Näringslivsnytt Katrineholms Kommun november 2023

Nyheter från Katrineholms kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Näringsliv. Nr 9 november 2023

Anna har en investeringsbudget på 1,3 miljarder kronor

Näringslivsnytt ges ut av Katrineholm kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Näringsliv.

Enheten Näringsliv arbetar långsiktigt med insatser som skapar förutsättningar för en positiv utveckling för ett bättre näringslivsklimat, fler företag, fler arbetstillfällen och fler invånare.

Avdelningen för Näringsliv: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Trädgårdsg. 1 Samhällsbyggnads- och näringslivchef Magnus Runesson 0150-570 79 magnus.runesson@katrineholm.se Zana Zgog Näringslivsutvecklare 0150-568 29 zana.zgog@katrineholm.se

2

Företagsstödjande samverkansaktörer: Nyföretagarcentrum nyforetagarcentrum.se/katrineholm/

Kundservice: Kommunväxeln 0150-570 00 Läs mer om näringslivsfrågor här.

Almi Företagspartner almi.se/Stockholm-Sormland/

Katec katec.se/

Kundservice Samhällsbyggnadsförvaltningen: 0150-570 00 samhallsbyggnadsforvaltningen@katrineholm.se

Leader Sörmland leadersodermanland.se/

Produktion: +Katrineholm, november 2023

This is the place to be Som ny är det en hel del att sätta sig in i. Arbetsuppgifter ska introduceras och utvärderas, kontakter ska knytas, rapporter och statistik ska läsas och samverkans forum ska besökas.

Någonting jag snabbt blev varse om, är det goda företagsklimatet som råder i Katrineholm. Eller inte bara gott, utan till och med det bästa någonsin.

Jag ser det som en ärofull del av mitt uppdrag att tillsammans med mina kollegor här på Samhällsbyggnad värna det vi har och sträva mot att bli ännu bättre. Hur når vi dit, om inte tillsammans. Samarbetet mellan kommun och näringsliv är en nyckelfaktor för ömsesidig framgång och samhällsutveckling.

Genom företagsbesöken får kommunen värdefull insikt i företagens verksamhet, förutsättningar och framtidsplaner. Att guidas genom ett företags historia,

generationsskiften, framgångar, motgångar och idéer om ny utveckling är väldigt inspirerande.

Via våra olika nätverksformer skapas arenor för kunskapsdelning och nya samarbeten. Något ytterligare som vi också kan glädjas åt är Sörmland Vattens miljardsatsningar på att förbättra vår infrastruktur och bädda för framtidens näringsliv. Detta berättar Sörmlands vattens VA-chef Anna Axelsson mer om längre fram i nyhetsbrevet.

Allt vårt positiva från det geografiska bo-och företagsvänliga läget, till vår branschbredd, satsningar för framtiden och våra goda exempel på samarbeten bör och ska paketeras, för att visa alla som inte redan är här och lever, växer, verkar – this is the place to be!

ZANA ZGOG Näringslivsutvecklare Katrineholms kommun

3

Investeringar för en dryg miljard kronor säkrar upp vårt VA-system Med 1,3 miljarder kronor i investeringsbudget för de kommande tre åren förstärker Sörmland Vatten VA-nätet och kopplar samman vattentäkten vid Forssjö med KFV-områdets norra delar i Äs, Julita och Ättersta på andra sidan Öljaren.

Arbetet är efterlängtat. Ledningsnätet är eftersatt och det finns fler projekt som pockar på uppmärksamhet.

61

%

Industrin är den sektor som använder mest vatten. Cirka 61 procent av den totala sötvattenvolymen användes inom industrin. Hushållen stod för drygt 22 procent, övrig användning för 12 procent. Även om jordbruket ökat sin vattenanvändning kraftigt står jordbruket endast för 4 procent av den totala sötvattenanvändningen. (scb.se)

4

Ett av de bärande argumenten när Katrineholms, Flens och Vingåkers kommuner gemensamt bildade driftbolaget Sörmland Vatten, var att de kommande investeringsbehoven för VA-näten var så stora att kommu­ nerna var för sig inte mäktade med att klara av dem.

Det var med all säkerhet en korrekt analys.

Sörmlands Vattens VA-chef Anna Axelsson har i sin investeringsbudget för perioden 2024–2026 1,3 miljarder kronor att fördela och det är inte precis så att det blir pengar över. I stället står projekten på kö för att säkra upp att invånarna i de tre västsörmländska kommunerna även i fortsättningen kan räkna med att det till en rimlig kostnad kommer friskt vatten ur kranen, avloppen fortsätter att fungera och någon ser till att

hushållssoporna hamnar där de ska.

En välbehövlig förnyelse av gamla slitna ledningsnät behöver också ta plats i budgeten.

– Det är mycket pengar, men budgeten grundar sig i de kapacitets­ höjande åtgärder vi måste göra för att klara de mark­exploateringar som kommunerna vill genomföra, förklarar Anna, och tar som exempel det stora projekt som pågår just nu med Lövåsenområdet som epicentrum.

– Det handlar totalt om att vi bygger ny vattenledning från vattentäkten vid Forssjö till Ättersta i Österåker. Vi passar på att dra ledningen genom Lövåsenområdet när det ändå byggs om, fortsätter på norra sidan av Vika deponi och följer riksväg 56 till Julita/Äs i samarbete med det nya vägbygget och till slut vidare till Ättersta genom sjöledning i

Öljaren. Bygget från Forssjö till Julita har en budget på 185 miljoner kronor, berättar Anna.

Lövåsenområdet mellan Stockholmsvägen och järnvägen är för Sörmland Vattens del nu färdigt och vatten och avlopp är framdraget till alla tomtgränser för framtida påkoppling. Nu ligger fokus väster om Stockholmsvägen på det som kallas Lövåsen/Uppsala-området.

Det området förbereds av Katrineholms kommun med 85 000 kvadratmeter yta för företagsetablering. Kommunen bygger infrastruktur i form av vägar, gång- och cykelvägar, med mera.

Totalt handlar det om 1150 meter väg samt 1400 meter gång- och cykelväg.

Cirkulationsplatsen vid riksväg 52/55 byggs ut med ett fjärde "ben" som leder in till det nya området.

Sörmland Vatten förlägger och förstärker vatten-, spillvatten- och dagvattennätet i samband med detta arbete. Ett effektivt sätt att bygga ut det allmänna VA-nätet och samverka med kommunens detaljplaner.

Passagen genom Katrineholms Logistikcentrum och Lövåsenområdet har fått arbetsnamnet Metkroken.

Förklaringen till namnet gör sig bäst på en karta men svängen in från östra förbileden, genom Lövåsen/ Logistikcentrum och vidare ut på väg 56 påminner om fiskeredskapet i sin form. Till nästa sommar ska Metkroken utmed Österleden och till Sunds gärde vara klar.

Anledningen till Metkroken är flera.

Dels handlar det om att möjliggöra framtida expansion på Lövåsen, men en viktig del är också att avlasta VA-nätet som i dag går från Norr och

160 Varje svensk använder i Genomsnitt 160 lIter vatten per dygn. 30 liter för toalettspolning, 30 liter för disk, 10 liter för mat och dryck, 20 liter för tvätt, 60 liter för personlig hygien och 10 liter för övrig användning (svenskvatten.se)

5

Utefter Österleden har Sörmland Vatten lagt nya VA-ledningar som en del i att binda ihop vattennätet Forssjö– Ättersta. Samtidigt avlastar man det centrala VA-nätet genom att leda om avloppet från norr att gå via Österleden till Rosenholm istället för genom centrum. Foto: Sörmland Vatten.

17,2 Kommunernas arbete med dricksvatten och avloppsvatten omsatte år 2012 cirka 17,2 miljarder kronor: 60 % av kostnaderna gick till avledning och rening av avloppsvatten och 40 % till vattenproduktion och distribution av rent vatten. (svenskvatten.se)

6

försörjer Lövåsen med vatten och avlopp.

– I stället för att avloppet från norr går genom centrum och överbelastar den delen så leder vi nu om, tar det bakvägen till Rosenholm via ledningarna som vi nu lägger på Lövåsen och Logistikcentrum, förklarar Anna Axelsson.

Bygget på Lövåsenområdet är kanske det mest uppmärksammade av de projekt Sörmland Vatten håller levande just nu. Det har påverkat trafiken på Österleden som reglerats med trafikljus sedan i våras. En hel del sprängningsarbete har krävts och det mest komplicerade har varit att lägga ledningar under järnvägen där man fått borra sig fram. Men det är inte det enda större byggprojektet.

– Vi försöker hela tiden svara upp till kommunernas önskemål, dels om

nya etableringsområden, men också om VA-försörjningen på befintliga bostads- och fritidsområden, berättar Anna Axelsson.

– Alldeles nyligen färdigställde vi Fornbo, Follökna och Malmsjöberg fritidshusområde mellan Malmköping och Flen.

Vi har också lagt nya vatten- och avloppsledningar mellan Malmköping och Flen, och Malmköping får nu sitt vatten från Flen och levererar sitt avlopp till Flen. Vi har därmed kunnat lägga ned reningsverket i Malmköping.

– Flen får sitt vatten från Katrineholm, men har ett eget avloppssystem och vi håller på att rusta upp Flens reningsverk. Det är ett projekt uppdelat i tre faser och det gäller att ha koll på pengarna och att projekten kommer i gång när de ska eftersom budgeten som läggs

Genom att samverka med ombyggnationen av väg 56 underlättas arbetet med att lägga ny vattenledning från Forssjö till Ättersta i Vingåkers kommun.

påverkar taxorna. Folk vill gärna ha något gjort för de pengar de betalar.

– Vi behöver också se över vattenkvalitén. Vattnet pumpas upp från sjön Viren till vattentäkten vid Forssjö. Men det är för mycket organiskt material i vattnet så vi behöver installera någon form av filter. Det hela är inte helt okomplicerat, det finns färdig teknik, men den ska ju också driftas, säger Anna, som också ser stora investeringsbehov på reningsverket vid Rosenholm.

– Där behöver vi en ny rötkammare och en ny upphandling är på gång.

Rosenholm har varit med länge och byggdes för helt andra krav. I det projektet ingår nu att ta hand om slam både från Vingåker och Flen. Det är lite frustrerande att vi inte kommit i gång, men det får ta den tid det tar

Men allt handlar inte om byggande i investeringsplanen.

– Vi kommer också att installera digitala fjärravläsare i alla fastigheter.

Det är ett framtidsprojekt som är bra både för oss och fastighetsägarna. I dag finns det ett lagstadgat krav på avläsning av såväl el som fjärrvärme men inte på vatten.

Anna konstaterar att ämnet vatten och avlopp är eftersatt jämfört med övrig infrastruktur. Såväl vad gäller det administrativa systemet som ledningarna.

– Både Sveriges kommuner och regioner och vår egen branschorganisation har flaggat för problemet. Vi ligger efter med underhåll men det är svårt för kommunerna att ha råd. Ekonomin bygger på att VA-taxorna täcker kostnaderna och i tider där kostnader för hushållen ökar ändå är det tungt

6000 6 000 personer arbetar med Sveriges vatten. 2 000 är tekniker vid vattenverk och avloppsreningsverk.

2 000 arbetar med ledningsnäten. 2 000 arbetar på kontor som bl.a. ingenjörer, ekonomer och sakexperter. (svenskvatten.se)

7

om även vatten och avlopp blir dyrare för hushållen.

– Men om vi inte gör något nu kommer det här att bli ett bekymmer.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel, men det är också en billig råvara. Var och en av oss använder i genomsnitt vatten för sju kronor om dagen, påpekar Anna.

Underhåll är en viktig del av Sörmland vattens uppdrag. Joakim Koch och Stefan Lukic från Sörmland Vatten VA ledningsnät arbetade med underhållspolning i västra Katrineholm sommaren 2023.

9

Ytterligare en förändring som påverkar såväl Sörmland Vatten som dess kunder träder i kraft under nästa år. Då tar kommunerna över insamlingsansvaret för förpackningar från förpackningsindustrin och 2027 kommer Sörmland Vatten att börja med fastighetsnära insamling.

– Det innebär att man då måste kunna sortera kartong, glas, plåtburkar med mera redan på hemmaplan. Alla våra fastighetskunder kommer att få nya kärl och våra entreprenörer nya bilar.

Det här sker över hela Sverige samtidigt.

Tanken är att det ska bli lättare för alla att göra sin del av sorteringen.

– Eftersom sorteringen ska göras hemma kommer att antal återvinningsstationer att försvinna. Vi diskuterar också med kommunen om att bygga en ny återvinningscentral att driva i egen regi på Lövåsenområdet.

%

Nio procent av Sveriges yta utgörs av sjöar. Den årliga vatten­ användningen i landets alla kommuner är knappt en kubikkilometer och motsvarar bara en halv procent av vad man teoretiskt sett skulle kunna använda. Till och med det tätaste befolkade området, Stockholm med förorter, använder bara tre procent av det genomsnittliga flödet ur Mälaren. (svenskvatten.se)

8

Sörmland Vattens arbetsområde spänner över drygt 8 x 4 mil. Kartan visar spillvattenledningarna i de tre kommunerna.

Sörmland Vatten har funnits i snart 15 år men det var en bra lösning för de tre kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker. Det hade varit tufft för var och en av dem att klara de stora investeringarna som har krävts och som kommer att fortsätta krävas.

– Vårt ansvarsområde omfattar i dag tio vattenverk, tio avloppsreningsverk, 150 mil ledningsnät och 300 pumpstationer, berättar Anna Axelsson. Vi har omkring 20 000 kundabonnemang och tar hand om 12 200 ton hushållsavfall från drygt 70 000 invånare genom att svara för 532 000 hämtningar av sopkärl.

– För att klara det och alla våra andra åtaganden behöver vi också rigga vår egen organisation inför framtiden och det är också en utmaning. Det är svårt att hitta

projektörer med VA-kompetens och det gäller inte bara oss utan hela branschen.

– Vi får utbilda själva och det är en uppgift som sätter extra press på den personal vi redan har. Men det har under många år varit svårt att få ungdomar att välja tekniska utbildningar så vi får skapa våra egna förutsättningar.

– En utmaning för oss är att se hur det kommer att se ut om 10, 15 eller 20 år. Varje kommun bestämmer sin egen utveckling och vi ser gärna att vi blir informerade om hur tankarna går. Vi behöver ligga beredda i startgroparna när nya projekt ska i gång, såväl planerings- som budgetmässigt. Men vi kan inte börja bygga förrän beslut är tagna, avslutar Anna Axelsson.

MATS FREDRIKSSON

1

%

Det finns totalt cirka 1 400 miljoner kubikkilometer vatten på jorden men det är bara en liten del som går att använda som dricksvatten. Den största mängden vatten, 97 procent, utgörs av saltvatten. Bara tre procent är sötvatten. Två procent finns i glaciärer, sjöar och vattendrag. En procent är grundvatten. (svenskvatten.se)

9

Platsattraktion och platsutveckling i Katrineholm Vad tänker du när du hör Katrineholm? Vad tänker de som inte varit här?

Med en ny platsstrategi vill vi nu gemensamt utveckla vår plats.

I drygt ett år arbetade Katrineholms kommun och +Katrineholm med att ta fram en ny platsstrategi. I april i år blev den taget i kommunfullmäktige och i +Katrineholms bolagsstyrelse och Camilla Lindgren, idag affärsutvecklare på +Katrineholm, är processledare.

– Jag är långt ifrån själv i det här arbetet. Jag har en styrgrupp och flera kollegor både på +Katrineholm, kommunen och andra organisationer som är ytterst viktiga i arbetet, säger Camilla.

Platsutveckling Camilla trycker på att det är vad vi gör och inte vad vi säger som är viktigast. Vi ska sprida det vi gör men också göra ännu mer av det som får fler att upptäcka Katrineholms kommun.

– När arbetsgruppen för strategin frågade företagen vad de önskade att detta arbete skulle fokusera på så var svaret tydligt, , att utveckla besöksnäringen och arbeta med platsattraktion. Den önskan utgick från en av de största utmaningarna som företagen ser, att behålla och få hit ny arbetskraft. Deras svar blev en del av den näringslivsanalys som analysföretaget Kairos Future tog fram och som ligger till grund för platsstrategin men även Framtidsplan 2050.

Syftet med platsutveckling är att få personer och företag på platsen att vilja vara kvar men även att locka

10

enkla, nära, tillgängliga, småskaliga och inkluderande. Men som också utforskar nya saker. Vi pratar om innovation, kreativitet och kraftfull rörelse. Dessa egenskaper kommer från alla de samtal vi haft med er på platsen och vi har bevis på att de stämmer, säger Camilla.

– För att ta reda på vilka som kan se möjligheter i Katrineholm beställdes en flytt- och boende­ analys, även den av Kairos Future.

Underlaget bidrog till ett antal målgrupper. Om dessa går att läsa i strategin som snart har en egen hemsida meddelar Camilla.

Camilla Lindgren, till vardags affärsutvecklare på +Katrineholm hit fler invånare, besökare och etableringar för att vår plats ska fortsätta leva.

Förenklat ger människor ger mer skatteintäkter, nya företag skapar arbetstillfällen och besökare köper våra tjänster, ser till att vi behöver utvecklas och är också möjliga framtida invånare.

För att nå ut krävs ett gemensamt budskap, långsiktighet och kraftfulla insatser.

Mål och målgrupper Vår platsstrategi berättar för oss vad våra styrkor och egenskaper är och vilka personer som kan tänka sig Katrineholm som boende, besökseller etableringsort.

– Vi är en plats som värnar det

Egenskaper, styrkor och målgrupperna la grunden för de sex mål som vi gemensamt ska försöka uppnå för att öka stoltheten för vår plats, stärka kännedomen och förbättra associationerna.

Våra mål: • Utvecklad besöksnäringen stärkt platsattraktion.

• Utveckla nöjeslivet för unga.

• Paketera, positionera och etablera den hållbara livsmedelshuben.

• Utveckla slagkraftiga vattennära livsmiljöer.

• Etablera starkare akademi och hybridcampus.

• Främja fler urbana storstadsmarkörer.

För att uppnå dessa behöver personer som kan och arbetar med frågorna bidra.

Aktiviteter Tillsammans med byrån Tillsammans tas det just nu fram en identitet för platsen. Arbetsgruppen jobbar också på en hemsida som ska kunna visa upp vad som sker och där en verktygslåda ska finnas.

Verktygslådan kommer att innehålla bilder, texter och grafiska manér tillgängligt för alla att använda.

Målet är att denna verktygslåda ska fortsätta att byggas på med sådant som kan underlätta för dig som läser när just du vill sälja in platsen eller berätta om något du/ni gör.

En lansering av verktygslådan och strategin kommer att äga rum under årets fösta del.

– Vi har också sökt medel för att fortsätta att arbeta med några av de idéer som kommit in under den utbildning inom platsutveckling som ett 20-tal personer i kommun och näringsliv gått via Berghs School of Communication. Fokus i den ansökan är Forssjö och Julita.

Idéer finns det gott om, nu handlar det om att hitta förutsättningarna för det. Camilla uppmanar

er att ta med dig målen till er verksamhetsplanering för 2024.

Hur kan vi samarbeta? Det är bara tillsammans vi kan skapa en attraktiv stad att bo och verka i.

– Och det enklaste av allt; prata gott om vår plats, lyft det positiva och bidra till att lösa våra gemensamma utmaningar.

Har du tankar, frågor eller idéer så är du välkommen att kontakta Camilla på camilla.lindgren@pluskatrineholm. se eller 070 141 69 01.

11

Ny lag som berör företagare inom livsmedel En ny riskklassningsmodell för alla livsmedelsverksamheter (inklusive vattenverk) införs från och med 1 januari 2024.

Det är livsmedelsverket som har beslutat om modellen, som syftar till att åstadkomma en mer enhetlig bedömning av kontrollbehovet hos likartade verksamheter, oavsett var i landet de finns.

Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöinspektörer håller just nu på att riskklassa alla ca 290 livsmedelsverksamheter i kommunen. I många fall hämtas uppgifterna till den nya riskklassningen i samband med livsmedelskontrollen. I andra fall ringer vi upp företagen och i vissa fall har vi tillräckliga uppgifter om företagen för att kunna göra den nya riskklassningen, berättar miljöinspektörerna Anna Öhman och Adnan Abdi Osman.

Den nya riskklassningen kommer att leda till ett beslut om kontrollfrekvens, det vill säga hur många kontrollbesök som ska göras per femårsperiod. Riskklassningsbesluten kommer att delges företagen i början av 2024. En ytterligare förändring från årsskiftet är att livsmedelskontrollen kommer att debiteras efter varje kontrollbesök istället för att företagen som idag betalar en fast årsavgift för kontrollen.

För mer information om den nya lagen besök: Riskklassning av anläggningar och verksamheter från och med 2024

12

Anna Öhman och Adnan Abdi Osman, miljöinspektörer Katrineholms kommun

Leader Södermanland – en möjliggörare för ett hållbart näringsliv Vet du att Leader Södermanland arbetar med att utveckla våra landsbygder? Det gör de bland annat genom att stötta projektidéer.

Det betyder att du som har en utvecklingsidé för Katrineholms landsbygd kan söka pengar från Leader Södermanland – om din idé innebär samarbete med andra.

Vi har fått en pratstund med Eva Westergren, projektutvecklare på Leader Södermanland. Eva menar att det nu är en spännande tid runt hörnet. Det finns en glödande samarbetsvilja och lust till utveckling.

Det gör att grogrunden till bra Leaderprojekt är god och nyttan med Leader är tydlig. Leader Södermanland är som en oas av nätverk, erfarenhet och kompetens, säger Eva. – Vi är en ideell förening vars styrelse består av ledamöter från den ideella, offentliga och privata sektorn från varje kommun.

Hon konstaterar att det tillsammans med erfarna och

måna om att alla utvecklingsidéer får en chans att utvecklas oavsett vem som finansierar, avslutar Eva.

Eva Westergren, projektutvecklare Leader Sörmland kompetenta projektcoacher erbjuder en kunskapsbrunn att ösa ur för de som lämnar in en projektidé.

– Har du en projektidé men inte en framtagen projektplan kan Leader ge dig stöd. Om inte projektidén passar in i aktuella insatsområden kan du få hjälp med att hitta andra vägar. Leader Södermanland är

Företag kan söka medel för till exempel idéer som främjar utveckling av befintliga företag i samverkan. Det går också att gemensamt söka medel för att tillsammans bli mer konkurrenskraftiga. Näringslivet har också ett stort ansvar i omställningen till ett hållbart samhälle. Ibland kan lite extra stöd vara det som underlättar omställningen. Det går att få från Leader Södermanland. Så vänta inte, gör slag i saken och sök stöd för din idé!

Läs mer på Leader Södermanlands hemsida eller kontakta kontoret om du vill veta mer på e-mail: info@ leadersodermanland.se.

13

Susanne hjälper vuxna att välja utbildning och yrke Visst kan man byta yrke senare i livet. Det är Susanne Hollström, 51 år från Katrineholm, ett bra exempel på. I juni 2023 var hon färdigutbildad studie- och yrkesvägledare vid Stock­ holms universitet och jobbar nu på Viadidakt.

Vad fick dig att studera just studie- och yrkesvägledning?

– Jag gästspelade som lärarvikarie på Komvux 2015. Då träffade jag Viadidakts vägledare och blev intresserad av yrket. Det är ett spännande område, där man kan få möjlighet att träffa många människor och hjälpa dem att komma till insikt om vilken framtid de kan ha.

Vilka är dina bästa tips när man ska välja yrke?

– Utgå ifrån hur du är som person och vad som passar dina egenskaper. Skriv en lista med dina styrkor och svagheter till att börja med. Ta hjälp av familj och vänner och fråga vad de ser för sidor hos dig. Tänk igenom vad du tycker är roligt att göra och ta hjälp av testen vi har på Viadidakts webbplats, de kan ge en riktning. På Arbetsförmedlingens webbplats kan man se prognoser för vilka yrken som har goda jobbchanser, men det viktigaste är att välja något som passar din personlighet.

14

Hur viktigt är det med kompetensutveckling?

– Det är otroligt viktigt. Nästan alla arbetsgivare efterfrågar relevant utbildning. Det viktigaste är att se till att bli klar med gymnasiet. Vi studie- och yrkesvägledare kan hjälpa till med planering för att nå ett examensbevis eller slutbetyg om man saknar kurser.

Susanne Hollström, studie- och yrkesvägledare Viadidakt. Foto Stina Järperud Vad har du arbetat med innan?

– Större delen av mitt liv har jag arbetat i butik inom detaljhandeln, både som ledare och med kundservice. Jag började arbeta på en bensinstation redan som 16-åring och har också hoppat in som vikarie på gruppbostad, som lärare på anpassad gymnasieskola och på omlastningscentralen. Jag har alltid velat utvecklas och testa på nya grejer och har nytta av alla tidigare erfarenheter i jobbet som studie- och yrkesvägledare.

Hur kan företag bidra till kompetensutveckling?

– Som företag får man gärna tipsa om vidareutbildning på Komvux och Campus Viadidakt.

Vi har stora möjligheter att erbjuda flexibelt lärande för att kunna kombinera med jobb.

Eleverna kan välja studietakt och klassrumsundervisning eller distans.

Campus Viadidakt erbjuder flera yrkeshögskoleutbildningar. Som företagare kan man också höra av sig till rektor och samordnare om man ser behov av en viss utbildning lokalt.

För kontaktuppgifter besök: Viadidakt, Katrineholms kommun

Nätverksfrukost Talang, kompetens och mångfald 1 December, 07.30-09.00, D11 Workspace

Hur rekryterar vi till framtidens arbetsplats?

Vilka förutfattade meningar begränsar kompetenstillgång?

Hur hittar och gör vi plats för fler talanger och erfarenheter?

Varmt välkommen till Nätverksfrukost med två experter under en morgon med kunskap, inspiration och nätverk. Den här gången fokuserar vi på talang, kompetens och mångfald. Vi får insikter ifrån Samhall vars huvuduppdrag är att skapa utvecklande arbetstillfällen för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Vi får även lyssna till Sandvik, koncernen vars verksamhet baseras på unik kompetens inom materialteknik och industriella processer.

Gabriella Huss | Executive Talent Acquisition Expert Sandvik Sara Revell Ford | Verkställande Direktör Samhall

Antalet platser är begränsat. Närvaro är kostnadsfritt.

Mer information och anmälan via: natverksfrukost1dec.confetti.events 15

Höstbuffé 2023 Höstbuffén 2023 är en årlig träff där näringsliv, politiker och tjänstemän från Katrineholms kommun samlas för att dela med sig av nyheter, trender och framtidsvisioner.

Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande, samhällsbyggnadschefen Magnus Runesson och Zana Zgog näringslivsutvecklare hälsade sjuttiotalet företagare, politiker och kommunala tjänstepersoner välkomna till årets upplaga av höstbuffén.

Johan Söderberg, kommunstyrelsens ordförande:

Det gäller att vi är på tårna – Häromdagen beslutade vi i kommunfullmäktige om majoritetens budgetförslag med titeln ”Återhållsamt med ansvar för framtiden”. Från kommunalt håll innebär det att 2024 präglas av mycket paus. De roliga sakerna får skjutas lite på framtiden, och fokus det närmaste året ligger på att behålla en bra och hög nivå på den kommunala servicen, inleder Johan Söderberg.

I ena vågskålen finns befolkningen som minskar, i den andra två etableringar vid Lövåsenområdet den senaste månaden.

– Vi har bra tryck på Lövåsen­ området. Flera intressenter disku­

terar med oss om etablering.

Potentiella kunder som besöker oss marscherar förbi obebodd mark, de vill ha färdig mark. Det ska gå fort.

Det gäller att vi är på tårna och har färdig mark att erbjuda, vilket vi har idag.

– Redan 2025 ser prognosen bättre ut. Jag är övertygad om att vi tillsammans har en ljus framtid.

Alla tillfällen vi får chansen att träffas är bra. Ur mitt perspektiv är dessa tillfällen en bra grund för att vårda våra relationer och utveckla vår samverkan och utveckla Katrineholm. Hjärtligt välkomna till denna spännande och trevliga höstbuffé.

Magnus Runesson, samhällsbyggnadschef:

Från fantasi till verklighet

– Senaste höstbuffén pratade jag om Triangeln, Katrineholms nav och ett epicentrum av möjligheter.

Triangeln har ett fantastiskt läge; platsen passeras av hundratusentals resenärer varje år och ligger mitt i Katrineholm. Triangeln avser ytan mellan Resecentrum till Shellmacken och parkeringarna vid Kvarnengallerian och parkeringen på andra sidan Vasavägen.

– För ett år sedan var Triangeln en fantasi. Idag är det verklighet.

Vi har fått ett politiskt uppdrag att ta fram några detaljplaner över området.

– Framtidsplanen för 2050 för Katrineholm är ute på samråd och kommer under nästa år att antas.

– Under nästa år blir Framtids­ planen 2050 verklighet. Planen beskriver bland annat om hur livet i Katrineholms kommun ska se ut i framtiden, hur mark- och vattenområden ska utvecklas, vilka värden som behöver bevaras och hur Katrineholms kommun ska utvecklas i en hållbar riktning, var det är mest lämpligt att bygga bostäder, handelsområden, industrier med mera.

– Vi har att göra ett tag framöver, sammanfattar Magnus Runesson.

16

Höstbuffé 2023

Mattias Larsson, Abbotsnäs säteri:

Familjeföretaget Abbotnäs, ett högteknologiskt jordbruk Abbotnäs ligger i hjärtat av Sörmland mellan Katrineholm och Flen. Abbotnäs är ett modernt lantbruk med flera affärsgrenar.

På gården bedrivs främst växt­ odling, nötköttsproduktion och entreprenadkörning.

– Framtiden är här. AI är på väg in i jordbruket med algoritmer där man kan styra fordon och robotar som finns i verksamheten. Inom kort finns också drönare med sensorer som kan identifiera ogräs från 30 meters höjd. Drönaren berättar vilken sorts ogräs och dess exakta position. En maskin åker ut till exakt position och besprutar ogräset med rätt bekämpning, säger Mattias Larsson.

Modernt lantbruk är högteknologi. Ökad precision

i odlingen är nyckeln till högre skördar och lägre resursförbrukning.

Att placera gödsel och växtskydds­ medel i optimal mängd och på rätt plats kräver avancerad teknologi.

– Mitt största intresse är lantbruk generellt, men brinner lite extra för växtodling och hur vi kan ta produktionen till nya höjder, utan att tappa ekonomin och öka miljöpåverkan. Jag är övertygad om att lantbruk är en framtidsbransch där vi själva kan styra utvecklingen

om vi hjälps åt, avslutar Mattias Larsson.

SNABBFAKTA OM ABBOTNÄS: • • • • • • • •

500 ha växtodling (130 ha egenägt) 100 ha naturbetesmark 70 di-kor 100 ha skog Solceller 358 kWp - 320 000 kWh/år Entreprenad 5 hyreshus 4 arbetare

http://www.abbotnas.se/omoss-31690670

17

Höstbuffé 2023

Poyan Sandnell - grundare av bemanningsföretaget Catch Me, det schyssta bemanningsföretaget:

”De oskrivna reglerna på dagens arbetsmarknad allt annat än rättvisa” – Vi vet hur viktigt det är med ett jobb. Alla som vill och kan tjäna pengar ska ha möjligheten att göra det. Vi vet också hur svårt det kan vara att få ett jobb beroende på vem du är, hur du är, vem du känner eller inte känner. De oskrivna reglerna på dagens arbetsmarknad är allt annat än rättvisa. Det vill vi vara med och förändra, berättar Poyan Sandnell.

Och Poyan Sandnell vet vad han pratar om. Som 16-åring sökte han jobb i Katrineholms alla affärer, men fick nobben av varenda en. Istället lade han ut lappar i Laggarhults brevlådor och erbjöd sina tjänster.

Poyan Sandnell klippte gräsmattor och häckar, och målade hela

16 18

sommaren. Han tvingades till och med tacka nej till jobb.

När han senare bytte namn från Asghari till Sandnell blev arbetslivet ännu enklare. Catch Me värnar om att alla människor ska ha samma möjlighet till att få ett jobb. Det schyssta bemanningsföretaget – Catch Me gör jobben tillgängliga för arbetskraften, och arbetskraften tillgänglig för jobben. Tjänsten är 100% digital och vi är unika i att ha ett matchningssystem, det vill säga att du inte aktivt behöver söka ett jobb.

Vi har också skapat en lösning där alla jobbsökande i Catch Me är “oidentifierande”. Det innebär

att matchningen inte tar hänsyn till arbetstagarens kön, ålder, etnicitet eller religion. Det enda som syns för arbetsgivaren är information som är relevant för rekryteringen – till exempel kompetens, fysiska förutsättningar och språkkunskaper. Genom att arbetsgivaren inte kan identifiera den potentiella medarbetaren när den rekryterar skapas en mer rättvis arbetsmarknad, säger Malin Engström.

Första versionen av Catch Me lanseras nu till årsskiftet. Följ deras resa här: catchme.se

Upphandlingar Inom områdena nedan planerar Katrineholms kommun upphandlingar. Några upphandlingar annonseras inom kort och andra har längre startsträcka. Listan uppdateras fortlöpande, objekt kan tillkomma eller försvinna beroende av de ekonomiska förutsättningarna.

• • • • • • • • • • • • • • • • •

Personlarm Direktupphandling av Reparationer av MAC-datorer till Bildningsförvaltningen Trygghetslarm Konsultmäklaruppdrag - inriktad mot IT, telefoni och digitalisering Däck och däckservice Betong- kantsten, plattor mm Flytt-tjänster och magasinering Brandbil och insatsledarbil till Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktupphandling av El-material till KTC, El-programmet Verksamhetssystem Kulturskolan (våren 2024) AV-produkter, datortillbehör, datorskal och ergonomiska produkter Teoretiska grundläggande- och gymnasiala kurser, SFI och olika gymnasiala yrkesutbildningar Färsk fisk Banktjänster Snöröjning Drift &Underhåll av gatubelysning/Elljusspår Trygghetslarm

På gång...

1 december Nätverksfrukost Katrineholm 8 december Uppstart Bli en hållbar ledare 21 december KatrineholmsJul med extra öppet i butikerna 21 december Näringslivsnytt 10 9 februari 2024 Smart Farming, en dag med fokus på lantbruket och vatten, ÖsterMalma

Katrineholms kommun, enhet Näringsliv har en egen sida på LinkedIn där vi lägger ut intressant näringslivsinformation.

Vi vill ha er hjälp att bygga upp ett stort nätverk och hoppas du vill följa och dela våra inlägg. Sidan hittar du här.

Vill du ha besök av oss så kontakta Carina för bokning.

19

Upptäck Katrineholm

FOTO: THERÉSE LARSSON

20