Näringslivsnytt Katrineholms Kommun vinter 2023 by +Katrineholm

KATRINEHOLM NÄRINGSLIV • VINTER 2023/24

Upplev & upptäck Västra Sörmland Nyföretagardagen i Västra Sörmland Platsattraktion och platsutveckling Reportagen: Nygårds satsning på Biogas, Valla Däck,Sörmland Vatten, Julita Rapsolja

NÄRINGSLIVSKRÖNIKAN

”Vi kommer att fortsätta jobba för att skapa arenor där företagare kan mötas och hitta samarbeten”

Näringslivsnytts vinter-magasin ges ut av Katrineholm kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Näringsliv. Texterna är tidigare publicerade i Näringslivsnytts digitala nyhetsbrev under tiden september till december 2023. Näringslivsenheten arbetar lång siktigt med insatser som skapar förutsättningar för en positiv utveckling för ett bättre näringslivsklimat, fler företag, fler arbetstillfällen och fler invånare. Näringslivsenheten Samhällsbyggnadsförvaltningen, Trädgårdsgatan 1 Samhällsbyggnads- och näringslivchef Magnus Runesson 0150-570 79 magnus.runesson@katrineholm.se Zana Zgog Näringslivsutvecklare 0150-568 29 zana.zgog@katrineholm.se Kundservice: Kommunväxeln 0150-570 00 Samhällsbyggnadsförvaltningen: 0150-570 00 samhallsbyggnadsforvaltningen@ katrineholm.se Produktion: +Katrineholm Tryck: Linderoths Tryckeri, jan 2024

KATRINEHOLM NÄRINGSLIV • VINTER 2023/24

Upplev & upptäck Västra Sörmland Nyföretagardagen i Västra Sörmland Platsattraktion och platsutveckling Reportagen: Nygårds satsning på Biogas, Valla Däck,Sörmland Vatten, Julita Rapsolja

Mia Karlsson arbetar på Impecta men driver även Torpets Andelsodling. Bilden är tagen på festivalen Develop i sommaren 2023.. Foto: Therése Larsson.

Foto: Stina Järperud

Dags att kasta oss in i det nya året! 2023 ÄR ÅRET detta magasin hade sin

premiär. Vårt mål med magasinet är att göra porträtten av våra intressanta företagare och deras verksamheter levande längre än vad ett digitalt nyhetsbrev kan åstadkomma. Om du bläddrat i något av våra exemplar så hoppas jag att du kanske läst något du inte visste, blivit inspirerad eller bara fått ett värdefullt tidsfördriv.

ÅRET VI LÄMNAR bakom oss har på många sätt varit utmanande. Pågående konflikter, höga räntor och inflation har berört oss alla på ett eller annat sätt. Detta till trots så har näringslivet ändå rullat på. Visst har konkurserna varit fler jämfört med 2022 men 140 nya företag har startats i vår kommun. Evenemang och aktiviteter som Kompetensmässa, Näringslivsdag, Vår- & Höstbuffé, Nyföretagardag och Nätverksfrukostar med diverse teman har genomförts. Nya kontakter har knutits och förhoppningsvis har många erfarenheter utbytts och samarbeten etablerats. Markförsäljningar har genomförts och nya etableringar och fler arbetstillfällen till Katrineholm har säkrats. FÖR 2024 SER VI spännande horisonter

och möjligheter. Teknologiska framsteg

inom AI och grön teknik kommer att prägla vår framtid. Vi hoppas på ekonomisk återhämtning med minskat inflationstryck och positiv kronutveckling. Globalt samarbete blir än viktigare för att möta gemensamma utmaningar. SETT TILL VÅRA egna framtidspaningar

och mål så kommer vi på Näringslivsenhet fortsätta jobba för att skapa arenor där företagare kan mötas och hitta samarbeten. Vi kommer att jobba för flera strategiska etableringar som tillför Katrineholm nya värden och fler arbetstillfällen. Vi kommer att engagera oss i att fler ska våga starta eget både via Ung företagsamhet men också via Nyföretagarcentrum. Vi önskar också fortsätta med våra besök ute hos er företagare, det är där vi får den bästa inputen. Sist men inte minst kommer vi att fortsätta sätta Katrineholm på karta och verka för att vara lika bra ambassadörer för vår stad så som alla ni företagare där ute. MED ÖNSKAN OM en ett framgångsrikt

2024!

ZANA ZGOG Näringslivsutvecklare Katrineholms kommun

”Jag ser det som ett erkännande att matproduktionen är viktig”

BESÖKSNÄRINGEN

Premiär för Besöksnäringsdagen

Upplev & upptäck Västra Sörmland Den 18 september var första gången för detta forum där representanter för näringen och det offentliga träffades för att få inspiration och information.

Vi uppmärksammade och firade även vår kandidat från Västra Sörmland till Stora Turismpriset: Ändebols gård – Gårdsbutik och kafé som nu går vidare till den nationella tävlingen. De nomineras av Katrineholm, Flen och Vingåker gemensamt. MOTIVERINGEN LÖD: Ändebols gård är

ett litet ekologiskt lantbruk mitt i Sörmland med stort engagemang för det lokala och närproducerade.

Gården har innovativt och målinriktat bevararat och utvecklat det småskaliga ekologiska lantbruket, på ett sätt som inbjuder till reflektion över hur vår mat produceras. Allt som växer och produceras på gården tas till vara till förädlade ekoprodukter, kafé, bageri och kök. Verksamheten lyfter det lokala och sörmländska mathantverket och bidrar högkvalitativt till den mathub som Sörmland utvecklats till. Därtill inspirerar och påverkar de den större bilden genom olika samarbeten och projekt, bland annat genom att utforska hållbara modeller för samarbete mellan småskaliga gårdar.

Hallå där... Katarina Molitor, Ändebols gård Varje år utdelas Stora Turismpriset i Sverige. I Sörmland skickar turismansvarig i varje kommun in nomineringsförslag bland vilka en jury utser länets nominering. I år gick KFV-kommunerna ihop och nominerade Ändebols Gård som sitt förslag, en nominering som offentliggjordes på Besöksnäringsdagen.

Hur kändes det att bli nominerad? – Jag var med på Besöksnäringsdagen för att ta del av nätverkandet. Jag visste att någon skulle nomineras men inte att det skulle bli vi, så jag blev både glad och förvånad. Hur ser du på utmärkelsen? – Jag ser det som ett erkännande att matproduktionen är viktig. Vi vill ju att vårt besöksmål ska bli känt för att vi gör bra mat och jag tycker att vi börjar komma dit nu när folk söker upp oss för att handla här. Jag är glad för att nomineringen ytterligare kan öka kännedomen om ekologisk odling så att fler kommande aktörer i branschen kan uppmärksammas. – Att vi är en klimatsmart gård med stort energitänkande är ju också något som lyfts fram genom nomineringen.

MATS FREDRIKSSON

REPORTAGET

Produktionen av biogas i Sverige 2021 ökade med cirka 5 procent, året innan var ökningen 2,4 procent. Den största ökningen kommer från samrötningsanläggningar och gårdsanläggningar (Energimyndigheten)

Bidraget från Klimatklivet en avgörande faktor för satsningen på produktion av egen biogas

En satsning som förser gården med egen el och värme

e stigande energipriserna har fått många lantbruk att investera i biogasanläggningar för produktion av egen el. En av gårdarna som gör en sådan satsning är Nygård strax norr om Katrineholm. Byggnationen är i full gång och syskonen Dag och Ebba Lindahl som driver gården går nu i väntans tider på att efter nyår kunna ta anläggningen i fullt bruk.

Biogas, som till största delen består av metan, bildas när mikroorganismer bryter ned organiskt material i en syrefri miljö. Metangas har över 20 gånger större effekt som växthusgas än vad koldioxid har och ur ett klimatperspektiv finns det alltså ett stort intresse att tillvarata metangasen i stället för att släppa ut den i atmosfären. Gasen kan användas till många olika saker. Dels som fordonsbränsle men också för uppvärmning och som råvara i tillverkningsprocesser. Den kan också användas för att generera elektricitet och i kombinationsanläggningar som utvinner både värme och elektricitet räknar man med att 30–40 procent av energin i biogasen blir till elektricitet. – DET ÄR ETT OCH ett halvt år sedan vi

började fundera på att bygga anläggningen, 4

berättar Dag Lindahl. Tidigare hade vi varit lite tveksamma till biogasen. Nu hade vi en lite annan energisituation och tankar växte fram om att det ändå kanske var dags. Flera anläggningar började fungera ganska bra. En avgörande faktor var också att reglerna ändrades för att kunna få bidrag från Klimatklivet till den här typen av produktion. – Jag skulle säga att det finns tre viktiga faktorer för den satsning vi gjort. Man måste tro på tekniken, man måste tro på produkten el och att energi är värdefullt

men man måste också utnyttja det ekonomiska stödet, satsningen bär sig inte själv. NATURVÅRDSVERKETS Klimatklivet är

ett investeringsstöd som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning. Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer. Klimatklivet delfinansieras av EU:s återhämtningsfond, NextGenerationEU och är ett stöd till åtgärder som syftar till att minska utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

REPORTAGET

”För vår egen del innebär det här att vi inte behöver köpa lika mycket el och ved och ur ett större perspektiv så minskar utsläppet av metangas vilket är bra för vårt klimat”

Dag Lindahl ser satsningen på en biogasanläggning som en investering för framtiden som öppnar upp för att de ska kunna fortsätta driva gården.

De investerade medlen ska ge största möjliga utsläppsminskning per investerad krona, men det finns också andra positiva effekter som marknadsintroduktion, sysselsättning, spridning av ny teknik, bättre hälsa och positiv påverkan på fler miljömål än klimatmålen.

biogasansökningarna från lantbruket rörde elproduktion. Potentialen att producera mer biogas från gödsel är stor och hittills nyttjas mindre än fem procent för biogas, enligt regeringens utredning Vägen mot fossiloberoende jordbruk.

DAG OCH EBBA är inte ensamma om att

NYGÅRD DRIVS AV Dag och hans syster

vilja producera egen el genom att bygga en biogasanläggning. Under 2022 sökte 144 lantbrukare stöd för att investera i produktion av biogas, vilket är nästan fyra gånger så många biogasansökningar från lantbruket som Klimatklivet fick under åren 2015–2021. Totalt beviljade Klimatklivet över 1,3 miljarder kronor i stöd till lantbrukare under 2022 och den övervägande delen av 6

Ebba samt Dags fru Anneli. Gården har funnits i familjens ägo sedan 1984 och drevs tidigare av Dags och Ebbas föräldrar Rolf och Inger. Verksamheten har totalt tolv anställda, omfattar 700 ha odlad mark och föder upp strax över 25000 grisar om året. Det är framför allt gödseln från grisproduktionen som ska driva biogasanläggningen. Det mesta av åkerarealen används för odling

av foder till grisarna och på så sätt är verksamheten mer eller mindre cirkulär. PÅ NYGÅRD HAR man satsat på en svensk

biogasanläggning som nu byggs ihop med gårdens el- och värmesystem och med gödseltillförseln. – Byggnationen är inne i slutfasen och anläggningen kommer att färdigställas under oktober. För en stabil produktion krävs också en viss uppstartstid så det är nog först på andra sidan nyår vi är i gång med full styrka, berättar Dag Lindahl. Totalinvesteringen inklusive bidrag från Klimatklivet är på 20 miljoner kronor. – Det passar bra för oss att göra den här satsningen nu. Det är en investering för framtiden som öppnar upp för att vi ska kunna fortsätta driva gården.

REPORTAGET

”Vi kan redan nu göra steg i planeringen inför framtiden. Vi kommer att få en modernare gård”

Biogasanläggningen byggs ihop med gårdens el- och värmesystem och med gödseltillförseln.

I DEN NYA biogasanläggningen samlas

gårdens gödsel i en mottagningsbrunn och därifrån portioneras den vidare till en rötgaskammare med värme i rätt nivå där gas produceras. Gasen går till en förbränningsmotor som omvandlar den till el. Spillvärmen från motorn tas tillvara och leds via kulvert till gårdens värmesystem och ger värme till djuren. Det blir en del av den energieffektivisering på gården som skapas genom byggandet av den nya anläggningen. En annan positiv bieffekt av biogasproduktionen är att den biogödsel som blir kvar efter rötningen är mer effektiv för grödorna. – Anläggningen ska bära sig själv ekonomiskt och det primära målet är att försörja oss själva med el och värme. Vi

producerar elen på vår sida av mätaren och vår ström går först, där betalar vi ingen nätavgift. Självklart har den el som sedan blir över en plats på marknaden, säger Dag. NYGÅRDS ANLÄGGNING producerar el

dygnet runt året om men efterfrågan på överskottet ser lite olika ut beroende på vad klockan är. – Visst kan man lagra den producerade elen i batterier för att sälja när marknaden betalar mer, men vi kan också lagra gasen som ska bli el i vårt gaslager. På så vis kan vi sedan producera mer el när priset är mer fördelaktigt. För vår egen del innebär det här att vi inte behöver köpa lika mycket el och ved och ur ett större perspektiv så minskar utsläppet av metangas vilket är bra för vårt klimat.

UTÖVER DEN EGNA el- och värmeproduk-

tionen finns det också en hel del synergieffekter med biogasanläggningen, berättar Dag. – En biogasanläggning berör all infrastruktur på gården. Inte bara energitillförseln utan också gödselhanteringen och alla transporter. – En bonus är att byggandet av anläggningen ger oss ett bra tillfälle att rusta upp vad vi har. Vissa saker börjar bli lite till åren och på det här sättet kan vi redan nu göra steg i planeringen inför framtiden. Automatiseringen av gödselhanteringen är ett exempel. Vi kommer att få en modernare gård, sammanfattar Dag Lindahl.

MATS FREDRIKSSON

GAMMALT OCH NYTT

”Ett hundra år av oavbrutet familjeägande är imponerande”

Vi lyfter på hatten för två hundraåringar Under oktober fick vi anledning att göra något så ovanligt som att gratulera inte mindre än två hundraåringar inom Katrineholms Näringsliv när såväl Bela som Sjölins Tobak passade på att fira sitt första sekel.

Zana Zgog ny näringslivsutvecklare Zana Zgog började som näringslivsutvecklare i Katrineholm den 18 september.

Sjölins Tobaks & Pappersaffär grundades 1923 av Gotthard Sjölin. 1967 tog hans son Uno över rörelsen och sedan 2018 drivs den av sonsonen Lars och hans fru Jenny. Ett hundra år av oavbrutet familjeägande vilket är imponerande.

Bela startades 1923 av Ernst Th Larsson som tillsammans med en kompanjon vid namn Bengtsson då övertog Daniel Larssons Herrekipering och Beklädnandsaffär. Bengtsson lämnade snart företaget men lämnade kvar sin del av namnet Bengtsson och Larsson vilket blev Bela. 1954 togs Bela över av Sven Winberg som senare lämnade vidare till sonen Hans G Winberg. Sedan 2017 äger Håkan och Jaana Olsson Bela. 8

De senaste 11 åren har Zana arbetat med kollektivtrafik i olika roller och företag. Hon har erfarenhet från försäljning inom detaljhandeln och är i grunden utbildad företagsekonom. Senast kommer hon ifrån Region Sörmland, där hon var enhetschef inom allmän kollektivtrafik med ansvar för försäljning, marknad och tekniska system. – Jag ser fram emot att få bidra till fortsatt utveckling av näringslivet i Katrineholm tillsammans med kollegorna på samhällsbyggnad och alla samverkansaktörer, säger Zana Zgog.

”Utmärkelsen Årets Mentor visar betydelsen av att få en mentor som bollplank”

NYFÖRETAGANDE

Nyföretagardagen Västra Sörmland Nyföretagardagen Västra Sörmland arrangerades för första gången. Det var ungefär 60 medverkande, UF lärare och företagare, potentiella företagare och nystartade företag med flera.

Adrian Andersson, Sveriges yngste serieentreprenör, 24 år och har startat sex företag, berättade om sin fantastiska resa. På Nyföretagardfagen deltog också flera av våra unga företagare från regionen som inspirerade och delade med sig av erfarenheter och misstag. Två nya och ärofyllda priser delades också ut under dagen.

Michael Hofstedt Årets Mentor Årets mentor Sörmland blev Michael Hoffstedt som därmed går vidare i den nationella ”tävlingen”.

– Michael har funnits där i vått och torrt! Han är så engagerad och det märks tydligt att han gör detta för att han vill se mig växa, inte för att han måste. Under mitt år med Michael har både jag och företaget nått längre än vad jag tidigare drömde om, säger Kajsa Ekengren som driver Gr8meal Vingåker. – Utmärkelsen Årets Mentor visar betydelsen av att få en mentor som bollplank både för adeptens utveckling som entreprenören och för hens företag, säger Patrik Holm, verksamhetsledare för NyföretagarCentrum Västra Sörmland.

Kajsa Ekengren blev Årets nyföretagare Västra Sörmland Ett nystiftat pris som Sörmlands Sparbank inrättat gavs till Kajsa Ekengren som driver cateringbolaget Gr8Meal i Vingåker,

Detta efter en nomineringsprocess där också Benjamin Aljic, Benzell Digital AB och Åsa Bentzer Pralinörskans Praliner var med.

MOTIVERINGEN LYDER: Årets driftiga

pristagare har på ett självständigt sätt byggt upp en innovativ och växande verksamhet som redan genererar en fin avkastning. Kajsa Ekengren har som nyföretagare visat på stort mod, en genomgående affärsmässighet och insikter om vikten av att tillhandahålla välsmakande leveranser i sitt sätt att bygga upp sitt bolag. 9

REPORTAGET

30%

Däckens livslängd påverkas till cirka 30 procent av körstil och hastighet. Årstiden står för 30 procent, biltypen 20 procent och resterande 20 procent beror på vägbeläggning och däckets inbyggda slitstyrka. (ntf.se)

Omsätter 230 miljoner kronor – blir nu en del av Norgesdekk A/S

Spännande utveckling väntar för Valla Däck

alla Däck är känt som en av de större aktörerna på den lokala däckmarknaden. En marknad som uppmärksammas framför allt under höst och vår när det är dags att våra bilar få mer säsongsanpassade hjul att rulla på. Vad som är mindre känt är att företaget också är en av landets största däckgrossister med en omsättning på 230 miljoner kronor tillsammans med dotterbolaget Ideal Import. En siffra som kan förväntas öka när bolaget nu köpts upp av marknadsledande norska bolaget Norgesdekk A/S.

Det är drygt ett år sedan affären blev klar när Valla Däck AB med dotterbolagen Valla Däckverkstad AB och Idealimport AB blev en del av det norska bolaget. Norgesdekk köpte då 67 procent av aktierna medan de tre tidigare ägarna Conny Gustafsson, Kenneth Undberg och Mats Andersson fortsatt kom att äga resterande 33 procent. Resan hit har varit omvälvande för familjeföretaget från Valla som grundades 1982 av Conny Gustafsson och hans mamma. Lillebror Kenneth, som kom in som delägare 1993 när han tagit studenten minns hur det började. 10

– Pappa var också inblandad i firman redan från början men hade då ett annat jobb i branschen. Vi började i en lokal i centrum av Valla, men när tomten där vi befinner oss i dag blev ledig köpte vi den och byggde nytt 1990. INRIKTNINGEN VAR ATT serva den lokala

marknaden med däck men affärerna vidgades tidigt. – Redan i slutet av 80-talet började pappa också att sälja förbrukningsmaterial, berättar Kenneth. Dotterföretaget Ideal Import började i liten skala med egen import av däck. Det gjorde att vi växte snabbt och under 90-talet fördubblade

vi vår omsättning flera år i rad. Men det är klart att det finns ett tak för en sådan utveckling, det blir svårare och svårare för varje år att dubbla omsättningar. Med egen import gäller det framför allt att få snurr på lagerhanteringen och så snabbt som möjligt nå ut med produkterna till sina kunder. – Vi började tidigt att köra med egna bilar och egna leveranser. Något som varit en framgångsfaktor för oss i och med att vi kan leverera snabbt och säkert till våra kunder. I våras körde vi med 18 egna bilar på fasta turer till Stockholm, hela Mälardalen samt delar av Småland och Värmland. Turerna går på fasta dagar och allt utgår från Valla. – Vi sköter det här med fast personal och egna bilar, men det är klart att vid däckbytartider under höst och vår tar vi in extra personal. Precis som med personalen anpassar vi också antalet bilar efter säsong och de som inte används ställs av, förklarar Kenneth, som också berättar att man även skickar däck och fälgar varje dag med DHL till kunder över hela Sverige. MÅNGA DÄCK I LAGER kräver sitt utrym-

me och företagets lokaler har i omgångar växt successivt genom åren. De byggdes ut första gången på 90-talet, framför allt för

”Pernilla Almqvist och Younes Ellamari öppnade därmed sin tredje butik i Violen”

REPORTAGET

”Utan vår webb-shop skulle vi inte vara där vi är i dag”

REPORTAGET

Valla Däcks område i Valla i dag. Den bortre parkeringsytan är tänkt för nybyggnation.

att täcka behovet när den egna importen växte. – Det blev ett lyft för oss, berättar Kenneth. Under de här åren höjde vi omsättningen rejält tack vare grossistförsäljningen. Det är på den delen vi har växt mest, men vi kunde också komma in på helt andra marknader när vi fick möjlighet att jobba med lastbilar, bussar, traktorer och motorcyklar med mera. Lantbruken har sedan gått mot allt större gårdar och därmed större maskiner med större hjul. DET VAR INTE BARA importen som gjorde

att Valla Däck växte. – Vi skapade också ett nytt arbetsnamn, Nya Hjul, riktat mot bilbranschen med ett koncept där vi sålde både däck och fälg. Under de här åren fick bilens hjul 12

högre status. Vi hade fokuserat mest på däck även om vi också sålt fälgar och här öppnade sig möjligheter till en bra merförsäljning. I dag finns det ett allmänt intresse för snygga hjul och det sitter ofta snygga originalfälgar på bilarna redan från början. Även vinterhjulen kan ha snygga fälgar där man tidigare skyddade standardfälgen med en plastfälg från Biltema. LOKALERNA HAR SEDAN växt i ytterli-

gare tre steg och Kenneth berättar om utvecklingen. – 2004 fick vi möjlighet att köpa granntomten och då kunde vi bygga ut igen. Då var vi på bristningsgränsen vad gällde lokalerna och en verkstadsdel kom till. 2010 köpte vi ytterligare en fastighet och utökade med 70 meter lageryta

och nya kontorslokaler. 2016 tillkom det senaste bygget när vi ökade på lagerytan igen. – Vi har i dag cirka 80 000 däck i lager. Tidigare har vi omsatt lagret ungefär fyra gånger per år men med de nya ägarna har vi fått tillgång till andra inköpskanaler och målsättningen är att öka både mängd och hastighet. Norrmännen har inte köpt Valla Däck för att förvalta utan för att utveckla och här finns det stora möjligheter. EN STARKT BIDRAGANDE anledning

till omsättningshastigheten är den egna webbshopen. – Vi satsade redan i skiftet 90/00-tal, på en webbshop. Inte i första hand riktad mot slutkonsumenten utan som grossister. Vi har utvecklat den genom åren och

”Man kanske inte ser de stora vinsterna i ökad effektivitet förrän man får ett nytt perspektiv utifrån”

REPORTAGET

Från lagret går regelbundna transporter med Valla Däcks egna bilar.

Webbshopen har varit en framgång.

ligger fortfarande i framkant. Utan vår webbshop skulle vi inte vara där vi är i dag. – Det finns inte så många stora däckgrossister i Sverige. Vi är störst i Sörmland, ja i hela Mellansverige. Egentligen finns bara ett par större än oss i hela landet och eftersom vi säljer i hela Sverige så finns här en stor potential att växa.

– Våra första diskussioner om uppköp skedde i slutet av 2021. Vi fick närmare kontakt via en gemensam leverantör. De hade ett styrelsebeslut på att gå in i Sverige och en lista på företag som kunde vara intressanta för uppköp. Där fanns inte vi med, men när vi sedan fick kontakt gick affären ganska snabbt.

Berätta lite om de nya norska ägarna. – De har en liknande verksamhet som vår. Det är ett familjeföretag som bildades ungefär samtidigt Valla Däck. De började lokalt men har varit djärva med uppköp och växt på det sättet. De är i dag Norges största däckgrossist med 105 anställda och en omsättning 2021 på över en miljard norska kronor. De har mer än 500 000 däck på lager.

Hade ni själva en försäljning i tankarna? – Vi hade nog pratat om det. Jag fyller 50 i år och Conny är 59. Vi har tagit företaget ända hit men det är också svårt att utveckla något vidare på egen hand. Man kanske inte ser de stora vinsterna i ökad effektivitet förrän man får ett nytt perspektiv utifrån. – Sammanfattningsvis kan man säga att det uppstod ett bra läge. Från Valla 13

REPORTAGET

33 %

Mer än var tredje bilist kör omkring med så lågt däcktryck att det betraktas som farligt. Slarv med kontroll av däcktrycket ökar risken för olyckor.(vibilagare.se

Den största däcktillverkaren i världen är Lego som tillverkar 306 miljoner däck med liten diameter per år. Däck är vi tre ägare, jag, Conny och vår vd Mats Andersson som kom in i samband med försäljningen. Vi äger fortfarande 33 procent av företaget. Nu har vi också en styrelse som jobbar aktivt där jag själv är en av ledamöterna. På sikt kommer vi på det här sättet att bli ett mycket modernare företag. ÄVEN NORGESDEKK är nöjda med affären.

– Vi har haft en fantastisk organisk utveckling de senaste åren, men vi vill öka tillväxttakten för att möta mer internationell konkurrens och bli en ännu mer attraktiv partner för kunder och leverantörer. Sverige är en marknad som vi har följt länge. Det finns många likheter med Norge, inte minst vad gäller miljön och fokus på nordiska vinterdäck och är därmed en naturlig marknad att etablera oss på nu när vi vill ha tillväxt utanför Norge, kommenterade Ansgar Raastad, vd, Norgesdekk affären i ett pressutskick i samband med att den offentliggjordes. Conny och Kenneth kommer att fortsätta vara aktiva i verksamheterna som tidigare. Mats Andersson kommer att ta rollen som vd och leda den dagliga verksamheten. – Det är en spännande utmaning jag antagit med framgångsrika förebilder i både Sverige och Norge. Det är ett hedersuppdrag att förvalta det Conny och Kenneth byggt upp – och fantastiskt roligt att få utvecklas vidare med vår nya huvudägares satsning och framtidsplaner, säger Mats Andersson. FÖR CONNY SOM drivit bolaget i 40 år

Fredrik Egeland är platschef i verkstan. 14

och hans bror Kenneth innebär affären att man tar nya steg inför framtiden.

1,6 mm

Sommardäck ska ha ett mönsterdjup av minst 1,6 mm i däckets huvudmönster. (Utdrag från gällande föreskrifter, för personbil, lätt lastbil och buss med en otalvikt på högst 3,5 ton samt släpvagn som dras av sådant fordon)

REPORTAGET

Kenneth Undberg vid några av de cirka 80 000 däck som Valla Däck har i sitt lager.

Är ni nöjda med affären? – Det är klart att det har sina utmaningar att driva företaget på ett annat sätt, men samtidigt är det en stor lättnad att inte sitta med så stort ansvar själv, säger Kenneth. – Vi har omsatt mycket pengar men har drivit företaget på bara två personer och det har inte alltid varit bara 40 timmars arbetsvecka. Nu fördelas arbete på ett annat sätt och för att kunna ta flera steg framåt behöver vi nog göra det. Vi kommer säkert att behöva rekrytera mer personal och mer kompetens, framför allt på sälj- och ledarsidan. Hur löser ni kompetensfrågan? – Det kanske inte är så lätt, men vi har haft väldigt låg personalomsättning

genom åren och en lösning kan vara att jobba internt med kompetensutveckling samtidigt som vi gör oss intressanta för nyrekrytering. Kommer ni att bygga ut lokalerna ytterligare? – För att kunna utvecklas ytterligare behöver vi mer plats och vi har ett beviljat bygglov för ytterligare 3000 kvadratmeter. Som lager rymmer det i så fall lika mycket som vi har i dag så det finns utrymme att växa i vilket varit ett tydligt önskemål från de nya ägarna. – Rent logistiskt så ligger Valla och Katrineholm mycket bra till vilket också noterats. Man når mycket folk i städer som Örebro, Västerås, Eskilstuna, Norrköping, Linköping och framför allt hela Stockholmsområdet.

Var befinner sig Valla Däck om tio år? – Även om det är tufft så kan vi ju hoppas på samma utveckling som i Norge. För oss är det också viktigt att vi finns kvar här och det finns mycket fördelar i det läge som vi har. Vi äger våra lokaler och vi har som sagt en bra geografisk plats att utgå ifrån. EN FANTASTISK utveckling för det lilla

Valla-företaget som startades för drygt 40 år sedan och som nu omsätter närmare en kvarts miljard kronor. De blir också en del av en av de största aktörerna på den skandinaviska marknaden med ambition att växa ytterligare samtidigt som man ändå behåller man den lokala känslan. En spännande fortsättning väntas.

MATS FREDRIKSSON

UTBILDNING

”Det finns stora möjligheter för företag att involvera sig i utbildningen”

Från vänster Isabelle Carmler Salvatore KYH, Malin Hellmér och Ylvali Winkler Campus Viadidakt, Anders Brinkman Sintercast och Viktor Recina SKF. Foto: Stina Järperud.

Efterfrågad utbildning presenterades på Viadidakt Campus Viadidakt gästades av lokala industriföretag när nya utbildningen Processtekniker – smart industri presenterades. Flera lokala företag har varit med i ansökan om att få bedriva utbildningen som har en stark koppling till de ökade behoven av digitalisering och automation som finns inom industrin.

Till presentationen på Campus Viadidakt kom Viktor Recina, produktionsutvecklingschef på SKF och Anders Brinkman, systemingenjör på Sintercast. De är 16

positiva till att industriutbildningen startar i Katrineholm och ser goda möjligheter till att kunna erbjuda både praktikplats och arbete efter examen. – Det finns stora möjligheter för företag att involvera sig i utbildningen berättar Malin Hellmér samordnare på Campus Viadidakt. Företagen kan ta emot studerande under deras LIA-period (lärande i arbete) och på så sätt tidigt lära känna framtida arbetstagare. Om företaget besitter stor kompetens inom utbildningens undervisningsämnen,

finns möjlighet att genomföra konsultuppdrag som lärare eller gästföreläsa vid enstaka tillfällen. Det går även bra att besöka klasser och presentera sitt företag inför de studerande eller ta emot studiebesök. Dessutom är det möjligt att vara med att bestämma om utbildningens innehåll om man till exempel väljer att sitta med i ledningsgruppen. Är du intresserad av att veta mer? Kontakta samordnare Malin Hellmér på malin.hellmer@viadiakt.se.

”Kompetensutveckling är otroligt viktigt. Nästan alla arbetsgivare efterfrågar relevant utbildning”

YRKESVAL

Susanne hjälper vuxna att välja utbildning och yrke passad gymnasieskola och på omlastningscentralen. Jag har alltid velat utvecklas och testa på nya grejer och har nytta av alla tidigare erfarenheter i jobbet som studieoch yrkesvägledare.

Visst kan man byta yrke senare i livet. Det är Susanne Hollström, 51 år från Katrineholm, ett bra exempel på. I juni 2023 var hon färdigutbildad studieoch yrkesvägledare vid Stockholms universitet och jobbar nu på Viadidakt.

Hur viktigt är det med kompetensutveckling? – Det är otroligt viktigt. Nästan alla arbetsgivare efterfrågar relevant utbildning. Det viktigaste är att se till att bli klar med gymnasiet. Vi studieoch yrkesvägledare kan hjälpa till med planering för att nå ett examensbevis eller slutbetyg om man saknar kurser.

Vad fick dig att studera just studieoch yrkesvägledning? – Jag gästspelade som lärarvikarie på Komvux 2015. Då träffade jag Viadidakts vägledare och blev intresserad av yrket. Det är ett spännande område, där man kan få möjlighet att träffa många människor och hjälpa dem att komma till insikt om vilken framtid de kan ha. Vilka är dina bästa tips när man ska välja yrke? – Utgå ifrån hur du är som person och vad som passar dina egenskaper. Skriv en lista med dina styrkor och svagheter till att börja med. Ta hjälp av familj och vänner och fråga vad de ser för sidor hos dig. Tänk igenom vad du tycker är roligt att göra och ta hjälp av testen vi har på Viadidakts webbplats, de kan ge en riktning. På Arbetsförmedlingens webbplats kan man se prognoser för vilka yrken som har goda jobbchanser, men det viktigaste är att välja något som passar din personlighet.

Susanne Hollström, studieoch yrkesvägledare Viadidakt. Foto Stina Järperud Vad har du arbetat med innan? – Större delen av mitt liv har jag arbetat i butik inom detaljhandeln, både som ledare och med kundservice. Jag började arbeta på en bensinstation redan som 16-åring och har också hoppat in som vikarie på gruppbostad, som lärare på an-

Hur kan företag bidra till kompetensutveckling? – Som företag får man gärna tipsa om vidareutbildning på Komvux och Campus Viadidakt. Vi har stora möjligheter att erbjuda flexibelt lärande för att kunna kombinera med jobb. Eleverna kan välja studietakt och klassrumsundervisning eller distans. Campus Viadidakt erbjuder flera yrkeshögskoleutbildningar. Som företagare kan man också höra av sig till rektor och samordnare om man ser behov av en viss utbildning lokalt. För kontaktuppgifter besök: Viadidakt, Katrineholms kommun 17

REPORTAGET

6000

6000 personer arbetar med Sveriges vatten. 2000 är tekniker vid vattenverk och avloppsreningsverk. 2000 arbetar med ledningsnäten. 2000 arbetar på kontor som bl.a. ingenjörer, ekonomer och sakexperter. (svenskvatten.se)

Ett efterlängtat arbete som säkrar upp vårt VA-system

Anna Axelsson har en investeringsbudget på 1,3 miljarder kronor

ed 1,3 miljarder kronor i investeringsbudget för de kommande tre åren förstärker Sörmland Vatten VA-nätet och kopplar samman vattentäkten vid Forssjö med KFV-områdets norra delar i Äs, Julita och Ättersta på andra sidan Öljaren. Arbetet är efterlängtat. Ledningsnätet är eftersatt och det finns fler projekt som pockar på uppmärksamhet.

Ett av de bärande argumenten när Katrineholms, Flens och Vingåkers kommuner gemensamt bildade driftbolaget Sörmland Vatten, var att de kommande investeringsbehoven för VA-näten var så stora att kommunerna var för sig inte mäktade med att klara av dem. 18

DET VAR MED ALL säkerhet en korrekt

analys. Sörmlands Vattens VA-chef Anna Axelsson har i sin investeringsbudget för perioden 2024–2026 1,3 miljarder kronor att fördela och det är inte precis så att det blir pengar över. I stället står projekten på kö för att säkra upp att invånarna i de tre västsörmländska kommunerna även i fortsättningen kan räkna med att det till en rimlig kostnad kommer friskt vatten ur kranen, avloppen fortsätter att fungera och någon ser till att hushållssoporna hamnar där de ska. En välbehövlig förnyelse av gamla slitna ledningsnät behöver också ta plats i budgeten. – DET ÄR MYCKET pengar, men budge-

ten grundar sig i de kapacitetshöjande åtgärder vi måste göra för att klara de

markexploateringar som kommunerna vill genomföra, förklarar Anna, och tar som exempel det stora projekt som pågår just nu med Lövåsenområdet som epicentrum. – Det handlar totalt om att vi bygger ny vattenledning från vattentäkten vid Forssjö till Ättersta i Österåker. Vi passar på att dra ledningen genom Lövåsenområdet när det ändå byggs om, fortsätter på norra sidan av Vika deponi och följer riksväg 56 till Julita/Äs i samarbete med det nya vägbygget och till slut vidare till Ättersta genom sjöledning i Öljaren. Bygget från Forssjö till Julita har en budget på 185 miljoner kronor, berättar Anna. LÖVÅSENOMRÅDET mellan Stockholms

vägen och järnvägen är för Sörmland Vattens del nu färdigt och vatten och avlopp är framdraget till alla tomtgränser

”Den här stadsdelen kommer stärka Katrineholms stadskärna”

NYBYGGNATIONEN

REPORTAGET

för framtida påkoppling. Nu ligger fokus väster om Stockholmsvägen på det som kallas Lövåsen/Uppsala-området. Det området förbereds av Katrineholms kommun med 85 000 kvadratmeter yta för företagsetablering. Kommunen bygger infrastruktur i form av vägar, gångoch cykelvägar, med mera. Totalt handlar det om 1150 meter väg samt 1400 meter gång- och cykelväg. Cirkulationsplatsen vid riksväg 52/55 byggs ut med ett fjärde ”ben” som leder in till det nya området. Sörmland Vatten förlägger och förstärker vatten-, spillvatten- och dagvattennätet i samband med detta arbete. Ett effektivt sätt att bygga ut det allmänna VA-nätet och samverka med kommunens detaljplaner. 20

160

Varje svensk använder i Genomsnitt 160 lIter vatten per dygn. 30 liter för toalettspolning, 30 liter för disk, 10 liter för mat och dryck, 20 liter för tvätt, 60 liter för personlig hygien och 10 liter för övrig användning

PASSAGEN GENOM Katrineholms Logistikcentrum och Lövåsenområdet har fått arbetsnamnet Metkroken. Förklaringen till namnet gör sig bäst på en karta men svängen in från östra förbileden, genom Lövåsen/Logistikcentrum och vidare ut på väg 56 påminner om fiskeredskapet i sin form. Till nästa sommar ska Metkroken utmed Österleden och till Sunds gärde vara klar. Anledningen till Metkroken är flera. Dels handlar det om att möjliggöra framtida expansion på Lövåsen, men en viktig del är också att avlasta VA-nätet som i dag går från Norr och försörjer Lövåsen med vatten och avlopp. – I stället för att avloppet från norr går genom centrum och överbelastar den

delen så leder vi nu om, tar det bakvägen till Rosenholm via ledningarna som vi nu lägger på Lövåsen och Logistikcentrum, förklarar Anna Axelsson. BYGGET PÅ Lövåsenområdet är kanske

det mest uppmärksammade av de projekt Sörmland Vatten håller levande just nu. Det har påverkat trafiken på Österleden som reglerats med trafikljus sedan i våras. En hel del sprängningsarbete har krävts och det mest komplicerade har varit att lägga ledningar under järnvägen där man fått borra sig fram. Men det är inte det enda större byggprojektet. – Vi försöker hela tiden svara upp till kommunernas önskemål, dels om nya etableringsområden, men också om VA-för-

Det är bara en liten del av vattnet på jorden som går att använda som dricksvatten. Den största mängden, 97 procent, utgörs av saltvatten. Bara tre procent är sötvatten. Två procent finns i glaciärer, sjöar och vattendrag. En procent är grundvatten.

REPORTAGET

sörjningen på befintliga bostads- och fritidsområden, berättar Anna Axelsson. – Alldeles nyligen färdigställde vi Fornbo, Follökna och Malmsjöberg fritidshusområde mellan Malmköping och Flen. VI HAR OCKSÅ lagt nya vatten- och

avloppsledningar mellan Malmköping och Flen, och Malmköping får nu sitt vatten från Flen och levererar sitt avlopp till Flen. Vi har därmed kunnat lägga ned reningsverket i Malmköping. – Flen får sitt vatten från Katrineholm, men har ett eget avloppssystem och vi håller på att rusta upp Flens reningsverk. Det är ett projekt uppdelat i tre faser och det gäller att ha koll på pengarna och att projekten kommer i gång när de ska efter-

Sörmland Vattens arbetsområde spänner över drygt 8 x 4 mil. Kartan visar spillvattenledningarna i de tre kommunerna. 21

REPORTAGET

61%

Industrin är den sektor som använder mest vatten. Cirka 61 procent av den totala sötvattenvolymen användes inom industrin. Hushållen stod för drygt 22 procent, jordbruket för fyra procent och övrig användning för tolv procent.

Utefter Österleden har Sörmland Vatten lagt nya VA-ledningar som en del i att binda ihop vattennätet Forssjö– Ättersta. Samtidigt avlastar man det centrala VA-nätet genom att leda om avloppet från norr att gå via Österleden till Rosenholm istället för genom centrum. Foto: Sörmland Vatten.

som budgeten som läggs påverkar taxorna. Folk vill gärna ha något gjort för de pengar de betalar.

och Flen. Det är lite frustrerande att vi inte kommit i gång, men det får ta den tid det tar

– VI BEHÖVER OCKSÅ se över vatten

MEN ALLT HANDLAR inte om byggande i

kvalitén. Vattnet pumpas upp från sjön Viren till vattentäkten vid Forssjö. Men det är för mycket organiskt material i vattnet så vi behöver installera någon form av filter. Det hela är inte helt okomplicerat, det finns färdig teknik, men den ska ju också driftas, säger Anna, som också ser stora investeringsbehov vid Rosenholm. – Där behöver vi en ny rötkammare och en ny upphandling är på gång. Rosenholm har varit med länge och byggdes för helt andra krav. I det projektet ingår nu att ta hand om slam både från Vingåker 22

investeringsplanen. – Vi kommer också att installera digitala fjärravläsare i alla fastigheter. Det är ett framtidsprojekt som är bra både för oss och fastighetsägarna. I dag finns det ett lagstadgat krav på avläsning av såväl el som fjärrvärme men inte på vatten. Anna konstaterar att ämnet vatten och avlopp är eftersatt jämfört med övrig infrastruktur. Såväl vad gäller det administrativa systemet som ledningarna. – Både Sveriges kommuner och regioner och vår egen branschorganisation har

flaggat för problemet. Vi ligger efter med underhåll men det är svårt för kommunerna att ha råd. Ekonomin bygger på att VA-taxorna täcker kostnaderna och i tider där kostnader för hushållen ökar ändå är det tungt om även vatten och avlopp blir dyrare för hushållen. – Men om vi inte gör något nu kommer det här att bli ett bekymmer. Vatten är vårt viktigaste livsmedel, men det är också en billig råvara. Var och en av oss använder i genomsnitt vatten för sju kronor om dagen, påpekar Anna. YTTERLIGARE EN förändring som på-

verkar såväl Sörmland Vatten som dess kunder träder i kraft under nästa år. Då tar kommunerna över insamlingsansvaret för

17,2

Kommunernas arbete med dricksvatten och avloppsvatten omsatte år 2012 cirka 17,2 miljarder kronor: 60 % av kostnaderna gick till avledning och rening av avloppsvatten och 40 % till vattenproduktion och distribution av rent vatten.

REPORTAGET

Genom att samverka med ombyggnationen av väg 56 underlättas arbetet med att lägga ny vattenledning från Forssjö till Ättersta i Vingåkers kommun.

förpackningar från förpackningsindustrin och 2027 kommer Sörmland Vatten att börja med fastighetsnära insamling. – Det innebär att man då måste kunna sortera kartong, glas, plåtburkar med mera redan på hemmaplan. Alla våra fastighetskunder kommer att få nya kärl och våra entreprenörer nya bilar. Det här sker över hela Sverige samtidigt. Tanken är att det ska bli lättare för alla att göra sin del av sorteringen. – Eftersom sorteringen ska göras hemma kommer att antal återvinningsstationer att försvinna. Vi diskuterar också med kommunen om att bygga en ny återvinningscentral att driva i egen regi på Lövåsenområdet. Sörmland Vatten har funnits i snart

15 år men det var en bra lösning för de tre kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker. Det hade varit tufft för var och en av dem att klara de stora investeringarna som krävts och som fortsätter krävas. – Vårt ansvarsområde omfattar i dag tio vattenverk, tio avloppsreningsverk, 150 mil ledningsnät och 300 pumpstationer, berättar Anna Axelsson. Vi har omkring 20 000 kundabonnemang och tar hand om 12 200 ton hushållsavfall från drygt 70 000 invånare genom att svara för 532 000 hämtningar av sopkärl. – FÖR ATT KLARA DET och alla våra andra

åtaganden behöver vi också rigga vår egen organisation inför framtiden och det är också en utmaning. Det är svårt att hitta

projektörer med VA-kompetens och det gäller inte bara oss utan hela branschen. – Vi får utbilda själva, en uppgift som sätter extra press på den personal vi redan har. Men det har länge varit svårt att få ungdomar att välja tekniska utbildningar så vi får skapa egna förutsättningar. – En utmaning för oss är att se hur det kommer att se ut om 10, 15 eller 20 år. Varje kommun bestämmer sin egen utveckling och vi ser gärna att vi blir informerade om hur tankarna går. Vi behöver ligga beredda i startgroparna när nya projekt ska i gång, såväl planeringssom budgetmässigt. Men vi kan inte börja bygga förrän beslut är tagna, avslutar Anna Axelsson.

MATS FREDRIKSSON

PLATSUTVECKLING

Önskemålet från företagen: utveckla besöksnäringen och arbeta med platsattraktion

Platsattraktion och platsutveckling i Katrineholm

Mål och målgrupper

Vad tänker du när du hör Katrineholm? Vad tänker de som inte varit här? Med en ny platsstrategi vill vi nu gemensamt utveckla vår plats.

I drygt ett år arbetade Katrineholms kommun och +Katrineholm med att ta fram en ny platsstrategi. I april i år blev den taget i kommunfullmäktige och i +Katrineholms bolagsstyrelse och Camilla Lindgren, idag affärsutvecklare på +Katrineholm, är processledare. – Jag är långt ifrån själv i det här arbetet. Jag har en styrgrupp och flera kollegor både på +Katrineholm, kommunen och andra organisationer som är ytterst viktiga i arbetet, säger Camilla.

Platsutveckling Camilla trycker på att det är vad vi gör och inte vad vi säger som är viktigast. Vi ska sprida det vi gör men också göra ännu mer av det som får fler att upptäcka Katrineholms kommun. – När arbetsgruppen för strategin frågade företagen vad de önskade att detta arbete skulle fokusera på så var svaret tydligt, att utveckla besöksnäringen och arbeta med platsattraktion. Den önskan utgick från en av de största utmaningarna som företagen ser, att behålla och få hit ny arbetskraft. Deras svar blev en del av den näringslivsanalys som analysföretaget 24

Kairos Future tog fram och som ligger till grund för platsstrategin men även Framtidsplan 2050.

Vår platsstrategi berättar för oss vad våra styrkor och egenskaper är och vilka personer som kan tänka sig Katrineholm som boende, besöks- eller etableringsort. – Vi är en plats som värnar det enkla, nära, tillgängliga, småskaliga och inkluderande. Men som också utforskar nya saker. Vi pratar om innovation, kreativitet och kraftfull rörelse. Dessa egenskaper kommer från alla de samtal vi haft med er på platsen och vi har bevis på att de stämmer, säger Camilla. – För att ta reda på vilka som kan se möjligheter i Katrineholm beställdes en flytt- och boendeanalys, även den av Kairos Future. Underlaget bidrog till ett antal målgrupper. Om dessa går att läsa i strategin som snart har en egen hemsida meddelar Camilla.

SYFTET MED platsutveckling är att få per-

EGENSKAPER, STYRKOR och målgrup-

Camilla Lindgren, till vardags affärsutvecklare på +Katrineholm

soner och företag på platsen att vilja vara kvar men även att locka hit fler invånare, besökare och etableringar för att vår plats ska fortsätta leva. Förenklat ger fler människor mer skatteintäkter, nya företag skapar arbetstillfällen och besökare köper våra tjänster, ser till att vi behöver utvecklas och är också möjliga framtida invånare. För att nå ut krävs ett gemensamt budskap, långsiktighet och kraftfulla insatser.

perna la grunden för de sex mål som vi gemensamt ska försöka uppnå för att öka stoltheten för vår plats, stärka kännedomen och förbättra associationerna.

Våra mål: • Utvecklad besöksnäringen stärkt plats attraktion. • Utveckla nöjeslivet för unga. • Paketera, positionera och etablera den hållbara livsmedelshuben.

”Och det enklaste; prata gott om vår plats, lyft det positiva och bidra till att lösa våra gemensamma utmaningar.”

• Utveckla slagkraftiga vattennära livs miljöer. • Etablera starkare akademi och hybridcampus. • Främja fler urbana storstadsmarkörer. För att uppnå dessa behöver personer som kan och arbetar med frågorna bidra.

Aktiviteter Tillsammans med byrån Tillsammans tas det just nu fram en identitet för platsen. Arbetsgruppen jobbar också på en hemsida som ska kunna visa upp vad som sker och där en verktygslåda ska finnas. Verktygslådan kommer att innehålla bilder,

texter och grafiska manér tillgängligt för alla att använda. Målet är att denna verktygslåda ska fortsätta att byggas på med sådant som kan underlätta för dig som läser när just du vill sälja in platsen eller berätta om något du/ni gör. En lansering av verktygslådan och strategin kommer att äga rum under årets fösta del. – Vi har också sökt medel för att fortsätta att arbeta med några av de idéer som kommit in under den utbildning inom platsutveckling som ett 20-tal personer i kommun och näringsliv gått via Berghs School of Communication. Fokus i den ansökan är Forssjö och Julita.

PLATSUTVECKLING

IDÉER FINNS DET gott om, nu handlar

det om att hitta förutsättningarna för det. Camilla uppmanar er att ta med dig målen till er verksamhetsplanering för 2024. Hur kan vi samarbeta? Det är bara tillsammans vi kan skapa en attraktiv stad att bo och verka i. – Och det enklaste av allt; prata gott om vår plats, lyft det positiva och bidra till att lösa våra gemensamma utmaningar. HAR DU TANKAR, frågor eller idéer så är

du välkommen att kontakta Camilla på camilla.lindgren@pluskatrineholm.se eller 070 141 69 01. 25

BROTTSFÖREBYGGANDE

Regelrätta tips och metoder samt inspiration

Lyckad konferens kring brottsförebyggande arbete Katrineholms kommun anordnade i slutet på november sin första brotts förebyggande konferens.

Syftet med konferensen var att dela kunskap, kompetens, erfarenhet och inspiration. Inbjudna var kommunanställda i Katrineholm, Flen och Vingåker samt myndigheter (Polisen, Räddningstjänsten) och näringslivet. De närmare 200 deltagarna fick en rejäl dos av nyttig kunskap att ta med sig till sina respektive verksamheter. Både regelrätta tips och metoder samt inspiration för brottsförebyggande arbete.

En mer enhetlig bedömning av kontrollbehovet hos likartade verksamheter

NY RISKKLASSNINGSMODELL

Ny lag som berör företagare inom livsmedelshantering En ny riskklassningsmodell för alla livsmedelsverksamheter (inklusive vattenverk) införs från och med årsskiftet. Det är livsmedelsverket som har beslutat om modellen, som syftar till att åstadkomma en mer enhetlig bedömning av kontrollbehovet hos likartade verksamheter, oavsett var i landet de finns.

Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöinspektörer håller just nu på att riskklassa alla ca 290 livsmedelsverksamheter i kommunen. I många fall hämtas uppgifterna till den nya riskklassningen i samband med livsmedelskontrollen. I andra fall ringer vi upp företagen och i vissa fall har vi tillräckliga uppgifter om företagen för att kunna göra den nya riskklassningen, berättar miljöinspektörerna Anna Öhman och Adnan Abdi Osman. Den nya riskklassningen kommer att leda till ett beslut om hur många kontrollbesök som ska göras per femårsperiod. En ytterligare förändring från årsskiftet är att livsmedelskontrollen kommer att debiteras efter varje kontrollbesök istället för att företagen som idag betalar en fast årsavgift för kontrollen.

Anna Öhman och Adnan Abdi Osman, miljöinspektörer Katrineholms kommun 27

REPORTAGET

63%

Rapsolja har mycket låg andel (7%) onyttigt mättat fett och hög andel hälsosamma fleromättade fettsyror, omega-3 (10%) och omega-6 (20%). 63% är enkelomättat fett.

Erica vill vara rapsoljans ambassadör

Advisory Board ger Julita Rapsolja möjlighet att växa

snart 25 år har Erica Larsson drivit Julita Rapsolja. Egentligen tycker hon att hon inte haft tid att göra det fullt ut eftersom arbetet alltid fått dela tid med andra uppdrag. Kanske öppnar sig nu nya tillväxtmöjligheter.

Historien om Julita Rapsolja börjar i slutet av 80-talet med Bengt Isaksson på Julita Gård. Han hade tidigt ärvt arrendet av gården av sin far och hade ambitionen att utveckla lantbruket på Julita till en miljöanpassad modellgård där man kunde visa upp framtidens möjligheter. En intressant utmaning då jordägaren i stället har som uppgift att bevara det gamla och värna om forna tider. Uppdraget krävde med andra ord en vetgirig entreprenör som inte var rädd för att ge sig ut på otrampad mark för att pröva sina idéer. 28

Kallpressad rapsolja innebär att rapsfröna pressas mekaniskt sönder i en press på ett mycket skonsamt sätt där värmen uppstår naturligt av friktionen, dock aldrig högre än 35 grader. På så sätt bevaras mer av smakerna, vitaminerna och antioxidanterna i oljan. Resultatet blir en mer mörkgul olja med mer smak än den rafﬁnerade, varmpressade oljan. För att pressa fram en liter olja krävs cirka tre kilo frö.

Tankar på sydeuropeisk produktion av olivolja gav funderingar över vad vi hade för motsvarighet på hemmaplan. Den matolja som fanns var en varmpressad blandning av olika oljor och den rapsolja som fanns var av låg kvalitet. Efter en resa till Italien och Frankrike började Bengt Isaksson pressa egen rapsolja. 1990 startade han Julita Rapsolja och blev på så sätt först i Sverige med att producera kallpressad rapsolja för försäljning till konsument. – BENGT VAR OERHÖRT noggrann,

berättar Erica Larsson som driver Julita Rapsolja i dag. Han förde anteckningar på allt han gjorde och det visade sig till exempel att vårrapsen som hade flest soltimmar också hade högst näringsvärde. – Tidigare använde man inte raps, det ansågs som en skräpgröda. Man hade ingen kunskap, men Bengt var en föregångare

”Tävlingen pågick under sex timmar då de skulle göra varsin taklucka”

REPORTAGET

och i dag vet man vilken fantastisk olja rapsolja är. Den innehåller både omega 3, 6 och 9, går att använda till det mesta i matlagningen, säger Erica. RAPS HAR SITT ursprung i Kina och det

var först under 1300-talet som rapsen kom till Europa då den användes främst som lampolja. Den typ av raps som användes som livsmedel hade från början ett högt innehåll av erukasyra som i stora mängder var skadligt för hjärtat. Traditionell växtförädlingsteknik har förädlat rapsfröna och den rapsolja som i dag säljs i butik saknar nästan helt erukasyra. Den raffinerade, varmpressade, rapsoljan som är extraherad med lösningsmedel har en hög renhetsgrad. Varje rapsfrö innehåller 30 procent olja och vid 30

varmpressning får man ut 99 procent av den oljan. DEN KALLPRESSADE OLJAN är framställd

genom mekanisk pressning av rapsfrön och då får man ut knappt 30 procent av oljan. I gengäld blir smak, färg och näringsämnen kvar. Kallpressad rapsolja innehåller mycket naturliga antioxidanter, men också naturligt E-vitamin och alfalinolensyra vilket hjälper till att sänka blodkolesterolet. Inga kemikalier eller lösningsmedel används. Den kallpressade rapsoljan passar all matlagning och extra bra till såser, majonnäs, dressingar och marinader. Rapsolja har också andra egenskaper och används ofta i krämer då den fungerar uppmjukande på torr och känslig hud. Oljan anses också vara bra mot eksem och inflammerad hud.

Flytande matfetter och smörgåsfetter gjorda på rapsolja innehåller nyttigt omättat fett, bland annat omega-3

ERICA LARSSON KOM att arbeta för Bengt

Isaksson under tiden han skapade och utvecklade Julita Rapsolja. – Jag bodde då på Julita Gård och jobbade med allt möjligt. Jag är från Vingåker från början, hade utbildat mig i fotografering i Stockholm och fick som jobb att dokumentera allt på Julita Gård. Det var så jag kom dit, och jag jobbade med det mesta i verksamheten. – Som utbildad dekoratör fick jag till exempel arbeta med att göra utställningar och när gårdsbutiken skulle öppna var jag med och startade upp den för att senare jobba där. Samtidigt hade Bengt startat en butik i en liten lokal bredvid caféet vid Julita Gård där han sålde rapsolja och där jobbade jag också. – När Bengt gick bort fortsatte hans döttrar att under en tid driva produktionen

0,4 %

Kanada är världens största producent av raps och står för 27 % av världsproduktionen. Tvåan Kina står för drygt 17 % och trean Indien för 11 %. Sverige står för 0,4 % av världsproduktionen.

av rapsolja vidare och när de ville sälja rapsoljetillverkningen så fick jag frågan om jag ville ta över. DET FANNS FLER spekulanter på verksam-

heten men tillsammans med en kompis så tog Erica över Julita Rapsolja. Efter ett tag blev hon ensam med tillverkningen och att producera rapsolja utan tillgång vare sig till raps eller produktionslokal hade sina utmaningar. – För att kunna producera rapsoljan hade Bengts döttrar flyttat pressningen till Gimmersta och börjat samarbeta med fyra gårdar som odlade rapsen. Jag sålde sedan rapsoljan i den lilla lokalen bredvid caféet där jag även packade den. Jag började också att smaksätta den med olika kryddor vilket togs emot väl och ökade försäljningen.

– När jag tog över Julita Rapsolja så flyttade jag pressningen till Göttersta, en av gårdarna jag samarbetade med. Samarbetet med gårdarna ingick för övrigt i övertagandet och vi fortsatte arbeta ihop i 19 år fram till förra året. UNDER MÅNGA ÅR bodde Erica i Julita där hon fortsatte att packa och sälja rapsolja i den lilla lokalen vid caféet. – Förutsättningarna ändrades lite när jag träffade min blivande sambo Jerker. Han hade en gård vid Båsenberga där han bedrev köttproduktion vilket var lite speciellt då jag själv är vegeterian. – Det kunde ju verka bra med egen gård med tanke på rapsodling, men gårdens jordbruk är i första hand inriktat på att producera foder för köttdjuren och det fanns inte utrymme för något annat.

REPORTAGET

Däremot kunde vi bygga ett kontor och vi kunde flytta hem packningen och distributionen av rapsoljan. Fördelen var att jag slapp resorna till jobbet som uppstått när jag lämnade Julita och flyttade till Vingåker. Nackdelen är att med jobbet på hemmaplan så jobbar man jämt, säger Erica och skrattar. ÄVEN SAMARBETET MED gårdarna vad

gäller rapsleveranserna har ändrats. – När Håkan Larsson vid Göttersta ville upphöra med odling av raps och kallpressningen av oljan, ringde jag runt och letade nya leverantörer. Det gick oväntat bra och jag har nu tre bönder som levererar och fler som vill vara med. Helt plötsligt hade jag tillgång till tre gånger så mycket rapsolja som tidigare. Så frågan uppstod hur jag skulle lösa det utan någon som 31

REPORTAGET

Advisory Board riktar sig till företag med tillväxtambitioner som är i en expansions- eller utvecklingsfas och som vill bygga ett långsiktigt lönsamt och hållbart bolag. Under ett års tid, vid fyra tillfällen, träffar företaget affärsutvecklare från Katec och Agro Sörmland som med kreativ input fokuserar på att utveckla företaget tillsammans med dess ägare.

pressade. Men där hittade jag ett samarbete med en annan leverantör och planen är nu att bygga en egen pressanläggning här hemma på gården. – Det betyder att jag kan börja tänka större än vad jag tidigare har gjort men fortfarande producera olja på raps som är lokalt odlad. Jag kommer att få kontroll över produktionen på ett annat sätt och det känns också spännande. ERICA BRINNER FÖR ämnet och hon

vill vara en ambassadör för kallpressad rapsolja. – Köper man kallpressad rapsolja köper man en ren naturprodukt. Jag vill att det ska vara det första valet när man köper olja till matlagning. Julita Rapsolja är inte ensamma på marknaden, det finns ett flertal producen32

ter, men det gemensamma för dem alla är att de är ganska småskaliga. – Det finns fler och fler kallpressade oljor på marknaden, men det är ofta samma produkt och många gånger samma leverantör. Vilken produkt är bra och vilken är mindre bra? Det kommer också fler och fler konsumenter som har inte koll på vad som pressas. Rybs eller raps, ekologiskt eller inte. Vår- eller höstskörd med tanke på näringsvärdet? Alla produkter från Julita Rapsolja är märkta med namnet på gården som levererat råvaran. Något som Erica var först på marknaden med att göra. – Jag vill få ut mer kunskap till konsumenterna, vara en missionär för rapsolja. Jag vill lära folk att förstå. Bra kvalitet kräver både kunskap och känsla och producerar man livsmedel är det viktigt att

både handen och ögat är med. Jag tror att jag på de dryga 20 år jag arbetat med det här bara har tre reklamationer. ERICA TYCKER ATT hon egentligen inte

har gett rapsoljan heltid förrän nu. Det har alltid funnits andra saker hon har jobbat med samtidigt. Bland annat drev hon under en tid caféet vid Säfstaholms slott och även Båsenberga golfbana har fått ta del av hennes tjänster. – Produkten säljer sig själv så bra, men jag har inte hunnit med att sälja in mig själv så mycket, säger Erica, som nu börjar se förändringar framför sig vad gäller den saken. Julita Rapsolja är nämligen ett av de företag som erbjudits att ta del av Advisory Board, ett samarbete mellan Katec, Katrineholms kommun och Agro Sörmland

”Man utmanas att se på verksamheten med nya ögon, identifiera problem men också att komma med lösningar”

med syfte att stötta bolag i tillväxt- eller omställningsfas. – Det här med Advisory Board är jättekul. Jag fick ett mail från Johan Varenius, verksamhetsledare på Agro Sörmland som undrade om jag var intresserad av att delta. Sara Persdotter på Katec kontaktade mig också i samma ärende och jag kände att jag fick både struktur och energi. Att företaget har en potential. ETT ADVISORY BOARD fungerar som

ett bollplank för företagare. En informell grupp utan juridiskt ansvar som på ett strukturerat och flexibelt sätt bistår i strategifrågor och hjälper till att lyfta blicken från den dagliga verksamheten. – Jag hade precis tänkt tanken själv. Jag tyckte att Julita Rapsolja hade stått och stampat ett tag. Jag ville växa men visste

inte riktigt hur och jag hade nästan inte marknadsfört mig någonting. – Man utmanas att se på verksamheten med nya ögon, identifiera problem men också att komma med lösningar. Hittills har jag gjort nästan allt själv för jag har trott att jag har behövt göra det. Jag har bara haft en anställd på halvtid. Det går att skala upp den här verksamheten ganska snabbt och ta in den hjälp man behöver. – Jag förväntar mig mycket av det här. Jag behöver hjälp för att ta mig dit jag vill och jag upplever att de har kompetens och kan ge mig den. Det ska bli så spännande och det här är det bästa som har hänt mig under de här åren. Var tror du Julita Rapsolja befinner sig om fem år? – Jag hoppas att vi då finns i nästan

REPORTAGET

alla livsmedelsbutiker men att vi fått upp volymen så att vi också finns i allas medvetande. Just nu så säljer vi 25 000 liter olja per år. Ska vi tredubbla det så måste vi ut på marknaden. – Vi finns redan på många ställen i framför allt Stockholm och Mälardalen. Jag vill att vi finns över hela Sverige om fem år, men försäljningen måste skötas av andra än mig, jag vill fokusera på produktionen och att både den och produkten är av hög kvalitet. – Jag är ju inte företagare från början. Produkten har sprungit före mig, verksamheten har växt organiskt och därför har företaget inga lån. Nu kan jag det här och för att växa kanske jag behöver ta in delägare. Men jag är så tacksam för att jag får den här chansen med Advisory Board.

MATS FREDRIKSSON

UF-FÖRETAGEN

”Vi arbetar med att ungdomar ska se och förstå sin egen företagsamhet.”

Välbesökt UF Julmarknad

Framtidens näringsliv presenterar sig 39 UF företagare visade upp sina affärsidéer på julmarknad som anordnades i godsmagasinet i december. Besökarna erbjöds allt ifrån smycken, korthållare, ljus i olika former, till smarta tygkassar med uttagbar kylväska.

– Vi arbetar med att ungdomar ska se och förstå sin egen företagsamhet. Då vi i vår region inte haft en historia av småföretagande är det bra att alla kan erbjudas möjligheten till kunskap via skolan i entreprenörskap, berättar Anne Hofstedt lärare på Hotell & Turismprogrammet. Forskning visar att den som har drivit UF-företag i större utsträckning blir chef, får högre lön och är arbetslös i lägre utsträckning än den som inte gjort det. De som efter UF-året väljer att starta ett företag har enligt studier ofta en högre omsättning och fler anställda. Ett av kraven att driva UF företag är att man har en rådgivare från det lokala näringslivet som man träffar vid ett par tillfällen. Är du som företagare intresserad att stötta UF genom att engagera dig som rådgivare kan du ta kontakt med Niklas Jonsson eller Josefin Malmkvist, båda lärare på Lindengymnasiet.

Niklas Jonsson

niklas.jonsson@katrineholm.se

Josefin Malmkvist

josefin.malmkvist@katrineholm.se

Priset tilldelas de kommuner i varje län som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst.

TILLVÄXT

Presto är ett av de företag som utmärker sig genom att uppfylla samtliga kriterier på Synas lista över Bästa Tillväxt.

Katrineholm återigen i toppen för Bästa Tillväxt 2023 Priset Bästa Tillväxt delas ut årligen av kreditupplysnings företaget Syna, som granskar bokslut från samtliga svenska aktiebolag för att utse vinnarna. Priset tilldelas de kommuner i varje län som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Katrineholm kammar hem en 2: a plats i Sörmland med hela 83 företag som utmärker sig genom att uppfylla samtliga kriterier. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

3DKraft Sverige AB AB El & Säkerhet Sörmland AD Terapeut AB AB Katrineholms Trädgårdstekniska Byrå Aktiebolaget Sultans Konditori i Katrineholm AsfaltsPartner Katrineholm AB B.Olsson skogsavverkning AB Bennetoft Consulting AB Benzell Digital AB Björklunds Åkeri AB Björkviks Takstolar AB Blomberg & Stensson AB Bröderna Johansson schakt AB Byggbolaget Katrineholm AB Byggline Katrineholm AB Cesium AB Cinemascenen i Katrineholm AB City-Fastigheter i Katrineholm AB DIN VET i Katrineholm AB Dufweholms Herrgård AB

• Duveholmsgruppen AB • Enebo Mark & Bygg Aktiebolag • EntreprenadStruktur EidenstamHalén AB • Forss IT AB • Fröken C AB • Gawri AB • GP Byggevent AB • Hotel Statt i Katrineholm AB • Hullagård AB • Hästens Storskogsentreprenad Aktiebolag • Impecta Fröhandel AB • JKE Fastighets & Trädgårdstjänst AB • JSS Entreprenad AB • Julita Åkeri Aktiebolag • Katrineholms Buss AB • Katrineholms Fastighetsservice Sverige AB • Katrineholms Kylservice AB • Katrineholms Stormarknad AB • Kirtap Utveckling AB

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

KZ Byggservice AB Ljungberg Fritzoe AB M&P i Katrineholm AB M.H.S Thamer AB Malma Fönsterputs AB MJIS Skogstransporter AB MKJG Lantbruk AB Motorkompaniet Arvidsson & Lindeberg AB Mälardalen Trä & Betong AB Mälardalens Energi & VVS AB Nobolog AB Nygård 1:4 AB OH Teknik AB Oppunda Bil Lackering AB Oppunda Kraftkonsult AB Pairo Dental Group AB PIER17 Consulting AB Plus Katrineholm AB Presto Försäljning AB Rapide AB Seaguard Service SS AB SKF Mekan Aktiebolag SR

• Betongdesign AB • Städarna i Katrineholm AB • Svenstorp Entreprenad i Sköldinge AB • Sörmland’s Alltjänst AB • Tegelstaden Entreprenad AB • TelloPrint Aktiebolag • Traktor och Maskin i Sörmland Aktiebolag • Traneskog i Katrineholm AB • Trädfällning högt & lågt AB • TT Service Solution AB • Underfundarna Psykologi AB • Valla Däck Aktiebolag • Valla Metall och Träarbeten AB • Valla Plast Aktiebolag • Vallavagnen AB • We Lead AB • Vedfabriken i Katrineholm AB • Värmbols Legolackering AB • Åbrinks Åkeri AB • Änglagården Omsorg AB • Änglarnas Kök i KFV AB

NÄRINGSLIVSDAGEN 2024

Antal deltagare är begränsat, så boka upp dagen och säkra din plats redan nu

Kom ihåg anmälan till Näringslivsdagen 2024 Den 15 mars 07.30–12.00 på Safiren är det återigen dags att samla näringslivet i Västra Sörmland för erfarenhetsutbyten, inspiration och nya kontakter.

ro är kostnadsfri tack vare dagens arrangörer: Sörmlands Sparbank, Katrineholms kommun, Flens kommun, Vingåkers kommun, Företagarna och +Katrineholm.

Antal deltagare är begränsat, så boka upp dagen och säkra din plats redan nu. Närva-

Anmälan och information hittar du här: https://naringslivsdag.confetti.events/

Följ oss på Linkedin Näringsliv Katrineholm Katrineholms kommun, enhet Näringsliv har en egen sida på Linkedin där vi lägger ut intressant näringslivsinformation. Vi vill ha er hjälp att bygga upp ett stort nätverk och hoppas du vill följa och dela våra inlägg. Vill du ha besök av oss så kontakta Zana Zgog för bokning.