningen i stiftets utredning är till för att skapa exempel på hur en uppdelning skulle kunna se ut. Det är inte stiftets uppgift att företa en plan för uppdelning av samfälligheten som ovan sagts."

SKÄL FÖR ÖVERKLAGANDENÄMNDENS BESLUT Kyrkoordningen innehåller inte några särskilda överklaganderegler för stiftsstyrelses beslut om ändringar i den kyrkliga indelningen eller beslut fattade i samband därmed. Sådana beslut kan därför överklagas endast på formell grund med stöd av bestämmelserna om beslutsprövning i 57 kap.

8–19 §§ kyrkoordningen. Beslutsprövningen är en rent formell prövning och någon bedömning av ett klandrat besluts materiella lämplighet kan inte ske vid en sådan prövning. Beslut av ett stift prövas av Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Ett prövat beslut ska, enligt 57 kap. 10 § kyrkoordningen, upphävas, om det 1. inte har tillkommit i rätt ordning, 2. hänför sig till något som inte är en angelägenhet för församlingen, pastoratet respektive stiftet, 3. har fattats av ett organ som har överskridit sina befogenheter, eller 4. strider mot kyrkoordningen, någon annan kyrklig bestämmelse eller någon rättsregel som Svenska kyrkan har att följa.

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

16 (18)

Enligt 57 kap. 8 § femte stycket 2 kyrkoordningen gäller bestämmelserna inte i fråga om beslut av rent förberedande eller rent verkställande art.

Kyrkomötet har beslutat om strukturförändringar inom Svenska kyrkan vilka trädde i kraft den 1 januari 2014. Ändringarna byggde på förslag i utredningen Närhet och samverkan (SKU 2011:2). och innebär för den lokala nivåns organisation bl.a. följande.

Svenska kyrkan är sedan den 1 januari 2014 indelad i territoriella församlingar, kontrakt och stift, se 36 kap. 1 § kyrkoordningen. Inom Svenska kyrkan finns också, enligt 2 § samma kapitel, pastorat enligt 2 kap. 5 § kyrkoordningen, de icke-territoriella församlingar som framgår av 35 kap., däribland Tyska Christinae församling i Göteborg, samt Svenska kyrkan i utlandet. Ett pastorat består av flera församlingar medan ett kontrakt består av en eller flera församlingar som inte ingår i ett pastorat och/eller flera pastorat i ett stift, dock alltid minst två enheter. Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost, se 36 kap. 4 och 5 §§ kyrkoordningen. De tidigare enheterna pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter blev den 1 januari 2014 pastorat, se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till SvKB 2012:14. Detsamma gäller de pastoratssamfälligheter och flerpastoratssamfälligheter om vilka det har fattats beslut med ikraftträdande den 1 januari 2014. Trots detta får Göteborgs kyrkliga samfällighet, enligt punkten 3 i övergångsbestämmelserna, finnas kvar som en flerpastoratsamfällighet fram till och med den 31 december 2017. Kyrkostyrelsen får utfärda bestämmelser gällande Göteborgs kyrkliga samfällighet och dess församlingar under övergångstiden, samt särskilda bestämmelser avseende kyrkovalet 2013 till samfälligheten och dess församlingar.

Kyrkostyrelsen har utfärdat bestämmelser, gällande från den 1 januari 2014, om vad som ska gälla övergångsvis, SvKB 2013:1. Enligt § 1 i SvKB 2013:1 ska för Göteborgs kyrkliga samfällighet och dess församlingar, om inte annat följer av SvKB 2013:1, kyrkoordningens bestämmelser om flerpastoratsamfälligheter, pastorat och församlingar i den lydelse som gäller intill utgången av 2013 tillämpas för tiden därefter. Detta gäller så länge Göteborgs kyrkliga samfällighet finns kvar, dock längst till och med den 31 december 2017. Enligt 2 § anges i 37 kap. 31-39 §§ kyrkoordningen i dess lydelse före den 1 januari 2014 förutsättningarna för att ändra eller upplösa en flerpastoratsamfällighet. I 3 § anges bl.a. att, om stiftsstyrelsen, i ett beslut om att Göteborgs kyrkliga samfällighet inte ska finns kvar, beslutar att ändra indelningen inom Göteborgs kyrkliga samfällighet och beslutet innebär att nya eller ändrade flerförsamlingspastorat bildas inom samfälligheten, dessa övergår till att bli pastorat enligt kyrkoordningen i den lydelse som gäller från den 1 januari 2014 vid den tidpunkt då samfälligheten upphör att finnas. Överklagandenämnden vill inledningsvis framhålla att nämndens prövning endast avser om stiftsstyrelsens beslut är formellt korrekt. Det är alltså inte en prövning av om det som har beslutats är lämpligt eller inte. Detta förtjänar att påpekas eftersom parternas argumentation till stor del är inriktad på materiella frågeställningar. Överklagandenämnden konstaterar att beslutet i att-satsen 9, "Stiftsstyrelsen är beredd att biträda indelningsdelegerade och kyrkoråden i de församlingar som utgör egna ekonomiska enheter i framställningar till kyrkostyrelsen och anhålla om att kyrkostyrelsen, enligt beslut 2014-09-22 - -24, § 85, lämnat förslag till kyrkomötet som möjliggör en undantagslösning för begravningsverksamheten inom det som idag är Göteborgs kyrkliga samfällighet", är av rent förberedande art och alltså inte kan bli föremål för beslutsprövning. Yrkandet i denna del ska därför avvisas.

En avgörande fråga för den fortsatta prövningen är tolkningen av bestämmelserna i SvKB 2013:1.

Parterna har olika uppfattning i den frågan. Hans-Olof Andrén m.fl. har anfört att 1 § i SvKB 2013:1 avser verksamheten i samfällighetens och församlingarnas organ, t.ex. kyrkofullmäktige, dvs. bestämmelserna om verksamheten i en flerpastoratsamfällighet. Enligt deras uppfattning avser paragrafen inte bestämmelserna om stiftets hantering av indelningsfrågor. Stiftsstyrelsens uppfattning

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

17 (18)

är att beslutet om indelningsändring är korrekt fattat utifrån bestämmelserna i kyrkoordningen i dess lydelse till och med 2013 och i enlighet med övergångsbestämmelserna i SvKB 2013:1.

Enligt Överklagandenämnden bör övergångsbestämmelserna tolkas på så sätt att 37 kap. kyrkoordningen i dess lydelse före den 1 december 2014 alltjämt ska gälla för Göteborgs kyrkliga samfällighet, således även i fråga om indelningsändring.

Enligt 37 kap. 18 § första stycket och 32 § kyrkoordningen i dess lydelse före den 1 januari 2014 är det stiftsstyrelsen som beslutar om ändringar i pastoratsindelningen samt om ändring och upplösning av en flerpastoratsamfällighet. Överklagandenämnden delar stiftsstyrelsens uppfattning att dess beslut innebär bildandet av sex flerförsamlingspastorat enligt 2013 års kyrkoordning samt att indelningsändringen träder i kraft den 1 januari 2018 då de nybildade flerförsamlingspastoraten övergår till pastorat enligt 2014 års kyrkoordning och då blir egna ekonomiska enheter. Beslutet får anses stå i överensstämmelse med reglerna i 37 kap. kyrkoordningen i dess lydelse före den 1 januari 2014 och punkten 3 i övergångsbestämmelserna till SvKB 2012:14 jämfört med SvKB 2013:1. Det har med angivna utgångspunkter inte framkommit något skäl att upphäva stiftsstyrelsens beslut under attsatserna 1-3 och 6-8. Det kan i sammanhanget nämnas att det är stiftsstyrelsen som ytterst avgör frågorna om en indelningsändrings lämplighet och om den ekonomiska regleringen mellan berörda indelningsenheter.

Inte heller vad klagandena har anfört angående begravningsverksamheten kan anses röra förhållanden som Överklagandenämnden enligt 57 kap. 10 § kyrkoordningen har att pröva. I den delen noterar Överklagandenämnden att Kyrkostyrelsen har överlämnat en skrivelse till Kyrkomötet, KsSkr 2015:6, "Särlösning för begravningsverksamheten för församlingarna inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet", för behandling vid 2015 års kyrkomöte.

Hans-Olof Andrén m.fl. har vidare som en grund för upphävande av stiftsstyrelsens beslut anfört att det inte har tillkommit i rätt ordning eftersom samråd med berörda har skett på ett, enligt deras uppfattning, sent stadium i processen. Därtill har namnfrågan inte beretts i föreskriven ordning.

Som angetts ovan är det stiftsstyrelsen som, enligt reglerna i 2013 års kyrkoordning, beslutar om ändringar i pastoratsindelningen samt om ändring och upplösning av en flerpastoratsamfällighet.

Stiftsstyrelsen ska, enligt 20 § i samma kapitel, "göra den utredning som behövs. Vid utredningen ska stiftsstyrelsen samråda med berörda församlingar och samfälligheter". Enligt 21 § samma kapitel får pastoratsindelningen inte ändras utan att berörda församlingar, samfälligheter, kyrkoherdar och kontraktsprostar getts tillfälle att yttra sig. Något motsvarande krav på utredning som stadgas i 20 §, finns inte i fråga om beslut om ändring av flerpastoratsamfälligheter, dock ska samma instanser ges tillfälle att yttra sig. Överklagandenämnden har i ett antal ärenden slagit fast att brister i kvaliteten på beredningen av ett ärende inte är tillräcklig grund för att upphäva ett beslut. Dessa ärenden har avsett beslut där kyrkoordningen inte föreskriver någonting om hur ärendet ska beredas. I ett ärende rörande ändrad pastoratsindelning innehåller kyrkoordningen ett krav på utredningens kvalitet genom föreskriften att stiftsstyrelsen ska göra "den utredning som behövs" samt att visst samråd ska äga rum. I beslut om indelning i församlingar ska stiftsstyrelsen också, enligt 55 § samma kapitel, besluta om namn på enheterna. Innan namnet ändras ska Språk- och folkminnesinstutitet samt Lantmäteriet beredas tillfälle att yttra sig, se 57 § samma kapitel.

I kyrkoordningen uppställs inte något krav på att berörda enheter ska lämna sitt godkännande till en indelningsändring, även om det naturligtvis är lämpligt att samtycke finns. Detta innebär att ändring i indelningen i och för sig kan ske mot en berörd enhets vilja om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018

SIDA

Svenska kyrkans överklagandenämnd

18 (18)

Av detta får anses följa att stiftsstyrelsen även kan besluta om en ny enhets namn utan att berörda församlingar är ense i den frågan (se t.ex. nämndens beslut 9/2013).

Av handlingarna framgår att stiftsstyrelsen har gjort den utredning som kan krävas och även samrått med berörda parter samt remitterat namnförslaget på föreskrivet sätt. Under processen har informationsmöten hållits och en dialog med berörda har förekommit. Det formella samrådet hölls innan beredningen av ärendet avslutats. Mot bakgrund av att frågan om indelningsändring har varit föremål för utredning och överväganden under avsevärd tid samt att samråd har skett löpande, kan kritik inte riktas mot stiftsstyrelsen beträffande det förhållandet att förslagen remitterades till berörda på ett tämligen sent stadium i processen. Något formellt fel har alltså inte förkommit i stiftsstyrelsens handläggning av ärendet och det föreligger inte skäl att undanröja stiftsstyrelsens beslut under attsatsen 4 eller övriga prövade att-satser på denna grund.

Sammanfattningsvis ska Hans-Olof Andrén m.fl.:s begäran om beslutsprövning avslås. Överklagandenämndens beslut får enligt 16 kap. 7 § kyrkoordningen inte överklagas.

Johan Munck

Johan Munck ORDFÖRANDE

Maria Wetterstrand Hagström

Maria Wetterstrand Hagström SEKRETERARE/FÖREDRAGANDE

I BESLUTET HAR DELTAGIT

Johan Munck, Esbjörn Särdquist, Hans-Olof Hansson, Birgitta Eilemar och Ingrid Karlsson. Enhälligt.

FÖREDRAGANDE

Maria Wetterstrand Hagström.

NÄRVARANDE UTAN ATT HA DELTAGIT I BESLUT

Ingvar Paulsson och Lars Bjurstam.

EXPEDITION TILL

Klagandena Motparten Domkapitlet

SVENSKA KYRKANS ÖVERKLAGANDENÄMND POSTADRESS: 751

70 Uppsala BESÖKSADRESS: Sysslomansgatan 4 - 16 95 00 FAX: 018 - 16 95 80 E-POST: overklagandenamnden@svenskakyrkan.se HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/overklagandenamnden TELEFON: 018