Issuu on Google+

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING 1 | 2013

Min Energi -tjänst Livsuppgift: Att rädda Östersjön

Skogsstigarna väntar Mätarbytet inne på slutrakan

Biokraftverket så gott som färdigt Kaféer i Borgå | Tips inför påsken


BILD SUSA HEISKA

Borgå Energi

Ett naturligt

val

Vi uppnår vår vision att vara ett naturligt val för våra kunder genom att värna om företagets goda image, verka effektivt och pålitligt samt genom att stå våra kunder nära.

2


3


Biokraftverket så gott som färdigt s.6

Innehåll

Solkraft från Tolkis? s.30 6 PBE Nytt ----------------------------- 10 Operation mätarbyte halvvägs ---------- 12 Tolkis biokraftverk så gott som färdigt----

Likströmsförbindelse mellan Borgå och Estland --------------------

16 Livsuppgift: Att rädda Östersjön ------- 18 PBE Nytt----------------------------- 22 Ett tryggt och förmånligt val ---------- 23

Kaféer i Borgå s.24 UTGIVARE |Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, PB 95 06101 Borgå tfn (019) 661 411 fax (019) 661 4211 www.borgaenergi.fi CHEFREDAKTÖR | Nina Fransas REDAKTIONSRÅD | Benny Broman,

4

Nina Fransas, Magnus Nylander, Ari Raunio, Tommi Vierikko, Patrick Wackström, Merja Wilkman REDAKTION & LAYOUT | peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa www.peakpress.net REDAKTIONSCHEF | Seppo Iisalo

REDAKTÖR | Rolf Gabrielsson AD | Sanna Nylén PÄRMBILD | Reijo Nenonen TRYCKERI | Painoyhtymä Oy Industrivägen 21 06150 Borgå www.painoyhtyma.fi UPPLAGA | 30 200 kpl


Storinvestering också i miljön

BILD EEVA KANGAS

Ledare

B

iokraftverket i Tolkis invigs i april, knappt två år efter det att kraftverksbygget inleddes. Vi kan med tillfredsställelse konstatera att Borgå Energis genom tiderna största investering genomförts inte bara tidtabellsmässigt utan också i övrigt föredömligt väl.

”För oss betyder

Påskknåp s. 26 24 Recepthörnan-------------------------- 25 Påskknåp ------------------------------ 26 Personnytt----------------------------- 28 Elbranschen och unga ----------------- 30 Skogsstigarna väntar------------------- 31 Solkraft från Tolkis? -------------------- 32 Kaféer i Borgå -------------------------

Cykelsäsongen börjar igen s. 31

ett kvartal snarare ett kvartsekel än tre månader.

För oss är biokraftverket inte bara en ekonomisk storinvestering utan också miljövårdsmässigt en betydande satsning. Vårt bolag har redan för många år sedan valt den gröna linjen till utvecklingsriktning och i enlighet därmed konverterat ångkraftverket i Tolkis till trädrift samt ökat vattenkraftens och vindkraftens andel i elanskaffningen. Byggandet av det träeldade biokraftverket är det färskaste och samtidigt kanske hittills längsta enskilda steget på denna utvecklingsväg. Det för vår fjärrvärmeproduktion allt närmare en hundraprocentig användning av förnybart bränsle. Efter ibruktagandet av biokraftverket används bara ca 10 procent fossilt bränsle i fjärrvärmeproduktionen i Borgå. Också denna andel kan kanske redan de närmaste åren till största delen ersättas med förnybart bränsle om våra planer på ett solfjärrvärmeverk visar sig realiserbara. Jag är förhoppningsfull vad den saken gäller.

Borgå Energis verksamhet baserar sig på respekt för miljön, men också på effektivitet och långsiktighet. Våra kraftverk i Tolkis är bägge så kallade CHP-anläggningar (samproduktionsanläggningar). Med förnybart bränsle produceras där både värme och el. Bränsleekonomiskt sett är detta mycket effektivare och mindre resurskrävande än om värmen och elektriciteten skulle produceras i separata anläggningar. Det nya biokraftverket ökar inte bara Borgå Energis värmeproduktionskapacitet utan gör oss också mera oberoende av elmarknaderna i elanskaffningen. Detta hjälper oss i sin tur att fortsättningsvis hålla våra försäljningspriser på en stabil och måttfull nivå. Liksom många andra företag är nog också vår ekonomi kvartalsbaserad, men för oss betyder ett kvartal snarare ett kvartsekel än tre månader. Patrick Wackström verkställande direktör

5


Nya biokraftverket

Värme och el har producerats redan några månader Biokraftverket i Tolkis är så gott som färdigt. Vissa slutarbeten återstår, men värme och el har producerats i anläggningen redan i ett par månaders tid. Det toppmoderna biokraftverket invigs i april, två år efter det att de första spadtagen togs på byggnadsplatsen. ROLF GABRIELSSON BILDER STUDIO LINDELL/OSCAR

B

iokraftverket, som kostnadsberäknats till 45 miljoner euro, är Borgå Energis genom tiderna största enskilda investering. Som bränsle i kraftverket används träflis, vilket ökar de förnybara bränslenas andel i Borgå Energis fjärrvärmeproduktion i Borgå från tidigare nära 70 procent till ca 90 procent. – Elden i biokraftverkets panna tändes före julen och inkörningen av den nya anläggningen, som uppförts intill ångkraftverket, har inklusive tester förlöpt väl på alla sätt, konstaterar produktionschef Tommi Vierikko. Att bekanta sig med den nya produktionsanläggningen med honom som guide är som att bekanta sig med hans hem, så väl vet han och känner alla vrår och alla detaljer i kraftverket. Men så har

6

han ju också fungerat som investeringens projektchef. Tommi Vierikko är inte heller någon första gångens gosse i dessa sammanhang. Då det 30 år gamla ångkraftverket moderniserades och konverterades för trädrift för omkring tio år sedan hade han en central roll, då anställd i det konsultföretag, som ledde och övervakade projektet. Rundvandring i biokraftverket

Vi startar rundvandringen där produktionsprocessen börjar, det vill säga på den terminalplan, där flisen deponeras och mellanlagras. Flis levereras alla vardagar med långtradare från närområden och övriga delar av södra Finland. På årsnivå går det åt ca 600 000 löskubik flis i de båda kraftverken.


Produktionsprocesserna i de två tolkiskraftverken styrs och övervakas dygnet runt i ett och samma kontrollrum. På bilden produktionschef Tommi Vierikko (t.v.) och kraftverksoperatör Timo Rosenström.

Ekologiskt till tusen Biokraftverkets höga ekologigrad begränsar sig inte enbart till den effektiva förbränningsprocessen och spillvärmeåtervinningen. I anläggningen finns en rökgasscrubber för rening och värmeåtervinning. Av värmen, som med rökgaserna går upp i skorstenen, återvinns upp till 8 MW, vilket höjer kraftverkets fjärrvärmeeffekt till 36 MW. Eleffekten är 12 MW. Det för självförsörjningsgraden i Borgå Energis elanskaffning närmare det mål på 55 procent, som satts för år 2014. Tack vare den nya anläggningen kommer man att kunna producera nästan 100 gigawattimmar (GWH) mera fjärrvärme än hittills. De två kraftverkens sammanlagda värmeproduktionskapacitet är 300 GWh. Elproduktionskapaciteten ökar med ca 30 GWh till sammanlagt 70 GWh.

7


Ingen brist på bränsle Kraftverkschef Tom Tallberg konstaterar att det talats om en hotande brist på flis de senaste tio åren. – Flisen har ändå räckt bra till och gör det också för det nya biokraftverket. Inom synhåll finns inget, som skulle varsla om problem med bränsleanskaffningen. Priset har dock gått upp och fortsätter att göra det, säger Tallberg. Biokraftverket och det äldre ångkraftverket behöver tillsammans som mest ca 2 500 kubikmeter flis i dygnet. Fem stora och några mindre lokala leverantörer ser till att flis levereras i jämn takt. Nästan 90 procent av flisen är skogs- och stubbflis. Intill kraftverken finns en flisterminalplan med flis för ungefär två månaders behov. Lagerterminalen fylls på med omkring 25 långtradarlass dagligen, fem dagar i veckan. Ett flislass på ca 100 kubikmeter håller elden i pannan brinnande i ett par timmar.

8


1. 2. 3. 4.

Flisens väg till biokraftverkets panna börjar i mottagningsstationen (bild 1), som också syns i övre högra hörnet på den stora bilden. Med olika transportörer förs flisen vidare, finfördelas, rensas på eventuella stenar och metall (bild 2) för att slutligen matas in i pannan, där den brinner i en temperatur på 1 200 grader (bild 3). Förbränningsprocessen alstrar ånga, som används både för att driva en elproducerande generator och för att värma upp vattnet i fjärrvärmenätet. Bild 4 visar fjärrvärmenätets utgångspumpar och –rör.

Flisen förs med hjullastare till en mottagningsstation, därifrån automatiken sköter om att en lämplig mängd flis kommer till kraftverkets panna längs ett transportörsystem. På vägen dit finfördelas flisen och eventuella icke önskvärda föremål så som stenar och metall avskiljs. Efter all förbehandling påminner flisen en hel del om torv när den matas in i pannan. Där hamnar flisen på en fluidiserad bubblande sandbädd, där den torkar, förgasas och brinner i en temperatur på ca 1 200 grader. I pannan alstras ånga, som via värmeväxlare värmer upp vattnet i det till kraftverket kopplade fjärrvärmenätet. Ångan används också till att driva en turbinkopplad generator för produktion av elektricitet. Av flisen får man således både värme och el med en och samma ångpanna. På sin vakt i kontrollrummet

I kontrollrummet sköter de skiftarbetande kraftverksoperatörerna om driften i vartdera kraftverket. De övervakar, följer med och styr produktionsprocessen via ett automationssystem med tusentals sensorer på olika håll i processen. Systemet larmar automatiskt om eventuella störningar. Kontrollrumspersonalen jobbar i fem skift dygnet om. Varje skift består av tre personer. Allt som allt finns det 30 anställda i kraftverksanläggningarna i Tolkis. Biokraftverksbygget sysselsatte som mest ett par hundra personer.

Mellanpumpstation i Alkrog En ny pumpstation sörjer för att den större energimängd, som det nya biokraftverket levererar, når också de längst bort belägna delarna av fjärrvärmenätet. Pumpstationen, som är den första i sitt slag, har byggts i Alkrog ca sex kilometer från kraftverken i Tolkis. Stomledningen från Tolkis till centrum av Borgå är ca 10 km lång. Mellanpumpstationen blir färdig att tas i bruk i början på april och efter det uppstår ingen effektförlust längre i värmeöverföringen från Tolkis. Stomledningen har också till en del förnyats. På avsnittet Tolkis-Drägsby vägskäl har stomledningsrören nu en diameter på 500 mm mot tidigare 400 mm.

9


Nytt RGÅ BO

SAMSTÄLLAD AV ROLF GABRIELSSON OCH SEPPO IISALO

Håplaxviken

Kullo Golf

Kulloviken

Nyby

E-fakturan sparar energi Man kan spara energi på många sätt, till exempel genom att ta i bruk e-faktura, som är ett papperslöst ekologiskt alternativ till pappersfakturan. E-fakturan, som sänds till kundens nätbank, minskar koldioxidutsläppen och lämnar inget miljöbelastande avfall.

Rantakylä

Havskabel från Tolkis till Kullo Borgå Elnät Ab har påbörjat installationen av en ca fyra kilometer lång havskabel mellan Tolkis och Kullo. Meningen är att man skall kunna ta itu med själva kabelläggningen i höst. Förberedande arbeten har gjorts sedan början på året i Kulloviken, där kabelns Kulloända tas i land. – Med den här investeringen på en kvarts miljon euro förbättrar vi eldistributionssäkerheten i Kullotrakten, uppger Borgå Elnäts verkställande direktör Magnus Nylander. Kabelförbindelsen byggs direkt från elstationen i Tolkis till Kullovikens strand. Också mellan Haiko och Kråkö planeras en havskabelförbindelse.

Den höjda momsen syns i elräkningen Mervärdesskatten höjdes den 1.1.2013 med en procentenhet. Det innebär att momsen på de flesta varor och tjänster från och med årsskiftet är 24 procent. Höjningen inverkar också på elräkningarna eftersom elenergi, nätavgift och övriga tjänster samt elskatter alla är momsbelagda. Skatteändringen gäller också tidsbundna avtal. Anslutningsavgifterna är fortfarande momsfria, på dem inverkar skattehöjningen inte.

Ekoenergi från Tolkis Borgå Energi säljer grön fjärrvärme och el, som producerats med träbaserad energimassa i kraftverken i Tolkis. Elektriciteten är certifierad av Finlands naturskyddsförbund med förbundets Ekoenergimärke, vilket står som en garanti för att elen kommer från förnybara energikällor. Det finns bara 11 energibolag i Finland, som säljer ekomärkt el.

Bättre resultat Borgå Energi -bolagens resultat för år 2012 är bättre än året innan. Resultatet före skatter och reserveringar är ca 4,1 miljoner euro, mot 2,9 miljoner år 2011. Omsättningen ökade från 48,8 miljoner euro till ca 53 miljoner euro. Elförbrukningen ökade i fjol med 5,1 procent och värmeförbrukningen med 9 procent. Elöverföringstarifferna höjdes på sommaren med 5,5 procent och fjärrvärmetarifferna med 8 procent. Elenergipriserna förblev oförändrade. Den minskade nybyggnadsverksamheten på Borgå Energis verksamhetsområde syns i färre nya elanslutningar än föregående år, 175 ifjol mot 223 år 2011. I Borgå slöts 48 (67 år 2011) nya fjärrvärmeavtal och i Lovisa 14 (16).

10

Borgå Energi förnyade sina hemsidor Borgå Energis hemsidor på webben har getts ett modernare utseende och anpassats till bolagets grafiska profil. – Samtidigt har vi gallrat i innehållet i syfte att göra det överskådligt och aktuellt. Vi strävar efter att också på detta sätt betjäna våra kunder ännu bättre än tidigare, säger informationschef Nina Fransas och ger tipset att ta en titt på sidorna. www.borgaenergi.fi


Nytt

STUDIO LIN

DELL /OSC

AR

ROPPA EU

SEPPO IISALO

Tysklands energivändning Möjlighet eller hasardspel?

Riksomfattande laddningsnät för elbilar Borgå Energi är i färd med att tillsammans med tiotals andra energibolag skapa ett riksomfattande laddningsnät för eldrivna fordon i Finland. Verksamheten kommer att skötas inom ramen för en nationell operatörsfunktion. – Avsikten är att på detta sätt skapa förutsättningar för elfordonen att slå igenom på bred front, berättar utvecklingschef Jukka Rouhiainen, som representerar Borgå Energi i projektet. – Laddningsoperatören förväntas vara igång med sin verksamhet redan i år, då också grundservicetjänsterna blir tillgängliga för konsumenterna, bedömer projektkoordinator Elias Pöyry på Eera Ab. Finland skall enligt planerna få ett med internationell måttstock mätt konkurrenskraftigt ekosystem för eltrafik. – Operatören kopplar samman de enskilda laddningspunkterna till ett enhetligt nät för konsumentbruk, vilket möjliggör en riksomfattande eltrafikservice på enhetlig nivå, berättar Pöyry. För konsumentens del kan det till exempel betyda att en snabbladdningsstation identifierar det fordon, vars batterier skall laddas, och sedan kan sända räkningen för tankningen direkt till rätt adress. – Med tanke på användningen av elfordon och förutsättningarna för att fordonsparken skall växa kommer operatören att ha en betydande positiv inverkan. Standardiseringen får nu en viktig roll och enhetliga erfarenheter ligger naturligtvis också i konsumenternas intresse, säger Matti Rae, direktör för avdelningen ny teknologi på borgåföretaget Ensto Ab, som tillverkar laddningsstolpar för elfordon. Grunden för en finländsk laddningsoperatörslösning har lagts inom ramen för ett av Tekes finansierat eltrafikprojekt, i vilket ett stor antal ledande branschföretag i Finland deltar.

Efter katastrofen i Fukushima beslöt Tyskland att stänga åtta kärnkraftverk. Fram till år 2022 stängs de återstående nio kraftverken. Därmed försvinner 12 000 megawatt elproduktionskapacitet. Övergången till förnybara energikällor, kallad Energiewende eller energivändning, har gått snabbare än planerat. Subventionering av nya kraftverk och sjunkande priser har ökat byggandet av i synnerhet solkraft. Då solen skiner och det blåser producerar Tyskland mycket mera energi än vad landet konsumerar. Vintertid är Tyskland däremot beroende av elimport från österrikiskt håll. I Europa följer man skarpögt med det som sker i Tyskland, skall landet lyckas nå de radikala mål, som ställts ifråga om förnybar energi, utsläppsreduktion och energieffektivitet, eller spelar Tyskland hasardspel.

Konsumenterna betalar Helt gratis har ökningen av den förnybara energin emellertid inte skett. Enbart år 2010 betalade tyskarna i direkt stöd åt producenter av förnybar energi 13,5 miljarder euro. Det har beräknats att tyskarna i år tvingas betala 5 cent i stödavgifter för varje kilowattimme el de använder. Och detta är kanske bara början. Det pågår nu en diskussion i Tyskland om införande av ett eventuellt tak för prishöjningarna på el för att få någon fason på stödrumban.

Nätbelastningen nära bristningsgränsen Utöver direkta stöd kräver ökningen av förnybar energi också stora investeringar i elnäten och i reservkraftverkssystem. Nätet är belastat till bristningsgränsen då produktionen i vind- och solkraftverken ligger på toppen. – Enbart högspänningsnätet i Tyskland måste byggas ut med 3 600 km fram till år 2020. Investeringarnas totalkostnad är ca 30 miljarder euro, konstaterar Petteri Haveri, sakkunnig på Energiindustrin rf. För närvarande leds strömmen från Sydtyskland till landets norra delar ofta via Tjeckien och Polen. Källor: Energiindustrin, Framtidens energi, Tysklands ekonomi- och teknologiministeriums sammandragsrapport, 2013.

11


Följ med tidtabellen för mätarbytet på våra hemsidor: www.borgaenergi.fi 12


Operat ion mä tarbyte

Massbytet av elmätare halvvägs Fjärravlästa mätare installeras nu i egnahems- och parhus. ROLF GABRIELSSON BILD STUDIO LINDELL/OSCAR

B

orgå Energi kan slutföra bytet av elmätarna på sitt nätområde som planerat före årets slut. Massbytet av ca 32 000 mätare inleddes för knappt ett år sedan och antalsmässigt har man nu snart nått halvvägs. Som bäst pågår bytet av elmätare till fjärravlästa mätare i egnahems- och parhus. Bytesoperationen startade i slutet på våren i fjol. Först i turen var mångmätarcentralerna i hög- och radhus. Där är alla omkring 12 000 mätare vid det här laget bytta och i februari i år vidtog mätarinstallationerna i egnahems- och parhus. I vånings- och radhusen hade mätarbytet knappt någon inverkan på invånarnas vardagsrutiner. Mätarna finns i husbolagens mätarskåp och montörerna behövde därför inte komma in i bostäderna. Det korta elavbrott, som mätarbytet förorsakar, passerade ändå inte helt oförmärkt eftersom elavbrott är mycket sällsynta i centrum och tätorter. Den respons, som

Fjärravläsningen till stor hjälp För Borgå Energis nätbolag Borgå Elnät Ab är fjärravläsningen ett mångsidigt verktyg, med vilket man också kan svara på de allt strängare leveranssäkerhetskraven. På basen av de uppgifter, som mätarna ger, är det lättare än tidigare att till exempel lokalisera stormskador på nätet. I skärgården finns det många bostäder och hus, som kanske står tomma hela vintern. Det betyder att alla elfel, som vinterstormar och rikligt med snö eventuellt förorsakat, inte nödvändigtvis kommer till elbolagets kännedom förrän på sommaren, då invånarna återvänder till sina fritidsvisten. Med hjälp av fjärravläsningen kan bolaget lätt kontrollera situationen när som helst och vid behov skrida till åtgärder. Också på- och bortkoppling av strömmen till exempel då det sker ett invånarbyte går smidigt med fjärravläsningssystemet. Mätningschef Tomas Nordström understryker att de fjärravlästa mätarna allt som allt effektiverar nätbolagets verksamhet. - Också det kommer i slutändan kunderna till nytta.

13


PEAK PRESS

Min Energi -tjänst Lätt! Min Energi -tjänsten är lätt att ta i bruk. Det sker via Borgå Energis hemsidor på webben och andra uppgifter behövs inte än kundnummer och förbrukningsställets nummer. Bägge står på elräkningen. Klicka på Min Energi -ikonen. Den för till nätbetjäningen. Där väljer man kundrapportering, var man kan registrera sig (en förutsättning för användning av tjänsten). Vid registreringen ombeds man identifiera dig, vilket sker med kund- respektive förbrukningsplatsnummer. Välj användarnamn och lösenord, klicka därefter på registreringsknappen – och saken är därmed klar. På nätbetjäningssidan begärs också uppgifter om förbrukningsstället eller -ställena. På basen av dessa uppgifter kan man i fortsättningen till exempel jämföra den egna elförbrukningen med den genomsnittliga elförbrukningen i motsvarande bostäder. Nu kan du återvända till tjänstens första sida och där välja exempelvis elförbrukningsrapporter. På skärmen öppnas en stolpgraf, som visar elförbrukningen. Man kan välja att titta på den månatliga, dagliga eller per timme förbrukade elmängden. Föregående dags siffror syns från och med middagstid följande dag. Det är intressant att till exempel se, hur mycket el, som gått åt under dygnets olika timmar, olika dagar och olika månader. Den exakta förbrukningen ser man då man för kursorn på respektive månads-, dygns- eller timstolpe.

14

I Min Energi -tjänsten kan man följa med sin egen elförbrukning på månads-, dygns- eller timnivå. Förbrukningsstolparna på den här bilden visar, att elförbrukningen varit ganska jämn ända till klockan 22, då stolpen växer i höjden. I denna eluppvärmda bostad börjar förbrukningsmätningen vid det klockslaget med nattariff, och då kopplas till exempel varmvattenberedaren på och kanske man då också använder andra elapparater för att utnyttja den förmånligare energin.


SUSA HEISK A

getts, har dock i huvudsak varit positiv, konstaterar mätningschef Tomas Nordström. – Inställningen till hela mätarbytesoperationen har över lag varit mycket positiv, säger han tacksamt. I egnahems- och parhus kräver mätarbytet ofta att någon är på plats. – En del av mätarna finns på sådana ställen, ofta inomhus, dit montörerna inte har tillträde. Därför måste någon vara hemma när montören kommer, eller också måste man på annat sätt se till att montören kommer åt mätaren. Läs direktiven noggrant

Invånarna får i god tid brevledes information om den exakta tidpunkten för mätarbytet. – Vi meddelar en tidsram på ungefär två timmar, inom vilken jobbet görs, berättar Nordström. Det är viktigt att man läser brevet och också reagerar på det. Om ingen finns på plats, kommer montören inte in och kan inte byta mätaren. – Det finns klara direktiv i brevet och genom att följa dem kan kunderna för egen del se till att mätarbytet sker så smidigt som möjligt. Om mätaren avvikande från Borgå Energis uppgifter till exempel inte finns utomhus utan inne i huset skall man meddela bolaget om saken - och också i motsatt fall. – Anslutningsuppgifterna kan vara föråldrade, förklarar Nordström. Om tiden inte passar?

Det är också viktigt vara i kontakt med tidsbeställningstjänsten om den tid för mätarbytet, som meddelats, inte av någon vägande orsak passar. Själva bytet förorsakar på sin

Gratis nyttoinformation från Min Energi -tjänsten

höjd ett halvtimme långt elavbrott och det tar elapparater ingen skada av. – Om det ändå hemma råkar finnas sjukvårdsapparater eller apparater, som är nödvändiga för yrkesutövning och vilkas funktion kan störas av ett elavbrott, skall man kontakta oss, råder Nordström. Kontaktuppgifter i form av telefonnummer och e-postadress finns i det brev kunden fått. Mätare byts också på kvällstid och under veckoslut. Montören lämnar ett informationskort med bland annat den avlägsnade mätarens avläsningsuppgifter. Skärgården ett kapitel för sig

Fritidsbostäderna står i turen under våren och hösten. De, som finns i skärgården och dit man inte kommer med bil, utgör en grupp för sig. Borgå Energis egna montörer sköter bytet av mätarna i dessa hus, totalt rör det sig om ca 700 mätare. Mätarna i egnahems- och parhus byts av entreprenören Eltel Networks Ab. Anslutningar på mer än 3 x 63 amper berörs inte av mätarbytesoperationen. Däremot ersätts en del av de fjärravlästa mätare, som installerades i början på 2000-talet, med nya mätare. De äldre mätarna motsvarar inte längre till alla delar de krav, som idag ställs på fjärravlästa elmätare.

Jämsides med mätarbytena har Borgå Energi byggt en ny kundrapporteringstjänst. Inom ramen för Min Energi -tjänsten kan kunden med rent av en timmes noggrannhet följa med sin egen elförbrukning. Mätningschef Tomas Nordström tror att i synnerhet de, som bor i egnahemshus, kommer att ha nytta av den nya tjänsten. – Förstås gagnar det alla kunder att kunna se var och när det går åt mest ström. På basen av den vetskapen kan man använda strömmen mera planmässigt och kostnadseffektivare än tidigare. Det underlättar identifieringen av sparställen och sparåtgärdernas verkan syns snabbt. Den avgiftsfria tjänsten tar man i bruk via Borgå Energis hemsidor på webben. Användning av tjänsten förutsätter registrering. Andra fördelar med övergången till fjärravläst elförbrukning är ändringen av faktureringen, som härefter baserar sig på den exakta faktiska förbrukningen. Uppskattnings- och utjämningsfakturorna är historia. En fördel med det nya systemet är också det faktum, att kunden själv inte längre behöver avläsa elmätaren och lämna in uppgifterna – energibolaget får dem nu automatiskt. Fördelarna kommer enligt Nordström i framtiden att bli ännu fler när fjärravläsningssystemet byggs ut med nya tjänster.

15


Likströmsförbindelse mellan Borgå och Estland

De finländska och estniska stamnätsbolagens gemensamma projekt EstLink 2 har framskridit tidtabellsenligt. Likströmsförbindelsen mellan Andersböle i Borgå och Püssi i östra Estland torde tas i kommersiellt bruk om ungefär ett år. ROLF GABRIELSSON BILDER FINGRID

16


< Skagerrak är ett kabelfartyg, som använts bland annat för att lägga ned en 240 kilometer lång havskabel från fastlandet till Mallorca.

PEA K PRESS

400 kW

< EstLink 1 från år 2006 och EstLink 2, som blir färdig nästa år.

Anttila Espoo HELSINKI

Estlink 2

Estlink 1

Püssi TALLINNA Harku 300 kW

> Längs den kabel, som i slutet på fjolåret lades ned i Nikuvikens djup från kabelfartyget Skagerrak, kommer det efter ett år att gå el mellan Finland och Estland i endera riktningen med samma effekt som den i en av kärnkraftverksenheterna i Lovisa.

L

ikströmsförbindelsen EstLink 2 mellan Finland och Estland har en överföringskapacitet på 650 megawatt och ökar därmed överföringskapaciteten mellan de två länderna till 1 000 megawatt. Den nya förbindelsen är 170 kilometer lång, varav ca 14 kilometer byggs som luftledning i Finland, ungefär 145 kilometer som havskabel på Finska vikens botten och ungefär 12 kilometer som jordkabel i Estland. Test och idrifttagning i år

Havskabeln lades ned i slutet på fjolåret i två partier på vardera 75 kilometer. Vartdera kabelpartiet vägde ca 5 800 ton. Nedläggningen av det första partiet kabel skedde från den estniska kusten i oktober och det andra partiet från Nikuviken i Svartbäck i månadsskiftet oktober-november. De två kabelpartierna kopplades samman halvvägs ute till sjöss i Finska viken. Kabelförbindelsen testas och skall också tekniskt tas i bruk i år. Kabelnedläggningen sköttes på entreprenad av det franska Nexans-bolagets norska dotterbolag med kabelfartyget C/S Nexans Skagerrak, som har en bärförmåga på 7 000 ton. I vardera ändan på elöverföringsför-

bindelsen finns en konverterstation, i vilken likströmmen konverteras till växelström och vice versa. Havskabeln kopplas till stamnätet i Finland på elstationen i Andersböle via en luftledning från Svartbäck. I Estland ansluts kabeln till landets stamnät på Püssi elstation i östra Estland. EstLink 1, som togs i bruk år 2006, går rätt rakt mellan Tallinn och Esbo. Förbindelsen är över hälften kortare än EstLink 2. Det var många faktorer, som inverkade på ruttvalet för den nya överföringsförbindelsen. – En av orsakerna var Püssis läge nära Estlands starka stamnät och kraftverk, förklarar Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen. På den finländska sidan sökte man längs hela sydkusten efter en lämplig plats att gå i land med kabeln. – Vi stannade för Borgå och Nikuviken i Svartbäck, eftersom det gjorde det möjligt att bygga en stark stamnätsknutpunkt i närbelägna Andersböle. EstLink 2 är de finländska och estniska stamnätsbolagen Fingrids och Elerings gemensamma projekt. Det kostar omkring 320 miljoner euro. EU bidrar med ett investeringsstöd på 100 miljoner euro. Den nya elöverföringsförbindelsen ger

hemhushållen i Finland och Estland en bättre elförsörjningssäkerhet och knyter de Baltiska länderna närmare den nordiska elmarknaden.

EstLink 2 • Finlands och Estlands gemensamma projekt • Ägande och kostnader fördelas jämnt mellan ländernas stamnätsbolag (Fingrid Ab och Elering AS) • Totalkostnad ca 320 miljoner euro • Investeringsstöd 100 miljoner euro av EU • Effekt 650 MW • Totallängd 170 km, varav havskabel 145 km • Kabeln tillverkad av Nexans Norway AS • Kabeldiameter 15 cm • Kabelvikt 76 kg/m • Kabeln ligger ungefär en meter under havsbottenytan, skyddad med vattenblåsningsmetoden

17


Livsuppgift:

Att rädda Östersjön Vad krävs av en människa, som väljer att göra karriär inom miljövården? Åtminstone optimism och diplomatiska färdigheter, om man får tro borgåbon Marjukka Porvari, som i egenskap av direktör för John Nurminens stiftelse arbetar med att rädda Östersjön. KIRSI RIIPINEN BILDER JANNE LEHTINEN

18


19


”Det lönar sig att koncentrera sig på lösningar och möjligheter i stället för att leta efter skyldiga”

– Sitationen i Finska viken har snabbt förbättrats. Man ser med blotta ögat att vattnet blivit klarare, konstaterar Marjukka Porvari med glädje.

M

arjukka Porvari arbetar i John Nurminens stiftelse för Östersjöns bästa Även om resultaten låter vänta på sig och de diplomatiska förhandlingarna inte alltid löper så smidigt är arbetet i hennes tycke nog så belönande. Att få kontroll över fosforutsläppen från avloppsreningsverken i S:t Petersburg är en av stiftelsens hittills största framgångar. Tusen ton fosfor tas redan årligen tillvara i tre stora reningsverk. Mängden motsvarar en femtedel av hela fosforbelastningen i Finska viken. – När vattenverket i S:t Petersburg fram till år 2015 börjar rena allt sitt avloppsvatten ser framtiden ännu ljusare ut, säger Marjukka Porvari.

Porvari hade redan som gymnasist i decennieskiftet 1980-1990 sitt yrkesval klart; att arbeta för naturen. Hon studerade miljövård vid Helsingfors universitet, men upptäckte snabbt att det är ekonomins lagar, som bestämmer hur miljön sköts. – Jag ville finna ut hur man kunde få ekonomin och miljön att gå i samma riktning och började därför studera nationalekonomi. Ibland är det också svårt för mig själv att besvara frågan ”vad är du”. Kanske den bästa definitionen är miljöekonom. Och de ekonomiska lärorna har hon haft behov av, för i hennes arbete har det till exempel gällt att begripa sig på skattepolitik och kunna bedöma de ekonomiska följderna av olika miljöprojekt. Också miljövården måste vara kostnadseffektiv: hur billigast få ut den största miljönyttan.

Borgåbosatt miljöekonom

Bristfällig hot spot -förteckning

Östersjön är viktig för Marjukka Porvari inte endast i hennes arbete utan också rent privat. Hon bor vid kusten i Borgå, paddlar kanot och idkar båtliv på fritiden. Familjens fritidsviste finns i Virolahti, vid Finska vikens kust.

När Sovjetunionen föll samman började kuststaterna bygga upp en ny gemensam politik för skydd av Östersjön och gjorde en hot spot -förteckning över Östersjöns värsta förorenare. Efter olika åtgärder ha de en efter en kunnat strykas från listan.

20


Goda östersjönyheter

Vem? Marjukka Porvari Direktör, John Nurminen -stiftelsen Ålder: 41

• John Nurminens stiftelse har aktuella projekt i 17 städer i östersjöområdet.

Hemort: Borgå Familj: sambor med man och två döttrar (5 och 9 år)

• Den fosforbelastning, som algerna i Finska viken kan använda som näring, har med S:t Petersburg- och Fosforit��tgärderna kunnat reduceras med över 60 procent.

Hobby: kanotpaddling, skidåkning, löpning, camping Motto: ”The main thing is keeping the main thing the main thing.” (professor G.A. Ekama)

• Av fosforn i de kommunala avloppsvattnen kan upp till 97 procent avlägsnas och av kvävet över 90 procent.

Fritt översatt: ”Huvudsaken är att man håller huvudsaken som huvudsak.”

• En ny navigeringsservice, med vars hjälp fartygstrafikkontrollen får oljetankfartygens ruttplaner, minskar risken för oljetankerolyckor.

– Sedermera har det ändå kommit som en omstörtande nyhet för oss att det i förteckningen kan saknas betydande belastare, kanske till och med stora gödselfabriker. Porvari hoppas nu att skyddskommissionen för Östersjön skall börja reda ut situationen i fråga om gödselfabrikerna på avrinningsområdet. – Det sista vore att gömma huvudet i busken och låtsas vara ovetande om de nya misstankarna.

– Å andra sidan är situationen där såtillvida bra att det går att få mycket till stånd med förhållandevis litet pengar. På arbetslistan finns också en stor hönsgård på Karelska näset, vilken är en stor enskild belastare. Polen, Lettland och Litauen försöker man få att effektivera sin avloppsrening. – Som tur är har vid miraklet i S:t Petersburg – ett exempel på hur man snabbt kan få ordning också på en stor belastning. De rätta, fungerande exemplen är otroligt viktiga.

Miraklet i S:t Petersburg till stor hjälp

Var och en kan påverka

Ekonomin kör över det mesta och recessionen känns också i skyddandet av Östersjön. – Hos oss i stiftelsen har vi inte direkt känt av recessionen, men insamling av medel är å andra sidan aldrig någon lätt uppgift. Lyckligtvis har stiftelsen blivit bättre känd och vi får allt mera donationer av enskilda personer. Donationsmedlen används framförallt till minskning av den kommunala avloppsbelastningen. I Vitryssland finns det särskilt mycket att göra på det området.

Porvari påpekar att var och en av oss bäst kan påverka Östersjöns tillstånd via vattenverkat i den egna kommunen. – Om vi vill påverka vattenkvaliteten på ett effektivt sätt skall vi kräva att vattenverket så väl som möjligt tar hand också om kvävet i avloppsvattnet och inte bara fosforn. Det är inte alldeles billigt och innebär i praktiken för det mesta högre avloppstariffer. Borgå har enligt Porvari skött avloppsreningen exemplariskt. – Staden avlägsnar numera effektivt både fosfor och kväve ur avloppsvattnet. Det lönar sig att älska sitt eget vattenverk. 21


FI

NL

N y tt

SHUTTERSTOCK

A ND

SAMMANSTÄLLDA AV SEPPO IISALO

LED-lampor lönande satsning Eftersom LED-lampornas utveckling går framåt med stormsteg kan man vänta sig att de lampor, som i dagens läge representerar toppklass, vad priset beträffar kommer att falla till medelnivå inom den närmaste framtiden. Enligt Motivas bedömning fortsätter toppmodellerna att utvecklas och bli allt bättre. Fastän LED-lamporna är dyrare än lampor av andra typer betyder deras mindre elförbrukning att de betalar sig redan i början på sin användningstid.

Elförbrukningen ökar som omväxling Statistiken för ifjol visar att den totala elförbrukningen ökade med 1,1 procent när den föregående år minskade med nästan fyra procent. I december ökade elförbrukningen över 16 procent, vilket till stor del berodde på den kalla väderleken. Också temperaturkorrigerad var ökningen emellertid över sju procent och också för industrins del redovisas en ökning med ett par procent. – Det här kunde försiktigt tolkas som så, att elförbrukningen nu vänt uppåt. Längre gående slutsatser är det ändå inte skäl att än så länge dra, säger Energiindustrins verkställande direktör Juha Naukkarinen.

20,5%

79,5%

Finland förbrukade i fjol 85,2 terawattimmar el, varav 20,5 procent täcktes med nettoimport. Den egna produktionen svarade för 79,5 procent.

Energibolagen ansvarsfulla En färsk enkät om olika branschers samhällsansvar visar att energibolagen i finländarnas tycke är de som klart bäst bär sitt ansvar för miljön och klimatet. Av de intervjuade ansåg 31 procent att energibolagen bär sitt miljö- och klimatansvar. Klyftan till den nästbästa branEtäluettava sähkömittari schen var sju procentenheter, framgår det av den i december publicerade enkäten. Mittari, jolta verkkoyhtiö saa mittariluke-

22

4.

mat käymättä paikan päällä.

Ett Finland med låg koldioxidhalt möjligt VTT har bedömt Finlands möjligheter att uppnå EU:s målsättning när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. Målsättningen är att utsläppen år 2050 skall vara 80 procent mindre än de var år 1990. Det är en tuff målsättning, men enligt VTT:s forskare inte omöjlig att nå om alla energiproducerande och -konsumerande sektorer deltar. Enligt målsättningen skall alla växthusgasutsläpp reduceras.

Fjärrvärmeförsörjningen av toppklass Fjärrvärmeförsörjningen är enligt statistik sammanställd av Energiindustrin alltjämt av toppklass. År 2011 var värmeleveranserna till en fjärrvärmekund avbruten i medeltal bara två timmar. Avbrotten berodde på systemstörningar och reparation av dessa, men också till exempel på anslutning av nya kunder eller ledningsflyttningar förorsakade av gatubyggnadsarbeten.

Mera energisparåtgärder att vänta Finland skall enligt regeringsprogrammet på lång sikt göras till ett koldioxidneutralt samhälle. Avsikten är att minska utsläppen av växthusgaser med minst 80 procent fram till år 2050. Riksdagen skall under vårens lopp uppdatera den nationella energi- och klimatstrategin. I praktiken är det fråga om, hur hemmen värms upp, varifrån man tar strömmen till smarttelefoner och stålfabriker, med vad bilarna tankas – i sista hand hur man effektivast minskar de klimatuppvärmande växthusgasutsläppen. I energi- och klimatstrategin presenteras en prognos för den totala elförbrukningen. På basen av den drar man upp riktlinjer för hur mycket av behovet, som skall täckas med till exempel vind-, bio- och kärnkraft.


Elavtal med lokalt bolag lönar sig

Ett tryggt och förmånligt val SEPPO IISALO BILD JANNE LEHTINEN

Borgå Energi har under det gångna året kontaktats av många kunder, som ”halvt av misstag” ingått ett elavtal under ett samtal med en telefonförsäljare. I en del fall har kunden accepterat försäljarens erbjudande, men det har också hänt att kunden begärt en skriftlig offert, men i stället direkt blivit kund i det nya bolaget. De bolag, som idkar telefonförsäljningskampanjer, har kommit med argument av olika slag. Enligt Borgå Energis försäljningschef Markus Weckström har det till exempel lovats att kunden får elen gratis den första månaden och följande sex månader till ett förmånligt pris. – Men efter det har priset stigit dramatiskt.

Lura får man inte Konsumentverket har mottagit tiotals klagomål om vissa elbolags verksamhetssätt. Orsakerna har varit diskutabla försäljningsmetoder och grundlösa prislöften. – Lagen kräver att försäljaren skall vara noggrann i sin marknadsföring och i sitt tal. Det måste sägas klart ut att det är fråga om att ingå ett avtal. Om konsumenten godkän-

€€ mme Tarjoa mpaa.. ed ullise

at Maks . nyt..

S elvää öä... sääst Nyt vain hintaan 5,5...

ner avtalet måste han eller hon till slut få en detaljerad avtalsbekräftelse, säger Konsumentverkets jurist Jukka Kaakkola.

PBE är ett tryggt val Försäljningschef Markus Weckström erinrar om Borgå Energis princip att hålla sina priser under medelnivån i landet. Bolagets prisnivå hör till de förmånligaste i alla produktkategorier. Att konkurrensutsätta sin elanskaffning kan enligt Weckström i en del fall ge en tillfällig prissänkning, men hur det går på sikt är sedan en helt annan sak. Det är tyvärr bara alltför vanligt att kunden lockas med en inbesparing i euro, som fås genom att man jämför ett tidsbestämt anbudspris med ett lokalt bolags tillsvidarepris. Dessa pris är inte är jämförbara. – Borgå Energis priser är i det långa loppet förmånliga, försäkrar han. Det faktum att Borgå Energi är ett lokalt bolag, där man får personlig betjäning, är enligt Weckström också en klar fördel för konsumenten. – Många företag har helt upphört att ge personlig betjäning, men inte vi. Hos oss behöver man inte vara helt beroende av Internet. Vid besök på vårt kontor kan man också gratis låna en elförbrukningsmätare för en vecka, tipsar han. Weckström har ett enkelt råd om ett konkurrerande företags försäljare ringer: – Det lönar sig att kontakta oss och inte göra ett avtal enbart på basen av det som telefonförsäljaren säger. På det sättet undviker man många problem och slipper bli besviken.

Det här består elräkningen av Ungefär 30 procent av elektricitetens totalpris är el- och mervärdesskatt och en annan 30 procent avgift för överföring av elektriciteten, vilken inte kan konkurrensutsättas. Om man köper elektriciteten av ett annat bolag än det, som äger elnätet där man bor, får man i regel två räkningar, en för själva elektriciteten och en för överföringen om inte det andra elförsäljningsbolaget kan erbjuda genomfakturering av överföringsavgiften. Det betyder onödigt besvär och extra utgifter. Elförbrukning 42 %

Skatter 29 %

Sähkön kulutus

Överföring 30 % Allmän el, 5 000 kWh/år

23


lätt och kul!

TEXT MAARIT GABRIESSON

Pariisin Ville - en dröm blir sann

MAARIT GABRIESSON

RIITTA SUPPERI

Unikhotellet Pariisin Ville i hjärtat av Gamla stan i Borgå är för Johanna och Riku Stenros DRÖMMEN, som gått i uppfyllelse. – Vi hade lekt med tanken redan i flera års tid, drömt om en litet boutique-hotell i Gamla stan i Borgå – ett hotell, som skulle heta Pariisin Ville efter skulptören Ville Vallgren, som i tiden bodde i Borgå, berättar paret Stenros. Johanna Stenros nyinredde efter hotellövertagandet och namnbytet rummen i klassiskt tidlös stil med antika möbler. Gardinerna är sydda av Laura Ashley -tyger. I hotellets vinbar kan man njuta av ett urval antipastorätter och ett glas ekologisk Cava eller något italienskt vin. Till frukosten serveras bakverk gjorda av Bistro SicaPelles kock Andrew Smith. HOTELL PARIISIN VILLE Ågatan 43 Borgå Tfn 019 580 131 varaus@pariisinville.fi

Pariisin Ville är Riku Stenros och hans hustru Johannas gemensamma dröm.

Gott och färskt kaffe från Tolkis

24

Det finns Robert´s Coffee -kaféer runt om i Finland, i Europa, Singapore och Japan, totalt ca 80. – Japanerna vill ha ett mjukt kaffe. Därför är vårt Watsa-Kahwi speciellt populärt där liksom också blåbärskaffet Mustikka Watsakahwi. Japanerna tror på blåbär, och det passar utmärkt i kaffe. Robert Paulig understryker att de gamla reglerna för en verklig kaffenjutning alltjämt håller streck. – Det krävs gott och färskt kaffe, friskt vatten samt väl rengjorda redskap och rätta proportioner.

Kaffeproduktion i sju släktled. Robert Paulig grundade för 25 år sedan sitt första Robert´s Coffee -kafé på Skatudden i Helsingfors.

MAARIT GABRIESSON

Robert Pauligs kafferosteri har vid det här laget funnits ett par år vid havets strand i Tolkis i Borgå. Dit importeras årligen inemot en miljon kg råkaffe från olika delar av världen, till exempel från Indonesien samt länder i Sydamerika och Afrika. I Tolkis rostas kaffet och förpackas som färskvara för distribution till Robert´s Coffee -kedjans kaféer. – Vår kaféidé baserar sig på kaffe i färsk form. Det kaffe, som säljs i livsmedelsaffärer och delikatessbutiker är förpackat så att det skall hålla länge, berättar Robert Paulig.


Recep thörnan

BILD NINA FRANSAS

Citronmarängpaj Ingredienser: Pajdeg 100 g rumsvarmt smör 2 – 2 ½ dl vetemjöl 2 msk socker 1 msk vatten

Mycket god citronmarängpaj med sötsyrlig citronkräm och sött marängtäcke. Enkelt och bra recept.

Citronkräm 4 dl vatten 2 dl socker 1 ¼ dl maizenamjöl 1 – 2 citroner 4 äggulor 2 msk smör

Citronkräm: Tvätta citronerna ordentligt. Man kan använda diskmedel och diskborste. Torka av. Riv av citronskalet. Riv av bara det yttersta, inte det vita för då kommer det smaka beskt. Pressa citronsaften ur citronerna.

Maräng 4 äggvitor 1 ½ dl socker

Gör så här:

Blanda vetemjöl, smör och socker i en skål. Arbeta snabbt till en jämn smulig

BILD STUDIO LINDELL/OSCAR

smet och tillsätt vattnet. Tryck ut degen i en smord pajform. Ställ in i kylskåp i cirka 30 minuter. Grädda pajskalet i 200°C i 12 min. Låt svalna en stund. Gör gärna citronkrämen under tiden.

Blanda citronsaft och vatten i en kastrull. Vispa ner socker, maizenamjöl och äggulor. Låt sjuda upp under omrörning tills såsen

tjocknar. Låt bubbla några gånger. Ta av kastrullen från plattan och vispa ner smöret och citronskalet. Låt svalna en stund. Häll citronkrämen i det gräddade pajskalet. Maräng: Vispa äggvitorna med socker till ett hårt skum. Det ska gå att vända upp och ner på skålen. Spritsa eller klicka ut marängsmeten ovanpå citronkrämen. Grädda pajen i 170°C i ca 8 minuter, tills marängen fått färg.

Ät pajen som ljummen.

Frukost på franskt vis Ett litet hemtrevligt kafé, Rongo slog för knappt ett år sedan upp sina dörrar intill Gamla stan i Borgå. Inget krom och inget glitter, utan nygammal stil. Kaféets affärsidé är också den annorlunda. Under veckosluten serveras brunch med mousserande vin eller veteöl, vardagar bland annat fransk kaffefrukost med en skål latte, croisant, brie-ost, sylter och säsongfrukt. I kaféet görs också en egen mysli på ekologiska havregryn, nötter och torkade tranbär. Myslin avnjuts med yoghurt naturell. Ägarparet Mona Halminen och Jordan Wilson har före flytten till Borgå jobbat på kaféer i Jordans hemland Nya Zeeland samt i Australien. Det var där de fick idén till ett kafé i vardagsrumsstil. – Vi ville grunda ett kafé, där man trivs, träffar vänner och där varje kund kan vara en vän. Mona Halminen understryker att det är viktigt att kaffet är gott. – Det skall vara färskt, kokat på nymalda bönor. Man skall känna kaffets arom och uppleva det som en smaknjutning. CAFE RONGO Krämaregatan 12, Borgå, tfn 050 413 0441, www.caferongo.fi

Mona Halminen och Jordan Wilson vill att man skall trivas och knyta vänskapsband i Rongo.

Öppet vardagar kl. 8.00-18.00, lördagar och söndagar kl.10.00–15.00. Brunch på veckosluten kl. 10.00-14.00


lätt och kul!

SAMMANSTÄLLT AV REIJA KOKKOLA OCH SANNA NYLÉN

Påskknåp SHUTTERSTOCK

Slickepinnekaniner mull • Lim innepinnar • Bo Piprensa Papper • Band •

Korngräs I stället för det traditionella rajgräset kan man så korn till påskbordets gräsdekoration. Rajgräset blir ibland litet magert, men av korn får man ett kraftfullt och frodigt påskgräs, som inte torkar alltför lätt. Det kan ta litet längre för korngräset att växa än rajgräset, men det är väntan värt.

1.

Kopiera vidstående kaninmall på vitt papper och klipp ut den. Rita ögon, mun och nos.

2.

Stick en pinne från en slickepinne genom de två hålen på mallen.

3.

Limma försiktigt ihop kaninens fötter och ändan på pinnen.

4.

Forma öron av en piprensare och fäst ändorna på piprensaren runt pinnen.

5.

Fäst en rosett av ett färgrant band vid huvudet.

En lustig familj Papper eller karto

Måla ägg lätt och behändigt Sätt hönsägget på en tandpetare eller en grillspetssticka så går det lättare att måla. Stickan med ägget kan stickas in i en styroxbit eller en äggkartong för den tid det tar för färgen att torka. Hobbyfärger går bra att använda, färgerna täcker, torkar snabbt och tål därefter vatten. Med lack får man en vacker och blänkande yta på det målade ägget.

26

re • Slickep

mda äg ng • Färger • Tö

Forma tre bollar av bomull och limma dem till tassar och svans. Låt torka.

g • Lim

1.

Rita och klipp ut böjda pappbitar till kläder. Limma ihop ändorna. Du kan använda mönstrad papp eller färglägga den själv.

2.

Klipp ut, böj och limma fast armarna i kropparna.

3.

Rita eller måla ansikten på äggen och fäst dem som huvuden på pappkropparna.

Kananmunaperhe

6.

+

+


PÄIVI AHVONEN

Färgprakt på påskbordet Underbara påskägg med vaxmetoden. Det krävs dock tålamod för att slutresultatet skall bli bra. Vackra och unika påskägg kan färgas med samma slags metod, som också används vid tillverkning av batiktyger. Metoden, som bygger på användning av vax och färger, ger underbart vackra påskäggsdekorationer för festbordet. Att måla ägg med vaxmetoden kräver dock tålamod och förberedelser. – Det lönar sig inte att börja göra påskägg på det här sättet tillsammans med småttingarna på påskaftonsmorgonen. Äggen är inte gjorda i en handvändning, det krävs långsiktighet. Målandet är emellertid verkligt spännande, för slutresultatet ser man först efter den sista färgdoppningen, då ägget torkas rent från vax, säger lovisabosatta bildkonstläraren Kaisa Korpela. Korpela använder färdigt tömda gåsägg, som hon beställer från Hauhala gåsfarm. Gåsägget är lämpligt stort, något större än ett hönsägg. Färger får man bland annat från bokhandeln Turun Kansallinen Kirjakauppa. De är inte vattenlösliga. – Pulvret blandas i vatten och före målandet kan det finnas upp

till ett tjugotal olika färgburkar på bordet. Vaxet är bivax, som smälts med en ljuslåga, berättar Korpela. Därefter följer det spännande doppningsskedet. Ägget doppas på nytt och på nytt i färgkopparna och allt emellanåt läggs vaxfigurer eller -prickar till på äggets yta. Vaxet stöter ifrån sig färg, som fäster bara vid de ovaxade ställena. Det vax, som lagts till mellan doppningarna ”minns” färgen inunder. I färgskalan går man från ljust till mörkt. På sitt eget påskbord har Korpela också ägg, som fått en glänsande lackyta. Färgerna är glödande vackra och varje ägg är ett unikt hantverksresultat. – Metoden kräver litet tålamod, men svår är den inte. Det är bara att modigt sätta igång och pröva sig fram. När man blivit varm i kläderna kan man öka planmässigheten i det man gör, och litet kännedom om färglära skadar förstås inte.

27


N ya anställda på Borgå E nergi

Jaana Kortelainen Jukka Rouhiainen

Borgå Energi har anställt fem nya arbetstagare. Två jobbar på huvudkontoret i Borgå, tre i kraftverken i Tolkis. ROLF GABRIELSSON

Lasse Myllylä

Joachim (Jocke) Nyman

Lasse Myllylä (48) anställdes den 3.9.2012 som bränsleprocesskötare på kraftverken i Tolkis. Före det jobbade han på UPM i Myllykoski. I Tolkis sköter Myllyllä om bränsleinmatningen med en hjullastare. Kalla vinterdagar går det åt ca 150 kubikmeter flis i timmen. Hur kändes det att komma till Borgå Energi? ”Bra förstås, arbetet går rätt mycket ut på det samma som i Myllykoski.” Ditt motto? ”Det brukar ordna sig.”

28

Joachim (Jocke) Nyman (38) började som kraftverksoperatör i Tolkis den 13.9.2012. Hän kom till Borgå Energi från Neste Oy. Nyman har till huvudsaklig arbetsuppgift att köra värmekraftverken, som operatörerna själva uttrycker det. – Rättare sagt handlar det om fjärrvärmesystemen i både Borgå och Lovisa. Fjärrvärmeproduktionen och -distributionen i Lovisa styrs också den från kontrollrummet här i Tolkis. Hur kändes det att komma till Borgå Energi? ” Jag kom med öppet sinne, jobbet är långt det samma som kraftverksoperatörsjobbet på Neste i Sköldvik.” Ditt motto? ”Bli inte nervös.”


Jukka Rouhiainen (49) anställdes som utvecklingschef den 26.11.2012. Före det var han anställd på Helsingfors Energi. Jukka har sin arbetsplats i huvudkontoret. Hans arbetsuppgifter är kopplade till bolagets utveckling och olika utvecklingsprojekt. Han jobbar också med verksamhetssystem, energieffektivitet och projekt rörande förnybar energi.

Hur kändes det att komma till Borgå Energi? ” Nya utmaningar i en delvis redan bekant miljö.”

Hur kändes det att komma till Borgå Energi? ” Verkligt fint, att få jobba i ett framstegsvänligt bolag, i en bra arbetsgemenskap på sin egen hemort är mycket positivt.”

Ditt motto? ”Samarbete ger styrka.”

Ditt motto? ”En förändring är för det mesta också en möjlighet.”

Mikael Sandbäck

Mikael Sandbäck (33) anställdes som kraftverksoperatör i Tolkis den 3.9.2012. Han var tidigare anställd på Enervents automationsavdelning. När han kom till Borgå Energi var han i färd med att avlägga processindustrins grundexamen på läroavtalsbasis. Praktiktjänstgöringen skedde på Borealis fabrik i Sköldvik. Sandbäck har samma arbetsuppgifter i Tolkis som Joachim Nyman, att köra alla

värmekraftverk och värmecentraler. Också vattenkraftverket i Strömsberg styrs och övervakas från kontrollrummet i Tolkis. Hur kändes det att komma till Borgå Energi? ” Tryggt, det torde inte vara så stor risk att mista jobbet i ett energibolag.”

KUVA: STUDIO LINDELL/OSCA R

Jaana Kortelainen (45) började som kundrådgivare i fakturerings- och kundrådgivningsteamet på huvudkontoret den 2.1.2013. Hon kom till Borgå Energi från Logica CGI Ab. Utöver kundbetjäningsoch rådgivningsuppgifter sköter Jaana förmedlingen av elektroniska meddelanden mellan elbolagen samt enskilda projektuppdrag.

Johan Söderbergs söner, Cristian (till vänster om porträttet) och Thomas var marskalkar vid porträttavtäckningen. Antti Linnovaara till vänster på bilden, Johan Söderberg till höger.

Johan Söderberg avporträtterad av Antti Linnovaara Borgå Energi har låtit måla Johan Söderbergs porträtt. Söderberg, som i vår varit bolagets styrelseordförande i tio år, avporträtterades av Antti Linnovaara. Söderbergs två söner, Thomas och Cristian Söderberg var marskalkar vid porträttavtäckningen. Borgå Energis verkställande direktör Patrick Wackström sade att bolaget med porträttet velat uppvakta Söderberg, som i slutet på december fyllde 60 år. Wackström tackade Söderberg för ett utomordentligt gott samarbete styrelsen och bolagets ledning emellan. Johan Söderberg konstaterade i sitt tacktal att han upplever att Borgå Energi i enlighet med sitt motto är ett naturligt val, som emellertid ständigt kräver målmedvetet arbete. – Vi har i styrelsen enligt min uppfattning förstått det här och stött bolagsledningen i detta arbete för en bättre framtid. Söderberg tackade Antti Linnovaara både för porträttet och de diskussioner de fört under sittningarna. Ordföranden för Finlands konstakademi, konstnär Antti Linnovaara sade att det varit en stor ära för honom att få följa i Åke Hellmans fotspår som porträttmålare. Hellman, som Linnovaara hyser stor aktning för, har varit produktiv på det området och också avporträtterat både Söderbergs företrädare, Ljunghard Lindroos och Wackströms företrädare, Roy Granroth.

Ditt motto? ”En dag i sänder.”

29


Intresserad av elbranschen? Arbetet är mångsidigt och självständigt. Ny teknologi gör branschen mera lockande. MARTIIN DANIESLSSON

REIJA KOKKOLA BILD VIRPI LEHTINEN

Martin Danielsson

Ålder: 29 år • Stadigvarande anställd på Borgå Elnät Ab ca fem år • Elmontörsexamen 2002 • Yrkesexamen för elnätsmontör 2012 Hemort: Borgå Bäst i jobbet: fina arbetskamrater och utomhusarbete - när det är vackert väder ”Jag fick min elnätsmontörsexamen efter några års studier och arbetspraktik. Studiesättet passade mig perfekt, det var studiedagar och arbetspraktik i lämpligt förhållande. Till mina arbetsuppgifter hör allt möjligt, från luftledningar till kabelarbe. Vi jobbar parvis och jobbet är trevligt i synnerhet när det är vackert väder. Lika trevligt är det förstås inte att jobba utomhus i busväder. Arbetstiden är från sju på morgonen till fyra på eftermiddagen så det blir gott om tid för olika fritidsaktiviteter.”

30

B

ehovet av yrkeskunnig personal växer stadigt i energi- och elbranschen. Branschutbildning ges bland annat av den östnyländska utbildningssamkommunen Edupoli. Enligt teamchef Timo Jämiä kommer utbildningsbehovet i elbranschen att växa enormt i framtiden. I synnerhet på elnätssidan pågår en kraftig generationsväxling. Det var tidigare typiskt att en person, som började jobba i branschen, förblev den trogen, och nu går dessa trotjänare i pension en efter en. Dessutom har elmarknadslagen från år 1995 gjort att verksamheten inom elnätsbranschen numera kräver kunnande av annat slag än tidigare. Därför behövs också fortbildning för att bredda och fördjupa de yrkesverksammas kunnande. – Pensioneringsvågen lämnar efter sig en väldig mängd arbetsplatser i branschen. Vi är mitt inne i en omvandlingsperiod och det borde utbildas massor med ny yrkeskunnig personal, för att man skall kunna möta framtidens utmaningar. Dessutom skulle det vara viktigt att föra vidare all den tysta kunskap, som finns, till nykomlingarna i branschen. Det är ju helt klart att de, som jobbat i elbranschen

i tiotals år, har skaffat sig en väldig databank, konstaterar Jämiä. Efterfrågan på bra typer

Jämiä påpekar att teknologin i elbranschen utvecklats väldigt mycket, vilket ofta förutsätter ett tekniskt kunnande av helt nytt slag. – Det behövs bra typer i branschen. Sådana, som har huvudet på skaft, men som också trivs med att jobba utomhus i fysiskt rätt så krävande förhållanden. Speciellt inom automationstekniken har utvecklingen varit snabb. Jämiä har inga svårigheter att lista ett stort antal fördelar med jobbet. – Det är ett självständigt teamarbete i nära kontakt med naturen. En lämplig blandning utmaningar och frihet. Dessutom är arbetet rätt väl betalt, särskilt när man beaktar jourturer och andra tillägg. Och sysselsättningsutsikterna är goda, säger han. Edupoli utbildar yrkeskunniga arbetstagare för elbranschen non-stop. På programmet finns grundexamina, yrkesexamina och yrkesexamina, som ger särskild behörighet. Studierna tar 1-2 år beroende på utbildning. www.edupoli.fi


vårmotion ger energi

Skogsstigarna väntar

Terrängcykling höjer konditionen. Att cykla i grupp är dessutom kul. REIJA KOKKOLA BILD EEVA KANGAS

E

fter påsken brukar det vanligen redan synas klara vårtecken i naturen. Om vädret tillåter, betyder det också att de första terrängcyklisterna då tar fram sina åkdon. En välkommen fysisk ansträngning kombinerad med vårliga naturupplevelser får dessa entusiaster att ge sig ut i skog och mark. Jerker Forsström har terrängcykling som hobby och hör till en grupp som kallar sig MTB Porvoon ikämiehet (fritt översatt MTB-veteraner i Borgå). Han väntar redan entusiastiskt på fint cykelväder. – Man kan inte förstå det fina i kråksången i den här grenen innan man själv provat på den. Terrängcykling är inte bara effektiv motion, utan också social idrott. Att cykla i grupp längs skogsstigar är skojigt. Enligt Forsström finns det tillräckligt med stigar för terrängcyklister i Borgåtrakten. – I princip går det bra att terrängcykla på vilken stig som helst. En normrunda på så där tre timmar går vanligen från början till slut i terrängen. Åker man längre, hela dagen, i Borgå med omnejd får man lov att också cykla en del på vägar, förklarar Forsström.

Cykel och utrustning i skick Forsström ger rådet att vara omsorgsfull, då man väljer cykel. – I synnerhet i början på prisgaffeln kan det finnas kvalitetsskillnader. Cykeln utsetts för stora påfrestningar och måste därför vara robust gjord. Och hur skall man då rusta sig för cykelfärden, om det ännu är litet kyligt i början på våren? – Vanligen är det så att man ändå svettas. Extra skydd under hjälmen behöver man inte någon längre tid. Däremot lönar det sig att skydda händer och knän. Lösbunttar är lätta att ta av om vinddraget minskar. Händerna skall man emellertid alltid skydda med vadderade handskar med tanke på kvistar och risken att köra omkull, råder Forsström. Terrängcykling är en krävande, konditionsfrämjande gren och därför skall man ge sig i väg lämpligt mättad, inte äta för mycket och inte inta någon fettrik måltid just före cykelturen. – Man kan ta med sig bars av olika slag samt sportdryck. Vanligt vatten är också en helt bra dryckvägkost, säger Forsström.

”Registrera dig först på våra hemsidor och den avgiftsfria tjänsten finns till ditt förfogande. Lätt och behändigt.” Alexander Lökfors teknisk kundbetjäning

DU HAR STOR NYTTA AV KUNDRAPPORTERINGSTJÄNSTEN ”MIN ENERGI” Om du fått en fjärravläst elmätare installerad efter maj 2012, kan du via ”MIN ENERGI” -tjänsten följa upp din elförbrukning. På basen av den information kan du mera systematiskt och kostnadseffektivt använda din el. Det blir lättare att identifiera eventuella möjligheter att spara energi och resultatet av dina åtgärder syns snabbt.

TJÄNSTEN ÄR GRATIS OCH DU KOMMER TILL DEN PÅ FÖLJANDE VIS: - klicka på ”MIN ENERGI” -ikonen på vår hemsida - välj kundrapportering - för att kunna registrera dig, behöver du kundnummer och förbrukningsplatsens nummer (dessa hittar du på din elräkning)

www.porvoonenergia.fi | www.borgaenergi.fi

31


BILD PEAK PRESS

Solkraftverk intill värmekraftverken i Tolkis? BORGÅ

Skaffkärr 7

Tolkis

Borgå Energis värmekraftverk i Tolkis får kanske sällskap av Finlands första solvärmekraftverk. Under vårens lopp görs preciserande kostnadsberäkningar för ett kraftverk på 6-7 megawatt och med omkring en hektar solfångare. ROLF GABRIELSSON

32


BILD ROLF GABRIELSSON

Solenergi finns så det räcker Sicilien

Helsingfors 225

kWh/kWp

150

75

– Det är ännu många osäkerhetsfaktorer förknippade med det planerade solvärmekraftverket i Tolkis, påminner Borgå Energis utvecklingschef Jukka Rouhiainen.

december

november

oktober

september

augusti

juli

juni

maj

april

mars

februari

januari

0

Tillgången på solenergi månatligen, en jämförelse mellan Helsingfors och Sicilien. På Finlands breddgrader kan man utnyttja solenergin största delen av året. Solvärmens produktionskapacitet har uppskattats till 10 TWh och solelektriciteten till 3 TWh per år. Fram till år 2025 beräknas 1 TWh solenergi användas på årsbasis.

T

anken på ett solvärmekraftverk föddes i samband med planeringen av det energieffektiva bostadsområdet i Skaftkärr i Borgå, vilken finansierats av Sitra och Borgå Energi. Fjärrvärmen visade sig redan i början av planeringen vara den naturligaste uppvärmningsformen. Som huvudsaklig energikälla skulle man använda sol. Rätt snabbt beslöt man dock att solfångarna inte skulle placeras i Skaftkärr på det kommande bostadsområdet. Orsaken var främst det stora utrymme solfångarna kräver. En individuell lösning för bara just det här området ansågs inte heller ändamålsenlig. Ren fjärrvärme

Enligt Borgå Energis utvecklingschef Jukka Rouhiainen visade det sig att det bästa vore att placera solkraftverket i Tolkis i närheten av de nuvarande värmekraftverken. – Vi har ändamålsenlig egen mark i Tolkis och kopplingen till fjärrvärmenätet skulle vara lätt gjord, bedömer han. Den fjärrvärme Borgå Energi producerar i Borgå baserar sig till ca 70 procent på förnybart bränsle. Det nya biokraftverket i Tolkis höjer procenten till hela 90. – Det planerade solvärmekraftverket skulle ytterligare öka produktionen av förnybar energi. Ekonomiskt stöd ett villkor

Utvecklingen inom solenergiteknologin går framåt med fart. Samtidigt som utrustningen blir effektivare går priserna ned. Enligt Rouhiainen blir ett förverkligande av planerna ändå beroende av om man får ett tillräckligt ekonomiskt stöd för projektet.

Bra verkningsgrad i Finland • Med tanke på solenergiproduktion är Finland ett område nästan jämförbart med mellersta Europa • De mörka vintrarna kompenseras av de ljusa somrarna, då det är solljus nästan dygnet om • En fördel är också den finländska miljöns låga temperatur, som förbättrar solcellernas verkningsgrad

IDEAS-pojektet • Inleddes i november 2012, pågår tre år • Projektkoordinator är Teeside universitet i Middlesborough i England • Från Finland deltar utöver Borgå stad också VTT och Borgå Energi ��� Deltagarna, som kommer från England, Finland, Frankrike och Israel, är sakkunniga inom områdena datateknik, byggande, energieffektivitet och regional verksamhet • Projektbudgeten går på drygt 4 miljoner euro, varav EU finansierar sammanlagt ca 2,7 miljoner euro • Borgå stads andel av budgeten är knappt 470 000 euro

33


Solenergin slår igenom i Europa Europa förbereder en lansering av ett energieffektivitetsdirektiv inom de närmaste knappa tio åren. Till exempel i Frankrike utgår man ifrån att nya bostäder år 2020 producerar mera energi än vad de gör av med. Det betyder att det i praktiken blir så gott som obligatoriskt att utnyttja solenergi. Det förs in mycket reglerteknik och automatiska funktioner i husen. Å andra sidan återfår sådana med solens sken och värme samt ventilation förknippade fenomen, som varit kända i tusentals år, sitt värde. Frankrike är inte ensam med sina visioner. I England har man samma målsättning, men siktet inställt redan på år 2016. Norges nationella vägkarta för energieffektivitet siktar på nollnivå utan ordet ”nästan” fram till år 2027. Också Danmarks, Sveriges och även andra länders bedömningar beträffande situationen år 2020 vittnar om ett betydande utnyttjande av solenergi. Jukka Noponen, som är ansvarig direktör för ekologisk utveckling på Sitra, understryker att Finland inte får bli på efterkälken i den utveckling, som äger rum i Europa.

Borgå stad en föregångare Fritt översatt betyder forsknings- och utvecklingsprojektet IDEAS (Intelligent Neighbourhood Energy Allocation and Supervision) ”intelligent regional energihantering”. – I projektet utvecklar man datatekniska verktyg och affärsverksamhetsmodeller, som kan utnyttjas i optimering av energiproduktion och -förbrukning i energipositiva områden, berättar Borgås biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz. Projektet fördjupar det arbete, som Skaftkärrprojektet startat. I Skaftkärrområdet skall man testa tillämpningar, metoder och verksamhetsformer, som utvecklats inom ramen för IDEAS-projektet. Ett annat motsvarande testområde finns på Bordeaux universitetets campus i Frankrike. – Via IDEAS-projektet vill Borgå stad vara en föregångare med att utveckla nya verksamhetsformer. Vi vill fördjupa vårt kunnande i frågor om energieffektivitet och få erfarenheter om internationellt samarbete, fortsätter von Schoultz.

34

Solvärmeverket, som planeras i Tolkis, skulle ha en effekt på 6-7 megawatt och producera 3-5 gigawatt värme om året. – Som investering talar man inte om så värst stora summor, kanske 2,5-3,0 miljoner euro, men driften blir inte, som det nu ser ut, lönsam utan stöd. Vindkraftens inmatningstariffer kunde tjäna som modell. Blickarna riktas mot arbets- och näringsministeriet, som på basen av en projektspecifik bedömning kan bevilja företag, kommuner och andra samfund energistöd för sådana investerings- och utredningsprojekt, vilka främjar användningen av förnybar energi och energisparande samt effektiverar energiproduktion och minskar skadliga miljöeffekter. Rouhiainens bedömning är att inställningen till projektet är positiv åtminstone på det principiella planet. – Sitras deltagande i Skaftkärrprojektet, som solkraftverket är kopplat till, ger det extra tyngd. Sin egen givna betydelse har också det faktum att Borgå stad kallats att delta i det internationella forsknings- och utvecklingsprojektet IDEAS, som Europeiska Unionen till en del finansierar. Rouhiainen är Borgå Energis representant i projektet. Värmelagring inget problem

Den anläggning, som planeras i Tolkis, skulle ha en effekt på 6–7 megawatt och producera 3-5 gigawatt värme i året. Utöver solfångarna med tillhörande utrustning borde man också bygga ett slags värmeackumulator, i vilken värme kunde lagras. Förhållandena är ju inte alltid de bästa för ett utnyttjande av solen som förnybar energikälla. Ackumulatorer för det här ändamålet är vanligen värmeisolerade vattencisterner. Sådana används rätt allmänt i anslutning till fjärrvärmenäten i de större städerna i Finland. En sådan värmeackumulator skulle också betjäna de nuvarande värmekraftverken i Tolkis. Erfarenheterna av värmelagring är goda också utomlands, till exempel i den danska staden Marstal, där man i stålcisterner och bassänger har rum för sammanlagt nästan 16 000 kubikmeter hett vatten.


BORGÅ ENERGI 1/2013