Issuu on Google+

kraftverket vår granne 1 | 2012

Tema solenergi 6 DIREKTÖR PETRA LUNDSTRÖMS VISIONER 18 SOLEN OCH MÄNSKLIGHETEN

r

K

ra

ft

ve

Intervju med ornitolog Rolle Hällfors

rk gr et v et a å vå nn r g e r r ra gr K an nn a ra n e nn ftv e K e

9 STUGEL OCH GOTT SAMVETE


| INNEHÅLL |

3 4 6 9 10 12 14 16 18

| LEDARE |

Grannar: På höjden, bredden och längden Aktuellt: Det nya dieseldrivna reservkraftverket, Fortum Cup TILLÄGGSENErGI FRÅN SOLEN stugans el från solen Nya uppgifter om temperaturen och vattenströmmarna

Mot en solig vår De säkerhetsutvärderingar som gjordes hösten 2011 visar att planeringskri-

Aktuellt från stora världen

terierna och beredskapen att hantera externa tillbud på Lovisa kraftverk är

KÄRNGÄNGET: Så överförs kunskapen

rätt dimensionerade. Enligt principen för kontinuerlig förbättring utreder vi

FÅGLAR I KIKAREN Solen

18

ändå hela tiden möjligheterna att ytterligare förbättra kraftverkets säkerhet. Ett nytt dieselreservkraftverk har tagits i drift, lagerutrymmena för driftavfall har utvidgats och planeringen av fyra luftkylningstorn har startat. Jag tror att de europeiska säkerhetsutvärderingar som blir klara i juni kommer att visa att de finska kärnkraftverken också är säkra gällande de delområden av säkerheten som nu har utvärderats, och att de planerade säkerhetsförbättringarna är rätta. År 2011 var ett av de bästa åren för Lovisa kraftverk, då det gäller säkerhet och tillgänglighet. Trots att goda resultat inte är någon garanti för framtiden, skapar de mycket goda förutsättningar för Fortums säkerhetsmedvetna och professionella medarbetare att ytterligare förbättra kraftverkets säkerhet. Vindkraftsprojektet i Lovisa, Hattom har framskridit till planläggningsskede. I samband med planläggningen är målsättningen att så noggrant som möjligt utreda projektets miljökonsekvenser och förutsättningar att etablera två eller tre vindkraftverk i området som har hyrts från staden. Fortums målsättning är att stadsfullmäktige kan behandla planen i slutet av året. Målsättningen är att hitta lösningar som

Kraftverket vår granne är Fortum Lovisa kraftverks granntidning som delas ut till närområdets hem. Chefredaktör: Peter Tuominen, peter.tuominen@fortum.com Redaktionschef: Anne Muhonen, anne.muhonen@fortum.com Utgivare: Fortum, Lovisa kraftverk Atomvägen 700, PB 23, 07901 Lovisa, växel: 010 4511 www.fortum.com/fi Redaktion: peak press & productions oy AD: Sanna Nylén Redaktörer: Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo, Reija Kokkola, Kirsi Riipinen Pärmbild: Sanna Nylén / peak press Tryckeri: Lönnberg Painot Oy

som möjligt. Tyvärr finns det ingen energiproduktionsform där det förutom nyttan inte också förekommer negativa konsekvenser. Jag vill på Lovisa kraftverks och hela Fortums vägnar önska alla ortens invånare och sommargäster som kommer till orten en riktigt trevlig vår. Peter Tuominen Chef, samhällsrelationer

bild: päivi ahvonen

kraftverket vår granne

resulterar i så små miljökonsekvenser


grannsämja TEXT: päivi ahvonen | BILD: virpi lehtinen

På höjden, bredden och längden Knack, knack... Hammarslagen ekar i luften. Byggsäsongen står åter för dörren. Varför inte ge den flitige byggaren en hjälpande hand? Huset blir stadigare och det känns fint. Grannsämjan förtjänar all uppmärksamhet. Av vem lånade jag hammaren? Är den här prylen vår? Föregå med gott exempel gentemot barnen, de är ju faktiskt framtidens goda grannar.

Kraftverket vår granne 3


aktuellt SAMMANSTÄLLT AV seppo iisalo, Anne muhonen

Fyra kyltorn på Hästholmen Säkerheten vid Lovisa kraftverk förbättras ytterligare under de närmaste åren när man bygger luftkylning torn av reaktorerna. Luftkylningen kan tillgripas i sådana situationer där havsvatten inte kan användas, till exempel på grund av en svår tankerolycka på Finska viken. Antalet kyltorn blir fyra, alltså två per kraftverksenhet. Planeringen och byggandet av tornen, som är ungefär lika stora som bussar, räcker cirka tre år.

Ingen INES-händelse 2011 År 2011 var ett säkert och bra produktionsår vid Fortums Lovisa kraftverk. Kraftverket drabbades inte av

Mellanlagringen av driftavfall förbättras

någon sådan betydande händelse som skulle ha nått upp på den internationella allvarlighetsskalan INES

Lovisa kraftverks nya mellanlagrings- och slutförvaringsutrymme för låg- och medelaktivt avfall på cirka 110 meters djup tas i bruk i slutet av året. Det befintliga utrymmet har utvidgats med cirka 15 000 kubikmeter. – Utvidgningen ökar kapaciteten för mellanlagring av underhållsavfall, vilket förbättrar sorteringsmöjligheterna och minskar mängden avfall för slutförvaring, säger sektionschef Heidi Lampén. Utrymmet lämpar sig även för slutförvaring i framtiden. – Tillstånd för slutförvaring söks i samband med schaktningen av förvaringsutrymmena för rivningsavfall, som inleds senast år 2024.

(International Nuclear Event Scale). Driftfaktorn, som återspeglar kärnkraftverkets produktivitet, var internationellt sett mycket hög, nämligen 94,3 procent. Anläggningen var, med undantag för ett 2,5 dygn långt produktionsstopp vid Lovisa 1 i slutet av februari, i full drift under hela produktionsåret. Under produktionsstoppet åtgärdades ett läckage i en flänstätning i ett ånggeneratorrör. Lovisa kraftverk producerade 8,06 terawattimmar (TWh) elektricitet, vilket är ungefär 10 procent av den totala elproduktionen i Finland. Mängden motsvarar årsförbrukningen i cirka 400 000 eluppvärmda småhus.

+ 12 m Huvudtrappa

Övervakningsoch underhållsKörtunnel till utrymmen markytan

Hiss- och trappschakt

- 110 m

Generationsväxlingen fortgår Utrymmen för underhållsavfall

Frånluftsschakt +4m

Utrymme för solidifierat avfall

Kraftverket rekryterade 23 nya medarbetare under året, medan ett tiotal personer avgick med pension. Den stora mängden anställningsansökningar visar att kraftverket är en populär arbetsplats. Utöver Fortums personal på cirka 500 personer arbetar över 100 personer från andra företag permanent vid anläggningen.

Utvidgning

4 Kraftverket vår granne

Fortum är den största privata arbetsgivaren i Förbindelsetunnel - 112 m

Lovisanejden.


Fortum Cup i augusti Fortum Cup spelas under veckoslutet 11-12.8 på gräsplanerna i Lovisa. Turneringen är avsedd för flickor och pojkar födda 2000–2005. – Varje åldersgrupp rymmer åtta lag. Matchernas längd är 2 x 15 minuter. Lagen kan anmäla sig fram till slutet av juni, säger cupansvarige Niclas Mattsson från FC Lovisa. I turneringen, som ingår i programmet Fortum Tutor, deltar flera tutorer som följer med matcherna, gör iakttagelser och ger respons till tränarna. – Matcherna är ett centralt element i fotbollslivet.

Harri Isotalo som är en av de tutorer som deltar i turneringen. Publiken bjuds på spännande fotboll och läckerheter från ett buffébord. www.fortumtutor.fi, www.fcloviisa.fi

rket kvårr garafnnteve 1 | 2012

Kraftverket vår granne Temgai på nätet ner soleockså

Vid årsskiftet färdigställdes ett dieseldrivet reservkraftverk med effekten 10 me– Anläggningen ökar säkerheten i sådana avvikande situationer där det externa elnätet gått förlorat och kraftverkets övriga tilläggs- eller reservsystemen av någon anledning inte är tillgängliga, säger underhållsenhetens chef Pertti Salonen. Dieselkraftverket, som står 7,5 meter över havet, klarar till och med orkanvindar. Kraftverket är tillverkat av den inhemska koncernen Wärtsilä.

Tidningen Kraftverket vår granne, I

som utkommer två gånger per år, delas ut

IONER

VIS RÖMS LUNDST PETRA E EKTÖR 6 DIR SAMVET H GOTT GEL OC EN LIGHET 9 STU MÄNSK EN OCH 18 SOL

gra n Kra ne Kra ftv e ftv Kra rket e vå rke ft erk verk r gra t vå rg et e n ra vå t vå ne rg r Kra nne ra gra K nn nn ftv erk raft e e ve et vå rke t rg ra nn e

gawatt intill Lovisa kraftverks 110 kV:s ställverk på kraftverksområdet.

till alla hushåll i Lovisanejden. Tidningen

ors ju med Interv Rolle Hällf log ornito

ftv

Det nya dieseldrivna reservkraftverket klarar orkaner

ta sina färdigheter från träningarna i praktiken, säger

kan också läsas på webbadressen Kra

bild: tomi parkkonen

Under matcherna får barnen och ungdomarna omsät-

www.fortum.com/julkaisut. I arkivet finns både det senaste numret och tidigare nummer som bläddringsbara nättidningar.

Kraftverket vår granne 5


| VISION | Text: Kirsi Riipinen | BILD: janne lehtinen

Tilläggsenergi

från solen

Användningen av solenergi ökar explosionsartad runt om i världen. Det är inte omöjligt att vi i framtiden får se soldrivna kraftverk i samma storleksklass som Lovisa kraftverk.

– Petra Lundström förstår skeptikerna. Man behö-

fallit på tack vare solpaneler på taket och många strö-

ver bara kasta ett öga på en solkarta för att förstå skep-

vare laddar sina mobiltelefoner med hjälp av solceller.

tikernas inställning. Finland hör till de sämsta platser-

Petra Lundström tror att följande steg blir att in-

na på jorden ifråga om solinstrålning. Å andra sidan

stallera integrerade solenergilösningar i hus redan i

avviker förhållandena i södra Finland inte mycket från

byggfasen.

dem i norra Tyskland, där man under de senaste åren har installerat stora mängder solpaneler. Petra Lundström är ansvarig direktör för utvecklingen av affärsverksamheten solenergi vid Fortum.

kraven är att isolera byggnaderna effektivt. En annan kunde vara att installera solpaneler.

- Solenergin kommer sannolikt aldrig att bli den

Om en del av energin kommer från solpaneler på

stora energikälla som löser energiproblemen i Fin-

det egna taket behöver man inte köpa all sin elektri-

land, men som tilläggsenergi kunde den användas mer

citet utifrån.

än i dag, säger Petra Lundström. Solenergin utnyttjas redan nu. I många stugor runt om i landet kan man sitta och läsa efter att mörkret

6 Kraftverket vår granne

- Kraven på energieffektivitet i den bebyggda miljön ökar ständigt. En av åtgärderna för att leva upp till

I bland annat Central- och Sydeuropa, USA och Asien ökar användningen av solenergi explosionsartat. - Under fjolåret satsade man kraftigt på utbyggnad


Varför trampar solkraften ännu i barnaskorna i Finland? • Landets nordliga läge och den långa, mörka vintern. • Priset. Elpriset i Finland, som är lägre än i till exempel Centraleuropa, sporrar inte till inköp av solpaneler. • Fördomar. Konsumenterna har inte noterat att solpanelerna har utvecklats och blivit billigare. • Lagrings- och överföringsutmaningar.

Petra Lundström är ansvarig direktör för utvecklingen av affärsverksamheten solenergi vid Fortum.

Energiforskning av solkraftskapaciteten i Europa. Tillväxtprognosen är svindlande. Fram till år 2020 förväntas produktionen av solel öka fem- eller till och med tiofalt från i dag. Bättre och förmånligare teknik Det ökade intresset för solkraft förklaras av sjunkande priser. Under de senaste åren har priset på solpaneler sjunkit med nästan femtio procent per år, vilket innebär att solenergins konkurrenskraft ökar. De höga elpriserna i till exempel Centraleuropa får människor att satsa på egna solpaneler. Petra Lundström förutspår att solkraften redan i slutet av decenniet på allvar kommer att konkurrera

>>

• Solkraften inbegriper, utöver den direkta solelen och solvärmen, även bio-, vatten-, våg- och vindkraft samt jordvärme. • Fortum är engagerat i flera utvecklingsprojekt gällande utnyttjandet av solenergins enorma potential. • Fortum undersöker vågkraften i samarbete med Seabased Industry i Smögen på svenska västkusten. • Fortum deltar i det finländska projektet Waveroller, som handlar om vågkraftsproduktion i kustförhållanden. • Fortum bygger en biooljeanläggning i anslutning till Joensuu kraftverk. Den integrerade biooljeanläggningen, som baserar sig på tekniken snabbpyrolys, är den första i världen.

Kraftverket vår granne 7


kWh/kWp

Solenergi enligt månad, jämförelse Helsingfors–Sicilien.

300

225

150

FÖLJANDE STEG BLIR ATT INSTALLERA INTEGRERADE SOLENERGILÖSNINGAR REDAN I BYGGFASEN.

75

0

jan

feb

mars

Helsingfors

april

maj

juni

juli

aug

sept

okt

nov

dec

Sisilien

med andra energiformer i Sydeuropa, där solstrålningen

kommersiella potential, men frågorna är många. Om före-

är kraftigare än i Centraleuropa.

taget vill vara med i leken, vilken är då den rätta strategin

Priset på solpaneler sjönk avsevärt när tillverkningen

och den rätta tidtabellen? Den som går i bräschen betalar

inleddes i Kina. I dag finns det ny teknik med hög verk-

mest för utvecklingsarbetet, men den som är sent ute för-

ningsgrad och möjligheter till energilagring på markna-

lorar många fördelar. Vilka är samarbetsparterna och vil-

den. Den modernaste och mest sofistikerade tekniken är

ka marknader är intressanta?

fortfarande dyr, men när priserna sjunker kan stora solenergidrivna kraftverk bli verklighet. Solenergin kan användas till mycket annat än att för-

Lagringen av energi är en annan stor och viktig fråga. Tillsvidare finns det ingen lönsam teknik för lagring av elektricitet i större skala.

se små stugor med elektricitet. I bland annat Kina och de-

Överföringen av energi är också en central fråga. Kom-

lar av Europa värms många hus med hjälp av solfångare

mer man i framtiden att kunna transportera solkraft från

på taket. Solenergin kan också användas för uppvärmning

till exempel Sahara till Europa? I dag saknas tekniken,

av hushållsvatten.

men kanske det finns en lösning på problemet. I nuläget

I varma och soldränkta områden kan solenergin utnytt-

kan man transportera elektricitet flera tusen kilometer,

jas för nedkylning.

så visst finns det förutsättningar för långväga överföring.

Fortum kartlägger möjligheterna

solkraft så förmånligt att det lönar sig att transportera

Elbolagen är mycket intresserade av utvecklingen. För-

den mycket långt.

- Den springande punkten är om man kan producera

ra hösten beslöt Fortum att börja undersöka solkraftens

Framtidens koncentrerande solfångare Produktionen av solel är föremål för intensiv forskning på olika håll i världen. Ett av de mest intressanta objekten är koncentrerande solfångning, som innebär att solstrålningen effektiviseras med hjälp av speglar. Speglarna reflekterar den infallande solstrålningen till en solfångare i en mast, varifrån energin transporteras till ett lagringssystem. Energin från en koncentrerande anläggning kan i bästa fall driva en turbin som alstrar hundratals megawatt elektricitet. Solcellerna utvecklas. Förr var solpanelerna stora och skrymmande, men utvecklingen har gjort dem både mindre och effektivare. Dagens solpaneler lämpar sig också för tätt bebyggda områden.

8 Kraftverket vår granne


Stugans el från solen

Med tanke på funktionaliteten är det viktigt att samtliga komponenter i ett solkraftssystem är kompatibla med varandra och att systemet går att bygga ut.

Belöningen är gott samvete Har du tänkt installera ett solenergisystem på stugan? Det kostar en slant, men ger dig helt ren elektricitet. Text: Seppo Iisalo | bild: jukka salminen

Ett alternativ till fritidsbostadens elanslutning är ett 12 volts

åtta timmar per dag under sommaren. Till och med skuggan från

(V) elsystem bestående av solpaneler och batterier samt en trans-

ett träd eller flaggstång kan sänka solpanelens laddningseffekt. Det

formator, inverter, som omvandlar likströmmen på 12 V till 230 V:s

bästa vädersträcket är söder.

växelström.

Panelens vinkel i förhållande till horisonten varierar mellan 30

Solenergin fångas in av solpanelerna. Batterierna lagrar den in-

och 60 grader. Sommartid är den cirka 45 grader.

fångade energin och jämnar ut eventuella spänningsvariationer. Systemet har också ett reglage, det vill säga en styrenhet som be-

Alternativ

gränsar laddningsströmmen när batteriet är uppladdat. Reglaget

Utbudet på marknaden omfattar flera olika alternativ, allt från enk-

kan även koppla ur solpanelen.

la basmodeller till långt utvecklade solkraftssystem som generar 230 V:s växelström.

Rätt placering

De enklaste systemen ger elektricitet till stugans belysning, ra-

Solpanelerna installeras i allmänhet på byggnadens fasad eller tak,

dio, TV och små hushållsapparater. Med de längre utvecklade lös-

men de kan också placeras på en ställning i terrängen. Det viktigas-

ningarna kan man även driva apparater som förbrukar mer elektri-

te är att solstrålarna träffar panelen med full effekt under minst

citet, till exempel kylskåp, frysar, diskmaskiner, tvättmaskiner, kaffekokare och mikrovågsugnar. • Ytterligare information om solenergin:

CIRKAPRISER

www.aurinkoteknillinenyhdistys.fi

• 12 V-utrustning: belysning i små utrymmen, laddning av 12 volts apparater så som mobiltelefon och laptop, cirka 350 euro • 12 V-utrustning för veckoslutsbruk: t.ex. kylskåp, cirka 3 000 euro • 230 V-utrustning: drift av en 2,5 kW:s apparat, cirka < 7 000 euro

Solfångare

VÄRME

EL Solpanel

Kraftverket vår granne 9


| MILJÖ |

Text: Seppo Iisalo | BILDER: Olli Huttunen / Luode Consulting Oy

Nya uppgifter

om temperaturen och vattenströmmarna

Under de senaste åren har Fortum aktivt studerat strömmarnas och temperaturens fluktuationer i havsområdet utanför Lovisa kraftverk. Undersökningarna ger värdefull information om var de bästa platserna för intag av kylvatten finns.

Lyft

Syre- och salinitetssensor

ILLUSTRATION: JUKKA SALMINEN / PEAK PRESS

Temperaturgivare

Akustisk utlösare

Pontoner

ADCP-strömningsmätare

Akustisk utlösare

Mätutrustningen är förankrad med betongtyngder på havsbottnen. Vid installationen användes akustiska utlösare. Temperaturen mäts med en halv timmes intervaller. Strömningsmätarna mäter vattenströmmarnas riktning och hastighet med en meters mellanrum från bottnen till ytan. Saliniteten och syrehalten mäts med en optisk givare som är försedd med en smutsavlägsnande torkare.

10 Kraftverket vår granne


Kartläggningen inleddes år 2007 i samband med mil-

turligtvis viktig med tanke på att reak-

jökonsekvensbedömningen gällande den tilltänkta kraft-

torerna behöver så svalt kylvatten som

verksenheten Lovisa 3. De första automatiska givarslingorna,

möjligt.

som ersatte den manuella lodningen, lades ut på havsbott-

En annan intressant iakttagelse gäller strömningen i sunden.

nen sommaren 2010. Mätdata insamlades under hela fjolåret och under den gång-

– Utöver den vindrelaterade ström-

na vintern. Slingorna har 6–9 temperaturgivare samt datalag-

ningen har vi observerat att det kal�-

rande mätare av saliniteten och syrehalten.

la respektive varma vattnet samtidigt

Därtill har vattenströmmarnas riktning och hastighet upp-

kan strömma i olika riktningar i vissa

mätts i bland annat en båge omfattande Söderby, Orrengrund

av sunden utanför Lovisa. Detta är vik-

och Bästö i Orrengrundsfjärden.

tigt att känna till om kylvattnet tas under tröskeldjupet i sunden.

På jakt efter kallare vatten Planeringschef Reko Rantamäki berättar att det främsta

Vintermätningarna preciseras

syftet med mätningarna är att finna den bästa intagsplatsen

Kontinuerliga vintermätningar har

för kylvatten till en eventuell ny kraftverksenhet.

inte gjorts i det aktuella havsområdet

– Mätningarna ger också information om eventuell tillgång

tidigare, vilket innebär att informa-

till kallare vatten för kylning av de befintliga kraftverksenhe-

tion om eventuella variationer i vat-

terna.

tenströmmarnas hastighet och rikt-

Målsättningen är att även sommartid få så svalt kylvatten som möjligt till kraftverket, säger planeringschef Reko Rantamäki.

Fortum vill ha en så god helhetsbild av läget som möjligt.

ning under isen saknas. Eftersom

– Utredningsarbetet är fortfarande av grundläggande na-

mätutrustningen är densamma året runt skiljer sig mätning-

tur, men så vitt jag vet har vi funnit de rätta mätmetoderna

arna vintertid inte från mätningarna under sommarhalvåret.

och -platserna.

– Avsikten är att mäta både sommar- och vintertemperatu-

Reko Rantamäki lyfter fram två intressanta iakttagelser.

rerna under flera år eftersom de varierar från år till år. Under

– Vi är förvånade över hur snabbt uppvällningen och ned-

de närmaste åren kommer vinterns mätplatser att preciseras

vällningen förändrar vattentemperaturen sommartid och hur

och mätningarna att utvidgas, säger Reko Rantamäki. •

djupt effekten sträcker sig. Vattnet på 20 meters djup har tillfälligt nått temperaturer över +20 °C. Denna vetskap är na-

Mätningar under sommaren och vintern • Under åren 2010 och 2011 mättes havsvattnets temperatur fortlöpande på fyra ställen och olika djup. • Sommaren 2010 koncentrerades strömningsmätningarna till Orrengrundsfjärdens sund. • Vid strömningsmätningarna sommaren 2011 kartlades vattenströmmarna kring öarna Hudö och Kejvsalö väster om Lovisa kraftverk. • Vintermätningarna ger information om hur det varma kylvattnet från kraftverket sprider och rör sig under isen. • Undersökningarna har gjorts av Luode Consulting Oy.

Kraftverket vår granne 11


Fortum och Nissan i samarbete Fortum och Nissan har tillsammans utvecklat en ny laddningsenhet för hushållsbruk. Enheten rekommenderas ägarna till Nissan LEAF-elbilar. Batteriladdningen räcker under åtta timmar med en 16 amperes kabel, alltså betydligt kortare tid än med den kabel som medföljer bilen. Laddningsenheten, som säkerställer snabb och trygg laddning, håller batterierna varma när det är kallt. Bilens verkningsradie med fulla batterier är 175 kilometer.

Åtskilliga lovisabor har fått njuta av det upplysta Skeppsbrostråket.

Belysningsval i Lojo Lojoborna har fått tycka till om stadens trivsel och säkerhet genom att rösta på olika friluftsstråk som tarvar belysning. Alternativen var fyra. Fortum och Lojo stad planerar och realiserar belysningen tillsammans. Lovisa ordnade belysningsval år 2010 och det vinnande alternativet, Skeppsbrostråket, fick sin belysning i fjol.

fortum oyj / juho saastamoinen

Nya laddningsstationer Fortum har för närvarande över hundra allmänna laddningsstationer i Norden. Elbilarna utgör en viktig del av framtidens energilösningar eftersom de minskar koldioxidutsläppen från trafiken. Fortums målsättning är att göra övergången till miljövänlig bilism så smidig som möjligt. I Lovisa har man lagt fram en fullmäktigemotion gällande installation av laddningsstolpar vid kyrkan och Skeppsbron.

12 Kraftverket vår granne

Kulturbastu med obetydligt kolspår En ekologisk och energieffektiv allmän bastu slår upp portarna i världens designhuvudstad Helsingfors under sommaren. Bakom projektet står det internationellt namnkunniga arkitekt- och formgivarparet Tuomas Toivonen och Nene Tsuboi samt Fortum, som deltog i utvecklingen av bastuns energisystem. Tack vare den progressiva energilösningen kan bastubadarna njuta av värmen utan att lämna nämnvärda kolspår.


aktuellt BILD: Solar Impulse /Jean Revillard/Rezo.ch

SAMMANSTÄLLT AV Seppo Iisalo, Anne Muhonen

Med soldrivet flygplan från Schweiz till Marocko Ett schweiziskt soldrivet flygplan, som redan har slagit flera rekord, kommer att flyga en över 2 500 kilometer lång sträcka utan bränsle. Flygningen från Schweiz till Marocko är planerad till maj-juni. Flygplanet mellanlandar i Madrid för pilotbyte. Målsättningen för projektet Solar Impulse är att göra en världsomflygning år 2014

Vindkraftsinfo på Lovisa torg Fortums infotält betjänar lördagen den 9 juni på Lovisa torg. Kom och diskutera och hör om bland annat vindkraftsprojektet i Lovisa.

Välkommen!

Fortums rapport om hållbar utveckling Fortums rapport om hållbar utveckling 2011 har publicerats på finska och engelska. Rapporten innehåller nyckeltalen för Fortums ekonomiska ansvar, miljöansvar och sociala ansvar samt resultatet för år 2011. Rapportens tema är Fortums syn på framtida energisystem baserade på solekonomi. Rapporten kan läsas på Fortums webbsidor på adressen www.fortum.com/fi.

Fortum bäst i klimatindex Fortum har rankats som bästa nordiska företag ifråga om rapporteringen i klimatfrågor. Det årliga indexet är utvecklat av den oberoende, icke kommersiella organisationen Carbon Disclosure Project (CDP), som samlar in företagsspecifika uppgifter om motverkandet av och anpassningen till klimatförändringen och om utsläppen av växthusgaser. Indexet omfattar 26 företag. Rapporten finns på webbadressen www.cdproject.net.

Kraftverket vår granne 13


| KÄRNGÄNGET | TEXT: reija kokkola | BILDER: ari haimi

Så överförs kunskapen

Ny man vid spakarna

Fortums nya driftingenjör Pertti Räsänen fick uppbackning och stöd av sin företrädare Olavi Hukari under hela utbildningstiden.

Den värdefulla kunskapen hos anställda som går i pension förs över till efterträdarna. Driftingenjör Olavi Hukari handledde sin efterträdare Pertti Räsänen.

Lovisa kraftverk värnar om personalens höga kompetens också vid personalförändringar. Anställda som går i pension er-

Driftingenjör Olavi Hukari

sätts med ny kompetent personal.

• Började på Lovisa kraftverk år 1977

de driftingenjören Olavi Hukari som tidigare var ansvarig för

– Framförhållningen har fungerat utmärkt, säger pensioneradriften vid Lovisa 1, och hans efterträdare, driftingenjör Pertti Räsänen.

• Pensionerad, men har fungerat som handledare för sin efterträdare

Ingenjörerna har bildat ett arbetspar, där Olavi Hukari har fungerat som Pertti Räsänens handledare. Nya utmaningar Efterträdarna till kärnkraftverkets ansvariga driftingenjörer och andra anställda väljs med framförhållning och stor omsorg. Olavi Hukari, som har samlat stor erfarenhet sedan han börja-

Driftingenjör Pertti Räsänen • •

Har arbetat 27 år på Lovisa kraftverk Flyttade från säker hetsenheten till driftenheten

de på kraftverket år 1977, fortsätter inom vissa projekt trots att han formellt är pensionerad. Pertti Räsänen är inte heller född i går. – Jag har jobbat nästan 27 år på kraftverket, säger han med ett brett leende. Överföringen av Olavi Hukaris kompetens till efterträdaren planerades och realiserades omsorgsfullt. Processen inleddes ungefär ett år före pensioneringen. Den tidigare skift- och gruppchefen Pertti Räsänen valdes till ny driftingenjör, varefter ett anpas-

14 Kraftverket vår granne


Effektiv överföring • Fortums Lovisa kraftverk har levererat elektricitet till stamnätet i över 30 års tid. • Kraftverkets trygga och säkra produktion bygger på tillförlitlig teknik och kompetent och motiverad personal. • Kraftverkets organisation utgörs av flera enheter, varav en är den viktiga driftenheten. • Personalomsättningen på driftenheten och de övriga enheterna beror främst på att anställda går i pension. Pensioneringarna medför att kraftverket förlorar kompetent arbetskraft med lång och diger erfarenhet.

En bra anställd kan och vågar fråga. Allvetare passar inte hos oss.

sat utbildningsprogram gjordes upp. Pertti Räsänen glädjer sig över möjligheten att få nya utmaningar vid kraftverket efter sin redan långa karriär.

• Fortum förbereder sig på generationsväxlingen genom att i god tid utbilda nya experter för de olika uppgifterna. Utbildningen består av bland annat arbetsrotation och uppgiftsrelaterad precisionsutbildning.

– Före årsrevisionen fick jag teoretisk utbildning och simulatorutbildning och under årsrevisionen fick jag värdefull praktisk utbildning. Olavi stödde mig hela tiden och jag hade tillgång till

– Trots att jag arbetade på säkerhetsenheten ansåg Fortum att

allt hans material. Man kan nog inte lära sig det här arbetet ge-

min anläggningskännedom och erfarenhet lämpade sig för upp-

nom att stå vid sidan och se på. Man lär sig med fingrarna, säger

giften som driftingenjör. Erfarenheten är a och o vid allt kraft-

Pertti Räsänen.

verksarbete. Jag förhöll mig mycket positivt till vidareutbildningen eftersom jag visste att jag får uppbackning av Olavi. Vi jobba-

Fortlöpande kunskapsöverföring är en del av vardagen

de parallellt ett halvt år innan jag officiellt började som driftin-

Kraftverkets trygga drift bygger på friktionsfritt samarbete mel-

genjör i början av oktober.

lan de olika enheterna. Av den orsaken är fortlöpande kunskapsöverföring och informationsutbyte mellan de olika organisa-

Kunskapen rör sig i alla led

tionsnivåerna vardag för personalen.

Kraftverkets policy är att den som byter arbetsuppgifter skall ha

– En bra anställd kan och vågar fråga. Allvetare passar inte hos

tillräckt lång erfarenhet av kraftverksarbete. Kompetensen vida-

oss. Personalen utbyter gärna så kallad tyst kunskap vid sidan om

reutvecklas genom lämplig påbyggnadsutbildning.

den egentliga utbildningen. Växande erfarenhet samt fortlöpande

– Man bör vara väl förtrogen med anläggningen, vilket inne-

utbildning och kunskapsöverföring inom och utom huset och in-

bär att det i allmänhet inte finns några genvägar. Utvecklingen

ternationellt står som garanti för säker och trygg drift, säger Ola-

av den befintliga personalen, som är en viktig rekryteringskälla,

vi Hukari och Pertti Räsänen med en röst.

gör att kraftverkets framtida behov kan tillgodoses. Kraftverket

Nu när Pertti Räsänen har tagit över spakarna och fungerar

uppmuntrar sina anställda till arbetsrotation, säger Olavi Hukari.

som ”skeppare på skutan” tittar Olavi Hukari in bara då och då

Pertti Räsänens utbildning planerades i samarbete med driftingenjörerna vid Lovisa 1 och Lovisa 2. I syfte att göra utbildningen så effektiv som möjligt anpassades den till kraftverkets årsrytm.

som konsult i olika projekt. – Jag behöver inte drömma om jobbet om nätterna, säger han med ett skratt. •

Kraftverket vår granne 15


| NATUR OCH MILJÖ | TeXt: Seppo iisalo | BILD: Janne Lehtinen FÅGELBILDER: Rolle Hällförs | KARTA: outi Norberg

Rödhake, Aspskär, Lovisa, 2008

Fåglar i kikaren Rolle Hällfors intresse för fåglar vaknade redan i pojkåren. Från föräldrarnas sommarställe i havsbandet i Pernå i nuvarande Lovisa kunde han med sin tubkikare se ända till Kotka och Hogland på 45 kilometers avstånd. – Jag blev bekant med skärgårdens fåg-

yr jag mig inte längre om att räkna arter. I

lar och natur under somrarna och vecko-

dag är fotograferingen och rariteterna i en

sluten ute på landet, säger Rolle Hällfors.

flock det viktiga.

Sedan dess har han sett nästan 300 inhemska fågelarter. Antalet är inte längre

Skärgården är en skattkammare

det viktigaste.

Enligt Rolle Hällfors är Lovisa skärgård som

– Efter flera decenniers ”bongande” br-

skapt för fågelskådning. Hans stuga i Vah-

VEM ÄR HAN?

Robert ”Rolle” Hällfors, född i Lovisa • Välbekant ägare till Lovisa Färghandel • Viceordförande i Östra Nylands Fågeloch Naturskyddsförening • Har ”bongat” nästan 300 fågelarter i Finland och cirka 1 000 på andra håll i världen. • Har gjort fågelresor till bland annat Grönland, Alaska, Spetsbergen, Antarktis, Tanzania, Galapagosöarna och Ecuador. • Arrangerade en fågel- och naturfotoutställning i Lovisa 1987 och planerar en ny utställning till 2013. • Det bästa med fågelhobbyn: ”De olika habitaten och naturligtvis bekantskapen med nya arter när det sker spontant.”

”På havsområdet utanför Lovisa kraftverk, som är isfritt hela vintern, kan man se salskrake, storskarv och andra vattenfåglar och till och med havsörnar, vars längst österut belägna häckningsområde finns i närheten.” 16 Kraftverket vår granne


1. Lappträsk

5. Liljendal

Strömfors

Vithövdad havsörn, Homer Spit, Alaska, 2007 Fågeltorn i Lovisanejden 1. Lappträsk

2.

4.

Pernå

2. Baggnäs 3. Lillängarna

3.

4. Stolpesudde 5. Teutjärvi 6. Aspskär (observationsplats) terpää i närheten av Lovisa kraftverk fungerar som bas för utfärder till havets fåglar och vilda natur. – Årets höjdpunkt är nog de f��rsta vårdagarna när snösparven och lärkan anländer. Gråtutarnas ankomst är också en festlig syn. Snön ligger ännu

6.

kvar på marken och reflekterar ljuset mot fåglarnas kroppar. Strandskatornas sträck, som alltid är lika fascinerande, kan beskådas i ytterskärgården och från vissa uddar. – Alfåglarna och sjöorrarna flyttar i allmänhet på natten när himlen är mörk. Man ser inte fåglarna men natten fylls av deras läten. Upplevelsen är stark. Den vitkindade gåsens och prutgåsens massflyttning, som infaller i slutet av maj, är ett naturskådespel av stora mått. – Som bäst har jag sett över 50 000 gäss under en och samma dag. En värld utan gränser Intresset för fåglar har bokstavligen fört Rolle Hällfors till världens ände.

Kungspingvin, Sydgeorgien, 2010

– Jag trivs särskilt bra i kalla områden. Jag har besökt Grönland och Alaska och i sommar styr jag kosan till Spetsbergen för tredje gången i ordningen. Den tuffaste upplevelsen hittills var nog min tre veckor långa resa till Antarktis för ett par år sedan. Rolle Hällfors är också intresserad av den tropiska naturen. – Jag har besökt Tanzania tre gånger och Galapagosöarna och Ecuador ett par gånger. Sammanlagt har jag nog sett nästan tusen olika fågelarter. I Ecuador och Tanzania kan man ”bonga” över 700 arter. – I kratern, eller egentligen calderan Ngorongoro i Tanzania har jag sett flockar på över en miljon ladusvalor. Calderan, vars diameter är ungefär 20 kilometer, är en naturlig amfiteater och ett Afrika i miniatyr. Den uppstod för cirka två miljoner år sedan vid en vulkankollaps.• Tretåig mås, Vadsö-Eckeröya, Norge, 2009 Kraftverket vår granne 17


AURINKO SOLEN Aurinko on Maata lähinnä sijaitseva tähti, jota Maa, muut planeetat sekä aurinkokuntamme muut kappaleet kiertävät. Se syntyi noin 5 miljardia vuotta sitten. Aurinko loistaa vielä toiset 5 miljardia vuotta vakaasti. Solen är en stjärna kring vilken himlakropparna i vårt solsystem kretsar. Himlakropparna är jorden, de övriga planeterna, månen och andra objekt. Solen uppstod för ungefär fem miljarder år sedan och kommer att lysa stadigt i ytterligare fem miljarder år.

1

Tietoja auringosta Auringon pintakerroksissa on 71 % vetyä, 27 % heliumia ja 2 % muita aineita. Aurinko on kirkkaampi kuin 85  % Linnunradan tähdistä. Toisaalta suurin osa tähdistä on himmeitä punaisia kääpiöitä.

toteutus/layout: JUKKA SALMINEN / PEAK PRESS

• • • • • • •

18 Kraftverket vår granne

halkaisija 1 392 000 km massa 1,9891 x 1030 kg keskitiheys 1,409 kg/m3 pyörähdysaika ekvaattorilla 25 vrk lämpötila pinnalla 5780 K säteilyn teho 3,827 x 1026 W keskietäisyys maasta 149 597 871 km

• • • • • • •

2

Aurinko (symboli ☉) on maata lähinnä sijaitseva tähti. Auringon ympärille syntyneet planeetat ja muut kappaleet muodostavat aurinkokunnan. Aurinko on tyypillinen tähti, jolla ei ilmeisesti ole mitään poikkeuksellisia ominaisuuksia. Aurinko kiertää muiden Linnunrataan kuuluvien tähtien tavoin sen keskipistettä. www.ursa.fi, www.wikipedia.fi

Uppgifter om solen Solens ytskikt innehåller 71 % väte, 27 % helium och 2 % andra ämnen. Solen lyser klarare än 85 % av Vintergatans stjärnor, av vilka en stor del är svagt lysande röda dvärgar. diameter 1 392 000 km massa 1,9891 x 1030 kg genomsnittlig täthet 1,409 kg/m3 rotationstid vid ekvatorn 25 dygn temperatur på ytan 5780 K strålningseffekt 3,827 x 1026 W medelavstånd från jorden 149 597 871 km

Solen (symbol ☉), som är vår närmaste stjärna, utgör tillsammans med planeterna och de övriga himlakropparna vårt solsystem. Solen är en typisk stjärna utan speciella egenskaper. Den kretsar i likhet med Vintergatans övriga stjärnor kring galaxens centrum. www.ursa.fi, www.wikipedia.fi


Auringon rakenne – Solens uppbyggnad 6.

1. 2. 3. 4. 5. 6.

3. 1. 2. 4. 5.

Ydin –  Kärna Säteilyvyöhyke –  Strålningszon Konvektiovyöhyke –  Konvektionszon Fotosfääri –  Fotosfär Kromosfääri –  Kromosfär Korona –  Korona

A

skee –  Sol ko la ne d ur in g

23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1

ång

Valoisaa –  Ljust

ng pgå Aur p u l inko So nousee – 

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

XI

Kellonaika – Klockslag

Päivä on pisimmillään kesäkuussa ja Aurinko on taivaanpallolla pohjoisimmillaan. Hos oss är dagen längst i juni när solen står i norr på himmelssfären.

XII

Kuukausi – Månad

3

Auringon merkitys ihmiskunnalle Aurinko on maapallon merkittävin energianlähde, joka kasveissa tapahtuvan yhteyttämisen kautta tuottaa melkein kaiken eliökunnan kuluttamasta energiasta. Myös ihmisten fyysinen käyttövoima on Auringosta lähtöisin, sillä kaikki ravinto alkaen kasvikunnasta ja päättyen ravintoketjun ylimpiin lenkkeihin edustaa varastoitunutta aurinkoenergiaa. Ydinvoimaa sekä geotermistä ja vuorovesienergiaa lukuun ottamatta kaikki ihmiskunnan kuluttama energia on peräisin Auringon fuusioreaktioista eri väylien kautta.

Solens betydelse för mänskligheten Solen är jordens viktigaste energikälla. Den energi som förbrukas av jordens djur är solenergi som omvandlats genom växternas fotosyntes. Också vår egen muskelkraft kommer från solen eftersom all energi i hela näringskedjan är lagrad solenergi. Med undantag för kärnkraften, den geotermiska energin och tidvattenkraften härstammar all den energi mänskligheten använder från fusionsreaktionerna i solen.

Kraftverket vår granne 19


Kraftverket vår granne