Issuu on Google+

kraftverket vår granne 2 | 2011

Kärnsäkerhet

5 Radon – Hemmets objudna gäst 6 Vindkraftverken kommer 16 Energikurs för gymnasister 16 Effektiva energispartips

et

ft

rk

ra

K

e

e

K

ra

ft

ve

rk

e ve t vå rk r v et gr gr år a g an ra vå nn r ne n n g e

18 Lovisas fiskar


| innehåll |

3 4 6 8 12 13

| Ledare |

Grannar: Med glimten i ögat Aktuellt Elbilar, radonmätning Vindkraftverken kommer Säkerheten framför allt Fart och fläng

Kärnkraften måste vara säker

Aktuellt Årsrevision, höstenergi

14 Kärnjänget i fokus 16 Energikurs för gymnasister 17och Mittuppslaget Lovisas fiskar

Kärnkraftverksolyckan i Fukushima i Japan väckte livlig diskussion om säkerheten vid kärnkraftverken. Man måste självfallet kunna lita på säkerheten och på att kärnkraftverken inte medför fara för människor eller miljön. Fortum har alltid betonat säkerheten och arbetat långsiktigt för att mins-

8

ka riskerna. Olyckan i Japan aktualiserade väderleksförhållandenas och andra externa faktorers inverkan på kärnsäkerheten. Vid planeringen, byggandet och förbättringen av kärnanläggningar bedömer man vilka externa faktorer som bör beaktas. Byggnaderna, konstruktionerna och systemen dimensioneras efter kravbilden med tillräckligt stor säkerhetsmarginal. Det är ännu oklart varför detta inte hade gjorts i Fukushima. Om man vill kan man naturligtvis måla upp hotbilder som överskrider planeringskriterierna. Trots att händelser som motsvarar dessa hotbilder är ytterst osannolika är de teoretiskt möjliga. I många länder, även i Finland, har man satsat mycket på förebyggandet av allvarliga kärnolyckor. Hos oss inser man ändå att man trots alla åtgärder inte helt kan utesluta risken för en allvarlig olycka. På 1990-talet modifierades kärnanläggningarna i Finland och Sverige så att de har förutsättningar att klara ett allvarligt haveri med skador på reaktorhärden utan betydande radioaktiva utsläpp. Fortum har en tilltro till att den säkerhetsbedömning som görs för närvarande visar att Lovisa kraft-

Kraftverket vår granne är Fortum Lovisa kraftverks granntidning som delas ut till närområdets hem.

verk är säkert. Det finns dock alltid

Redaktionsråd: Heli Kurki, Anne Muhonen, Peter Tuominen Chefredaktör: Peter Tuominen, peter.tuominen@fortum.com Utgivare: Fortum, Lovisa kraftverk Atomvägen 700, PB 23, 07901 Lovisa, växel: 010 4511 www.fortum.com

kommer vi, intill sista driftdagen, att fortsätta vårt långsiktiga arbete för att ytterligare förbättra säkerheten vid Lovisa kraftverk. Vi vill vara värda lovisabornas förtroende. Peter Tuominen Chef, samhällsrelationer

bild: päivi ahvonen

Redaktion: peak press & productions oy Redaktionschef: Seppo Iisalo AD: Milla Ketolainen Redaktörer: Päivi Ahvonen, Reija Kokkola, Ulla Ora Svensk översättning: Staffan Möller Pärmbild: Hanna Neuvonen Tryckeri: Art-Print

utrymme för förbättring och därför


grannsämja Text: päivi ahvonen | bild: peak press

... 99, 100, 101, 102, 103 ... Grannens pojkar spelar fudis, som de själva säger. Flickorna spelar futis. – Kom med och sparka boll, säger någon. Kärt barn har många namn. Trots att Harri Isotalo har spelat fotboll sedan han var sex år gammal har intresset för grenen inte falnat. Idag håller han ångan uppe genom att träna FC Lovisas juniorer som Fortum-tutor. Harri Isotalos motto ”full fart med glimten i ögat” är en utmärkt devis också för grannarnas barn. www.fortumtutor.fi/

Kraftverket vår granne 3


aktuellt SAMMANSTÄLLT AV seppo iisalo

fortum oyj / Juha Saastamoinen

Kontrollera din elförbrukning Kontrollera dina elförbrukningsvanor med hjälp av gör-det-själv-energisynen Elvari. Elvari hjälper dig att kartlägga husets energiförbrukning och ger råd om förnuftig energianvändning. Tjänsten finns på Motivas webbsidor på adressen www.motiva.fi

Elbilarna kommer Redan över 100 laddningsstationer Fortum förbereder sig för utbredd användning av elbilar genom att planera och inrätta ett laddningsnät och ett betalningssystem. Idag har Fortum över hundra allmänna laddningsstationer för elbilar i Norden. I Finland kan elbilen laddas på Fortums stationer i Helsingfors, Esbo, Kurikka, Tammerfors, Uleåborg och Åbo. Läs mer på webbadressen www.chargedrive.fi Laddning på 15–20 minuter I september öppnades en punkt för testning av olika typer av laddningsstationer framför Fortums huvudkontor på Kägeludden i Esbo. De nya snabbladdningsstationerna förkortar laddningstiden från 6–8 timmar till cirka 15–20 minuter. Över 1 600 kilometer på en laddning

Har du energi? Fortums lekfulla test visar om du har den nya generationens energi: ett öppet och nyfiket sinnelag, förmåga att tillsammans med andra ta emot utmaningar och vilja att utveckla din kompetens. Den finskspråkiga testen Urapolku ja opiskelijat (Karriär och studier) för skolelever finns på webbadressen http://fortum.inoob.fi/Employer_Image/

Den tyska elbilen Schluckspecht har slagit nytt distansrekord genom att rulla hela 1 631,5 kilometer på en laddning. Bilen kördes av fyra förare och resan räckte sammanlagt 36 timmar och 12 minuter. Batteriet laddades inte under tiden.

Mot en utsläppsfri framtid Fortum tror att framtidens energisystem bygger på

Fordon för alla senast år 2022

CO2-fri elproduktion och energieffektivitet. ”Vägkartan”

Enligt en undersökning gjord av konsult- och expertföretaget Ernst &

i Fortums rapport om hållbar utveckling 2010 beskriver

Young bedömer världens ledare att elbilen får sitt definitiva genombrott

företagets utvecklingsarbete i riktning mot ett solsam-

omkring år 2022. Senast då blir elbilen ett fordon för gemene man.

hälle med utsläppsfria och aldrig sinande energikällor. Läs rapporten på webbadressen http://verkkojulkaisu.viivamedia.fi/fortumvskswe/hallbarhetsrapport2010/10

4 Kraftverket vår granne


Schaktningen slutförd Utvidgningen av Lovisa kraftverks slutförvaringsutrymme för driftunderhållsavfall och det därmed förbundna

byggnadsarbetet har slutförts. Det nya bergsutrymmet på 110 meters djup omfattar ett mellanlager och en förbindelsetunnel. Utrymmets volym är cirka 15 000 kubikmeter. Utvidgningen ökar användbarheten och säkerheten hos kraftverkets underjordiska utrymmen. ”Avsikten är att ta utrymmet i bruk i början av år 2012 när installationsarbetena är slutförda”, säger gruppchef Mirkka Ek som ansvarar för hanteringen av kraftverkets driftavfall.

Radon (Rn) = radioaktiv gas

Råd för husbyggare • Täta fogen mellan markskivan och sockeln med bitumen. • Täta genomföringarna i skivan. • Dra för säkerhets skull ett radonrör och en ventilationskanal ända upp till yttertaket. • Aktivera radonröret med hjälp av en takfläkt om radonhalten överstiger 200 Bq/m3.

Hösten lämpar sig väl för radonmätning Strålsäkerhetscentralens mätningar visar att radonhalten i småhusen i Lovisa ofta överskrider gränsvärdet. Radonhalten i inomhusluften varierar mellan

olika områden. Halten är högst på och i närheten av grusåsar och lägst på kompakt lermark. Byggsättet inverkar också på radonhalten. Radon kan inte registreras av våra sinnen och gasen ger varken värk eller andra symtom. Radonmätning är det enda sättet att säkerställa att den egna inomhusluften inte innehåller en sådan halt radongas som ökar risken för lungcancer. Lätt och behändigt

Hösten lämpar sig väl för radonmätning. Proceduren är lätt. Det enda man behöver göra är att kontakta Strålsäkerhetscentralen som skickar en mätdosa stor som en tändsticksask. Dosan placeras i husets längst

Stuk / Tiina Jutila

• Om du väljer en ventilerad bottenplatta se då till att den är tät och att ventilationen följer byggnormerna.

Radonisotopen Rn-222, som uppstår när uran i berggrunden sönderfaller, står för största delen av bakgrundsstrålningen. Radonhalten i Finland hör till Europas högsta.

ned belägna bostadsvåning, till exempel på bokhyllan i vardagsrummet eller i ett sovrum. Dosan får stå i två månader. Därefter returneras den till Strålsäkerhetscentralen (STUK), som utför radonanalysen. Svaret skickas till beställaren inom några veckor. Det handlar inte om något dyrt nöje – mätdosan kostar 43 euro hos STUK. STUK:s rekommendationer

Om radonhalten överstiger 400 Bq/m3 rekommenderar STUK bostadsägaren att vidta åtgärder för att sänka halten. Om radonhalten överstiger 200 Bq/m3 rekommenderar STUK ändamålsenliga, lätt utförda åtgärder för att sänka halten. Radonhalten i nya bostäder bör vara lägre än 200 Bq/m3. “Ju högre radonhalten är, desto snabbare lönar det sig att vidta åtgärder för den egna hälsans skull. Det finns välfungerande metoder som inte är särskilt dyra”, säger forskningsprofessor Hannu Arvela på Strålsäkerhetscentralen. • Ytterligare information: www.stuk.fi/sateilytietoa/oikopolut/radon/ Man kan beställa radonmätning via webbsidorna, som också innehåller en förteckning över företag som utför radonreparationer.

Kommun

Över 200 Bq/m3

Över 400 Bq/m3

Över 1000 Bq/m3

Taipalsaari

68 %

39 %

11 %

Lovisa

61 %

35 %

10 % 13 %

Lahtis

57 %

32 %

Pyttis

54 %

31 %

9 %

Lappträsk

54 %

27 %

7 %

Askola

53 %

24 %

9 %

Tammerfors

46 %

22 %

9 %

Teckning: jukka salminen

De högsta radonhalterna i småhus i Finland

Källa: STUK Radonmätningar gjorda med Strålsäkerhetscentralens mätdosor. Sammanlagt 87 000 mätningar.

Kraftverket vår granne 5


Utvecklingen av testparken i Lovisa ligger Fortums vindoch vågkraftschef Sebastian Johansen varmt om hjärtat.

| Förnyelsebar energi | Text: seppo iisalo | bild: janne lehtinen Teckning: jukka salminen | karta: milla ketolainen

Ny teknik testas vid vindkraftverken i Lovisa Om några år byggs 2-3 ultramoderna vindkraftverk vid Atomvägen i Lovisa. Med hjälp av vindkraftverken samlar Fortum in information om vindkraftverkens funktion och beteenden i finländska förhållanden. Ursprungligen planerades upp till tio vindkraft-

ningar”, säger Fortums vind- och vågkraftschef Se-

verk i Björnvik, men antalet visade sig vara för stort

bastian Johansen.

i förhållande till områdets storlek. ”Den noggrannare kartläggningen visade att bull-

6 Kraftverket vår granne

Intressant projekt

ret skulle överstiga den tillåtna gränsen i områdena

Sebastian Johansen berättar att projektet är intres-

med fritidsbostäder och att säkerhetsavståndet till

sant i flera avseenden.

landsvägen och kraftledningarna skulle bli för kort.

”Vindkraftverken i Lovisa fungerar som testlabo-

Lokalbefolkningens åsikter beaktades också. Slut-

ratorier. Vi undersöker olika tekniska lösningar som

satsen blev att området rymmer högst tre anlägg-

höjer produktiviteten utan att bullerolägenheterna


Rotor

Maskinrum

Torn

Fundament

Vindkraftverken i Lovisa är onshoreanläggningar med effekten 2–5 megawatt. Vindkraftverken har tre vingar och horisontell axel. Rotorn vrider sig med vinden. Tornens höjd är 90–130 meter.

Lovisa centrum

Atomvägen

Reservering för vindpark

Vindkraftverken byggs på ett för ändamålet reserverat område i Björnvik i närheten av Lovisa kraftverk.

Hästholmen

Vindkraftens fördelar och nackdelar

Fortum har flera projekt Fortum planerar sex stycken landbaserade vindkraftparker i Finland: i Lovisa, på Bergö, i KuolavaaraKeulakkopää, i Kalajoki, i Joukhaisselkä och i Ijo. I Sverige deltar Fortum i två projekt gällande landbaserad vindkraft. I vindkraftsparken i Blaiken i norra Sverige planeras upp till 100 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på maximalt 250 megawatt. Blaiken blir en av Europas största landbaserade vindkraftsparker.

Fördelar Förnyelsebar energikälla Inga koldioxidutsläpp Möjlighet att utöka kapaciteten avsevärt i Finland Lämpar sig för decentraliserad energiproduktion

ökar, köldens inverkan på vindkraftverken och hur

samt förekomsten av bland annat fladdermöss. Ing-

underhållet skall utformas och optimeras.”

et sådant som talar emot byggandet av vindkraftver-

Närheten till kärnkraftverket ser Sebastian Johan-

Lätt att avveckla

ken har framkommit.

sen som en klar fördel. ”Kärnkraftverket har gott om

För området gäller en delgeneralplan med rätts-

kompetent personal som kan utföra bland annat un-

verkan. I planen, som godkändes år 2008, finns en re-

derhållsarbeten.”

servering för ett vindkraftsområde. Lovisa stad och

landskaps- och

Fortum har redan avtalat om arrendevillkoren.

miljökonsekvenser

Minimering av bullerolägenheterna

Planläggningsprocessen pågår. ”Delgeneralpla-

Nackdelar Eventuella buller-,

Lönsamheten

Anläggningarna har ännu inte beställts, men upp-

nen förutsätter en detaljplan. Avtalet om att inle-

beroende av

handlingskriterierna är klara: priset på producerad

da planläggningen är under arbete. Detaljplanen

samhällets stöd

energi, bulleregenskaperna, tillämpligheten i andra

utarbetas av en konsult och Fortum står för kost-

projekt och de tekniska lösningarna.

naderna”, säger Lovisas stf. stadsarkitekt Anneli

Sebastian Johansen anser att produktutvecklingen

Naukkarinen.

Fungerar inte överallt Fungerar inte som enda produktionsform

inom vindkraftssektorn inger hopp. Bullerolägenheter-

Konkurrensutsättningen och upphandlingen kan

na har varit föremål för intensiv forskning framförallt i

ske under hösten 2012, förutsatt att planläggningen

Tyskland, där antalet lämpliga byggplatser börjar tryta.

och tillståndsförfarandet följer tidsschemat. Om så är

”Vindkraftverkens rotorer har utvecklats. De nya

fallet kan vindkraftverken byggas år 2013 och eventu-

Kuster, havsområden,

ellt tas i bruk redan i slutet av samma år.

öppna fält som vetter

anläggningarna kan förses med styrprogram som anpassar effekten och vingarnas vinkel till rådande vindförhållanden. Tekniken minskar bullerolägenheterna i synnerhet på läsidan.” Var står vi nu?

”Tidsschemat är preliminärt eftersom etapperna är många”, påpekar Sebastian Johansen.•

Relativt höga driftskostnader

mot havet, höga kullar samt bergssluttningar och -toppar med en genomsnittlig vindhastighet på 5,5–7,5

Under sommaren har Björnvik varit föremål för na-

m/s är de bästa platser

turkarteringar i syfte att kartlägga floran och faunan

för vindkraftverk.

Kraftverket vår granne 7


| Säkerheten | Text: Seppo Iisalo | flygfoto: hanna neuvonen

Säkerheten framför allt

Vad gör man om vattnet i Finska viken mot alla fysikaliska odds stiger med över tre meter? Vilken inverkan har en flera veckor lång värmebölja med temperaturer över + 40°C? Vad händer om kärnkraftverkets elmatningssystem drabbas av sådana samtidiga och successiva störningar som man bedömt vara omöjliga?

8 Kraftverket vår granne


Strålsäkerhetscentralen (STUK) bad i augusti om

redskap för olika naturfenomen blir klar senast i mit-

en nationell tilläggsutredning gällande säkerheten

ten av december. I slutet av oktober färdigställer For-

vid kärnkraftverken. Utredningen är en fortsättning

tum sina utredningar för EU stresstesterna. Motsva-

på den utredning som Fortum tillställde STUK efter

rande utredningar görs vid alla kärnkraft inom EU.

kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan i våras. När rapporten publicerades i maj konstaterade

Utredning på 14 punkter

STUK att inga sådana nya riskfaktorer eller brister

I Strålsäkerhetscentralens omfattande nationella til�-

som skulle kräva omedelbara säkerhetsförbättringar

läggsutredningsbegäran stipuleras om 14 olika utred-

har framkommit vid Lovisa kraftverk.

ningar och åtgärdsplaner. Dessa omfattar bland annat:

Trots detta beslöt Fortum att fortsätta forsknings-

– En åtgärdsplan för säkerställande av värmeöver-

och utredningsarbetet gällande kraftverkets bered-

föringen från bränslet till den slutliga värmesänkan

skap för avvikande förhållanden.

(havsvattnet eller atmosfären) vid externa hotsitu-

– Det arbetet kommer väl till pass nu när Strålsäkerhetscentralen efterlyser en ny utredning, säger Fortums kärnsäkerhetsdirektör Matti Kattainen.

– En åtgärdsplan inklusive tidsschema gällande beredskapen för extremt högt vattenstånd.

Den detaljerade utredningen om kraftverkets be-

>

ationer.

– En åtgärdsplan inklusive tidsschema för restvär-

>>

Fortum gör i höst en preciserad utredning om kärnkraftverkets beredskap för extrema naturförhållanden och störningssituationer.

Kraftverket vår granne 9


Vi vill arbeta fördomsfritt och självkritiskt. mekylningen i reaktorbyggnadens bränsleförvarings-

– Vindförhållandena på Finska viken har varit fö-

bassänger vid förlust av kraftverkets process-, el- och

remål för flera omfattande undersökningar. Man

automationssystem.

har också studerat vågrörelserna och den så kalla-

Utredningsbegäran omfattar även en kartläggning

de badkarseffekten. Därtill har sjöfarare gjort ob-

av hur säkerhetssystemen påverkas av strängare kyla

servationer under flera sekel. Man känner alltså till

och högre temperatur än de som ligger till grund för

havsytans beteende mycket väl. Effekten av föränd-

de nuvarande planerna.

ringar är störst längst in i Finska viken, alltså utanför S:t Petersburg.

Svar på alla frågor

Matti Kattainen påpekar att vatten inte uppstår ur

Avdelningsdirektör Matti Kattainen berättar att For-

intet. Finska viken innehåller en viss mängd vatten

tum besvarar samtliga frågor och utarbetar precise-

som inte kan öka dramatiskt.

rade planer under hösten. De preciserade planerna tillställs STUK senast i mitten av december.

– Finska vikens djupaste områden är 80–100 meter djupa, vilket innebär att havsområdet är betydligt

Matti Kattainen

Enligt Matti Kattainen är säkerställandet av vär-

grundare än de flera kilometer djupa världshaven.

Ålder: 43 år

meöverföringen från bränslet till havet eller atmos-

Också av den orsaken kan en tsunami lik den som in-

fären vid hotsituationer mycket intressant.

träffade i Japan inte drabba oss.

Utbildning: Diplomingenjör (TKK, Teknisk fysik)

– Enligt dagens planer avleds värmen till havet, men även luftkylning är möjlig. På ingenjörsspråk talar vi

Matti Kattainen berättar att Fortum beaktar händelserna i Japan även i detta avseende.

om en värmesänka, det vill säga att värmen överförs

– Vi har alternativa handlingsplaner även för de

till atmosfären. Sådan kylning kan behövas om vär-

mest osannolika översvämningsförhållandena, till

men inte kan avledas till havet på grund av till exem-

exempel byggandet av en skyddsvall runt kraftver-

pel en tankerolycka på Finska viken.

ket. Idag är det ännu för tidigt att tala om förverkli-

Kraftverket har vattenkylda nöddieslar och tre

gandet, men tekniskt är det möjligt.

luftkylda dieselgeneratorer. Två av dieselgenerato-

Matti Kattainen säger att det enligt gjorda utred-

rerna kan användas för laddning av säkerhetsmäs-

ningar inte finns fog för att ha beredskap för ett vat-

sigt viktiga batterienheter. Nöddieslarna kan ersättas

tenstånd som överstiger det normala med fem me-

med en luftkyld dieselgenerator och direkt elförsörj-

ter eller för en lång värmebölja med temperaturer

ning från vattenkraftverket i Abborrfors.

över + 40°C.

– För närvarande bedömer vi vilka andra fysiska säkerhetsförbättringar som kan göras. Matti Kattainen nämner också säkerhetsförbätt-

– Däremot finns det skäl att ha beredskap för sådana avvikande vattenstånd och värmeböljor som rimligen kan drabba Lovisa, säger han.

ringen gällande reaktorbyggnadernas förvaringsbassänger för använt kärnbränsle. –  Vi utarbetar en åtgärdsplan för förvaringsbassängernas restvärmekylning i en situation där den normala kylningen är ur funktion under en längre tid, till och med flera veckor.

Säkerhetstänkande i ryggmärgen Matti Kattainen påpekar att säkerheten vid Lovisa kraftverk har varit och är mycket god. – Trots det goda säkerhetsläget och det idoga säkerhetsarbetet under decenniernas lopp, granskar vi regelbundet säkerhetsaspekterna både förutsätt-

Översvämningsberedskap

ningslöst och kritiskt. Vi funderar ständigt på vad vi

Lovisa kraftverk klarar upp till tre meters vatten-

kan göra ännu bättre, säger han.

ståndshöjning. Den största höjningen hittills inträf-

Kärnsäkerhetsdirektören berättar att Fortums

fade i januari 2005 när vattenytan steg med unge-

kungstanke är säkerhet, även när det gäller affärs-

fär 1,7 meter.

verksamheten.

Vad händer om vattenståndet mot alla odds stiger

– Säkerhetstänkandet finns i ryggmärgen hos hela

med tre eller till och med fem meter? Hur går det för

personalen. Vi försäkrar oss också om att alla nya an-

kraftverket? Hur går det om Helsingfors strandområ-

ställda lär sig detta tänkande. •

den, centrum och metronät dränks i vatten?

10 Kraftverket vår granne

Sommarjobb på Lovisa kraftverk under årsrevisionen 1991 Diplomarbete för Fortum (dåvarande IVO) åren 1992–93, ”på den vägen är det” Sedan år 2008 direktör för avdelningen Nuclear Safety på Kägeludden


bild: Linda varoma

Bra utgångsläge Fortums Lovisa kraftverk sysselsätter över 500 personer med hög kompetens inom kärnkraftens olika delområden. De nästan 200 kärnkraftsexperterna på huvudkontoret i Esbo jobbar främst med frågor gällande Lovisa kraftverk. En erfarenhetsgrupp bestående av experter från både Lovisa och Kägeludden följer med vad som sker vid andra kärnkraftverk. Gruppen förmedlar informationen till resten av organisationen i förebyggande syfte. Sammanslutningen för världens kärnkraftsproducenter, WANO (World Association of Nuclear Operators), förmedlar drifts- och tillbudserfarenheter mellan medlemmarna. Efter olyckan i Fukushima i Japan preciserade WANO vissa rekommendationer och anvisningar. Fortum deltar aktivt i WANO:s verksamhet.

Nöddieselgeneratorer 400 kV

Turbin

110 kV

Ånggenerator Värmeväxlare i systemet för restvärmekylning Generatorer

Kraftlinje från vattenkraftverket i Abborfors Kylvattenpumpar

Havsvattenkondensor

Reaktor

Teckningar: jukka salminen

Anslutning till stamnätet

Dieselreservkraftverk

Havsvattenkylning Dieseldrivna nödvattenpumpar

Luftkylare

Elförsörjningen till Lovisa kraftverks nödsystem har multipel säkerhet. Kraftverket har flera förbindelser till stamnätet, flera dieseldrivna nödgeneratorer och ett eget dieseldrivet reservkraftverk. Därtill har kraftverket nödmatarvattenpumpar med egna dieselmotorer som gör dem oberoende av extern strömförsörjning.

Som komplement till anläggningens havsvattenbaserade värmesänka övervägs luftkylning. Det heta vattnet från ånggeneratorn leds till en luftkylare, varifrån det leds tillbaka till ånggeneratorn via pumparna i systemet för restvärmekylning.

Kraftverket vår granne 11


”Full fart” Efter kärnkraftverksolyckan i Fukushima i Japan har det varit full fart på Lovisa kraftverk. Gruppchef Toivo Kivirinta fick skriva om programmet i sin kalender. Toivo Kivirinta Ålder: 31 år Utbildning: Diplomingenjör (TKK, Teknisk fysik) Sommarjobb på Strålsäkerhetscentralens laboratorium för naturlig strålning 2001 Praktikant och senare tillförlitlighetsingenjör i Fortums riskanalysgrupp 2002–2007

Toivo Kivirinta har Fortums möte efter olyckan i

främsta experter. I arbetet deltar en expert från var-

Fuksuhima i våras i färskt minne. Mötet hölls genast

je område.

efter olyckan i Fukushima och innan arbets- och nä-

Toivo Kivirintas uppgift är att övervaka att arbetet

ringsministeriet och Strålsäkerhetscentralen skick-

framskrider, att analysera utredningen bit för bit och

ade ut sin utredningsbegäran till kärnkraftverken.

att säkerställa att allting behandlas i den omfattning

”Ordförande inledde mötet med att be alla ta upp samtliga förbättringsförslag, även de små, som hade hamnat i skuggan av större projekt.”

som stipuleras i utredningsbegäran. – Mina planer för årets senare del förändrades i viss mån. Projektet har visat sig vara större än jag

Toivo Kivirinta tycker att det var ett utmärkt startskott för utredningsarbetet.

trodde, säger han. Toivo Kivirinta berättar att arbetet görs med rätt

– Under den följande månaden gjorde vi en grund-

inställning – fördomsfritt, självkritiskt och med be-

lig utredning om Lovisa kraftverks beredskap för ex-

aktande av allt som en problemsituation kan inne-

trema naturfenomen. Utredningen utmynnade i en

bära.

koncis huvudrapport med tio bilagor på allt från någ-

– Arbetet inleds med att granska en antagen pro-

Säkerhetsingenjör på Lovisa kraftverk 2007–

ra till tiotals sidor.

Chef för Lovisa kraftverks utbildningsenhet 2010–

Rätt inställning

ningen inte fungerade. Vi fortsätter djupare och dju-

Tilläggsutredningen, som infordrades av Strålsä-

pare enligt principen om försvar på djupet.

blemsituation och finna en lösning på denna. Därefter funderar man på hur man skulle handla om lös-

kerhetscentralen i augusti, görs av Lovisa kraftverks Så långt det går Ibland omfattar problemställningen så många samtidiga fel att utredarna får en känsla av att inget fungerar som det borde. Ett sådant teoretisk ”vad händer om”-resonemang kan upplevas frustrerande av till och med en så samlad ingenjör som Toivo Kivirinta. – Genom att resonera på det sättet får man allt att gå sönder. I verkligheten är en sådan situation ytterst osannolik, suckar han. Toivo Kivirinta vet att utredningen inte görs i onödan utan för att maximera säkerheten vid kraftverket. – Säkerheten är naturligtvis a och o vid ett kärn-

bild: Linda varoma

kraftverk, men man får absolut inte göra fysiska änd-

12 Kraftverket vår granne

ringsarbeten för lättvindigt. – Alla ändringsarbeten skall vara noga övervägda och väl planerade. Innan de görs skall samtliga experter konsulteras.


aktuellt SAMMANSTÄLLT AV Seppo Iisalo, Anne Muhonen

Årsrevisionen slutförd

Höstenergi genom motion

I år genomgick vardera enheten vid Lo-

Fortums höstkampanj, Vardagssteg, handlar om att

visa kraftverk en kort årsrevision.

höja konditionen. Via kampanjen uppmanas For-

Utöver det normala underhållet och

tums personal i Finland till rörelse och motion.

bytet av bränsle genomgick Lovisa 1

”Redan 30 minuters pulshöjande vardagssteg

bland annat ändringsarbeten på fil-

får oss att må bättre”, säger arbetshälsochef Pirjo

terkonstruktionerna i ånggenerator-

Hagman.

utrymmet, förnyelse av ställverkets 6

”Kampanjen ingår i programmet ForCARE som

kilovolts (kV) brytare samt öppning av

främjar arbetssäkerheten, personalens arbetsförmå-

ånggeneratorernas primärkollektorer

ga under hela karriären och styrningen av arbetshälsan

inklusive byte av tätningar.

vid Fortum”, berättar Pirjo Hagman.

höst-

energi

Årsrevisionen vid Lovisa 2 omfattade dels normalt underhållsarbete och byte av bränsle, dels byte av en reservdiesel och förnyelse av ställverkets 6 kV:s brytare. Utöver kraftverkets egen personal

Fortum fick internationell erkänsla Fortums arbete för främjande av hållbar utveckling och motverkande av klimat-

(500 personer) deltog cirka 750 under-

förändringen har fått betydande internationell erkänsla. Fortum rankades som

hålls- och granskningsexperter från 76

världens bästa el- och värmeproducent i indexet Carbon Disclosure Leadership

företag i årsrevisionen. Årsrevisioner-

(CDLI) med poängtalet 97/100. Fortum är det enda nordiska företaget i CDLI-indexet.

na står som garanti för trygg och stör-

Företaget godkändes därtill för nionde året i rad till Dow Jones index för hållbar

ningsfri elproduktion.

utveckling, DJSI World.

Norges olje- och energiminister Ola Borten Moe (andra från höger på bilden) besökte Lovisa kraftverk i juni tillsammans med sin politiska rådgivare Ivar Vigdenes. Ministern var intresserad av kraftverkets verksamhet och säkerhetsarrangemang. Lovisa kraftverks chef, Satu Katajala och direktör Timo Karttinen från Fortum fungerade som guider.

bild: ari haimi

Norsk minister i Lovisa

Kraftverket vår granne 13


| Kärntruppen | Text: reija kokkola | BILDER: ari haimi

Kärnarbete Strålskyddsövervakarnas uppgift är att skydda kraftverkspersonalen mot strålning och kontamination, alltså radioaktiv nedsmutsning.

En strålskyddsgrupp bestående av 13 personer ansvarar för strålsäkerheten hos den personal som arbetar inom övervakningsområdet på Lovisa kraftverk. Gruppen omfattar en gruppchef, en strålskyddsingenjör, en projektingenjör, åtta strålskyddsövervakare och två tvätteriarbetare. Till strålskyddsövervakarnas uppgifter hör att säkerställa att personalen inte rör sig inom områden med kraftig joniserande strålning utan övervakning. De radioaktiva systemen finns inom kraftverkets övervakningsområde, där alla bär med sig två dosmätare, en E- och en TL-dosimeter, som registrerar strålbelastningen. De elektroniska dosimetrarna avläses efter varje användning. De personliga stråldoserna sammanställs i månatliga rapporter som tillställs Strålsäkerhetscentralen. Strålskyddsutbildning för alla – Kraftverkspersonalens årliga stråldos varierar mellan 1 och 4 millisievert. Den naturliga bakgrundsstrålningen i Finland ger en årlig stråldos på 3-4 millisievert, alltså ungefär lika mycket, berättar strålskyddsövervakarna Taru Salmela och Jarno Tuominen. För att få beträda övervakningsområdet krävs kraftverkets introduktionsutbildning, som också omfattar strålskyddsutbildning. Ungefär tusen personer genomgår utbildningen varje år.

14 Kraftverket vår granne

Man lär sig mest under årsrevisionerna


för att till exempel byta en ventil får strålskyddsövervakarna en arbetsorder med information om utrymmets strålningsförhållanden och vad arbetet handlar om. – Vi mäter strålningen vid objektet med en doshastighetsmätare och objektets eventuella kontamination med en ytkontaminationsmätare. På basis av mätresultaten ger vi anvisningar om vilken skyddsutrustning som behövs vid arbetet, berättar Taru Salmela. Strålskyddsövervakarna kontrollerar och testar mätutrustningen regelbundet. Avklädningsrutin Kroppen skyddas med hjälp av ändamålsenlig skyddsutrustning, bland annat skyddshandskar, en pappersoverall, skoskydd och andningsskydd. I syfte att förhindra kontamination och spridning av radioaktivitet kan en gräns för extra skodon inrättas i utrymmet. – Om till exempel ett ventilrör konstateras vara radioaktivt kan det täckas med en blymatta innan arbetet inleds. När ventilen är bytt klär montören av sig skyddsutrustningen i förutbestämd ordning - först handskarna, sedan overallen och andningsskyddet och till sist skoskydden. – De kontaminerade plaggen kläs av i bestämd ord-

Vi ger anvisningar om skyddsutrustningen som behövs under arbete

ning för att skydda de rena kläderna. Lagom hektiskt Jarno Tuominen och Taru Salmela berättar att strålskyddsövervakarens arbete är givande och lagom hektiskt. Båda trivs med att jobba med människor och ansvaret sätter guldkant på tillvaron. Om till exempel den tvåhundra ton tunga reaktorn skall lyftas måste reaktorhallen av säkerhetsskäl tömmas på all personal som inte deltar i manövern. Lyftningen görs från ett strålskyddat kranrum. Jarno Tuominens och Taru Salmelas släktingar och vänner ser inget märkligt i deras arbeten, men ibland försöker någon vara lite lustig.

Taru Salmelas och Jarno Tuominens arbetsdagar är hektiska före och under årsrevisionerna när utbildningen är som intensivast. – Den externa arbetskraften är stor under avställningarna och då blir arbetsdagarna ofta långa, men det är då man lär sig allra mest.

– Jag lär inte behöva någon belysning hemma eftersom jag strålar så starkt, säger Taru med ett leende. Strålskyddschef Timo Kontio vill avfärda mystiken kring den radioaktiva strålningen. – I syfte att minimera hälsoriskerna bör den arbetsrelaterade stråldosen hållas nere. Det handlar egentligen om samma sak som att människor med

kvalitetsKontroll och testning

känslig hud bör undvika solstrålning. Strålningen

Strålskyddsövervakarna har tillgång till olika mätare

från omgivningen, den naturliga bakgrundsstrål-

med vilka personalens strålskydd säkerställs.

ningen, väcker inte alls lika starka känslor som strål-

Innan en montör går in på övervakningsområdet

ningen från ett kraftverk, säger Timo Kontio.

Kraftverket vår granne 15


an veck spar gi 011 ener lla 16.10.2 e n – io 0 1 at n ller Den infa

bild: Päivi ahvonen

Bada bastu och spara energi Bastun erbjuder skön avkoppling i sommarvärmen, i höstrusket och när kölden knäpper i knutarna på vintern. En vedeldad bastuugn ger de skönaste baden. En elektrisk bastu i familjebruk förbrukar lätt 1 000 kilowattimmar elektricitet, det vill säga ungefär lika mycket som hemmets underhållningselektronik sammanlagt.

| samhällsansvar | Text: ulla ora bild: päivi ahvonen

Gymnasister på energikurs Lovisa Gymnasiums 21 elever inledde en energikurs i september. Kursen arrangeras i samarbete mellan skolan och Fortum. Den 38 timmar långa kursen består av fyra moduler: energibranschens utmaningar och framtidens energiteknologier, vind- och vågkraft, vattenkraft samt kärnkraft. Undervisningen och grupparbetena omfattar basfakta om och olika teknologier inom energiproduktionen. Kursen avslutas med ett seminarium vid vilket arbetsgruppernas infopaket diskuteras. – Under kursen kartläggs energiproduktionens utmaningar och möjliga lösningsmodeller genom grupparbete, säger Fortums chef för samhällsrelationer Peter Tuominen.

Bekanta och mindre bekanta havsinvånare

Rektor Jan Lindh berättar att olika företag har deltagit i gymnasiets undervisning tidigare, men att det här är första gången ett företag arrangerar en hel kurs. – Vår syn på energiproduktionen är densamma som Fortums och vi vill väcka elevernas intresse för branschen, säger Jan Lindh. Enligt honom slår företagens och föreningarnas deltagande i undervisningen broar till samhället, vilket är viktigt med tanke på elevernas fortsatta stuEnergikursen är ett pilotprojekt även för Fortum, som aldrig förr har arrangerat den här typen av kurser. Peter Tuominen berättar att Fortum har för avsikt att ordna en en-

16 Kraftverket vår granne

bland annat sik, gös, abborre och gädda. Skärkniven, näbbgäddan och ullhandskrabban är

dier och kommande arbetsliv.

ergikurs också i Lovisas finska gymnasium.

I Lovisa fiskar man

mindre vanliga fångster.


Enligt Antti Kokkonen, som arbetar som expert på Motiva Oy, är ”alltid redo-ugnen” en stor energislösare. Han rekommenderar varmt att ugnen byts ut mot ett energisnålare alternativ om man inte badar bastu dagligen. Man bör undvika att ha bastuaggregatet påkopplat i onödan och när bastun väl är

varm bör man bada så snart som möjligt. För de allra flesta räcker en temperatur på 70–80 grader gott och väl. – Man behöver minsann inte ha dåligt samvete för att man badar bastu, men man bör undvika att ha aggregatet påkopplat i onödan, säger Antti Kokkonen. •

TOP 5

Så här minskar du din elförbrukning

1 Undvik att hålla ”alltid redougnen” påkopplad i onödan eller byt ut ugnen mot ett energisnålare alternativ.

2

Försäkra dig om god luftcirkulation under, ovanför och bakom hemmets kylapparater.

3

Om du har två kylskåp kan du göra det äldre till ett skåp för grönsaker och drycker och välja temperaturen +10°C.

Havsområdet i Lovisa är 906 km2, det vill säga nästan 100 km2 större än landområdet.

4

Låt diskmaskinen bli full innan du diskar.

5

Centrifugera tvätten effektivt så sparar du torkningsenergi.

Enligt Motivas expert Antti Kokkonen sparar man omkring 2 000 kilowattimmar, alltså ungefär 200 euro, per år genom att vidta dessa åtgärder.

| miljö | Text: Reija Kokkola bilder: Janne Lehtinen

Sommarens värme smekte Finska viken och soldyrkarna tog sig gärna ett och annat dopp i det ljumma vattnet. Fiskaren Mikael Lindholm i Söderby var däremot inte så förtjust i värmeböljan. – När ytvattentemperaturen stiger över +19°C är det

Pernåviken Lovisaviken

svårt att få fisk. Fisket hämmas också av ostlig vind. Det gäller hela Finska viken, säger Mikael Lindholm. Laxsäsongen inleds kring midsommar och fortgår till slutet av juli. Laxfångsterna har varit små, men vi får mycket braxen. Tyvärr anser finländarna fortfarande att braxen är en skräpfisk. – Nästa vår inleds reduktionsfiske på braxen. Fisken säljs främst till de baltiska länderna. Reduceringen av braxenstammen medför att gös- och abborrynglen får bättre tillgång på föda. Näbbgäddan och ullhandskrabban är rariteter På vintern fiskar Mikael Lindholm lake och gös. När isarna har gått fiskar han gös med nät. De sälbeständiga bottenryssjorna ger bland annat gös, abborre och gädda. – Vintertid fiskar jag främst med nät och med några ryssjor under isen. Pontonryssjan är ett viktigt fiskeredskap. Ibland får Mikael Lindholm sällsyntare påhälsning. – Skärkniv, näbbgädda och ullhandskrabba, räknar han upp. Mikael Lindholm beklagar sig över att sälarna är så sluga. De äter nästan fiskarna ur huset. – Det händer att sälarna äter upp ryggdelen av samtliga fiskar i bragden. Lindholm är bekymrad över läget i Östersjön. Föroreningarna kommer från både S:t Petersburg och Finland. – Utsläppen från lantbruket borde minskas, säger han.

Lovisas fiskar

mittuppslaget

>> Kraftverket vår granne 17


Silakka - Strömming

Särki - Mört

Clupea harengus membras

Rutilus rutilus

Loviisan kalat Lovisas fiskar

Nokkahauki - Näbbgädda Belone belone

Lahna - Braxen Abrahamis brama

Made - Lake Lota lota


Kuva/bild: : jukka salminen

Kuha - Gös

Sander lucioperca

Taimen - Havsöring Salmo trutta trutta

Siika - Sik

Goregonus lavaretus

Hauki - Gädda Esox lucius

Villasaksirapu - Ullhandskrabba Eriocheir sinensis

Ahven - Abborre Perca fluviatilis


Kraftverket vår granne