+Magasin

”I ett familjeföretag är det korta beslutsvägar och jag tycker om att det inte är så tillkrånglat”

+ NK BAR & KÖK

+ SÖRMLANDS SPARBANK

+ VINGÅKERS FOLKETS PARK

+ MOTORSTOPP KATRINEHOLM

Entreprenörer och framåtanda skapar lokala upplevelser

Två mellanmörka kvällar invid Myrgryten blev det sista stoppet för Naturbordet. Fullbokat och nästan lika många på väntelistan som på gästlistan. En meny med bär, svamp, örter och till och med älgtartar. Vårt roliga samarbete med den gastronomiska superhjärnan Kristofer Winnerhed var återigen en succé.

Men bakom Naturbordet finns också ett nav av framåtanda och entreprenörer. Det som inte plockats kommer från lokala odlare eller gårdsbutiker. Myrgryten hålls levande med hjälp av en förening som bl.a. ökar intresse för fiske och natur och Sörmlandsleden som röjer vandringsleden som slingrar sig runt sjön. En plats som upplåts av markägaren tillika besökskronan Ericsbergs Slott.

Det är en inre våg av stolthet och glädje som sköljer över själen av alla dessa goda ting. Hur mycket det finns att uppleva och hur många som bidrar med tid och engagemang för att göra det möjligt. Vår samlade kraft kan verkligen levandegöra en vattenmiljö som Myrgryten, och såklart ännu mer därtill.

Fler upplevelser, nya koncept och starka entreprenörer finns en bläddrad sida fram.

Jakob Jansson

VD, +Katrineholm

jakob.jansson@pluskatrineholm.se

Naturbordet som blev en succé

Under den sammanfattande rubriken Smaka på Sörmland fanns under sommaren möjlighet att genom konceptet Naturbordet uppleva och upptäcka sörmländsk mat under en helt unik måltidsupplevelse, utomhus.

I Katrineholm drevs Naturbordet av +Katrineholm tillsammans med kökschefen Kristofer Winnerhed och resultatet kan inte sammanfattas med något annat ord än succé.

– Det har verkligen varit jätteskoj, säger Kristofer. Jag gjorde samma sak för Eskilstuna förra året men det känns som att i år tog vi det ett steg längre. Dels behövde gästerna inte själva laga maten utan kunde i stället bara njuta av att komma till en vacker plats. Sedan blev det också lättare för oss att regissera tillställningen.

Kristofer, som har ett förflutet på Julita Wärdshus, driver numera småbruk och sin egen kokkonst genom Gröndal Mat & Trädgård. Med utgångspunkt i de sörmländska skogarna, vatten och fälten komponerade han en meny om fyra rätter för vart och ett av de tre tillfällena.

– Vi utgick från grundpelarna i det sörmländska landskapet och vid första tillfället i juni när vi var vid Väsby hagar vid Julita var temat äng och då blev det råvaror som ramslök och sparris. Allt anpassat efter årstiden.

– I augusti var temat sjö. Ett båthus vid Veckeln i Sköldinge var platsen och fisk och kräftor stod på menyn. Här var vi tre kvällar på raken. Tredje temat var skog och då placerade vi under två kvällar bordet vid Myrgryten med vilt, som är en stor sak i Sörmland, på menyn.

Intresset att delta var stort och platserna bokades upp snabbt.

– Det var långt över min förväntan, säger Kristofer. Jag tror att upplevelsen också var över gästernas förväntan. Det blev något mycket mer än en vanlig utomhusmiddag

MATS FREDRIKSSON

Dalai Larsson – Stand up och boksnack

Dalai Larsson är en hejdlöst underhållande berättelse full av värme och humor, skriven av romandebuterande författarparet Ola Norén och Roland Ulvselius.

De har tidigare arbetat med TV-produktioner som Parlamentet och Kvarteret Skatan. Nu kommer duon till Hotel Statt. Stand up, reading, food and laugh.

På plats kommer det att finnas bra erbjudanden för burgare och dryck. Biljetter finns att köpa via Nortic eller på Katrineholms Turistinformation vid Järnvägsstationen.

Profilen Victoria Hansson

Hon växte upp på landet i närheten av Forsa Bruk, drömde om att jobba globalt men landade på Videvägen bland budgetar, belysningar och bokslut. Möt Victoria Hansson, ny vd på Oppunda El.

Valet av humanistisk linje på gymnasiet var självklart för Victoria Hansson.

– Jag tänkte bli något multinationellt och ville läsa mycket språk. Såg framför mig ett jobb på något globalt företag där jag skulle få nytta av mitt språkkunnande. Fast sedan det blev inte riktigt så. Saker och ting kom, som man ofta säger, emellan, säger Victoria och skrattar.

– Parallellt med gymnasiet jobbade jag extra på Hotel Statt. Jag började i receptionen men har nog gjort allt man kan göra på ett hotell utom att jobba i köket. Receptionen, baren, konferensen … många gånger på alla ställen samtidigt. Språkkunskaperna kom till nytta med de internationella gästerna.

– Jag fick också min första dotter 1997. Fram till dess var det kul med hotelljobbet och det gjorde inte så mycket med de obekväma arbetstiderna men det blev svårt att få ihop det med att vara småbarnsmamma.

Victoria var bara 21 år när hon blev mamma.

– Jag minns att mitt 21-åriga jag tänkte att det var bra med barn när man var ung för då kunde man vara klar med föräldraskapet tidigt. Fyra år senare kom min andra dotter. Under den mammaledigheten läste jag in utbildningen till gymnasieekonom och sedan tog jag ett friår för att läsa in en KY-utbildning som diplomerad redovisningsekonom.

– Jag hade nog kunnat plugga till civilekonom på universitetet men jag valde KY-utbildningen för den kändes mer på riktigt än att läsa ekonomiska teorier. Båda mina föräldrar var företagare och jag ville ju veta hur man gör när man driver företag. Beskattning och bokföring är kunskaper man har mer nytta av.

I samband med KY-utbildningen hade hon en LIA-period på Rådek och fick där erbjudande om jobb. Först i Eskilstuna och sedan i Katrineholm när utbildningen var klar.

– Där jag hade ett antal egna företagskunder som jag jobbade åt. Ett av dem var Dufweholms Herrgård och familjen Åström. De hade flera verksamheter som växte och det blev så att jag hoppade tillbaka till restaurangbranschen.

Från början ansvarade Victoria bara för den ekonomiska administrationen.

– Snart ansvarade jag också för personalbiten och schemaläggningen. Det slutade med att jag var driftschef och då fanns jag med överallt. Det är så restaurangbranschen är. Vi hade öppet sju dagar i veckan de flesta timmarna på dygnet och det var roligt men svårt att få ihop det med små barn.

I skiftet 2007-2008 sökte Oppunda Invest en ekonomiansvarig.

– Jag såg annonsen, sökte och fick jobbet och i april 2008 började jag hos familjen Samuelsson.

Även här gick det fort framåt för Victoria. Under ett par år var hon bara ekonomiansvarig, sedan blev hon också kvalité- och miljöansvarig innan det var dags att ta över personalansvaret och sedan vd-jobbet på moderbolaget Oppunda Invest.

Att jobba på ett familjeföretag är givetvis lite speciellt men Victoria har trivts väldigt bra.

– Jag är ju inte en del av familjen och där håller vi det på en professionell nivå. Men i ett familjeföretag är det korta beslutsvägar och jag tycker om att det inte är så tillkrånglat.

Tord är ju en entreprenör ut i fingerspetsarna och ser möjligheter i det mesta. Oscar driver Oppunda Svets & Mekanik och Johan var Oppunda El personifierat. Det var otänkbart att se företaget utan honom och därför var det lite chockartat när han blev sjuk förra året.

När Johan Samuelsson blev sjuk var företaget tvunget att hitta nya lösningar på hur Oppunda El skulle styras.

– Jag klev in som tillförordnad vd i

”Jag kan ju inte driva företaget på samma sätt som Johan. Jag får göra det på mitt sätt utan att förändra det som redan är bra”

oktober 2022. Styrelsen såg det som den bästa lösningen. Jag är inte speciellt orolig av mig som person och det var inte så svårt att då hoppa in i den rollen. Jag hade rätt bra koll efter 15 år i bolaget och jag tänkte att jag kör det tills Johan är tillbaka. Men efter ett tag förstod vi att Johan inte skulle komma tillbaka i den roll han hade haft och i januari kom frågan om vi skulle permanenta lösningen.

– För första gången funderade jag lite mer över hur jag skulle göra. Det som hände var hemskt men för min personliga utveckling var det kanske bra at bli sparkad ut ur bekvämlighetszonen. Skulle jag göra något nytt kanske det var dags så jag valde att acceptera erbjudandet och jag har inte ångrat mig.

– Visst är det svårt ibland men de flesta dagarna är det också väldigt roligt. Med facit i hand tackar jag för att jag hade släppt kvalité- och miljöansvaret och jag är glad att jag inte har små barn nu. Men det här med service sitter i ryggmärgen, det är den största nyttan jag har av att ha jobbat i restaurangbranschen. Jobbet där skapar också stor stresstålighet.

Laddar upp för jobbet gör Victoria gärna i villan vid Luvsjön som hon delar med sambon Kenneth.

– Vi tycker om att resa till värmen och vi gillar också att träna. Jag styrketränar ett par gånger i veckan och kör fyra pass löpträning i veckan, då tänker man bra. Vi springer gärna tillsammans. Kenneth har tidigare jobbat på Oppunda El, kan arbetsplatsen och är ett bra bollplank för mig precis som jag kan stötta honom i hans arbete.

Hur ser du på vd-uppdraget i Oppunda El?

– Jag kan ju inte driva företaget på samma sätt som Johan. Jag får göra det på mitt sätt utan att förändra det som redan är bra. Jag värnar om familjeföretaget och Oppunda-andan. Jag brinner mycket för ny teknik, att vi hänger med i utvecklingen och jag vill att Oppunda El ska synas där framme.

Hur ser framtiden ut för Oppunda El?

– Jag är optimist och ser ljust på framtiden för oss. Om bostadsbyggandet går ned så får vi ställa om och jobba med annat. Vi lägger inte alla ägg i samma korg utan jobbar både mot byggbranschen och industrin. Vi har en väldig bredd och mycket kompetent personal.

MATS FREDRIKSSON

” Jag styrketränar ett par gånger i veckan och kör fyra pass löpträning i veckan, då tänker man bra”

Katrineholm, Flen och Vingåker

Tel: 0150-780 17

E-post stöd: stodjare@katrinholm.boj.se

E-post info: info@katrineholm.boj.se

KVINNO- OCH TJEJJOUREN MIRANDA

Telefon: kl 08.00–16.00: 0150780 44, lämna meddelande

Mejl: kvinna@jourmiranda.se

Stödchatt: öppen för kvinnor onsdagar 18–20 och söndagar 19–21, tjejer onsdagar 18–20 och fredagar 17.30–19. Där kan man vara helt anonym.

Info: finns på Mirandas hemsida jourmiranda.se

Där finns också info för dig som vill stötta Mirandas verksamhet.

Kanelbullen firar sin alldeles egna dag

Den 4 oktober är det dags att för 25:e gången fira Kanelbullens dag. Bakverket som har en hundraårig bakgrund och på många sätt är en del av det svenska folkhemmet.

1999 instiftades Kanelbullens dag av Hembakningsrådet, en sammanslutning av mjöl-, jäst-, socker och margarintillverkare. Förutom att ha sina egna givna intressen i ämnet ville rådet lyfta fram traditionen att baka hemma men också behovet av en omtankens dag. Vem blir inte snäll och glad av att bli bjuden på en kanelbulle.

Efter fem år lyckades Kanelbullens dag också ta en plats i almanackan och därefter har medierapporteringen och uppmärksamheten kring evenemanget ökat för varje år. Ett bra

exempel på det är att du just nu sitter och läser den här texten.

Bullens egen dag har förstås också gett genomslag i försäljningsstatistiken. Vi äter cirka sju miljoner bullar på Kanelbullens dag enligt Sveriges bagare och konditorer. Nästan hälften av oss blev bjudna på jobbet, så det här med omtanke verkar fungera alldeles utmärkt.

På Sultans konditori bakar man närmare 3000 kanelbullar den här dagen.

– Det är en bra dag för oss, säger Annika Olsson. Dels är det många som kommer hit och fikar men det är också många företag som passar på att bjuda sina anställda på kanelbullar till kaffet. Det märks när Kanelbullens dag inträffar på en lördag eller söndag, då säljer vi inte alls lika många. MATS FREDRIKSSON

Presentkort

Är du osäker på vad du vill ge bort i present så är presentkort en idealisk gåva.

Du kan köpa presentkorten på Katrineholms Turistinformation, ICA Maxi och

ICA Supermarket Cityhallen Vingåker. Här tas presentkorten emot:

+ AniCura Djurkliniken

i Katrineholm

+ Annas Gröna Rum

+ Anne Maries Tyg Garn

och Sömnad

+ Apoteket Malmköping

+ Apoteket Violen

+ Bela anno 1923

+ Båsenberga Hotell

och Konferens

+ Cayenne

+ ComMat

+ Cösters Hund & Katt

+ Dressmann

+ Dufweholms Herrgård

+ Elerts Färghandel

+ Eleganza

+ Elon Katrineholm

+ Elon Ljud & Bild

+ Elon Vingåker

+ Ericsbergs slott

+ ETC Solpark

+ Friskis & Svettis

+ Fotograf Therese Larsson

+ Fotografens Café & Bistro

+ Fridhems kaffestuga och gårdsbutik

+ Garmlands Guld & Silver

+ Gr8meal

+ Gr8skin

+ Helenergi

+ Hemtex

+ Holmbergs Tryckeri

+ Hotel Malmköping

+ Hotel Statt

+ Hudhälsan

+ Hälsogymet + ICA Maxi + ICA Nära + ICA Speceritjänst + ICA Supermarket Cityhallen Vingåker + Idéfarmen

+ I min lilla värld av blommor

+ Jaana & Co

+ Karossens Måleri & Inredning

+ Katrineholms

Bokhandel

+ Katrineholms

Bowlingcenter

+ Katrineholms

Golfklubb

+ Katrineholms

Hyrmaskiner

+ Katrineholms

Turistinformation

+ KappAhl + Kjell & Co

+ Lekextra

Positiv utveckling för Friskis & Svettis

Tioårsfirandet av flytten till lokalerna på Köpmangatan 1 klarades av i mitten på augusti och då kunde Friskis & Svettis också fira att renoveringen och utbyggnaden av styrketräningsrummet var färdig. Utvecklingen är positiv för en av Katrineholms största föreningar.

Friskis & Svettis bildades 1978 och har funnits i Katrineholm sedan 1987. Den första egna träningslokalen på Köpmangatan 24 byggdes av medlemmarna själva och öppnades 2002 medan lokalen där man håller till i dag iordningställdes av KIAB med Tegelstaden Bygg AB som entreprenör.

– Vi var med i projekteringen och kunde påverka utformningen. Ventilationen, som är viktig i en träningslokal, har fungerat fantastiskt bra och vi är jättenöjda med KIAB som hyresvärd, säger Ewa Lindström, verksamhetsansvarig på Friskis & Svettis i Katrineholm.

– Vi har med deras hjälp också ändrat lite under de här åren. Senaste ombyggnationen och renoveringen av styrketräningslokalen där vi nu dubblat fria viktytan har vi gjort själva med hjälp av vår gymleverantör Eleiko. Vi och våra medlemmar är väldigt nöjda med resultatet.

Föreningen har i dag 1900 med-

lemmar och siktar på att inom ett par år komma upp i 2300.

– Som mest innan pandemin var vi uppe i drygt 2900 och sakta men säkert har många av dem kommit tillbaka tillsammans med nya som aldrig tränat tidigare. För att klara så många handlar det om logistik och att vi kan fylla lokalerna under hela dagen.

Med många som vill träna blir kraven på ordning och reda stora för att det hela ska fungera problemfritt.

– Här försöker vi agera så att alla ska trivas tillsammans. Vi har utökat

antalet funktionärer och vi jobbar hårt med utbildning för de yngre för att sprida kunskapen om hur det är att träna på gym och vad som krävs av var och en. Alla ungdomar vill inte spela boll och de som kommer till gymmet blir fler och fler, men träningen här kan också vara ett komplement för bollspelare. När vi jobbar med ungdomar har vi ett särskilt knäpass där man jobbar med muskler och stabilitet. Även som äldre är det viktigt att man tränar, gärna ganska tung styrketräning och rörlighet.

Ewa är väldigt glad och stolt över alla ledare som arbetar i föreningen.

– Man måste hela tiden uppdatera och utveckla verksamheten. Se till att ledarna får inspiration och påfyllning. Vi har många duktiga ledare som alla är utbildade via vår riksorganisation, det är väldigt proffsiga utbildningar där såväl sjukgymnaster som läkare medverkar.

– Vad det gäller lokalerna så renoverade vi nu styrkelokalen, tidigare har vi fixat rummet med spinncyklarna och snart ska omklädningsrummen fräschas upp. Vi gjorde en enkät bland medlemmarna med tre snabba frågor om hur de ville utveckla verksamheten och vi fick många svar som gav oss ett bra underlag för att fatta beslut om satsningar, avslutar Ewa. MATS FREDRIKSSON

NK öppnar nattklubb

I hörnet av Fredsgatan och Drottninggatan ligger NK Bar & Kök, ett av stans populäraste vattenhål för nöjeslystna och hungriga restauranggäster. NK drivs av Jeger Khalaf som nu är inne på sitt fjärde år som krögare i Katrineholm.

Jeger är 28 år och i grunden utbildad elektriker. Längtan fanns tidigt att driva något eget och då låg restaurangbranschen nära till hands. En av hans bröder har jobbat tio år i branschen så kunskap att hämta fanns nära.

– Jag letade efter en bra lokal när jag fick höra att den här lokalen var ledig. Konceptet var klart redan innan jag hittade lokalen, berättar Jeger.

Namnet blev NK Bar & Kök med en satsning på mat men också möjlighet för gästerna att spela shuffleboard som påminner mycket om en blandning mellan curling och boule.

Många har funderat över namnet. Vem är N och vem är K? Förklaringen är mycket enklare än så, säger Jeger.

– NK är en förkortning av kvar-

tersnamnet Näckrosen där lokalen ligger, vi tyckte det lät mer spännande än att använda hela namnet.

Kontraktet skrevs på under sommaren 2019 och i slutet av november samma år öppnade restaurangen. Strax innan pandemin lamslog branschen med sina restriktioner vad gällde offentliga mötesplatser i allmänhet och restauranger i synnerhet.

– Ja, det blev en tuff start. Bra marknadsföring och ett koncept som lockade folk gjorde att vi överlevde.

Sedan har de, med inspiration från andra städer, fortsatt att göra satsningar. Utedelen är till exempel något som inte funnits tidigare och som gett dem möjlighet till fler bord och att förlänga utesäsongen.

– Vi var också bland de första som introducerade smashburgare i Katrineholm, berättar Jeger. Det är en teknik för att tillaga hamburgare som med rätt handlag tillagar den invändigt och uppåt. I stället för att köttsafterna rinner ut blir de kvar och ger en saftigare smakupplevelse.

– Vi får beröm för våra hamburgare och vi blev nominerade till de åtta

bästa restaurangerna i Sverige för dem.

Matkonceptet med lunch, à la carte och middag på kvällarna kompletteras nu med en satsning på nattklubb under helgerna.

– Vi kommer att flytta shuffleboarden till utedelen för att kunna göra en nattklubb av källardelen. Något som efterfrågats av våra yngre gäster och det är ett önskemål som vi gärna vill svara upp till för att bredda nöjesutbudet i Katrineholm ytterligare.

– Det kommer att bli olika teman under kvällarna. Ibland trubadurer, ibland DJ:s, men också livemusik med artister, berättar Jeger som just har hämtat sig från sommarens satsning där NK drev restaurangtältet under Katrineholms-Veckan.

– Trots dåligt väder tycker jag att vi lyckades bra. Både fredagen och lördagen hade vi närmare 1500 gäster och det var ett bra drag med mycket dans. Vi har fått många erfarenheter och till nästa sommar kommer vi att maxa med saker som inte hänt här tidigare.

MATS FREDRIKSSON

Fotografens satsar på nattklubbshäng

Nöjesutbudet i Katrineholm växer. Nu satsar även Fotografens Café & Bistro på att locka gäster på fredags- och lördagskvällar genom att öppna nattklubb.

– Vi har testat clubkonceptet vid fem tillfällen under sommaren för att se vad Katrineholmarna vill ha och det togs emot positivt, säger Ida Fjällstrid, tidigare kökschef, numera driftchef på Fotografens Café & Bistro.

De satsar nu på att öka nöjesutbudet under veckosluten och kommer efter nyår arrangera nattklubb en helg i månaden och satsa ännu mer på barhäng övriga helgkvällar.

– Vi räknar med att komma i gång i full skala efter årsskiftet. Först behöver vi modifiera lokalerna lite för att få bar och servering att fungera med det utbud vi vill ha. För att ge plats åt baren kommer vi att fasa ut caféet. Det kommer inte att försvinna helt men det blir i mindre skala, säger Ida som tycker att det är roligt att flera restauranger nu satsar på nöjessidan.

– Det blir ett bredare utbud och vi kan få nöjeslystna att stanna i Ka-

trineholm i stället för att söka sig till närbelägna större städer. Det har varit mycket satsningar på att leva och bo här, mindre fokus på att stanna och

spendera. Det känns som att Katrineholm nu är på väg att bli en lite modernare stad.

MATS FREDRIKSSON

Katrineholms Motorstopp ett evenemang som växer

Katrineholms MotorStopp tar nästa steg och växer i storlek. Lördag 30 september fylls Katrineholms centrum av sevärda bilar och medföljande bilentusiaster. I år kommer även P-huset Loket att tas i anspråk för evenemanget där bland annat ljudliga överraskningar utlovas av arrangören Citysamverkan.

Bilutställningen i centrum arrangeras tillsammans med LA Cars. Förra året deltog 250 utställare och man hoppas på minst lika många i år. Mellan 11.00 och 14.00 kommer USA-bilar, veteranbilar och sportbilar att fylla Köpmangatan, Stortorget och Drottninggatan. Veterantraktorer ställs upp på parkeringen Ringblomman vid Jacobs restaurang och på plats finns också försäljning av bland annat bilvårdsprodukter. Gr8meal säljer korv med bröd och fika till besökare.

Nytt för i år är att dagen förlängs med ytterligare en motor utställning i Par-

keringshuset Loket kl 15.00–18.00. Fri entré förstås, men också fri parkering i Loket under dagen. Vid bra väder intas takvåningen på P-huset och här kan besökare komma och titta på EPA-fordon som våra ungdomar i Katrineholm visar upp.

I Loket finns också ljudentusiasten Mats Fredriksson för att visa upp bilstereo av absolut värsta modellen vad gäller ljudstyrka. Hans kompanjon Tony Josefsson är inte själv med, däremot är Tonys bil det. I en tidigare bil har han spelat 162,7 decibel som högst och målet är att med det här nybygget slå det rekordet.

– Det här är Top notch i världen, berättar Mats. Det finns bara fyra liknande basanläggningar i världen, två i USA och två i Katrineholm. De tål 35 000 watt. Anläggningen innehåller bland annat fyra basar på 50 kg styck i bilen. Baslådan har sex centimeter tjocka väggar och en undersida av fartygsplåt. Ljudanläggningen totalt ökar på bilens vikt med närmare 800 kg.

Går det att spränga rutorna på bilen?

– Det kan hända, men det är smällar man i så fall får ta, säger Mats och skrattar.

Även om Tony inte är på plats så finns det ljud att lyssna på. Mats visar upp sin bil och han kommer att försöka spela 150 decibel.

– Det som kommer ur högtalaren är bara ett ljud, försöker man spela musik så brinner anläggningen upp, förklarar Mats Fredriksson.

Katrineholms MotorStopp har utvecklats i rekordfart och blivit ett event som lockar besökare och utställare från flera olika städer i Sverige.

– Att vi utökar evenemanget med fler inslag är jätteroligt. Motorintresset är riktigt stort i Katrineholm och det känns extra kul att involvera våra ungdomar denna dag, säger projektledaren Therése Larsson från Citysamverkan.

MATS FREDRIKSSON

Glasögon ger barnen en annan syn på tillvaron

Skolorna har börjat och många är de barn som nu påbörjar sin skolgång. En del får en tuffare uppgift än andra. Forskning visar att ett av fyra skolbarn har ett oupptäckt synproblem, något som är svårt att märka både för barnet och föräldrarna. Det är inte alltid som symptomen kopplas ihop med synförmågan.

Synundersökning av barn upp till 8 års ålder görs hos ögonläkare som vid behov kan skriva ut recept på glasögon.

– Är barnet äldre än 8 år kan man boka synundersökning hos en optiker, säger Elisabeth Graffman på Specsavers.

Synbesvär kan leda till huvudvärk men också till att barnet undviker sådant som är jobbigt som att läsa, skriva eller rita och en bra syn är därför betydelsefull för ett barns utveckling och inlärning.

– Det är inte lätt för ett barn att veta om det ser dåligt, de har ju inget att jämföra med, säger Elisabeth.

Den digitala utvecklingen har påverkat tillvaron för många barn som spenderar mycket tid framför mobiler och läsplattor.

– Utomhusvistelse en timme eller mer främjar en bra synutveckling, säger Elisabeth. Ögonen får då jobba med ett bredare synfält och synen

utvecklas på ett positivt sätt. Mycket skärmtittande kan göra det jobbigt för ögonen eftersom barnet då använder ett mindre synfält som dessutom kräver större fokus. Det finns en risk att man kan dra på sig en viss närsynthet.

– Att använda skärm görs bäst i intervaller med en paus emellan. En formel som rekommenderas är att efter 20 minuters skärmtittande tar man 20 sekunders paus och fokuserar ögonen på något som är 20 meter längre bort. En metod som med fördel kan användas av vuxna också.

Glasögon är dyra men för barnen finns ekonomiskt stöd.

– Man betalar sina glasögon eller kontaktlinser hos oss och får en blankett som man fyller i och skickar till Region Sörmland. Därifrån får man sedan tillbaka upp till 800 kronor. Det gäller alla barn upp till och med 18 års ålder.

– Barn är aktiva och rör sig. För att inte tappa glasögonen så kan man anpassa bågarna eller också använder man sportglasögon. Barn sliter också glasögon på ett annat sätt det är därför bidraget finns varje år för vanliga glasögon, vartannat år om man har specialglas, förklarar Elisabeth. MATS FREDRIKSSON

Följ oss

pluskatrineholm

visitkatrineholm

Vårt arbete och evenemang: pluskatrineholm.se

Besöksmål och utflyktstips: visitkatrineholm.se

Framgångsfabriken ska

lyfta det lokala näringslivet

Nu startar Sörmlands Sparbank Framgångsfabriken, en unik utbildning i företags- och ledarskapsutveckling som ska hjälpa till att lyfta näringslivet i de fem kommuner där banken verkar.

Det här blir den tionde gången utbildningen genomförs och första gången i Sörmland.

– Utbildningsledaren Olle Fack har hållit i alla de nio tidigare utbildningarna och de som deltagit tidigare håller fortfarande ihop i nätverken där man bollar idéer med varandra, säger Linda Hurtig, biträdande företagschef på Sörmlands Sparbank.

Utbildningen omfattar cirka 15 dagar under ett år och ska mynna ut i ökad effektivitet och att företag får verktyg för att växa. De som deltar måste vara personer i företagsledningen med rätt att fatta beslut.

– Det kan verka som om utbildningen tar mycket tid, men erfarenheten visar att deltagarna redan i början upptäcker hur mycket hjälp man får och att det är värt att lägga ned den tiden, säger Linda Hurtig, när hon berättar om upplägget kring utbildningen.

– Vi vänder oss till företag med upp till 50 anställda som är kunder i Sörmlands Sparbank. Vi tittar på ägarbilden och företagets ekonomi, därefter väljer vi ut deltagare med fokus att få till en optimal grupp med deltagare utifrån person, företag, vilja samt förmågan att växa.

– Det här ställer givetvis krav på oss som företagsrådgivare när våra kunder får flera verktyg och blir riktigt vassa, redan idag har vi en hög kompetens på våra rådgivare så detta är bara en naturlig del i att utvecklas tillsammans med kunden.

Erbjudandet om Framgångsfabriken har mötts av positiva reaktioner från det lokala näringslivet, berättar Linda Hurtig.

– 30 september är sista anmälningsdag och senast den 16 oktober kommer samtliga som inlämnat intresseanmälan att vara kontaktade. Då skall det vara klart vilka som blir de första deltagarna i Framgångsfabriken. De som inte kommer antas i år har givetvis möjlighet att söka nästa år igen, vår förhoppning är att fortsätta erbjuda Framgångsfabriken flera år framöver.

Endast en deltagare per företag antas och blir man uttagen till utbildningen måste man kunna närvara på alla träffar under året. Av den anledningen sätts datum för utbildningen i samband med första träffen.

– I utbildningen ingår att gå igenom sitt eget företag, sin roll och frågorna var står vi dag, vad vill vi och hur tar vi oss tid. Deltagarna kommer få många tips och verktyg samt ett gediget nätverk. Under utbildning kommer även externa talare att medverka utifrån gruppens behov och önskemål, säger Linda som är stolt över att redan nu kunna presentera Carolina Klüft – ”Konsten att prestera när det behövs”.

– Det här känns väldigt spännande. Vill du jobba mindre och åstadkomma mer logga in på Sörmlands Sparbank och läs mer om Framgångsfabriken. Är detta något för dig tveka inte att skicka in en intresseanmälan, uppmanar Linda Hurtig.

Begreppet Framgångsfabriken är varumärkesskyddat av Hälsinglands Sparbank. Tidigare arrangörer är Hälsinglands Sparbank, Södra Dalarnas Sparbank och Sala Sparbank.

Vår förhoppning är att fortsätta erbjuda Framgångsfabriken flera år framöver.

Linda Hurtig om ambitionerna med Framgångsfabriken.

Biträdande företagschef Linda Hurtig och vd Sören Schelander på Sörmlands Sparbank ser med förväntan fram emot satsningen på Framgångsfabriken.

Jerry Williams hyllas i Vingåkers Folkets Park

Showgruppen WidénStrand-Poppe och Vingåkers Folkets Park är synonymt med underhållning av hög klass som lockar långväga publik. Årets föreställning heter I Can Jive, en krogshow med humor, minnen och mycket rock’n roll som hyllar en av Sveriges största artister, Jerry Williams.

Med premiär den 30 september och totalt 19 föreställningar framför sig är det bråda tider för Thomas och Johanna Widén, Niclas Strand och Mia Poppe. Föreställningen ska repas in och som delägare i Folkets Park har de också en produktion att ta ansvar för. Ambitionen är hög och publiken ska ha sitt.

– Vi bryr oss om vår bygd och tycker det är viktigt att alla har möjlighet att se bra kultur, förklarar Thomas Widén engagemanget kring folkparken.

Gruppen har jobbat tillsammans i 18 år och presenterat allt från julkonserter med kända gäster till hyllningsföreställningar för Povel Ramel.

– Vi är olika personligheter som kompletterar och boostar varandra. Något händer varje gång vi träffas. Vi älskar att jobba ihop och har med åren blivit väldigt tajta.

Nostalgi går som en röd tråd genom allt de gör och Thomas förklarar varför.

– Vi har en idé om vad vi vill göra. Det ska vara bra musik, skratt och underhållning men också en utbildande faktor i ämnet som vi väver in i showen. I Can Jive handlar om Jerry och hur hela hans liv präglas av rättvisa. En folkartist med en ganska sargad uppväxt som gav allt på scenen men blev anonym när han gått av. Hans familjeliv har alltid varit privat. Han personifierar rock’n roll men har också gjort mycket udda saker.

Vad blir det för musik i föreställningen?

– I början är det musik som Jerry själv växte upp med. Sånt som han hörde på radio. När första rocken sedan kom blev han helfrälst av den.

Vi försöker gestalta hans liv, inte likna honom. Jobba i hans anda men på vårt sätt.

Vem av er skriver manus?

– Gruppen kommer med idéer. Jag och Nicklas gör ett grovmanus innan Mia och Johanna sätter sin prägel på allt. Sedan är aldrig manuset helt klart när vi börjar repa. Vi testar och funkar det inte tar vi bort eller lägger till.

Ni har engagerat Sanna Ekman som regissör …

– Mia och hon känner varandra sedan tidigare. Vi jobbar tight och Sanna tycker om att det går fort. Hon är vårt femte kugghjul som ser allt med en annan blick.

Kommer ni att ge er ut med I Can Jive på turné?

– Vi vill ju helst att folk ska komma till Vingåker men för att det ska ske bör vi kanske åka på turné. Vi får se, just nu ser det ljust ut.

Jerry Williams 1998. Foto: Jonny Hansson,Wikimedia.

Thomas Widén, Mia Poppe, Johanna Widén och Niclas Strand hyllar Jerry Williams.

Näringslivskrönika

Det händer mycket inom energisektorn

Sällan blir vi så kreativa som när kassan sinar, när elpriset skjuter i höjden och bensinpumparna gröper ur våra plånböcker.

För varje utmaning vi ställs inför så finns en lösning och inom energisektorn har det sällan varit så mycket aktivitet som nu. Att energiomställningen dessutom går i hand i hand med omställningen till en fossilfri värld kan ses både som en absolut nödvändighet och som en bonus.

Hursomhelst så händer det mycket inom energisektorn och batterilagring är kanske en av de allra viktigaste.

Att kunna lagra energin från höststormar och soliga sommarmånader till när energin verkligen behövs ger oss helt nya förutsättningar för att planera vår energianvändning. Det som tidigare bara var förbehållet

kolkraft, kärnkraft och vattenkraft när det gäller produktion/förbrukning är numer genom batterilagring även applicerbart på våra förnybara energislag.

På- och avstängningsknappen kan nu kopplas på alla energislag när det inte blåser och när höstmörkret lägger sig. Vi kan också lagra energi med hjälp av vätgas och biogas.

Näringslivsnytt har träffat Dag Lindahl som tillsammans med sin syster Ebba driver verksamheten på Nygård i Katrineholms kommun. Deras biogasanläggning som är under uppbyggnad är ett av många spännande exempel på lokal energiproduktion.

MAGNUS RUNESSON Samhällsbyggnadsoch näringslivschef

”För varje utmaning vi ställs inför så finns en lösning”

Näringslivsnytt från Katrineholms kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen

En satsning som förser gården med el och värme

De stigande energipriserna har fått många lantbruk att investera i biogasanläggningar för produktion av egen el. En av gårdarna som gör en sådan satsning är Nygård strax norr om Katrineholm. Byggnationen är i full gång och syskonen Dag och Ebba Lindahl som driver gården går nu i väntans tider på att efter nyår kunna ta anläggningen i fullt bruk.

Biogas, som till största delen består av metan, bildas när mikroorganismer bryter ned organiskt material i en syrefri miljö. Metangas har över 20 gånger större effekt som växthusgas än vad koldioxid har och ur ett klimatperspektiv finns det alltså ett stort intresse att tillvarata metangasen i stället för att släppa ut den i atmosfären.

Gasen kan användas till många olika saker. Dels som fordonsbränsle men också för uppvärmning och som råvara i tillverkningsprocesser. Den kan också användas för att generera elektricitet och i kombinationsanläggningar som utvinner både värme och elektricitet räknar man med att 30–40 procent av energin i biogasen blir till elektricitet.

– Det är ett och ett halvt år sedan vi började fundera på att bygga anläggningen, berättar Dag Lindahl. Tidigare hade vi varit lite tveksamma till biogasen. Nu hade vi en lite annan energisituation och tankar växte fram om att det ändå kanske var dags. Flera anläggningar började fungera ganska bra. En avgörande faktor var också att reglerna ändrades för att kunna få bidrag från Klimatklivet till den här typen av produktion.

– Jag skulle säga att det finns tre viktiga faktorer för att göra den satsning vi gjort. Man måste tro på tekniken, man måste tro på produkten el och att energi är värdefullt men man måste också kunna utnyttja det ekonomiska stödet, satsningen bär sig inte själv.

Naturvårdsverkets Klimatklivet är ett investeringsstöd som gör det möjligt

att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning. Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige.

Klimatklivet delfinansieras av EU:s återhämtningsfond, NextGenerationEU och är ett stöd till åtgärder som syftar till att minska utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. De investerade medlen ska ge största möjliga utsläppsminskning per investerad krona, men det finns också andra positiva effekter som marknadsintroduktion, sysselsättning,

spridning av ny teknik, bättre hälsa och positiv påverkan på fler miljömål än klimatmålen.

Dag och Ebba är inte ensamma om att vilja producera egen el genom att bygga en biogasanläggning. Under 2022 sökte 144 lantbrukare stöd för att investera i produktion av biogas, vilket är nästan fyra gånger så många biogasansökningar från lantbruket som Klimatklivet fick under åren 2015–2021. Totalt beviljade Klimatklivet över 1,3 miljarder kronor i

stöd till lantbrukare under 2022 och den övervägande delen av biogasansökningarna från lantbruket rörde elproduktion. Potentialen att producera mer biogas från gödsel är stor och hittills nyttjas mindre än fem procent för biogas, enligt regeringens utredning Vägen mot fossiloberoende jordbruk.

Nygård drivs av Dag och hans syster Ebba samt Dags fru Anneli. Gården har funnits i familjens ägo sedan 1984 och drevs tidigare av Dags och Ebbas föräldrar Rolf och Inger. Verksamheten har totalt tolv anställda, omfattar 700 ha odlad mark och föder upp strax över 25 000 grisar om året. Det är framför allt gödseln från grisproduktionen som ska driva biogasanläggningen. Det mesta av åkerarealen används för odling av foder till grisarna och på så sätt är verksamheten mer eller mindre cirkulär.

På Nygård har man satsat på en svensk biogasanläggning som nu byggs ihop med gårdens el- och värmesystem och med gödseltillförseln.

– Byggnationen är inne i slutfasen och anläggningen kommer att färdigställas under oktober. För en stabil produktion krävs också en viss uppstartstid så det är nog först på andra sidan nyår vi är i gång med full styrka, berättar Dag Lindahl.

Totalinvesteringen inklusive bidrag från Klimatklivet är på 20 miljoner kronor.

– Det passar bra för oss att göra den här satsningen nu. Det är en investering för framtiden som öppnar upp för att vi ska kunna fortsätta driva gården.

I den nya biogasanläggningen samlas gårdens gödsel i en mottagningsbrunn och därifrån portioneras den vidare till en rötgaskammare med värme i rätt nivå där gas produceras. Gasen går till en förbränningsmotor som omvandlar den till el. Spillvärmen från motorn tas tillvara och leds

via kulvert till gårdens värmesystem och ger värme till djuren. Det blir en del av den energieffektivisering på gården som skapas genom byggandet av den nya anläggningen. En annan positiv bieffekt av biogasproduktionen är att den biogödsel som blir kvar efter rötningen är mer effektiv för grödorna.

– Anläggningen ska bära sig själv ekonomiskt och det primära målet är att försörja oss själva med el och värme. Vi producerar elen på vår sida av mätaren och vår ström går först, där betalar vi ingen nätavgift. Självklart har den el som sedan blir över en plats på marknaden, säger Dag.

Biogasanläggningen byggs ihop med gårdens el- och värmesystem och med gödseltillförseln.

Nygårds anläggning producerar el dygnet runt året om men efterfrågan på överskottet ser lite olika ut beroende på vad klockan är.

– Visst kan man lagra den producerade elen i batterier för att sälja när marknaden betalar mer, men vi kan också lagra gasen som ska bli el i vårt gaslager. På så vis kan vi sedan producera mer el när priset är mer fördelaktigt. För vår egen del innebär det här att vi inte behöver köpa lika mycket el och ved och ur ett större perspektiv så minskar utsläppet av metangas vilket är bra för vårt klimat.

Utöver den egna el- och värmeproduktionen finns det också en hel del synergieffekter med biogasanläggningen, berättar Dag.

– En biogasanläggning berör all infrastruktur på gården. Inte bara energitillförseln utan också gödselhanteringen och alla transporter. En bonus är att byggandet av anläggningen ger oss ett bra tillfälle att rusta upp vad vi har. Vissa saker börjar bli lite till åren och på det här sättet kan vi redan nu göra steg i planeringen inför framtiden. Automatiseringen av gödselhanteringen är ett exempel. Vi kommer att få en modernare gård, sammanfattar Dag Lindahl.

MATS FREDRIKSSON På uppdrag av Katrineholms kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen

”För vår egen del innebär det här att vi inte behöver köpa lika mycket el och ved och ur ett större perspektiv så minskar utsläppet av metangas vilket är bra för vårt klimat.”