Issuu on Google+

Borgå Energi -bolagens kundtidning 2 | 2013

Borgå Energis

Skördedags i köksträdgården

kontorsbyggnad

100 år

Muminsångaren älskar att segla

Specialintervju med minister Ville Niinistö På Energidagen den 7 september är våra dörrar öppna!


BILD Janne Lehtinen

Borg책 Energi

Ett naturligt

val

2


Vi uppnår vår vision att vara ett naturligt val för våra kunder genom att värna om företagets goda image, verka effektivt och pålitligt samt genom att stå våra kunder nära. 3


Benny Törnroos och muminsångernas hemlighet s. 16

Innehåll

Plocka in allt det goda s. 22 PBE Nytt --------------------------------------------- 6 Intervjuer med Ville Niinistö, Nils Torvalds och Johan Söderberg -------------------------- 10 Intervju med Benny Törnroos------------------ 16 Borgå leksaksmuseum, en skattkammare --------------------------------- 19 Borgå Energis kontorsbyggnad 100 år ---------------------------------------------- 20 Nya restauranger i Borgå och Lovisa------------------------------- 24

Utgivare |Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, PB 95 06101 Borgå tfn (019) 661 411 fax (019) 661 4211 www.borgaenergi.fi chefredaktör | Nina Fransas REDAKTIONSRÅD | Benny Broman,

4

Energipolitiken i blickpunkten s. 10

Nina Fransas, Magnus Nylander, Ari Raunio, Tommi Vierikko, Patrick Wackström, Merja Wilkman redaktion & layout | peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa www.peakpress.net redaktionschef | Seppo Iisalo

redaktör | Rolf Gabrielsson AD | Sanna Nylén pärmbild | Eeva Kangas TRYCKERI | Painoyhtymä Oy Industrivägen 21 06150 Borgå www.painoyhtyma.fi upplaga | 30 200 kpl


bild Seppo sirkka

Ledare Dags för en andhämtningspaus Borgå Energi är i färd med att slutföra ett omfattande, flerårigt investeringsprogram, vars största objekt varit biokraftverket i Tolkis, som högtidligen invigdes i våras. Samtidigt med kraftverksbygget har ett fjärravläsningssystem för elförbrukningen byggts upp, som inkluderar byte av tiotusentals elmätare. Det här projektet kommer att vara genomfört till årets slut och i likhet med kraftverksinvesteringen helt planenligt både tidtabells- och kostnadsmässigt.

”Anläggandet av

Leksaksmuseets skatter s. 19 Recepthörnan-------------------------------------- 25 Serviceoperationen Puutsi--------------------- 26 Arbetet som kartograf --------------------------- 28 Faktatips-------------------------------------------- 30 Min Energi -tjänsten------------------------------ 32 Borgå Energi betjänar! ------------------------- 33

Transformatorkonst s. 8

en solfångarpark kan bli nästa utvecklingsprojekt.”

Med de här två investeringarna har Borgå Energi gjort en framtidssatsning på över 50 miljoner euro. Det nya biokraftverket ökar de förnybara bränslenas andel i bolagets fjärrvärmeproduktion i Borgå till hela 90 procent och är i likhet med det äldre grannkraftverket en anläggning för samproduktion av fjärrvärme och el. Biokraftverksinvesteringen gör sålunda Borgå Energi också mera självförsörjande i fråga om elanskaffningen samtidigt som den ökar bolagets utbud av ekomärkt el. Fjärravläsningssystemet för elförbrukningen betyder att kundernas elräkningar nu alltid baseras på den exakta elförbrukningen under respektive faktureringsperiod. Kunderna ges också en möjlighet att följa med sin egen elförbrukning till och med timme för timme, vilket gör det lättare för dem att se var de kan spara el. Också Borgå Energi har nytta av fjärravläsningssystemet. Det hjälper bolaget i dess strävan att göra elleveranserna allt säkrare, eftersom det gör lokaliseringen av till exempel stormförorsakade elfel snabbare.

Leveranssäkerheten främjas också av Borgå Energis satsningar på jordkabelbaserad eldistribution. Satsningarna inleddes redan i god tid före de kommande skärpta leveranssäkerhetskraven och har fortsatts jämsides med biokraftverksbygget och fjärravläsningsprojektet. Inte heller nu tänker vi börja vila på lagrarna även om en hel del gjorts i synnerhet de senaste åren för att säkra och förbättra Borgå Energis verksamhetsförutsättningar långt in i framtiden. En liten andhämtningspaus kan kanske ändå vara på sin plats innan det är dags för följande utvecklingsprojekt, som väl kan vara anläggandet av en solfångarpark. Det är angenämt att konstatera att miljöminister Ville Niinistö i den intervju, som han beviljat vår tidning, ställer sig rätt positiv till projektet och öppnandet av inmatningstariffsystemet också för solkraft. Patrick Wackström, verkställande direktör

5


ROPPA EU

N y tt

Redan tio olika elbilmodeller på de finländska vägarna För ett år sedan fanns det bara drygt 60 elbilar i Finland. Nu är de över 300. På ett år registrerades nästan 250 elbilar. Antalet modeller är tio: Mitsubishi iMev, Toyota Prius Plug-in hybrid, Mercedes-Benz Vito E-Cell, Peugeot iON, Nissan Leaf, Volvo V60 Plug-in Hybrid, Citroén C-Zero, Opel Ampera/Chevrolet Volt, Think City och Fisker Karma. Uppgifterna framgår av trafiksäkerhetsverket Trafis och energibranschorganisationen Eeras statistik.

Fördubblad efterfrågan på solkraft Forskningsinstitutet Lux Research förutspår att efterfrågan på ny solkraftskapacitet i världen stigit till 61,7 gigawatt år 2018. Det betyder nära nog en fördubbling av dagens efterfrågan på ca 35 gigawatt. Solkraftskapaciteten ökar med i genomsnitt 10,5 procent årligen fram till år 2018. Föregångaren Tyskland ser inte ut att kunna hålla jämna steg med de folkrikaste ländernas kapacitetsökning; Kina går upp i ledningen med en årlig ökning på 15 procent och USA går upp på andra plats. Därefter följer Japan och Indien. Enligt prognoserna kommer de små, icke kommersiella kraftverkens kapacitet att öka allra snabbast, när utvecklingsländernas invånare elektrifierar sina hem också i randområden.

Solpaneler i stället för asfalt

Finlands energipolitik får IEA-beröm Biobränslenas andel av den totala energiförbrukningen i Finland är IEA-ländernas största och de fossila bränslenas andel den fjärde minsta. Det framgår ur en utvärderingsrapport, som den internationella energiorganisationen IEA publicerade i slutet på maj. Enligt Finland 2013 Review -rapporten har Finland skött väl om sin energisäkerhet, varit föregångare när det gäller att minska behovet av fossila bränslen och integrerat sig väl i det nordiska energimarknadsområdet. IEA rekommenderar att Finlands regering fortsätter att sköta energiförsörjningssäkerheten på hållbar grund med bioenergi och kärnkraft som grundpelare. Speciellt energieffektiviteten och gasmarknaderna borde ägnas mer uppmärksamhet, heter det i rapporten.

Bara små störningar i eldistributionen Enligt Finsk Energiindustrins avbrottsstatistik var eldistributionen år 2012 avbruten i medeltal två timmar per elkonsument. Den genomsnittliga avbrottslängden minskade till en fjärdedel av vad den var år 2011. Det berodde främst på att det inte år 2012 förekom sådana stormar och därav föranledda exceptionellt omfattande elavbrott som år 2011. Eldistributionen i Finland är normalt mycket pålitlig.

6

Den tyska tidningen der Spiegel skriver att en vägbeläggning bestående av solpaneler skulle producera el, spara olja, smälta snön och skydda mot olyckor. De amerikanska forskarna Julie och Scott Brusaw har utvecklat en tankegång, enligt vilken vägarna skulle producera den energi, som fordonen på vägarna behöver. Överallt där det finns vägar skulle det också finnas solpaneler. Olja skulle sparas på två sätt: elbilismen skulle bli allt mer lockande, vilket skulle minska användningen av fossila bränslen, och vägarna skulle inte behöva asfalteras, vilket också det skulle spara olja. Snabbt går visionen ändå inte att förverkliga. Forskarna menar att man kunde börja med att solpanelbelägga ramperna till stormarknadernas parkeringshus.

Kalldusch för skiffergasentusiasmen Den amerikanska skiffergasen ser ut att föra med sig nya investeringar i bland annat kemi-, skogs- och metallförädlingsindustrin som en följd av att energin blir billigare. I Europa förutsätter produktionen av skiffergas emellertid fortlöpande brunnsborrningar. Polen har gjort de flesta provborrningarna, men nu håller de internationella företagen med sina pengar på att lämna landet. Produktionen ställer sig dyrare i Polen än i USA och de strömmar inte lika mycket gas från de polska borrbrunnarna som från de amerikanska. Inte heller provborrningarna i Storbritannien verkar särskilt lovande.

Spaniens första smartstad Santander med sina drygt 180 000 invånare är Spaniens första egentliga smartstad. Runt om i staden finns över 12 000 sensorer, som mäter föroreningar, reglerar gatubelysning och visar bilisterna var närmaste lediga parkeringsplatser finns. Sensorerna registrerar gator, där ingen rör sig och dämpar gatubelysningen för att igen rörelseaktiveras. Det sparar energi. Stadsbor med smarttelefon får färsk information om till exempel vägarbeten, förseningar i busstrafiken eller luftens pollenhalt direkt till sin telefon.


N yt t PB E

Kulminationen på den högtidliga invigningen. På bilden från vänster Borgå Energis verkställande direktör Patrick Wackström, stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula, riksdagsledamot Mikaela Nylander, minister Ville Niinistö och Borgå Energis styrelseordförande Johan Söderberg.

Miljöminister Niinistö invigde biokraftverket

Storinvesteringen höll tidtabellen och budgeten Rolf Gabrielsson BILDER Jori Gustafsson

Det biokraftverk, som Borgå Energi låtit bygga i Tolkis, invigdes officiellt fredagen den 12 april 2013. Invigningen förrättades av miljöminister Ville Niinistö. Välkomsttalet hölls av bolagets styrelseordförande Johan Söderberg. Kraftverksbygget tog knappt två år och är den största enskilda investeringen i Borgå Energis över hundraåriga historia. Kostnadsberäkningen på ca 47 miljoner euro har hållit liksom också tidtabellen för projektet. Anläggningen togs i kommersiell drift i mars. Biokraftverket, i vilket produceras både värme och el, drivs med träbiomassa, liksom också den över 30 år gamla samproduktionsanläggningen invid

nybygget. Det gamla kol- och biokraftverket förnyades i början på 2000-talet.

90 procent förnybara bränslen I och med det nya biokraftverket har de förnybara bränslenas andel av Borgå Energis fjärrvärmeproduktion i Borgå stigit till ca 90 procent. Bolaget har som målsättning att i framtiden använda enbart förnybara bränslen i produktionen. I det syftet utreds bland annat möjligheterna att anlägga en solfångarpark aktivt. Värmeproduktionskapaciteten i det nya biokraftverket är 230 GWh per år. Det betyder en kapacitetsökning med nästan 100 GWh. Den årliga elproduktionskapaciteten nära nog fördubblas till 70 GWh. Den årliga bränsleförbrukningen uppgår till ca 450 000 och väntas stiga till 600 000 löskubik.

7


N

R GÅ BO

y tt

SAmmanställda av Rolf Gabrielsson, SEPPO IISALO och reija kokkola, bilder Kalevi Ketoluoto och STUDIO LINDELL/OSCAR

Siri Haapanen och Norma Lauritsalo målade ett sympatiskt skogslandskap med många djur.

Förtjusande transformatorkonst Mången borgåbo gnuggade sig i ögonen då två konstskoleelever, Norma Lauritsalo och Siri Haapanen i juni förvandlade nedklottrade transformatorstationer till miljöupplivande konstverk. – Vi fick en massa god respons. Då vi till exempel målade ett stadslandskap var det många i grannskapet som kom för att beundra transformatorstationens nya utseende. Transformatorstationerna finns på olika håll i staden och i omgivningar av olika slag. Motiven är anpassade till den aktuella omgivningen. – Ett skogsmotiv sitter bra på en transformatorstation nära naturen, en stadsbild på en station omgiven av hus och ett havslandskap på en transformatorstation nära simhallen. Vi fick fritt välja motiv, berättar flickorna.

För unga konstutövare var ett sommarjobb av det här slaget som en dröm, som gick i uppfyllelse. – Jättetrevligt! Rena drömsommarjobbet! Inte ens regnet störde, för då gjorde vi schabloner inomhus, berättar Siri och Norma. Borgå Energis informationschef Nina Fransas förvånade sig över de unga konstnärernas snabbhet och talang. Tanken var att glädja borgåbor och det lyckades enligt henne väl. – I stället för en nedklottrad transformatorstation ville vi erbjuda människorna ett miljöförskönande konstverk. Objekten valdes på synliga ställen runt om i staden för att så många som möjligt skall kunna glädjas åt transformatorstationernas nya utseende. Och visst är det trevligt att kunna erbjuda ungdomar sommarjobb, berättade Fransas.

Elbuss i provdrift En elbuss gick tre juliveckor på prov i trafik mellan Kyrkotorget och Konstfabriken. Den 3,5 km långa rutten trafikerades varje dag på dagtid. De avgiftsfria bussturerna fick ett gott mottagande bland såväl stadsbor som turister. Under nätterna laddades bussens batterier med Borgå Energis miljöcertifierade el. Avsikten med provdriften var att skaffa erfarenheter av hur en elektrifierad kollektivtrafik skulle fungera i Borgå. I projektet deltog förutom Borgå Energi också Borgå stad, utvecklingsbolaget Posintra samt trafikidkaren Veolia Transport Finland.

8


Små vattenkraftverk är viktiga elleverantörer En del av den el, som Borgå Energi säljer, kommer från små vattenkraftverk. Drygt tio små vattenkraftverk levererar en elmängd motsvarande ca 2 500 egnahemshus årliga behov. Borgå Energi skaffar största delen av sin saluförda el från elmarknaden, men också den lilla vattenkraftverksproduktionen är en viktig elanskaffningskälla för bolaget. – Vi har avtalat om köp av produktionen från 11 små vattenkraftverk, berättar Borgå Energis elhandelschef Benny Broman. En del av kraftverken finns i Borgå med omnejd, en del längre bort.

Överskottsproduktion från egnahemshus till elbolaget Vindkraftverk och solpaneler, som skaffats till egnahemshus, är exempel på kraftproduktion i mikroskala. Det produktionsöverskott, som där eventuellt uppstår, kan säljas åt elbolaget. Bytet av elmätare till fjärravlästa mätare gör det tekniskt möjligt också på Borgå Energis område. – Vi köper kundens överloppsel till marknadspris, säger elhandelschef Broman.

Över 150 småskaliga vattenkraftverk i Finland År 2009 fanns det 152 småskaliga vattenkraftverk i drift i Finland. Av dessa hade 79 en effekt på 1-10 MW och 73 en effekt under 1 MW. Den genomsnittliga årsproduktionen var 8 GWh. Medlemmarna i den år 1999 grundade Föreningen för småskalig vattenkraft utgörs av ägare till småskaliga vattenkraftverk, utrustningstillverkare, teknologiutvecklare, konsultföretag, planerare, branschforskare och privatpersoner. I slutet på år 2012 hade föreningen 39 medlemmar. Borgå Energi stod i våras värd för föreningens årsmöte, som hölls på bolagets småskaliga vattenkraftverk i Strömsberg. Årsmötet valde Berndt Schalin till Fredrik Presslers (Drägsby Vattenkraft Ab) efterträdare som föreningens ordförande. Tilläggsuppgifter: www.pienvesivoimayhdistys.fi

Det lilla vattenkraftverket i Vakkola ligger i Askola, mitt i ett kulturlandskap.

Borgå Energi -bolagen fick nya styrelser Både Borgå Energi Ab och Borgå Elnät Ab leds sedan i våras av nya styrelser. Borgå Energis styrelse består fr.o.m. 28.5.2013 av följande personer: Johan Söderberg, ordförande Matti Valasti, viceordförande Sirpa Hopeamaa Jari Ilkka Kristel Pynnönen och finansdirektör Raija Vaniala (Borgå stads tjänsteinnehavarrepresentant). Borgå Elnäts styrelse har fr.o.m. 28.5.2013 följande sammansättning: Matti Valasti, ordförande Patrick Wackström, viceordförande Johan Söderberg och Jari Ilkka.

Personaltillfredsställelse på hög nivå Nio anställda av tio (93 procent) är mycket eller relativt nöjda med Borgå Energi -bolagen som arbetsplats. Av totalt 102 anställda svarade 56 på frågorna i en personalundersökning, som gjordes i våras. Undersökningen genomfördes på uppdrag av Finsk Energiindustri och utfördes samtidigt i flera energibolag. Totalt 47 procent av dem, som svarade på frågorna i undersökningen, bedömde att arbetsmiljön i Borgå Energi -bolagen utvecklats på ett utmärkt eller bra sätt under de senaste två åren, 42 procent att det skett utveckling i någon mån, medan 11 procent var av den åsikten att ingen utveckling skett. Ca 30 procent hade rekommenderat Borgå Energi -bolagen som arbetsplats och 69 procent svarade att de kunde tänka sig att göra det, 54 procent att de kunde göra det varmt och 15 procent med vissa reserveringar. Som total bedömning fick Borgå Energi -bolagen resultatet 5,8 (på betygsskalan 1-7). Tre fjärdedelar av dem, som svarade på förfrågningen, gav vitsordet 6 eller 7. Borgå Energi -bolagens resultat var på alla delområden bättre än genomsnittet i de enkätdeltagande energibolagen.

9


Minister Ville Niinistö:

Borgå Energi en föregångare

i Finland

Enligt miljöminister Ville Niinistö representerar Borgå Energis biokraftverk i Tolkis en sådan ny energiproduktionsteknologi, som det finns ett allt större behov av i Finland. -Biokraftverket och bolagets planer på en solfångarpark gör Borgå Energi till en föregångare på den förnybara energins område i Finland, säger ministern. Rolf gabrielsson Bilder Hanna-Kaisa Hämäläinen / DE GRÖNA

10


Vem? Ville Niinistö Född 30.7.1976 i Åbo Miljöminister i Katainens regering sedan år 2011 De grönas riksdagsledamot sedan år 2007 Den andra perioden som de grönas ordförande började i maj 2013 Politices magister till utbildningen

11


”Utsläppsreduktion, främjande av den gröna ekonomin och skapande av industriarbetsplatser går hand i hand.” Miljöminister Ville Niinistö

E

nligt minister Ville Niinistö är det viktigt att det i Finland utvecklas en inhemsk teknologi, som ger den förnybara energin och den rena teknologin (clean tech) en så stor energiandel som möjligt. Hans bedömning är att de reduktionsmål, som satts upp för växthusutsläppen år 2050, ännu kommer att skärpas. Därför lönar det sig att vara ute i god tid. – De investeringar, som nu görs, låser anläggningsbeståndet för årtionden. Genom att föregripa de kommande utsläppsreduktionsmålen säkerställer man samtidigt den ekonomiska nyttan med investeringarna. Niinistö påminner om att energiproduktionen i EU-området enligt Europakommissionens målsättningar borde vara kolneutral före år 2050. – Finland ligger långt före i fråga om produktion av förnybar energi. För vår del kunde man gott till och med något skärpa tidtabellen. Lönande att tidigarelägga investeringar

Enligt Niinistö går utvecklingen marknadsstyrd mot lågutsläppslösningar i energiproduktionen när kolets pris i utsläppshandeln stiger. – I EU förs förhandlingar om nivån på utsläppsmålen år 2030. 12

Om man lyckas nå enighet om en tillräckligt ambitiös nivå kommer kolpriset att gå upp redan på kort sikt. Fiffiga investerare som Borgå Energi tar det här i beaktande redan nu. Enligt miljöministern visar olika analyser att det lönar sig att tidigarelägga utsläppsreducerande investeringar och verkställa dem redan under den pågående utsläppshandelsperioden. – Då binder man sig inte till den gamla produktionsstrukturen, sparar utsläppsrätter och skapar samtidigt inhemska arbetsplatser både inom bränsleproducerande företag och företag, som utvecklar nya teknologiska lösningar. Innovations- och näringsstöd behövs

Ville Niinistö tror inte att det kommer att uppstå brist på träbaserat biobränsle. – Tillväxten i våra skogar är så stor att den kan utnyttjas ännu långt mer på ett klimat- och miljövårdsmässigt hållbart sätt. Min bedömning är att det går att öka den träflisbaserade energiproduktionen i Finland, till och med mycket på sina håll. Niinistö utgår från att det bör finnas innovations- och näringsstöd att tillgå för produktionsanläggningar, som representerar ny teknologi och i vilka trä av olika slag utnyttjas så effektivt som möjligt. Ministern är för en småskalig, decentraliserad energiproduktion. – Det är bra både med tanke på miljön och landsbygdsnäring-


arna att vi har gott om lokala anläggningar, som utnyttjar näringsämnen, avfall och träflis, samt vind- och solkraft. Enligt Niinistö borde energibolagen dra nytta av den småskaliga produktionen och ge också sina kunder möjlighet att producera el till nätet. – Stödsystem, incitament och spelregler för elnätsinmatning är saker, som har med det här att göra och som vi kommer att gå igenom de närmaste åren. Fjärravlästa elmätare gör det redan nu tekniskt möjligt för hushåll och små företag att mata in överproducerad el i nätet. Småskalig produktion bör ges bättre möjligheter

Tyskland, den förnybara energins mönsterland visar hur ytterst kraftigt den småskaliga energiproduktionen kan växa. Med hjälp av inmatningstariffer och stödsystem har det skapats 300 000 arbetsplatser inom clean tech -branschen. – Också vi borde erbjuda allt mera möjligheter för den här sortens småskalig produktion, understryker ministern. Enligt Niinistö är det klart att det ännu en tid behövs statliga incitament för både utveckling av den här typens bioenergiteknologi och utnyttjande av bioenergi. – Lönsamhetsutvecklingen är emellertid så positiv att branschen inte behöver permanenta stöd, tillägger han. Stöd till solkraften dryftas

Niinistö ger Borgå Energi erkännande för bolagets planer på en solfångarpark. För att planerna skall kunna realiseras behövs emellertid stöd av inmatningstarifftyp. – Vi klarlägger som bäst om incitamenten för användning av solpaneler och solkraft i Finland är tillräckliga. Strävan är att samtidigt avlägsna eventuella administrativa hinder och bedöma om stödnivåerna borde förbättras och stödtarifferna göras lättåtkomligare. En sänkning av stödtariffernas nedre gräns skulle enligt Niinistö underlätta ibruktagandet av solkraft. Ställningarna bör hållas

Ministern anser det viktigt att man vid teknologiutnyttjandet ser till att den inhemska produktionen kan utvecklas. Annars kan det gå som i fråga om solpanelerna – Kina drar nytta av teknologi, som andra tagit fram, och dumpar priserna. – Om vi vill bibehålla Finlands ledande ställning på bioenergins och energieffektivitetens område måste vi sörja för att det finns en tillräcklig inhemsk marknad för våra egna branschföretag, se till att de klarar sig på exportmarknaderna och kan utveckla nya produkter. Omsättningsmässigt har clean tech -sektorn redan gått förbi skogsindustrin och sysselsätter över 30 000 personer. I fjol var tillväxttakten 15 procent. – Utsläppsreduktion, främjande av den gröna ekonomin och skapande av industriarbetsplatser går hand i hand. Arbetsplatserna inom vår industri blir i allt större utsträckning ett resultat av miljövänliga lösningar på olika teknologiområden, poängterar Niinistö.

Användningen av förnybara energikällor 1970-2011 450

Annan bioenergi

400

Återanvändningsbränsle (bioandel)

350

Värmepumpar

300

Träbränsle inom industri och energiproduktion

250 200

Skogsindustrin avfallslut

150

Småskalig träanvändning

100 50

Vattenkraft

0 1970

1974

1978

1982

Källa: Statistikcentralen

1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010

Total energiförbrukning och koldioxidutsläpp 1990-2011 1600

80

1 400

70

1 200

60

1 000

50

800

40

600

30

400

20

200

10 0

0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Fossila

Torv

Förnybara

Kärnkraft

Koldioxidutsläpp

Övriga

Källa: Statistikcentralen

Aktiv LNG-strategi Finland har en aktiv strategi i fråga om kondenserad naturgas, LNG. Enligt strategin behövs det ett LNGdistributionsnät för sjöfarten och ett LNG-alternativ till naturgasnätet. – Tre, fyra mindre terminaler planeras, som skulle anläggas med statligt innovationsstöd. Dessutom anhåller vi om EU-stöd för en stor LNG-terminal, som skulle byggas antingen i Finland eller i Estland, berättar miljöminister Ville Niinistö. Beslut finns enligt honom redan på att dra en gasrörledning mellan Finland och Estland. Med hjälp av den kan länderna använda LNG-gas oberoende av var terminalen finns, i Finland eller Estland.

13


Europarlamentariker Nils Torvalds bedömer att den för Finland mest aktuella energifrågan på EU-nivå är placeringen av terminalen för import av flytande naturgas LNG. Rolf Gabrielsson, BILD: STUDIO LINDELL/OSCAR

LNG-importterminalen till Finland Finland och Estland konkurrerar om den ca 500 miljoner stora terminalinvesteringen. Eftersom länderna inte kunde komma överens om placeringen blir det EU-kommissionen, som avgör frågan. En utredning, som kommissionen lät göra i fjol, föreslår att gasterminalen byggs på den finländska sydkusten. – EU:s trafikkommissionär, esten Siim Kallas har lovat hålla sig till utredningen i sitt beslutsförslag till EU-kommissionen. Det återstår att se hur lätt han har att förhålla sig objektiv när vi kommer till kalkstrecket och det handlar om egna fördelar. Torvalds vill emellertid inte spekulera om vilket land, som drar det längre strået, Estland eller Finland. Ingå, Tolkis eller Paldinski?

Om beslutet blir att terminalen byggs i Finland är det sannolikt Ingå och inte Tolkis som får den. I fall EU:s val faller på Paldinski i Estland kan Tolkis av allt att döma ändå få en mindre LNGterminal. Även om terminalbeslutet skulle ”gå fel” – som Torvalds ut14

trycker saken – kan det enligt honom finnas andra intressanta möjligheter. – Hittills har man utgått från att gasen skall transporteras under tryck. Det finns emellertid tekniska transportlösningar, som inte förutsätter tryck. De har presenterats för bland annat aktörerna på de norska gasfälten. – Om det finns billigare men lika säkra och fungerande lösningar öppnar det ytterst intressanta utsikter, säger Torvalds. ”Vi behöver ett europeiskt stamnät”

Torvalds varnar samtidigt för farorna med att vara för optimistisk. Han hänvisar till systemet med utsläppsrätter, som man i tiden starkt trodde på. Nu då ekonomin stampar på stället och till och med backar visar det sig att systemet inte fungerar. – Vi har i Europaparlamentet blivit lovade ett nytt förslag, men jag befarar att vi blir tvungna att återremittera det för ny beredning. Torvalds ser en ny utmaning i Tysklands kraftiga satsning på


Vem? Nils Torvalds Född 7.8.1945 Europarlamentariker sedan år 2012 Sfp:s viceordförande åren 2007-2011 Tidigare Rundradions FST:s korrespondent i Moskva och Washington

”Vi satsar på en hållbar utveckling” Rolf Gabrielsson, BILD: SEPPO SIRKKA

Borgå Energis strategi baserar sig på en hållbar utveckling, både ekologiskt och ekonomiskt. Enligt bolagets styrelseordförande Johan Söderberg innebär det satsningar i miljövänlig produktion av både el och värme, helst med hjälp av lokalt anskaffade biobränslen i egna samproduktionsanläggningar. – För bolaget och våra kunder syns det här i ekonomiskt fördelaktiga avgifter, säger Söderberg. Det nya biokraftverket i Tolkis var en investering i storleksklass med Borgå Energis omsättning. Man räknar med att investeringen under gynnsamma omständigheter skall ha återbetalt sig själv inom drygt tio år. – Vi är övertygade om att det toppmoderna kraftverket skall ge oss lokal bioenergi för en lång tid framöver. EU:s utsläppsrättsbeslut en besvikelse

eller Estland? vindkraft. I landets norra delar har kraftverk byggts i intensiv takt. Behovet av el är emellertid störst i södra Tyskland, dit tillräckligt med el ändå inte kan överföras på grund av att elnätet är underdimensionerat. – När vi bygger ut produktionssystemen måste vi således också se till att överföringssystemen stärks i motsvarande grad. Vad som behövs är ett europeiskt stamnät. Danmark har i sin tur satsat på solkraft. Där kan en egnahemshusägare på sommaren mata in en del av den el husets solpaneler producerar i det danska stamnätet och på vintern ta ut en motsvarande mängd el därifrån för eget bruk. Tack vare det här systemet kan man stänga kolkraftverk under sommaren, då elförbrukningen också annars är mindre. – Systemet fungerar bra där, men jag är inte alldeles säker på att det skulle göra det också här. Kanske ett inmatningstariffsystem i stil med det som finns för vindkraft skulle vara en bättre lösning för oss, säger Torvalds.

Söderberg sticker inte under stol med att EU:s beslut att inte flytta utsläppsrätterna framåt var en besvikelse. Det ledde till att prisnivån på rätterna rasade med påföljd att energiproduktionen inte styrs mot mera ekologiska metoder. – Både för Borgå Energi och energimarknaden globalt är det till fördel om priset på utsläppsrätterna igen stiger så högt att det styr valet av produktionsmedel i önskad riktning. Tack vare våra biokraftverk och övriga satsningar är Borgå och Borgå Energi på god väg att bli utsläppsneutrala. Det är ett mål, som man nationellt strävar efter att uppnå år 2050. Politiska beslut är svåra att förutse. För ett litet, lokalt energibolag utgör det här enligt Söderberg en betydande osäkerhetsfaktor. Och det gäller lika mycket beslutsfattandet på det nationella planet som inom EU. – Det att till exempel beskattningen av naturgas nästan fördubblades i en budgetria medförde att naturgasen alla sina ekologiska fördelar till trots inte längre är ett ekonomiskt hållbart alternativ. Kärnkraften spelar en stor roll

Söderberg anser att det är svårt att uppnå utsläppsmålsättningarna om inte kärnkraften ges en stor roll och utnyttjas mer än idag. Enligt honom vore det därför olyckligt om Olkiluoto-projekten och Fennovoimas projekt inte skulle förverkligas. – Borgå Energi är tillsvidare med i dessa projekt och som alltid av både ekologiska och ekonomiska skäl. – Det besvärliga med vindkraften är att den inte går att reglera. Då energi skulle behövas som mest blåser det vanligen inte, och då just ingen energi behövs blåser det riktigt ordentligt. Jämsides med vindkraften behövs prisstabiliserande baskraft. Borgå Energi har andelar i vindkraftsparker. Ägandet i denna energiform är enligt Söderberg på en rationell nivå. Han tror dock att Finlands målsättning att tiodubbla vindkraften kan leda till att bolaget måste skaffa mera vindkraft. Situationen för solkraft påminner såtillvida om situationen för vindkraft att på sommaren, när energibehovet är som minst är solenergiutbudet som störst. Borgå Energi utreder förutsättningarna för användning av solkraft i fjärrvärmeproduktionen. Redan nu är det enligt bolagets styrelseordförande klart att solkraften inte - lika litet som vindkraften - blir ekonomiskt lönsam utan statlig subventionering. 15


Muminsångaren älskar att segla Att röra sig till sjöss är en kär sysselsättning för Benny Törnroos. Det syns också i hans produktion. Albumet Från ö till ö publicerades i somras. Mest känd är Törnroos ändå för muminsångerna. – De kommer direkt ur ryggmärgen, säger han. Reija Kokkola , BILDEr Eeva Kangas

16


Vem? Benny Törnroos Född 16.6.1950 i Helsingfors Bor i Esbo Sommarviste i Strömfors i Lovisa Karriär: Hittarna ”Käy Muuminlaaksoon” och ”Hei Muumit” 1991. Guldskiva om Mumintrollen 1993, radiooch tv-redaktör på Rundradion sedan år 1977 Turnerar aktivt bland annat duo med borgåbankdirektören Calle Pettersson Underhåller publiken tillsammans med Mumintrollen på Borgå Energis Energidag lördagen den 7. september kl. 10.30 och 12.00.

17


Benny Törnroos blickar leende mot himlen, vars blåa färg återspeglas i det glimrande havet. Lovisaviken gästades också denna sommar av Benny och hans träbåt med sina röda segel. Han var en av deltagarna i Small Ships´ Race -tävlingen. – Jag byggde båten för tio år sedan i Axxell Kuggom -skolan. Båten har fått sitt namn efter min dotter Ida. Hemma i Esbo har jag en större 35 fots segelbåt, berättar Benny. Törnroosarna har alltid varit inbitna seglare. Bennys tre barn har ända sedan barnsben gärna följt med på seglatserna. Ofta har de gått till Sveriges kust. Också denna sommar tillbringade familjen en vecka till sjöss. – Själv har jag seglat mer eller mindre i 45 år. Jag tycker att det är verkligt trevligt när familjen är så nära tillsammans på seglingarna. Stora mumingrejer att vänta

Hustrun Chris-Marie kommer från Lovisa och paret har alltid firat somrarna på släktens stuga i den yttre skärgården i Strömfors. – Vi har varit gifta i 28 år och redan medan vi sällskapade tillbringade vi somrarna i skärgården. Redaktören, som är känd för sina muminsånger, vet att det nästa år kommer att arrangeras ”stora grejer” i anslutning till mumintrollen. Det har då gått etthundra år sedan Tove Janssons födelse. Benny ler vid minnet av sitt besök på hennes lilla holme Klovharun i Borgå skärgård sommaren 2001. Konstnären hade nyligen avlidit. – Det var första gången jag besökte ön. Omgivningen är rätt stenig och det var inte så lätt att ta sig dit. Klipporna är släta och jag hade svårt att ta mig i land. Jag beundrade just det vackra skäret och stugan när min fru ringde och berättade att det som bäst på tv visades ett underbart program om Toves holme. Det var ett förbryllande ögonblick, när jag själv då befann mig precis där, säger Benny. I sjönöd

Den inbitna seglaren medger att han inte ännu är ”färdig” trots 45 års erfarenhet. Vädret kan alltid överraska. Benny trivs allra bäst i Skärgårdshavets södra delar med sina karga klippskär. Han kommer bra ihåg en seglats från Karleby till Helsingfors år 1984 då vädret var ett helt annat än på Skeppsbron i Lovisa när den här intervjun gjordes. Det var oktober och dagarna redan korta. Temperaturen hade sjunkit under nollstrecket på avresedagen. – Vi skulle segla båten till Helsingfors med fem 18 besättning. Första dagen var helt fantastisk, mans

kall men klar. Sedan började vi få på käften riktigt ordentligt. Det blåste 20 meter i sekunden, störtregnade och var verkligt kallt. Mörkt blev det redan vid sextiden. Efter det såg vi ingenting. Mobiler fanns inte på den tiden, med vilka man hade kunnat ringa efter hjälp. Under den hiskliga färden sneglade besättningen då och då mot nödraketerna, men de kom ändå aldrig till användning. – Träbåten hade stått uppe på land några år och var ännu litet gisten. En i besättningen öste hela tiden vatten ur båten. Störtregnet och de väldiga vågorna gjorde inte situationen bättre. Tre ur besättningen blev dessutom ordentligt sjösjuka. – Efter två dagars oavbruten kamp siktade vi en fyr och kunde ta oss in på tryggare vatten. Alla somnade med en gång när vi kommit i land. När vi senare seglade med samma båt brast masten i rätt bra väder. Det var ett rent under att den höll under stormdygnen, säger Benny. Nya sånger

Kärleken till hav och segling syns också i Bennys produktion. Albumet Från ö till ö släpptes i somras. Fastän han utöver barnskivor publicerat också mycket musik för vuxna är det ändå för sina muminsånger, som han är mest känd. – Jag har sjungit dem tusentals gånger, men har fortfarande inte tröttnat på dem, småler han. Det var en händelse att just Benny Törnroos blev en populär muminsångare. Signaturmelodin i den första muminanimationen, som visades i tv år 1991, var ursprungligen tänkt för en kvinnlig artist. Omedelbart före premiären framgick det emellertid att tonarten inte passade en kvinna. Produktionsbolaget ringde genast upp Benny. – Jag protesterade först för jag hade lovat sköta våra barn när hustrun var upptagen på annat håll. Det ordnade sig emellertid med barnvakt och jag övade sångerna medan jag körde till bandningarna. Då den första delen visades ringde man från nästan alla skivbolag och föreslog skivinspelningar, skrattar Benny. Sedermera har mumintrollen fört honom över hela Finland. Benny tycker om barnpublik, responsen är omedelbar och äkta. Barnen tror på mumintrollen som på julgubben. – En gång tjuvtittade en liten flicka in genom Muminmammagestaltens andningshål och kom efteråt och sade att vet du att det är människa inne i Muminmamman! Flickan bad ändå att jag inte skulle säga något om det åt Muminmamman själv, ler Benny.

Privat museum Leksaksmuseet finns i ett 1800-talshus vid Ågatan i Gamla stan i Borgå. Samlingarna omfattar ca 1 000 dockor och ett oräkneligt antal andra leksaker från början av 1800-talet och ända till 2000-talet. Borgå leksaksmuseum är öppet för allmänheten under sommarmånaderna och på beställning för grupper året runt. Adress: Ågatan 14 (inne på gården), Borgå www.lelumuseo.com


Jorma Söderholms favoritleksak är en fjäderdriven flygande helikopter.

Leksaksmuseets skatter

Från flygplan till docksängar Maarit Gabrielsson, Bilder Kalevi Ketoluoto

Dock- och leksaksmuseet i Gamla stan i Borgå för in besökaren i leksakernas underbara värld under olika decennier och sekler. Museet grundades av framlidne antikhandlaren Evi Söderlund och hennes son Jorma Söderlund år 1974. – Min mor samlade på leksaker ända sedan 1960-talets början. De är skaffade på auktioner och marknader. En del är köpta direkt från privatpersoner och någon leksak har också fåtts som donation, berättar Jorma Söderlund. De äldsta leksakerna är från 1800-talet, mest dockor och dockhemsmöbler.

”Oj så fint” Största delen av leksakerna har något annat ursprungsland än Finland. – I synnerhet i Japan, Tyskland och USA har det tillverkats mycket leksaker. Söderlund visar mörkhyade dockor, som fåtts i julklapp av släktingar i USA. – Visst tillverkades det leksaker också i Finland.

Dollytex-dockorna och Hetekas dockvagnar i trä var till exempel populära. Sådana dyker fortfarande då och då upp bland arvegods. Leksaksmuseet väcker också bland besökare i mogen ålder minnen från barndomen. – När människorna kommer hit är deras första reaktion vanligen ”oj så fint”. Utländska besökare har sagt att museet står sig väl i en internationell jämförelse, myser Söderlund.

Huvuddelen av leksakerna utgörs av dockor och dockhemsmöbler.

En hjärtesak Jorma Söderlunds egen favoritleksak är en fjäderdriven flygande helikopter. Han hade själv en sådan då han var barn. – Lyckligtvis hittade jag en likadan på en mässa. Söderlund säger att det kräver tid och ekonomiska satsningar att upprätthålla museet. Lönsamt är det inte. – För mig är det här en hjärtesak. Om jag slutar är det som att kasta bort min mors livsgärning.

19


Rolf Gabrielsson, BILDER STUDIO LINDELL/OSCAR

Borgå Energis

arkitektoniskt

värdefulla

kontorsbyggnad fyller

100 år

Den fina byggnaden planerades av arkitekt Selim A. Lindqvist och uppfördes av tre byggmästare från Sordavala. Borgå Energi har sina rötter i Borgå Elektricitetsaktiebolag, som fabrikant R.W. Ekblom grundade år 1900. Borgå stad köpte bolaget år 1911 och gjorde det till ett kommunalt elverk. Det omskapades sedermera via olika skeden till det nuvarande stadsägda energibolaget. Borgå Elektricitetsaktiebolag inledde sin verksamhet i utrymmen vid Ågatan, där el producerades med diesel- och ångkraft. År 1912 var elförbrukningen i staden redan så stor att produktionskapaciteten inte räckte till. Elcentralen blev början

Det beslöts att en ny elektricitetscentral skulle byggas vid vägen (nuvarande Mannerheimgatan) till Östermalm. Den skulle bestå av maskinhall, ackumulatorrum, verkstad, lagerrum, affär, kontorslokal samt ett rum för disponenten och två för vattenverket. Kostnadskalkylen gick på 180 000 dåvarande mark. Försäljningen av gamla maskiner beräknades inbringa 20 000 mark. Stadsfullmäktige godkände i februari 1913 ett anslag på 160 000 mark för nybygget inklusive maskinanskaffningar. 20

Fyra entreprenadanbud inlämnades. Det fördelaktigaste anbudet - 82 000 mark - gavs av byggmästarna O. Tolonen, T.E. Haapala och E. Savola från Sordavala. Stadsfullmäktige beslöt i mars att ge byggnadsentreprenaden åt dem. Många ändringar

Den nya centralen stod färdig den 15 oktober 1913, men den första dieselmaskindrivna generatorn hade tagits i bruk redan i slutet på augusti. Helt höll kostnadskalkylen inte. Bygget blev dyrare än beräknat bland annat på grund av att man grävde en kylvattenbrunn på tomten, därifrån en rörledning drogs till maskinsalen. Vidare byggdes en stor oljecistern, vilket betydde att bränslet inte längre behövde lagras i fat. Det är i denna elcentralbyggnad, som Borgå Energis kontorsutrymmen idag finns. Ändrings- och tillbyggnadsarbeten har gjorts vid flera tillfällen. El har där inte producerats på många decennier och där finns inte heller längre vare sig ackumulatorer, affär eller rum för vattenverket. Utrymmen har byggts om och till för Borgå Energis adminis-


Borgå Energis kontorsbyggnad har planerats av Selim A. Lindqvist, en av de innovativaste arkitekterna på hans tid.

tration. Fasadändringar har också gjorts, men utan att gå åt den ursprungliga arkitekturen. Kända byggnaders okända planerare

Selim A. Lindqvist, som planerat Borgå Energis kontorsbyggnad, var en av sin tids tekniskt mest innovativa arkitekter. Aleksi 13 -varuhusbyggnaden och gasverket i Helsingfors är ett par exempel på hans kreativitet och kunnande. Också många andra bekanta och välkända byggnader i Helsingfors och andra städer har kommit till på Lindqvists ritbord. Själv har han emellertid förblivit ganska okänd, fastän har var både en skicklig ritare och en fördomsfri byggnadsteknisk innovatör. Han var först med att i Finland använda många tekniska nyheter, till exempel betongplatta vilande på vågräta betongbalkar, rundstål i betongarmeringen och asfaltfilt som isolering på betongen. En del av dessa innovationer har också använts i Borgå Energis kontorsbyggnad. Selim A. Lindqvist föddes den 19.5.1867 i Helsingfors och avled den 17.5.1939 i Helsinge landskommun. Han studerade till arkitekt i Polytechnikum, nuvarande Tekniska högskolan), däri-

från han 21 år gammal utdimitterades år 1888. Genast efter det grundade han en egen arkitektbyrå tillsammans med Elia Heikel. Lindqvists arkitektur representerar från första början en rationell inriktning till åtskillnad från den nationalromantik, som var rådande vid sekelskiftet. Det här syns i de talrika bostadsoch affärsbyggnader, villor, saluhallar, fabriker och industrihallar samt offentliga byggnader, som han planerat. Källor: Asko Salokorpi, Selim A. Lindqvist, arkitekt. Förläggare Sarmala/ Rakennusalan kustantajat. Risto Valkeapää, Energi ur tidens ström, 100 år elektricitet i Borgå

Arkitekt Selim A. Lindqvist (1867-1939)

21


REIJA KOKKOLA, BILD jori gustafsson

Ren mat från

egen mark och

Borgå Energis verkstadsförvaltare Calle Nystedt bor året om på Vessö, där han har en lika läcker som hälsosam hobby. Han är fritidslantbrukare och köksträdgårdsodlare.

22

U

r Calle Nystedts land tas potatis upp för både eget och närståendes behov, och äppelträdgården ger fina äpplen, som kan förädlas till vinterdelikatesser av många slag. Majs odlar Calle till husbehov och också lite palsternacka. Hans senaste förtjusning är den något mjöliga potatissorten Lady Felicia. – Jag satte den på prov i fjol och blev nöjd. Den är bra till mos, soppor och lådor och passar egentligen bra till all matlagning. En annan sort är den bättre kända Nicola. Potatisskörden är ungefär tusen kilo om året. Jag har en potatiskällare och också ett stort lager för rikligare skördar. Äppelodling är en annan kär sysselsättning för Calle. Stora Melba ger delikatesser av många slag – sylt, gelé och saft förstås.


egna träd Calles äpplen är till råga på allt ekologiska, för han låter träden producera frukt på naturens egna villkor. Arbetskamraterna frågade en gång om äpplena de fick av Calle var giftfria och då tänkte han att visst kan han lika väl lämna bort insektsbekämpningsmedlen. – Det är trevligt att få rena produkter ur egen trädgård. Det betyder visserligen att det är naturen, som bestämmer, och vissa år kan insektsskadorna vara omfattande. Det beror litet på turen, småler han. Också sockermajsen hör till Calles favoriter. Den äts genast då den mognat. – Men det går också bra att lätt förvälla och sen frysa ner majsen, tipsar han.

Skördetips för örtvänner Örter är balkongodlarens bästa vänner. Det är överraskande lätt att lyckas med dem, trots att man kanske inte är den mest erfarna trädgårdsmästaren. Örter tar inte mycket utrymme, men de ger en stor skörd. De är vackra, de kan användas till mycket och de passar till många olika maträtter. Här kommer ett enkelt skördetips som skänker glädje året runt! ÖRTSMÖR

Eldig trädgård i Sannäs Bernt Olins sagoträdgård finns fruktträd, bärbuskar, nyttoväxter och blommor. Chili hör till specialiteterna. Han har 144 olika sorter. De är 144 av den orsaken att Olin har lika många odlingshinkar. I varje hink växer två plantor. – Capsicum annum, baccatum, frutescens, pubescens och chinense. Alla sorter kommer ursprungligen från Sydamerika även om den sistnämnda för tankarna till Kina. Det finns tusentals olika sorter i världen. Deras styrka och arom varierar kraftigt, berättar Olin. Han intresserade sig för chiliodling år 2002 då han gick i deltidspension. Den första gnistan fick han under en resa till Sydamerika, som han gjorde vid den tiden. – Jag har alltid tyckt om chilikryddad mat. Jag tog med mig hem några chilifrön från Sydamerika, satte dem i jorden och fick dem att gro. Jag har en vinterträdgård, i vilken jag sår chilin. Därefter följer omplantering och till slut plantering. Skördeperioden börjar i augusti.

Monikäyttöinen mauste Få vet, vad allt chilin kan användas till. Kryddan lyfter fram smakerna på ett alldeles enastående sätt. Olins chiliprodukter säljs i den egna trädgården, men också i affärer, på marknader och i Malmgård. – Chilisåsen är populär. Jag använder också chili i apelsinmarmelad, svartvinbärssylt, vindruvsgelé samt lingon- och rönnbärsprodukter. Och chilismaksatt chokladtryffel är en verklig delikatess om julen!

• Toppa dina örter. Samla persilja, gräslök, basilika, timjan, oregano – vad du nu råkar ha. • Lägg skörden i en örthackare och hacka den fint. • Blanda de hackade örterna med en matsked fingersalt och två pressade vitlöksklyftor och rör ner allt i rumsvarmt smör med hjälp av en gaffel. • Rulla blandningen i smörpapper så du får en vackert grön rulle. Bearbeta så att den blir jämn och kompakt. • Snurra ihop ändorna av smörpappret och lägg i frysen. Maträtt som maträtt får en pikant smak när du tillsätter en skiva örtsmör vid tillredning. Direkt som sådan på biffen, fast direkt från frysen!

Olins trädgård: Tågsbackavägen 4, Sannäs, Borgå

23


Lätt och kul!

SAMmanställd av maarit Gabrielsson

Kulturdukning i legendariska Kapellet BILD PÄivi Ahvonen

Borgåbon Airi Kallio har av Kapellet i Lovisa velat skapa en plats, där kultur och god mat förenas, och därför engagerat Christian Sveholm, en toppkock, som turnerat världen runt. – När någon undrar, varför jag gav mig in på det här, kan jag bara svara att tokigare saker sätter folk sina pengar på. I parken runt Kapellet finns vattenelement av olika slag, som skapar en unik, overklig stämning. Det känns som att vända tillbaka i tiden. Det legendariska kapellet byggdes år 1865. Nu är det fullt av intressanta möbler, serviser, föremål och tavlor. Mycket sådant, som Kallio själv skaffat, men en del har också donerats av lokala invånare.

Restaurang Loviisan Kappeli, Drottninggatan 19, Lovisa, öppet tis–tor från klo 11 och fre–lör från klo 12. www.loviisankappeli.net

Det gamla kantorbostället vid Salttorget i hjärtat av Lovisas historiska nedre stan, mitt emot gästhamnen, inrymmer nu en charmig restaurang. I Bistro Cantor och på dess terrass Ölvin bjuds på god mat och avspänd stämning. www.olvin.fi, www.bistrocantor.fi

En ny restaurang, Surf kök & bar, har öppnats på Ågatan i Borgå. Köksmästare Henrik Poulsen och hans bolagspartner Juha Seipäjärvi berättar att de ville komplettera utbudet i Borgå med en restaurang, där kunderna erbjuds förmånliga, högkvalitativa luncher och menyer. – Prisnivån i de nya restaurangerna i Borgå är i regel hög. Vi vill ha också dem som kunder, som inte besöker dyrare restauranger, säger Poulsen. Han har själv ägt flotta restauranger i Helsingfors och jobbat som köksmästare i prisbelönta restauranger. Surf har ingen barnmeny. I stället kan man få en halvportion av varje rätt. – Vi vill visa barnen att de på restaurang kan äta också annat än nuggets, köttbullar och knackkorv.

Surf kök & bar har varje dag en nio euros lunch med fisk-, kött- och vegetariska alternativ. Restaurangen är öppen varje dag klo 11–02, köket stänger klo 23. Ågatan 31, Borgå www.surfkitchen.fi

24

/OSCAR

bild studio lindell/OSCAR

Trendigt och förmånligt

bild studio lindell

BILD kalevi ketoluoto

Cantor bjuder på mat och dryck


Ingredienser:

bild nina fransas

4 ägg 2 dl socker 1,5 dl glutenfritt mjöl 0,5 dl kakao 1,5 tsk bakpulver

Fyllning:

bild studio lindell/OSCAR

bild maarit gabrielsson

En glutenfri delikatess!

na hör n

Chokladrulltårta med hallon

Recept

ingredienserna och sikta ner blandningen i äggvispet. Rör om försiktigt. Bred ut smeten på ugnsplåt med bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen ca 8 min. Sockra ett bakplåtspapper och stjälp kakan upp och ned på bakplåtspapret. Låt kakan svalna.

2 dl vispgrädde 100 g naturell färskost 100 g kvark med vaniljsmak 2 msk socker 4 gelatinblad 3 dl färska hallon

Sätt gelatinbladen i kallt vatten. Vispa grädden med sockret. Blanda färskosten, kvarken och till sist hallonen i grädden. Smält gelatinbladen i några droppar hett vatten. Låt gelatinet svalna innan du blandar ner den i gräddblandningen.

Gör så här:

Bred på krämen och rulla ihop från långsidan. Rulla papperet runt om. Dekorera med smält vitchoklad, hallon och citronmeliss.

Värm ugnen till 225°. Vispa ägg och socker riktigt pösigt. Blanda de torra

Luften fylld av kryddoft Doften av österländska kryddor möter en då man öppnar dörren till restaurang Khukuri. Och det är inget att förundra sig över, för det är nepalesiska rätter man bjuder på i den här borgårestaurangen. Ägarparet Debaka och Basanta Ghimire är födda i Nepal, men flyttade i vuxen ålder till Borgå. Restaurangen vid Runebergsgatan grundade de för fyra år sedan. I köket jobbar två nepalesiska kockar, Hari Sigdel och Binod Sigdel. Mona Halminen ja Jordan Wilson haluavat, että Rongossa viihdytään ja ystävystytään.

På ála carte -listan finns delikatesser av många slag, såväl vegetabiliska rätter som kyckling, lamm och fisk. Olika lunchrätter serveras dagligen tillsammans med färskt naan-bröd. Alla rätter tillreds på ort och ställe. – Kryddorna köper vi i en indisk butik i Helsingfors. De kryddblandningar, som vi använder i våra såser, gör vi själv, förklarar Debaka Ghimire. – Vi har också A-rättigheter. I vårt sortiment ingår nepalesiskt Khukuri-öl och kanadensiska viner, som importeras av ett borgåföretag och som passar bra till nepalesiska rätter.

Restaurang Khukuri är öppen varje dag, mån–fre klo 10.30–22, lunch 10.30–15, lör– sön 12–22. Runebergsgatan 34 D, Borgå www.khukuri.fi


Ser viceoperationen Puutsi Puutsi är en samarbetsform mellan Borgå stad och Borgå evangelisklutherska församlingar. Puutsi fungerar i Alusta, finska , församlingshemmets ungdomslokal Runebergsgatan 29. Telefonnumret dit är 0400-443560.

Puutsis gatupatruller är i gång på veckoslut och specialdagar. Ungdomsarbetarna Matti Valasti och Juha Westerlund rör sig bland de unga.

26


Puutsi talar inte om utstötta unga. Det finns bara unga. Puutsi erbjuder trygg vuxen närvaro. Vid behov också någon att prata med. Reija Kokkola BILD STUDIO LINDELL/OSCAR

På samma ställen, där de unga fi nns

F

esttillställningar men också alldeles vanliga vackra sommarveckoslut lockar ut ungdomen på gator och till parker för att umgås. Vanligen går det städigt till, men ibland sker det överdrifter. Då Puutsis personal vet att ungdomen samlas för att festa gör man de unga sällskap för att vid behov hjälpa och stöda. Är någon i dåligt skick ser man till att han eller hon kommer hem. Om ingen av föräldrarna är hemma får den unga sova över på ett skyddshem. Mera sällan behöver man uppsöka sjukhus. – Det är vid fyra tillfällen under året, som vi behövs alldeles speciellt – under nyåret och första maj samt skolavslutnings- och skolstartveckosluten. Första maj håller oss vanligen mest sysselsatta. Om det behövs är vi igång också vanliga veckoslut, berättar ungdomsarbetare Matti Valasti, som leder Puutsis verksamhet. Sommar och flugor, ungdom och glädje

Enligt Valasti är det naturligt att de unga vill träffas en vacker sommardag eller -kväll. Fastän en del av dem har problem i den stormiga pubertetsåldern vill han inte tala om utstötta unga. Det handlar bara om unga, som inte alltid har sina bästa dagar. – Ungdomsarbetet är preventivt arbete för de ungas bästa. Vi ger praktiskt stöd, ordnar läger, gör utflykter eller bara någonting alldeles vardagligt tillsammans. Ibland lär vi också ut sociala färdigheter. Jag är själv en

handlingens människa, varför det här är ett naturligt sätt för mig att vara tillsammans med de unga, berättar Valasti. Puutsi hade tidigare vid sidan av sin gatu- och bilpatrullering samt sin egen stödpunkt också en hjälpande telefon, men den behövs inte längre. Också behovet av patrullering har minskat jämfört med situationen på 1990-talet och början av 2000-talet. – Jag har ändå för vana att då och då efter att skoldagen slutat röra mig i centrum, dit ungdomarna kommer innan de åker hem. Jag säger hej åt bekanta ungdomar och pratar med dem, alldeles vanligt umgänge. Bra ungdomsutrymmen i Borgå

Valasti misstänker att i synnerhet lugnet på veckosluten om vintern beror på att ungdomarna spelar dataspel för sig själva eller i grupper. Veckosluten är lugna i Borgå på vintern. – Om spelandet är ett alternativ till droger, så ok då. Men jag tycker ju nog att nätterna är till för att sova. Valasti vill tacka Borgå stad för att det finns mycket att göra för de unga och bra ungdomsutrymmen. Han anser att ungdomsutrymmen inte behöver vara överdrivet utrustade. – Det räcker att de unga får vara tillsammans och att det finns en trygg vuxen på plats. Vi tränger oss inte på, men vi finns där om någon behöver någon att prata med, säger han.

Utmaningstävlingens vinstsumma åt Puutsi Borgå Energis anställda vann den i våras arrangerade utmaningstävlingen Motions Race, där idén var att samla poäng genom att motionera och göra annat, som främjar hälsa och välbefinnande. I tävlingen deltog förutom Borgå Energi också Keravan Energia Oy, Mäntsälän Sähkö Oy och Nurmijärven Sähkö Oy. Varje deltagande bolag valde ett välgörenhetsobjekt som mottagare av den eventuella vinstsumman. Borgå Energi valde Puutsi, som fick ta emot en check på 2 500 euro.

27


Teknologiutvecklingen syns i

kartritarens arbete

Datorer har ersatt grafospennor och rinnande tusch. En modern kopieringsmaskin matar ut ritningarna. Reija Kokkola Bilder Kalevi Ketoluoto

K

artritarna har en lugn och trevlig arbetsmiljö i översta våningen i Borgå Energis kontorsbyggnad. Ulla Wiksten och Kristina Englund arbetar i huvudsak vid datorskärmar. Rummet domineras också av en modern kopieringsmaskin, som matar ut kartor och ritningar när de är färdiga. Ulla och Kristina berättar att tekniken gått framåt med stormsteg också i kartritarens arbete. Kanske de rent av något saknar gångna tider då det egna kunnandet fördes över på papper med hjälp av tusch, mått och schabloner. Kristina använde grafospenna som ung nybakad kartritare. – Man öppnade spetsen på pennan och satte dit några droppar tusch åt gången. På den tiden ritade vi på genomskinligt papper och det gick tidvis mycket långsamt.

Noggrant arbete

Ulla har aldrig använt grafospenna, men däremot nog refillpatrontusch. Med tusch ritade man inte längre på genomskinligt papper utan på plast. Kristina och Ulla kommer båda väl ihåg att tuschen kunde läcka och kladda till det, men visst gick arbetet fortare. Kartritarna använde ritbord, som kunde justeras uppåt och nedåt för att ge den bästa arbetsställningen. – Fel och tuschkladd skrapade vi bort med rakblad. Plasten kunde slitas och då fäste tuschen inte längre. Någon gång gick det till och med hål på plasten, berättar Ulla. Utmanande reformer

Till Borgå Elnäts område hör utöver Borgå en del av Borgnäs och Lovisa. Fjärrvärmenät har Borgå Energi i Borgå och dess28

Ulla Wiksten har en trevlig arbetsmiljö i den översta våningen i Borgå Energis kontorsbyggnad.


i arbetet

Kristina Englund håller uppgifterna om näten uppdaterade.

”Ritbord använder man inte längre, arbetet görs elektroniskt med dator.” utom i Lovisa. Ritbord använder man inte längre. Arbetet görs elektroniskt med dator. Integra var det första programmet som togs i användning för ändamålet. Det skedde 1997 och nu använder man Teklasystemet. Det har varit svårt att ta till sig den nya tekniken, för den ha betytt stora förändringar. Av Kristinas arbetstid går lejonparten nuförtiden till att uppdatera Tekla. – Jag håller uppgifterna om näten uppdaterade, uppdaterar nya kunders ledningar, jordkablar och nät. Det här gör jag i huvudsak hela dagen om det inte råkar sig så att vi har kabelvisningar för

kunder. Sådana ordnar vi på tisdagar och torsdagar, men vid behov också däremellan. Kartritarna förmedlar kartor över elledningar och fjärrvärmerör åt kunderna. Den moderna kopieringsmaskinen är till stor hjälp. Tidigare var det klippa och tejpa -metoden som gällde. Ulla tycker att just kundbetjäningen är det bästa i jobbet. Numera tar kunderna visserligen mest kontakt med e-post. – Men visst sticker sig också någon ännu in av gammal vana, ler hon. 29


i

an

hör nfo n

sammanställd av seppo iisalo

Stugan i vinterskick!

check • Dra ut stöpslarna och stäng av strömmen från elmätaren.

• Om du har för avsikt att hålla en basvärme på + 10 C i stugan under vintern kan du räkna med att elförbrukningen är ungefär hälften av vad den vore vid upprätthållande av normal rumstemperatur.

• Skydda elapparaterna mot fukt. Ta hem åtminstone de känsligaste elektroniska apparaterna till vintern.

• För att spara energikostnader lönar det sig att hålla det torrt inne i stugan under fuktiga höstar och vårar. Då väd-

• Om stugan inte är vinterbonad lönar det sig vanligen inte att lämna värmen på över vintern.

30

ret är fuktigt är mögelfaran som störst och då borde man hålla innomhustemperaturen 3-5 grader över utomhustemperaturen. • På vintern får temperaturen i stugan sjunka under noll, mögel växer inte i köld.


Skydda elapparaterna mot åska Dagens teknik är känsligare än tidigare för överspänning förorsakad av åska. • Lättast skyddar du elapparaterna genom att dra ut stöpseln när det börjar åska. Ett gammalt beprövat sätt - ett blixtnedslag skadar inte en apparat, som inte är kopplad till elnätet. • Den känsligaste elektroniken i hemmet kan du skydda med ett överspänningsskydd mellan apparaten och eluttaget. Det här är ett bra skydd för datorer, datanät, televisionsapparater, luftvärmepumpar etc. Ett överspänningsskydd kostar från några tior uppåt. • Elapparater, som kontinuerligt behöver ström, är värda att utrustas med UPS (oavbruten elmatning, från engelskans Uninterruptible Power Supply), som tryggar en jämn strömförsörjning under korta strömavbrott och då det sker variationer i matningsspänningen. UPS:en kopplas liksom överspänningsskyddet mellan elapparaten och eluttaget. • Det bästa skyddet mot överspänning får du om du dessutom låter installera ett kombinerat skydd i huvudelcentralen. Det kostar från ca 500 euro uppåt. Obs! Ett sådant skydd får endast installeras av en behörig elektriker.

Det lönar sig att förse känsliga elapparater, som kontinuerligt behöver el, med en UPS-apparat, som tryggar en oavbruten och jämn elmatning.

Lönar det sig att stänga av strömmen med huvudströmbrytaren?

Att stänga av huvudströmbrytaren i byggnaden ger inte ett hundraprocentigt skydd eftersom den spänning, som blixten åstadkommer, är så hög att den kan hoppa över strömbrytaren. Därför är det säkrast att dessutom dra ut stöpslarna från dator, tv, mikro, trådtelefon och liknande apparater.

bild: Eaton

Glömde du att testa brandvarnaren? ENERGISPAR-

VECKAN

Energisparveckan firas i år den 7-13.10.2013. Kampanjen fäster uppmärksamhet vid energisparande och energikonsumtionsvanor. Delta också du!

Fastän brandvarnaren varit obligatorisk i alla bostäder redan i över tio år saknas den ännu i många hem – eller åtminstone kommer man inte ihåg att testa den regelbundet. Nu kunde det vara dags att göra det. Det är lätt att kontrollera att den fungerar: om det hörs ett pipande ljud när du trycker på testknappen är varnaren i skick. • Brandvarnaren meddelar själv med en upprepad, kort ljudsignal pip…pip…pip när batteriet håller på att ta slut. Senast då skall batteriet ersättas med ett nytt. • Tumregeln är att batteriet skall bytas

årligen. • Kom ihåg att brandvarnaren fungerar och varnar för eldsvåda bara om det finns ström i batteriet. www.pelastustoimi.fi

31


N yt t PB E Sammanställd av Rolf Gabrielsson

Visste du att du via Min energi -tjänsten kan följa med din elförbrukning med en timmes noggrannhet?

Min Energi-tjänsten

har fått ett bra mottagande

Min Energi -tjänsten togs i bruk i fjol och har fått god respons, uppger mätningschef Tomas Nordström. Med dess hjälp kan man med rent av en timmes noggrannhet följa med sin egen elförbrukning och lära sig att använda elen mer planmässigt och kostnadseffektivare än tidigare. – Samtidigt ser man lättare var det går att spara och sparåtgärdernas verkan syns också snabbt, konstaterar Nordström.

av vinterstormar eller rikliga snöfall inte nödvändigtvis kommer till nätbolagets kännedom förrän invånarna återvänder till sina fritidsvisten. – Fjärravläsningen gör det möjligt för oss att checka situationen när som helst och vid behov skrida till åtgärder, säger Borgå Elnät Ab:s verkställande direktör Magnus Nylander.

Lätt att använda Det är lätt att börja använda den avgiftsfria tjänsten. – Man går in på Borgå Energis hemsidor – www.borgaenergi.fi – och klickar där på Min Energi -ikonen. Sedan väljer man kundrapportering och registrerar sig med hjälp av kundnummer och förbrukningsplatsens nummer, vilka framgår av elräkningen, råder Nordström. Efter det här kan man återvända till första sidan och i menyn välja till exempel elförbrukningsrapporter. På skärmen öppnar sig en stolpgraf, som visar elförbrukningen. Man kan välja månatlig, daglig eller timvis förbrukning. Föregående dags avläsningar är tillgängliga från och med middagstid följande dag. Och det här är inte de enda fördelarna. Nordström nämner till exempel möjligheten att sätta larmgränser för elförbrukningen. Om förbrukningen stiger över larmgränsen får kunden ett e-postmeddelande om saken. – En sommarstugeägare, som håller en basvärme på i stugan, kan via Min Energi -tjänsten kontrollera att värmen fungerar som den skall, och slipper åka till stugan för den sakens skull.

Hjälper skärgårdens fritidsbosatta Tack vare fjärravläsningen är det lättare än tidigare för Borgå Elnät att till exempel lokalisera stormskador. Det är till stor nytta i synnerhet i skärgården, där elfel i stugor och fritidsbostäder till följd

32

Med Min Energi -tjänsten kan man följa med hushållets elförbrukning på månads-, dags- eller timnivå.


Borgå Energi betjänar! Realtidsinformation om elfel per sms Som användare av sms-tjänsten får du kl. 07-22 information i realtid om elavbrott på grund av fel eller planerade arbeten. Avbrottsinformationen gäller högspänningsnätet. Borgå Energi använder i allt större utsträckning internet, e-post och sms för att så omfattande som möjligt kunna täcka sina kunders behov av information då störningar uppstår i eldistributionen. Det är också målsättningen med den nya elmarknadslagen, som träder i kraft i höst. Lagen stadgar en skyldighet för innehavaren av elnätet att omedelbart informera elkonsumenterna ifall eldistributionen avbryts i betydande omfattning, till exempel i situationer då störningarna är omfattande. Distributionsnätets innehavare är dessutom skyldig att ge en bedömning av hur länge avbrottet varar och hur omfattande det är. – En god kundbetjäning förutsätter ju redan att kunderna så fort som möjligt får information om störningar och deras längd. Det har varit ledtråden för oss när vi effektiverat vår störningsinformation, säger driftschef Mikael Hämäläinen.

mellanbladet Avbrottsinfo på våra hemsidor.

Info om avbrottsområdet med ett klick På våra hemsidor finns också en avbrottskarttjänst, som fritt står till allas förfogande. – Den togs i bruk för ungefär ett år sedan. Kundresponsen har varit god, berättar Hämäläinen. – Kartan visar avbrottssituationen i realtid. Genom att klicka på avbrottsområdet på kartan eller i förteckningen får man mera detaljerad information och också uppgifter om hur länge reparationerna beräknas pågå, säger Hämäläinen.

Börja använda vår avgiftsfria sms-tjänst Genom att registrera dig i vår meddelandetjänst får du information om störningar och planerade serviceavbrott till din mobiltelefon eller e-post. Vi sänder dig ett meddelande om elavbrottets orsak och dess beräknade längd. Du kan beställa tjänsten via KolibriExtra -tjänsten,

E-faktura ersätter direktdebiteringen Direktdebiteringen av räkningar upphör i enlighet med en EU-förordning senast den 31.1.2014. Borgå Energi har förberett sig för det här i god tid och ändrar direktdebiteringen till antingen e-faktura eller direktbetalning. – Om kunden godkänner faktureringsändringen behöver han eller hon inte göra något. Vi gör ändringen i samarbete med kundens bank, förklarar Borgå Energis ekonomi- och förvaltningsdirektör Merja Wilkman. Kunderna får i början på hösten ett meddelande med närmare uppgifter om den kommande ändringen. E-fakturan sänds till kundens nätbank, där den kan sättas till automatisk betalning. Alternativt kan kunden själv godkänna fakturan.

Inga nya kostnader Direktbetalning är enligt Merja Wilkman avsedd för kunder, som inte använder nätbank. – Den fungerar på samma sätt som den nuvarande direktdebiteringen. Kunden får uppgifter om räkningen på önskat sätt, till exempel per post. Banken, som fått en kopia av räkningen, debiterar den sedan automatiskt från kundens konto på förfallodagen. För en nätbankskund är e-fakturan det bästa alternativet. Enligt Wilkman kan den tas i bruk redan nu. – När man kompletterar e-fakturan med automatisk betalning är räkningen lika lätt att betala som med direktdebiteringssystemet. Att ändra direktdebiteringen till e-fakturering medför inga nya kostnader eller bankavgifter.

tar man i bruk via ikonen Tjänsten elavbrottsinfo till mobilen .borgaenergi.fi www , på första sidan på hemsidan

El till bostaden på studieorten kan köpas av Borgå Energi Att börja studielivet och flytta hemifrån innebär ofta en stor omställning i den ungas liv. Plötsligt skall man stå på egna ben och sköta om en hel del praktiska saker, till exempel el, som man inte behövt tänka på så länge man bott hemma. Elektriciteten kan ingå i studiebostadens hyra eller också skall hyresgästen själv ingå ett elavtal. Ett sådant kan man sluta med vilket elsäljande bolag som helst. En studerande från Borgå kan köpa sin el av Borgå Energi även om han eller hon bosätter sig i till exempel Åbo. – Vi kan sköta hela avtalsprocessen, hjälpa den studerande med själva avtalet och förklara vad man betalar för och åt vem. Vi ger också råd om hur man kan spara energi, berättar Janette Englund. Hon poängterar att det är viktigt att man kontaktar elbolaget i god tid före inflyttningen för att försäkra sig om att inga tilläggskostnader uppkommer för en eventuell påkoppling av elektriciteten. – Olika bolag har litet olika regler och tariffer och därför är det idé att göra ett avtal genast då man vet inflyttningsdatum, råder Englund, som svarar för Borgå Energis elförsäljning till privatkunder.

33


Borgå Energi