BLOMMOR • Kunderna hos Annas Gröna Rum bjuds efter renoveringen av lokalerna på öppnare ytor som trots att sortimentet egentligen är av samma mängd och innehåll ger en känsla av att här finns det mer att välja bland.
– Ja, allt syns på ett helt annat sätt nu, säger Anna Carlsson som är mycket nöjd med föränd ringen. Vi har fått en luftigare känsla med mer rymd. Blom morna är placerade på bord på golvet, är lätta att hitta och heminredningssakerna finns utefter väggarna och är lätta att se. Enklare för oss som jobbar här och lättare för kunderna att få en överblick vad vi har att erbjuda.
ARBETET HAR TAGIT ett år från planeringen började till det var klart.
– Även snickarna ska ju kun na planera in sin tid. Vi hade en idé som vi finslipade tillsam mans med Tegelstaden som sedan utförde arbetet.
– Alla här hos oss har varit involverade och det känns otroligt skönt nu när det är klart. Arbetet tog sex veckor och vi valde att ha öppet under hela tiden som renoveringen pågick så det har varit lite stökigt här.
Men kunderna har haft förståel se vilket vi tackar för, säger Anna Carlsson.
FREDRIKSSON
FRAMTID • I närmare ett år har arbetet med Katrineholms platsvarumärke pågått. Syftet är bland annat att kommunen ska få fler besökare, föeretagse tableringar och inflyttningar.
Sedan drygt 20 år tillbaka har Katrineholm marknadsförts med hjälp av varumärket Sveriges Lustgård. Ett uttryck hämtat från Nils Holgerssons underbara resa där begreppet Den vackra lust gården symboliserade Sörmland. Katrineholm skrev om texten något och gjorde uttrycket till sitt eget.
MEN MED TIDEN har det blivit svårt att fylla varumärket med ett innehåll motsvarande namnet och användandet av det har tun nats ut, framför allt från närings livets sida där flera upplever att man inte har någon nytta av det. Frågan om det ska behållas eller bytas ut är nu en del i arbetet med att ta fram en ny strategi för platsmarknadsföring. En strategi som ska vara klar till årsskiftet.
– Syftet med strategin är att fler ska besöka Katrineholm, flytta hit, etablera företag eller skapa arrangemang här, säger Camilla Lindgren, kommunika tionsstrateg på Katrineholms kommun.
CAMILLA, TILLSAMMANS med Ja kob Jansson, vd på +Katrineholm, är de som främst arbetar med att ta fram strategin. En analys av nuläget har gjorts, information
har samlats in och med hjälp av konsultbolaget Placebrander har en förstudie sammanställts.
– Näst intill alla katrineholma re som vi pratar med beskriver Katrineholm som en trevlig, lagom och lite tråkig stad, säger Camilla. Dock finns det väldigt få associationer kopplade till Katrineholm. Sporten nämns, grönska och natur. Men det finns inte en tydlig negativ eller positiv bild utan den är ganska neutral. Det vill vi ändra på.
ARBETET MED platsvarumärket har pågått i snart ett år med in samling av material via enkäter, enskilda samtal, analyser med mera. I augusti genomfördes workshoppar i Lokstallet där ett 40-tal personer från olika delar av samhället deltog. I mitten av oktober hölls också en workshop med kommunens politiker.
DET FINNS ÄVEN arbetsmate rial från tidigare att jobba med, bland annat medborgarunder sökningen från 2021, som visar
behovet av att jobba med den interna stoltheten. Något som också syntes i workshoparna.
– Den största utmaningen vi har är att öka stoltheten. Att vi som bor här blir ambassadörer
och talar gott om Katrineholm. Ingen marknadsföring i världen kan hjälpa oss om vi fortsätter fokusera på det vi saknar, snara re än det vi har, säger Camilla.
MATS FREDRIKSSONHANDEL • Presentkort har bli vit en allt populärare gåva. Inte bara som present från person till person, även många företag väljer att ge sina anställda pre sentkort som julgåva eller gåva i samband med semester eller vid pensionering.
De flesta butiker erbjuder pre sentkort som de ger ut i egen regi eller som gäller inom den kedja de verkar. I Katrineholm har länge funnits ett lokalt pre sentkort. Ursprungligen såldes det av Köpmannaföreningen och gällde bland dess medlem mar. I dag administreras det av +Katrineholm och kan lösas in bland ett antal av deras med lemsföretag.
– Våra medlemsföretag om sätter presentkort för flera mil joner kronor årligen, säger Jakob Jansson, vd på +Katrineholm som tycker det är en bra möjlighet att värna om det lokala näringslivet.
– Vi ser en trend att allt fler väljer att handla mer lokalt, närproducerat och hållbart. Våra presentkort är både en perfekt present, men också en investering i Katrineholm och vår närvärld, säger Jakob Jansson.
DE LOKALA presentkorten gäller hos över 70 företagare. Spänn vidden är bred och för korten kan man handla blommor, med icin, kavajer, crepes, hundmat, målarfärg, råbiff, yoga, visitkort, bröllop, profilkläder, glasögon,
hemstädning och kulturupplevel ser. Bland annat.
Presentkorten är giltiga i två år från försäljningsdagen och finns att köpa förutom på Turistinformationen också hos ICA Maxi. På annan plats här i tidningen finns en lista över de platser som tar emot present korten.
ÅKES SKOR ÄR en av de butiker som tar emot presentkorten och Petra Vasseur och Hege Dahlberg tycker att de ger ett bra tillskott till butiken.
– De gynnar ju inte bara oss inom handeln utan också restau ranger och caféer. Presentkorten växlar också upp försäljningen. De flesta kunder kompletterar
inköpet via presentkorten med egna pengar och köper då en dyrare produkt. Man köper ett par skor för 1000 kronor som kanske känts för dyra tidigare, säger Hege som också är nöjd med administrationen.
– Den är smidig och enkel och kräver nästan bara 20 minuters promenad över till +Katrineholm en gång i månaden. Det kan man stå ut med, skrattar hon.
– Vi får in presentkort varje vecka och till julhelgen och veckorna efter jul är det alltid en topp. Först med de som fått dem innan jul av företagen de jobbar på, sedan de som fått presentkort hemma i julklapp, säger Petra.
MATS FREDRIKSSON
HUNDLIV • I nya lokaler på Videvägen 26 håller Ingela och Griffisarna till. Ingela heter också Andersson och är utbildad hundterapeut, beteendecoach, hundpsykolog och licensierad kostcoach. Bland annat.
Hon är samhällsvetare och har också läst 180 högskolepoäng psykologi och beteendevetenskap, utbildat sig till hunddagisföre ståndare, balansbollsinstruktör, friskvårdsinstruktör och besöksoch terapihundsförare. Griffisarna är hennes egna hundar som hon har åtta av plus en bergamosco, och att hundar är hennes liv är ingen svår gissning.
– Jag har alltid varit intresserad av hundar, berättar Ingela. Jag läste till djurvårdare på gymnasiet men har sysslat med annat och inte jobbat inom det här yrket förrän nu under senare år efter att ha gått min första hundutbildning 2016.
– Ingela och Griffisarna har jag drivit sedan 2019. Då var min tanke att hålla på med terapihundar men så fick jag frågan om att hålla i en spårkurs. Jag tänkte att det kan jag ju prova. Den blev populär och jag tyckte det var roligt. Sedan har verksam heten vuxit och i dag har jag ett brett utbud som jag kan erbjuda hundägare.
INGELA GÖR ALLTING själv i egen regi och delar tiden i den egna firman med jobb på en grisgård.
– Jag jobbar med grisar ett par dagar i veckan och med hundar på kvällar och helger, men jag tycker det är kul med både grisar och hundar. Jag är utbildad djurskötare och har också läst 7,5 högskolepoäng inom gris. Jag har jobbat med grisar varje dag sedan 2010, bland annat även jobbat på tre tidigare besättningar som förman eller biträdande förman under åtta år.
– Men målet är att bara jobba med hundarna och det är där för jag vill ha ett brett utbud, då får man lättare ett stort underlag kunder.
MED DEN NYA lokalen får Ingela helt nya förutsättningar att erbjuda träning och kurser.
– Lokalen har en matta som ger bra grepp för hunden och gör golvet halkfritt. Jag har även försett lokalen med diverse redskap som vi kan använda på träningen. Lokalen är ljus och rymlig och har två speglar för att man lättare ska kunna se hur man agerar tillsammans med hunden. Jag kommer också att få tillgång till utemark i anslutning till lokalen här på Videvägen. Där blir det en hundgymsbana och mer yta att leka och träna på. Plus att jag kan ha kurser med fler hundar.
– Tidigare var jag vid Stalls Backe men nu kan jag planera kurser och inte behöva tänka på mörkrets inbrott och det går att jobba året runt oberoende av väder, säger Ingela, som gärna tar emot förslag på nya kurser för hundar och deras ägare.
– Det finns inga gränser, det är bara frågan om att hitta saker som kunderna vill göra. Kom med förslag så skapar jag kurser.
MATS FREDRIKSSONMÅNADENS PROFIL • Viljan att klara sig själv och inte vara beroende av någon annan har varit en av drivkrafterna som tagit henne till att bli egen företagare och chef över 20 anställda. Möt Maria Fredriksson, vd för TT Service Solution.
MARIA FREDRIKSSON GILLAR ordning och reda och beskriver sig själv som en person med ett stort kontrollbehov. Att hon framgångsrikt driver ett serviceoch städbolag verkar därför fullt logiskt i dag, men inget hon såg framför sig när hon som nybliven tonåring tog sina första kliv ut på arbetsmarknaden. Arbetet har sedan alltid varit en viktig del i Marias liv.
– Jag började jobba extra med städ redan när jag var 14 år och under hela gymnasieti den jobbade jag parallellt med skolan. Efter städandet blev det äldreomsorgen men också en tid i gatuköket hos Lasse Mack vilket var en fantastiskt rolig tid där det hände saker hela tiden. Men förutom äldreomsorgen och gatuköket har jag alltid jobbat inom städbranschen.
– Jag är mittenbarn och det sägs att då är man den som ofta tar mycket ansvar. Jag har alltid haft min egen ekonomi med ordning och reda och höga krav på mig själv. Jag har alltid velat klara mig själv och det tänket fanns nog tidigt med i det mesta jag gjorde.
Hon är uppvuxen i Sköldinge och Valla och fritiden bestod av mycket idrott. Som fotbollsmål vakt var hon så duktig att hon blev uttagen i zon-laget, men i stället för att då satsa ännu hårdare hoppade hon av och slutade spela.
– Jag gillade fotboll men tyckte inte om att det blev så många måsten och krav från andra. Jag ville vara fri och sköta mig själv, förklarar Maria. Annars är jag nog egentligen en tävlingsmän niska men då mer vad gäller mina egna insatser. Jag vill pre stera bättre varje gång.
FÖRMÅGAN ATT HA koll på läget och reda ut sin egen tillvaro blev också viktig för henne som ung mamma.
– Jag fick barn när jag var 20 men var tillbaka och jobbade efter ett halvår, gick på timmar och tog vad jag kunde. Det var först året efter som jag fick fast anställning på ISS. Sju år senare kom det andra barnet och jag tyckte att åldersavståndet mellan
Ålder: 48 Familj: Sambo och två vuxna barn Bor: Baggetorp Intressen: Jag gillar att träna på gym Läser: Är ingen bokläsare men jag läser lokaltidningen. Gillar nyheter och googlar gärna fakta. Ser på TV: Nyheter förstås. Kanske någon serie. Annars är TV:n något som mest står på i bakgrunden. Viktigast just nu: Jag jobbar mycket och det viktigaste just nu är att hitta balans mellan arbete och fritid.
dem var bra. Det är lite lättare med ett litet barn om det äldre går i skolan.
– Nu är barnen vuxna och jag tycker det är spännande när även den yngsta håller på att flyt ta hemifrån. Men det här med att bli farmor och mormor kan vänta ett tag, mina barn kan få vara just mina barn ett tag till. Det är också mycket tuffare att ha barn i dag än på min tid. Då behövde man inte sådana saker som fast jobb, det löste sig i alla fall.
– Sedan tycker jag nog att jag inte är redo för barnbarn. Då vill jag kunna lägga mer tid på familjen så den saken får gärna vänta. Jag har ju också ett stort kontrollbehov, vill inte att det ska hända något och med små barn skulle man åter igen behöva vara på topp.
– Jag vill gärna andas lite mellan generationerna, säger Maria och skrattar för mitt i livet vill hon inte känna av någon pressande tidsfaktor.
– För mig handlar det här mer om praktiska saker än om ålder
skris. Jag har inga problem med att åldras och ser fram emot att fylla 50. Det är ju alla de här åren som tagit mig dit jag är och jag har aldrig känt någon åldersnoja. Jag checkar av och tittar framåt. Man kan ändå inte förändra det som är historia, bara lära sig av den. Och man får inte fastna i det gamla.
FAST ANSTÄLLNING innebär trygghet och Maria blev kvar på ISS till 2017.
– Då ringde Tomas Thor från Hotel Statt och frågade om jag kunde tänka mig att starta eget bolag tillsammans med honom och Sarah Lagerbäck. Vi kände varandra väl, de hade ISS som leverantör på hotellet och nu ville de ta över i egen regi. Med en sådan bottenplatta av uppdrag kändes det ganska säkert och beslutet att tacka ja var egentli gen inte så modigt men det var ändå en stor omställning från mitt tidigare arbetsliv.
Tillsammans med Tomas och Sarah startade Maria städbolaget TT Clean Solution.
– Jag tänkte att det i början bara skulle handla om hotell städningen men den idén höll i ungefär en vecka, berättar Maria. När folk fick veta att jag skulle starta eget började de höra av sig. Hälsogymmet till exempel blev kunder på en gång.
– Jag har aldrig varit en säl jande person som åkt runt och knackat dörr och så. Men alla år i branschen hade gett mig ett brett kontaktnät och det hade vi nytta av nu.
Det nya bolaget växte snabbt och inriktningen blev bredare.
– När vi startade var vi sex personer i bolaget. I dag är vi 20. Vi har också bytt namn till TT Service Solution då vi tar på oss större åtaganden. Jag tänkte att vi aldrig skulle ha fler än tio an ställda, då är det svårt att kont rollera företaget. Men när kraven från kunderna har ökat har våra uppdrag växt och antingen skulle vi gasa eller backa och det fick bli framåt som gällde.
MED 20 ANSTÄLLDA är frågan hur mycket Maria själv är ute på golvet?
– Jag är driften. Kanske att träffa vet. Att vara slut där jag utför uppdragen kunderna – Men affärsmässiga därför jag balans, komma bordet. Inte skull utan nas, säger lösningar – Jag har
problem med emot att här åren och jag åldersnoja. framåt. förändra det lära sig av fastna i
innebär kvar på Thor från om jag starta eget honom kände ISS som och nu ville Med en uppdrag säkert och egentli det var omställning från Tomas och städbolaget
början hotell idén höll i berättar Maria. skulle höra av exempel en säl runt och Men alla år mig ett hade vi
snabbt bredare. vi sex är vi namn till TT på oss tänkte att tio an att kont när kraven har våra antingen skulle det fick bli
frågan är ute på
– Jag är ganska mycket ute i driften. Kanske för mycket, men att träffa kunder är det bästa jag vet. Att vara med från början till slut där jag och medarbetarna utför uppdragen tillsammans och kunderna blir nöjda.
– Men jag driver också det affärsmässiga själv och det är lite därför jag behöver hitta en bättre balans, komma tillbaka till skriv bordet. Inte bara för affärernas skull utan också för medarbetar nas, säger Maria som börjat hitta lösningar på situationen.
– Jag har anställt en arbetsle
dare på städsidan och en på ser vicesidan och jag tror mycket på den organisationen vi bygger nu.
Vi är för stora för att ha det som när vi började. Jag backar tillbaka och delegerar även om jag kommer att ha personalansvaret kvar. Det är ett tungt ansvar med koll på lagar och regler.
– Kanske behöver vi också ta in personer utifrån till styrelsen.
Nu är vi tre ägare som sitter i där och vi borde bli fler. Jag känner att jag behöver bli utmanad av några som kan utveckla det vi redan har.
ATT UTMANA SIG själv har tagit Maria dit hon är nu.
– Jag vet att jag är bra på att driva företag. Jag hade inte den tanken som 17-åring, mer en vilja att klara mig själv. För mig handlade pengar om att inte vara beroende av någon annan. Visst är det kul att tjäna pengar men inte på bekostnad av något annat. Det ska vara roligt att tjä na pengar, men det ska inte vara huvudsaken, avslutar Maria.
MATS FREDRIKSSON
LJUSA IDÉER • Att göra det enkelt för sig och bara tända taklampan för att få ljus i höstmörkret tillhör en förgången tid.
I dag har vi fler ljuskällor utspridda i rummen och att få dem att sprida rätt ljus till rätt pris kräver sin kunskap.
– Genomsnittet är minst fem ljuskällor i ett normalt rum men det är inte ovanligt med fler, berättar Marcus Strömberg på Elon Elektrotjänst som också konstaterar att det går lite mode i det här.
– Man möblerar om lite och på det här sättet blir det lättare att låta ljuset ingå i inredningen.
LED-LAMPORNA HAR revolutionerat förutsättningarna för ljus sättning och när det gäller själva ljuskällan finns det fler saker att tänka på.
– För färgen på ljuset pratar man om Kelvin tal, det vill säga olika färgtemperaturer från vitt till gult. Den gamla glödlampan låg på 2700–3000 Kelvin. I ett badrum vill vi ha lite vitare ljus på 4000 Kelvin medan mysbe lysningen går ned till 2100 Kelvin.
– Det gamla watt-talet är ersatt av begreppet Lumen som anger hur mycket synligt ljus en ljuskälla avger. Watt är enheten för den elektriska effekt en ljuskälla drar. Lumen talar om hur starkt lampan lyser men säger inte något om vilken färgtempera tur det blir.
MED DAGENS ELPRISER är energiåtgången för ljuset också något som spelar roll. Även här har LED-belysningarna påverkat hur ljuskonsumenterna tänker.
– Dagens LED-lampor kanske är något dyrare i inköp men betydligt billigare i drift jämfört med de gamla glödlamporna.
En 806 Lumen LED-lampa som motsvarar en 60 watts glödtråd slampa kostar 49 kronor har 15 000 brinntimmar. Med normal förbrukning motsvarar det cirka 15 år och med ett elpris på två kronor per kilowattimme blir den totala driftkostnaden 180 kronor för den här lampan. Jämför vi med en gammal 60 watts glödlampa som kostade cirka 10 kronor och hade 1000 brinntim mar så skulle driftkostnaden för den bli cirka tio gånger så hög, säger Marcus.
SÅ ÄVEN MED skyhöga elpriser kan vi nog förvänta oss julbe lysningar som åtminstone kommer i närheten av vad vi sett de senaste åren.
– I dag används LED-slingor överallt. En slinga på tio meter med 100 ljus och en brinntid på cirka 50 000 timmar har en drift kostnad på cirka 11 öre per dygn med dagens elpris. Den har ett skarpt ljus och syns bra i trädgården.
– Det blir ett tydligt julljus men LED-lampornas svagare ljus kan också vara en av orsakerna till att de aldrig slagit igenom som belysning till ljusstakarna. Där vill folk gärna ha kvar det gamla lite mysigare ljuset, säger Marcus Strömberg.
MATS FREDRIKSSONÅterigen är det dags för ett av Katrine holms populäraste kulturevenemang under året, Litterär afton. Under drygt ett par timmar sätts fokus på böcker nas värld när författarna Jens Lapidus, Catharina Ingelman-Sundberg, Patrik Svensson och Åsa Hellberg gästar oss för att berätta om sina nya verk.
LITTERÄR AFTON • Jens Lapidus är en av landets mest kända författare. 2006 kom debutromanen Snabba Cash ut. Den följdes av Aldrig fucka up och av Livet de Luxe. Ytterligare en trilogi i äm net Stockholms undre värld, Viprummet, STHLM Delete och Top Dogg har sedan lämnat Jens Lapidus arbetsrum tillsam mans med ett par novellsamlingar, några barnböcker och den dystopiska framtidsvisionen Paradis City.
Att Jens Lapidus arbetade som advokat var helt avgörande för skapandet av Snabba Cash.
– Det var grundpremissen för mitt skrivande då. Jag hämtade mycket därifrån, dels i detaljerna men också i de stora frågorna om kriminalitet i allmänhet. Jag hade bred kunskap om ämnet och om språket, kunde skämten och visste saker som hur man förvarar kokain och driver knarkhandel i Stockholm. Jag visste hur man kunde gestal ta en kriminell människa på ett trovärdigt sätt.
TILL SKILLNAD MOT de flesta spänningsromaner i kri minell miljö befolkas inte Jens Lapidus böcker av poliser som jagar bovar. I stället kretsar berättelserna kring de kriminella som konsekvent fattar fel beslut och dras in i en värld som till slut förgör dem.
Niklas Linder presenterar och samtalar med författarna under Litterär afton och det är fjärde gången Niklas antar rollen som programledare. Vi känner igen honom från KatrineholmsRevyn där han under tidigare år funnits med på scenen men där han också varit en av manusförfattarna. Niklas är också känd från det lokala populära coverbandet Vaert.
– Jag kanske ser kriminella på ett annat sätt eftersom jag träffat dem i häktesrum och på andra sidan skranket, men min ambition när jag skriver är att beskriva hela människor. De är ständigt jagade, mår inte så bra och det går ändå åt pipan för dem så jag tycker inte att jag ger någon glamoriserande bild.
DEN NYA BOKEN Mr Ett är en uppföljare till Top Dogg och utspelas i Södertälje där gangsterbossen Isak är trött på att vara Mr Ett och vill kliva över till den lagliga sidan. I kulisserna väntar en ny kung på att ta över. När Isaks son försvinner förändras förutsättningarna och Isak måste tillbaka till gatan. Teddy och Emelie dras gradvis in i makt kampen som uppstår efter Isaks abdikation.
– Med tanke på vad som sker i Södertälje nu med gäng mord är likheten mellan boken och verkligheten nästan kuslig.
ÄVEN OM DET är fem år sedan Jens Lapidus lämnade ad vokatyrket för att satsa på författarskapet på heltid är han återkommande med i Efter 5 i TV4 och diskuterar ämnet kriminalitet i allmänhet och gängkriminalitet i synnerhet.
– Det är ett ständigt diskussionsämne vilket har inne burit att frågan nu är på agendan och mycket forskning pågår. Risken för var och en att bli utsatt för våld är extremt liten men situationen sprider oro och rädsla vilket påverkar vår syn på samhället vilket är allvarligt.
– Man måste ändå vara hoppfull men det kommer att ta tid. Det är många olika faktorer som gjort att vi hamnat där vi är. Problembilden är komplex och man måste jobba långsiktigt. Med lagstiftning givetvis, men också med skolan, bostadspolitiken och hur vi tar oss an den manliga normbilden. Att spärra in folk är bara en reaktiv åtgärd när allt redan har hänt. Platserna fylls bara på underifrån med yngre och yngre personer.
– Det här är inga unika problem för Sverige, det finns kriminella gäng i andra länder också. Men något har gjort att svenska kriminella blivit så lättkränkta att de skjuter för minsta grej, det är lite speciellt för Sverige. Men den kriminella världen sätter tydligen sin egen speciella kultur i varje land.
JENS LAPIDUS BÖCKER har förvandlats till både film och tv-serier. Konceptet har växt och han har haft nytta av sina juristkunskaper när det gäller rättighetsfrågor.
– Jag har ganska bra kontroll över det jag producerat. Men för att få ännu bättre koll över vad mina egna krea tiva idéer tar vägen, har jag startat ett produktionsbolag som heter Strive Stories tillsammans med producenten Nicklas Wikström. Jag tycker att det är kul att jobba på det här sättet och det är mycket som pågår just nu. Bland annat har vi tagit fram en Cava och en Barbera som heter Snabba Cash och som finns på vissa utvalda systembolag men också i Systembolagets s.k. beställningssortiment, säger Jens Lapidus.
MATS FREDRIKSSONPå plats under Litterär afton kommer Pernilla Almkvist och Younes Ellamari från nystartade Katrineholms Bokhandel att finnas. I pausen kommer de att se till att de gästande författarnas böcker finns att köpa. Böckerna signeras på plats av författarna själva. Betalning kan ske kontant, med kort eller via swish. – Det ska bli fantastiskt kul och vi är jätteglada för att få vara med och göra det här, säger Pernilla Almqvist.
ARRANGÖR:
Entrebiljett A, 470:Svampsoppa serveras med bageriets bröd. Dryck köpes i baren. Kaffe och bageriets kaka.
Entrébiljett B, 550:Klassisk räksmörgås serveras med ett glas vin alt alkoholfri dryck. Kaffe och bageriets kaka.
Biljetter: Turistinformationen, Järnvägsstationen, Katrineholm. Öppettider månd–fred 11.00–15.00 eller ring 0150-44 41 40. Bordsplacering gäller. Medtag biljetten till Safiren. Placering efter numret på biljetten. Insläpp sker från 14.30. I pausen säljs och signeras de aktuella böckerna. Hörslinga finns i lokalen. Garderobsavgift 20:- (swish eller kontant betalning)
”Likheten mellan boken och verkligheten nästan kuslig”
kommer att hamnat måste jobba med manliga åtgärd underifrån det finns har gjort skjuter Men den speciella kultur film och nytta av sina producerat. egna krea produktionsbolag producenten jobba på nu. Bland som heter systembolag beställningssortiment, FREDRIKSSON
LITTERÄR AFTON • Mitt i livet bytte Åsa Hellberg karriär. Från att ha varit produktchef på ett livsmedelsföretag sadlade hon om och blev författare när den självbiografiska boken Casanovas kvinna kom ut. Sedan dess har hon varit oerhört produktiv och har skrivit 16 böcker på tio år.
– Jag hittar dramaturgin och strukturen direkt när jag börjar skriva på en bok och det är kanske min styrka som författare, säger Åsa Hellberg.
LITTERÄR AFTON • Catharina Ingel man-Sundberg har en bakgrund som marinarkeolog men också som jour nalist. Parallellt med uppdraget som nyhets-, kultur- och vetenskapsjourna list på Svenska Dagbladet började hon skriva historiska romaner och populär historia. Så bra att hon 1999 tilldelades Lars Widdings pris som årets svenska författare inom den genren.
Sitt skönlitterära genombrott fick hon för tio år sedan med första boken om Pensionärsligan. Kaffe med rån blev en internationell bestseller, hamnade på topplistor runt om i världen och tilldelades det italienska litteratur priset Premio Roma.
Serien om Pensionärsligan har förutom Kaffe med rån också omfattat Låna är silver råna är guld, Rån och inga visor samt Goda rån är dyra och nu är vi framme vid Det rånar sig nog. Den femte och, enligt Catharina, sista delen.
– Man ska sluta med flaggan i topp. Till de här fem böckerna har jag hittat på 15 brott och det blir allt svåra re att hitta på nytt. Men sedan jag sa att det är den sista boken så har jag kommit på några nya brott så vi får väl se hur det blir.
CATHARINA SKRIVER samhällskritiskt med en stor portion humor och är översatt till 29 språk över hela världen.
– Jag ville inte skriva deckare, jag kände att det var roligare att skriva underhållande. Det borde ju vara några som var intresserade av att fnissa, förklarar hon övergången från populärvetenskap till pensionärsfiction.
Pensionärsligan ger sig ut på stöldturnéer för att hjäl pa dem som har det svårt. Hittills har de engagerat sig bland annat i åldringsvården, finansvärlden och glesbyg den. Den här gången tar sig ligan an det digitala AI och robotsamhället och bristen på normalt socialt umgänge.
CATHARINAS HUMORISTISKA feelgood-romaner har lan dat bättre hos sina läsare än hos kulturetablissemanget.
– Jag är väldigt strukturerad och disciplinerad och jag skriver gärna mina berättelser i ett svep. När jag väl börjat på ett projekt så färdigställer jag det på 10–12 veckor. Sedan är jag klar med min del och då tar redigerarens och förläggarens arbete vid.
ROMANERNA HANDLAR om relationer av olika slag. De är glada, fartfyllda, humoristiska och varma med en seriös underton och brukar sorteras in i feelgood facket.
– Jag vet inte om det är jag som valt genren feelgood eller om det är den som valt mig. Men jag skriver böcker som är som de jag läste när jag växte upp. Böcker med starka kvinnliga karaktärer som är tilltalande att läsa om.
2012 KOM HENNES första feelgood roman, Sonjas sista vilja. Den första av tre i Sonja serien.
Hon har också skrivit en trilogi om kvinnorna på Flana gans Hotel i London och nu kommer Inte utan min syster, den första delen av tre med hennes egen släkthistoria från Fjällbacka som bas.
I Inte utan min syster möter vi systrarna Anna och Cor
nelia som växer upp i en fattig familj på en gård utanför Fjällbacka. De får ändå chansen att resa till storstaden och utbilda sig till sjuksystrar men ödet drabbar dem olika. Ett oäkta barn, en ansvarslös man och förbjuden kärlek drar isär systrarna och tragedierna följs av år av svårigheter.
Anna är Åsa Hellbergs gammelfarmor och i en dra matisk roman baserad på kvinnoöden i den egna släkten berättar Åsa Hellberg om förra seklets kvinnor som vill ha rätten att välja sina liv.
– JAG GILLAR att skriva böcker i serier och förlaget gillar det också. Den här gången tänkte jag skriva ett TV manus, jag kände att mina släktingar skulle göra sig bra på film. Men min förläggare sa att det fick jag gärna göra, men först ville de trycka historien i bokform.
– Jag avverkar släkten i de här tre böckerna. Nummer två i serien är klar och jag har precis börjat skriva på den tredje och sista delen. Just nu är jag också i färd med att skriva kontrakt på tre nya böcker efter systrarna från Fjäll backa trilogin, berättar Åsa Hellberg.
LITTERÄR AFTON • Patrik Svenssons debut som författare blev en succé utan dess like. Boken Ålevangeliet tilldelades 2019 Augustpriset i fackboksklassen och såldes till 35 länder. Den hamnade på New York Times lista över Årets 100 bästa böcker och sattes till och med upp i en scenversion på Folkoperan.
– Ja, det blev ett enormt genomslag och jag känner mig lyckligt lottad. Lite bortskämd, säger Patrik. Men man får vara realist. Jag vill skriva fler böcker och det gäller först och främst att etablera ett författarskap. Jag vill visa att jag har mer att berätta och jag har fått jättebra recensioner även för Den lodande människan. Nu börjar jag också vara ute och träffa läsarna och jag har fått fin respons även från dem.
ÄVEN DEN NYA boken utspelar sig i havet.
11.00–15.00 eller biljetten. lokalen.
– Ingen på kultursidorna är intresserade men läsarna är det. De hör av sig och säger att det är det roligaste de läst och sådant värmer. Det är också kul att så många ungdomar hittat mina böcker. Jag skriver om allmän mänskliga saker som roar, böcker där folk är snälla mot varandra. Mina bovar är mänskliga, listigare än polisen och de begår snälla brott.
– Jag har legat på topplistor i dryga tiotalet länder och fått åka på 18 utlandsresor genom mitt skrivande. Det är nog roligare än att vara kulturellt accepterad, säger Catharina.
FREDRIKSSON– Jag är kvar i samma element även om böckerna är oli ka. Det här är en essäsamling med ett övergripande tema om ett ofantligt mycket större ämne. En bok om människans relation till havet, hur vi försöker förstå det och erövra det. En bok om den speciella nyfikenhet som lockat människan att lära sig nytt och havet är den bästa platsen för alla som är nyfikna. Det är så mycket att finna, forskare tror att det finns 750 000 arter kvar att upptäcka.
MED EN BAKGRUND som kulturjournalist på Sydsvenska Dagbladet kan det tyckas udda att Patrik valt fackböcker som genre, men det har sin förklaring.
– Jag har alltid varit intresserad av naturvetenskap och historia. Sedan har jag kanske med mig ett sätt att skriva
som kommer mer från den skönlitterära världen. Jag vill ge en läsupplevelse och jag tror på att skriva på ett vackert och levande sätt.
PATRIK FORTSÄTTER GÄRNA skriva i den riktningen som han har börjat.
– Jag tycker att jag ser ett ökat intresse för att skaffa kunskap om naturen och det kanske hänger ihop med att vi också ser ett hot mot den. Vi behöver bli påminda om vad vi håller på att förlora.
FREDRIKSSONDEN ÅRLIGA undersökningen av Företagsklimatet från Svenskt Näringsliv har nyligen presenterats. Vi är stabila och vi klättrar några steg uppåt i rankingen.
Jag har varit med under hela vår fantastiska utvecklingsresa från 2006, då vi låg i botten på plats 284 (av 290) tills nu, då vi ligger på plats 66. Det som glädjer mest är inte rankingplace ringen i sig, utan det positiva omdöme vi får och de markanta förbättring ar vi gjort inom områden som t ex upphandling och konkurrens från kommunens verksamheter.
En faktor i denna positiva utveck ling är att Katrineholm utvecklats betydligt, t ex på handelsområde Lövåsen och vårt logistikområde.
PARALLELLT MED att man växer och verksamheter etableras eller expan derar ställs man också på prov och kraven ökar. De högst prioriterade åtgärderna som företagen framhåller som viktigast för att förbättra före tagsklimatet är;
Minskad brottslig och ökad trygghet Ökad samverkan mellan skola och näringsliv
• Anpassa utbildning efter företagens kompetensbehov
• Bättre dialog mellan kommunen och företag
• Bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare
GLÄDJANDE NOG kan vi konstatera att vi aktivt jobbar tillsammans med näringslivet i samtliga frågor, som vi på sikt hoppas ska ge positivt utslag i denna och andra undersökningar men framför allt att det gör skillnad för Katrineholm.
Du hittar information om under sökningen på foretagsklimat.se/katri neholm
NÄRINGSLIVSNYTT • Magnus Runes son är ny samhällsbyggnads- och närings livschef i Katrineholm. Med bakgrund som utbildad arkitekt har byggandet alltid haft en central roll i hans yrkesliv även om det under den senare delen av karriären mest handlat om att bygga samhällen ämnade för framtiden.
I mitten av augusti var Magnus Runesson på plats som ny chef för Samhällsbygg nadsförvaltningen i Katrineholm. I tjänsten ingår också uppdraget som Näringslivs chef, en kombination som Magnus ser mer fördelar än problem med.
– Det kanske inte är så vanligt att samma person har båda rollerna men det behöver inte vara negativt att den kommu nala näringslivsverksamheten är tillbaka inom Samhällsbyggnadsförvaltningen. Det innebär kanske en liten balansgång mellan myndighetsutövning och näringslivsfrågor för oss, men jag känner mig trygg i de olika rollerna.
– Myndighetsutövningen är en stor del av hur lätt eller svårt vi gör det för näringslivet. Med den här lösningen har vi nu möjlighet att jobba med de frågorna så att det blir lätt att starta verksamheter. Jag tycker det är bra och känner det som en otrolig fördel att vi nu på olika sätt kan vi ge näringslivet ännu bättre hjälp när de behöver. Uppdraget hänger ihop, från stra tegisk planering till detaljlösningar. Som företagare ska man inte behöva bli skickad till olika avdelningar och man får en person att jobba tillsammans med.
– Just nu jobbar vi på Samhällsbygg nadsförvaltningen med översiktsplan 2050. Att ha med näringslivsperspektivet där är bra. Hur ser till exempel arbetsmarkna den ut då? Vi har redan nu 2–3 miljoner människor på pendlingsavstånd från Ka trineholm. Det är en fördel att ta med det perspektivet och det gör också framtiden för oss mer spännande.
På avdelningen för näringsliv finns ock
så Carina Lloyd vilket ger Magnus en extra trygghet i vardagen.
– Carina kan lotsa folk till rätt person. Hon har också ett enormt nätverk när det gäller det lokala näringslivet. Just nu lotsar hon mig så att jag får träffa företagare och näringsliv för att vi ska kunna göra ett bra jobb tillsammans.
MED SIG TILL Katrineholm och sin nya tjänst har Magnus Runesson en gedigen bakgrund med bred erfarenhet från många delar av samhällsbyggnadsområdet.
– I grunden är jag utbildad arkitekt på
KTH och jag var projektledare i min egen konsultfirma i 15 år innan jag började job ba som stadsarkitekt i min gamla hemkom mun Gislaved. Genom åren har jag också varit bland annat planchef och teknisk chef inom kommunala förvaltningar och närmast kommer jag från tjänsten som chef för samhällsbyggnadsförvaltningen i Lomma.
– Det kanske finns de som har tankar kring att jag bytt inriktning och tjänst många gånger, men att jag har mycket med mig från tidigare uppdrag är nu en tillgång. Det har gett mig en bred kom
projektledare i min egen jag började job gamla hemkom har jag också och teknisk förvaltningar och tjänsten som samhällsbyggnadsförvaltningen i som har tankar och tjänst har mycket uppdrag är nu en bred kom
petens som vuxit fram genom de olika uppdragen.
Som ledare har Magnus en mjuk men tydlig framtoning och han ser sig som en mycket förändringsbenägen person.
– Det är egentligen hela grejen. Jag försöker analysera. Det är inte så att jag hittar på själv, medarbetarna vet bäst själva var skon klämmer. Jag lyssnar och hjälper till genom att ge mandat till förändring – kommer in och säger kör. Det är en positiv process där förändring blir det normala och jag tror att medarbetarna också förväntar sig det.
PRIVAT ÄR MAGNUS en person med många hyllor att placera hatten på. Mantalsskrivningsplatsen är på söder i Stockholm men veckodagarna kan också spenderas i övernattningslägenheten i Ka trineholm. Helgerna tillbringar han gärna på den gamla föräldragården i Småland.
– Gården sköter min systerdotter men jag är där varje helg. Dels för att stötta henne men också för att hjälpa min far som bor kvar på gården.
För att komplicera det här med boen det ytterligare tillbringar Magnus gärna tiden på resande fot med sin man.
– Han är från Israel så vi tillbringar ock så en del tid i Tel Aviv. Han är dansare och jobbade tidigare med Cullbergbaletten. Just nu är han i Berlin där han är regiassis tent till Mats Ek. De sätter upp olika verk och turnerar så det blir mycket resor. Vi har hållit på så här i 20 år och vi hinner i alla fall inte bli trötta på varandra, säger Magnus och skrattar lite.
Kulturen är ett stort intresse för Magnus och framför allt konsten har en stor plats i hans liv.
– Jag är utbildad arkitekt men har också gått på konstfack. Konsten är som sagt ett stort intresse men man behöver också kunna försörja sig därav valet att i stället satsa på KTH. I dag har jag har min egen
ateljé som jag byggt själv på gården på landet och där kan jag ägna mig åt måleri.
SOM FÄRDIGUTBILDAD arkitekt startade Magnus ganska snart egen verksamhet
– Jag jobbade mycket åt privatpersoner i början. Boendet är en stor del av livet och det är kul att hjälpa folk att få till bra lösningar på sina liv. Man får anpassa sig för att lägga upp en plan som de har råd med. Man får också se till att de inte bygger in sig i ett hörn utan kan ta sig till slutmålet även om byggperioden blir lite längre än planerat.
Inte många arkitekter har varit lika en gagerade i genomförandet av sina projekt som Magnus.
– Jag gjorde praktik på en arkitektbyrå och blev besviken på att byggfirmorna inte byggde som det var tänkt, så de första 5–6 åren var jag med och byggde allt som jag ritat. Jag ville vara på bygget och se mina ritningar förverkligas.
Även om han inte var utbildad snickare så lärde han sig efter hand byggandets ädla konst.
– Jag byggde mina föräldrars hus själv. Det tog fyra somrar och det var en enorm tillfredställelse när det var klart.
– Sedan började jag jobba med bygg firmor. Jag var kontrollansvarig och hade
därmed en självklar roll och kunde vara med i projektet ända från de tidiga idéer na till slutbesiktningen.
Från husritande i egen regi till sam hällsbyggande i stor skala ser Magnus ändå en röd tråd i sin yrkeskarriär.
– Jag har egentligen jobbat med samma sak hela tiden, det är bara skalan på projekten som ökat. Från villor till flerfa miljshus och nu kommunal planering. Då blir det också andra frågor att hantera som handlar om samhällsplanering och segregation bland annat. Skalan har vuxit men jag kan fortfarande se detaljerna när det behövs. Det gäller bara att man inte fastnar där.
MED SNART TRE månader på plats har Magnus bildat sig en uppfattning om Katrineholm.
– Det är först och främst en stad med en stadsstruktur som är väldigt attraktiv. En urban kärna som premierar att gå och cykla och där det är nära till allt. Det finns en täthet i centrum som gör det möjligt att bedriva handel, restauranger och caféer. Centrum är förhållandevis robust om jag jämför med andra platser och vi har en naturligt bra grund att stå på. En genom tänkt stadsmiljö som vuxit fram genom förändringar utförda med stora ambitio ner, en struktur man byggt vidare på. Allt detta givetvis beskrivet ur ett arkitekttän kande, säger Magnus och ler.
– Men jag tycker det är fantastiskt att vi har de här förutsättningarna. Om man inte ser och värdesätter kvaliteterna kan man lätt tappa bort dem. Nu ska vi fortsätta att förtäta så att centrum blir rikt, levande och tryggt.
HUR VIKTIGT ÄR det då att ha ett levande centrum?
– Det är A och O, säger Magnus. En stad som inte har en levande centrumkär na kommer att tappa. Då åker alla någon annanstans och det är svårt för en stad att bygga ett unikt varumärke utan ett levan de centrum. Alla externa handelscentrum ser likadana ut. Det är också tryggt med människor i centrum. Det finns ögon som ser om det händer saker. Tänk också på att vi ska gå och cykla i framtiden, något som både underlättar och underlättas av ett levande centrum.
Magnus har en tydlig bild av hur Katri neholms centrum ska bli mer levande.
– Det finns en enorm potential i det som vi nu kallar Triangeln, det vill säga sydsidan av järnvägen från resecentrum till Vasavägen. Inklusive nya torghuset. Ett område som i dag mest består av parkeringsplatser men som har en enorm potential att förstärka Katrineholms stads
”Det varumärke
”Just nu jobbar vi på Samhällsbygg nadsförvaltningen med översiktsplan 2050. Att ha med näringslivsperspek tivet där är bra”När Magnus Runesson blickar framåt på Katrineholm om fem år ser han hur stoltheten och självkänslan hos alla som bor här har ökat och vi har också hittat sätt att utveckla kransorterna som växer och vars invånare känner sig trygga med den service som finns.
miljö. Parkeringsplatserna kan finnas kvar men byggas över.
– Det blir något som syns hos alla som åker tåg och 100 000-tals människor kan se Katrineholms nya ansikte utåt. Det här området kan rymma kulturverksam heter men också hotell som vi verkligen behöver.
– Det är lätt att ta sig hit men vi måste kunna utnyttja den potentialen som Katrineholm har på ett bättre sätt. Man kan ha event här och folk från hela Sverige kan stråla samman i Katrineholm men vi behöver då klara övernattningsfrågan.
– Vi fick 2017 ett uppdrag från politiken att titta på förutsättningarna för Triangeln och ta fram ett utkast till strukturplan. Ar betet har intensifierats under hösten och förhoppningsvis får vi ett skarpt planupp drag inom kort.
PÅ FRÅGAN HUR hans Katrineholm ser ut om fem år har Magnus snabba svar.
– Triangeln är halvbyggd och hotellet invigs då. På Samhällsbyggnadsförvalt ningen har vi en ännu snabbare hand läggning, vi har utvecklat vår tillgång till rådgivning och vi har en god myndig hetsutövning. Näringslivet har utvecklats framför allt inom tjänstesektorn, besök
snäringen och de gröna näringarna men vi har också kvar våra industrier.
– Vi har utvecklat samarbetet med Flen och Vingåker. Stoltheten och självkänslan hos alla som bor här har ökat och vi har också hittat sätt att utveckla kransorterna som växer och vars invånare känner sig trygga med den service som finns.
– Jag hoppas också att vi kan utnyttja hela potentialen av Katrineholms arbets marknad så att gränser suddas ut, folk kan försörja sig själva och utanförskapet ha minskat.
DET ÄR MED stort engagemang som Magnus Runesson tar sig an uppdraget att bygga Katrineholms framtid och avsikts förklaringen är tydlig.
– Att få vara med och planera vårt framtida hållbara samhälle, påverka kli matutmaningarna i positiv riktning, skapa trygga, levande stadsdelar och miljöer, att ge förutsättningar för ett växande näringsliv så fler kan få jobb och leva ett bra liv. Något roligare, intressantare och mer angeläget kan jag inte tänka mig, sammanfattar han.
MATS FREDRIKSSON PÅ UPPDRAG AV SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
