Vindkraft Västerbotten Nr 1 2016

v i n d k r a f t tidningen

nummer 1 2016

VÄSTERBOTTENS LÄN

n Vindkraften gav Rebecka jobb, man och barn sid 15 n Björn Ferry: Rätt att sikta mot vindkraft sid 12 n Sorsele frakt får vindkraftjobb sid 18 n Vindkraft gav nytt städbolag sid 20

Betagande utsikt över Vattenfalls vindkraftspark i Stor-Rotliden.

FOTO: TOMMY NORIN

2

v i n d k r a f t tidningen

v i n d k r a f t tidningen VÄSTERBOTTENS LÄN

Vindkraften snurrar vidare

Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB. Tidningen går ut till kommunerna Sorsele, Storuman, Lycksele, Åsele och Vilhelmina.

Syftet med tidningen är att visa vad som finns och vad som är

Västerbottens län nr 1 2016

på gång i vindkraftbranschen i Västerbotten.

Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Layout och produktion: Robert Bolinder www.pobeda.se

Vindkraft skapar jobb och ekonomi

Storuman, livskraftig kommun i Västerbottens inland.

Storuman med två viktiga varumärken, Björn Ferry och Heidi Andersson och här har också vindkraften påverkat samhället positivt.

-Varje jobb i Blaiken ger en skattebas som är bra för samhället, säger Jimmy Lindberg, FOTO TOMMY NORIN

R

yktet om vindkraftens död är betydligt överdrivet. Det byggs fortfarande i Sverige och det kommer att sättas upp fler turbiner.

-Mediabilden är att det tagits få investeringsbeslut, men både 2014 och 2015 blev bra år vad gäller vindkraftsutbyggnad, säger Lars Andersson, chef för vindenheten vid Energimyndigheten i Eskilstuna.

2014 byggdes vindkraften ut med över 1000 MW vilket motsvarar ca 300-400 nya turbiner.

–Ett rekordår. 2015 dämpades takten till 600 MW men det ligger ändå på en fortsatt hög nivå, säger Andersson, som pekar på att i och för sig kommer det få investeringsbeslut.

Det betyder inte att läget är helt dött.

–De parker som tillkommit är stora och det kommer att byggas mer, säger enhetschefen, som pekar på att riksdagen nyligen har tagit beslut om en ambitionshöjning av elcertifikatsystemet.

–Det gör att Sverige når målet kring hur mycket förnybar el vi ska ha 2020, säger Lars Andersson.

Sverige konsumerar cirka 140 TWh per år. Av detta producerar vindkraften idag ca 15-16 TWh. –Målen för förnybar el är satta oberoende av kärnkraftens utveckling, säger Lars Andersson, som inte är orolig för att Sverige ska nå målet.

–Vissa projekt har stoppats på grund av prisläget, det är bara de bästa projekten som byggs idag eftersom konkurrensen är hård men jag ser ljust på läget kring vindkraften, säger han.

Ulla Hedman Andrén, vd för svensk Vindkraftförening med 1500 medlemmar (företag, kooperativ, privata ägare etc) säger att ska det bli bättre fart på vindkraftsbyggena krävs en översyn av både kvotplikter och elcertifikatsystemet.

–De som idag sitter med Svartepetter var de som byggde tidigt. Det är tufft för dem. Idag vilar många projekt som har tillstånd, men jag tror att det går att bygga med lönsamhet, säger hon.

Jimmy Lindberg, projektledare vid kommunkansliet i Storuman, har kartlagt effekterna av Blaikenvinds investeringar i den förnybara energin.

Hans summering handlar kort och gott om att de skapat arbete och ekonomi som är viktigt för en inlandskommun som Storuman.

–Enbart under 2015 fanns 21 personer som fått arbeten i vindkraftsparkerna. Åtta av dem är knutna till Nordex, Skellefteå energiunderhåll hade sju personer, och servicebolaget WPS två – tre stycken, Dessutom fanns ett antal personer inom bland annat städsamt åkeribranschen, säger Jimmy Lindberg.

–20-25 år framåt kommer det att finnas 20-25 stycken driftstekniker, säger Jimmy Lindberg, som påpekar att kartläggningen inte omfattar alla de utländska montörer som sätter upp torn och turbiner.

–Men i somras hade vi 70 stycken från olika länder. Folk som bidrar till den positiva spinoffeffekt vindkraft skapar för samhället, säger Storumans projektledare.

Här nämner han hotell, butiker, verkstäder, projektörer etc.

Byar gynnas av vindkraftsetableringar där exempelvis Vattenfall i projektet Sandselehöjderna utlovat 10 000 kronor per verk och år plus en miljon i förskott till lokal utveckling.

–Trots att Storuman med 6 000 invånare minskar i befolkning, ökar antalet arbetstillfällen vilket kan bidra till en förändring som

“

-2014 blev ett rekordår för vindkraft, säger Lars Andersson vid Energimyndigheten.

Tre viktiga faktorer skapar jobb och tillväxt i Storuman. Turism, gruvnäringen och vindkraft. Enbart under 2015 fick 21 personer jobb i vindkraftsparkerna på Blaikfjället.

–Enbart under 2015 fanns 21 personer som fått arbeten i vindkraftsparkerna. vi behöver. Under perioden 20092014 har det tillkommit cirka 200 nya jobb till Storuman och en del av det kan tillskrivas vindkraften, säger Jimmy Lindberg.

Han redovisar också konkret:

Fyra års byggfas för tre etapper med anläggningsarbeten, lastbilar, truckar, skogsmaskiner, byggare, grävmaskiner, administratörer, städpersonal, mat och boende med en totalbudget på 3,4 miljarder gav en tioprocentig lokalnytta vilket betyder 340 miljoner kronor till orten med dess näringsliv.

–Och nu kommer en fjärde etapp på Blaikfjället, säger Jimmy Lindberg, som pekar på att vindkraften ger också direkta skatteintäkter.

–Det finns ett 20-tal anställda drifttekniker på Blaiken. Om dessa är bosatta i vår kommun, får kommunen skatteintäkter. En person med inkomst 30.000 kronor i månaden betalar utifrån vår kommunalskatt (23,15 procent) 6 945 kronor i skatt per månad. På tolv månader blir det 83 430 kronor för en person och tar du samtliga 20 i vindkraftsparken handlar det om

en skatteintäkt på 1,6 miljoner kronor per år, säger Jimmy Lindberg, –Varje jobb i Blaiken ger en skattebas som är bra för samhället. Det som blir kvar efter skatt kan förstås gynna vårt näringsliv, kronor som hamnar hos järnhandlaren eller matvarubutiken är viktiga för servicen på orten, säger projektledaren.

Jimmy Lindberg tar också upp det positiva med att Storuman startat utbildning för vindkrafttekniker.

–Kan man utbilda sig i Storuman kan man också ta ett jobb i Storuman, lokala utbildningar är en förutsättning för de projekt som planeras i regionen.

Han säger att Storuman är för vindkraft som ger lokal nytta och att kommunen varit ute tidigt och planerat för förnybar energi i en vindbruksplan tillsammans med Sorsele kommun. I planen pekas ett annat område ut med bra vindläge, gruvorten Pauträsk. Där planerar Hemberget energi för 120 verk.

–Storuman, Vilhelmina och Lycksele kommuner är i en gemensam skrivelse för parken, där även länsstyrelsen ställt sig positiv till den genom den vindbruksplan som medger byggen där. Men när sedan frågan hamnar hos samma myndighets miljöprövningsdelegation blir det avslag. Det känns som att länsstyrelsen underkänner vårt gemensamma översiktsplanearbete.

Det känns olyckligt. säger Jimmy Lindberg.

TOMMY NORIN

3

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Låga elpriser bromsar tillväxten –Dagens situation med mycket låga priser på både el och elcertifikat är förödande mot lönsamheten i befintliga investeringar, men gör det även svårt för nya, säger Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi, i ett pressmeddelande.

Branschorganisationen redovisar att under det fjärde kvartalet 2015 har det beställts vindkraftverk motsvarande 49 megawatt (MW), vilket är nästan lika mycket som kvartalet innan, 51 megawatt, men en klar minskning jämfört med samma period förra året då 114,8 MW beställdes.

Svensk vindenergi pekar dystert på att trenden är fortsatt

negativ och förklaras av att det ovanligt låga elpriset, pressat av globalt låga bränslepriser på kol och olja, inte har kompenserats av ett högre elcertifikatpris.

Elcertifikatsystemet, som är systemet för förnybar elproduktion, är fortfarande i kraftig obalans, menar organisationen.

–För måluppfyllelsen till 2020 är det centralt att investerarna återfår förtroendet för elcertifikatsystemet. För detta behövs en rad systemförbättrande åtgärder. Dessutom behöver politikerna snarast fastställa de långsiktiga spelreglerna för energipolitiken, säger Mattias Wondollek, ansvarig elnät och marknad på Svensk Vindenergi.

“

Investeringarna i vindkraft låg på en fortsatt låg nivå under sista kvartalet 2015 och återhämtningen drar ut på tiden. Det redovisar branschorganisationen Svensk vindenergi.

–För måluppfyllelsen till 2020 är det centralt att investerarna återfår förtroendet för elcertifikatsystemet.

Branschorganisationen lämnar en dyster prognos. Den låga investeringstakten gör att vindkraftsbranschen spår en minskad utbyggnad de kommande åren – trots att regeringen i höstas höjde ambitionen för förnybar elproduktion från 25 till 30 TWh år 2020 jämfört med år 2002. De senaste fyra åren har vindkraftens årsproduktion mer än fördubblats från 7,1 TWh till 16,6 TWh. Till slutet av 2019 beräknar svensk vindenergi med att årsproduktionen stannar vid19,4 TWh. TOMMY NORIN

Vindkraftcentrum hjälper lokala företag få jobb 1 januari 2015 tog den officiella programtiden för Vindkraftcentrum Barents slut. Dåvarande koordinatorn Jonas Lundmark slutade för att bli vd för WPS som tillhandahåller tekniker som servar vindkraftverk.

Att projektet tog slut betyder dock inte att Vindkraftcentrum Barents kastade in handduken.

Erik Persson vid Piteå kommuns enhet näringsliv och samhälle fortsätter att blåsa på verksamheten.

Han har mångårig erfarenhet av energifrågor och engagerat sig mycket i allt från forskning och utveckling av alternativa bränslen, till att det byggs mer vindkraft.

Det senaste har han starkt fokus på nu där han arbetar med flera bollar i luften.

–En är att locka vindkraftsrelaterade företag till Västerbotten och Norrbotten. Vi pratar med

flera stycken, säger Erik Persson.

En annan nisch är att väcka lokala företag till insikt om att det finns jobb att hämta när det byggs turbiner.

–Det har byggts mycket. Men fortfarande är detta en okänd marknad för många, säger Erik Persson, som arrangerat flera seminarier för företagare där de fått information om vilka uppdrag som finns att hämta när det byggs förnybar energi.

-17 februari var vi Pajala där det kom ett 60-tal företag, och nu vi ha ett seminarium i Lycksele 16 mars där vi ska visa på affärsmöjligheterna, säger Erik Persson.

Bland föreläsarna finns bland annat företagaren Marianne Stranne som byggt och driver ett campus med bostäder i Görviken i Jämtland.

Vindkraftcentrum Barents gör insatser i både Västerbotten och Norrbotten. Idag finansieras verksamheten (Erik Perssons lön) av Piteå kommun och med bidrag från Energimyndigheten.

-Den är beredvillig, vill satsa, och Piteå kommun vill ha ett vindkraftcentrum, säger Erik

“

Det är viktigt att lokala företag hakar på när det byggs vindkraft.

-För många är det fortfarande en okänd marknad, säger Erik Persson vid Vindkraftcentrum Barents i Piteå.

100 verk ger 20 man arbete i 25 år.

Persson.

–Men jag skulle vilja ha en stabil grundfinansiering, efterlyser Persson, som pekar på hur mångfaciterad Vindkraftcentrum Barents verksamhet är.

-Vi bjuder in företag. Jobbar tillsammans med näringslivskontor i kommunerna där vi vill visa att det ska byggas vägar, linjenät, och boenden. Gummiverkstäder brukar få bra med jobb, säger Erik Persson.

Han pekar på att det behövs en ”gubbe” för att serva fem verk.

–100 verk ger 20 man arbete i 25 år.

Så Erik Persson fortsätter oförtrutet att trumma på med information där han arrangerar studiebesök, besöker skolor, och ser till att Vindkraftcentrums hemsida lever.

Han är nöjd över Vattenfalls och Skellefteå krafts fortsatta investeringar i Västerbotten,

-Det har byggts mycket men för många lokala företag är vindkraft fortfarande en okänd marknad, säger Erik Persson vid Vindkraftcentrum Barents.

FOTO TOMMY NORIN

och nu hoppas han att Alpiqs planerade park i Blåsmark i Piteå kommun kan bli av. Han ser också en ljusning vad gäller den stillastående tänkta vindkraftsparken i Markbygden utanför Piteå.

Från början handlade det om 1100 verk. Hittills har det byggts 12 stycken i området Dragaliden och 36 på Skogberget. Nu planeras för 77 stycken.

–De 36 ägs av Enercon och en annan ägare. De kommande 77 ska ägas av Enercon. Det är en bra uppdelning, säger Erik Persson, som tror att projektet får liv igen eftersom det pågår planering för det gigantiska andra ställverk som ska ställas upp i ett område vid Trolltjärn nära den tänkta vindkraftsparken.

TOMMY NORIN

4

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr 1 2016

Vattenfall har byggt 40 verk i Stor-Rotliden.

Vattenfall vill storsatsa på vinden Efter flera år av stiltje på grund av låga el och elcertifikatpriser ser byggnationer av vindkraftsparker ut att komma igång igen där statliga Vattenfall blivit en alltmer viktig aktör i Västerbottens inland.

I slutet av år 2010 driftsattes parken Stor-Rotliden med 40 stycken Vestasverk som årligen producerar hushållsel till närmare 50 000 hem. Investeringen landade på drygt 1,5 miljarder kronor.

Vattenfall har också under förra året färdigställt Juktan vindkraftpark med nio stycken 3,2 MW turbiner utanför Sorsele.

–Innan det här året är slut så kommer vi ha totalt 3 000 MW installerad vindkraft. Det är

närmast en fördubbling jämfört med 2012, säger Peter Tornberg, ansvarig för projektutvecklingen på Vattenfall Vindkraft.

–Vi har ambitiösa utbyggnadsmål och kommer att investera ytterligare 50 miljarder kronor de kommande fem åren i vindkraft i Norden, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.

Vattenfall har idag över 1 000 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Tillsammans producerar dessa närmare 6 TWh el varje år.

Den största satsningen i Norrland just nu är planerna på att bygga upp till 100 verk på Sandelsehöjderna mellan Sorse-

le-Storuman där miljöansökan lämnades in till Länstyrelsen 1 juli 2015. Samråden är klara och här har Vattenfall lovat att avsätta 100 000 kronor per verk per år till lokal utveckling vilket innebär upp till 1 miljon kronor per år till bygden om parken erhåller nödvändiga tillstånd och byggs fullt ut.

I Åsele kommun har Vattenfall fått tillstånd att bygga upp till 50 verk på Blakliden och Granliden. Det projektet beräknas ge hushållsel till motsvarande 100 00 hem, och på Fädboberget nära Stor-Rotliden vindkraftpark planeras för upp till 40 verk.

Bolaget har också sökt tillstånd för att bygga upp till 55 verk i Norrbäck utanför Lycksele. Vattenfall vill också bygga vindkraft i Norrbotten, och tittar därför brett på att hitta platser som kan vara lämpliga för vindkraft.

Hur ska Vattenfall som väljer

“

Upp till 245 verk. Det vill Vattenfall bygga i flera områden kring Sorsele, Storuman, Lycksele och Åsele de närmsta åren.

–Innan det här året är slut så kommer vi ha totalt 3 000 MW installerad vindkraft. att satsa på vindkraft få lönsamhet i parkerna?

–Vi är en stark långsiktig spelare på marknaden, säger Peter Tornberg, som trots lågt elpris ser en framtid i vindkraft.

Fram till åtminstone 2020 planerar bolaget att bygga vindkraft motsvarande 500-600 MW per år i hela Europa. Hur mycket av de som landar i Sverige är inte klart, men Vattenfall är enligt Peter Tornberg starkt intresserad av att blåsa på med en hel del vindkraft i Norden, inte minst i Västerbottens inlandskommuner.

För att få en stabil och lönsam tillväxt av förnybar elproduktion så behövs det göras en översyn av det nuvarande certifikatsystemet.

–Vi vill se förändringar i systemet, säger Peter Tornberg, som pekar på att det nuvarande elcertifikatsystemtet har bland annat felaktiga kvotkurvor och för få kontrollstationer.

–Det är viktigt att det vidtas åtgärder så att det skapas förtroende för certifikatsystemet igen, säger han.

Vattenfalls affärsidé kring vindkraft, är att bolaget vill bygga, äga och sköta driften av parkerna, ibland tillsammans med andra parter.

-Exempelvis Juktan ingår ett bolag som är samägt av Vattenfall och Skandia, säger Peter Tornberg, som uppger att i dagsläget är det inte aktuellt att sälja ut andelar i parkerna till privatpersoner.

TOMMY NORIN

5

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

RUSTAD FÖR EN AKTIV

NOKIAN VINTERHJUL OCH BAGAGERUMSMAT VÄRDE UPP TILL 14 800 KR - NU UTAN EXTRA

RUSTAD FÖR EN AKTIV HÖST

NOKIAN VINTERHJUL OCH BAGAGERUMSMATTA VÄRDE UPP TILL 14 800 KR - NU UTAN EXTRA KOSTNAD!

RAM TRUCKS – BECAUSE YOU CARE WHAT YOU DRIVE

Power – Strength – Efficiency

MITSUBIS

2016 RAM 1500 Crew Cab Laramie ECO Diesel Bright White, Air Suspension

NU

2013 RAM 1500 Crew Cab Laramie HEMI 9500 mil Brilliant Black Crystal Pearl

NU

2016 RAM 1500 Crew Cab Laramie ECO Diesel Brilliant Black Crystal Pearl, Air suspension

Mars

2016 RAM 1500 Crew Cab Laramie ECO Diesel Delmonico Red

Maj

2016 RAM 1500 Crew Cab Sport HEMI Flame Red, Air Suspension

Mars

2016 RAM 1500 Crew Cab Laramie ECO Diesel Bright Silver, Air Suspension

2016 RAM 1500 Crew Cab Rebel HEMI 350 mil Brilliant Black Crystal Pearl, Air Suspension

NU

MITSUBISH MITSUBISHIMOTORS April

FRÅNASX174 9 MITSUBISHI PLUS VÄLJ MELLAN 3 UTRUSTNINGSPAKET FRÅN 174 900 KRUtrustni Bränsleförbrukning vid blandad körning: ASX 4,6-5,9 l/100 km, 4,6-5,9 CO2 119-152 g/km. på bilden är extrautrustad.

Bränsleförbrukning blandad körning: ASX l/100 km,Bilen CO 119-152 Folkes Bil –vid Auktoriserad Dodge Serviceverkstad samt leverantör sedan 1998. g/km. Bilen på bild 2 VÄLJ MELLAN 3 UTRUSTNINGSPAKET

ASX t.o.m. 2015-11-30 och kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Priserna är rek. cirkapriser, lokala avvi Besök oss ellervidkontakt någon av4,6-5,9 våra säljare för119-152 mer information Utrustningserbjudandet gäller Mitsubishi ASX t.o.m.

2015-11-30 ej kombineras med an Bränsleförbrukning blandad körning: ASX l/100 km, CO2 g/km. Bilen påoch bilden kan är extrautrustad.

Utrustningserbjudandet gäl

Bränsleförbrukning vid blandad körning: ASX 4,6-5,9 l/100 km, CO 119-152 g/km. Bilen på bilden är extrautrus erbjudanden. Priserna är rek. cirkapriser, lokala kan förekomma.

Utrustningserbjudandet gäller Mitsubishi ASX avvikelser t.o.m. 2015-11-30 och kan ej kombineras med andra rabatter elle erbjudanden. Priserna är rek. cirkapriser, lokala avvikelser kan förekomma.

2 ASX t.o.m. 2015-11-30 och kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Priserna är rek. cirkapriser, lokala avvikelser kan förekom

Strömsund 0670-61 10 35 Strömsund 0670-61 10 35 Vilhelmina Vilhelmina 0940-100 100940-100 10

6

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Montering av vindkraft och i vår fortsätter Skellefeå kraft arbetet med att sätta upp nio turbiner på Blaikfjället. Foto: Patrik Degerman.

Skellefteå Kraft bygger Europas största park En av Europas största landbaserade vindkraftspark. Det är på väg att förverkligas när Skellefteå kraft inleder bygget av ytterligare nio kinesisktillverkade turbiner i Blaiken under våren.

Skellefteå krafts satsning i förnybar energi på Blaikfjället utanför Storuman är omfattande.

2012 driftsattes de första 30 verken som följdes av ytterligare 30 2013. Efter det togs inga nya investeringsbeslut på grund av låga priser på el och elcertifikat.

Något som då kännetecknade hela branschen, men trots läget tog Skellefteå kraft 2014 nytt investeringsbeslut för att fortsätta satsningen mellan StorumanSorsele.

–Vi har valt att gå vidare även om priserna är fortsatt låga.

Förnybar energi är något som efterfrågas i framtiden och på sikt kommer vi att kunna räkna hem investeringarna, säger Jörgen Svensson, affärsenhetschef för vindkraft vid Skellefteå kraft.

Han pekar på att senaste åren har prisläget förbättrats

betydligt vad gäller inköpen av turbiner.

Det vindkraftverk som för fem år sedan kostade drygt 30 miljoner kronor att sätta upp har idag en prislapp på cirka 20 miljoner kronor.

Hittillls har energibolaget investerat drygt tre miljarder i vindkraft i Blaiken.

2015 driftsattes etapp tre med 30 verk för 785 miljoner kronor och för första gången valde Skellefteå kraft att köpa turbiner från kinesiska Dong Fang. Tidigare köptes verken från Nordex.

–Vi gick ut i en öppen upphandling där vi fann att Dong Fang hade det bästa alternativet, säger Jörgen Svensson.

–Priset betydde förstås en del men kvalitetsmässigt håller

också de kinesiska verken hög klass, säger han.

Nu fortsätter bolaget att blåsa på med vindkraft. Etapp fyra kommer med nio verk.

–Under maj börjar vi med markarbeten, säger Jörgen Svensson, som uppger att den kommande parken är placerad på norra och västra sidan av Blaiksjön.

Under senvåren gjuts fundamenten och de första tornen börjar resas under sommaren.

–Vi räknar med att kunna driftsätta parken i slutet av 2016, säger Jörgen Svensson.

Facit av hela etableringen blir att området kommer att hysa en av Europas största vindkraftsparker på land och Skellefteå kraft har inga tankar på att sluta med vindkraftsetableringar.

–Nej. Vi tittar vitt och brett på andra ställen i både Sverige och övriga norden. Får vi kalkylerna att gå ihop går vi vidare, säger Jörgen Svensson.

TOMMY NORIN

Vi går vidare även om priserna är låga, säger Jörgen Svensson, affärsenhetschef för vindkraft vid Skellefteå kraft.

FOTO. PAULINE HOLMBERG.

Fakta Vindkraften i Blaiken Antal vindkraftverk 99 Tornhöjd 100 m i etapp 1 och 2 och 90 meter i etapp 3 och 4 Rotordiameter 100 m i etapp 1 och 2, 110 meter i etapp 3 och 4 Årsproduktion 700 GWh.

Fakta Blaiken: Området i Blaiken har i den nationella vindkartläggningen som genomförts av Uppsala universitet pekats ut som ett mycket bra område för vindkraftproduktion med en medelvind på 7,5-8 m/s. Ytterligare en fördel är att det tack vare existerande vattenkraft i området är enkelt och kostnadseffektivt att ansluta vindkraftverken till det nationella stamnätet.

Västerbottens län nr1 2016

7

v i n d k r a f t tidningen

Siemens vindkraftverk SWT-3.3-130

Hög energiproduktion även den dagen det blåser lite mindre Kan man bygga vindkraftsparker och vara en effektiv energiproducent även den dagen det blåser lite mindre?

2015E- 007A

Siemens SWT-3.3–130 är en vidareutveckling av våra direktdrivna vindkraftverk i kombination med specialanpassade aeroelastiska blad. Den nya modellen med

en generatoreffekt på 3,3 MW och en rotordiameter på 130 meter är anpassad för att ge hög produktion under svenska vindförhållanden. Med tornhöjder på upp till 135 meter kan vindkraftverket anpassas efter olika vindkraftsparkers behov och förutsättningar.

siemens.se/vindkraft

8

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

WPS Sweden servar vindkraft i Blaiken WPS Sweden med säte i Piteå startade i maj 2014 av Skellefteåföretagarna Emil Fhärm och Mattias Broman. Fhärm har en bakgrund i gruvbranschen och Broman driver ett el-företag.

–De gick i gång i sämsta tänkbara läge. Byggen av vindkraftparker stod helt stilla, men de tänkte långsiktigt och det har ändå gått bra, säger vd Jonas Lundmark, som pekar på att WPS är inte så mycket beroende av nybyggnation.

–Eftersom det redan finns många parker med turbiner som behöver service, säger han.

Han var tidigare koordinator vid Vindkraftcentrum Barents i Piteå, men när det formella

projektet lades ned det rekryterades han 1 januari som vd för WPS Sweden som har säte vid Acusticum i Piteå. Nu fortsätter Vindkraftcentrum med viss verksamhet med Erik Persson vid Piteå kommuns näringslivskontor som koordinator.

–Ofta har bolagen som levererat verken egna servicetekniker, men vår idé är att konkurrera med de utländska bolagen med egen lokal arbetskraft. Vi är enda serviceföretaget i Sverige med upplägget, säger Jonas Lundmark.

Han fick uppgift att sätta snurr på vindkraftservicen och så blev det. Från starten till augusti 2014 sålde bolaget servicetjänster för tre miljoner kronor.

Under första räkenskapsåret 2014/2015 omsatte bolaget 8,4 miljoner kronor med positivt resultat. (se faktaruta).

–Sedan dess har vi haft dubbelt så mycket att göra så innevarande år (2015/2016) räknar

vi med att öka omsättningen till 17 miljoner och gå från 17 till 21 anställda, säger Jonas Lundmark.

Han säger att de personerna rekryteras från vindkraftsutbildningen vid Furunäset i Piteå, annars är det generellt svårt att hitta erfarna vindkraftstekniker.

–Det är ett bristyrke, det finns jobb, säger Jonas Lundmark.

Det är flera kontrakt som bidrar till att omsättningen ökar.

WPS har avtal med Nordex om att bland annat serva 60 av Skel-

Vår idé är att konkurrera med de utländska bolagen, säger Jonas Lundmark, vd. Foto Tommy Norin Företagsfakta WPS Sweden AB Ägare :Emil Fhärm, Mattias Broman.

Vd: Jonas Lundmark Omsättning 2014/15: 8,4 miljoner kronor.

Resultat efter finansnetto 2014/15: 156 000 kronor.

Soliditet : 22,8 procent.

Anställda 2016: 17 Källa : allabolag.

Extra kraft.

lefteå krafts 90 vindkraftverk på Blaikfjället utanför Storuman.

I vår sätter i det sammanhanget Skellefteå kraft igång med etapp fyra med drygt 30 verk. Med det etablerar Skellefteå kraft Europas största vindkraftspark.

WPS Swedens marknad spänner över i stort sett hela

Sverige, från Pajala till Uddevalla. Nu hoppas Lundmark att WPS kan få in en fot i Markbygden där Enercon har egna tekniker.

–Men ibland behövs det fler, säger vd:n, som också hoppas att Alpic:s vindpark i Blåsmark utanför Piteå kommer igång TOMMY NORIN

www.torens.se syre.se

WPS Sweden i Piteå med affärsidén att serva vindkraftverk i bland annat Blaiken blåser på i medvinden. Sedan starten 2014 har bolaget anställt 20 tekniker och nu vill vd:n Jonas Lundmark anställa fler.

En entreprenör specialiserad på vindkraftparker.

Som komplett entreprenör inom mark och anläggning utför vi dagligen en stor variation av uppdrag, alltid med precision och kvalitet. En mix av bred kompetens och hög kapacitet gör att vi kan vara såväl flexibla som effektiva. Med dina behov i fokus.

Vår ambition är att ständigt utvecklas, bryta ny mark och fortsätta vara det ledande entreprenadföretaget inom vårt område.

Så tveka inte, ge oss en utmaning. Liten eller stor.

TORÉNS ENTREPRENAD I ÖSTERSUND AB N. Åsvägen 93, Östersund | Tel. 063-15 24 50

9

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Sorsele folkomröstar om framtida vindkraft 100 vindkraftverk. Det vill Vattenfall bygga på Sandelsehöjderna i södra delen av kommunen och 20 mars genomförs en rådgivande folkomröstning där invånarna ges chans att säga ja eller nej till all fortsatt vindkraft i Sorsele kommun.

–Vi behöver arbetstillfällena.

Det blir jobb under byggtiden och vi vet att efter att parken är klar får minst 15 servicetekniker varaktiga jobb. Det är något vi behöver i Sorsele, säger Kjell Öjeryd, (V), kommunalråd sedan valet 2014.

Idag leds kommunen av en koalition bestående av vänstern, Kd, moderaterna och centern.

Partier som är klart för en vindkraftsutbyggnad i Sorsele.

–Jag vet inte riktigt vart vi har socialdemokraterna, de har inte sagt något, säger Kjell Öjeryd.

Han uppger att 2010 tog

Sorsele kommun fram en vindbruksplan som tilläggsplan till den översiktsplan som finns.

Vindbruksplanen anger ett antal berg som lämpliga för vindkraft.

På Sandelsehöjderna vill Vattenfall investera tre miljarder kronor i 100 verk vilket mött visst motstånd.

–Det finns en skeptism mot planen, och i maj 2015 lämnades det in en namnlista med 400 namn med krav om folkomröstning om Sandseleparken, säger Sorseles kommunalråd.

Han uppger att det räcker med att om enbart tio procent

det. Vi måste se hur högt valdeltagandet blir och hur många ja respektive nej röster det blir.

Utifrån det får vi agera, säger Kjell Öjeryd.

–Vi behöver arbetstillfällen och folk som flyttar in och vindkraft kan vända den trenden, säger Sorseles kommunalråd Kjell Öjeryd.

FOTO ÅKE JOHANSSON

av befolkningen (2500 i Sorsele) kräver en folkomröstning ska den genomföras och det sker 20 mars. Där ges folk chans att inte enbart ta ställning till Sandelseprojektet, folkomröstningen handlar om att invånarna ges

chans där folk ges chans att säga ja eller nej till alla framtida vindkraftsetableringar i kommunen.

Hur ställer ni Er om det blir ett majoritetsnej?

Han är dock bestämd i uppfattningen att vindkraft är bra för Sorsele kommun.

–Centralt vill vänstern ha förnybar energi där vi anser att det är bra att fasa ut fossila bränslen.

Det bör också Sorsele kommun bidra till, säger kommunalrådet.

Han pekar på att Sorsele är en avfolkningskommun, den minskar med 30 personer varje år.

–Vindkraft kan bidra till att vända den trenden. Vi behöver fler företag och fler arbetstillfällen där bland annat Vattenfalls vindkraftspark kan bidra till det, säger Kjell Öjeryd.

–Vi har inte tagit ställning till

TOMMY NORIN

powering change

Vindkraft kan ge mycket mer än förnybar energi.

Vår drivkraft är övertygelsen om att förnybar energi måste bli en mycket större del av energiproduktionen än idag och att det är fullt realistiskt och försvarbart, även ur det lokala natur- och miljöperspektivet.

Därför bygger och driver vi vindkraft ekonomiskt långsiktigt och i nära samråd med närboende, markägare, jägare, renskötande samer och alla andra berörda. Dessutom tillför Nordisk Vindkraft alltid positiva värden till bygden genom bygdemedel som blir till exempel bredband, återöppnad lanthandel, hjärtstartare, renovering av vägar och nya skoterleder. Och dessutom nya arbetstillfällen.

Ytterst handlar det om att ta ansvar både globalt och lokalt.

Nordisk Vindkraft ingår i RES-koncernen, en av världens ledande aktörer inom förnybar energi.

Med mer än trettio års erfarenhet har familjeägda Renewable Energy Systems utvecklat och byggt vindkraftparker med kapacitet motsvarande 10 GW på fyra kontinenter. Nordisk Vindkraft har sedan starten 2002 utvecklat och byggt mer än 400 MW vindkraft i Norden. Vi driver också merparten av vindkraftverken för egen eller kunds räkning. Vid projektering kombinerar vi långtgående hänsyn till naturen, lokalt och globalt, med lokal nytta och utveckling. Vi kallar det powering change.

WWW.NORDISKVINDKRAFT.SE

10

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Säkerhet är den viktigaste parabeln vid vindkraftbyggen

FOTOGRAF: NIKLAS ANDERSSON

Nordisk Vindkraft pionjär i säkerhetsarbetet kring vindkraft Företaget byggde Havsnäs Vindpark med 48 vindkraftverk, klar 2010. Havsnäsparken var då Sveriges största landbaserade vindkraftpark. Under arbetet med vindkraftsparken fick företaget i uppdrag av Energimyndigheten att skriva en handbok om säkerhet och hälsa. En handbok som kommit till nytta för hela vindkraftbranschen. I handboken tas alla aspekter av säkerhetstänkande upp. Här listas olika regler och anvisningar som gör att risken för olycksfall minimeras om de följs.

–Vi vill att de som arbetar för oss på våra byggarbetsplatser egentligen ska vara i bättre skick när de går hem än när de kom till jobbet, påpekar Kristofer Råvik som är säkerhetsansvarig på Nordisk Vindkraft.

Att bygga en vindkraftspark är ganska komplext. I grund och

botten ett bygge som vilket som helst, men med många olika utmaningar. Arbetet innebär ofta skogsavverkning med de olycksrisker som finns där. Anläggande av vägar, markarbeten, gjutning av fundament. Uppförande av torn, tunga lyft till hög höjd och i slutänden, arbete på

hög höjd!

När sedan vindkraftsparken spänningssätts tillkommer arbete med starkström. Ytterligare ett riskfyllt arbete som kräver vaksamhet.

–Det viktiga är att vi i botten har ett väl inarbetat systematiskt säkerhetstänkande, säger Kristofer.

Alla som arbetar ska ha rätt utbildning, kunskap och förutsättningar att kunna utföra de arbetsmoment som ska göras på ett säkert sätt. Vid alla byggplatser ser man till att all utrustning är rätt för arbetsmomentet, hel och fungerande. Det ska finnas dokumenterade riskanalyser och anvisningar om hur arbetet ska skötas och allt detta ska följas upp kontinuerligt.

–Det här är inte frågan om raketforskning, det är frågan om enkelt, systematiskt och grundläggande säkerhetstänkande,

förklarar Kristofer Råvik.

Oavsett vad man gör ska allt hanteras på ett säkert sätt.

Detta är grundregeln, inte bara inom Nordisk Vindkraft utan även inom hela koncernen, Renewable Energy Systems Ltd, RES. Koncernen ingår är ett gammalt familjeföretag som i över 140 år utfört många stora byggen runt om i världen, bla byggde man 2012 års Olympiastadio i London.

–Vi har en nollvision när det gäller olyckor och hitintills har vi lyckats ganska bra, påpekar Kristofer.

Nordisk Vindkraft slutförde i september förra året byggandet av Sidensjö vindpark med 48 verk, utanför Örnsköldsvik. Just nu bygger företaget åtta verk i vindparken Våsberget i närheten av Ljusdal.

Kristofer Råvik är säkerhetsansvarig på Nordisk Vindkraft

11

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Levererade plåtarbeten till Dong Fang

–Kineserna kom direkt in till mig med ritningar därs de visade vad de ville ha, säger Mikael Stenvall.

När representanterna för kinesiska vindkraftsföretaget Dong Fang behövde plåtdetaljer till tornen vände de sig direkt till Mikael Stenvall som driver plåtmekanisk verkstad i Storuman.

Inför den tredje etappen med 30 verk beslöt Blaikenvind (Skellefteå kraft och Fortum) att köpa turbinerna från kinesiska Dong Fang som också under våren inleder byggena av ytterligare nio verk.

Mikael Stenvall som driver Stenvalls plåt och mekaniska sedan 1999 har haft bra affärskontakter med Dong Fang.

–När de behöver något har de kommit direkt till mig i verkstaden, visat ritningar och

beställt vad de vill ha, säger han.

Exempel på uppdrag är tillverkning av så kallade sparkskydd som monteras i tornen.

–Det är en sarg som monteras på avsatser där vindkraftsarbetarna arbetar. Sargen ska hindra att det faller ned verktyg som kan skada någon. Det är inte så roligt att få en skiftnyckel i huvudet…

–Jag hade många uppdrag för Dong Fang under 2014-2015, säger Mikael Stenvall, som också

Vindkraftsuppdragen droppar hela tiden in. Mikael Stenvall skär till en detalj för kinesiska Dong Fang. tillverkade plåtar och backar för att den kran som lyfter vingarna skulle stå stadigt.

–Jag har också levererat ganska många rostfria kabelgenomföringar, säger han.

Mikael Stenvall hade nytta av vindkraften redan när Nordex byggde etapperna med 60 verk på Blaikfjället.

–Det var svetsning, reparationer, byggnationer, och även här rostfria kanaler för kablarna inne i tornen, säger han.

Stenvalls plåt fick lägga

in stadigare plåt i samtliga 60 Nordextorn, dessutom handlade uppdragen om att sätta tak över trapporna in till tornen och skydd på fyrhjulingar.

–Jag tillverkade is-skydd och det var nästan hela tiden löpande uppdrag, säger han.

Mikael Stenvall har som mest haft fyra – fem anställda, nu arbetar han ensam i verkstaden i Storuman. Han tillverkar bland annat egna produkten Firebox, en bärbar grill som säljs via återförsäljare som Vildmark & Fritid och Svetsprodukter i Piteå.

Han deltar också på mäs�sor, som Noliamässan i Umeå gångna sommaren och 2016 blir det Stora Nolia i Piteå.

–Jag tillverkar cirka 1000 grillar per år, säger Mikael Stenvall, som också vidareutvecklat snöplogen Jettplow med tanke

att sälja den till entreprenörer som exempelvis plogar vindkraftsvägar.

–En annan person i Storuman tog fram plogen som jag arbetat vidare med. Hittills har jag levererat ett 20-tal och intresset ökar hela tiden. Fördelen med min plog är att den lägger undan snön. Är det 70-80 centimeter snö där du ska ploga fungerar det inte med ett blad, säger Stenvall.

2015 omsatte hans verkstad 2,7 miljoner kronor där vindkraftsuppdragen var en viktig del. Av det stod vindkraftsuppdragen för nära en fjärdedel av omsättningen, cirka 700 000 kronor.

TOMMY NORIN

Lagade egen vindkraftsmat Hotell Toppens meny bjuder på allt från viltskav till renburgare och hemlagad pytt. Det kittlade dock inte de kinesiska vindkraftsarbetarna som lagade egen mat.

Frågan är vad ett gäng vindkraftsmontörer från Dong Fang tuggar i sig när arbetspasset är slut på Blaikfjället?

Elisabeth Viklund, delägare i hotell Toppen som hyrt ut många rum till de kinesiska gästarbetarna vet.

Hotell Toppen har en rik a lacarte meny som består av

gastronomiska upplevelser som viltskav renburgare, fisk, och husets egen pytt i panna.

En del kinesiska chefer förlade möten till Toppen och åt också middagar med folk från Skellefteå kraft, annars lagade de kinesiska arbetarna helt egen mat i köket vid Umancenter.

Som mest var de 10-15 stycken där två bodde i samma rum.

–Det luktade gott när jag var där. Det var mycket kyckling, grönsaker och ägg. Och ris förstås. De hade en hel säck stå-

ende i ett hörn, säger Elisabeth Viklund, som också pekar på att kineserna hade med sig egna kryddor.

–Det var lite svårt att kommunicera med dem eftersom de flesta inte kunde engelska och vi hade inga tankar på att lära oss kinesiska, ler Elisabeth Viklund.

Peder Viklund fick göra en insats. Det var att förklara för gästerna att i Sverige är det inte OK att spola ned matavfallet i toaletten.

–Det löste sig – men nästa gång det kommer gästarbetare från Kina vill vi nog ha hjälp

av Skellefteå kraft som får förklara för dem hur vi hanterar matavfall i Sverige, säger Peder Viklund med glimten i ögat…

Till saken hör att fortfarande är ett par kinesiska representanter kvar i Storuman och har informationen gått fram kanske riset i fortsättningen landar i komposten?

TOMMY NORIN

Kyckling och ris stod ofta på de kinesiska gästarbetarnas meny.

FOTO TOMMY NORIN

12

v i n d k r a f t tidningen

Björn Ferry:

Rätt att sikta mot vindkraft

Västerbottens län nr1 2016

Fortsatt satsn testpark i norr Arbetet med att skapa en testpark för vindkraft i Norrland går vidare, nu med Svenska statens forskningsinstitut SP som projektägare.

För 4 år sedan tog flera aktörer, som Scandinavian Wind i Karlstad, Skellefte Kraft, Chalmers Industriteknik och Vattenfall samt ett flertal kommuner i norr initiativ till att utreda möjligheterna att placera en testpark för vindkraft någonstans i Norrland. Förstudiens budget låg på nära tre miljoner kronor. 2013 beviljade Vinnova tre miljoner kronor i bidrag och då togs också arbetet över av forskningsinstitutet Swerea Mefos i Luleå som drev det fram till i juni 2015 då det lades på is.

Tanken med parken är att bygga ett Björn Ferry anser att det är bra att sikta mot mer Vindkraft där han välkomnar satsningarna i Västerbotten.

FOTO: ANDREAS JOHANSSON

S

kidskyttestjärnan Björn Ferry i Storuman välkomnar de fortsatta satsningarna på vindkraft i Västerbotten.

–Det är en ren energi som är nödvändig för att klara klimatomställningen,

säger han.

Efter 13 säsonger i skidskyttespåren valde Björn Ferry att sluta i mars 2014. Han inledde sin karriär i världscupen 2001 och har sedan dess varit på pallen 21 gånger, tagit tre VM-medaljer varav ett guld.

Till meriterna hör också ett OS-guld i mixstafett och ytterligare ett OS-guld i jaktstart.

2010 fick han utmärkelsen årets prestation vid SVT:s idrottsgala.

Nu är han tillbaka på heltid i Storuman där han driver företaget Pteh tillsammans med sambon Heidi Andersson, världsmästarinna i armbrytning.

Björn Ferry är odelat positiv till att exempelvis Vattenfall och Skellefteå kraft fortsättningar satsa på vindkraft.

–Det är jättebra. Vi behöver utveckla all förnybar energi i form av vind, sol och vatten, säger skidskytteesset.

–Vindkraft är en ren energi. Ska vi klara klimatomställningen är vindkraften en viktig del i det, säger Björn Ferry ,som anser att kärnkraften bör avvecklas.

Han berättar att affärsidén i bolaget är att nyttja sitt varumärke där han bland annat gör TV-jobb.

2014/2015 omsatte bolaget 1,67 miljoner kronor med 364 000 kronor i positivt resultat.

Björn Ferry berättar att han hinner också med en del turer i skidspåren och efter skidskyttekarriären har han bytt måltavlor mot jakt där han uppger att han skjutit sin första älg.

Saknar du skidskytte tiden?

–Det var jättetrevligt. Men jag kände att jag var färdig. Nu kan jag ägna mig åt företaget, jakten, skogsbruk, och jag har också börjat spela bordtennis, säger Storumans skidskyttestjärna.

TOMMY NORIN

antal verk för forskningsändamål, och tillhandahålla infrastruktur för att vindkraftsbolag ska kunna testa egna turbiner i kallt klimat.

–Skälet till att det lades på is var att det visade sig vara svårt att hitta en bra plats trots att flera kommuner visat stort intresse, säger Stefan Ivarsson, tidigare delägare i Scandinavian Wind i Karlstad.

Nu arbetar han med frågor kring förnybar energi, som vindkraft, vid SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut med 1500 anställda.

De har tagit över frågan om testparken och nu tar arbetet fart igen.

–Vi har förlorat ett år, men det kan vi ta igen, säger Stefan Ivarsson, som berättar att vid Wintervind i Åre i februari samlades återigen styrgruppen för testparken, där den beslöt att gå vidare i arbetet.

Intressenter som Skellefte Kraft, Vattenfall och Chalmers finns med i den fortsatta finansieringen och är framledes intresserade av att det byggs en testpark. En sådan behövs, menar Stefan Ivarsson.

–Nyligen åkte bland annat Combitech i Östersund till en testpark i Kanada för att testa utrustning. Det hade de kunnat göra i Sverige om vi haft en testpark, säger Ivarsson.

Han pekar på att parken kan komma att hamna från Härjedalen söderut till Norrbotten i Norr.

–Det finns ett klart intresse. Vi fortsätter arbeta under våren där vi bland annat ska samråda med kommuner, markägare och rennäringen, säger Ivarsson, som är klar optimist.

Han tror allmänt att vindkraften

–Det finns ett klart intresse. Vi fortsätter arbeta under våren där vi bland annat ska samråda med kommuner, markägare och rennäringen.

Säger Stefan Ivarsson.

FOTO: DAVID IVARSSON

har en framtid i Sverige där SP just nu tittar mycket på havsbaserad vindkraft. Det blir inte dyrare jämfört med att transportera förnybar el från norrland –söderut.

–Vi tittar inte på Nordsjön utan innanhaven i Östersjön, säger Ivarsson, som pekar på att det är också dags för politiken och näringslivet att sätta ned foten och göra riktiga energi-industriella satsningar på förnybar energi.

Stefan Ivarsson pekar på att

Ny teknik skydd vid vindkraftpar Ett problem för vindkraftparker är risken för att fåglar, inte minst fridlysta rovfåglar, kolliderar med rotorbladen. Förutom risken för att fåglar skadas, innebär det också att verk och parker i områden med goda vindförhållanden nekas tillstånd på grund av den effekt de riskerar få på rovfågel¬populationen.

För några år sedan började ett samarbete mellan ett amerikanskt företag, Boulder Imaging, specialiserat på kameradesign och bildanalys respektive vindkraftutvecklaren Renewable Energy Systems, RES. Syftet var att utveckla

ett tillförlitligt högteknologiskt system för att minimera kollisionsrisken och systemet fick namnet IdentiFlight.

Systemet är ett kamerabaserat datastyrt system som bevakar vindkraftverken med kameror med 360 graders vy. När en rovfågel flyger in i bevakningsområdet analyseras fart, position, flygbana och avstånd. På 600-800 meters avstånd identifierar systemet automatiskt fågelarten genom form, färg, storlek och hur den flyger.

Systemet kan då skicka en signal som stoppar verket/verken.

En örn har en medelhastighet när den flyger på mellan 14-19

meter per sekund. Om den identifieras på 800 meters avstånd har vindkraftverken 42 sekunder på sig att stanna. Ju tidigare man identifierar fågeln, desto säkrare är det för fågeln. Här skiljer sig IdentiFlight från andra liknande system. Att identifikationen sker så långt i förväg gör också att de ofta 50 meter långa rotorbladen kan sakta in och stanna utan att verket tar skada.

Systemet kan användas både vid befintliga vindkraftparker för att minimera risken för kollisioner och när man identifierar nya platser för vindkraft för att samla

Västerbottens län nr1 2016

13

v i n d k r a f t tidningen

ning på ra Sverige

Hela vår organisation har dig i fokus FairWind är den föredragna partnern för ett antal stora tillverkare av vindkraftverk service på över 1 500 och genomfört projekt i mer än 20 länder, också i Sverige.

Med FairWind får du därför en dedikerad partner värden i ditt projektet.

Välj oss för • Installation och områdesförvaltning • Schemalagd service • Teknikstöd

“FairWind är en engagerad samarbetspartner, Holger Erhardt, Head of Project Management, Siemens Wind Power, Onshore CSM

Kontakta oss på fairwind.dk eller +45 75 11 76 20 Danmark är duktiga på detta –Sveriges export inom området miljöteknik är 39 miljarder kronor, medan Danmarks export inom miljöteknik är 90 miljarder.

–Om Sverige hade haft en lika omfattande export inom området miljöteknik som Danmark har (andel av det totala exportvärdet) skulle Sverige

ha haft en miljöteknikexport motsvarande 250 miljarder, säger Stefan Ivarsson –Danmark har alltså varit mer än sex gånger mer framgångsrika på att exportera miljöteknik än Sverige, säger han.

VÄGTRANSPORTLEDARNA NORR AB

TOMMY NORIN

dar rovfåglar rker in fågeldata och bedöma om platsen är lämplig ur ett naturskyddsperspektiv.

IdentiFlight har prövats med goda resultat vid en vindkraftpark i USA där det naturligt förekommer örnar och systemet genomgår där en oberoende vetenskaplig utvärdering. Dessutom testas det i konkurrens med liknande system vid den nationella testanläggningen NREL som ligger under USA:s energiministerium.

Systemet ska också testas under svenska förhållanden för att dokumentera och verifiera effektiviteten på ett vetenskapligt sätt. Ett brett samarbete har inletts mellan flera intressenter som ser nyttan av att lösa problematiken:

Förutom Uppsala universitet, Region Gotland och flera projektörer, kommer testerna att involvera ornitologer som kan kontrollera systemets funktion.

Länsstyrelsen, som är den myndighet som ställer krav och utfärdar tillstånd för vindkraftanläggningar, kommer att ha en central roll vid utvärderingen.

För att kunna användas på vindkraftanläggningar, måste systemet godkännas av flera myndigheter och kvalificera sig som skyddssystem. Fältstudier planeras starta i Sverige under 2016, tester beräknas pågå under 2017 och i slutet av året kommer testresultaten vara färdiga.

Har eskorterat och skött vindkrafttransporter sedan 2006 i Jämtland/Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten.

Kontakt: Per Olof Svensson Hantverkargatan 8 916 31 Bjurholm

Tel: +46731814645 Org.nr: 556692-8890 E-mail: peosven@hotmail.com

14

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Miljötjänst – specialist på vindkraftsprojekt

När Vattenfall inledde projektarbetet kring Sandselehöjderna fick Miljötjänst Nord i Storuman uppdraget att göra en förstudie kring fågellivet och hur rennäringen kan påverkas.

–Vi är vanligtvis med i inledningen av ett projekt och jobbar alltid objektivt när vi exempelvis gör miljöinventeringar, säger vd Mattias Åkerstedt som drivit Miljötjänst i Nord AB sedan 2001.

–Jag utbildade mig till biolog vid Umeå universitet mellan 1997-2001 där utbildningen var utlokaliserad till Storuman, vilket var anledningen till att jag flyttade hit.

–Jag startade företaget tillsammans med en kurskamrat från utbildningen. Han slutade 2006 och 2010 kom miljökonsulten Anna Svingfors in i företaget, berättar Mattias Åkerstedt, som blev kvar med företaget i Storuman.

Miljötjänst Nord har affärsidén att göra miljörelaterade inventeringar/kartläggningar

som kan handla om allt från MKB (miljökonsekvensbedömning) inför till exempel vindkraftsetableringar, till att göra besiktningar, upprätta kontrollprogram, göra provtagningar och inventeringar.

–Miljön har alltid varit grunden i arbetet, säger Mattias Åkerstedt, som uppger att verksamheten var spretig i början, men de senaste åren har arbetet till stor del handlat om miljöfarlig verksamhet.

Under åren har utredningar kring vindkraft varit en viktig nisch.

-Vi har deltagit i ett 60-tal vindkraftsprojekt, säger Miljötjänst Nords ägare, och pekar på planerna på Sandselehöjderna som ett exempel.

-Där gjorde vi omfattande fågelinventeringar och hur ren-

näringen kan påverkas av den tänkta etableringen.

Här påpekar Mattias Åkerstedt att han och Anna Svingfors aldrig tar en subjektiv ställning i en fråga.

–Vi lämnar en utredning där vi ger råd. Den får sedan ligga till grund för vilka beslut som tas, säger han.

Ett exempel på sådan rådgivning är att när det planerades vindkraft på Abmoberget valde vindkraftprojektören att inte gå vidare eftersom Miljötjänst Nords kartläggning visade att örnar från ett revir i området rörde sig frekvent över vindkraftsområdet.

Han pekar på att i ett utredningsarbete finns många intressen att väga mot varandra. Ett känsligt område är rennäringen.

–Vi kan hjälpa samebyarna att illustrera i text och kartor deras nuvarande markanvändning.

Nästa del som är svår är att bedöma konsekvenserna av en etablering, säger Mattias Åkerstedt. Då kan våra bedömningar

“

Mattias Åkerstedt och Anna Svingfors gör miljörelaterade utredningar där vindkraftsbolag varit viktiga kunder.

–Vi lämnar en utredning där vi ger råd. Den får sedan ligga till grund för vilka beslut som tas.

få kritik från såväl samebyn som från beställaren.

Anna Svingfors och Mattias Åkerstedt pekar på hur viktigt det är att exempelvis frågor kring rennäringen är transparanta.

–Rennäringen är många människors levebröd, säger hon.

Företaget har inte varit involverat i arbetet inför Blaiken.

–Parken kom när vi hade fullt upp med jobb, men vi har gjort andra vindkraftsuppdrag för till exempel Vattenfall Vindkraft, Holmen Energi och SCA Energy, säger Mattias Åkerstedt.

Miljötjänst har uppdrag i främst Västerbotten, men även

många uppdrag i Norrbotten, Västernorrland och Jämtland.

Exempel på några större projekt där Miljötjänst Nord arbetat med MKB och huvuddelen av underlagsutredningarna är vindparkerna Björnsjöbodarna och Fängsjön/Storsjöhöjden, där flera hundratals vindkraftverk är planerade. Lokalt i Storuman har Miljötjänst Nord arbetat med ett flertal projekt, bland annat utredningar för projektet i Pauträsk.

–Vattenfall är också en bra kund även om vi inte kommer åt alla uppdrag på grund av att större bolag ofta har ramavtal, säger Anna Svingfors Just nu är det lite trögt.

–Vi har känt av att vindkraftsprojekten gått ned, men vi har fortfarande uppdrag. De projekt vi jobbat med har hållit på några år och vi kan ju vara inblandade i kompletteringar och som expert i en överklagandefas, säger Anna Svingfors.

TOMMY NORIN

15

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Hon räds inte höjder, Rebecka Hedsell drar sig inte för att ta sig upp på maskinhusets tak.

Vindkraften gav Rebecka jobb, man och barn Rebecka Hedsell, 32 drog två vinstlotter när hon utbildade sig till vindkraftstekniker i Storuman. Den gav jobb vid Stor-Rotlidens vindkraftpark och – en man.

Rebecka Hedsell kommer ursprungligen från Vilhelmina.

Efter gymnasieutbildning i Östersund utbildade hon sig till grundskolelärare (årskurs 1-7) ett jobb hon blev kvar imellan 2005-2014. Efter det slutade hon.

–Skolan är inte vad den borde vara så jag började se mig om efter annat. Jag har alltid varit tekniskt intresserad, så när jag fick chans att gå vindteknikerutbildningen i Storuman valde jag det, berättar Rebecka Hedsell.

Efter två år vid en utbildning hon beskriver som mycket lärorik och positiv, kunde hon vandra ut med två ”jackpots”.

–Jag fick jobb vid Vattenfall där jag gjorde praktik. Dessutom min man, Martin Molander.

Han gick också utbildningen.

Där träffades vi och nu har vi flyttat och köpt hus i Fredrika, säger en glad Rebecka Hedsell som uppger att ytterligare en bonus blev dottern Viola som fyller ett år om några veckor.

Nu arbetar både hon och hennes man som tekniker i StorRotliden.

–Vi går efter ett rullande schema där vi arbetar tre veckor och avslutar med en helg. Sedan är vi lediga en vecka, säger Rebecka Hedsell.

Som tekniker har hon arbetsuppgiften att hålla vindkraftverken i god form, detta görs främst vid två årliga serviceperioder.

Vårens omgång inleds första veckan i mars, nästa period kommer under hösten.

Under perioderna går teknikerna igenom servicepunkter som att byta filter och testa säkerhetssystem.

Hon förklarar att hon och hennes sju kollegor i Fredrika kan övervaka verken i Stor-Rotliden via dator, till viss del sker arbetet på så sätt, men i det stora hela spenderas arbetsdagarna uppe i vindkraftverken.

Den före detta läraren räds inte att stå på ett maskinhus 100 meter ovanför marken.

–Det var lite pirrigt första gången, men jag är inte höjdrädd och jag litar på min utrustning där jag är ordentligt fastspänd, säger Rebecka Hedsell.

Hon tycker att hon hittat sitt livs jobb.

–Absolut. Detta ska jag fortsätta med. Jag har hittat hem, säger hon.

TOMMY NORIN

Vindkraften gav Rebecka Hedsell jobb i vindkraftsparken Stor Rotliden, mannen Martin och minstingen Viola.

16

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Fredrikaföretag plogar i vindkraftsparken När Vattenfall byggde sin största vindkraftspark i Stor-Rotliden fick Anders Norrmans åkeri uppdrag att köra grus från egen bergtäkt och nu sköter företaget snöplogningen i vindkraftsparken.

Anders Norrman har drivit Fredrika Åkeri ASN AB i Fredrika sedan 1999.

Under en tid stred han för att skolan i Fredrika skulle vara kvar, men när kommunen beslöt att barnen skulle bussas till grannorten Åsele valde familjen att flytta till Bjurholm.

–Men garaget och verkstaden är kvar i Fredrika, säger han.

Företaget har två anställda, fordonsparken består av två traktorer och en lastbil som nyttjats och som fortfarande nyttjas i vindkraftsparken.

Under den två och ett halvt

år långa byggtiden fick Anders Norrmans åkeri bland annat utföra grustransporter. StorRotliden invigdes 2011.

–Vi körde från egen bergtäkt utanför Fredrika, säger Anders Norrman, som pekar på att vindkraftsuppdragen har varit nyttiga för hans företag.

–Det har inte varit någon stor del, men ändå bra, säger åkeriägaren.

Idag består mycket av uppdragen av vägunderhåll, plogning och sandning för NCC, men uppdraget i vindkraftsparken ligger kvar.

Fakta:

Stor-Rotliden är Vattenfalls största vindkraftpark på land och består av 40 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 78 MW. Parken ligger strax norr om Fredrika i Åsele kommun. Området har en högsta punkt på 570 meter över havet och består av norrländsk lägre skog. I mars 2009 förvärvade Vattenfall bygglov och miljötillstånd för vindkraftparken. Tre månader senare påbörjades bygget. I slutet av 2010, mindre än 18 månader från första spadtaget, var hela anläggningen i full produktion. Den beräknas motsvara årsbehovet av hushållsel till närmare 50 000 hem. Drygt 90 procent av årets alla timmar genererar vindkraftverken el ut på nätet. Från byggstart till elproduktion på mindre än 18 månader En mycket stor entreprenad.

Peab har utfört alla mark- och betongarbeten. Entreprenaden omfattade vindkraftfundament, kranuppställningsplatser, vägar samt kabelarbeten.

Källa: Vattenfall

–Idag kör vi direkt för Vattenfall, säger Anders Norrman, som uppger att arbetet i parken utförs med hjullastare utrustad med diagonalplog.

Han säger att han följer utvecklingen kring vindkraften i området. Blir det aktuellt med att bygga fler parker än han beredd att delta i upphandlingar.

-Jo men det är ingenting på gång just nu, säger han.

TOMMY NORIN

www

www

17

ViVikan! kan!

-

-

-

-

Dusch- & Toalettbodar Dusch- & Toalettbodar Bostadsmoduler Bostadsmoduler Kontorsbodar Kontorsbodar Manskapsbodar Manskapsbodar sb

Sågvägen 21 • Sågvägen 921 45 Lycksele 21 • 921 • Telefon: 45 Lycksele 0950•- Telefon: 134 44, 0950 134 11- 134 • Fax: 44,0950 134 11 - 129 • Fax: 55 0950 - 129 55

da boda ygg r

sb

da boda ygg r

Kvali tet

”Green Line-serien” ”Green Line-serien” - ett lågenergikoncept - ett lågenergikoncept med framgång. med framgång.

Kvali tet

Vindkraftservicen gav en miljon per år

www.remodul.s

www.remodul.s

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

UTMANAREN UTMANAREN FRÅN NORR! FRÅN NORR!

Avverkning och breddning av kraftledningsgator mm nymi.skog@sorsele.net Telefon 070-576 00 03

–Vi har haft många uppdrag med plåtarbeten i vindkraftsparkerna, säger förman Conny Andersson.

FOTO: TOMMY NORIN

WPS – vi arbetar med lokalt anställda tekniker och gör service av vindkraftverk i norra Sverige.

Vi expanderar och söker nya tekniker, är du en av dem?

Hör av dig till VD Jonas Lundmark på 072-5061144 eller jonas.lundmark@wpssweden.com

Peder Viklunds plåtföretag fick jobb när verken monterades på Blaikfjället.

När Blaikenvind byggde de tre etapperna med 90 verk på Blaikfjället gynnade det Plåt och Byggservicespecialisten i Stensele som haft uppdrag värda cirka upp en miljon kronor per år.

–Vi är enda företag i inlandet som får arbeta med byggnadsställningar över nio meter och det gynnade oss när vindkraften byggdes på Blaikfjället, säger Peder Viklund, mångsidig företagare i Storuman och Stensele.

Sedan i höstas äger han tillsammans med hustrun Elisabeth (se särskild artikel) hotell Toppen som gynnats av Blaikenvinds investeringar. Det har också påverkat hans företag Plåt och Byggspecialisten i Stensele på ett positivt sätt.

Peder Viklund berättar att när Nordex byggde de första verken var de tvungna att genomföra omborrningar i tornändarna och för det behövdes ställningar.

–De sattes upp för att tornbyggarna skulle kunna använda sin utrustning för precisionsborrningar, säger Peder Viklund, som också hyrt ut personal till vindkraftsparkerna.

–Det gjorde vi till ABB när de satte

upp ställverksbyggnaden på Blaikfjället.

–Vi har totalt sett gjort mycket plåtarbeten för vindkraftsparkerna, säger Conny Andersson, förman vid Plåt och Byggspecialisten.

–Vi har alltid haft något att göra i vindkraftsparkerna. Vi har byggt till trappor och skydd mot is, exemplifierar Peder Viklund.

Han uppger att under byggtiden har vindkraftsuppdragen genererat 500 000 – en miljon kronor varje år.

–Sett över åren blir det i snitt 700 000 kronor per år, säger Peder Viklund, som pekar på vikten av att aktörer anlitar lokala företag.

–Sker det kan inlandet överleva. Vattenfall har varit och är duktiga på detta där vi exempelvis fortfarande servar deras kraftstation i området.

Peder Viklund ser stora möjligheter med att det kan bli avknoppningar i nya företag vid stora satsningar som vindkraft. Det handlar bara om att företagen är på tårna.

–Och det behövs utbildning. Det borde finnas en utbildning i kommunen hur man startar ett företag, säger företagaren i Storuman och Stensele.

Det omöjliga tar bara lite längre tid!

Med mer än 25 år i branschen , en modern maskinpark och med vår personals samlade erfarenhet på över 200 år kan vi med gott samvete säga att allt är möjligt.

Vi bygger www.markentreprenader.se all nödvändig infrastruktur för din Vindpark

Boende • Konferenser • fesTer • CaTering • MaT • Kaffe • fiKa

ett hotell med möjligheter

Hos oss finns möjligheterna - vi ordnar allt från det enkla boendet till de stora konferenserna med aktiviteter för alla. storuman ligger helt perfekt, mitt mellan Mo i rana och Umeå på europaväg 12 och 45.

H O T E L L

TOPPEN i Storuman AB

Affärs- & konferenscentrum TOMMY NORIN

Välkommen

Tel. +46 951 777 00

info@hotelltoppen.se | www.hotelltoppen.se

18

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Kontraktet med Blaikenvind gjorde att Rickard Sjöberg investerade 1,8 miljoner kronor i en ny snöslunga.

FOTO TOMMY NORIN

Ny snöslunga röjer vindkraftsvägar 1,8 miljoner kronor. Det har Sjöbergs åkeri i Blattnicksele investerat i en ny snöslunga sedan Sorselefrakt tecknat nytt fem- plus treårigt avtal med Blaikenvind om väghållning i vindkraftsparken på Blaikfjället.

–Det är bra att det byggs däruppe, säger Rickard Sjöberg, som driver Sjöbergs åkeri med sin bror Niklas. Företaget är ett av elva anslutna företag till Sorsele frakt.

Sjöbergs är ett anrikt åkeri som startades av brödernas far Georg.

–Vi har varit däruppe i Blaiken sedan 1970-talet där vi bland annat kört för Vattenfall, säger Rickard Sjöberg.

Han är nöjd med att Sorsele frakt som ägs av entreprenadföretag i Sorsele tecknat nytt avtal med Blaikenvind AB (ägt av Skellefteå kraft och Fortum).

Det gäller i fem år plus option på ytterligare tre år.

Rickard Sjöberg säger att det tryggar verksamheten för en viktig nisch i företaget som har två anställda.

Fordonsflottan består av tre traktorer och fyra lastbilar där två kör flis och timmer.

För att klara uppdraget

för Blaikenvind har Sjöbergs investerat 1,8 miljoner kronor i en ny gigantisk snöslunga som monteras fram på den största Volvo-traktorn..

–Blaikenvind vill att snöröjningen ska ske med slunga. Kör man plogbil blir det snövallar och blåser det blir det drev över vägen, säger Lage Byström, transportledare vid Sorsele frakt.

Sorsele frakt har elva anslutna företag med ett 25-tal fordon som körs av lika många anställda.

Entreprenörerna är engagerade i allt från timmerkörningar, till anläggningsarbeten och en del fjärrtrafik.

–Vi har bilar som kör sopor från Moirana till Boden och transport av glas från Burträsk till Trofors exemplifierar Lage Byström verksamheten.

En ny positiv affär är avtalet med Blaikenvind som ger Sjöbergs möjlighet att sköta

vägunderhållet på Blaikfjället.

–En bra order värd upp till 1,5 miljoner kronor per år, säger Lage Byström,som uppger att avtalet ligger hos Sorsele frakt som sedan lagt ut uppdraget på Sjöbergs åkeri.

–Det var naturligt att det skulle bli de som tog uppdraget.

De ligger nära Blaiken och har haft underhåll på vägsamfällighetsvägar där under många år, säger transportledaren.

Han säger för övrigt att medlemmarna i Sorsele frakt har haft en del nytta av Skellefteå krafts byggen av hittills 90 verk.

–Vi är för små för att kunna lägga anbud på entreprenader.

Vi kan inte konkurrera med jättar som Peab och deras entreprenör Clifton. Men när vi fått veta vilken som blivit entreprenör har vi kontaktat dem och fått en del körningar.

Dit hör bland annat Halvardssons åkeri, Olofssons åkeri, Gabrielssons åkeri och Sorsele transport.

-Det har handlat om transporter av sådant som grus till gjutningen och sand till kabel-

–Avtalet med Blaikenvind är ett bra uppdrag som ger upp till 1,5 miljoner kronor per år, säger Lage Byström, transportledare vid Sorsele frakt. dragningen. Välkomna jobb i ett läge där transportnäringen i Sorsele har småkakor att slåss om. Sommaren kan det vara gott om jobb men under vintern händer inte mycket, säger Lage Byström, som pekar på att en del entreprenörer tvingas stänga delar av sina företag.

Han säger att visst kan det finnas viss konkurrens mellan företagen.’

–Men de försöker samarbeta i stället för att konkurrera, säger Lage Byström, som nu ser fram emot Skellefteå krafts kommande bygge av nio verk på Blaikfjället.

På sikt planerar också Vattenfall för vindkraft (se annan

artikel) på Sandselehöjderna.

Den frågan om VK avgörs vid folkomröstningen 20 mars.

–Vi kommer inte att kunna lämna anbud på körningar, men vi ska vänta in vilka entreprenörerna blir och sedan ta kontakt med dem, säger transportledaren vid Sorsele frakt.

TOMMY NORIN

Fakta Georg Sjöbergs åkeri AB Ägare : Rickard och Niklas Sjöberg Omsättning 2014: 5,7 miljoner kronor.

Resultat efter finansnetto 2014: 111 000 kronor.

Vinstmarginal :3,12 procent.

Soliditet : 36,9 procent.

Anställda : 2

19

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

400 jobb i Sorsele under byggtiden Beräkning visar, om Sandselehöjderna byggs i Sorsele innebär detta över 400 regionala årsanställningar under byggtiden.

–Om Sandselehöjderna byggs pekar tidigare erfarenheter på följande fakta. Under byggtiden, 2-3 år, kommer det att bli över 400 regionala årsanställningar med potential till betydligt fler, säger Christer Andersson.

”det är bara utlänningar som får jobb”. Våra detaljstudier visar att i inget fall är det faktiska antalet regionala årsanställningar lägre än 42 procent säger Christer Andersson vid Vindkraftcentrum.se

“

V

indkraftcentrum.se är ett projekt som i huvudsak finansierats av Energimyndigheten och som har följt upp vad tidigare vindparksbyggen inneburit i arbetstillfällen, skatteintäkter och övrig regional nytta.

De har följt upp åtta större vindparksbyggen i Norrland och flera av dem med total insyn i alla arbetade timmar och vilka företag som utfört dessa.

Christer Andersson som utfört några av dessa sysselsättningsstudier tycker att det är viktigt att man använder saklig faktabaserad information vid beslutsprocesserna runt vindkraft.

–Alla sidor ska komma till tals men det är olyckligt att man generaliserar och att till och med erfarna journalister använder svepande uttryck som

Lågt räknat innebär detta att de kommer att konsumera för 50 miljoner kronor i närområdet.

Det prognosverktyg som tagits fram av Vindkraftcentrum.se används i många regioner runt om i landet för att visa vad en kommande vindkraftetablering kommer att innebära. Det används också för att kunna informera och utbilda såväl kommunala tjänstemän och näringslivet som andra intressenter, exempelvis Arbetsförmedling och lokala intresseorganisationer. Det finns en betydande potential till fler arbetstillfällen, skatteintäkter och lokal nytta som kan tas till vara genom ett proaktivt arbete inför en vindkraftetablering.

Något som Vindkraftcentrum.

att de kommer att konsumera för 50 miljoner kronor i närområdet.

Men det viktigaste är de långsiktiga effekterna när vindkraftparken ska underhållas under de 25 år den beräknas leverera miljövänlig el. Det kommer att bli över 30 lokala fasta årsanställningar varje år för detta.

En etablering innebär också

se erbjuder hjälp med till alla regioner i landet.

–Om Sandselehöjderna byggs pekar tidigare erfarenheter på följande fakta. Under byggtiden, 2-3 år, kommer det att bli över 400 regionala årsanställningar med potential till betydligt fler.

Bygget kommer att generera runt 100 000 gästnätter från inrest arbetskraft och lågt räknat, 500 kr per dygn, innebär detta

att kommun och landsting får in skatt på 45 miljoner kronor under byggtiden och 87 miljoner skattekronor under driftsperioden. Till det kommer bygdeutvecklingsmedel och markarrenden som kommer lokalsamhället till direkt nytta.,berättar Christer Andersson vidare.

Slutligen, varför bygger man vindkraft?

–Vindkraften byggs för att den är en del i energiomställ-

ningen och därmed ett bidrag till att komma tillrätta med klimathotet. En stor bonus blir att den också innebär företagande och jobb i glesbygden. Att människor kan försörja sig och bo kvar. Ett exempel är Lungsjön på gränsen mellan Västernorrland och Jämtland. Statkraft och SCA har byggt ca 150 vindkraftverk där. I denna utpräglade glesbygd med runt 90 fastboende har det tillkommit 19 fastboende personer som flyttat in under vindkraftutbyggnaden. Vägar har blivit upprustade, bredbandsfiber installerats och bygdegården renoverats. I andra närliggande samhällen bor också flera av de24 vindkraftstekniker som anställts liksom anställda i de företag som fått vägunderhåll och snöröjningskontrakt avlutar Christer Andersson.

20

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Vindkraften är en viktig nisch för Bo Göran Bolstad i Storuman. När första verken kom på Blaikfjället startade han städbolag.

Vindkraft gav nytt städ Han fick leverera städning och fixa lunch till vindkraftsarbetarna. För företagaren Bo Göran Bolstad i Stensele blev Blaikenvinds snurror utanför Storuman en jackpot.

–När parken på Blaikfjället började byggas föreslog jag en kompis som var arbetslös att hon skulle starta ett städbolag som kunde serva i parken, men hon tackade nej och då startade jag Städ- och Serviceakuten i Västerbotten AB, säger Bo Göran Bolstad, som driver företagen i gamla järnvägsstationen i Stensele.

2011 blev han årets företagare i Storuman och samma år lade Svevia på uppdrag av Blaikenvind ut offert kring städning och service.

–Jag skickade in ett anbud och två veckor senare ringde en från Svevia och sade att jag fick jobbet. Det blev en intensiv period. Jag hade varken bilar eller personal, där jag fick köpa tre

bilar och börja rekrytera, säger Bo Göran Bolstad.

–I början lånade jag in folk från ett annat företag, men idag har jag bara egna anställda, säger Bo Göran Bolstad.

Han berättar att efter tag uppstod behovet av enklare vaktmästerisysslor på vindkraftparken, och det innebar en annan typ av tjänster för S&S Akuten så det gjorde att en person fick anställning.

-Servicesidan växte ganska snabbt. Det handlade om att hjälpa till vid byggena, städa av planer, hantlanga material,

och sedan har det rullat på, säger Bolstad, som uppger att idag handlar städuppdraget om att städa servicebyggnaden och baracker i parken.

Städbolaget utför också andra tjänster i Storuman, som privat ”Rut-städningar”, företaget erbjuder hemtjänst via LOV(Lagen Om Valfrihet) och Bolstad har också uppdrag för lokala företag.

Han uppger att förra året omsatte städbolaget 2,1 miljoner kronor med fem anställda.

Bo Göran Bolstads moderbolag Bolstad Managemant AB

driver städbolaget, dessutom Hållplats Storuman AB som äger två Frendobutiker i Storuman och Tärnaby.

Också det har haft nytta av Blaikenvinds investering.

–2011 och 2012 fick vi leverera lunch varje dag till vindkraftsarbetarna. Det handlade om 20-30 lunchlådor varje dag och de tillagades i vårt eget kök vid Frendo i Storuman, berättar Bo Göran Bolstad.

Förra året omsatte Hållplats Storuman AB 13,2 miljoner Han driver också inom moderbolaget en reklamfirma

21

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Vindkraften lyfter fl ygplatser

16000 personer passerade Vilhelmina flygplats förra året.

16 000 personer. Så många strömmade igenom Vilhelminas flygplats South Lapland airport förra året där vindkraftsbyggena bidragit till ökat resande.

bolag som haft många uppdrag i vindkraftsparken.

–Jag har tillverkat de flesta skyltarna i parken, och när kinesiska Dong Fang kom in i bilden fick jag leverera 2500 skyltar, säger den mångsidige företagaren, som sett och ser stor nytta med vindkraftsparker.

–De skapar definitivt lokala arbetstillfällen, säger Bo Göran Bolstad, som ser fram emot Dong Fangs kommande nio verk.

Han pekar också på Vattenfalls kommande planer där han hoppas på uppdrag från

underentreprenörer. Exempelvis ska de nio verken vid Blaiken resas under våren.

–Vindkraft är jättebra för sysselsättningen. Jag vet att det blir mer jobb för mina lokala anställda, säger Bo Göran Bolstad, som hela tiden går och grunnar på nya företagsideér.

–Jo, men nu arbetar jag främst på att få stabilitet i det jag håller på med nu, men det kan komma fler etableringar där jag bland annat funderar på att starta något slags servicebolag efter kusten.

TOMMY NORIN

–2015 blev ett bra år. Från att i flera år har legat på 13000-14000 resande till och från flygplatsen per år ökade antalet till 16 000, säger Johan Hagelberg, chef för South Lapland airport.

Flygplatsen som började ta emot trafikflyg redan under 1970-talet ägs av Vilhelmina kommun.

Idag sköter Next Jet den upphandlingstrafik som består av 11 avgångar och ankomster varje vecka.

–Största andelen resande är turister och vi har arbetspendlare. Det är svårt för oss att mäta vad folk åker till, men en betydande del i uppgången är vindkraften – vi ser att den har givit en spinoffeffekt även på vår verksamhet, säger Johan Hagelberg.

Han berättar att ägaren Vilhelmina kommun bestämt sig för att i samarbete med kommunerna Dorotea, Åsele och

och Strömsund satsa närmare 300 miljoner kronor i en helt ny start och landningsbana.

–Tanken är att den ska byggas 500 meter söder om nuvarande bana. Den blir kvar och ska användas till annat, säger Johan Hagelberg.

–Vi har arbetat sex-sju år med detta, säger flygplatschefen, som uppger att nu består arbetet av att leta ytterligare kapital till investeringen.

Kollegan Lennart Näslund vid Lycksele flygplats ser också fördelar med att det byggts vindkraft i den delen av Västerbotten.

Flygplatsen som drivs i form av bolag (Lycksele Flygplats AB) har en genomströmning av 21000 resenärer där återigen Next Jet står för upphandlingstrafiken.

–Vi har mycket utländska resande. Det är svårt att säga hur många av dem som är knutna till vindkraft, men jag tror att de projekten haft betydelse för oss, säger Näslund.

Han pekar på att det pågår andra projekt, inom gruvnäringen, som också lockar till sig

–Vindkraften har en betydande del i uppgången, säger Johan Hagerberg, flygplaschef för Vilhelmina flygplats. utländska flygresenärer.

Han säger att Lycksele flygplats är en aktiv metropol för flyg. Förutom Next Jets två avgångar per dag är flygplatsen bas för både ambulanshelikopter och ambulansflyg.

Lycksele flygplats har haft kommersiell flygtrafik sedan 1968.

TOMMY NORIN

22

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Elisabeth och Peder Viklund köpte hotellet i höstas och tycker att det är toppen med vindkraft.

Vindkraft toppen för hotell Toppen Redan när Skellefteå kraft som äger Blaikenvind tillsammans med Fortum började bygga de 30 första turbinerna på Blaikfjället märktes ett uppsving i hotellverksamheten.

-Vi vet att det har haft betydelse. Vindkraften har bidragit till rumsbeläggningen på ett positivt sätt, säger Peder Viklund som driver hotell Toppen tillsammans med hustrun Elisabeth Viklund sedan oktober 2015.

Då köpte de anläggningen av Maud och Erling Öberg.

–De ville helst sälja till ortsbor så de erbjöd oss att köpa, säger Peder Viklund, som också driver företaget Plåt och byggspecialisten i Storuman. (se särskild artikel) Där arbetade Elisabeth Viklund med administration.

Tidigare hade hon spelbutik i

Storuman och har arbetat vid en bokföringsbyrå.

–Vi tvekade aldrig eftersom vi brinner för turismen i Storuman, säger hon.

För Peder Viklund var köpet självklart. Han är exempelvis med i PR-föreningen Vildmannen som bland annat arrangerar dansgala under Storumandagen.

Hotellet byggdes 1978 av Storumans kommun.

–Det fanns en Vattenfallsmäss som blev hotell. När den revs byggdes hotell Toppen. Det hade aldrig hänt om inte Vattenfall varit en sådan stark aktör i bygden, säger Peder Viklund.

-Storuman har alltid haft en stark så kallad industriturism så det fanns bra underlag för ett nytt hotell.

Viklunds är nu sjätte ägare av det hotell som har 64 rum. Det

rymmer restaurang, pub, relaxavdelning, sex konferenslokaler där den största rymmer 120 personer och på sikt vill Viklunds inrätta ett gym.

Till hotellet hör också ett annex med 13 rum med enklare standard.

När Vindkraftstidningen besöker Toppen är rummen så gott som fullbelagda. Det är knökfullt med folk under lunchen och under kvällen äter ett gäng biltestare som kör Porsche middag.

Peder Viklund säger att under andra etappen av Blaikenbygget hyrde entreprenören Peab in det som benämns Umancenter (gamla skogsbruksskolan) och som ingår i hotellet. Där finns 34 rum varav 15 har hotellstandard.

–Peab hyrde rum och uppställningsplatser för husvagnar.

Det har gynnat oss, säger Peder Viklund, som pekar på att vindkraftsfolket behövde utrymmen för möten och förstås mat.

När så Skellefteå kraft beslöt gå vidare med etapp tre och

“

Blaikenvind etablering av 90 turbiner utanför Storuman blev ett rejält lyft för hotell Toppen som hyrt ut rum till bland annat kinesiska vindkraftsarbetare.

–Vi tvekade aldrig eftersom vi brinner för turismen i Storuman bygga ytterligare, nu kinesiska verk, hyrde företaget Dong Fang in sig i Umancenter. En del möten lades i hotellet och det hände också att chefer för det kinesiska bolaget lade middagar i Toppen.

Paret Viklund tycker att vindkraftssatsningarna i Storuman är toppen, och nu planerar de för nya satsningar.

–Vi vill få in fler konferenser där vi ska ta fram speciella paket. Vi har gott om folk under veckorna men lite sämre under helgerna. Här funderar vi bland annat på att locka hit träningsläger för skidåkare, vi har ju 16 kilometer upplysta spår nära hotellet, säger han.

Dessutom finns en 3,3 kilometer lång rullskidbana försedd med skyttestationer.

–Björn Ferry har tränat mycket där men den kan användas mer, säger Peder Viklund, som också pekar på att på det som kallas för ”Utsikten” ovanför hotellet finns ett café under sommaren.

Apropå Ferry säger han: ”Han är ett bra varumärke för Storuman.

Det lockar hit folk”.

Hotell Toppen omsatte 15,7 miljoner kronor förra året med tre miljoner kronor i positivt resultat.

Elisabeth och Peder Viklund hoppas nu att norska turister, vindkraft och andra industriaktörer ska bidra till att hotellet får fortsatt uppsving och de har tydliga mål.

Om fem år vill de att hotellrörelsen omsätter 20-25 miljoner kronor med ett 20 tal anställda.

Så Viklunds blåser på och hoppas framledes på mycket medvind från fler turbiner.

TOMMY NORIN

23

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Å sele – en vindkraftig kommun Flera projekt på gång gör att Åsele är en av Västerbottens mest vindkraftsvänliga kommuner där bland annat Vattenfall byggt Stor-Rotliden med 40 verk.

–2011 antog Åsele kommun en vindbruksplan, men den ska ses över nu, säger Tony Johansson, chef för samhällsbyggnadsenheten vid Åsele kommun. Översynen sker efter att Åsele fått en ny politisk majoritet där Åselepartiet format av centern och liberalerna tillsammans med fristående partiet Opinion har majoritet.

–Vi har vindkraftsvänliga politiker. De förslag som lagts fram har också godkänts av kommunfullmäktige, säger Tony Olofsson, som klassar Åsele som en vindkraftsvänlig kommun.

Den eran vill Egon Persson, pensionerat kommunalråd för lokala Åselepartiet ska fortsätta.

Idag är han kommunstyrelse – och kommunfullmäktigeledamot.

–Vi behöver se över vindkraftsplanen, det är obligatoriskt eftersom det också finns andra intressen. Åsele satsar exempelvis mycket på turistnäringen, säger Egon Persson.

Översynen betyder inte att kommunen intar en mer skeptisk hållning till den förnybara energin.

–Vi säger inte nej till mer vindkraft, men vi vill styra upp det mer där arbetet med den nya planen är igång, säger Egon Persson.

Han pekar på att de hittills byggda parkerna har varit nyttiga för Åsele.

–Det har inneburit arbetstillfällen och byarna har fått bygdepengar, säger Egon Persson.

Parker som bidragit till det och som är driftsatta är Vattenfalls Stor-Rotliden.

–Och norr om samhället har Åsele kraft 3-4 egna verk, säger Tony Johansson, som pekar på att fler är på gång.

I närheten av Vargträsk planeras en park, placerad i både Lycksele och Åsele kommuner bestående av 40 verk. De byggs av Nordisk vindkraft, en betydande aktör som byggt flera parker utanför Malå.

Åsele är en vindkraftsvänlig kommun, säger vindkraftshandläggaren Tony Johansson.

Foto Åsele kommun.

Åsele kommun och Länsstyrelsen i Västerbotten har sagt ja till vindkraftsparken i Vargträsk.

Tony Johansson säger att det

kan dock dröja innan spadarna sätts i jorden.

–Tillstånden gäller i fem år där många drar på investerings-

besluten eftersom elpriset är lågt, säger Tony Johansson.

TOMMY NORIN

Winterwind i Å re För nionde året i rad anordnade Svensk Vindkraftförening sin konferens Winterwind, denna gång i Åre.

I februari samlades runt 500 deltagare från 20 länder för att diskutera vindkraft i kallt klimat.

Tidigare har den internationella konferensen hållits i exempelvis Piteå, Sundsvall, Östersund och Skellefteå.

Dan före själva seminariede-

len var de deltagare som ville studera vindkraft i praktiken välkomna till Mullbergs vindpark utanför Rätan i Bergs kommun. Värdar var Jämtkraft och turbinleverantören Siemens.

I seminarierna samlas akademiska forskare, sådana som är knutna till vindkraftindustrin samt ägarföretag som vill hålla koll på hur vindkraftbranschen svarar på svåra klimatutma-

ningar. Huvudsponsor i år var Vattenfall.

Bedömare räknar med att den framtida utbyggnaden av vindkraften kommer att ske i de glesa halvarktiska trakterna i världen. Men isproblematiken finns också i länder som Tyskland, Turkiet och Spanien, för att nämna något.

Presentationerna handlade till exempel hur produktionsförluster kan beräknas när bladen

på vindkraftverken beläggs med is. Men också tekniska lösningar för hur bladen kan avisas eller system för att vingarna ska undgå att alls isbeläggas. Det här kan handla om värmesystem, nya materiel, meteorologiska förutsägelser och hur de kan användas.

Det kan också röra forskning som bedrivs vid Mittuniversitetet som syftar till att mätaförekom-

sten av vattenpartilar i luften för att kunna sätta igång olika system innan själva isbildningen sker på bladen.

Helt klart är att en hel del forskning och produktutveckling återstår för att göra vindkraftverken mer effektiva i kallt klimat och än mer konkurrenskraftiga i förhållande till andra energikällor.

24

v i n d k r a f t tidningen

Västerbottens län nr1 2016

Vindkraftcentrum i Barentsregionen— en motor för tillväxt och regional nytta inom förnybar energi

Affärsmöjligheter i vindkräftbränschen i Lycksele.

Inbjudän till näringslivsträff i Lycksele den 16 märs 2016.

Det byggs vindkraft i våra norrländska kommuner. I denna byggboom finns det stora möjligheter för lokala företag att leverera varor och tjänster. Främst inom exempelvis markentreprenad, transporter, logi och dagligvaror. Den 16 mars arrangerar vi en näringslivsträff mellan aktuella exploatörer och företagare i och omkring Lycksele.

Syftet är att hjälpa till att knyta kontakter och bana väg för nya lokala affärer i vindkraftbranschen. På plats finns två vindkraftbolag som planerar nya parker, samt företag som vill in, eller redan är inne, i branschen. Är du intresserad av dessa frågor är du varmt välkommen till oss den 16 mars!

Seminarium kl. 13.30-17:30:   





Välkommen: Stig-Lennart Karlsson, V. ordf. KS och Ordf. Miljö/samhällsnämnden.

Vindkraftläget i Sverige och regionen: Föredragande: Erik Persson, Vindkraftcentrum i Barentsregionen.

Nordisk Vindkraft och Vattenfall: Presentation av aktuella vindkraftsprojekt.

Föredragande: Nordisk Vindkraft: Patrik Sjöö och Daniel Claesson.

Vattenfall: Karl-Johan Hellblom, Fredrik Öhrvall och Bo Nordström.

Vindkraftbranschen skapar jobb: Vad etableringarna i Lycksele kommun med omnejd kommer att medföra i sysselsättning och samhällseffekter (prognos).

Föredragande: Christer Andersson, Vindkraftcentrum i Jämtland.

Företag berättar om sina erfarenheter: ¤ Entreprenadjobb och transporter: Erfarenheter från projektet Skogberget.

Föredragande: Jan Isaksson och Stefan Sundqvist BDX AB. ¤ Boende, mat mm. – även servicesektorn kan få ett uppsving!

Föredragande: Marian Stranne, Görviksjön AB i Jämtland. ¤ Byggprocessen: Vad lokala företag kan bidra med.

Föredragande: Kenneth Andersson, Byggledare Sitecon. ¤ Drift och underhåll: Här finns det jobb i 25 år för lokal arbetskraft!

Föredragande: Jonas Lundmark WPS Sweden AB.

Plats/tid: Ansia resort, Sommarvägen 1. 16 mars klockan 13.30.

Deltagandet är kostnadsfritt. Vi bjuder på fika.

Moderator: Erik Persson. Vid frågor om seminariets innehåll se kontaktuppgifter nedan.

Anmälan och eventuella praktiska frågor: naringslivskontoret@lycksele.se Vi önskar få din anmälan senast den 11 mars.

Välkommen!

Projektledare: Erik Persson: 0911– 696007, erik.persson@pitea.se,

I sämärbete med: