Page 1

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING 1 | 2012

Den stora mätarreformen börjar Hans on the bass Vädret i Borgå 2012 | Stugan i sommarskick – tips PBE_SVENSKA_210X297.indd 1

2.3.2012 15.18


BILD SUSANNA HEISKA

Borgå Energi

Ännu

grönare

1. 2. 3. 4. 5.

I överensstämmelse med våra värden strävar vi efter att systematiskt minska vårt ekologiska fotspår. Vi investerar i miljövänlig energiproduktion. Vi säljer el, som Finlands naturskyddsförbund certifierat med sitt Ekoenergi-märke. Elektriciteten producerar vi med träbränsle i vårt värmekraftverk i Tolkis. Det biokraftverk, som förs upp intill värmekraftverket i Tolkis, närapå fördubblar vår kapacitet att producera grön ekoel. Som fjärrvärmeproducent hör vi till Finlands grönaste energibolag i vår storleksklass. Vi producerar nästan 70 procent av värmen med förnybara bränslen. Det nya biokraftverket i Tolkis höjer procenten till ca 90. I enlighet med vår gröna linje satsar vi också fortlöpande på vatten- och vindkraft. Dessutom undersöker vi möjligheterna att bygga ett solkraftverk.

2

PBE_SVENSKA_210X297.indd 2

2.3.2012 15.18


3

PBE_SVENSKA_210X297.indd 3

2.3.2012 15.18


KUVA VIRPI LEHTINEN

Kraftkarlen Akke Kuusela s.36

Innehåll

Sommarvädret i Borgå s.8

Ännu grönare ----------------------------------- 2 Innehåll ------------------------------------------ 4 Ledare -------------------------------------------- 5 Operation mätarbyte inleds ------------------ 6 PBE -nytt -------------------------------------- 10 Hurudan blir sommaren 2012 i Borgå --- 12 El till skärgården längs havsbottnen ------ 23 ”Med äran i behåll”, Facit efter julstormen ------------------------- 18

Stugan i sommarskick s.34 UTGIVARE |Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, PB 95 06101 Borgå tfn (019) 661 411 fax (019) 661 4211 www.borgaenergi.fi CHEFREDAKTÖR | Patrick Wackström REDAKTIONSRÅD | Benny Broman,

Nina Fransas, Magnus Nylander, Ari Raunio, Tommi Vierikko, Patrick Wackström, Merja Wilkman REDAKTION & LAYOUT | peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa www.peakpress.net REDAKTIONSCHEF | Seppo Iisalo

REDAKTÖR | Rolf Gabrielsson AD | Sanna Nylén PÄRMBILD | Studio Lindell/Oscar TRYCKERI | Painoyhtymä Oy Industrivägen 21 06150 Borgå www.painoyhtyma.fi UPPLAGA | 30 000 kpl

4

PBE_SVENSKA_210X297.indd 4

2.3.2012 15.18


Ledare

Förtroendeyttring från kundernas sida

BILD EEVA KANGAS

Hans on the bass s.22

En färsk undersökning visar, att kunderna är nöjda med Borgå Energi och de tjänster vi erbjuder. Vårt bolag får ett bättre betyg än medeltalet i branschen.

Välkommen till ekobutiken ----------------- 20 Hans on the Bass – elektricitet i luften --- 22 Energi till vardags ---------------------------- 26 Kreativa ellösningar på stugan ------------- 31 Hur ser världens energiframtid år 2035 ut? ------------------- 32 Stugan i sommarskick ----------------------- 34 Akke Kuusela, kraftkarl --------------------- 36 PBE i Borgå ------------------------------------38

Kunderna tycker alltså att vi förvaltat vårt pund väl. Ett ödmjukt tack för det.

Vi utvecklar verksamheten så att den allt bättre skall motsvara våra kunders förväntningar.

Då jag för sex år sedan tog emot uppgifterna som Borgå Energis verkställande direktör fick jag frågan, hur jag tänker leda bolaget. I mitt svar hänvisade jag till förvaltarna på äldre tiders stora herrgårdar. De ansvarade i praktiken för gårdens drift och för att gårdens förmögenhetsvärde växte.

Läsartävling ----------------------------------- 39

Energi till vardags s.26

Jag anser att man kan jämföra verkställande direktörens uppgifter med förvaltarens uppgifter. Han skall hålla bolagets hjul rullande och ägarna nöjda samt också sörja för att bolagets förmögenhetsvärde växer.

att utveckla vår verksamhet så att den allt bättre skall motsvara kundernas förväntningar. En central målsättning är att hålla konsumentpriserna på en så förmånlig nivå som möjligt. Vi kan inte påverka alla prisfaktorer. Redan nästan en tredjedel av priset på hushållselektricitet utgörs till exempel av olika skatter. Men till den del vi kan påverka strävar vi efter stabila och konkurrenskraftiga priser.

På en ritning från 1913, som visar rumsindelningen i vår kontorsbyggnad, står det träffande på ett rum, disponent. Disponenten ansvarade för det dåtida elverkets verksamhet och var på sätt och vis jämförbar med herrgårdarnas förvaltare.

Med tanke på att Borgå Energis priser fortsättningsvis hör till de förmånligaste i landet har vi inte lyckats så alldeles dåligt i den målsättningen.

I egenskap av Borgå Energis nutida förvaltare kan jag försäkra, att vi fortsätter

Patrick Wackström verkställande direktör

5

PBE_SVENSKA_210X297.indd 5

2.3.2012 15.18


Operati on

mätarbyte börjar 6

PBE_SVENSKA_210X297.indd 6

2.3.2012 15.18


Elmätarna på Borgå Energis nätområde ersätts med fjärravlästa mätare. Mätarbytet inleds under vårens lopp och framskrider med ca 100 mätares dagsfart ända till slutet av år 2013. ROLF GABRIELSSON BILD STUDIO LINDELL/OSCAR

B

ytet av totalt ca 32 000 elmätare kostar omkring sex miljoner euro. För kunderna betyder mätarbytet, som baserar sig på statsrådets förordning, inga direkta kostnader, utan de ingår i nätbetjäningsavgiften. Först byts ca 1 500 elmätare i centrum av Borgå. I det här pilotprojektet koncentrerar man sig på mångmätarcentralerna i våningshus och radhus. Därefter fortsätter arbetet med erfarenheterna från pilotprojektet som vägkost. Egnahemshus och övriga fastigheter med enskilda mätare står i turen nästa år. Inget besvär för kunderna

Kunderna meddelas i god tid brevledes om den exakta

7

PBE_SVENSKA_210X297.indd 7

2.3.2012 15.18


arbyte t ä m n io Operat

Elmätarna i vånings- och radhus byts ut under år 2012. Vi uppdaterar tidtabellen på våra hemsidor an efter som projektet framskrider.

tidpunkten för mätarbytet. Mätarbyten görs också på kvälls tid och under veckosluten. På grund av mätarbytet stängs strömmen av för 10-30 minuter. Elapparater tar inte skada av avbrottet. – I brevet, som kunderna får, ges direktiv om hur de för sin egen del kan sörja för att mätarbytet sker så lätt som möjligt, poängterar mätningschef Tomas Nordström. I nästan alla vånings- och radhus fi nns mätarna i husbolagens gemensamma utrymmen och därför behöver montörerna inte komma in i folks bostäder. Tillträde bör garanteras

Kunden behöver inte heller nödvändigtvis själv vara på plats då mätaren byts i till exempel ett egnahemshus. -Det är ändå skäl att försäkra sig om att montören har tillträde till fastigheten

I och med de nya mätarna försvinner uppskattnings- och utjämningsfakturorna och det blir mycket lättare att följa med sin egen elförbrukning. och mätaren. Om mätaren är utomhus får den till exempel inte fi nnas bakom låsta portar och det får inte heller fi nnas föremål framför mätaren, som hindrar bytet. Man bör också se till att snön är bortröjd framför mätarskåpet, säger Tomas Nordström. Dessutom finns det orsak att kontrollera att den i brevet angivna förbrukningsplatsens adress är rätt och exakt.

-I det skriftliga meddelandet om mätarbyte ingår en lista med punkter, som kunderna uppmanas kontrollera, och om det fi nns något att korrigera eller precisera skall man ta kontakt med tidsbeställningen, vars telefonnummer anges i brevet. När skall man vara på plats?

Kunder, vars elmätarcentral finns inom-

8

PBE_SVENSKA_210X297.indd 8

2.3.2012 15.18


Elmätarna i egnahemshus och parhus byts ut under år 2013.

hus och dit montörerna inte har tillträde, får i god tid ett brev med exakta uppgifter om när mätarbytet äger rum. I de här fallen krävs personlig närvaro när montören kommer, alternativt bör kunden på annat sätt se till att montören kan komma åt mätaren. -Om den föreslagna tidpunkten för mätarbytet inte passar skall man kontakta tidsbeställningen, lyder Nordströms uppmaning. Uppskattnings- och utjämningsfakturorna försvinner

I och med de fjärravlästa mätarna slopas uppskattnings- och utjämningsfakturorna och räkningarna blir exakta och baserade på förbrukningen. Tack vare de nya mätarna blir det mycket lättare att följa med den egna elförbrukningen. I framtiden kan kunden logga in sig på en nättjänst, där

elförbrukningen syns med rent av en timmes noggrannhet. På det här sättet är det enkelt att se var det går att spara el och resultatet av sparåtgärderna syns snabbare än tidigare. Med hjälp av mätarna går det också att smidigt sköta påkoppling och bortkoppling av strömmen när ett elavtal träder i kraft respektive upphör att gälla. Nyttan ökar i framtiden, när nya tjänster utvecklas och knyts till fjärravläsningssystemet. De mätare, som nu tas i bruk, har den teknik som behövs. De nya mätarna hjälper också Borgå Energi att hantera eventuella elfel. Lokaliseringen av till exempel stormförorsakade skador underlättas. Ny faktureringsrytm

Då elräkningen börjar basera sig på den faktiska förbrukningen ändras också faktureringsrytmen.

Nyttan med fjärravlästa elmätare • Exakta, på förbrukningen baserade elräkningar. Uppskattningsfakturorna blir historia. • Mera uppgifter om elförbrukningen. Kunden kan i fortsättningen följa med sin elförbrukning med till och med en timmes noggrannhet. • Kunden behöver inte längre ge avläsningsuppgifter när mätaren automatiskt läses av. • Hanteringen av fel t.ex. efter en storm underlättas. • Nya produkter och rapporteringstjänster.

9

PBE_SVENSKA_210X297.indd 9

2.3.2012 15.18


ny

tt SAMMANSTÄLLDA AV ROLF GABRIESSON OCH SEPPO IISALO

Dubbelt mera vattenkraft

Biokraftverksbygget håller tidtabellen

BILD SHUTTERSTOCK

Borgå Energis biokraftverksbygge i Tolkis framskrider tidtabellsenligt. Taklagsöl firas i mars. Därefter flyttas tyngdpunkten i arbetet allt mer inomhus, när också installationerna börjar komma i gång. Ångpannan anlände i delar till Tolkis från Polen i slutet på fjolåret. På tröskeln till julen var pannans eldstad på plats. Ångdomen lyftes på plats i mitten på januari.

I slutet på januari stod ett annat spektakulärt byggnadsskede i turen, då skorstenen restes. Den kom i tre delar från Kangasala och har färdigt monterad en längd på 75 meter, 15 meter mera än ångkraftverkets skorsten bredvid nybygget. Biokraftverket skall stå färdigt att tas i provdrift i slutet på det här året. Den kommersiella driften inleds i början på nästa år.

Mera vindkraft Möllorna i Finska Kraft Ab:s vindkraftverkspark i Mäkelänkangas i Fredrikshamn skall enligt planerna börja mala ström åt Borgå Energi och Finska Kraft Ab:s andra delägarbolag i sommar. Byggnadsarbetena på vindkraftverksparken inleddes i början på augusti i fjol. Installationsarbetena fortgår ända till sommaren i år, då allt borde vara klart för överlåtelse. Möllorna levereras av Hyundai Heavy Industries. De är på 2 MW var. I det här skedet får parken fyra möllor. De är konstruerade för svaga vindar och lämpar sig därför väl för finländska vindförhållanden.

Vattenkraftens andel i Borgå Energis elanskaffning har på några år fördubblats till ca 16 gigawattimmar (GWh). Mera vattenkraft har bolaget fått framförallt via sitt delägarskap i SV Vattenkraft Ab. Borgå Energis andel av den vattenkraftsproduktion, som SV Vattenkraft Ab skaffat i Norge, är 15 procent. SV Vattenkraft, som ägs av Borgå Energi och nio andra finländska energibolag, köpte för ett år sedan hela aktiestocken i det norska bolaget NK Energy Real 1 AS, som äger småskaligt producerad vattenkraft i Norge. Vid den tiden hade NK Energy Real 1 AS (NKER) med hemort i Bergen andelar i småskaligt producerad vattenkraft samt vattenrättigheter motsvarande en årsproduktion på 24 GWh. Borgå Energis andel är 3,6 GWh. I slutet på år 2011 skaffade NKER ägorätten till ett femte och ett sjätte småskaligt producerande vattenkraftverk, vilket innebär en ökning av det norska produktionskapacitetsinnehavet till ca 53 GWh. Borgå Energis andel ökade samtidigt till nästan 8 GWh. Borgå Energi köper också det privatägda lilla vattenkraftverkets hela produktion på 1 GWh i Drägsby i Borgå. Kraftverket togs i bruk vid årsskiftet efter att ha stått oanvänt ca tre år på grund av en fisktrappstvist. Tvisten löstes i Drägsby Vattenkraft Ab:s favör. Bolaget behöver inte bygga någon fisktrappa.

10

PBE_SVENSKA_210X297.indd 10

2.3.2012 15.18


Prisstegringstrenden bröts i slutet på året Hushållen betalade i fjol i medeltal 2,9 procent mera för sin el än året innan. Priset på hushållsel steg ända fram till sensommaren. På hösten slutade priset att stiga. – Fjolåret började i torra och kalla tecken och slutade i varma och våta tecken. Då industriproduktionen ännu något minskade i slutet på året inverkade också det sänkande på marknadspriset, berättar Borgå Energis elhandelschef Benny Broman. Hemhushållen i Finland betalar alltjämt klart mindre för sin el än konsumenterna i Sverige - och Borgå Energis kunder i vånings- och egnahemshus ännu mindre än elbolagens småkunder i medeltal i Finland. Skillnaden har varit så gott som oförändrad hela 2000-talet.

– Borgå Energi strävar efter att hålla priserna på en stabil och förmånlig nivå för alla kunder, sägar Broman.

Vilka faktorer inverkar på elpriset?

Hushållselens prisbild 1.1.2012

På samma marknad men olika praxis De nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland verkar alla på samma elmarknad, men marknadsprisförändringarna förs över på konsumentprisen på något olika sätt i respektive nordiskt land. – I Norge förs prisförändringarna till exempel direkt över på konsumentprisen och leveransvillkoren är också i övrigt annorlunda än i Finland. Riskerna flyttas direkt över på de norska kunderna medan riskansvaret i Finland bärs av elbolagen, konstaterar Benny Broman.

Elskatter 11 % Distributionsnät 26 %

Mervärdesskatt 19 %

Prisutvecklingen för småkunder i Finland, Sverige och Norge åren 2000-2011 Höghusinvånare, 2 000 kWh/år 12 10

c/kWh (mvs 0 %)

mnätsStamnätsöverföring 2 %

Sverige Finland Norge Borgå Energi

Elanskaffning 35 %

Elförsäljning 7 %

8

Källa: Enengimarknadsverket

6

4 2 0 2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Jämförelsen gäller leveranspliktiga pris.

1.

Källa: Energimäklarna Ab

Efterfrågan och utbud bestämmer alltid priset på el: hur stor förbrukningen är och till vilket pris den erforderliga mängden el kan produceras.

Invånare i eluppvärmt hus, 18 000 kWh/år 12

Sverige Finland Norge Borgå Energi

c/kWh (mvs 0 %)

10

2.

8 6

På lång sikt inverkar den allmänna prisnivån och skatterna på elpriset. Då man tvingas bygga ny elproduktion kostar den vanligen mera än den gamla.

4 2 0 2000

2001

2002

2003

2004

2005

Jämförelsen gäller leveranspliktiga pris. Källa: Energimäklarna Ab

2006

2007

2008

2009

2010

2011

3.

Sådana fundament som vattensituationen i Norden, priset på koldioxidutsläpp samt bränsleprisen har den största inverkan på elprisfluktuationerna.

11

PBE_SVENSKA_210X297.indd 11

2.3.2012 15.18


Intervju

olo r o e t e m med

gen

Hurudant blir sommarvädret i Borgå 2012? Eftermiddagstidningarna presenterar nästan varje vecka en ny väderprognos. Det lönar sig ändå inte alltid att tro på vad tidningarna skriver. – För närvarande visar en årstidsmodell att sommaren skulle bli något varmare än vanligt, men tiden får utvisa, hur det går. Själv skulle jag inte slå vad i någondera riktningen, säger Meteorologiska institutets meteorolog Pauli Jokinen. SEPPO IISALO BILDER JANNE LEHTINEN

PBE_SVENSKA_210X297.indd 12

2.3.2012 15.18


13

PBE_SVENSKA_210X297.indd 13

2.3.2012 15.18


Extremväder i Borgå på 2000-talet • 2000-talets varmaste dag i Borgå inföll den 28 juli 2010, då temperaturen ställvis steg till +33 grader. • En av de kallaste dagarna upplevdes den 7 januari 2003. Då sjönk temperaturen till ca -33 grader. • Storm, oväder och andra extrema situationer har inte varit ovanliga. I ovädret den 8 augusti 2010 uppmättes vindstyrkor i stormbyarna på över 30 m/s på havsområdet utanför Borgå. Det var ett av de senaste årens värsta åskväder i Borgå. • En ovanligt hård vinterstorm drabbade Borgå den 23-24 november 2008. Det föll över 40 cm snö i förening med hård vind på mindre än ett dygn.

En typisk vårdag är det rätt soligt ock svalt i Borgå jämfört med inlandet, säger meteorolog Pauli Jokinen.

Solen skiner och det regnar… ”Fyra av de fem E varmaste åren i Borgå under de nligt meteorolog Pauli Jokinen ligger det ibland något i de talesätt, som har med vädret att göra. Han litar ändå inte på de prognoser, som väderprofeterna ger för många veckor eller månader. – Sådana långtidsprognosers tillförlitlighet är just inte bättre än vanlig tur, säger han. På de finländska breddgraderna är årstidsprognoserna allt som allt osäkra, mycket osäkrare än till exempel nära ekvatorn. Prognosens tillförlitlighet beror också på plats och vädertyp. – Om ett högtryck fastnar över Finland går det att ge en prognos för vädret till och med 1-2 veckor framåt. Om vädertypen återigen är mycket växlande och lågtrycksdominerad kan det vara nog så utmanande att säga något om ens följande dags väder. Meteorolog Pauli Jokinen håller en vecka för en typisk förutsägbarhetsgräns. – Visserligen är det också då svårt att exakta förutsäga när regnen i slutet på prognostiden börjar. I allmänhet kan man

senaste 50 åren har infallit på 2000-talet.”

14

PBE_SVENSKA_210X297.indd 14

2.3.2012 15.18


Medeltemperaturen (°C) i Borgå 2000-2011 2000 Januari Februari Mars

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Uppehålls- och nederbördsdagar i Borgå 2008

2009

2010

2011

-2,9

-1,7

-3,5

-9,9

-6,8

-1

-4,5

-1,8

0

-3,4

-11,8 11,8 8

-5,2

-2,4

-7,4

-0,9

-5,8

-5

-5,7

-9,2

-9,6

0,3 0 3

-4,7

93 -9,3

-11 11,1 1 -11,1

-0,9

-3,9

0,1

-2,2

-1,5

-6,3

-6,9

2,2

07 -0,7

-1,7

-2,7

Uppehållsdagar Januari 14

Nederbördsdagar 17

Februari

14

14

17 -1,7

Mars

17

14

5

4,9

4,4

1,8

3,5

3,6

28 2,8

47 4,7

5,2

3,5

3,8

4,7

April

18

12

Maj

9,4

9

11

88 8,8

9,4

9,3

9,8

9,7

10 1 10,1

10,4

10,9

9,4

Maj

21

10

Juni

13,4

13,7

15,8 15 8

12,8 28

12,9

13,9

15,3

15,1

13,7

13,8

14,4 4

16,2 16 2

Juni

18

12

April

Juli

16,7 ,

20

18,8

20,2 20 2

16,5

18,7

18,2

17

17

17

21,9 21 9

20,5 20 5

Juli

19

12

Augusti

15,2

16

18,9

16,2 2

16,8 16 8

16,3

18,6

17,3 3

15,2 2

16,4 4

18,1 18 1

17,2

Augusti

16

15

9,1 91

12,1

11,1 11 1

11,2

12,3

12,5

13,1

11,3 3

10,3 10 3

13,2

12

13,1

September

13

17

8,1

Oktober

14

17

12

18

12

19

September Oktober

8,8 88

8,1

1

3,8

5,9

7,4

8,2

7

8,8 88

3,9 39

5,7

November

4,7 47

0,3

-2,4 24

3

0,1

4,4

1,9

0,7

3,3 3 3

2,9

-1

4,8

November

December

1,4

-6,7

78 -7,8

-0,6

-0,1

-2,9

3,5 3,5

1,8

0,7

-4,5

-8,3

2 7 2,7

December

Varmaste månad Kallaste månad

Källa: Meteorologiska institutet

Mest uppehållsdagar Mest nederbördsdagar

Utmanande jobb ändå säga om vädret blir ostadigt eller regnfritt och ge en något exaktare temperaturgaffel. Mest regnfria dagar i maj

Enligt statistiken är det klart flere regnfria än regniga dagar i Borgå i maj, juni, juli och augusti. Mest regnfria dagar är det i maj. – En typisk vårdag i Borgå är det rätt soligt och ganska svalt jämfört med inlandet. Orsaken är havsvinden. Visserligen minskar dess inverkan ju längre inåt landet man rör sig från kusten. Samma vädertyp håller i sig ännu under försommaren, men på sensommaren ökar det uppvärmda havsvattnet risken för regn- och åskskurar samtidigt som det allmänt taget blir molnigare. Vädret i Borgå skiljer sig enligt Pauli Jokinen inte just från vår- och sommarvädret i Åbo skärgård, Hangö eller till exempel Saimen-området. – Situationen där är den samma som i Borgå, det vill säga havet - i Saimens fall det vidsträckta sjöområdet – håller något temperaturerna i styr och vädret soligare än i inlandet. I Lappland är det på våren ännu gott om snö och svalare, men på sommaren blir skillnaderna mindre. – I Lappland kan det mitt på sommaren vissa dagar vara rent av varmare än i Borgå. Den högsta temperaturen i Finland sommaren 2011, +32,8 grader uppmättes till exempel i Övre Torneå.

Meteorologiska institutets prognoser baserar sig på en datorgjord modell, med vars hjälp meteorologen redigerar den aktuella väderprognosen. – Det lokala vädret är ur meteorologens synvinkel sett utmanande, för där ges ”en sanning” för ett mycket litet område. Om väderkartan på sommaren har ett regndroppsmärke på den egna orten betyder det inte nödvändigtvis att regnskuren med säkerhet träffar den egna stugan, utan att det på det här området finns risk för regn. Pauli Jokinen konstaterar att en enskild regnskur på sommaren kan vara bara ett par kilometer i omfång, varför det är ytterst svårt att exakt förutsäga var en sådan skur kommer. – Det kan regna på ett håll i staden, medan solen skiner på ett annat håll.

De värsta grynnorna Mycket omväxlande väder som vinterstormar är bland det svåraste för meteorologen att förutsäga. – Då kan redan mycket små förskjutningar i lågtryckets tidtabell och rutt leda till att vinden på ett visst ställe vid en viss tidpunkt i stället för att vara svag har stormstyrka även om rutten kanske bara ändrat med några tiotals kilometer. I större skala har prognosen inte då gått snett, men lokalt kan skillnaden bli stor mellan prognosens väder och det verkliga vädret på grund av denna nog så lilla tidtabellseller ruttförskjutning. Enligt Jokinen har de besvärligaste situationerna att göra just med kraftiga väderfenomen. – När vädersituationen däremot är stabil inverkar små detaljer inte nämnvärt på till exempel temperatur eller nederbörd. Ju mindre väderfenomenet i sig självt är, desto svårare är det att förutsäga. Lokala dimmor är till exempel besvärliga, för att inte tala om tromber, säger meteorolog Pauli Jokinen.

15

PBE_SVENSKA_210X297.indd 15

2.3.2012 15.18


BILD VIRPI LEHTINEN

BILD STUDIO LINDELL/OSCAR

Stormar och översvämningar är typiska fenomen i november, december och januari.

Klimatförändringen i världen

1. 2. 3. 4. 5.

Jordklotets medeltemperatur har stigit knappt en grad. Medeltidens temperaturtopp på det norra halvklotet har överskridits. Isen, tjälen och snön minskar. Det finns mera värme och vattenånga i tropossfären. Nederbördsmängderna har å ena sidan ökat och å andra sidan minskat. De tropiska stormarna har något vuxit i styrka på Atlanten.

Klimatförändringen i Finland i Finland har stigit med 1. Medeltemperaturen knappt en grad på etthundra år. 2. 1930-talet var varmt speciellt i norr för höga temperaturer har mång3. Sannolikheten dubblats. liten skala och i korta tidsserier accentueras de 4. Inaturliga fluktuationerna.

5. klimatet inte observerats, men nog omväxlingar. Till övriga delar har långsiktiga förändringar i

Maj har de flesta uppehållsdagarna.

Sannolikheten för regn

Det regnar rikligast i samband med åskskurar. Enskilda rikliga regn hör vanligen slutet på juli och början på augusti till, då luften är varm och det ryms mest vattenånga i luften. – Delvis på grund av det varma havsvattnet kan häftiga regn förekomma i Borgå ännu i november till och med. Under de häftigaste regnen på försommaren är det typiskt att luftströmmarna går från fastlandet, medan de under sensommaren kommer från havshållet. På vintern är det mindre vattenånga i luften, varför det inte då kan förekomma lika häftiga regn vad nederbördsmängderna beträffar. Stormar, oväder och andra extrema situationer är enligt Jokinen svårt att entydigt klassificera till exempel i form av en Top 5 -lista för Borgå. På 2000-talet har det förekommit extremväder av olika slag vid flera tidpunkter (se faktaboxen på föregående sida). Högre medeltemperatur

Vädret i Finland och i Borgå är mycket omväxlande: ibland kallt, sedan igen varmt - torrt eller regnigt. – Ju kortare perioder eller mindre områden, desto mer accentueras de naturliga fluktuationerna. Därför skall man använda längre tidsserier och gärna större områden som bas för sina analyser, framhåller Pauli Jokinen. Meteorologen råder att rikta blicken ända upp till 50 år framåt i tiden. – Enligt den lineära trenden i den tidsserie, som börjar år 1961, har medeltemperaturen i Borgå stigit ungefär 0,4 grader per decennium, det vill säga ca 2 grader till dags dato. Det är också en intressant iakttagelse att fyra av de fem varmaste åren i Borgå under de senaste 50 åren infallit på 2000-talet.

Källa: www.ilmasto-opas.fi

16

PBE_SVENSKA_210X297.indd 16

2.3.2012 15.18


Sträckan från Majviken på Ölandet till Sandön är inemot två kilometer lång.

Sjökabeln började dras från Majviken. I handgriplig dragtur Casimir Uddström och bakom honom Jari Hakamaa.

El till skärgården längs havsbottnen TEXT OCH BILDER ROLF GABRIELSSON

Det finns ännu fastigheter i skärgården, som inte har nätström. Allt fler ges ändå möjlighet att skaffa sådan genom att Borgå Elnät Ab med sjökabel drar ström till nya delar av skärgården Största delen av de fastigheter, som saknar nätström, är fritidsbostäder. Strömlösheten kan vara ett medvetet val, men kan också bero på att fastigheterna ligger utanför elnätets räckvidd. Anslutningen av Sandön i Pellinge skärgård till elnätet i höstas var ett för Borgå Elnät Ab typiskt sjökabelprojekt. Det omfattade förutom själva kabeln också ledningsoch transformatorarbeten. Kabeln på 20 kV drogs längs havsbottnen den närmare två kilometer långa sträckan från Majviken på Ölandet till Sandön. På Sandön kopplades kabeln till en transformator, därifrån strömmen sedan via luftledningar når de nya kundernas fastigheter. Ledningsarbeten gjordes också på Ölandet.

Krävande arbetsmiljö I elektrifieringen av skärgården kan man stöta på saker, som man inte ställs inför på fastlandet. Det gäller till exempel att ta i beaktande sjöfåglarna och deras häckningstider. Sjökabeln till Sandö finns på

ett Natura 2000-området, vilket föranledde Miljöcentralen att som villkor för kabeldragningen ställa att den inte får ske under fåglarnas häckningstid 15.4–31.7. – Vi kunde därför påbörja arbetet först på hösten då bland annat hårda vindar ställde till förtret, berättar Borgå Elnät Ab:s arbetsplatsövervakare Peter Loman. Dessutom måste man beakta att det på Sandöns strand förekommer den sällsynta växten Kärrtöreln, som inte fick skadas i grävningsarbetena.

Säker navigering.

Nätströmmen betyder komfort Slutet gott, allting gott. Nu hör också Sandön till Borgå Elnäts distributionsnät. Av öns ca tio sommargäster har tre tillsvidare tecknat ett avtal om elnätsanslutning. De kan nu börja njuta av den komfort, som nätströmmen för med sig.

Anslutningen kostar 7 125 euro - Priset förblir det samma tio år framåt, berättar Peter Loman åt andra eventuellt intresserade sandöbor.

El till nya områden Borgå Elnät undersöker nu möjligheterna att dra ström också till Herrskär.

Framme på Sandöns strand i väntan på att bli nergrävd.

17

PBE_SVENSKA_210X297.indd 17

2.3.2012 15.18


”Med äran i behåll”

Vinterstormen gav ändå många lärdomar

– Med tanke på omständigheterna klarade vi oss med äran i behåll. Så sammanfattar verkställande direktör Magnus Nylander Borgå Elnät Ab:s erfarenheter av julens stormskador ROLF GABRIELSSON BILD YRJÖ HALLAMÄKI

S

tormen var också på Borgå Elnäts område, liksom på många andra håll i landet, den hårdaste sedan Janikastormen 2001. Värst var skadorna på skog och annat i västra Finland. – Hos oss förorsakades felen för det mesta av enskilda friska träd och elavbrotten varade som längst tre dygn, säger Nylander och jämför med situationen i västra Finland, där folk på sina håll var utan ström i till och med veckor. – Men också i vår beredskap finns det alldeles tillräckligt att förbättra.

Julstormen på Borgå Elnäts område • Över 30 m/s i stormbyarna • Ca 15 000 kunder som mest utan el • De längsta elavbrotten tre dygn • I standardersättningar utbetalas ca 150 000 euro åt totalt ca 1 700 kunder • Skador för ungefär 200 000 euro på elnätet • Omkring 25 000 samtal till felanmälningsnumret under ett dygn. • Drygt en tredjedel av samtalen kunde man ta emot

Vintertid är det inte bara de hårda vindarna, som ställer till problem, utan ofta har också snön sin andel i elavbrotten. Julstormens skador kunde ha varit ännu större om det samtidigt hade snöat eller funnits mycket snö på träden.

18

PBE_SVENSKA_210X297.indd 18

2.3.2012 15.18


Jordkabel i snabbare takt

De viktigaste lärdomarna av stormen har enligt Nylander att göra med informationen och tillgången på reservresurser. - Man borde kunna ge en bild av felsituationen i realtid på hemsidorna, nu haltade informationen. - Fastän vi har avtal med många nätbolag och några utomstående entreprenörer om att få hjälp då de egna resurserna inte räcker till, finns det ändå inga garantier för att den hjälpen faktiskt fås när det samtidigt uppstår fel i hela landet. Nylander påpekar att de egna resurserna redan nu var hårt pressade.

- Vår egen personal gjorde ett fenomalt jobb med tuff attityd. Trots det smög sig tröttheten innanför skjortan på var och en, när man jobbat flera dygn praktisk taget utan paus. Därför måste man vara bättre förberedd på ännu större störningar än dem vi nu upplevde. Nylander anser också att det måste satsas mera på nätet för att förbättra leveranssäkerheten. - Även om Borgå Elnät redan före stormen satsat mycket på nätet, måste takten ökas, men ändå så att inte trycket på att höja nätavgifterna blir orimligt hårt.

Borgå Elnät Ab ökar takten i dragningen av jordkabel till ca 100 km om året. Hittills har ca 75 km luftledning årligen ersatts med jordkabel. – Vårt nät är 3 500 km långt och en knapp tredjedel av det är jordkabel. Vi har som mål att få ca 80 procent av nätet under jord på 20 år, uppger verkställande direktör Magnus Nylander. Det betyder att 25 km jordkabel mer än hittills skall grävas ner årligen, vilket ökar nätinvesteringarna till ca 4 miljoner euro per år. När nätet samtidigt byggs ut stiger det årliga investeringsbeloppet till 5 miljoner euro. Borgå Elnät Ab:s årsomsättning är i storleksklassen 13-14 miljoner euro.

Fem sätt att göra eldistributionen pålitligare

1. Jordkabel Ökning av elnätsautomatioch förbättring av 2. seringen elnätsstrukturen 3. att hantera felsituationer Utnyttjande av områdena vägar vid placeringen 4. längs av elnät

Förbättring av beredskapen

Breddning av luftledningarnas

5. ledningsgator

Källa: Energimarknadsverket

19

PBE_SVENSKA_210X297.indd 19

2.3.2012 15.19


$OOWLHWWSDNHW 3nHQI|UWMXVDQGHLQQHUJnUGLHPSLUHVWDGVGHOHQL%RUJnÀQQV)UHG ULNDV.lOODHWWVWlOOHI|UYlOPnHQGHPHGHNRORJLVNDI|UWHFNHQ3n GDJWLGlUGHWOlFNUDYHJHWDULVNDOXQFKHUVRPJlOOHU3nNYlOODUQDRFK XQGHUYHFNRVOXWHQE\WHUPDWVDOHQLQHGUHYnQLQJHQVNHSQDGRFKEOLU \RJDVDORFKXWU\PPHI|UNXUVHULQRPUDPHQI|UYlOPnHQGH,GHQ DQGUDYnQLQJHQJHVDOWHUQDWLYDYnUGEHKDQGOLQJDU'lUDUEHWDURFNVn HQHNRNRVPHWRORJ µ$OOWVRPYLDQYlQGHUKDUHQHNRORJLVNJUXQG0|EOHUQDlURFNVnGH nWHUYLQQLQJVP|EOHUµEHUlWWDU3LUL$DUQLNNR )UHGULNDV.lOODlUHWWDQGHOVODJ'HOlJDUHlUI|UXWRP3LUL$DUQLNNR $QQLND%M|UN,QDUL/DQWWRRFK$QMD6RUDVDOR )UHGULNDV.lOOD5XQHEHUJVJDWDQ%RUJnWIQ gSSHWYDUGDJDUNO ZZZIUHGULNDÀ

3LUL$DUQLNNR ,QDUL/DQWWR

6WHQIRWVHNRORJL ,VWHQIRWHQWLOOHWWKXVYLG0DQQHUKHLPJDWDQL%RUJnOLJJHUHQ EXWLNVRPVSHFLDOLVHUDWVLJSnHNRORJLVNDOLYVPHGHOVRPWRUNDGH ElUV\OWHURFKWHDYROLNDVODJ)lUVNDEDNYHUNRFKEU|GInUPDQ DYORNDODOHYHUDQW|UHU,K\OORUQDÀQQVRFNVnQDWXUNRVPHWLNRFK KDQGDUEHWHQJMRUGDDYnWHUYLQQLQJVPDWHULDO µ)RONYLOOKDVnGDQDKlUHNRORJLVNDDOWHUQDWLYYLGVLGDQDYDOOW GHWPDVVSURGXFHUDGH9LKnOOHUYnUDSULVHUVnNRQNXUUHQVNUDI WLJDVRPP|MOLJW9nUDHNRORJLVNDlJJlUWLOOH[HPSHOVlNHUWGH I|UPnQOLJDVWHL%RUJnµSnSHNDU-DQQH.RUWHODLQHQ %RUJn(NREXWLN0DQQHUKHLPJDWDQ%RUJnWIQ gSSHWYDUGDJDUNORFKO|UGDJDUNO SRVWL#SRUYRRQHNRNDXSSDÀ

-DQQH.RUWHODLQHQ

20

PBE_SVENSKA_210X297.indd 20

2.3.2012 15.19


(QHNRJlUQLQJWDFN 9LOOGXIUlPMDHQKnOOEDUXWYHFNOLQJRFKPLQVNDGLWWHNRORJLVND IRWVSnU"'HWNDQGXJ|UDPHGGLQDHJQDYDOWLOOH[HPSHOJHQRP DWWVW\UDVWHJHQPRWHQHNREXWLN

(QKMlUWHVDN )|UlJDUQDWLOO(NRVDORQJ&LHOR5LLNND-DDNNRODRFK8UVXOD .YLVWYDUGHWIUnQI|UVWDE|UMDQNODUWDWWGHYLOOHKDHNRHOWLOO VLQIULVHUVDORQJ  µ)DVWlQHNRHOHNWULFLWHWHQNRVWDUOLWHWPHUYLOOYLJHQRPDWW DQYlQGDVnGDQYLVDDWWYLEU\URVVRPPRUJRQGDJHQRFKYnUW DUYWLOONRPPDQGHJHQHUDWLRQHU9LWlQNHUSnPLOM|QRFKYLOO YDUDVnHNRORJLVNDVRPP|MOLJWLGHWYLJ|UµVlJHUGH 2FNVnGHSURGXNWHUVRP&LHORDQYlQGHUlULKXYXGVDN HNRORJLVND µ9LKDUJnWWLQI|UQlUSURGXNWWlQNDQGHWRFKYlOMHUHQÀQ OlQGVNSURGXNWLVWlOOHWI|UHQXWOlQGVNµ  (NRVDORQJ&LHORcJDWDQ%RUJnWIQ  ZZZHNRVDORQNLFLHORÀ

&LHOR8UVXOD.YLVW 5LLNND-DDNNROD

'HOLNDWHVVEXWLNLQYLGWRUJHW 'HQLG\OOLVNDGHOLNDWHVVEXWLNHQ/LOOD+XJRKDUKnOOLW|SSHWLQYLG WRUJHWL/RYLVDNQDSSWHWWnUPHQKDUUHGDQInWWHQVWDGLJNXQGNUHWV µ9LVWDUWDGHSnVNHQRFKGnYDUODPPN|WWYnUKXYXGSURGXNW ,QI|UMXOHQJLFNVNLQNRUQDEUDnWµEHUlWWDUKDQGHOVPDQ'HQQLV $QGHUVVRQ

7H[WRFKELOGHU0DDULW*DEULHOVVRQ

/LOOD+XJRSnPLQQHURPIRUQDWLGHUVOLYVPHGHOVEXWLNHUGlUPDQ NXQGHN|SDIlUVNDOLYVPHGHO2FKGnWDODGHVGHWLQWHRPWLOOlJJV lPQHQ/LOOD+XJRVYDUXVRUWLPHQWNRPPHULKXYXGVDNIUnQORNDOD VPnSURGXFHQWHU µ9LVlOMHUVnGDQWVRPLQWHQ|GYlQGLJWYLVÀQQVLGHVWRUDPDUNHWDUQDµ

'HQQLV$QGHUVVRQ

/LOOD+XJR%UDQGHQVWHLQVJDWDQ/RYLVDWIQ gSSHWWLIUHNORFKO|UGDJDUNO 6RPPDUWLGKnOOHUEXWLNHQ|SSHWDOODYDUGDJDU

21

PBE_SVENSKA_210X297.indd 21

2.3.2012 15.19


Elektricitet i luften 22

PBE_SVENSKA_210X297.indd 22

2.3.2012 15.19


Det är elektricitet i luften när AD-musikern Klaus Suhonen ger prov på den nya musik, som hans för några år sedan grundade orkester Hans on the Bass snart kommer att publicera. Kompositörenlåtskrivaren-solisten är nöjd med den lättsamma och gladlynta musiken. REIJA KOKKOLA BILDER HANS ON THE BASS

-D

et första albumet var kanske ännu mest ett försök, men det här är redan klart färdigare material, konstaterar Klaus Suhonen. Hans on the bass -orkesterns bassist, sverigeförstärkningen Hans Täckenström har stuckit sig hit i dag för inspelningar till den nya skivan. Han berättar att det var just Klaus, som i tiden fick honom att börja spela – visserligen gitarr. Reklamvärlden förenade de två musikerna redan då, men några tankar på att börja göra musik tillsammans hade de inte ännu då. – Klaus uppmuntrade mig att spela gitarr, minns Hans. Enligt Klaus behövde den goda vännen ändå litet mera än bara uppmuntrande prat. – Jag praktiskt taget tvingade honom till en gitarraff är, skrattar han.

Diskussionen förs på både engelska och svenska, men så överraskar Hans. – Minun föräldrar, vanhempani, ovat Suomesta. Olin lapsena usein Oulussa ja Dalsbrukissa, Taalintehtaalla, jolloin puhuin hieman suomea. Kotona puhuttiin vain ruotsia, säger han på ren finska. Och sedan svänger han om till svenska. -Borgåborna pratar inte bara svenska utan också bra engelska, så det ges inte så många tillfällen att öva finskan. Med taxigubben pratar jag ibland finska. Skjortgrej gav bandet dess namn

Den för tre år sedan grundade orkesterns namn är Hans on the bass och Hans har faktiskt bytt från gitarr till bas. – Jag gillar basen bättre som instrument. Jag tycker om dess rytmik, säger han. 23

PBE_SVENSKA_210X297.indd 23

2.3.2012 15.19


”Låtarna spelades ofta i lokalradion och speciellt i Radio Vega.”

Då Hans on the bass -orkestern hade sin första spelning i Stockholm 2008 visste Hans inte ens vad bandet hette. De hade bara ivrigt spelat, för det gav dem god feeling. Det var kul att spela. Klaus var litet rädd att Hans rent av skulle få kalla fötter och skippa hela spelningen. Därför lät bandet trycka upp skjortor åt sig med den pråliga texten Hans on the bass. Det var en skojig grej, för många av Hans kompisar hade mött upp. Bassisten själv var dock mindre road till en början. – Jag var generad, för kompisarna trodde förstås att det var min idé och att det var jag som hittat på namnet. Också senare kändes det litet genant att säga or-

kesterns namn när det lät så kornigt. Nu har jag vant mig vid det. Gladlynt musik

Bra så, för namnet är och förblir. Då det första albumet Scandinavian Breakfast släpptes 2009 blev namnet redan känt i vidare kretsar. – Låtarna spelades ofta i lokalradion och speciellt i Radio Vega. Klaus beskriver sin musik som mångsidig, gladlynt och svår att passa in i någon speciell kategori. Ändå sålde den första skivan rätt bra. – Vi är entusiastiska över den nya skivan. Den har kommit till för att vi velat göra

just sådan här slags musik. Uppenbarligen syftar skivans namn Helsinki-Stockholm igen på Hans, som titt och tätt ränner till Finland för bandningar, spelningar och träning. – Inte helt. Hela bandet åker snart till Stockholm för att spela in den nya skivan. Den produceras i tre olika studior för att soundet skall bli mångsidigt, säger Klaus. Teater och levande musik

Klaus har bott i Borgå med sin familj i snart två år. Hela familjen är full av entusiasm över den vackra staden, som är lämpligt liten och framförallt har ett rikligt kulturutbud.

24

PBE_SVENSKA_210X297.indd 24

2.3.2012 15.19


BILD SHUTTERSTOCK

Ett toppenställe för skapande arbete Elgitarrer i tamburen, elgitarrer i trappuppgången, elgitarrer i reklambyrå People´s Village Ab:s nyrenoverade utrymmen i vindsvåningen. Det är också annars elektricitet i luften: datorer, monitorer och grejer av alla de slag. I hyllor och på bord ligger också allt slags reklammaterial, som People´s Village Ab producerar åt sina kunder. Företagets AD Klaus Suhonen förflyttar sig enkelt till reklamvärlden genom att kliva uppför trappan till övre våningen i sitt hem. Enligt honom är Borgå en inspirerande miljö. – Det här är ett toppenställe för skapande arbete. www.peoples.fi

– Jag har aldrig förr gått på teater så ofta som i Borgå, för teatern är nära. Levande musik är det heller ingen brist på, vilket vi tycker att är härligt. Det blev aktuellt att flytta när föräldrarna i familjen tröttnade på huvudstadens trafi kstockningar och avstånd. SuhonenLindborgarna bodde i en förstad, men hade ärende in till centrum dagligen. – Resorna hem via dagis och butik kunde ta upp till en och en halv timme. Hustru Lotten drömde om en ny hemstad, där varje ställe skulle vara på gångavstånd. Borgå ligger dessutom nära Helsingfors, om man måste åka dit. I övre våningen i det stora huset inreddes

en trivsam byrå. – När vi reparerade vindsvåningen tog vi energiaspekten i beaktande och gjorde den så tät som möjligt. Dessutom producerar människorna, de många datorerna och apparaterna värme. Jag kopplar också bort ackumulatorer och laddningsaggregat till natten. Lotten har vanligen hand om val och konkurrensutsättning av de tjänster familjen behöver. – Jag väljer gärna en lokal leverantör. Om någonting händer är hjälpen nära. Borgå Energi har alltid snabbt gett tillräcklig behövlig information, säger hon tacksamt.

Musikens lilla storstad

Restaurangchef Jocke Lybeck på Bar Soho lever i centrum för musiklivet i Borgå – ett tusental band köar för att få spela på hans ställe. Restaurang Soho representerar nästan alla musikgenrer. Weekendkvällarna är vikta för heavy rock eller teknorave med diskjockeys från London. På söndagarna ordnas jazzjamsessions med toppartister. Vardagskvällar är det svårt att få borgåborna på benen. – Ingenting överträffar den njutning, som live-musik ger. Åtminstone inte tv-stirrande, säger Lybeck ironiskt. De stora helsingforsbanden har i Bar Soho hittat inte bara ett spelningsställe utan också ett bra träningshak. – Vi har så bra akustik att stora band gärna testar sin utrustning här innan de åker på turné. Och så får vi i gengäld en spelning av dem i något skede. Enligt Lybeck är Borgå med tanke på sin storlek en musikens lilla storstad. Han lyfter fram bland annat Magnusborg, där ett flertal produktionsbolag inom den skapande branschen håller till. Det vimlar också av kända musiker i gatubilden i staden. –Herra Ylppö, A.W. Yrjänä, Mikko Kaakkuriniemi, Jan Vaaka, Hombre Lampinen, Miro Mantere, Klaus Suhonen…, listar Lybeck. Enligt Jocke är närheten till Helsingfors ett tveeggat svärd. Å ena sidan flyttar man gärna från huvudstadsregionen till det idylliska Borgå, men å andra sidan är det också lätt att åka in till liveuppträdanden i Helsingfors, fastän det också i den egna staden finns ett gott live-utbud. – Utöver Bar Sohos band ordnas det i Grand konserter och på de mindre ställena uppträder trubadurer.

25

PBE_SVENSKA_210X297.indd 25

2.3.2012 15.19


Energi till vardags Var och en av dem har sitt eget speciella förhållande till energin, energisparandet och naturen. Så också Janette Englund, Heikki Pora och Petteri Saario.

1.

Med i energibranschens omdaning Janette Englund, som jobbar som kundrådgivare på Borgå Energi, gläder sig över att å yrkets vägnar få vara med i energibranschens omdaning.

3.

2.

Med respekt för det gamla Familjen Pora, som flyttat till Lovisa och Formansgården, renoverade huset med pietet och respekt för det gamla. Ett passande värmesystem hittade familjen också – fjärrvärme.

I harmoni med naturen Borgådokumentaristen Petteri Saario är absolut av den åsikten att energisparande inte förutsätter att man avstår från någonting viktigt, inte heller att det betyder en återgång till stenåldern, tvärtom.

26

PBE_SVENSKA_210X297.indd 26

2.3.2012 15.19


E nerg

MA A

R IT

GAB

RIEL

in & J

SSO

N BIL D

STU

ag

DIO

LI N D

E LL / OSC

AR

”Brytningens tid i energibranschen” 1.

Janette Englund Kundrådgivare Borgå Energi

”I

mitt barndomshem var ekologin en självklarhet. Vi levde ett normalt landsbygdsliv. Avfallet komposterades, användningen av el var under kontroll och livet överhuvudtaget anpassat till naturen. Nu bor jag tillsammans med make och tre barn, våra 11-åriga tvillingar och vår

PBE_SVENSKA_210X297.indd 27

8-åriga son, i Pellinge, vid havets strand. Vi har en stor familj och har tillsammans funderat på vår konsumtion - redan av den enkla orsaken att pengarna borde räcka till för så mycket. Jag lär också våra barn hur man i vardagslivet kunde minska elförbrukningen. Vi strävar efter att stänga av datorer och andra apparater då de inte används. Vattnet låter vi inte rinna i onödan och i diskmaskinen använder vi dess eko-program. Största delen av våra lampor är energisparlampor. På min arbetsplats Borgå Energi uppskattar man att företaget producerar grön el. I vårt kraftverk i Tolkis produceras el, som

Finlands naturskyddsförbund certifierat med sitt ekomärke. Kunderna frågar mig ofta, hur de kunde använda el på ett energieffektivare sätt. Själv anser jag att den gröna tankevärlden och energieffektivitet hör samman. Om man vill använda ekoel, som kostar litet mera, är man också färdig att kontrollera sin egen eleanvändning. Jag har lagt märke till att energibranschen befinner sig i en brytningstid. Det händer mycket inom de närmaste åren. Vi får fjärravlästa elmätare och intelligenta elnät. Det är intressant att på jobbets vägnar 27 få vara med i allt detta.”

2.3.2012 15.19


”Med respekt för det gamla”

28

PBE_SVENSKA_210X297.indd 28

2.3.2012 15.19


E nerg R E IJ

in & F a milje

A KO KK

OL A

2.

BILD

ER V IRP

I LE H

TIN E

n

N

Heikki Pora Lovisa

”V

år familj flyttade till ”Formansgården” i nedre stan i Lovisa för ett och ett halvt år sedan. Vi blev förtjusta i det över etthundra år gamla husets själ, dess bastanta väggar och vackra fönster. Fönsterbågarna är de ursprungliga. Vi har bara ytputsat och kittat om dem. Ju längre man bor i huset, desto mindre blir reparationsbehovet. Väggarna öppnade vi bara så mycket att vi kom åt att se i vilket skick de är. Träet är grovt och hårt, en del av stockarna säkert 200-300 år gamla. Åldern slöt vi oss till på basen av gamla ritningar, på vilka man ser tre hus, som revs för att ge plats åt det nuvarande. Stockarna från dem användes i det här huset. Träet är ju evigt bara det får vara torrt. Då jag reparerat har jag noggrant tänkt efter, till vilken tidsålder husets olika delar återställs. Största delen av huset har senast reparerats på 50-talet. I gaveln på huset finns en på 70-talet renoverad hyreslägenhet, som jag nu reparerat för familjens behov. Vi gillar 50-talsstilen, så den håller vi. Däremot rev vi de på 70-talet så populära plast- och spånskiveytorna. Den tidens färgvärld ändrade vi så att den nu påminner om stilen i början på seklet. Vi satte upp äkta papperstapeter, som andas. Som uppvärmningsform valde vi Borgå Energis fjärrvärme, då det erbjöds en möjlighet att göra det. Det är en förmånlig och hållbar lösning. Den tidigare värmecentralen inredde jag till ett arbetsutrymme åt mig.”

29

PBE_SVENSKA_210X297.indd 29

2.3.2012 15.19


E nerg RI MA A

B T GA

3.

a tur N & in

RIEL

S

BILD SO N

PE A

E K PR

en

SS

Petteri Saario Dokumentarist

”M

änniskan är en del av naturen, fastän vi inte alltid vill minnas det. Det, som vi gör åt naturen, det gör vi i sista hand åt oss själva. Naturen är förstås också för mig personligen en mycket viktig alstrare av välbehag. Om jag skulle tvingas vistas inomhus hela tiden, skulle ingen stå ut med mig. Tyvärr lever dagens människa inte i någon särskilt bra harmoni med naturen. På lång sikt är det en ohållbar situation. Om vi inte förmår ändra den går det illa för oss – och samtidigt naturligtvis också för många andra av naturens skapelser. Att leva i harmoni med naturen betyder inte en återgång till stenåldern. Vad det innebär är att slöseri och skrytkonsumtion ersätts med nya och bra uppfinningar. Jag har ibland sagt att när människan blir tillräckligt civiliserad börjar hon värna miljö och liv. Jag anser att det är varje människas skyldighet, men också rättighet, att bry sig om miljön. Jag har också lagt märke till att människor, som bryr sig om miljön, också bryr sig om andra människor och dem, som inte själva har någon talan. Kommande generationer tackar oss, om vi sköter bra om miljön. Om vi däremot handlar dumt går det tvärtom, de kommer att vara ytterst arga på oss. Att spara energi förutsätter inte att man avstår från någonting viktigt eller går tillbaka till stenåldern. Tvärtom, sparar man energi och effektiverar energianvändningen skapar det mera arbetsplatser än då man bygger ny energi.”

”I harmoni med naturen”

30

PBE_SVENSKA_210X297.indd 30

2.3.2012 15.19


Stugel med kreativitet Vad göra, om det inte går att få nätström? Vi tittade på fyra möjligheter. TEXT OCH BILDER JUKKA SALMINEN

över Till vad beh du el?

1. 230 V 12 V

12 V

12 V

r

• Om du mera sä ll nar det sig att s an är på stugan atsa me än pane ra på ba , löler. tterier • Fortlö pa effektiv nde användnin g kräver panelup ps en mindre batterib ättning. Redan a en nk räck • Om du er. ti stugan o llbringar myck et tid på ch elbeh ovet är en stor stort be batterib hövs an mycket paneler, k. Du behöver också eventue vindmöll llt o a. reserveff Med ett aggreg ckså en at får d ekt vid to u ppförbr ukning.

du parater, som , som Lista de elap de h oc , er vänd kt hela tiden an is ad mera spor du använder och on ef el ilt mob (belysning, vatten, tv, kylskåp, datorladdare pump etc.)

2.

3.

12 V

Tumreg le

1. Solpaneler 2. Laddningsregulator 3. Batteribank

1. Solkraft • På sommaren elenergi utan besvär • Miljövänlig, ljudlös • 12V likström och alternativt dessutom 230V växelström med inverter Solpanelen ger full effekt vid middagstid, då solen skiner rakt emot den. Solsystemen ger på sommaren, beroende på systemets storlek, 10-200 W energi.

1.

2. Vindkraft • Komplement till solkraft • Fungerar bäst vid kusten och i skärgården • Effektiv i goda vindförhållanden • Produktiviteten varierar i enlighet med hur blåsigt det är • 12V likström och alternativt dessutom 230V växelström med inverter Vindmöllan skall sättas upp på ett så högt och blåsigt ställe som möjligt. Effektiviteten är beroende av mastens längd, möllans storlek och teknik. Med vindsystemen fås 70-800 W energi. För att kunna uppskatta energiproduktionen måste man känna till medelvindstyrkan på installationsplatsen.

230 V

12 V

3. 12 V

1. Vindgenerator

12 V

12 V

2. Laddningsregulator

3. Batteribank

230 V

1. Aggregat

2.

2. Flödeskanal

230 V

1.

1.

1. Turbin

2.

3.

2. Batteriladdare 12V 3. Startautomatik

3.

230 V

2.

1,5 m

4. Batteribank

12 V

3. Flödesrör

4. 12 V

• • •

Kräver strömmande vatten, och också den minsta mikroturbinen behöver en fallhöjd på 1,5 m Kräver oftast lov 230V växelström Jämn och säker produktion

12 V

4. Aggregat

3. Mikrovattenkraft •

12 V

• • • •

Ger vid behov 230V växelström åt apparater, som kräver mycket el Automatstart möjlig endast vid stort effektbehov Bra reserv med tanke på nödsituationer Bullrigt, inte särskilt miljövänligt

En förutsättning för att kunna utnyttja vattenkraft är att det finns en strömmande bäck på stugtomten. Elapparaterna (tv, vattenpump, belysning, värmebatterier, batteriladdare etc.) kan vara av vanlig nätströmstyp.

Ett bränsledrivet aggregat, det vill säga generator, är inte nödvändigtvis det bästa alternativet för fortlöpande elproduktion, men lämpar sig utmärkt då en 12Vinverters effekt inte längre räcker till och man tillfälligt behöver stor effekt i ett 230V-system.

Det finns 230V:s mikroturbiner med en effekt på 200-1000W. Kraftverket behöver ingen damm, endast flödeskanal och -rör, genom vilka vattnet leds till turbinen.

Med dagens teknik är automatstyrning möjlig och då är aggregatet i gång bara vid behov. Det går också att ladda sol- och vindkraftsystemens batterier med aggregatet. Det kan användas som reservkraft i en stuga med el.

Tilläggsuppgifter och prisexempel: www.motiva.fi, www.playgreen.fi

PBE_SVENSKA_210X297.indd 31

31

2.3.2012 15.19


Hur ser energiframtiden i världen ut?

2035

Den internationella energiorganisationen (IEA, International Energy Agency) presenterar en uppskattning av världens energiframtid i sin färska årsrapport, World Energy Outlook. Rapporten sträcker sig ända till år 2035. SEPPO IISALO GRAFIK SANNA NYLÉN

D

en internationella energiorganisationen (IEA, International Energy Agency) presenterar en uppskattning av världens energiframtid i sin färska årsrapport, World Energy Outlook. Rapporten sträcker sig ända till år 2035. Den stora linjen i rapporten är entydig: energikonsumtionen fortsätter att växa, särskilt i länder som Kina, där ekonomin är stadd i utveckling. Kina stärker sin ställning som världens största energiförbrukare. De fossila bränslena – kol, olja och gas – förblir de viktigaste energikällorna till år 2035. Det betyder att koldioxidutsläppen i världen ökar. Oroande utsikter

Om IEA:s prognos går i uppfyllelse innebär det att temperaturstegringen på jordklotet kunde vara i storleksklassen 3,5 grader – eller i värsta fall rent av 6 grader. ”Världen håller på att binda sig till en instabil energiframtid. Utan en djärv po-

litisk kursändring hamnar vi i ett osäkert, ineffektivt och kolrikt energisystem”, heter det i den varnanden rapporten. Energibehovet i världen ökar de kommande decennierna som en följd av att såväl ekonomin som vältståndet växer och befolkningen ökar. IEA föreslår därför att regeringarna skall vidta kraftigare åtgärder för att främja effektiva teknologier, som genererar små utsläpp. Kina fortsätter att stiga

Av energikonsumtionsökningen de kommande åren sker 90 procent i länder utanför OECD (industriländerna). Kina stärker i fortsättningen sin ställning som världens största energiförbrukare. Landet konsumerar enligt IEA:s beräkningar 70 procent mera energi än USA år 2035, fastän Kinas energiförbrukning per invånare då alltjämt är mindre än hälften av konsumtionen per capita i USA. Efterfrågan på olja minskar inte

Enligt rapporten krymper de fossila bräns-

lenas andel av primärenergin i världen från nuvarande 81 procent till ca 75 procent fram till år 2035. De förnybara energikällornas andel ökar från 13 procent till ungefär 18 procent. IEA räknar med att efterfrågan på olja ökar från 2010 års 87 miljoner fat per dag till 99 miljoner fat under de närmaste 25 åren. Antalet bilar fördubblas. Även om hybrid- och elbilsteknologin utvecklas tar det ännu år innan den här typens bilar slår igenom på marknaden. Kina förbrukar idag hälften av världens kol, och kolanvändningen i världen ökar 65 procent fram till år 2035. Effektivare kraftverk i förening med koldioxidtillvaratagande och -lagring kunde stärka kolets ställning, men bristen på politisk vilja och tekniska hinder bromsar utvecklingen. Kärnkraft, naturgas och utsläpp

Kärnkraftsolyckan i Fukushima väckte kritiska frågor on kärnkraftens framtid. Trots det skall kärnkraftsproduktionen enligt den internationella energiorganisationens scena-

32

PBE_SVENSKA_210X297.indd 32

2.3.2012 15.21


Ökningen av efterfrågan på primärenergi enligt den nya politiken i WEO 2011-scenariot (New Policies Scenario)

EU:s målsättningar

4500

M ton

4000 3500

Kina

3000

Indien

2500

Övriga asiatiska utvecklingsländer

2 000

Ryssland

1500

Mellanöstern

1 000

Den övriga världen

5 00

Industriländerna

0 2010

2015

2020

2025

2030

2035

Efterfrågan på energi i världen ökar med en tredjedel från år 2010 till år 2035. Kinas och Indiens andel av ökningen är 50 %.

Antal fordon per invånare på vissa marknader 800 2010

700

2035

St

600 500 400

Den Europeiska unionens energipolitik har tre huvudmålsättningar: hållbar utveckling, upprätthållande av konkurrenskraften och säkerställande av energiförsörjningen. Dessa målsättningar försöker man uppnå genom att förbättra energieffektiviteten, främja ibruktagandet av ny teknologi samt utnyttja förnybara energikällor bättre än hittills. I mars 2007 slog Europarådet som gemensamma strategiska mål fast en minskning av utsläppen med 20 procent från 1990 års nivå och en förbättring av energieffektiviteten med 20 procent till år 2020. De största teknologiska utmaningarna har framförallt att göra med utvecklandet av rena energiteknologier: produktion och ibruktagande av andra generationens biobränslen, kommersiellt ibruktagande av koldioxidtillvaratagande och -lagring, effektivare utnyttjande av solkraft, förbättrande av elnät och förbindelser samt främjande av energieffektiviteten. Källa: Energiindustrin

300 200 100 0 Förenta staterna

Europeiska unionen

Kina

Indien

Mellanöstern

Passagerarfordonsparken fördubblas till 1,7 miljarder år 2035. Praxis i länderna utanför OECD kommer att vara i nyckelställning när det gäller efterfrågan på olja, för när man kommer till år 2020 säljs största delen av bilarna utanför OECD.

Två olika utvecklingskurvor CO2-utsläpp (gigaton)

45

6° utvecklingskurva

40 35

2° utvecklingskurva

30

Fördröjning före 2016

25

Fördröjning före 2015

20

Utsläpp från nuvarande infrastruktur

15 10 5 0

2010

2015

2020

2025

2030

rio öka med 70 procent fram till år 2035. Rapporten innehåller emellertid också en annan modell för kärnkraftsproduktionen, enligt vilken den skulle bli hälften mindre än beräknat. Det skulle leda till en kraftig ökning av efterfrågan på förnybar energi och göra det ännu dyrare att hejda miljöförändringen. Utsikterna är enligt rapporten ljusa för naturgasens del. Användningen av gas ökar och når nästan kolanvändningens nivå. Enligt IEA är det särskilt Ryssland, som drar nytta av att användningen av gas ökar. Ryssland måste ändå vara i stånd att finansiera byggandet av allt dyrare gas- och oljefält samt förbättra landets energieffektivitet. Om Ryssland skulle öka sin energieffektivitet till OECD-ländernas nivå, kunde landet minska sin energiförbrukning med en tredjedel. WEO 2011 –rapporten är i tryckt version ett litet jätteverk på 660 sidor.

2035

Utan nya åtgärder överskrider de nuvarande fabrikerna, kraftverken och byggnaderna de scenarioenliga CO2-utsläppsgränserna redan före 2017.

Tilläggsuppgifter: www.worldenergyoutlook.org, Källa: Energiindustrin

33

PBE_SVENSKA_210X297.indd 33

2.3.2012 15.21


n a g u t S r a m i som skick! När vårsolen värmer och de första tussilagorna sticker upp huvudet börjar också stugfolket få välbehagskänslor. Det är dags att ta itu med att sätta stugan i skick inför sommaren. Fåglarna sjunger och håller också de på med bosättningsbestyr.

1.

2.

K

ontrollera att eldstäder och rökgångar är i skick innan du börjar elda. Kalla vid behov på sotaren. Kom ihåg att rökgångarna i en sommarstuga, som används regelbundet, skall sotas minst vart tredje år. När man första gången efter vintern tänder eld i den öppna spisen eller ugnen är draget inte nödvändigtvis det bästa, eftersom rökgångarna ännu är kalla, vilket kan leda till att man får in rök och sot. Det kan man försöka undvika genom att till exempel med en hårtork blåsa in varmluft i rökgångarna genom sotluckan innan man tänder eld. Ingen vill väl börja stugsäsongen täckt med sot och omgiven av rök! Checka att brandvarnaren fungerar. Sätt vid behov i nya batterier. Numera finns också osvarnare att köpa. De ger en extra trygghet i synnerhet då man använder vedeldning som uppvärmningssätt.

U

nder vintern har det bildats fukt inomhus och textilerna både känns unkna och luktar unket. Det lönar sig därför att allra först vädra stugan ordentligt. En utvändig granskning av stugan är också på p sin plats. Fönster, dörrar och tak kan behöva åtgärdas efter vint vinterns stormar och tunga snö. Nu Nuförtiden finns det mycket elektronik och elapparater o av olika slag i stugorna. Vänta med att ta dem i bruk tills ä normal rumstemperatur i stugan. Detta, eftersom det det är kan ha kondenserats fukt i apparaterna, vilket kan ställa f till förtret.

MAARIT GABRIELSSON TECKNINGAR SANNA NYLÉN

34

PBE_SVENSKA_210X297.indd 34

2.3.2012 15.21


3.

S

ängkläderna mår bra av att föras ut och vädras. Gå också igenom kärl- och mjölhyllor och kontrollera att mössen inte varit på besök. Släng bort föråldrad eller förfaren torrskaffning. Det kan finnas döda småkryp i sängarna, varför det är skäl att dammsuga dem. Med dammsugaren får man också behändigt bort spindelnät, som kan finnas i knutarna. Mattor samt soff- och stoldynor behöver tampas och vädras i den friska uteluften.

5.

4.

D

et kan hända att ett möss eller en sork fallit ner i brunnen, vilket om inte annat - får vattnet att lukta illa. Om vattnet smakar underligt eller luktar illa är det skäl att ta ett vattenprov och föra det till hälsoinspektören. Brunnen kan också annars vara i behov av underhåll. Filtreringssanden behöver kanske bytas. Samtidigt kommer man åt att putsa brunnsringarna och täta fogarna.

E

n grundlig rengöring av bastuutrymmena blir kronan på verket. Lyft ut trallarna och vädra dem, tvätta bastun från golv till tak - och glöm inte omklädningsrummet. Bort med allt onödigt från klädhängarna och upp med rena, fräscha handdukar i stället. När allt det här är gjort är bastun klar att börja användas. Och vad är skönare än den mjuka värmen i en vedeldad bastu. Av färska björkkvistar får man en förträfflig badkvast. Där mår man sedan på bastulaven i den vackra vårkvällen. Ute är det fågelsång och skir vårönska. En njutning som heter duga. grönska.

35

PBE_SVENSKA_210X297.indd 35

2.3.2012 15.22


Vad för en karl?

Akke Kuusela • Född 19.2.1964 • Dipl.ing. • Verkställande direktör (Finska Kraft Ab, Sydfinska Kraft Ab, SV Vattenkraft Ab) • Vice styrelseordförande (Kanteleen Voima Oy) • Styrelsemedlem (Lokalkraft rf.) • Vice styrelsemedlem ( Jyväskylän Voima Oy)

36

PBE_SVENSKA_210X297.indd 36

2.3.2012 15.23


Akke Kuusela, vad för ordet kraftkarl tankarna till?

Då karln är verkställande direktör i tre kraftbolag, sitter i två kraftbolags styrelser och dessutom är styrelsemedlem i en organisation i kraftbranschen kan man väl med fog kalla honom för en kraftkarl? – Nåjo, månne inte, svarar Akke Kuusela småleende. ROLF GABRIELSSON BILD STUDIO LINDELL/OSCAR

V

ar tar du krafterna för alla dina uppdrag? - Jag försöker hålla mig i god form, går på gymmet och joggar ett par gånger i veckan. På gymmet gör jag närmast konditionsupprätthållande rörelser. Du har också löpt maraton några gånger. – Jo, i Wien 2008 och i Prag 2010. Jag skulle också gärna delta i ett maratonlopp i år, men på grund av diverse programöverlappningar ser det inte ut att gå. Jag får nöja mig med ett halvmaratonlopp, troligtvis Esbo strandmaraton. Motion ger extra kraft

Mångfaldige vd:n och styrelsemedlemmen Akke Kuusela har idkat motionsidrott ända sedan ungdomsåren i Borgå. Han har också tävlingssimmat och tillsammans med sin bror deltagit i kappseglingar. Nu är det hustrun och familjens tre barn som långt sätter motionsagendan. Kuusela berättar, att stressen på job-

bet något lättade när han i slutet på fjolåret till sin hjälp fick Kimmo Tyni på en utvecklingsdirektörsvakans i Finska Kraft. – Jag har kunnat delegera uppgifter åt honom. Finska Kraft sysselsätter mest, fyra av veckans arbetsdagar går till att sköta vd-skapet i bolaget. Den femte dagen går sedan till allt det andra. De kraftbolag Akke Kuusela leder köper administrationstjänster av Borgå Energi och har Borgå som hemort. Arbetsutrymmena finns i Borgå Energis huvudkontorsbyggnad. Från Finland och Norge

Finska Krafts uppgift är att skaffa förnybar el samt el med små utsläpp (vattenkraft, vindkraft, kärnkraft) åt sina delägarbolag. Sydfinska Kraft är delägare i Pohjolan Voima och skaffar den vägen el åt sina aktionärsbolag. SV Vattenkraft har en och endast en uppgift – att skaffa el, som producerats med norsk vattenkraft. Borgå Energi är via sitt delägarskap i

Sydfinska Kraft och Finska Kraft också med i alla de bolag, som dessa företag är delägare i. Enligt Kuusela planeras inga nya kraftbolag. Fusioner är inte heller aktuella. Akke Kuusela har ända från barnsben till studieårsåldern bott i Borgå. Nu bor familjen i Degerö. – Således på Borgåsidan av huvudstaden, preciserar han.

Vad för följande kraftord dina tankar till? Kraftstation: Elstation Kraftförsörjning: Imatran Voima Kraftmänniska: Tony Halme Kraftledning: Åker Kraftåtgärd: Polis Kraftfält: Transformator Kraftcentral: Helsingfors Kraftkvinna: Min dotter Kaisla Kraftord: Perkele Kraftlös: Finlands vindkraftsprogram

37

PBE_SVENSKA_210X297.indd 37

2.3.2012 15.23


BILDA EEVA KANGAS

i Borgå

Fjärrvärmenätet i Borgå växer Fjärrvärmenätet i Borgå växer och antalet anslutningar ökar. Det här året sker de största utvidgningarna av nätet på Äppelbacken i Skaftkärr samt på Västra åstranden. I äldre hus är fjärrvärmen ett naturligt val när det blir dags att skrota oljepannan. Nya affärshus samt större bostadsnybyggen ansluts nästan automatiskt till fjärrvärmenätet. Det stora flertalet av nyanslutningarna är ändå småhus. Ett skäl till fjärrvärmens popularitet är de mycket små växthusutsläppen. – Fjärrvärmeanslutningen är ett grönt, förmånligt och energieffektivt val, säger fjärrvärmechef Ari Raunio.

Samproduktion ger fördelar Borgå Energi använder 70 procent biobränslen i sin fjärrvärmeproduktion. Då den nya produktionskapacitet, som nu byggs, tas i bruk, stiger biobränslenas andel till ca 90 procent. Merparten av fjärrvärmen i Borgå produceras i samproduktionsanläggningar. Samtidigt som det produceras grön fjärrvärme, får man också grön el. – Då el och värme samproduceras sparas ca 35 procent bränsle jämfört med en separat produktion av samma mängd el respektive värme, förklarar Raunio. Vid år 2011 års slut var Borgå Energis fjärrvärmenät i Borgå 140 km långt. – De viktigaste saneringsarbetena görs i år på huvudrörledningen i Tolkis, berättar Ari Raunio. Till sin marknadsandel har fjärrvärmen redan länge varit den vanligaste uppvärmningsformen i Borgå.

Tommy Lindström på trappan till lunchrestaurangen i det hus som i tiden användes som klubbhus för de högre tjänstemännen på August Eklöfs fabriksanläggningar i Tolkis.

Klubben blev folkligt matställe MAARIT GABRIELSSON BILDER MALLA JUUMA

Huset, som lunchrestaurangen Kerho finns i på det gamla fabriksområdet i Tolkis, har en intressant historia. De högre tjänstemännen hade på August Eklöfs tid sina klubbutrymmen i huset, vet den ena av Lunchrestaurang Kerhos två ägare, Tommy Lindström berätta. – Här spelade herrarna biljard, här höll de sina möten och hit kom de för att äta, småler han. Nu används de gamla klubbutrymmena som allmänt lunchställe. Liksom många av de andra byggnaderna på området ägs också klubbhuset numera av Borgå Energi. Lindström öppnade tillsammans med Kalle Spring lunchrestaurangen i början på december i fjol. På det gamla fabriksområdet idkas i dag företagsverksamhet av många slag och det är gott om matgäster. En del jobbar på Borgå Energis biokraftverksbygge. Lunchlistan byts dagligen och upptar salladsbord inklusive drycker och två

varmrättsalternativ. Lindström nämner att man på beställning också gör tårtor och smörgåstårtor. – Och vid behov en fullständig festmeny. Lunchrestaurang Kerho har plats för 40 matgäster. Dessutom finns det kabinettutrymmen för 14 personer. Lunchrestaurang Kerho Öppet: mån-fre kl. 8.00-15.30 Adress: Tolkisvägen 773 Tfn 045 876 4007 e-post: kerho@tolkis.com

Lunchbordet dukas upp alla vardagar.

38

PBE_SVENSKA_210X297.indd 38

2.3.2012 15.23


ELRÄKNINGEN DIREKT TILL DIN NÄTBANK! Teckna ett avtal i din egen nätbank och du märker hur behändigt det är med e-faktura. Den är lätt och trygg att använda. - e-räkningen kommer direkt till din nätbank - du behöver inte mata in uppgifter och undviker misstag eftersom all data redan finns - ett enkelt och tryggt betalningssätt - räkningen betalas inte utan ditt godkännande - ett ypperligt arkiveringssätt, inga borttappade pappersfakturor mera - e-fakturan sparar tid och papper - e-fakturan skonar miljön

Tilläggsuppgifter om e-fakturan får du genom att kontakta vår kundbetjäning 019 661 4230, www.borgaenergi.fi

Läsartävlingen

Bland dem som svarat lottar vi ut ett presentkort värt 200 euro till en lokal trädgårdsaffär. Sänd ditt svar före den 30.5.2012.

Vilken nytta har du som kund av en fjärravläst elmätare? Adressaten betalar portot

Borgå Energi -bolagen

Namn: Adress: Postnummer: Postanstalt:

I

läsartävlingen i nummer 2/2011 av kundtidningen frågade vi, hur stor biobränslets andel blir av Borgå Energis fjärrvärmeproduktion när det nya biokraftverket i Tolkis tas i bruk i början på år 2013. Rätt svar var 90 %.

Kod 5006633 00003 SVARFÖRSÄNDELSE

Totalt fick vi 640 svar. Utlottningen vanns av Leila Pesonen, som på bilden tar emot sitt pris, ett supékort för två värt 200 euro till restaurang Gamla Lagmannen i Borgå. Priset överräcktes av Borgå Energis elförsäljningschef Markus Weckström.

Telefon:

PBE_SVENSKA_210X297.indd 39

2.3.2012 15.23


Hjälp oss, och delta samtidigt i vår tävling!

Vinn en iPad2! För att smidigt få igång bytet av elmätare måste vi först kontrollera att våra adressuppgifter håller streck. Det sparar tid om vi kan undvika onödiga besök på installationsställena. HÄR BEHÖVER VI DIN HJÄLP. Fyll i dina uppgifter på vår hemsida www.borgaenergi.fi. Samtidigt deltar du i utlottningen av en iPad 2, värd ca 500 €. Du kan också delta i tävlingen på vårt huvudkontor.

Tävling på nätet Gå in på vår hemsida och fyll i dina kunduppgifter före den 31.5.2012. Då är du med i utlottningen. Vinnaren kontaktas personligen.

– Luonnollinen valinta – Ett naturligt val www.porvoonenergia.fi | www.borgaenergi.fi

PBE_SVENSKA_210X297.indd 40

2.3.2012 15.23

Profile for creative peak

Borgå Energi 1/2012  

Borgå Energi -bolagens kundtidning

Borgå Energi 1/2012  

Borgå Energi -bolagens kundtidning

Profile for peakpress
Advertisement