__MAIN_TEXT__

Page 1

v i n d k r a f t tidningen

nummer 2 2015

jämtlands län

n Nytt torn förändrar branschen sid 6 n Säkerhets utbildning i gamla fängelset

n Landets enda GWO-certifierade utbildning sid 4 n Fick jobb direkt efter utbildningen sid 10

Sid 8

I Örnsköldsvik byggs idag vindkraftstorn på ett helt nytt sätt


v i n d k r a f t tidningen

2

v i n d k r a f t tidningen JÄMTLANDS LÄN

Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB i samarbete med Vindkraftcentrum.se. Tidningen går ut till alla hushåll i Jämtlands län. Syftet med tidningen är att visa vad som finns och vad som är på gång i vindkraftbranschen i mellannorrland.

jämtlands län nr 2 2015

Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Redaktör Jan Engström. Layout och produktion: Robert Bolinder Försäljning annonser: Pobeda, tel tel 070-5747290 Kontakt: ralph@pobeda.se, www.pobeda.se

Ledare.

Vindkraften är en motor i regionens ekonomi

K

limatförändringarna är ett av de största miljöproblem som vi globalt står inför. Ökande medeltemperatur, mer oregelbunden nederbörd, större variationer i flöden och vattenstånd, höjd trädgräns i fjällområden och så vidare. I Strömsunds kommun har de under många år producerats energi som inte påverkar växthuseffekten. Den utbyggda vattenkraften är stor inom kommunen och det senaste decenniet har kommunen varit föregångare i Sverige för att sörja för en storskalig vindkraftsproduktion.

Förra året var 47 Strömsundsföretag aktiva i vindkraftsbranschen. Det gav heltidssysselsättning åt 125 kommuninvånare. I skatteintäkter ger det runt 15 miljoner kronor till kommun- och regionkassan. Därutöver ökad omsättning tack vare; matinköp på lokala affärer, bensin och diesel, inköp av förbrukningsmaterial, middagar och konferenser i regionen, shopping allmänt, taxi och lokal biluthyr-

ning. Ja, listan kan göras hur lång som helst. Enormt bra, tycker jag. Tittar man på länet så handlar det om ca 200 företag som sysselsatt 450 personer på motsvarande heltid. I kommunala och regionala skatter blir det 55 miljoner

Och detta bara under ett år. Även efter byggtiden kommer ett antal personer ha möjlighet till lokala jobb under mycket lång tid framöver. Men det är inte bara i de kommuner där det byggs vindkraftparker som investeringarna gör nytta. Trots att det inte byggts någon storskalig vindkraft i Östersunds kommun så har 60 Östersundsföretag har gjort jobb i vindkraftsbranschen och sysselsatt 130 personer vilket gett i runda slängar 16 mkr till kommun- och regionkassan i form av inkomstskatter. I Strömsund vindsurfar vi vidare på framtidsvågen. Bland annat genom det utbildningscenter som nu etableras i Ulriksfors. Det kan du läsa mer om på annan plats i tidningen. Sedan tidigare

finns här Vindkraftteknikerutbildningen, Energimyndighetens nod för arbetskraftsförsörjning, drift och underhåll, anläggningen för höghöjdsträningen i Gåxsjö, Campus Strömsund med vindkraftsutbildningar på distans och Vindkraftscentrum.se, där jag nu är ordförande.

Med pågående och planerad vindkraftsutbyggnad i regionen som grund och tillsammans med Vindkraftcentrums nätverk och branschkunskaper, är min vision att vi om några år har fått till en arena där företag får handgriplig hjälp att utveckla sina produkter med anknytning till vindkraft. Att dessa mindre och halvstora företag är forskningsanknutna, dels genom frågeställningar till akademin, dels genom att företagen använder forskningen för nya varor och tjänster. Precis på samma sätt som bilindustrin har sina testcenter i norra Norrland skall en ”Testpark” stå klar, där turbinleverantörer kan testa sina prylar i kallt och isigt klimat. Här ska verk kunna certifieras och forskare testa sina teorier i praktiken. Jag

ser fram emot att vara en del i att staka ut framtidens vision, att fortsätta resan framåt mot nya mål och detta tillsammans med Er alla. Vision? Visst, men allt de här är redan på gång! I mångt och mycket handlar de bara om att bestämma sig. En sak är dock helt klar, efterfrågan på förnyelsebar energi kommer att öka och kraven på kompetens och utveckling skapar goda möjligheter till tillväxt för näringsliv och samhälle. De är väl något vi alla kan skriva under på. Region Jämtland-Härjedalen har nu chansen att kliva fram och ta en tätplats i vindkraftssverige!

GÖRAN BERGSTRÖM ORDFÖRANDE VINDKRAFTCENTRUM

Debatt.

V indk raften ger fl er jobb och ett tr yggare k limat

S

une Sjöström, ordförande Föreningen Svenskt Landskapsskydd, har i insändare i media spridit en massa felaktigheter om vindkraft, anser Charlotte Unger, vd för Svensk Vindenergi. Här klarlägger hon fakta.

•Sjöström påstår att vindkraft är sämre är fossilkraft när det gäller koldioxid. Sanningen är omvänd. Kolkraftverk ger under sin livscykel upphov till 100 gånger större koldioxidutsläpp per energimängd än vindkraftverk. Driften av vindkraftverk ger inga koldioxidutsläpp. •Sjöström påstår att vindkraften sedan länge dömts ut av vetenskapen. Det är helt fel. Av all kapacitet för elproduktion som byggdes i Europa förra året var 44 procent vindkraft.

•Sjöström påstår också att det varken blir jobb eller pengar i berörda bygder. Enligt WSP arbetar i Sverige i dag drygt 4 000 personer med vindkraft och siffran ökar. Bland de största arbetsgivarna är ABB och SKF som arbetar med bland annat tillverkning av lager, växellådor, generatorer och transformatorer. Mest jobb är vid uppförandet av vindkraftverken då det behövs arbetskraft för transporter och att bygga av vägar, elnät, transformatorstation, servicebyggnader, fundament, torn och resning av vindkraftverken. När parken är färdigbyggd behövs personal för drift och underhåll. De som arbetar med vindkraftsparken behöver lokal service av olika slag. Det kan handla om mat och logi eller annan service. Av logistiska och ekonomiska skäl försöker man i så långt det går att anlita lokal arbetskraft.

Det blir jobb och pengar till berörda bygder, men då måste vindkraftverken byggas.

För att få tillstånd att bygga vindkraftverk krävs en grundlig miljöprövning. I samband med denna prövning regleras hur platsen ska återställas efter det att vindkraftverken tjänat ut. Vindkraftsföretagen fonderar pengar för att återställa platsen och naturen. I år har vi ett våtår med mycket vattenkraft. Detta gör att elmarknaden översvämmas av vattenkraft vilket lett till låga elpriser. De låga elpriserna försämrar lönsamheten i elproduktion och leder till att utbyggnaden av vindkraft försenas. För att alla vindkraftverk verkligen ska göra nytta behöver Sveriges utlandsförbindelser förstärkas. Den el vi inte behöver i Sverige kan exporteras och ersätta el som annars hade producerats med fossila bränslen.

I EU orsakar elproduktionen koldioxidutsläpp på en miljard ton. Detta orsakar ett mer extremt klimat. Vi kan hjälpa till med att få bort en del av dessa utsläpp genom att leverera förnybar el från Sverige.

CHARLOTTE UNGER VD, SVENSK VINDENERGI


BRANSCHFORUM

VINDKRAFT

23 OKTOBER 2015

INBJUDAN TILL FÖRETAG I REGIONEN!

NULÄGE! FRAMTID! MÖJLIGHETER! UTBYGGNADEN AV VINDKRAFTEN innebär stora investeringar och för regionen betyder det möjligheter till jobb och företagande. Kompetensplattformen Jämtland Härjedalen och Vindkraftcentrum.se synliggör dessa möjligheter och mäklar kontakter för att säkerställa de framtida regionala jobben och kompetensförsörjningen.

VÄLKOMMEN TILL ETT BRANSCHFORUM där vi bjuder på lunch, information, diskussion och möjligheter till samarbete i branschen. Begränsat antal platser!

TID & PLATS PLATS: DATUM: TID: INBJUDNA:

OSD, Östersund Fredag 23 oktober 11.00-13.00 Företag som är i eller är intresserad av att ta sig in i vindkraftbranschen.

ANMÄLAN: KOSTNAD:

Senast fredag 16 april på http://goo.gl/forms/IURmA74K99 Branschforumet är gratis, men om man anmäler sig och inte kommer, så sker en debitering på 150 kr

FRÅGOR?

mona.sehlin@vindkraftcentrum.se

UR PROGRAMMET: INLEDNING – VINDKRAFTCENTRUM.SE Seminariedeltagarna erhåller en sammanställning över de ca 150 vindkraftsprojekt som är under planering i regionen.

SVERIGE SOM FÖRSTA FOSSILFRIA VÄLFÄRDSNATIONEN ÅR 2030 - SÅ KAN VINDKRAFTEN BIDRA CHARLOTTE UNGER, vd Svensk Vindenergi. Sverige har mycket goda förutsättningar för vindkraft. Miljöfördelarna, såväl nationellt som globalt, är uppenbara. När vindkraften byggs i goda vindlägen minskar dess miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, den blir ekonomiskt konkurrenskraftig och kostnadernakan hållas nere för konsumenterna. Även om vindkraftsutbyggnaden har varit snabb de senaste åren, står vindkraften idag inför en rad utmaningar när det gäller elcertifikatsystemet, elnäten och tillståndsprocesserna som kan hindra den fortsatta expansionen. Hur går vi vidare för att bidra till en första fossilfri välfärdsnation 2030?

LUNCHBUFFÉ BUDSKAPEN SOM VÄNDER VINDEN - TRAMPOLIN PR Trampolin PR berättar hur det lokala medielandskapet avgör om det blir vindkraft i kommunen. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION

ARRANGÖR BRANSCHFORUM FÖR VINDKRAFT arrangeras inom projektet Kompetensplattform Jämtland/Härjedalen tillsammans med Vindkraftcentrum.se.


v i n d k r a f t tidningen

4

jämtlands län nr 2 2015

Hjalmar S trömersk olan i S trömsund

-landets enda GWO cer tifi erade utbildning

Ovan. De flesta studenterna gör för närvarande sin praktik. På skolan finns endast några få elever som validerats in till utbildningen, och två av dessa är Ishak Fernini, Tåsjö, och Joseph Vikström, Åsele. Valideringen innebär att de hoppat in i utbildningen långt efter de andra studenterna, sedan deras tidigare kunskaper har utvärderats och godkänts. T.h. Karin Liinasaari, biträdande rektor, och Marcus Carlström, koordinator och GWO-instruktör, är ansvariga för utbildningen till vindkrafttekniker vid Hjalmar Strömerskolan.

Vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund finns landets enda vindkraftteknikerutbildning med egna GWO-certifierade instruktörer. –Vi har ett starkt stöd från branschen, som är väldigt nöjd med våra elever, säger Karin Liinasaari, biträdande rektor. mar Strömerskolan avslag och därför startar ingen utbildning för vindkrafttekniker i höst. –Myndigheten ser efter var utbildningsbehovet är störst och vi har gott hopp om att få igenom ansökan nästa år. Vi har aldrig fått avslag förut, säger Karin Liinasaari.

säkerheten, förklarar Marcus. Utbildningen innehåller 20 veckors praktik, så kallade LIAkurser (lärande i arbete), uppdelade på fyra olika tillfällen. –Ja, företagen har hand om en fjärdedel av utbildningen, och en YH-utbildning står ju och faller med branschen. Behovet styr, konstaterar Karin.

Studenterna utbildas för arbetsuppgifter som förekommer i samband med uppförande, drift och underhåll av vindkraftverk. Vilken del står högskolorna för? –KTH har bland annat en kurs i tillförlitlighetsanalys, som är anpassad för våra tekniker. Det handlar till exempel om hur man tänker enligt olika underhållsstrategier för att höja drift-

Var kommer studenterna ifrån? –Från Luleå i norr till Malmö i söder. Vi har haft elever från Blekinge, Göteborgsområdet, Stockholm och Gotland. Från hela landet faktiskt, men de flesta kommer från mellersta Norrland, svarar Marcus. Vilken ålder har studenterna? –De flesta är mellan 25 och

Hjalmar Strömerskolan har haft en 2-årig utbildning för vindkrafttekniker sedan 2007, men från 2010 har den beteckningen yrkeshögskoleutbildning och genomförs i samarbete med KTH och Uppsala universitet. 2013 blev den också certifierad enligt GWO (Global Wind Organisation). –Vi var först med att starta utbildningen och är den enda som har funnits kontinuerligt, berättar Marcus Carlström, koordinator och GWO-instruktör. Utbildningsanordnaren gör en ansökan för två årskullar i taget, och det är Myndigheten för yrkeshögskolan (Myh) som avgör om statsbidrag ska tilldelas. Den här gången fick Hjal-

–Myndigheten ser efter var utbildningsbehovet är störst Karin Liinasaari

35 år, men det finns också de som är 40 och uppemot 50 år, säger Karin. Och säger sedan: –De flesta är killar, men det finns några tjejer. Det är tre tjejer som går andra året.

Hur många av teknikerna som gick ut i våras har jobb nu? –Jag skulle gissa på 60 procent, men det är bara en uppskattning. Vi gör en halvårsinventering av hur det ser ut, och nästa gång blir i december. Karin tillägger: –Av 132 tidigare elever var det två som var arbetslösa i mars 2015. Av dem som hade anställning arbetade en majoritet som vindkrafttekniker. ANN-CHARLOTTE NILSSON EISFELDT


Siemens vindkraftverk SWT-3.3-130

Hög energiproduktion även den dagen det blåser lite mindre Kan man bygga vindkraftsparker och vara en effektiv energiproducent även den dagen det blåser lite mindre?

2015E- 007A

Siemens SWT-3.3–130 är en vidareutveckling av våra direktdrivna vindkraftverk i kombination med specialanpassade aeroelastiska blad. Den nya modellen med

en generatoreffekt på 3,3 MW och en rotordiameter på 130 meter är anpassad för att ge hög produktion under svenska vindförhållanden. Med tornhöjder på upp till 135 meter kan vindkraftverket anpassas efter olika vindkraftsparkers behov och förutsättningar.

siemens.se/vindkraft


6

N oterat D et fi nns 3 0 0 0 v indk raftverk i drift I Sverige fanns vid halvårsskiftet 3 104 vindkraftverk i drift, varav 74 står ute till havs. Den totala effekten uppgår till 5 582 MW. Ytterligare 264 verk håller just nu på att byggas. De tillför en effekt på 781 MW. Färdiga att börja byggas, där alla tillstånd är klara, finns 2 701 nya verk, varav 458 till havs. Den totala effekten av dessa verk uppgår till 8 508 MW. Dessutom finns det 4 717 vindkraftverk som ligger under tillståndsprövning med en samlad effekt av 15 463 MW. Källa: Vindkraftbranschen.

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 2 2015

Ny tt sätt att revolutioner

D ir ek tfl yg tar över till Sveg Från 25 oktober tar Direktflyg över trafiken till och från Svegs flygplats. De flygplan som ska trafikera sträckan till Arlanda blir mindre, men å andra sidan blir det nonstopflygning utan mellanlandning i Mora. Vindkraftbranschen svarar för en stor del av passagerarunderlaget som huvudsakligen består av affärsresenärer. För två år sedan passerade totalt 6200 passagerare flygplatsen. Under innevarande år har antalet passagerare sjunkit efter tur bulensen med flygbolaget Avies. Next Jet har trafikerat under våren och sommaren, men efter en ny upphandling är det alltså Direktflyg som tar över. Flygbolaget har även trafik till och från Arlanda och Östersund/Åre, Umeå, Hagfors och Torsby.

Lillhär dal v äntar for tfarande I Lillhärdal går man fortfarande i väntans tider när de gäller framtida vindkraftverk. Arise väntar på att ett överklagande ska avgöras i Miljödomstolen. De gäller deras ansökan om att bygga 65 verk vid Skaftåsen, ca två mil sydost om Lillhärdal. När ett domslut kan komma är det ännu för tidigt att säga något om. I samma sits sitter även Rabbaldshede Kraft som har en ansökan inne för att få bygga 101 verk vid Åndberg, någon mil syd om Lillhärdal. Även detta ärende ligger för prövning hos Miljödomstolen.

S tatk raft tillbak a igen Den 4 juni i år sa norska Statkraft nej till fortsatt satsning på vindkraft i Norge och Sverige. Tre veckor senare har Statkraft gjort helt om och meddelar att man ånyo ska satsa på vindkraft. Tillsammans med ett konsortium vill man bygga ut vindkraft för 1000 MW längs Trondheimsfjordens kust. Tillsammans med Statnett, Trönder Energi, NTE och Agder Energi och den schweiziska storbanken Credit Suisse vill Statkraft engagera sig i en utbyggnad av de mest lönsamma projekten norr och söder om Trondheimsfjorden. I oktober kommer man att meddela vilka projekt som är aktuella och med beslut om investering första kvartalet nästa år.

V ik tig milstolpe för v indk raften – 15 T W h el Under de senaste 52 veckorna har vindkraften i Sverige producerat 15 terawattimmar (TWh), vilket innebär att vindkraften har passerat en viktig milstolpe och numera motsvarar elva procent av den svenska elanvändningen. – Sverige har goda förutsättningar för förnybar energi jämfört med resten av Europa och bör därför ta ett större ansvar i arbetet mot ett förnybart Europa. Den ökade andelen förnybart som produceras i Sverige måste komma flera länder tillgodo och Sverige bör därför satsa på elexport. Detta är en god affär både för Sverige och vår europeiska gemenskap, säger Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi EU är fortfarande till 75 procent beroende av fossil energi. Mer än hälften av energin importeras till EU till ett värde av mer än 3 500 miljarder kronor per år. EU-kommissionen har visat att unionen kan spara uppemot 650 miljarder kronor per år, och 70 miljarder ton koldioxid, om elnäten i Europa byggs ihop och den förnybara energin produceras där de naturliga förutsättningarna är som bäst. – En förutsättning för att vi i Sverige ska kunna bygga ut och exportera mer förnybar el är att infrastrukturen för elnät förstärks inom landet och till våra grannländer. Sådana åtgärder behövs även för att öka försörjningstryggheten när de äldsta kärnkraftsreaktorerna börjar tas ur drift. Sverige exporterade de senaste 52 veckorna 20 TWh koldioxidsnål el. Med förstärkt infrastruktur kan vi exportera ännu mer, och det är både samhällsekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt säger Mattias Wondollek, ansvarig elnät och marknad på Svensk Vindenergi.

Det kan vara de största som hänt inom vindkraftbranschen, det som nu håller på att ta form i Örnsköldsvik. Här byggs en fullskalig prototypanläggning som ska visa på ett helt nytt sätt att bygga vindkrafttorn. Trots att det ännu inte byggts ett enda torn har uppfinningen redan prisbelönas flerfaldigt. Presumtiva kunder och nyfikna gästar dagligen anläggningen i Övik. För det sätt som det nya tornet byggs på imponerar. Många tror att det kommer att revolutionera vindkraftbranschen, sänka anläggningskostnaderna rejält och därmed öka vinstmarginalen för investerarna. –Vi hoppas naturligtvis att vårt koncept ska få stort genomslag i branschen och förhandsintresset tyder på det, säger företaget Erigovis VD Patrik von Ahn. Man kan kort beskriva det nya sättet att bygga vindkrafttorn på följande sätt: •Tornet byggs på plats. •Tornet har en egen lyftanordning, inga stora lyftkranar behövs.

•Det nya tornet kan byggas både bredare och högre än dagens.

Tornets sektioner kommer prefabricerade från fabrik i tremeterssektioner. Dessa reses med hjälp av patentsökt lyftutrustning och svetsas och målas allt eftersom en ny sektion sätts på plats. Sektionerna produceras i inomhusmiljö som byggs upp runt tornet för att säkerställa kvalitet på svetsar och målning. Logistiken för tornen i sektioner är den stora vinsten. Lösningen möjliggör att transportera tornen i tre meters höga sektioner som är kompletta (prefabricerade) inklusive komponenter. Storleken


jämtlands län nr 2 2015

v i n d k r a f t tidningen

7

bygga vindk rafttorn ar branschen

Tornet byggs nerifrån och upp i sektioner.

– Det som är riktigt revolutionerande är att vi bygger tornet på plats och med obegränsade mått. Patrik von Ahn.

I Örnsköldsvik byggs idag vindkraftstorn på ett helt nytt sätt.

gör att de klarar de mått och restriktioner som finns gällande transporter på väg (tunnlar, viadukter etc.). Dessutom är det möjligt att på ett effektivt sätt transportera och uppföra verk på karga och kuperade platser med smala och kurviga vägar.

Konceptet bygger på att man använder sig av vinschar och en lyftanordning som rider längs tornets vertikala axel med stödben. Denna lyftanordning har armar som håller t.ex. generator, noskon eller vingar under färden uppåt och för dessa på plats uppe på turbinhuset när hela anordningen vinschats upp.

Grundtanken med detta är att slippa användningen av dyra, tunga och stora kranbilar för att lyfta upp tunga komponenter till toppen av vindkraftverket 100 meter över marknivån. Kan man eliminera behovet av stora kranbilar skapar man förutsättningar för en stor kostnadsbesparing åt slutkunden under vindkraftverkets hela livslängd. –Det som är riktigt revolutionerande är att vi bygger tornet på plats och med obegränsade mått. Den största vinsten blir materialkostnaden, vi har ju en portabel fabrik med oss, förklarar Patrik von Ahn. Erigovis hoppas att inom tre år ha fått

ordrar och kunnat starta produktionen i full skala. –Det är ju lång ledtid mellan idé och produktion, men det är vi medvetna om och vi har ekonomisk uthållighet, säger von Ahn som bl.a. har Energimyndigheten som starkt stöd plus en rad privata investerare, bl.a. ishockeyproffset Peter ”Foppa” Forsberg. Han medger att investeringsstoppet i vindkraft som råder för tillfället gynnar företaget. –Det ska dels investeras i helt nya verk. Men även 20 år gamla verk ska bytas ut och de måste både effektiveras och förmodligen byggas på högre höjder. Och här hoppas vi naturligtvis att vi ska

kunna vara med och konkurrera, säger Patrik von Ahn. Erigovis tog hem segern i kategorin Miljö & Energi i Venture Cup Sverigefinalen i Malmö. I konkurrens med de övriga finalisterna lyckades företaget erövra den åtråvärda titeln samt 25 000 kr. Redan den 16 maj vann Erigovis total- och kategorisegern i regionfinalen Venture Cup Nord och tog hem 125 000 kr. Erigovis vann även Skapa stiftelsens första pris.

Fotnot: Erigovis är latin och betyder lyfta (erigo) och stark (vis).


v i n d k r a f t tidningen

8

jämtlands län nr 2 2015

H öghöjdstränar i gammalt vak ttorn

Vakttornet höjer sig högt över det gamla fängelseområdet som nu inrymmer Ulriksfors Business Center.

Sara Thelin är sjukgymnast vid Strömsundshälsan, och ansvarar för ergonomin som är en liten men viktig del av GWO-utbildningen.

I de gamla fängelselokalerna i Ulriksfors utanför Strömsund byggs just nu upp ett centrum för säkerhetsutbildning av vindkrafttekniker. –Vår ambition är att bli ledande i Sverige, säger Katarina Paulson, vd vid Strömsundshälsan, som är en av de två aktörerna i projektet. Den nystartade verksamheten är ett samarbete mellan Klätterteknik AB, med huvudkontor i Stockholm, och Strömsundshälsan. Utbildningen som erbjuds är en GWO-certifierad kurs i fallskydd, första hjälpen, ergonomi och brandsäkerhet.

I samverkan med Bengt Björk, Klättertekniks regionchef i Åre, är Katarina Paulson, vd vid Strömsundshälsan, i färd med att bygga upp ett centrum för säkerhetsutbildning i Ulriksfors. Förkortningen står för Global Wind Organisation. –Strömsundshälsan har länge varit en traditionell företagshälsovård, berättar Katarina Paulson, som blev företagets vd för tre år sedan. Hon fortsätter: –Det var när vi investerade i ett mobilt arbets-EKG och åkte ut till vindkraftsparkerna, som insikten kom att här finns en stor utvecklingspotential. Och vi befinner oss ju i centrum av ett mycket vindkraftstätt område.

Katarina sökte efter en samarbetspartner och vid en vindkraftsmässa i Stockholm kom hon i kontakt med det

Fängelsets gamla vakttorn har byggts om och kommer nu att användas, både utvändigt och invändigt, för höghöjdsträning. GWO-certifierade företaget Klätterteknik, som också har regionkontor i Åre. –Jag träffade Bengt Björk, och vi påbörjade våra gemensamma samtal för ungefär ett år sedan. Strömsundshälsan har nyligen flyttat till Ulriksfors Business Center, och Katarina tycker att byggnaderna är idealiska för utbildningen. –Det är fantastiskt att man kan utnyttja ett gammalt gediget fängelse, lokalerna är som gjorda för det här. Vakttornet är ombyggt så att man kan höghöjdsträna både inomhus och utomhus. Till övrig del äger utbildning-

en rum i Strömsundshälsans lokaler. –Vi står för första hjälpen, ergonomi, hjärt- och lungräddning, samt träning i att hantera olika olycksscenarier, säger Katarina.

Hur lång är utbildningen? –Kursen är på en vecka, och varje grupp har åtta deltagare. Vilka kommer att gå kursen? –Det är redan yrkesverksamma vindkrafttekniker, som regelbundet måste genomgå GWO-utbildningen och förnya höghöjdstestet, förklarar Katarina. De första två grupperna

utbildas under september och oktober. Hur ofta kommer kursen att hållas? –Det beror på hur högt trycket blir, men vår förhoppning är en till två gånger i månaden. Vi kommer att få deltagare av många olika nationaliteter, och utbildningen kan hållas på svenska eller engelska. Våra planer är att på sikt bygga upp ett nationellt centrum för säkerhetsutbildning av personer i alla yrkeskategorier som jobbar på hög höjd.

ANN-CHARLOTTE NILSSON EISFELDT


Lokal återbäring, ökad sysselsättning, delägarskap, miljöhänsyn för kommande generationer.

www.jamtvind.se


10

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 2 2015

Fick jobb direk t efter utbildning En av de vindkrafttekniker som har fått sin utbildning vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund, och som fick arbete direkt efter examen, är 22-årige Martin Östgren, Krokom. –Jag fick jobb två veckor efter att jag gått ut skolan, säger Martin Östgren, som blev färdig med sin utbildning till vindkrafttekniker i juni 2014. Det offerdalsbaserade företaget Jemtel hade precis kontaktat arbetsförmedlingen i Krokom då Martin anmälde sig arbetslös: –När jag skrev in mig hade de just varit inne och frågat om det fanns någon elektriker som inte var höjdrädd. Jag kom på intervju hos dem, och en vecka senare hade jag anställning. Som fast anställd hos Jemtel har han arbetat vid ett flertal vindkraftsparker, både med uppbyggnad och underhåll. –Just nu jobbar jag med driften vid Stamåsens vindkraftspark. Tidigare har jag varit vid Ögonfägnaden, Björkhöjden och Sidensjö, där Jemtel också har utfört arbeten, berättar Martin. Vad tycker du om utbildningen vid Hjalmar Strömerskolan? –Jag tycker generellt att utbildningen är bra. En del moment kunde haft mer fokus på vindkraft istället för en allmän inriktning på el. Det hade också varit bra om man hade fått se fler praktiska exempel på fel som kan dyka upp. Det är förstås svårt att återskapa sådant i skolmiljö, och det är tänkt att man ska få den erfarenheten på praktikplatsen. Var gjorde du praktik? –Jag praktiserade hos Statkraft i Norge, och även i Sverige på vattensidan. Jag ville ta mig en titt på vattenkraften, det är ju i lite grann samma område. Jag var också hos Siemens i Trattberget-Skallberget. Det är en park nära Solberg i Ångermanland. Vad innebär GWO-certifiering? –Den fungerar som en grundläggande standard gällande säkerhet med arbete på hög höjd. Som vindkrafttekniker händer det ju att man får klättra ut på taket. Och där får man fin utsikt, säger Martin och skrattar. Hur trivs du med arbetet som vindkrafttekniker? –Jag tycker det är roligt. Man är ju inte stationerad så länge på en och samma plats, men eftersom jag inte har något familj ännu så är det inga problem för mig att åka landet runt. Arbetet är lärorikt och utmanande, när man åker mellan parkerna så är det alltid något nytt man stöter på. ANN-CHARLOTTE NILSSON EISFELDT

Martin Östgren, Krokom, har fått sin utbildning vid Hjalmar Strömerskolan, och har anställning som vindkrafttekniker vid företaget Jemtel.


Hela vår organisation har dig i fokus FairWind är den föredragna partnern för ett antal stora tillverkare av vindkraftverk service på över 1 500 och genomfört projekt i mer än 20 länder, också i Sverige. Med FairWind får du därför en dedikerad partner värden i ditt projektet. Välj oss för • Installation och områdesförvaltning • Schemalagd service • Teknikstöd

Läget? Jo tack, det flyter på bra. Vårt arbetssätt bygger på god samverkan, fokus på säkerhet och hänsyn till närmiljön. Om vi håller fast vid det vet vi att våra byggen flyter på bra, att alla inblandade känner sig nöjda – och att vindparkerna blir klar i tid. Vårt senaste projekt är Fäbodliden vindpark, där vi har varit totalleverantör av all infrastruktur samt samordnare och projektledare för vindparken. Innan dess arbetade vi med Mullbergs

“FairWind är en engagerad samarbetspartner,

vindpark och Vindkraftspark Sjisjka. För oss är de solklara kvitton på att vårt arbetssätt fungerar.

Holger Erhardt, Head of Project Management, Siemens Wind Power, Onshore CSM

Projektledning, samordning och samverkan. jemtska.se Kontakta oss på fairwind.dk eller +45 75 11 76 20

VÄGTRANSPORTLEDARNA NORR AB

Har eskorterat och skött vindkrafttransporter sedan 2006 i Jämtland/Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten. Kontakt: Per Olof Svensson Hantverkargatan 8 916 31 Bjurholm

Tel: +46731814645 Org.nr: 556692-8890 E-mail: peosven@hotmail.com


v i n d k r a f t tidningen

12

jämtlands län nr 2 2015

JP V ind hoppas få bygga 4 0 verk 2017 -men Åre kommun tror inte det blir så Moskogen i Åre kommun har Sveriges bästa förutsättningar för en vindkraftpark. Under förra mandatperioden sa majoriteten av Åres politiker nej till en park i området. JP-Vind som vill bygga ca 40 verk i området hoppas nu på positiva beslut från det nya politiska styret i kommunen. Men, beslut om att kunna sätta igång 1,5 miljarder investeringen kan komma dröja! Moskogen, ca sju kilometer från Järpen har av Energimyndigheten utsetts som riksintresse för vindkraft. Åre kommun har också pekat ut området i sin översiktsplan. Under förra majoriteten offrade Alliansen vindkraftutbyggnaden i området i en uppgörelse med vågmästarpartiet, Västjämtlands Väl. Nu med en ny politisk majo-

ritet, med S-M-MP i kommunen hoppas JP-Vinds VD Gabriel Duveskog på att kanske redan 2017 kunna sätta spaden i marken. –Vi har begärt att kommunen ser över sin översiktsplan och hoppas att man tar ett beslut redan i höst, säger Gabriel. Vindkraftparken är beräknad kosta ca 1,5 miljarder och att ge ca 250 arbetstillfällen under byggperioden. När anläggningen är igång kommer den att ge 15-20 arbetstillfällen med drift och underhåll i 25 år. Den kommer också att under den beräknade livstiden generera ca 20 miljoner i bygdemedel. JP Vind ägs i dag, 50-50, av Jämtkraft och Persson Invest. Tanken är att företag, privatpersoner och även kommuner ska kunna köpa andelar i verken i den planerade parken. Ett

kooperativt ägande alltså. Hitintills har JP Vind investerat ca 10 miljoner i att driva projektet. –Långsiktigt ser vi att det är ekonomi i att driva projektet. Och inte minst, det är bra för miljön och det ger Åre kommun en miljöprofil, konstaterar Gabriel Duveskog. Tiden som projektet stoppats upp har hitintills använts för att göra nya beräkningar. Verken har under tiden blivit både billigare och mer effektiva. –Men elpriserna har samtidigt sjunkit och inte varit lägre på många år, påpekar Gabriel. När parken byggs kommer det också byggas nytt kraftnät från parken. Något som också innebär synergier för Jämtkraft när kraftnätet som försörjer Järpens samhälle i vilket fall som helst måste byggas om och ut. –Jag hoppas att vi ska få ett

positivt beslut om översiktsplanen och att vi kan sätta igång 2017 med att bygga i Moskogen, säger Gabriel Duveskog. Vad säger då kommunalrådet Peter Bergman? Han tror inte på någon byggstart 2017. Faktum är att hans stora förhoppning är att man faktiskt kan ta ett beslut under denna mandatperiod. –Det här ligger hos kommunens plankontor. Och plankontoret har massor med olika ansökningar de jobbar med. Vi ska ha ett VM i Åre 2019 och de ansökningarna ligger före, konstaterar Peter Bergman. Han lyfter också ett varningens finger för hur planerna på en ny nationalpark i området Vålådalen, Sylarna-Helags påverkar planerna för Moskogen. –Det åligger exploatören att göra en grundlig undersökning över hur örnpopulationen i Mo-

Gabriel Duveskog, vd för JP Vind skogen ser ut och en sådan kan bara göras om våren, påpekar kommunalrådet. Som politiker väntar han på att tjänstemännen på plankontoret kommer med ett förslag till ny plan. Men det kan alltså dröja. Både på grund av hög arbetsbelastning och andra faktorer, som VM 2019. Något politiskt beslut om en ny plan som i sin tur ger byggstart i Moskogen verkar alltså ganska långt borta. RALPH RENTZSCH

6-7 NOVEMBER 2015

Höstens stora hållbarhetskonferens på Holiday Club Åre. Över 30 intressanta programpunkter. Efter fjolårets succé möts vi i år igen kring frågor om hur vi ställer om till ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Åre Sustainability Summit är den dynamiska och moderna mötesplatsen för hållbarhetsfrågor. I år kommer vi ta upp bland annat frågor kring hållbar livsmedelsproduktion, framgångsrik integration, tankar kring nödvändig omställning, socialt ansvarstagande, Sveriges miljömål, hur besöksnäringen behöver anpassas till ett nytt klimat och mycket mer. Se programmet ta form på

www.aresustainabilitysummit.se


ENERCON. Best performance at any site. For the past 30 years, ENERCON wind energy converters have been the benchmark for innovative technology and best quality products. Thanks to constant further development of all turbine components and the continuous improvement of our core competencies, new turbine generations with top technological features and intelligent grid technology will continue to evolve. www.enercon.de

Vi ses på Vind 20 : Vi ses p å 15 4-5 no VIND 22-23 Okt 2 vSeto 014! m c bkehor lm StoW och Monter caktehrforo lmnt 1 5 och Winter WindFörnybar e 17 l– 8-9 feb framtiden ruari Å s exportva re ra?


v i n d k r a f t tidningen

14

jämtlands län nr 2 2015

V indk raft v ik tigt för IK E A “ –målet är att bli energioberoende på alla varuhus och övriga byggnader inom IKEAkoncernen år 2020 Jonas Carlehed

Jonas Carlehed, hållbarhetsansvarig för IKEA Sverige.

Jonas Carlehed är hållbarhetsansvarig för IKEA Sverige, som driver vindkraftverken på Glötesvålen. Han ser många fördelar med vindkraft. på

Glötesvålen

svenska kronor i vindkraften i Sverige under åren 2012-2015. IKEA har även två vindparker i Dalarna- på Korpfjället och Rämsberget, med totalt 16 vindkraftverk. Glötesbygden får tillbaka runt en halv miljon per år av intäkterna genom en bygdepeng. Byalaget bestämmer vad inom bygden som pengarna ska gå till, och alla i Glöte kan ansöka om pengar till sina projekt. JENNY ISAKSSON

Sol, Vind & Vatten jemtel.se

En del av Skanskas Gröna Initiativ

Närproducerad betong för hållbar energi

– Brytning/restaurering av skogsväg – Förstärknings- och markarbeten – Skutslagning med hydraulhammare – Buskröjning och energivedsklippning – Besiktning av kraftnät

Med våra mobila fabriker får du direkt anslutning till ditt vindkraftsprojekt. Ökad leveranssäkerhet, färre transporter

Ett stort företag i litet format

och minskad miljöbelastning. Våra tio fasta strategiskt placerade betongfabriker i norra Sverige möjliggör tillsammans med mobila fabriker effektiva lösningar. Anlita våra engagerade medarbetare och få god kvalitet, leverans i rätt tid och kostnadseffektiva helhetslösningar med bl a transport och pumpning.

www.bredmo.se • henrik 070-221 99 50 • erik 070-213 95 80

Vår betong är allt annat än grå Vi på Skanska är drivande inom miljöfrågor och har bestämt oss för att vara Sveriges gröna betongtillverkare. Läs mer om vårt gröna arbete på skanska.se/betong

Kontakta oss! Områdeschef Thomas Eriksson Telefon: 010-448 44 45 E-post: thomas.eriksson@skanska.se

circuscom.se

Vindparken

invigdes 27 maj och är en av tre vindkraftsanläggningar som IKEA driver i Sverige. –Vi arbetar utifrån vår hållbarhetsstrategi, People & Planet Positive, där målet är att bli energioberoende på alla

varuhus och övriga byggnader inom IKEA-koncernen år 2020, säger Jonas Carlehed. Redan nu är de en bra bit på väg, eftersom IKEAs byggnader i Norden blev energioberoende redan i maj 2015. Då producerar vindkraftverken mer förnybar energi än man förbrukar i varuhusen och övriga byggnader. IKEA har även investerat i solceller, och har 700 000 solceller på anläggningarna världen över. Fördelarna med vindkraft ser Carlehed är många. –Det är en förnybar energikälla, och vinden blåser ju i stort sett hela tiden på de platser där vi placerat vindparkerna. Det är

ett koldioxidfritt energislag, med en låg övrig påverkan på miljön. Det är ett fint energislag att investera i. Det är även affärsmässigt bra för oss eftersom vi får kontroll på våra elkostnader. Att de har investerat just i vindkraftverken i Glötesvålen beror på att det är en av de platser som har bäst vindförhållanden i Sverige, ja även i hela Norden. Man ser annars inte sådana förhållanden annat än ute till havs. Totalt har IKEA investerat 1,5 miljarder

skanska.se


0670-61 12 25

                Miljötjänst Nord AB erbjuder tjänster av hög kvalitet inom miljö och samhällsutveckling. Vi har   arbetat med ett 40-tal olika vindkraftsprojekt i varierande utsträckning, många gånger som ansvarig för MKB, samrådsprocess och nödvändiga inventeringar/utredningar i samband med   tillståndsprövningen. Miljötjänst Nord AB har gedigen erfarenhet och är en organisation med hög   flexibilitet och personligt bemötande.         · miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) · stöd i samråd och projektutformning   · naturinventeringar · fågelinventeringar · rennäringsutredningar      

MILJÖTJÄNST NORD AB

       

Välkommen att besöka vår webbplats www.miljotjanst-nord.se

NÅGOT ATT FIRA? SÄG DET HÄR...

Service & reparationer Maskin / Entreprenad /Skog Svetsning / Svarvning/ Hydraulik / Slangar mm Försäljning, service, tiltrotatorer, engcon Vi sitter i nya lokaler: Industricentragatan 10 833 93 STRÖMSUND

FÖR ENDAST 100 KR KAN DU MEDDELA SLÄKT OCH VÄNNER OM HÖGTIDSDAGAR GENOM ATT ANNONSERA PÅ VÅRA FAMILJESIDOR. EXEMPEL PÅ FAMILJEANNONSER: GRATTIS, FÖRLOVADE, BRÖLLOP, NYFÖDDA. TEXT & BILD (VALFRITT)

Röd Pantone 185 c

VI FÖRBEHÅLLER OSS RÄTTEN ATT REDIGERA OCH KORTA INNEHÅLLET

OBS. Begravningsannonser bokas via begravningsbyrån.

Kungörelser & Familjeannonser

Grå Pantone 877 c

Tel: 0670-61 11 69 Fax: 0670-100 86 Journr: 070-219 99 39, 070-326 72 85 Välkomna!

Annonserna bokar du enklast via: familj@jamtlandstidning.se

Det omöjliga tar bara lite längre tid!

Med mer än 25 år i branschen , en modern maskinpark och med vår personals samlade erfarenhet på över 200 år kan vi med gott samvete säga att allt är möjligt. Vi bygger www.markentreprenader.se all nödvändig infrastruktur för din Vindpark

Vi tänker på helheten. Du ska må bra både hemma och på jobbet – oavsett om du jobbar på höga höjder eller nere på golvet. Det är företagshälsovård när den är som bäst. www.stromsundshalsan.se Telefon 0670-127 25

foTo: S.ADelHulT

Hållbar hälsa för alla


v i n d k r a f t tidningen

16

jämtlands län nr 2 2015

V indk raftpengarna

förbättrar sjuk vården i R ätan Det började med fem vindkraftverk på Digerberget. Idag snurrar dessa med de senare tillkomna 26 vindkraftverken på Mullberget. Tack vare vindkraften har Rätan fått tillbaka viktig sjukvård.

Kent Rosenqvist drev frågan i flera år. Tillslut kunde avtalet mellan byalaget och medlen från vindkraftverken och Landstinget gå i lås och en mindre filial kunde öppnas på Norsgården.

de viktigaste frågorna var att få tillbaka den då nyligen nedlagda hälsovården. Dessvärre visade det sig att just detta skulle ta flera år idé och handling. –En medborgares rättighet till hälsovård hör ju till samhällets ansvar. När så en fråga väcks om att privata medel bör få blanda sig i uppstår svårigheter, men skam den som ger sig, fortsätter Kent Rosenqvist och öppnar upp dörren till ett inrett provtagningsrum på Norsgården. Sedan en tid tillbaka finns ett avtal som innebär att inkommande medel från vindkraftverken i trakten betalar lokalhyra, utrustning och lön till en undersköterska som lämnar hälsocentralen i

–Vi förstod ganska tidigt att det här skulle kunna gynna bygden, berättar Kent Rosenqvist, ordförande i Rätansbygdens byalag. Redan innan allt var färdigskrivet hade ett lokalt avtal inför uppförandet av de fem första vindsnurrorna på Digerberget och byalaget upprättats. –Vi låg i startgroparna till att bilda ett byalag och vid initialskedet hade vi dessutom gått ut med en enkät till byborna om vad som skulle vara det viktigaste att satsa på. Svaren blev entydiga. Övervägande majoritet i byn ville att medlen från vindkraftverken skulle generera till något som förde byn framåt i samhällsfrågorna. En av

–Sedan snart två år har vi hittat en väl fungerande lösning – allt tack vare de medel som just vindkraftverket genererar till byn. Kent Rosenqvist.

Svenstavik för filialen i Rätansbyn. Samtidigt står Regionen för administrationen och kostnaderna för provsvaren. –Det här ekonomiska samarbetet möjliggör alltså att en undersjuksköterska kommer hit var 14:e dag. Vilket innebär att de som bor härom kring att inte behöver åka de många milen upp till centralorten Svenstavik bara för att lämna enklare prover till analys.

Men återvinsten från vindkraften har inte enbart gett kontinuerlig enklare hälsovård i byn. –Nej, vi har även fått ekonomi till att kunna anställa både en vaktmästare och kontorist.

Vaktmästaren hyrs dessutom ut till enklare gårdssysslor som snöröjning och andra småjobb. Kontoristen ställer upp mindre service till föreningarna i byn som vi samlat ihop i en slags paraplyorganisation. –Allt i ett slags win-andwind-koncept tack vare vinden, skrattar Kent Rosenqvist, som närmast när andra idéer som ska kunna sätta Rätansbyn på kartan som en framtidsby i glesbygd. –Tänk om vi kunde vara först med att ha en läkare via Skype, det skulle vara något, avslutar Kent Rosenqvist med ett leende. THÉRÈSE JUEL

Profile for Pobeda Publ

Vindkraft i Jämtland Nr 2 2015  

Vindkraft i Jämtland Nr 2 2015  

Advertisement