+Magasin

”Vi ska vara modiga i våra publiceringar men också vara en kär vän”

Brittsommar, återbruk och skogsguld

Vi är tillbaka till en ny höst och det är något alldeles speciellt. En ny period och en ny årstid. En chans till att återuppfinna ett hjul eller sig själv för den delen. Jag konstaterar att det finns mycket på horisonten och vi har inte ens börjat än. Det fyller mig med tillförsikt och jag vågar till och med drömma om en brittsommar som ska storma oss och färga träden i eldens färger.

En av mina första upplevelser i Katrineholm för en herrans massa år sedan är starten av hösten och svampplockning. Jag minns ett hav av svart trumpetsvamp och vackra vandringsleder. Ett bra sätt att ta tillvara på naturen i flera dimensioner.

Några som också tar tillvara och återbrukar är Ica Nära och ETC Odla. Butikens överblivna bröd och fruktrester torkas till en näringsrik torrfluffig massa som blir till gödsel i organisk form. Läs vidare i vår artikel för och få en något mer utopisk framtidsutblick.

Det händer mycket i Västra Sörmland nu. På fler fronter än en, så sjuder regionen av liv och initiativ. Det här numret inkluderar kepsar, svetsar, evenemang och hantverksmässor. Någon som till vardags ska fånga detta i redaktionell form är Ida Lithell, månadens profil tillika ny chefredaktör för Katrineholms-Kuriren.

Jakob Jansson

VD, +Katrineholm

jakob.jansson@pluskatrineholm.se

Händelserik höst med +Katrineholm

Med årstidbytet lyfter vi blicken och ser fram emot de event och projekt som +Katrineholm arrangerar under hösten. Några av dem kan du läsa om här. Se vilka evenemang som passar dig och fyll i datumen i din kalender. Fler evenemang presenteras löpande i vår kalender på pluskatrineholm.se

18 september Upplev & Upptäck

Besöksnäringsdag för Västra Sörmland på Båsenberga dit vi välkomnar besöksnäring och platsutvecklare att samlas för kunskap och inspiration.

Medverkar gör Kristian Mirsch från reklamkollektivet Tillsammans och vi får tips om vad som kan skapa attraktion för platser. Vi får även träffa Maarja Edman som är vd för Visit Trelleberg, Susanne Andersson som är vd för Visit Sweden såväl som Magnus & Jenny Danielsson från Båsenberga Hotell & Konferens som berättar om det spa som planeras.

Besöksnäringsdagen inleds av Christoffer Öqvist, ordförande för Regionstyrelsen, och vi berättar även vem som nomineras till Stora Turismpriset. Närvaro är kostnadsfritt tack vare eventets arrangörer Katrineholms, Flens och Vingåkers kommuner, Företagarna KFV, Region Sörmland, Almi, NyföretagarCentrum, Forum Flen och Sörmlands Sparbank.

Anmälan: https://upplev-upptck. confetti.events/

30 september Motorstopp

Katrineholm

Under ett antal år var bilar en del av den traditionella höstmarknaden. 2021 blev det en explosiv ökning av antalet deltagare och därmed övergick marknaden till att bli ett trevligt motorevenemang som lockade besökare från när och fjärran. Något som manade till såväl uppföljning som utveckling.

Så sista helgen i september för-

vandlas Katrineholms centrum till en tummelplats för alla motorintresserade när Katrineholm Motorstopp kommer tillbaka.

12 november

Litterär afton

Ett traditionsrikt evenemang som startades av Katrineholms-Kuriren och som sedan några år tillbaka arrangeras av +Katrineholm.

Möt några av Sveriges mest spännande författare som presenterar sina nyutgivna böcker.

21 december

KatrineholmsJul

Tomtenatta i ny kostym blev förra året en succé och återkommer i år. Passa på att handla julklapparna lokalt när våra handlare i centrum bjuder in till en extra lång julklappskväll och hela centrum fylls av aktiviteter för hela familjen.

MATS FREDRIKSSON

Profilen Ida Lithell

Hon bodde sitt första levnadsår i Sköllersta men har en något ambivalent inställning till det här med korv. Det var visserligen mammas farfar som startade korvfabriken men köttätandet överlåter hon åt andra. På hennes CV har journalistiken fått sällskap av myndighetsarbete och till arbetsplatser som Dagens Nyheter och Aftonbladet sällar sig nu också Katrineholms­Kuriren. Möt nya chefredaktören Ida Lithell.

Skrivandet har alltid haft en central roll i Ida Lithells liv.

– Jag ville bli författare och med ungdomlig lust och glädje gick jag på Biskop Arnös författarskola. Sedan kom verkligheten i kapp med krav på försörjning. Samtidigt är jag lite för social för att sitta på en kammare och skriva så journalistiken blev den perfekta lösningen – att både få träffa folk och att få skriva.

Ida hittade en reportagekurs på en folkhögskola och gick sedan kulturvetarlinjen på Stockholms Universitet.

Parallellt med pluggandet jobbade hon på DN som frilansare.

– Där var jag lite överallt men det mesta var kulturbetonat. Jag gillar det ämnet, förklarar Ida, som var kvar på DN i fem år.

– Jag ledsnade på att inte ha ett fast jobb. Jag började bli äldre, ville se om mitt hus och bilda familj så 2006 började jag på Aftonbladet.

Ida jobbade bland annat som scenredaktör och moderedaktör på Allt om Stockholm som var en del av AB. Det här var en tid med stora satsningar på digitala nyheter och AB profilerade

sig snart som ledande i den utvecklingen.

– Det handlade om att vara snabbast och bäst, berättar Ida. Aftonbladet var tidiga med sin webbsatsning med många modiga medarbetare på obruten mark.

– Det här var en tid när de första nättrollen dök upp. Visst var det en nyrikedom att direkt känna engagemanget från läsarna men efter ett tag fick vi ställa frågan om det verkligen var en demokratisk rättighet att kunna kommentera varje artikel. Vilket det ju inte är.

Medielandskapet ändrades under 2000-talets första decennium, något som kraftigt påverkade förutsättningarna för tidningsbranschen. Både vad gällde innehåll och ekonomi.

– Tidigare hade AB främst tävlat med Expressen om läsarna men nu kom också de sociala medierna in i bilden. Trollen och hatet som kom fram blev en negativ spiral som vi var tvungna att hantera. Sedan kom det också politiska strömningar som drog nytta av de nya plattformarna och så är det fortfarande.

Ida blev kvar på AB i tio år.

”Efter ett tag fick vi ställa frågan om det verkligen var en demokratisk rättighet att kunna kommentera varje artikel”

– Det var en spännande tid och jag grät när jag slutade. Men jag hade varit föräldraledig och kanske var det en mindre 40-årskris för jag kände att jag ville göra något annat.

Bytet av bransch blev rejält.

– Jag fick en tjänst på Statens Medieråd, en statlig myndighet som sorterar under Kulturdepartementet och som ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Jag jobbade som projektledare och kommunikatör med aktuella frågor och det var spännande att inifrån få se hur myndighetssverige fungerade.

– Bland annat var jag svensk projektledare för No hate, en internationell satsning på frågorna om barns och ungas digitala liv med föräldraguider, lektionsmaterial och rapporter om allt från nätmobbning till upphovsrätt. Det gick ut på att skapa en tryggare nättillvaro, jobba förebyggande mot rasism och sexism och att lära sig källkritik.

– De fem åren på Statens Medieråd var en stor omställning från tidningstiden men också lärorika.

Allt visar sig ha sin tid och saker händer som får oss att ta nya steg i livet. – Jag drabbades av covid och sedan även postcovid och vi kände alla i familjen att vi ville ha något nytt. Komma någonstans där vi slapp alla störande moment. Vi var också trångbodda och man får betydligt mer hus för pengarna på landsbygden än i Enskede.

Så Ida med man och tre barn flyttade till Malmköping.

– Först pendlade jag till jobbet i Stockholm men sedan började jag se efter möjligheter i närheten. Jag ringde Eva Burman, chefredaktör på Sörmlandsmedia, och fick veta att det fanns en tjänst som nyhetschef på Strengnäs Tidning. Så jag började där 2022 och det var kul att komma tillbaka till journalistbiten som jag saknat. Sedan dök det här jobbet som chefredaktör på Katrineholms-Kuriren upp och det var lite för bra för att inte hoppa på.

Lokaltidningarna har en viktig roll i det lokala samhällsbygget och för en chefredaktör gäller det att hålla den fanan högt.

”Vi ska vara en demokratibärare och en del i detta är att KK nu inte bara har en lokal chefredaktör utan också en politisk redaktör som skriver lokala ledare.”

– Det är tuffa tider för tidningsbranschen men intresset för nyheter har bara ökat. Inga nyheter på nationell nivå kan konkurrera med intresset för vad som händer lokalt, men man ska heller inte underskatta vanlig nyfikenhet. Läsarna vill veta saker om folk som finns nära, säger Ida.

– Vi ska kunna leverera seriös journalistik även med en liten bemanning. Vi vill att man ska känna att KK är en levande tidning där man både kan känna igen sig och bli överrumplad. Vi ska vara modiga i våra publiceringar men också vara en kär vän.

Media har också ett uppdrag att granska makten. Kommer ni att klara det?

– Det är ett stort uppdrag och min ambition är att vi alltid ska kunna göra större eller mindre granskningar kontinuerligt.

– Vi ska vara en demokratibärare och en del i detta är att KK nu inte bara har en lokal chefredaktör utan också en politisk redaktör som skriver lokala ledare. En viktig komponent utifrån ett demokratiskt perspektiv. Vi ska fortsätta vara en nagel i ögat på makten, avslutar Ida Lithell.

MATS FREDRIKSSON

Katrineholm, Flen och Vingåker

Tel: 0150-780 17

E-post stöd: stodjare@katrinholm.boj.se

E-post info: info@katrineholm.boj.se

KVINNO- OCH TJEJJOUREN MIRANDA

Telefon: kl 08.00–16.00: 0150780 44, lämna meddelande

Mejl: kvinna@jourmiranda.se

Stödchatt: öppen för kvinnor onsdagar 18–20 och söndagar 19–21, tjejer onsdagar 18–20 och fredagar 17.30–19. Där kan man vara helt anonym.

Info: finns på Mirandas hemsida jourmiranda.se

Där finns också info för dig som vill stötta Mirandas verksamhet.

Trygghet för taxi­kunder

I april 2022 startade Fabijan Dzeladini Taxi Katrineholm, ett nytt bolag men med ett välbekant namn. Fabijan övertog namnet från det tidigare bolaget som gick i konkurs 2002.

– Jag arbetade tidigare på Matsmart men också på ett annat taxibolag där jag hade mycket skolkörningar. Jag ville gärna starta eget företag så det är på den vägen, säger Fabijan som tycker egenföretagandet innebär lite mer frihet.

Fabijan flyttade till Katrineholm för ca 10 år sedan och har idag fru och tre barn.

– För mig är det viktigt att kunderna känner trygghet och säkerhet när

de bokar en körning. Man ska vara försiktig med vad man bokar när man behöver skjuts, se alltid till att det är ett registrerat taxibolag.

Nu börjar snart skolorna igen och Taxi Katrineholm är med och kör skolbarn till och från skolan.

– Vi kör också mycket bud och inte bara människor. Förra året körde jag ett gäng julklappar till Oslo exempelvis, skrattar Fabijan.

Hos Taxi Katrineholm finns det både vanliga personbilar men också bil som kan ta upp till nio kunder. Det är alltid en fördel att förboka sin körning men självklart ska det finnas utrymme för spontana körningar också. THERÉSE

Eli är en av Humlys vikarier

Hösten är på ingång, barnen är tillbaka på förskolor och elever är redo för en ny termin i skolan. Företaget som ser till att vikarier ersätter frånvarande ordinarie personal är Humly, Sveriges största digitala marknadsplats för vikarier, skolor och förskolor.

Jonathan Lindström är avtalsansvarig på Humly som har sitt huvudkontor i Göteborg.

– Vi har avtal med ett fyrtiotal kommuner och Katrineholms kommun är en av de kommuner vi har arbetat med längst. Samarbetet fungerar väldigt bra både med skolorna och med kommunen.

För många är Humly en fantastisk brygga ut till arbetslivet. Kanske har man funderingar på att utbilda

sig till lärare, kanske går man redan lärarprogrammet på högskolan eller så är man bara helt enkelt i behov av ett arbete, då är Humly till god hjälp. Många gånger mynnar vikariatet ut i en fastanställning.

– Vi har en bra vikariepool för att möta upp verksamheternas behov men vi behöver alltid bli fler. Vad vi ser är att det alltid behövs mer folk under hösten då statistiken visar på att sju procent av verksamheternas personal alltid är frånvarande, säger Jonathan.

En som använt sig av Humlys tjänster är Eli Inane.

– Jag har alltid varit intresserad av utbildning och jag behövde något att göra samtidigt som jag pluggade. En kompis tipsade om att jobba som lärarvikarie på hemmaplan så jag sökte upp Katrineholms kommun och på deras hemsida hittade jag info om Humly, berättar Eli.

– Just nu har jag ett långtidsvikariat på Järvenskolan. De känner mig sedan tidigare då jag haft många korttidsuppdrag där men också expressuppdrag. Därför var det skolan som kontaktade mig direkt den här gången. Annars sker uppdragen via en app där man kan välja skolor och få uppdragsinfo.

”Jag har alltid varit intresserad av utbildning och jag behövde något att göra samtidigt som jag pluggade”

Möbelmagasinet bjuder på nostalgiresa

Möbelmagasinet är en av Katrineholms äldsta second hand-butiker. Den är också ett populärt besöksmål och ligger högt när turister listar anledningar att besöka Katrineholm. Besökarna i butiken har i sommar varit många trots vädret.

– Ja, sommaren har varit hyfsad trots regnet, säger Stina Vepsäläinen som driver Möbelmagasinet Återbruk i gamla godsmagasinet. Men är det för varmt orkar inte folk ge sig ut så bäst är det när det är lite halvdant.

Besökaren till Möbelmagasinet slås av hur otroligt många saker som finns där. Stina har själv ingen aning om hur många och vad hon säljer mest av skiljer sig från dag till dag beroende på vilka som hittat hit.

– Turister köper små saker som man lätt kan ta med sig. Det kan vara saker som man behöver men också sådant man tycker om av nostalgiska skäl. Möbler säljs mest lokalt och till de som letar efter specifika möbler.

Att magasinet är fullt av föremål är ett medvetet val av Stina.

– Det ska finnas något för alla att hitta här, säger hon, samtidigt som hon påpekar att hon inte driver någon

loppis utan att det är en second hand-butik. Tanken är att det som finns här ska få chansen till ytterligare ett förlängt liv hemma hos någon ny ägare.

Namnet på butiken är kanske lite missvisande. Visst finns det möbler här, men det är bara en liten del av sortimentet och begreppet nostalgiresa stämmer väl in på känslan vid en rundvandring i lokalerna. En myriad av saker uppställda högt och lågt bjuder på en minneskavalkad väl värt besöket.

– Folk uppskattar det här och

många kommer hit från andra orter. En del återkommer, men väldigt många är också här för första gången så vi verkar vara välkända, konstaterar Stina.

Innehållet i butiken kommer oftast från dödsbon som Stina köper. Sortering sker på plats, en del behåller hon, det som är trasigt kastas och en del skänker hon till välgörenhetsorganisationerna.

– Det som inte går att sälja här kanske kan hitta nya ägare någon annanstans, säger Stina. MATS FREDRIKSSON

Positiv utveckling för Oppunda Svets & Mekanik

Oppunda Svets & Mekanik bildades 1995 som en del av den koncern där Oppunda Invest är moderbolag. I koncernen, som ägs av familjen Samuelsson, ingår i dag också Oppunda El, Elektrofläkt Miljösystem och Familjen Samuelssons Fastigheter.

– Oppunda Svets & Mekanik bildades för att täcka efterfrågan när en av Oppunda El:s samar-betspartner gällande plåt- och smidesarbeten försvann, berättar Oscar Samuelsson som är företagets vd.

Från början så jobbade man främst med industrier och de stora kunderna var Ericsson, SKF, Scania och Kronfågel. Efter hand blev inriktningen mer mot byggsektorn.

– Vår affärsidé är erbjuda svetsade stålprodukter och tjänster för bygg och industri. Eftersom vi inom koncernen är verksamma inom både el- och byggbranschen kan vi ta heltäckande serviceåtaganden för både industrier och fastighetsägare, förklarar Oscar Samuelsson.

Utvecklingen för Oppunda Svets & Mekanik har skett stegvis genom uppköp av andra företag och anpassningar efter rådande konjunktur.

– Oppunda Invests företag inom fastighetsservice skötte underhållet på Dynamate, det Scania-ägda företaget som svarade för Scanias lokala prototyptillverkning när övrig produktion flyttade till Södertälje. 2004 gick Dynamates anställda över till våra

olika bolag och det blev ett stort lyft framför allt för Oppunda Svets & Mekanik.

– När Scania sedan flyttade all produktion till Södertälje fick vi göra en kraftig reducering och minskade såväl lokaler som personal. En återhämtning kom när vi 2011 tog över det Malmköpingsbaserade företaget Elektrofläkt och flyttade deras fläkttillverkning till vår verkstad och med köpet av Kavab från Finja 2013 fick vi en bra väg in på byggmarknaden samtidigt som vi fyllde upp våra lokaler, berättar Oscar Samuelsson.

Därefter har företaget arbetat mycket med att hitta effektiva sätt att jobba och har investerat i moderna maskiner. Satsningar som inneburit ökade volymer. Tre tydliga inriktningar finns, byggnadssmide, verkstadsarbete och produkttillverkning.

Byggnadssmidet riktar sig mot

byggsektorn med tillverkning av kundanpassade stålpelare samt tillverkning och montage av trappor och räcken, men också tillverkning och montage av stålkonstruktioner och traversbanor. I verkstaden utförs plåtbearbetning som skärning, klippning, rundvalsning, kantpressning och svetsning. Under namnet Elektrofläkt tillverkas industrifläktar.

– Det är viktigt att ha flera ben att stå på. Vi vill inte bli beroende av byggsektorn som är konjunkturkänslig och vi har försökt bredda vårt kundunderlag. Investeringar i nya skärmaskiner och svetsutrustningar har gett oss nya kunder. Vår nya helautomatiska fiberlaser har på kort tid levererat material till 100 olika kunder, en fantastisk utveckling, konstaterar Oscar Samuelsson.

Oppunda Svets & Mekaniks marknad växer både ekonomiskt och geografiskt.

– Vi tittar på orter som Eskilstuna, Västerås, Södertälje och givetvis också Stockholm för att få fler kunder till vår verkstadsproduktion. Vi har gjort stora satsningar på att synas och det har gett effekt. De svårigheter vi kan se är problemet att hitta kompetent arbetskraft. Något som gör att vi drar oss för att gå upp i skift. Vi är försiktiga med att dra på oss nya kostnader. Som ett mindre företag så vore det förödande att göra en felinvestering så det får ta den tid som behövs, säger Oscar Samuelsson.

” Investeringar i nya skärmaskiner och svetsutrustningar har gett oss nya kunder ... vi har gjort stora satsningar på att synas och det har gett effekt”

Elon har nya ägare

Elektrotjänst är ett klassiskt katrineholmsföretag som bildades 1946 när Axel och Maria Olborg tog över Hå Em:s El och startade verksamhet i lokaler i gamla Grandhuset på Fredsgatan 26.

Så småningom flyttade verksamheten tvärs över gatan och 1966 inreddes en affärslokal i gatuplanet på den egna fastigheten Fredsgatan 9 varifrån man försåg katrineholmarna med vad de behövde i hushållselektronik och vitvaror.

Installationsverksamheten och butiksförsäljningen har efter hand separerats och under senare år har butiken drivits under varuärket Elon som är Sveriges ledande kedja för vitvaror och hemprodukter.

Vid årsskiftet blev uppdelningen definitiv när Netel tog över ägandeskapet av Elektrotjänst med elinstallationer och elservice samtidigt som det nystartade företaget Mellansvenska vitvaror tog över butiken med försäljning av vitvaror och belysning och butik.

Netel är en börsnoterad koncern som grundades av Peab och som jobbar mycket med infrastruktur. Bolaget omsätter omkring 2,5 miljarder kronor och äger också bland annat Oppunda Kraftkonsult.

– Det är en trygg ägare för Elektrotjänst del, men Netel har inget med oss i butiken att göra, säger Marcus Strömberg, vd och delägare i Mellansvenska vitvaror, som förutom i Katrineholm också driver Elonbutiker i Flen och Hallsberg.

– I och med den här lösningen så säkrar vi upp att butiken blir kvar som ett lokalt företag. Det är också en möjlighet för oss att renodla i butiken. Nu har vi varit i gång i sju månader och nya rutiner börja sätta sig.

För kunderna i butikerna innebär det här ingen skillnad, säger Marcus.

– Vi fortsätter vara en del av Elon och det är en styrka och en trygghet både för oss och för våra kunder. Det finns strax över 500 Elonbutiker i Sverige, alla är privatägda och alltså inga franchisebutiker. Samtidigt är alla butiksägarna delägare i Elon som på så sätt är medlemsägt. Upplägget är närmast att likna vid ICA:s. För-

utom i Sverige finns Elon också i de övriga nordiska länderna, så vi är en stark part på marknaden.

Branschen har tappat lite i takt med att lågkonjunkturen har smugit sig på men Marcus tycker att de själva har klarat sig ganska bra.

– Vi har mycket kontakter med byggbranschen och jobbar hela tiden med vitvaruservicen till olika fastighetsförvaltare. Precis som i näringslivet i övrigt är det bra att ha många ben att stå på.

– En styrka är att vi har egen personal som åker runt och monterar men också att vi har egen personal som sköter servicen. Därmed kan vi erbjuda hela kedjan från att man köper nya vitvaror tills man byter ut dem.

Med butiker både i Katrineholm, Flen och Hallsberg tycker Marcus att de har starka etableringar på den lokala marknaden och att Mellansvenska vitvaror står väl rustade inför framtiden.

– Vi får se hur vi kommer att fortsätta agera lokalt. Just nu sitter vi lugnt i båten till dess att vi har stabiliserat oss. Dyker det sedan upp möjligheter att växa mer så får vi se vad som händer. MATS FREDRIKSSON

”Med den här lösningen så säkrar vi upp att butiken blir kvar som ett lokalt företag”

Katrineholms MotorStopp

KATRINEHOLMS CENTRUM LÖRDAG30SEPTEMBER

SAVE THE DATE

Hantverksmässa i Godsmagasinet

Lördag den 2 september är det åter dags för Hantverksstiftelsens årliga kvalitetsmässa i Godsmagasinet. Hantverkare från hela Sörmland är då inbjudna att dels ställa ut sina alster men också visa upp hur hantverkandet går till. Stipendieutdelning är också en del av arrangemanget.

– Hantverksstiftelsens syfte är att främja utbildning och undervisning inom hantverk och hantverksyrken. Det finns så mycket kunskap och vi tycker är viktigt att den inte försvinner, säger stiftelsens ordförande Fredrik Hernblom.

En av deltagarna på mässan, och tillika stipendiat, är Oscar Larsson från Himlinge. Oscar jobbar i trä och studerar just nu på Sätergläntans institut för slöjd och hantverk där han avverkat två av tre läsår.

Hemma på gården har han sin egen slöjdverkstad. Visst finns det bandsåg,

fräs och borrmaskiner men de gamla slöjdverktygen har också sin givna plats.

– En del verktyg är köpta men jag har också fått ta över en del från andra. Hyvelbänken till exempel är min farfars gamla, förklarar Oscar.

Intresset för slöjd har funnits där länge. Han fick sin första täljkniv när han var fyra år men det var först efter gymnasiet han började utbilda sig.

– Jag började med trähantverk, sedan blev det specialsnickerier. Nu har jag gått två år på Sätergläntans slöjdutbildning.

Oscar är skicklig och det är en glädje att se de saker han tillverkat. Han behärskar sina verktyg men också materialet som han älskar.

– Trä är ett levande material. Det har en personlighet och det krävs samspel mellan materialet och hantverkaren. Saker som fiberriktningar har betydelse och man kan inte utsätta trä för vad som helst, säger Oscar som är noga med att välja virke.

– Alla träslag har olika egenskaper men det är också skillnad på var träden har växt. Titta på ask till exempel. När den får växa snabbt blir träet hårdare och stabilare. Med gran och tall är det lite tvärtom.

Precis som träd som växer säkert men långsamt har Oscar stakat ut sin väg i branschen. Som hantverkare behöver man etablera sitt namn och det tar den tid det tar. Tio år kan vara ett kort tidsperspektiv.

– Om tio år? Då jobbar jag med kurser och gör små specialjobb, kanske är jag slöjdlärare. De flesta som jobbar i hantverksbranschen gör tio olika saker samtidigt. Det gäller att ha många ben att stå på för att kunna försörja sig och entreprenörskunskaper viktiga för alla hantverkare. Det ingår i utbildningen och nästan alla lärare på skolan har företag vid sidan om, säger Oscar.

MATS FREDRIKSSON

Fredrik Hernblom och Oscar Larsson.

Följ oss

pluskatrineholm

visitkatrineholm

Vårt arbete och evenemang: pluskatrineholm.se

Besöksmål och utflyktstips: visitkatrineholm.se

Överblivna grönsaker

blir jordförbättringsmedel

Samarbetet mellan ICA

Nära och ETC Odla hjälper till att minska butikens matsvinn och ger ETC Odla möjlighet att producera organisk gödsel i flytande form.

Livsmedel står för nästan en fjärdedel av människans klimatpåverkan. Eftersom ungefär var fjärde matkasse slängs i stället för att konsumeras finns här stora vinster att göra för såväl miljö som plånbok.

Hushållen är den största syndaren när det gäller matsvinnet. Under 2021 uppkom cirka 0,9 miljoner ton fast livsmedelsavfall i Sverige vilket motsvarar 86 kg per person och år, varav 59 kg uppstår i hushållen. 15 av dessa kilon anses vara onödigt livsmedelsavfall som hade kunnat ätas, så kallat matsvinn.

Mycket av den mat som passerat bäst före-datum och kastas av hushållen hade alltså mycket väl gått att konsumera. För matbutiken är det svårare. Har datumet gått ut för sista förbrukningsdag är det i vissa fall till och med förbjudet att sälja varan i butik och här måste problemet med matsvinn hanteras på annat sätt.

– Bra planering samt ett strukturerat och proaktivt sätt att arbeta är allra viktigast för att matsvinn överhuvudtaget inte ska uppstå i vår verksamhet. Det är också viktigt att vi arbetar med innovativa digitala verktyg, som hjälper till att identifiera mat som annars skulle riskera att bli till svinn, säger Magnus Jeppsson på ICA Nära i Katrineholm.

Sveriges regering har beslutat att följa FN:s mål i Agenda 2030 om att halvera matsvinnet. Inom ICA arbetar

man för ett halverat matsvinn redan till 2025. Det arbetet sker på alla nivåer och lokalt jobbar ICA-butikerna med att minska matsvinnet bland annat genom samarbete med lokala aktörer.

– Jag är personligen intresserad av att lämna så lite klimatavtryck som möjligt. Jag tycker att vi har den skyldigheten mot kommande generationer, säger Magnus Jeppsson.

– Det är lite så vi tänker också, säger Elin Starck, trädgårdsmästare på ETC Odla där man förutom att producera el i den egna solcellsanläggningen också med hjälp av överbliven frukt och grönt från bland annat ICA Nära producerar jordförbättringsmedel. Det säljs på den öppna marknaden men används också vid de egna odlingarna av tomater och grönsaker.

Samarbetet mellan ICA Nära och

ETC Odla blir vinstgivande för alla.

– Alternativet är att elda upp överblivna grönsaker och det är ju dumt. I stället för att betala för att bli av med matspillet har vi hittat någon som tar hand om det på ett bra sätt. Bra för oss ekonomiskt men vi har också

med i vår affärsidé att vi ska värna om miljön, säger Magnus Jeppsson.

– Från början finns det mycket vatten i grönsakerna och när de torkas komprimeras de. Vi tillsätter vatten, melass och bakterier och sedan får de stå och fermenteras, förklarar Elin Starck processen.

– Resultatet blir ett en flytande, fermenterad näring där jordförbättringen kommer som en trevlig bonus. Den är funktionell och vi använder den själva men vi säljer den också, bland annat till Plantagen. Organisk gödsel i flytande form som är fria från bekämpningsmedlet klopyralid är en bristvara som marknaden vill ha, men det går även att använda den torkade versionen.

– Jordförbättringsmedlet finns att köpa även hos oss och då sluter vi cirkeln. Närheten oss emellan gör också att vi slipper långa transporter som inte är bra för klimatet, säger Magnus som är nöjd med hur butiken hanterar sitt matsvinn.

– Med alla åtgärder vi gör så tar vi nog hand om 95 procent av det matsvinn vi får. Bäst är det att agera så tidigt som möjligt så att inget överskott uppstår, exempelvis genom att optimera inköp och lager. 100 procent återvinning går inte att nå, men vi vill komma så nära som möjligt.

Som spindeln i nätet fungerar Coneco Miljö som sköter transporterna mellan ETC och ICA.

– De har hand om hela vår återvinning från kontorsmaterial till kartonger och plast. Allt utom den animaliska biten, säger Magnus Jeppsson.

MATS FREDRIKSSON

”Jag är personligen intresserad av att lämna så lite klimatavtryck som möjligt, vi har den skyldigheten mot kommande generationer”

Näringslivskrönika

unga entreprenörer

Har du också funderat på att starta eget och vad skulle din business i så fall vara. Är det design, mat, produktutveckling, trädgård, försäljning, vård eller hydraulik som är din grej.

Alla har vi nog lekt med tanken att använda vår egen drivkraft, våra skills och vårt lösningsorienterade mindset att kasta loss, stå på egna ben och själva få ansvara för resultatet.

En del har med sig entreprenör- och företagandet från barnsben, från släkten, från kulturen, från byn där de växte upp. Numer finns det hjälp att få oavsett familjebakgrund och traditioner då ungt företagande finns i skolan.

Alla elever i gymnasiet får möjlighet att formulera en affärsidé och sedan starta ett UF-företag med allt vad det innebär.

Utanför skolvärlden finns Nyföretagarcentrum för den som funderar på att förverkliga sin affärsidé och behöver rådgivning. När ditt företag fått luft under vingarna och behöver lyfta till nästa nivå finns Almi och Katec m.fl. som stöd och bollplank.

UF är ett fantastiskt sätt att inspirera och stötta unga entreprenörer. När skolterminen är slut har de tillräckligt på fötterna att köra sin affärsidé på riktigt, som Tommy Ngo som vi skriver om i Näringslivsnytt denna månad.

MAGNUS RUNESSON SAMHÄLLSBYGGNADSOCH NÄRINGSLIVSCHEF I KATRINEHOLMS KOMMUN

UF är ett fantastiskt sätt att stötta

Numer finns det hjälp att få oavsett familjebakgrund och traditioner då ungt företagande finns i skolan”

Presentkort

Är du osäker på vad du vill ge bort i present så är presentkort en idealisk gåva.

Du kan köpa presentkorten på Katrineholms Turistinformation, ICA Maxi och

ICA Supermarket Cityhallen Vingåker. Här tas presentkorten emot:

+ AniCura Djurkliniken

i Katrineholm

+ Annas Gröna Rum

+ Anne Maries Tyg Garn

och Sömnad

+ Apoteket Malmköping

+ Apoteket Violen

+ Bela anno 1923

+ Båsenberga Hotell

och Konferens

+ Cayenne

+ ComMat

+ Cösters Hund & Katt

+ Dressmann

+ Dufweholms Herrgård

+ Elerts Färghandel

+ Eleganza

+ Elon Katrineholm

+ Elon Ljud & Bild

+ Elon Vingåker

+ Ericsbergs slott

+ ETC Solpark

+ Friskis & Svettis

+ Fotograf Therese Larsson

+ Fotografens Café & Bistro

+ Fridhems kaffestuga och gårdsbutik

+ Garmlands Guld & Silver

+ Gr8meal

+ Gr8skin + Helenergi

+ Hemtex

+ Holmbergs Tryckeri

+ Hotel Malmköping

+ Hotel Statt

+ Hudhälsan

+ Hälsogymet + ICA Maxi + ICA Nära + ICA Speceritjänst + ICA Supermarket Cityhallen Vingåker + Idéfarmen

+ I min lilla värld av blommor

+ Jaana & Co

+ Karossens Måleri & Inredning

+ Katrineholms

Bokhandel

+ Katrineholms

Bowlingcenter

+ Katrineholms

Golfklubb

+ Katrineholms

Hyrmaskiner

+ Katrineholms

Turistinformation

+ KappAhl + Kjell & Co

+ Lekextra

Tommy tog med sitt UF­företag på en längre resa

När hans jämnåriga kompisar växlar upp sina EPA­traktorer till riktiga bilar, växlar Tommy Ngo i stället upp sitt UF­företag OneCap till ett riktigt företag och ger sig ut på den öppna marknaden med sina egen­designade kepsar.

Att driva ett UF-företag under tiden man går på gymnasiet är inte helt ovanligt. Oftast gör man det tillsammans med några kompisar från klassen och det är ett bra sätt att få inblick i hur det fungerar att driva en verksamhet med inköp, marknadsföring, försäljning och redovisning. Att kunna bortse från trivialiteter som löner, skatter och momsredovisningar gör det hela lite enklare, men kunskaperna man får med sig är värdefulla även i det ordinarie skolarbetet. När skolan är slut avvecklas sedan i de flesta fall UF-företagen.

Tommy Ngo valde att gå lite andra vägar med sitt UF-företag OneCap. Inte bara för att han drev företaget själv utan framför allt för att han inte alls avvecklade verksamheten utan i stället utvecklade den, bildade bolag och startade ett företag på riktigt.

– Jag ville köra UF-företaget själv. Dels för pengarnas skull men jag trodde också att ingen skulle jobba lika hårt med företaget som jag var beredd att göra. Det visade sig att det var så också. När jag jobbade själv så fick jag ju också som jag ville, förklarar Tommy och skrattar.

Att få möjlighet att driva ett UF-företag var en morot för Tommy. Vilken typ av verksamhet var, åtminstone i början, mindre viktigt.

– Att det blev kepsar kom så småningom, det var inte där jag började när jag planerade att starta ett UF-företag. Då var det hett med kläder med tryckta mönster med kristaller och

det var min första tanke. Men de var lite för svåra att importera. Att hitta en pålitlig leverantör var ett problem, storleken på kristallerna ett annat. Att skaffa en egen maskin för att pressa metallen skulle innebära stora kostnader. Det var då som kepsarna kom in i bilden. De började bli populära då, speciellt den modell jag säljer med sammetstyg på skärmen och tryckta foton på framsidan.

Tommys målgrupp är digital i sitt sätt att leva och det var en självklarhet för honom att använda sociala media som primär kanal för sin marknadsföring.

– Jag gjorde reklam på Tik Tok och det gick jättebra. Videofilmerna på kepsarna fick 20–30 000 visningar.

OneCap finns också på Instagram och Tommy skapade också en hemsida för att kunna sälja sina kepsar.

– Jag har en nära vän som jag gick i skolan tillsammans med. Han har hjälpt mig mycket. Dels med att starta upp hemsidan men också med logotypen och med mycket tips. Det är en ny värld att ge sig in i och det är skönt att ha med sig någon som kan.

Kepsarna, som säljs för 500 kronor styck, tillverkas utomlands och Tommy importerar dem. Minsta leverans är 50 stycken åt gången, men hans senaste inköp var på 1000 kepsar och just nu är vardagsrummet hemma hos föräldrarna fyllt till brädden med kartonger. Verksamheten har växt och

han letar efter en lokal. Samtidigt håller han på att ombilda den enskilda firman till ett aktiebolag.

Med Internet kan all försäljning bli global, men Tommy nöjer sig med att verka på den nordiska marknaden. Sedan blir frakten för dyr och kepsarna svårsålda.

– Via Tik Tok har jag fått hjälp att växa genom att samarbeta med kända kreatörer. De skapar videos där mina kepsar finns med vilket i nästa läge kan generera mellan 500 000 och en miljon visningar.

Han jobbar bara med sociala media som försäljningskanal. Hemsidan är också en plattform, men innan försäljningen drar i gång där måste han få ordning på lager och bolagsform.

– När allt är i gång hoppas jag på en omsättning på dryga miljonen, vi får se hur lång tid det tar att komma dit. Den förra omgången på 500 kepsar såldes ut på en månad. Om det växer får jag kanske anställa någon, men just nu jobbar jag själv med hjälp av föräldrarna.

Tommy står själv för designen på kepsarna.

– Marknaden är ganska ny och

jag hoppas den kan bli större så för mig är det bara att köra på. Jag tittar givetvis också på andra produkter och glasögon är något som verkar vara intressant. Precis som med kepsarna är det onesize och enkelt att hantera. Kläder däremot är mer komplicerat med olika storlekar och förväntade fraktkostnader.

Tommy är 18 år och börjar sista året på gymnasiet. UF-företaget är uppväxlat till en större verksamhet och nu är det på riktigt. Han behöver skaffa revisor, sköta bokföring, betala skatt och redovisa moms. Eftersom han läser ekonomi så har han fått grunderna med sig i utbildningen.

– Valet av utbildning hänger till viss del ihop med UF-företagandet. Sista året på högstadiet fick jag reda på det här med UF och möjligheten att få starta ett sånt företag var en av anledningarna att jag valde ekonomiprogrammet.

KEPS

En keps är en typ av huvudbonad, en mjuk mössa med skärm. Ursprungslandet anses vara Storbritannien, där den lanserades under 1880-talet.

Under bandyns storhetstid var kepsen den självklara huvudbonaden för sportens utövare. Under senare tid har kepsen blivit en vanlig accessoar, inte minst bland yngre män och hipsters. (Wikipedia)

– Jag blev intresserad av företagande redan i 8:an när jag gjorde Prao på en restaurang. Jobbet var jättetråkigt och jag gick mest och kollade på klockan hela tiden. Jag kände att jag ville ha möjlighet att tjäna pengar på något annat sätt, varför inte som företagare. På den tiden gillade jag också matte så jag räknade en hel del på saken. Nu tycker jag inte matte är lika kul, men däremot har jag fastnat för det här med företagande, avslutar Tommy Ngo.

MATS FREDRIKSSON

På uppdrag av Katrineholms kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen