+Magasin

Page 1

”Samma ungdomar återkommer och Spökbacken fyller en funktion som ungdomsgård”

+ K-BYGG + ICA SPECERITJÄNST + STUDIEFRÄMJANDET + KATRINEHOLMS FASTIGHETSSERVICE


Ta vara på gemenskaper Vintern har verkligen krupit fram. Iskristaller och snötäcken bäddar in landskapet vilket bidrar till en värmande känsla i vinterkylan. Västra Sörmland är vackrare än någonsin. Stämningsfulla julmarknader avlöser varandra och våra profiler i Spökbacken laddar för vintriga äventyr. Jag vill slå ett slag för att ta vara på gemenskaper. Vare sig det handlar om att ansluta sig till en lokal förening eller låna ett par skridskor och hitta nya kompisar på den nyspolade isbanan i centrala Katrineholm. En perfekt klapp kanske är en upplevelse som du delar med de dina. Den perfekta gesten blir att höra av sig till någon vi misstänker eller vet är ensam. Det finns massvis med besöksmål som lever upp på vinterhalvåret. Att pimpla vid Myrgryten eller Hjälmaren och grilla en gårdskorv räcker ibland för att uppnå eufori. I alla fall för en annan. Eller varför inte besöka några av trakternas stämningsfulla kyrkor, inte minst för Strålande Jul i Vingåkersbygden.

2

Vi vill även påminna om möjligheten till att handla sina klappar lokalt och det finns en uppsjö av de som tar emot våra lokala presentkort. Varje lokal krona bidrar till viktiga arbetstillfällen, levande centrum och gårdsmiljöer och inte minst till ett lokalt engagemang. Hoppas att vi ses på KatrineholmsJul som går av stapeln den 21 december. Centrum förgylls av granar, marknadsstånd, hästar och tomteverkstad. Därtill flera hundra ljuslyktor som våra förskolor och äldreboenden varit med och skapat. Mer stämning får man faktiskt leta efter. Jakob Jansson, VD, +Katrineholm jakob.jansson@pluskatrineholm.se


KatrineholmsJul sätter stämningen inför julhelgen Årets mest stämningsfulla evenemang i centrum är tillbaka, KatrineholmsJul 2023. Kvällen den 21 december fylls stadskärnan med bland annat julmarknad, ponnyridning, tomteverkstad och en rejäl mängd julstämning. Nytt för i år är att Katrineholms Förskolor samarbetar med Katrineholms äldreomsorg som också kommer att tillverka lyktor till ljusinstallationen på Stortorget. Ytterligare en nyhet är att förra årets succé Julmarknad på Fotografens innergård nu blir en del av KatrineholmsJul och marknaden expanderar ut över Stortorget. – Syftet med marknaden är att det ska ge en extrem känsla av julstämning och man ska komma dit och bli överraskad av innehållet. Du ska inte veta vad du förväntar dig, säger

Zabina Traneskog som arrangerade marknaden 2022. Gensvaret på sociala media för KatrineholmsJul har varit stort och det är många som ser fram emot evenemanget. Tiderna för evenemanget är kl 17.00 – 20.00 och det går att läsa mer om KatrineholmsJul i +Katrineholms sociala kanaler. THERÉSE LARSSON

3


”Vi vill vara en förening med en verksamhet som är öppen och möjlig för alla. Alla ska ha råd att åka skidor och därför har vi låga medlemsavgifter och låga kostnader för att hyra utrustning.”

4


3 5


Profilen Henrik Ifvarsson Med start i skidbacken på Hallandsåsen landade han så småningom i Spökbacken. Som ordförande i den alpina skidklubben vill han göra utförsåkningen tillgänglig för alla. Möt Henrik Ifvarsson, ordförande för Spökbackens Alpina Skidklubb.

Dialekten avslöjar att Henrik inte har sina rötter i bygden. – Jag kommer ursprungligen från Laholm, säger Henrik. Det fanns ett ledigt jobb som brandman i Katrineholm och jag började 2006 på ett sommarvikariat och blev sedan kvar i Katrineholm. En bidragande orsak till det kan ha varit att hustrun Maria från Vingåker kom in i bilden och sedan 2013 bor de i Forssjö tillsammans med sina tre barn. Henrik upptäckte ganska omgående att det fanns en skidanläggning även i den nya hemstaden och därmed kunde han ta med sig sitt stora intresse hemifrån. – Jag började jobba på en skidanläggning på Hallandsåsen redan som 13-åring. Det var arbete med liftkortsförsäljning, skiduthyrning, liftskötsel, snöproduktion, ja alla uppgifter som tillhör en skidanläggning. Jobbet pågick året runt för det fanns också en sommarrodelbana. – Jag hade därför med mig en bra

”Utveckling pågår året runt och vi är några som tycker att det ämnet är intressant”

grundkunskap i bagaget när jag senare kom med och började jobba med Spökbacken. Med boendet i Forssjö kom skidklubben närmare. Henrik engagerade sig snabbt och sedan tre år är han ordförande. I en förening med ansvar både för anläggning och verksamhet finns det alltid starka viljor att hantera. Många invanda rutiner och informella beslutsvägar för att göra jobbet enkelt. Henriks utbildning i ledarskap kom nu väl till pass. Det gäller att vara diplomatisk och ge alla viljor utrymme. – Det är många som jobbar i före­­-

ningen men man måste skilja på drift och utveckling. Utveckling pågår året runt och vi är några som tycker att det ämnet är intressant. Det kan handla om renovering och ombyggnad, men också om planer inför framtiden. Som förening har Spökbackens Alpina Skidklubb en vanlig styrelse men också ett medlemsråd. – Vi försöker lyssna vad som varit bra och vad som varit dåligt. Framför allt försöker vi ta in vad ungdomarna vill. Sedan är det styrelsen som i slutändan bestämmer vägen framåt. – Vi har ju ingen ekonomisk buffert. Vi söker sponsorer och vi har bidrag från kommunen men också från förbund och organisationer. Vilken väg vi tar beror på vilket bidrag vi får. Vi måste hålla oss inom de ramar som därmed blir oss givna. Så det gäller att vara tydlig när man formulerar sig i alla de olika bidragsansökningarna. – Det här med bidrag är en lång process och många gånger är det ena bidraget avhängt på det andra och till slut på de insatser vi själva har möjlighet att ställa upp med. Det gör att det tar tid från idé till ansökan tills bidragen är beviljade och något jag har lärt mig är att man måste ha lång framförhållning. Men det är som det är och det är vi som måste anpassa oss till systemet. Arbetet med att leda föreningen tar givetvis en hel del tid. Mest på vintern förstås men inför uppstarten så blir det också en hel del timmar. Det administrativa tar också upp tid, men Henrik är inte ensam om arbetet. – Jag tycker vi har en bra mix i vår styrelse. Några som har varit med ett tag men jag är glad att vi också fått med ett par ungdomar. Vi försöker

6


7


”Vi försöker lyssna vad som varit bra och vad som varit dåligt. Framför allt försöker vi ta in vad ungdomarna vill”

planera för framtiden och den generationsväxling som krävs. Viktigt är också att bredda intresset för skidåkning och att göra anläggningen tillgänglig för så många som möjligt. – Vi vill vara en förening med en verksamhet som är öppen och möjlig för alla. Alla ska ha råd att åka skidor och därför har vi låga medlemsavgifter och låga kostnader för att hyra utrustning. Vi bjuder in alla skolor på friluftsdag och där når vi många precis som genom samarbetet med Lyckliga Gatorna. De får med sig människor som inte skulle komma till Spökbacken annars. – Utrustning kan man hyra av oss och till den här säsongen har vi uppgraderat med 70 par skidor från Idre. Det gör att vi kan ta emot ganska stora grupper. Vi kan också erbjuda möjligheter för företag eller föreningar som vill hyra hela anläggningen för egna evenemang. När kör ni i gång? – Förhoppningsvis i mellandagarna, det måste vara tillräckligt kallt för att producera snö. Snökanonerna är beredda och tillgången på vatten är obegränsad i och med sjön nedanför. Våra stora kostnader är diesel till pistmaskinen och el till snökanonerna, så det är klart att energipriserna påverkar våra förutsättningar. Vi klarade oss förra vintern tack vare elstöd, sponsorer och bidrag. – Vi har också många fiffiga medlemmar. Vi brukar grilla hamburgare och sälja. Inför den här säsongen har vi byggt ut soldäcket och skaffat oss en hamburgerkiosk. En plats med tak där det är trevligare att både jobba och handla och som för oss själva innebär en mycket enklare hantering. Har ni några från föreningen som tävlar? – Nej, inte ännu. I så fall behöver vi någon eldsjäl som håller i en sådan verksamhet. Vår energi går åt till att hålla anläggningen i gång. Men vi har medlemsträning på tisdagskvällar och nya medlemmar hälsas hjärtligt

8


välkomna. Fokus för ungdomarna bygger på åkglädje och gemenskap och där ser jag att vi lyckas. Samma ungdomar återkommer och Spökbacken fyller en funktion som ungdomsgård. Hur ser planerna ut för framtiden? – Tittar vi långt framåt så är det givetvis nya liftar både till barnbacken och stora backen som står på önskelistan. När det gäller byggandet har det alltid varit gynnsamt för föreningen att många av våra medlemmar äger entreprenadmaskiner, men det kan bli svårare med den saken i framtiden. Maskinerna är upptagna i arbete och de är numer också alldeles för komplicerade för att kunna lånas ut. – Vår tanke nu är också att vi vill fånga upp alla som byggt och bosatt sig i Forssjö. Vi vill gärna att de och deras barn engagerar sig i föreningen. MATS FREDRIKSSON

9 7


Julbord och julmarknader kickar igång julen

Klassiskt julbord på Dufweholms Herrgård

Julbord på St Djulö Herrgård, Safiren och Hotel Statt

Dufweholms Herrgård börjar med sitt julbord 24 november och kör sedan fram till julafton.

Hotel Statt serverar olika sorters julbord på sina tre enheter i Katrineholm. På Stora Djulö Herrgård dukas det upp ett klassiskt julbord och det serveras även julbord och julbuffé på Hotel Statt och Safiren för lite större sällskap.

– Tisdag, onsdag och torsdag har vi två sittningar klockan 12 och 18, fredag och lördag tre sittningar klockan 12, 17 och 20 och söndagar en sittning klockan 12. Julbordet brukar vara populärt så boka gärna i god tid, säger herrgårdschef Eleonore Björk. Eleonore vill gärna puffa för de egeninlagda sillarna och den egenrökta laxen som är en självklar del i det klassiska julbord som herrgården erbjuder. – För oss betyder det mycket att värna om det klassiska, att fylla herrgården med julstämning och bara mysa. MATS FREDRIKSSON

Herrgårdens julbord består av egeninlagda sillar, lax, ägg, kallskuret och vilt med lokal anknytning, småvarmt med julens klassiska rätter, stort urval av ostar och hemkokt marmelad, en rad olika sötsaker från Djulöbageriet. – Vårt julbord på Stora Djulö herrgård riktar sig till privatpersoner, medan de vi serverar på Hotel Statt och Safiren har företag och grupper som målgrupp. På Safiren kan vi på förfrågan skräddarsy julbordet för varje grupp, berättar Sarah Lagerbäck, vd på Hotel Statt. – Vi börjar vid St Djulö den 24 november och håller på till 20 december med lunchsittningar onsdag till lördag och kvällssittningar tisdag till lördag. Fredagar har vi också en sen eftermiddagssittning. MATS FREDRIKSSON

Julbord med lokala råvaror på Hotel Malmköping Hotel Malmköpings restaurang Hjorten & Gösen serverar julbord från 24 november till 16 december. – Vi har middagssittning från klockan 18.00 torsdag, fredag och lördag, säger hotellchef Sofia Tinglöf Fredriksson. Sedan tar vi givetvis också emot större grupper för separat bokning om så önskas. Julmaten, precis som den ordinarie menyn, lagas från grunden med till största delen egna råvaror. – Allt vilt kommer från de sörmländska skogarna, säger Sofia som hälsar alla gäster välkomna till ett gediget julbord i trevlig miljö med extra julstämning. Hela restaurangen och hotellet är juldekorerat från topp till tå. MATS FREDRIKSSON

10


Julmarknad vid Fridhem Söndagarna 3 och 10 december kl 11–15 öppnar Fridhems Kaffestuga i Sköldinge sin årliga julmarknad i genuin 1800-talsmiljö. Fri entré, gratis parkering och bland hantverkarna hittar du allt från stickat till fårprodukter. I gårdsbutiken finns kött och korvar från Älvesta gård, bakverk och sylt från Fridhem, presentartiklar med mera. I kaffestugan serveras varm soppa, juliga smörgåsar och bakverk. Allt tillverkat i kaffestugan såklart. Loppisboden håller öppet under hela julmarknaden. Vill du vara med och ställa ut? Kaffestugan erbjuder gratis plats utomhus för dig som vill vara med och sälja. Medtag bord och liknade. kontakta kaffestugan för mer information.

Jul på Ändebols gård Åter igen hälsar familjen Molitor välkomna in i ett juligt och varmt växthus den 2–3 och 9–10 december. Jul på Ändebols Gård är en av våra starkaste lokala jultraditioner. – Ja, det här är 16:e gången, som vi bygger om vårt växthus till marknadsplats, berättar Katarina Molitor. Det är mycket jobb att bygga upp allt men vi tycker också det är roligt. Folk tycker det är så mysigt att komma ut till oss och då blir man ju själv glad när man får den reaktionen för det är precis vad vi vill, att det ska vara mysigt. Så familjen pyntar hela växthuset med julstämning och erbjuder julens smaker och grönsaker, rökt fårfiol med mera. – Vi får hem en stor mängd nya lammskinn och vi kommer även att ha färskt lammkött till salu samt korv gjord på vårt eget lammkött. Surdegsbröd finns som vanligt från vårt eget bageri, och i växthuset har vi mängder med produkter från producenter i hela Sörmland, vi har också trevliga julsaker från hantverkare i trakten, och erbjuder te, kaffe och hembakt i caféet. Gratis parkering förstås och ingen inträdesavgift. MATS FREDRIKSSON

Julmarknad på Ericsbergs slott Lördag 2 december kl 11–16 bjuder Ericsbergs slott in till sin mysiga julmarknad i slottsparken. I cafét finns hembakt fikabröd, varm choklad, glögg, julwwskinkesmörgåsar och luncher. I inredningsbutiken hittar du vackra inredningsdetaljer och fint julpynt. I parken finns det ponnyridning för mindre barn så det är en perfekt familjeutflyukt. – Ett 30-tal utställare är på plats för att sälja det mesta som hör till en traditionell julmarknad som fårskin, mathantverk, marmelader med mera, säger Nora Lund som är besöksverksamhetsansvarig på Ericsbergs slott. Familjehjälpen är på plats hela dagen och samlar in julklappar som skänks till familjer som har det lite svårare. Fritt fram att ta med sig saker att skänka, nya som gamla, gärna inslagna och märkta till vem paketet passar. MATS FREDRIKSSON

11


Håkan Stenström, Katrineholms kommun, Therése Larsson, Citysamverkan och Pierre Lundberg,Victoriahem, vid premiärvisningen nav ljusinstallationen i Carl Fredrikssons gränd.

Ljusinstallation skapar trivsel och trygghet Under hösten har Citysamverkan, Katrineholms Kommun, Victoriahem och Sörmlands Sparbank arbetat fram en ljusinstallation över centrums mest använda entré, Carl Fredrikssons Gränd. – Tillsammans vill vi skapa trivsel, trygghet och en attraktiv stadskärna, berättar Therese Larsson, projektledare för Citysamverkan i Katrineholm. När ljusinstallationen premiärtändes bjöd samtliga aktörer Katrineholmarna på värmande glögg i novemberregnet och passade på att höra sig för om reaktionerna. – Det är precis det här vi vill ha! Att vi kan lysa upp ger värme och glädje, sa en mycket nöjd invånare. Inom kort dyker det upp ytterligare installationer i gränden så håll utkik.

12


KatrineholmsJul TORSDAG 21 DEC KL 17–20

Katrineholms centrum

13


Samarbetet mellan butikerna skapar stark aktör på marknaden

Det är nu drygt tre år sedan som K-Bygg tog över Bygg & Interiörs butiker i Katrineholm, Flen och Vingåker. Verksamheten hos Bygg & Interiör var sedan länge etablerad och övergången till det nya varumärket var så gott som sömlös. – Vi bytte kläder, men styret av butikerna fick vi behålla och det har känts bra, säger Jonny Österberg som är platschef för butiken i Vingåker. – För kunderna har det inte haft någon betydelse och det var det som var målet, säger Fredrik Carlsson, platschef för K-Bygg i Flen. K-Bygg, K-Rauta och Onninen ägs av det finska bolaget Kesko. De verkar främst i Norden och i de baltiska länderna och med sina över 1800 butiker i sju länder är Kesko en stor aktör på en stor marknad. K-Bygg finns över nästen hela Sverige med fler än 50 butiker från Halmstad i söder till Storuman i norr. – Det är klart att vi märker att vi har en ägare med större muskler, men det känns också tryggt i tuffare tider där folk tänker lite mer vad de lägger pengarna på, säger Micael Genz som är platschef för Katrine­holmsbutiken. Pandemin gjorde många till hemmasnickare och under ett par år byggdes det många pooler och altandäck. I dag ser situationen lite annorlunda ut. – Saker har ju hänt som påverkat oss, säger Fredrik. Barkborrarnas framfart har minskat tillgången på bra virke, byggmaterial har blivit dyrare genom kriget och inflation och ränteläget påverkar hushållsekonomierna. Positivt i det här läget är att K-Bygg också är en pålitlig leverantör till den lokala byggbranschen som än så länge är stark.

14

– Vi kan se en viss nedgång men ännu står den rätt stabilt. Sedan är frågan är vad som händer nästa år, säger Micael. – Vi är ju lite säsongsbetonade så vi märker inte förrän kanske i vår hur det kommer att se ut säger Fredrik. I oroligare tider gäller det därför att se om sitt hus för att stå väl rustad när det svänger tillbaka. – Vi är nu också PEFC- och FSC-certifierade, berättar Micael. Det är certifieringar för att främja långsiktigt hållbart skogsbruk som är miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt. Krav som ställs från K-Byggs professionella kunder. De tre butikerna har ett väl inoljat samarbete. – Både vi och ägarna ser KFV som ett begrepp i vår region. Regionens försäljningsområde kan man säga är från Göta kanal till Västerås vilket blir

ännu tydligare nu när varumärket K-Rauta försvinner och Eskilstuna kommer in i vår K-Bygg-gemenskap, berättar Micael, samtidigt som han betonar att butikerna i de tre kommunerna jobbar lite olika. – K-Bygg i Katrineholm kanske har förhållandet 75/25 mellan proffsoch privatkunder medan Flen och Vingåker har 60/40. Marknaden ser olika ut, vi har större byggföretag som handlar i volym i Katrineholm medan Flen och Vingåker har fler sommarstugor. – Det finns också lite lokala strukturella skillnader. Vingåkers­butiken är till exempel stark på färg och tapeter till konsumenter. Katrineholm är stora på tryckimpregnerat virke, här finns många altanbyggare, säger Micael med ett leende. – Men vi drar stor nytta av varandra både i försäljning och logistik. Det som inte finns på det ena stället finns på det andra och man kan alltid


”K-Bygg finns över nästen hela Sverige med fler än 50 butiker från Halmstad i söder till Storuman i norr och det är klart att vi märker att vi har en ägare med större muskler”

Jonny Österberg, Fredrik Carlsson och Micael Genz, K-Byggs platschefer i Vingåker, Flen och Katrineholm.

komplettera hos någon av de andra, säger Fredrik. – Sedan är vi snabba. Vi har två lastbilar som kör ut i Katrineholm, en i Flen och en på halvtid i Vingåker, påpekar Micael. – Vi har 9 000 artiklar i lager i Flen. Saknar vi någon produkt kan

vi ha den hemma dagen efter, säger Fredrik. Med internets intåg ökade kunska­perna om hemmabyggande. Byggprogrammen i TV har spätt på intresset och folk är inte rädda för att spika själva även om det skulle bli fel ibland.

– Vi får se vad den närmaste tiden har att utvisa. Kanske blir det lite mer ansiktslyftningar hemma i stället för satsningar på stora projekt. Det är många som tycker om att bygga även om ekonomin blir snävare, avslutar Micael. MATS FREDRIKSSON

15


Katrineholms Fastighetsservice står beredd inför vintern Nu faller löven. Sedan faller snön. På marken står Katrineholms Fastighetsservice beredda att ta hand om såväl löv som snö. Som heltäckande i fastighetsservice laddar de nu upp inför vår mest bistra årstid. Huvuddelen av Katrineholms Fastighetsservice kunder är större fastighetsägare med flerfamiljshus, men genom RUT-avdraget säljer de in sina tjänster även på den privata marknaden. – Alla våra tjänster kan bokas separat, man behöver inte köpa hela paketet. På så sätt fungerar de också bra för den enskilde villaägaren, säger bolagets vd Pernilla Wallstedt. När snön faller kraftigt blir trycket på snabba åtgärder stort. – Har snön väl börjat falla gäller det att vi hittat personal som dyker upp mitt i vinternatten, men vår ordinarie personal är beredda och

16

ställer alltid upp oavsett tid på dygnet. Sedan kompletterar vi med några som jobbar extra, det kan vara pensionärer men också andra som rycker in, säger platschefen Pierre Kjellman. I vinterväghållningen ingår också halkbekämpning. – Det är bråttom att få bort snön men minst lika bråttom att se till att inga olyckor sker i halkan, säger Pernilla. Att få bort all snö efter ett ymnigt snöfall kan vara en process som tar lång tid. – Plogningen sker stegvis. Först försöker vi få undan snön så att folk kommer ut och i väg till sina jobb. Det sker i turordning vid våra kunders fastigheter. Sedan återkommer vi för att ta hand om finputsningen. Ibland i omgångar. Så det kan ta att tag innan vi blir klara, men skulle vi göra en fastighet klar innan vi går vidare så fastnar vi ju där, förklarar

Sofia Wahlberg, som är kund- och kontorsansvarig. När vinteruppdragen tar över får trädgårdsarbetet stiga åt sidan, men än finns saker att göra. – Så här års jobbar vi mycket med felanmälningar hos våra befintliga kunder. Det blev ju också en sen höst så vi har fortfarande mycket jobb med att ta upp alla löv. Vi planerar också inför nästa sommar tillsammans med kunder som vill ha sin trädgård ombyggd. Den här typen av jobb ger ofta ringar på vattnet. Är vi ute i villaområdena så noterar grannarna vad vi gör och tankar väcks även hos dem, säger Pernilla som också berättar om arbetsuppgifter som finns även på hemmaplan. – Vi har köpt fastigheten där vi har vårt kontor så vi behöver också ta tag i att anpassa den efter våra egna behov. MATS FREDRIKSSON


Följ oss pluskatrineholm visitkatrineholm Vårt arbete och evenemang: pluskatrineholm.se Besöksmål och utflyktstips: visitkatrineholm.se

17


Katrineholm, Flen och Vingåker Tel: 0150-780 17 E-post stöd: stodjare@katrinholm.boj.se E-post info: info@katrineholm.boj.se

Syrine Kourieh, Frankrike,Viktoria Ahmed, Tyskland, Camilla Rosén, lärare, Amira Khayata, Tyskland, May Altizini, Tyskland, Paulina Turunen, lärare, Mikael Tsegaye, Spanien, Tilde Lindström, England, Ann Claesson, lärare, Nicklas Backlund, lärare.

Rotarystipendier ger utökade språkkunskaper Katrineholm Rotary delade i år ut sammanlagt mer än en halv miljon kronor som stipendium till 24 gymnasieelever. Pengarna gick till olika språkresor i länder vars språk eleven studerar

KVINNO- OCH TJEJJOUREN MIRANDA Telefon: kl 08.00–16.00: 0150780 44, lämna meddelande Mejl: kvinna@jourmiranda.se Stödchatt: öppen för kvinnor onsdagar 18–20 och söndagar 19–21, tjejer onsdagar 18–20 och fredagar 17.30–19. Där kan man vara helt anonym. Info: finns på Mirandas hem­ sida jourmiranda.se Där finns också info för dig som vill stötta Mirandas verksamhet.

18

eller har studerat på gymnasiet. I år fanns det för första gången möjlighet för eleverna i åk 1 att få vara med och söka ett stipendium. Detta med syftet att de skulle kunna ha nytta av sina nyvunna kunskaper under sitt kommande läsår.

Dags för årets sista Nätverksfrukost

Dags för årets sista nätverksfrukost, fredag 1 december 07.30–09.00 på D11 Workspace. Med oss har vi två experter och morgonen bjuder på kunskap, inspiration och nätverk. Den här gången fokuserar vi på talang, kompetens och mångfald och våra gäster är Sara Revell Ford, vd Samhall och Gabriel-

la Huss, Executive Talent Acquisition Expert, Sandvik. Frågor som diskuteras: Hur rekryterar vi till framtidens arbetsplats? Vilka förutfattade meningar begränsar våra kompetensmöjligheter? Hur hittar och gör vi plats för fler talanger och erfarenheter? Närvaro är kostnadsfri men antalet platser är begränsat. Anmälan via https://natverksfrukost1dec.confetti. events


Erik Svedmark ny butikschef på ICA Speceritjänst Det händer saker snabbt inom den lokala dagligvaruhandeln. Vid halvårsskiftet tog Erik Svedmark över ICA Speceritjänst efter Linda Olofsson som haft butiken i drygt ett år. – Det är klart att det är tuffa tider i branschen nu, men det är jättekul att få den här möjligheten, säger Erik. Han kommer från Örebro och har sin butiksbakgrund dels på ICA i Åre men framför allt på ICA Maxi Universitetet i Örebro där han haft de flesta uppdrag man kan få, senaste tiden som butikschef. – Det här är givetvis lite annorlunda. Både vad gäller butik och uppdrag, säger Erik. Men här finns en familjär företagskultur och det ska bli fantastiskt roligt. I en så här lokal butik vet man aldrig vad varje dag har

att erbjuda men det är också en del av charmen med jobbet. Katrineholm var inte helt okänt för Erik eftersom hans mamma tidigare hade jobbat som läkare på Kullbergska. Även butiken kände han till. – Jag frågade också runt lite och min bild är att det har varit en butik med bra kunskap om färskvaror. Här finns många trogna kunder men också många trotjänare bland personalen. – Vi har många på lönelistan även om det är stor variation på antalet arbetstimmar. Att jobba i butik är ett bra instegsjobb på arbetsmarknaden men oavsett arbetstid är alla lika viktiga i sina roller. Sammantaget tycker Erik att ICA Speceritjänst svarar väl upp till tanken med Supermarket-konceptet. Man ska vara en lokal butik men med så

hög nivå att man också lockar kunder även från annat håll. – Målet just nu är dels att få ner priserna men också att fortsätta ha vår delikatessdisk öppen fullt ut. Vi vill få med det bästa av två världar. Själv älskar jag mat så jag brinner för delikatessen som också är ett gammalt signum för just den här butiken. I lokalen pågår nu en del rockader bland hyllorna. – Vi flyttar om lite segment för att göra det lättare att hitta, förklarar Erik som också vill ha en bra dialog med kunderna. – Jag vill att de ska känna att de kan vara med och påverka. Jag vill att vi tillsammans ska fortsätta utveckla butiken och att kunderna kommer hit och känner sig som hemma. MATS FREDRIKSSON

19


Skapandeprojekt ökar den sociala samvaron I studiefrämjandets lokaler på Köpmangatan 3 i Katrineholm är aktiviteter i full gång. I ett av grupprummen sitter fem manusförfattare till en pågående stumfilm. Aktiviteten är en del av höstens projekt som drivs av Studiefrämjandet på uppdrag av Socialstyrelsen och vänder sig mot aktiva och kreativa seniorer 62+ för att motverka ensamhet. – Det finns inte många personer som vill erkänna att de är ensamma och som därför kan behöva uppmuntran att ansluta sig till en grupp för social samvaro, berättar Marie Brännman, verksamhetsledare på Studiefrämjandet. – Projektet som startade efter sommaren pågår fram till årsskiftet och har resulterat i bland annat fyra träffar om två grupper med vad vi valt att kalla ”Fredagsmys” och ”Lördagsmys i Vingåker”. – Aktiviteter som har provats på är bland annat att arbeta kreativt med att skriva, spela teater och tova ull, berättar Marie Dahlqvist som tillsammans med Fanny Danielsson driver skapandeskola-projekt och är en del av projektarbetet på Studiefrämjandet.

Några av kursdeltagarna hos Studiefrämjandet.

20

Marie Brännman och Marie Dahlqvist, Studiefrämjandet.

– Andra saker vi erbjuder i projektet är fallteknik och vi har också ljusstöpning inför jul samt ”tantparcour” i Flen berättar Marie Brännman. – Man kan se att de pandemidrabbade åren har minskat på deltagandet i många forum och att det finns ett behov av att skapa sammanhang och social samvaro för många som känner

ensamhet. Speciellt nu inför jul och vintertid är det viktigt, påpekar Marie Brännman. Vi får sällskap av de skapande manusförfattarna som är på väg för att förvandla manus till filmklipp ute i studiefrämjandets korridorer. – Vi har lärt oss så mycket roliga saker, det är ett fantastiskt initiativ det här, berättar Gunilla Porswant, och Yvonne Arconge Nilsson stämmer in. – Min dotter hittade detta på Facebook och tyckte att det skulle vara bra för mig att komma ut på någonting. Jag har inte bott i Katrineholms så länge så det känns jättebra att få träffa andra på det här sättet. – Vi ser att vi faktiskt gör en stor skillnad berättar Marie Brännman. Det öppnar upp för fler när det är kostnadsfritt deltagande. – Jag har fått prova på saker som jag inte gjort förut och som jag trodde att jag inte kunde någonting om, avslutar Babro Bjerkesjö innan det är dags att säga tagning till det första klippet av filmen ”När Elvis började gå en kurs på studiefrämjandet” Vill man veta mer om kommande aktiviteter och kurser på Studiefrämjandet så finns information på deras hemsida att tillgå. THERÉSE LARSSON


Nätverksfrukost Talang, kompetens och mångfald 1 December, 07.30-09.00, D11 Workspace

Hur rekryterar vi till framtidens arbetsplats? Vilka förutfattade meningar begränsar kompetenstillgång? Hur hittar och gör vi plats för fler talanger och erfarenheter? Varmt välkommen till Nätverksfrukost med två experter under en morgon med kunskap, inspiration och nätverk. Den här gången fokuserar vi på talang, kompetens och mångfald. Vi får insikter ifrån Samhall vars huvuduppdrag är att skapa utvecklande arbetstillfällen för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi får även lyssna till Sandvik, koncernen vars verksamhet baseras på unik kompetens inom materialteknik och industriella processer.

Gabriella Huss | Executive Talent Acquisition Expert Sandvik Sara Revell Ford | Verkställande Direktör Samhall

Antalet platser är begränsat. Närvaro är kostnadsfritt. Mer information och anmälan via: natverksfrukost1dec.confetti.events 21


Näringslivskrönika

This is the place to be Som ny är det en hel del att sätta sig in i. Arbetsuppgifter ska introduceras och utvärderas, kontakter ska knytas, rapporter och statistik ska läsas och samverkans forum ska besökas. Någonting jag snabbt blev varse om, är det goda företagsklimatet som råder i Katrineholm. Eller inte bara gott, utan till och med det bästa någonsin. Jag ser det som en ärofull del av mitt uppdrag att tillsammans med mina kollegor här på Samhällsbyggnad värna det vi har och sträva mot att bli ännu bättre. Hur når vi dit, om inte tillsammans. Samarbetet mellan kommun och näringsliv är en nyckelfaktor för ömsesidig framgång och samhällsutveckling. Genom företagsbesöken får kommunen värdefull insikt i företagens verksamhet, förutsättningar och framtidsplaner. Att guidas genom ett

22

företags historia, generationsskiften, framgångar, motgångar och idéer om ny utveckling är väldigt inspirerande. Via våra olika nätverksformer skapas arenor för kunskapsdelning och nya samarbeten. Något ytterligare som vi också kan glädjas åt är Sörmland Vattens miljardsatsningar på att förbättra vår infrastruktur och bädda för framtidens näringsliv. Detta berättar Sörmlands vattens VA-chef Anna Axelsson mer om i artikeln som börjar på nästa uppslag. Allt vårt positiva från det geografiska bo-och företagsvänliga läget, till vår branschbredd, satsningar för framtiden och våra goda exempel på samarbeten bör och ska paketeras, för att visa alla som inte redan är här och lever, växer, verkar – this is the place to be! ZANA ZGOG Näringslivsutvecklare Katrineholms kommun

”Samarbetet mellan kommun och näringsliv är en nyckelfaktor för ömsesidig framgång och samhällsutveckling. ”


tkorten n e s e r tp ar emo t m o s butiker e d v a en Katt är & d n Hu Cösters

t r o k t n e s e r P O 100 KR

NOR

. EHOLM ATRIN TILL +K TANTER. N UTNA G ANSL TASMOT KO TA RE BY N EJ HOS FÖ ÄLLER LING OCH KA KÖP. G D ÅN IN RDEHAN ÅR FR EN VÄ T TVÅ ET ÄR RT GILTIG O TK PRESEN

t r o k t n e Pres OC DATUM

Presentkort 22 100

rt 20 esentko

Pr

kr.indd

H UNDE

RSKRIF

T

1

200 :10 -14 15

2022-11

EN VÄ INKÖP ET ÄR FRÅN TKORT . PRESEN EHOLM ATRIN ONOR. TILL +K DRA KR A N UN TVÅH ANSLUT G TA VÄRDE: RE HOS FÖ GÄLLER

GILTIG

TVÅ ÅR

UNDE

RSKRIF

DLIN RDEHAN

kronor

G OCH

KAN EJ

BYTAS

MOT KO

NTANTE

T

DATUM

Är du osäker på vad du vill ge bort i present så är presentkort en idealisk gåva. Du kan köpa presentkorten på Katrineholms Turistinformation, ICA Maxi och ICA Supermarket Cityhallen Vingåker. Här tas presentkorten emot: + AniCura Djurkliniken i Katrineholm + Annas Gröna Rum + Anne Maries Tyg Garn och Sömnad + Apoteket Malmköping + Apoteket Violen + Bela anno 1923 + Båsenberga Hotell och Konferens + ComMat + Cösters Hund & Katt + Dressmann + Dufweholms Herrgård + Eleganza + Elerts Färghandel + Elon Katrineholm + Elon Ljud & Bild + Elon Vingåker + Ericsbergs slott + ETC Solpark + Fotograf Therese Larsson + Fotografens Café & Bistro

+ Fridhems kaffestuga och gårdsbutik + Friskis & Svettis + Garmlands Guld & Silver + Gr8meal + Gr8skin + Helenergi + Hemfrid + Hemtex + Holmbergs Tryckeri + Hotel Malmköping + Hotel Statt + Hudhälsan + Hälsogymet + ICA Cityhallen Vingåker + ICA Maxi + ICA Nära + ICA Speceritjänst + I min lilla värld av blommor + Idéfarmen + Ingela & Griffisarna + Jaana & Co

+ Kandy’z + KappAhl + Karossens Måleri & Inredning + Katrineholms Bokhandel + Katrineholms Bowlingcenter + Katrineholms Golfklubb + Katrineholms Hyrmaskiner + Katrineholms Turistinformation + K-Bygg Katrineholm + K-Bygg Flen + K-Bygg Vingåker + Kjell & Co + Lekextra + Libink Agrikultur + Lida Gård + Liv-i-ro + Lugnets Allfix + MatPiraten + Motorkompaniet

+ Möbelmagasinet + NK Bar & Kök + NZ Pies + O’Learys + Parc De La Ville + Pinchos Katrineholm + Pralinörskans Praliner + Påhlsons Daylight + Reijmyre Glasbruk + Safiren + Salong By Kami + Salong White + Självfallet + Sköna Gertruds Te & Kaffe + Skobes Bil + Specsavers + Stjärnkliniken + Stjärnurmakarna + Stora Djulö Herrgård + Strandviks Blommor + Sultans City + Sultans Konditori + Sultans Vingåker

+ Svenssons Foto + Synsam + Taxi Katrineholm + Teater Klämman + Thorslundkagge + Traneskog + TT Clean Solutions + Två Systrar LPG Salong + Tygshopen + V:åkers Factory Outlet + Åkes skor + Ängby Ull o Hantverk + Änglarnas kök

23

R.


Näringslivsnytt från Katrineholms kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen

Investeringar för en dryg miljard kronor säkrar upp vårt VA-system

Med 1,3 miljarder kronor i investeringsbudget för de kommande tre åren förstärker Sörmland Vatten VA-nätet och kopplar samman vattentäkten vid Forssjö med KFV-områdets norra delar i Äs, Julita och Ättersta på andra sidan Öljaren. Arbetet är efterlängtat. Ledningsnätet är eftersatt och det finns fler projekt som pockar på uppmärksamhet. Ett av de bärande argumenten när Katrineholms, Flens och Vingåkers kommuner gemensamt bildade driftbolaget Sörmland Vatten, var att de kommande investeringsbehoven för VA-näten var så stora att kommu­ nerna var för sig inte mäktade med att klara av dem. Det var med all säkerhet en korrekt analys. Sörmlands Vattens VA-chef Anna Axelsson har i sin investeringsbudget för perioden 2024–2026 1,3 miljarder

”Budgeten grundar sig i de kapacitets­höjande åtgärder vi måste göra för att klara de mark­ exploateringar som kommunerna vill genomföra” kronor att fördela och det är inte precis så att det blir pengar över. I stället står projekten på kö för att säkra upp att invånarna i de tre västsörmländska kommunerna även i fortsättningen kan räkna med att det till en rimlig kostnad kommer friskt vatten ur kranen, avloppen fortsätter att fungera och någon ser till att hushållssoporna hamnar där de ska. En välbehövlig förnyelse av gamla slitna ledningsnät behöver också ta plats i budgeten.

Sörmland Vattens arbetsområde spänner över drygt 8 x 4 mil. Kartan visar spillvattenledningarna i de tre kommunerna.

24

– Det är mycket pengar, men budgeten grundar sig i de kapacitets­ höjande åtgärder vi måste göra för att klara de mark­exploateringar som kommunerna vill genomföra, förklarar Anna, och tar som exempel det stora projekt som pågår just nu med Lövåsenområdet som epicentrum. – Det handlar totalt om att vi bygger ny vattenledning från vattentäkten vid Forssjö till Ättersta i Österåker. Vi passar på att dra ledningen genom Lövåsenområdet när det ändå byggs om, fortsätter på norra sidan av Vika deponi och följer riksväg 56 till Julita/ Äs i samarbete med det nya vägbygget och till slut vidare till Ättersta genom sjöledning i Öljaren. – Bygget från Forssjö till Julita har en budget på 185 miljoner kronor, berättar Anna. Lövåsenområdet mellan Stockholmsvägen och järnvägen är för Sörmland Vattens del nu färdigt och vatten och avlopp är framdraget till alla tomtgränser för framtida påkoppling. Nu ligger fokus väster om Stockholmsvägen på det som kallas Lövåsen/Uppsala-området. Det området förbereds av Katrineholms kommun med 85 000 kvadratmeter yta för företagsetablering. Kommunen bygger infrastruktur i form av vägar, gång- och cykelvägar, med mera. Totalt handlar det om 1150 meter väg samt 1400 meter gång- och cykelväg. Cirkulationsplatsen vid riksväg 52/55 byggs ut med ett fjärde ”ben” som leder in till det nya området. Sörmland Vatten förlägger och förstärker vatten-, spillvatten- och dagvattennätet i samband med detta arbete. Sammantaget ett effektivt sätt att bygga ut det allmänna VA-nätet och samverka med kommunens detaljplaner.


Passagen genom Katrineholms Logistikcentrum och Lövåsenområdet har fått arbetsnamnet Metkroken. Förklaringen till namnet gör sig bäst på en karta men svängen in från östra förbileden, genom Lövåsen/ Logistikcentrum och vidare ut på väg 56 påminner om fiskeredskapet i sin form. Till nästa sommar ska Metkroken utmed Österleden och till Sunds gärde vara klar. Anledningen till Metkroken är flera. Dels handlar det om att möjliggöra framtida expansion på Lövåsen,

men en viktig del är också att avlasta VA-nätet som i dag går från Norr och försörjer Lövåsen med vatten och avlopp. – I stället för att avloppet från norr går genom centrum och överbelastar den delen så leder vi nu om, tar det bakvägen till Rosenholm via ledningarna som vi nu lägger på Lövåsen och Logistikcentrum, förklarar Anna Axelsson. Bygget på Lövåsenområdet är kanske det mest uppmärksammade av de

projekt Sörmland Vatten håller levande just nu. Det har påverkat trafiken på Österleden som reglerats med trafikljus sedan i våras. En hel del sprängningsarbete har krävts och det mest komplicerade har varit att lägga ledningar under järnvägen där man fått borra sig fram. Men det är inte det enda större byggprojektet. – Vi försöker hela tiden svara upp till kommunernas önskemål om nya etableringsområden och om VA-försörjningen på befintliga bostads- och fritidsområden, berättar Anna.

25


– Alldeles nyligen färdigställde vi till exempel Fornbo, Follökna och Malmsjöberg fritidshusområde mellan Malmköping och Flen. Vi har också lagt nya vatten- och avloppsledningar mellan Malmköping och Flen, och Malmköping får nu sitt vatten från

Flen och levererar sitt avlopp till Flen. Vi har därmed kunnat lägga ned reningsverket i Malmköping. – Flen får sitt vatten från Katrineholm, men har ett eget avloppssystem och vi håller på att rusta upp Flens reningsverk. Det är ett projekt uppdelat

i tre faser och det gäller att ha koll på pengarna och att projekten kommer i gång när de ska eftersom budgeten som läggs påverkar taxorna. Folk vill gärna ha något gjort för de pengar de betalar. – Vi behöver också se över vattenkvalitén. Vattnet pumpas upp från sjön Viren till vattentäkten vid Forssjö. Men det är för mycket organiskt material i vattnet så vi behöver installera någon form av filter. Det hela är inte helt okomplicerat, det finns färdig teknik, men den ska ju också driftas, säger Anna, som också ser stora investeringsbehov på reningsverket vid Rosenholm. – Där behöver vi en ny rötkammare och en ny upphandling är på gång. Rosenholm har varit med länge och byggdes för helt andra krav. I det projektet ingår nu att ta hand om slam både från Vingåker och Flen. Det är lite frustrerande att vi inte kommit i gång, men det får ta den tid det tar

Utefter Österleden har Sörmland Vatten lagt nya VA-ledningar som en del i att binda ihop vattennätet Forssjö– Ättersta. Samtidigt avlastar man det centrala VA-nätet genom att leda om avloppet från norr att gå via Österleden till Rosenholm istället för genom centrum. Foto: Sörmland Vatten.

26

Men allt handlar inte om byggande i investeringsplanen. – Vi kommer också att installera digitala fjärravläsare i alla fastigheter.


”Det innebär att man då måste kunna sortera kartong, glas, plåtburkar med mera redan på hemma­ plan. Alla våra fastighetskunder kommer att få nya kärl”

Det är ett framtidsprojekt som är bra både för oss och fastighetsägarna. I dag finns det ett lagstadgat krav på avläsning av såväl el som fjärrvärme men inte på vatten. Anna konstaterar att ämnet vatten och avlopp är eftersatt jämfört med övrig infrastruktur. Såväl vad gäller det administrativa systemet som ledningarna. – Både Sveriges kommuner och regioner och vår egen branschorganisation har flaggat för problemet. Vi ligger efter med underhåll men det är svårt för kommunerna att ha råd. Ekonomin bygger på att VA-taxorna täcker kostnaderna och i tider där kostnader för hushållen ökar ändå är det tungt om även vatten och avlopp blir dyrare för hushållen. – Men om vi inte gör något nu kommer det här att bli ett bekymmer. Vatten är vårt viktigaste livsmedel, men det är också en billig råvara. Var och en av oss använder i genomsnitt vatten för sju kronor om dagen, påpekar Anna. Ytterligare en förändring som påverkar såväl Sörmland Vatten som dess kunder träder i kraft under nästa år. Då tar kommunerna över insamlingsansvaret för förpackningar från förpackningsindustrin och 2027 kommer Sörmland Vatten att börja med fastighetsnära insamling. – Det innebär att man då måste kunna sortera kartong, glas, plåtburkar med mera redan på hemmaplan. Alla våra fastighetskunder kommer att få nya kärl och våra entreprenörer nya bilar. Det här sker över hela Sverige samtidigt. Tanken är att det ska bli lättare för alla att göra sin del av sorteringen. – Eftersom sorteringen ska göras hemma kommer att antal återvinningsstationer att försvinna. Vi disku-

Genom att samverka med ombyggnationen av väg 56 underlättas arbetet med att lägga ny vattenledning från Forssjö till Ättersta i Vingåkers kommun.

terar också med kommunen om att bygga en ny återvinningscentral att driva i egen regi på Lövåsenområdet. Sörmland Vatten har funnits i snart 15 år men det var en bra lösning för de tre kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker. Det hade varit tufft för var och en av dem att klara de stora investeringarna som har krävts och som kommer att fortsätta krävas.

Underhåll är en viktig del av Sörmland vattens uppdrag. Joakim Koch och Stefan Lukic från Sörmland Vatten VA ledningsnät arbetade med underhållspolning i västra Katrineholm sommaren 2023.

– Vårt ansvarsområde omfattar i dag tio vattenverk, tio avloppsreningsverk, 150 mil ledningsnät och 300 pumpstationer, berättar Anna Axelsson. Vi har omkring 20 000 kundabonnemang och tar hand om 12 200 ton hushållsavfall från drygt 70 000 invånare genom att svara för 532 000 hämtningar av sopkärl. – För att klara det och alla våra andra åtaganden behöver vi också rigga vår egen organisation inför framtiden och det är också en utmaning. Det är svårt att hitta projektörer med VA-kompetens och det gäller inte bara oss utan hela branschen. – Vi får utbilda själva och det är en uppgift som sätter extra press på den personal vi redan har. Men det har under många år varit svårt att få ungdomar att välja tekniska utbildningar så vi får skapa våra egna förutsättningar. – En utmaning för oss är att se hur det kommer att se ut om 10, 15 eller 20 år. Varje kommun bestämmer sin egen utveckling och vi ser gärna att vi blir informerade om hur tankarna går. Vi behöver ligga beredda i startgroparna när nya projekt ska i gång, såväl planerings- som budgetmässigt. Men vi kan inte börja bygga förrän beslut är tagna, avslutar Anna Axelsson. MATS FREDRIKSSON

På uppdrag av Katrineholms kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen

27


28


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.