Issuu on Google+

OL

Vi intervjuar professor

ROGER Wallis

om rättegången, blommorna och framtiden

Osqledaren, nummer 6, 08/09.

OL gör-special vi har besökt och betygsatt både vårt eget ortscampus i kista och linköping/norrköping kenny begins osqledaren var på premiären FOKUS: skönhet & hälsa går det att elitidrotta och plugga på kth samtidigt? Hur är man snygg i varje situation i ovven? och hur mår man mycket bättre utan att förändra sitt ibland onyttiga studentliv för mycket? Frågorna är många – osqledaren har en handfull svar

Dessutom

A&J lär dig Hälsa Rätt / KTH Bygger Broar med Näringslivet Fråga Fysikern / Tentapubsmingel / Creative Commons Nobel NightCap Back drygt 300 000 kronor / och mer


3TIPENDIERßURß3TIFTELSENßß %RNSTß*OHNSONSßSTIPENDIEFOND 3TIPENDIUMßTILLDELASßSTUDIEBEGkVADEßSTUDERANDEßPkßAVANCERADßNIVkßEFTERßßHyGSKOLEPOiNGSSTUDIER ß OCHßIßFyRSTAßHANDßPERSONERßSOMßFyREßINTRiDETßVIDß+4(ßSTUDERATßOCHßVARITßBOSATTAßIß3VERIGE ßMENßUTANFyRß 3TORSTOCKHOLMSOMRkDETß3TIPENDIUMßKANßBEVILJASßUNDERßHyGSTßTVkßkRßTILLßENßOCHßSAMMAßPERSONß3TIPEN DIETSßSTORLEKßMOTSVARARßMINSTßHiLFTENßAVßLkNEDELENßVIDßGENERELLTßSTUDIEMEDELSBIDRAGßVIDßHELTIDSSTUDIERß ENLIGTß#3.

Fordringar:

„ßßVARAßSTUDERANDEßPkßAVANCERADßNIVkßVIDß+4(ßLiSkRETß „ßßVARAßSTUDIEBEGkVAD ßDETßVILLßSiGAßHyGTßMEDELBETYGßFyRßSTUDIERNAßPkßGRUNDNIVk „ßßVARITßBOSATTßOCHßHAßSTUDERATßIß3VERIGEßMENßUTANFyRß3TORSTOCKHOLMSOMRkDETßFyREßINTRiDETßVIDß+4(

AnsökanßLiMNASßPkßSiRSKILDßBLANKETTßSOMß½NNS „ßßIFYLLNINGSBARßOCHßUTSKRIVBARßPkß+4(SßWEBBPLATS ßADRESSßHTTPWWWKTHSESTUDENTSTIPENDIER „ßßPkß)NFO #ENTER ß$ROTTNINGß+RISTINASßViGßßß%XPEDITIONSTIDßMkNß ßTORß  ßFREß߯ß „ßßPkß2EGISTRATORSKONTORET ß6ALHALLAViGENß ßPLANßß%XPEDITIONSTIDßMkN߯ßFREß  ß ß !NSyKANßSKALLßVARAß+4(SßREGISTRATORßTILLHANDAßSENASTßMkNDAGENßDENßßJUNIß 0OSTADRESSßß+4( ß2EGISTRATOR ß6ALHALLAViGENß ßßß34/#+(/,"ESyKSADRESSßß+4(ß5NIVERSITETSFyRVALTNING ß2EGISTRATORSKONTORET ß6ALHALLAViGENß ßPLANß 5PPLYSNINGARß!NNAß(yGLUNDß2EHN ßE POSTßßSTIPENDIER KTHSE ßTELß ßß 3AMTLIGAßSyKANDEßFkRßSKRIFTLIGTßBESKEDßOMßRESULTATET ßIßFyRSTAßHANDßVIAßE POST


innehåll Osqledaren, nummer 6, 08/09. nummer sex

S. 3

Innehåll

Osqledaren nummer 6, 08/09.

Fokus

Skönhet & hälsa

s.14ff

s. 14: modereportage – i overaller s. 20: mot svindlande höjder – inom byggkonstruktion och höjdhopp s. 22: när livet går ut på att dansa S. 24: örtterapeuten svarar på hur du kan må bättre gratis S. 26: placebo är din vän! S. 27: vandring i nepal S. 28: stilen gör ingenjören – modebloggaren säger sitt

hatad och äls- Osqledaren i kad s. 10 linköping s. 36 professor, melodifestivalvinnare, journalist och civilekonom. Dunja vujovic har träffat Roger wallis – aktuell i och med pirate bay-rättegången och debatten om upphovsrätten.

Dessutom

goldfever på kårallen, häng med lithanian, pizza och öl på kårhuset trappan och studentboenden mitt i stan – osqledarens redaktion har besökt ett tekniskt universitet utanför hufvudstaden.

ol gör: sveriges största it-campus s. 34 ”Dags att step it up a notch tyckte OL gör-teamet och lämnar lekplatsen (i form av Södertälje och Arkitekt) bakom sig för att leka med de stora pojkarna.”

s. 5: ledare s. 6: nobel nightcap back drygt 300 000 kronor s. 7: aktuellt s. 8: kth vill bygga broar med näringslivet s. 9: fråga fysikern s. 12: upphovsrätten är död – länge leve upphovsrätten s. 30: a&j’s how to: hälsa rätt s. 33: recension av kenny begins s. 40: ths sidor s. 42: OL på läsårets tredje t-pub


redaktion Osqledaren, nummer 6, 08/09. det är oss ni ska hylla/skylla på

S. 4

Osqledaren

nummer 6 08/09.

Medverkande i detta nummer.

chefredaktör & ansvarig utgivare

Sara Eriksson

Grafisk Formgivning & layoyt

Sara Eriksson

omslag

Foto av Hanna Pettersson, se s. 14 för fler hela fotoreportaget.

medverkande

Henning Alesund, Alexander Biledt, Marcus Blom, Alexander Busnyuk, Kim Dahlgren-Strååt, Sara Dahlström, Calle Finnström, Anna Glassel, Jonas Gunnarsson, Sara Gustavsson, Lars Klintwall-Malmqvist, Johannes Koch, Aron Lind, Felix Lindberg, Dennis Nkangi, Eva Olsson, Hanna Pettersson, Xuli Qian, Marina Rantanen, Niklas Schmidt, Dunja Vujovic, Martin Wennerstein

repro och tryck

Wallin & Dalholm Boktryckeri AB

papper

Inlaga: Amber graphic 100 g Omslag: Amber graphic 200 g

Hanna pettersson går ettan på media och har fotat och skrivit för Osqledaren sedan nummer två i höstas. Hanna är en grafiker- och fotonörd som äger två bilar varav en Fiat 600 (en ascool veteranbil från 60-talet, för er som inte är insatta). I det här numret har hon fotat overaller och intervjuat en örtterapeut.

Eva olsson är med sina 19 år Osqledarens yngsta redaktionsmedlem och en av våra två (äkta) tonåringingar. Hon går i mediaettan och spenderar helst fritiden i skidbacken. På skidor alltså, inte snowboard. Hon är även aktiv i medias klubbmästeri, hammarbyare och gillar kläder. Något som märks i ovvereportaget på sidan 14 som hon gjort tillsammans med Hanna.

annons

Tomat Annons & Reklambyrå www.tomat.se eller info@tomat.se

Webb

www.osqledaren.se Utvecklare: Victor Hallberg, Dennis Nkangi

kontakt

08/070-790 98 70 osqledaren@ths.kth.se Postadress: Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Besök oss: Mediaflygeln, plan 3, Nymble

vara med?

Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se och berätta lite om dig själv.

Henning alesund är halvnorsk och aktiv i scoutrörelsen. Han går liksom Hanna och Eva ettan på media och är enligt egen utsago ”längre än Sagan om ringen-fimerna” vilket i centimetermått mätt blir en bit över två meter. Han lovade också att klä ut sig till Kenny Starfighter till recensionen av Kenny Begins i det här numret, men hann inte fixa kostymen så resultatet får vi inte se förrän i nummer sju – som också blir det sista för läsåret!

Manusstopp för nummer 7 är den 29 april

Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras inte. I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

osqledaren

är sedan 1959 Tekniska Högskolan Studentkårs medlemstidning och har en upplaga på cirka 17 000 exemplar. Den kommer ut sju gånger per år och skickas kostnadsfritt ut till alla studenter på KTH.

får du inte osqledaren?

1) Har du betalat kåravgiften? 2) Om ja; ring KårX på 08-10 45 72 och kolla att din adress stämmer 3) Om den gör det men du ändå inte får tidningen kan du ringa Citymail på 0200-211 911.


ledare Osqledaren, nummer 6, 08/09. chefredaktör har ordet

S. 5

Vad tycker ni, KF?

På riktigt; jag vill veta. För jag har ingen aning.

På nästa kårfullmäktigemöte den 16 april ska det beslutas om ifall THS återigen ska gå med i Sveriges förenade studentkårer, SFS. De av KF utsedda utredarna har inte lyckats enats om ett gemensamt ställningstagande utan bifogar istället två att-satser (ett ja och ett nej) och personliga reflektioner från alla i gruppen som ska fungera som ”ett diskussionsunderlag”. Då KF-ledamöterna har visat allt mindre engagemang och diskussionsvilja de senaste mötena riskerar denna viktiga fråga avgöras av vem av utredarna som skriker högst och mest för sin sak. SFS är en nationell studentorganisation som driver frågor som rör studenter på det nationella planet. Till exempel anser de att ”studiemedlet ska vara till hälften lån och till hälften bidrag och att beloppen ska justeras efter pris- och löneutvecklingen i samhället” och att ”studenten ska vara anonym vid bedömningen av skriftlig tentamen samt så långt det är möjligt vid andra examinationsformer”. Vid början av varje verksamhetsår beslutar SFS om två fokusfrågor som de ska lägga extra mycket energi på det kommande året. I år heter de ”Studenters trygghet” och ”Vägen till högre utbildning”. 75 procent av Sveriges studenter är genom sin kår idag anslutna till SFS. I media är det nästan alltid ordförande Moa Neuman som får uttala sig när de vill veta vad studenter tycker om den eller den frågan. SFS har ett stort nätverk, kontakter med regering och riksdag och betydligt mer makt över vad som står på den studentpolitiska dagordningen än THS ensamma har möjlighet att ha. Allt bra så långt, kan tyckas. Såklart att vi ska gå med. Men att göra det skulle kosta 30 kronor per student och läsår. Är det värt det? Dessutom handlar frågan om THS ska vara med i SFS – en organisation som vi för bara några år sedan valde att gå ur med motiveringen att vi inte fick tillräckligt gehör för våra frågor – inte bara om pengar, utan även om vad kårens syfte egentligen är. THS är en oberoende organisation som till skillnad från till exempel SUS (Stockholms universitets studentkår) har valt att stå utanför politiken. Är det verkligen säkert att alla kårens medlemmar vill ha ett höjt studiemedel? Är det en fråga som THS ska vara med och driva?

Både Chalmers studentkår och Linköpings teknologers studentkår har relativt nyligen beslutat om ett utträde ur SFS av olika anledningar. Två stora kårer som THS har ett nära samarbete med genom RefTeC, ett samarbetsorgan som består av Sveriges sju största teknologkårer (och för övrigt var en del av SFS en gång i tiden). På lokal nivå är vi medlemmar i Stockholms studenters centralorganisation, SSCO, som liksom SFS bedriver påverkansarbete i studentfrågor och bland annat var drivande bakom studentrabatten på SL. Nu när kårobligatoriet ska slopas måste alla utgifter ses över då inkomsterna med största sannolikhet kommer att minska efter juli 2010. Att då föreslå ett inträde i SFS som kostar väldigt mycket pengar känns inte särskilt genomtänkt. Förespråkarna hävdar att ”vi får möjlighet att vara med och forma den nya organisationen” om vi går med nu när också SFS måste se över sin verksamhet inför kårobligatoriets avskaffande. Det kan säkert stämma, men det kräver i så fall att kåren lägger en hel del tid på att lobba för frågor som är intressanta för THS. I ett skede där vi drar ner på antalet arvoderingar för att spara pengar – har vi verkligen tid och råd med det? Att detta beslut ska tas med hjälp av ett minst sagt undermåligt underlag som mest innehåller åsikter från de olika utredarna och inget förslag om var pengarna i så fall ska tas ifrån är oroande. Att det dessutom ska tas av ett KF som har visat allt mindre engagemang, vilja att sätta sig in i diskussionerna och ifrågasättande är direkt skrämmande. När förra årets styrelse nyligen presenterade sin verksamhetsberättelse på

ett kårfullmäktigemöte fick de inga frågor alls. Jag säger inte att de borde ha blivit ifrågasatta, men jag menar bara att det absolut inte var brist på grejer att ta upp till diskussion. Försäljningen av HÖRS och avtalet med Fazer Amica till exempel, som indirekt har gjort att THS inte har haft ett serveringstillstånd på över ett år. Varför frågade ingen något om det? Personligen har jag inte fått en enda fråga på mina rapporter till KF under hela verksamhetsåret. Den enda respons jag har fått hittills är att en person en gång sa att designen på Osqledaren är snygg i år. Jaha? Tyckte ni ingenting om ledaren där jag ifrågasatte valberedningens arbete? Med bakgrund av att det är finanskris och Osqledaren är beroende av annonser – undrar ni inte hur eller till och med om jag försöker spara in på utgifterna för att klara budgeten? Varför skriver jag inte mer om ortssektionerna? Tysthet tolkas som att man håller med. KF ska i någon form se till att kårstyrelsen och de arvoderade gör rätt och representera studenterna på sina respektive sektioner. Det blir svårt när man inte säger någonting. Så KF – har ni läst in er på SFS nu? Vet ni vad ni och er sektion tycker? Kommer ni att framföra denna åsikt på torsdag? Och kommer ni att undra över varför det bara är fem och en halv sidor annonser med i den här tidningen?

sara eriksson chefredaktör osqledaren 08/09


intro Osqledaren, nummer 6, 08/09. aktuellt

S. 6

Nobel NightCap back över 300 000 kronor Skulle gå med nollresultat – nu får kårens medlemmar betala

Nu börjar resultatet för Nobelefterfesten som hölls på Nymble i december förra året bli klart. Festen som inte skulle kosta kåren någonting gick istället drygt 300 000 kronor i förlust. Pengar som nu måste tas från kårens kassa. Det är andra gången i rad som THS går flera hundra tusen back på att anordna Nobel NightCap – frågan är vad det egentligen ger medlemmarna. Nobel NightCap är en inofficiell efterfest till Nobelfesten som går runt mellan SU, KTH, KI och Handels i fyraårsintervaller. Trots att festen inte tillåts att kallas ”officiell” av Nobelstiftelsen, som inte bidrar med pengar, hjälp eller är inblandade på något sätt, är Nobel NightCap i praktiken Efterfesten med stort E. För biljettpriset på 350 kronor fick man gratis dricka, lyxig mat och förmånen att bli överväldigad av alla specialinredda rum på temat ”Litterära verk” när festen senast gick av stapeln på Nymble i december. Gasqueparken var omgjord till ett snölandskap med isbjörnar ur Narnia, Gamla matsalen en midsommarnattsdröm och på Hyllan bjöds det på trerätters i Orientexpressen. Bland mycket, mycket annat. Det är inte många av KTH:s studenter som fick chansen att gå på festen. Biljetterna reserverades i första hand åt kändisar, näringsliv, riksdag och regering, internationella gäster och Nobelpristagare. Därför

var det också viktigt att all denna lyx skulle betala sig själv, med hjälp av sponsorer och partners. Men resultatet blev trots ett budgeterat nollresultat drygt 300 000 minus. Och sanningen är att det var längesedan Nobel NightCap inte gick back med flera hundra tusen kronor. Något som gjorde det extra viktigt att hålla koll på kostnaderna denna gång. – Just nu håller vi på och utreder vad som hände, svarar vice ordförande och ekonomiskt ansvarige på kåren Måns Östberg på frågan om vad som gick fel. – En anledning till

att det gick så mycket back är finanskrisen. Dessutom borde de (projektgruppen som anordnade Nobel NightCap, reds anm.) ha skrivit kontrakt mycket tidigare, nu backade många av finansiärerna ur när krisen kom.

”Vi ville göra den största och bästa festen någonsin och såg att det fanns möjlighet att göra det när vi lade budgeten.”

Även projektledaren Robert Lyngman skyller mycket av underskottet på finanskrisen. – Med de erfarenheter jag hade från Armada och annat näringslivsarbete budgeterade jag för ett helt annat läge. Vi jobbade otroligt hårt under vår och sommar och det såg väldigt positivt ut i början av hösten. Men sen kom negativa besked på negativa besked.

Varför minskade ni inte på utgifterna när ni såg att det inte skulle gå ihop? – Det försökte vi att göra, men det gick inte, säger Robert Lyngman och menar att han inte insåg att utgifterna skulle växa så mycket som de gjorde förrän i december när de större fakturorna började ramla in. I slutändan är det kårstyrelsen som är ansvariga för att kårens ekonomi går ihop. Enligt Måns Östberg sa styrelsen också åt Robert Lyngman att skära ner på utgifterna, men att budgetarna som han visade upp för dem löpande under hösten inte visade att det skulle gå så mycket minus. – De var uppenbarligen inte kompletta, menar han. Även när Nobel NightCap arrangerades av THS senast, för fyra år sedan, gick de många hundra tusen back. Då som nu diskuterades

N


intro Osqledaren, nummer 6, 08/09. aktuellt

S. 7

det om kåren skulle fortsätta att anordna festen även i framtiden, eller dra sig ur åtagandet. Så vad händer om fyra år? Är det överhuvudtaget möjligt att arrangera Nobel NightCap utan att gå minus? – Det beror på vilken ambitionsnivå man har, tror Robert Lyngman. Hade ni för hög ambitionsnivå den här gången? – Ja, det tror jag. Jag gick på festen på SU 2007 och kände att ”shit, jag vill göra det bättre än såhär”. Det förmedlade jag också till gruppen. Det visade sig bli kostsamt. Man vill helt enkelt göra festen bättre för varje år? – Ja. Vi ville göra den största och bästa festen någonsin och såg att det fanns möjlighet

att göra det när vi lade budgeten. Är det värt att ens försöka om fyra år? – Jag tycker det med tanke på att det är så många som har blivit engagerade i kårens verksamhet, säger Robert Lyngman och pekar på att nästan 300 studenter från KTH var engagerade som volontärer. – Att få anordna Nobel NightCap är en hederssak och en möjlighet för Stockholms studenter att visa vad man kan göra för en internationell publik. Inte heller Måns Östberg ställer sig negativ till att THS arrangerar Nobel NightCap också om fyra år. – Personligen är jag övertygad om att det går att ordna en sån här fest utan att förlora pengar, säger han och menar att ambitions-

nivån inte nödvändigtvis alltid måste vara lika hög. Frågan är hur stor medlemsnytta en påkostad fest som Nobel NightCap – som de flesta KTH-studenterna inte ens får gå på – egentligen genererar. Efter de två senaste misslyckandena är det åtminstone en sak som är klar: ska Nobelefterfesten hållas på Nymble år 2012 måste de ekonomiska rutinerna gås igenom ordentligt. För ett sådant här slöseri med medlemmarnas pengar är, trots finanskris och lågkonjunktur, inte försvarbart någonstans.

text sara eriksson illustration jonas gunnarsson

Notiser Basket 25 april KTH-mästerskapen fortsätter den 25 april med basket. Klockan 10:00 i Tibblehallen är det inskrivning och Fysiksektionen som anordnar eventet hälsar att det finns plats för 1 000 personer på läktaren ”så se till att er hejaklack hejar fram ert lag till final!”. Sista anmälningsdag är 21 april. Anmälan görs till in-ordf@f.kth.se. studiesociala utredningen nu klar Den 30 mars presenterade den studiesociala kommittén vad de kommit fram till i den studiesociala utredningen. Bland annat vill de sänka den generella rätten till studiemedel från sex till fyra år. De föreslår också en höjning av studiemedlet med 400 kronor, något som dock Leijonborg genast ställde sig skeptisk till: – Utrymmet för stora reformer har onekligen krympt, sade han på en presskonferens. Detta trots att alliansregeringen hade som att av sina vallöften att höja studiemedlet. Stockholms studenters centralorganisation, SSCO, är kritiska mot att kommittén vill försämra studenters möjligheter till att få bostadsbidrag och kallar det ”ett hårt slag mot storstadsstudenter”. Det utredningen presenterade är endast ett förslag och det är upp till regeringen att bestämma vad som i slutändan ska genomföras.

Nio lag klara för semifinal i teknik-sm Nio lag är klara för semifinal i Teknik-SM i Göteborg den 24 april: två från KTH, Chalmers resp. Lund och ett från vardera Umeå, Luleå och Linköping. Det står klart efter onsdagskvällens kvaltävlingar med rekordmånga 175 lag på 21 tekniska högskolor och universitet runt om i landet. Från KTH kvalificerade sig Team 1 (Ulf Lundström, Chen Xing och Björn Eklöf) och Kvallag 1 (Martin Andersson, Johan Strömberg och Fredrik Löf). Efter semifinalen gör tre lag upp om segern i finalen, den 7 maj i Stockholm. Segrarna får en resa till Kina. Finalen blir en av flera aktiviteter under Teknikdagarna som Sveriges Ingenjörer anordnar 6-8 maj på Kulturhuset och Sergels Torg för att stimulera teknikintresset bland de unga. Teknik-SM (Svenska Mästerskapet i Framtida Teknik) instiftades år 2000 och är den enda tävlingen där landets blivande ingenjörer och naturvetare kan utmana varandra i framtida teknik. Den arrangeras av Sveriges Ingenjörer i samarbete med bl a Saab AB, Sandvik, St. Jude Medical, Akzo Nobel, Vinnova, IVA och CSC. Mer information på www.tekniksm.se. text olle blomqvist/kth-ekot

Vill du göra examensarbete i ett utvecklingsland? Sida delar med sitt stipendieprogram MFS (Minor Field Studies) ut stipendier till svenska studenter för att ge dem möjlighet att utföra två månaders fältstudier i ett utvecklingsland. Studien ska vara ett examensarbete och resultera i en rapport på engelska på 15-30 högskolepoäng. KTH delar årligen ut ett 30-tal MFS-stipendier. Nästa ansökningstillfälle är den 4 maj. Läs mer på www.kth.se/student/utlandsstudier/examensarbete. nyvalda arvoderade 09/10 På kårfullmäktige 1 april valdes tre personer till att jobba på kåren 09/10. Posterna som tillsattes är näringslivsansvarig, studiesocialt ansvarig och Osqledarens chefredaktör. Personerna som kommet att jobba i Nymble nästa läsår heter Arnold Ricaforte, Annika Tängmark och Marina Rantanen.


intro Osqledaren, nummer 6, 08/09. aktuellt

S. 8

”Grön teknik

—hot eller möjlighet?” Det är sloganen för årets Teknik & Tillväxt på KTH. Den får mig genast att haja till, hur i all världen menar de att grön teknik skulle vara ett hot? Och mot vad? Teknik & Tillväxt, som anordnas av KTH, är en konferensdag som utspelar sig i gränslandet mellan företagsutveckling, forskning och samhällsutveckling. Konferensen är främst avsedd för beslutsfattare inom näringslivet, politiker samt forskare och tanken är att ”bygga broar mellan näringslivet och akademin” med utgångspunkt i företagens utmaningar. Årets tema var grön teknik och trots dagens mystiska slogan är det möjligheterna som står i fokus denna dag. Förmiddagen var uppdelad i två spår: transportmedelsindustri och förnybar energi, och eftersom undertecknad är hysteriskt intresserad av energifrågor tillbringades förmiddagen på energikonferensen. Men några hot tyckte jag mig inte se spår av när representanter från olika utvecklingsområden inom förnybar energi informerade om sitt område. För att göra konferensen mer intressant varvades föredragen med paneldebatter. Förmiddagens första halva behandlade hur man kan implementera mer förnybar energi, och då främst vindkraft, i det svenska kraftnätet. Lennart Söder, KTH, inledde med en inblick i rapporten ”Möjligheter och hinder för småskalig energiproduktion”, om hur man bör ändra lagstiftningen för att underlätta för småskaliga elproducenter att komma in på elmarknaden. Därefter fick några småskaliga elproducenter – och en energijätte – ge sin syn på saken. Andra halvan var fokus svensk, grön, ny teknik på export. En rad svenska företag med inriktning på förnybar energi fick komma fram och presentera sina idéer och presentera sina framgångsrecept. Däremot måste jag säga att så mycket av debatt blev det inte direkt, snarare en tävling i vem som var mest förtjust i sina egna idéer. Som avslutning fick de sammanfatta i ett fåtal ord vad de tror är avgörande för framtida export av grön teknik, och förutom att ha en bra idé i grunden lyfte de vikten av att hitta en kund i ett tidigt stadium – dessutom är en förutsättning för bolagens utveckling att det finns kunniga ingenjörer. Så det finns fortfarande hopp om att få jobb efter examen!

Under eftermiddagen sammanfattades förmiddagens båda konferenser och därefter fick Energimyndigheten, Vinnova och Näringsdepartementet var och en i tur och ordning komma till tals och berätta hur de ser på utvecklingen av teknik för förnybar energi. Därpå möttes näringslivets och beslutfattarnas representanter i en debatt. Debatten avslutades med att deltagarna fick ange sina förväntningar på Näringsdepartementet, och utbyggnad av näten, mer samverkan med universitet, en lagstiftning som möjliggör utvecklingen samt mer pengar stod högt på önskelistan. Anders Flodström, chef för Universitetsstyrelsen och KTH:s förra rektor, fick äran att knyta ihop dagen med ett par väl valda ord. Först konstaterar han att han upplever att det har skett en generationsförändring under de senaste decennierna – ”work style is life style” har blivit ”life style is work style” – där man förr eftersträvade kollektiva lösningar tänker vi idag individuella lösningar. Entreprenörskap och småskalighet är populärare än någonsin, och det gäller särskilt energibranschen. Däremot anser han att dagen har saknat en diskussion kring alternativen, och främst en kostnadsmässig sådan. För, påpekar han, det är inte i första hand rationella beslut som kommer att styra morgondagens energianvändning, utan subventioner och lokala förutsättningar. Avslutningsvis kan man konstatera att samverkan mellan näringslivet, politiken och forskningen – det som är syftet med dagens konferens – ökar, forskningen blir allt mer behovsstyrd och politiken influeras allt mer av forskningen. Men det är viktigt att hålla koll på rollerna. ”Vad som hänt är att politiker har blivit forskare och att forskare har blivit politiker. Och det gillar jag inte.” avslutar Flodström.

text sara gustavsson


intro Osqledaren, nummer 6, 08/09. fråga fysikern

S. 9

Professor Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. Även detta läsår svarar Göran på dina frågor om stort och smått. fråga Hej Göran, När jag väntar på tunnelbanan känner jag ibland ett vinddrag strax innan tåget kommer. När jag var liten varnade mina föräldrar mig för att stå för nära kanten, för annars kunde jag blåsa ner av det här draget. Kan det stämma? Hur stora saker kan man blåsa ner från perrongen till spåret och vad skulle krävas då? Mvh /FJ

Fråga Fysikern

SVAR Det kan ju blåsa ganska friskt när ett tåg är på väg in. Först lite teoretisk fysik: om tunnelbanetåget fyllde ut tunneln skulle ju luften i tunneln framför tåget först komprimeras av att tåget sköt den framför sig. När jämvikt väl ställt in sig skulle luften röra sig med samma hastighet som tåget (både före och efter tåg), dvs med 70 km/h (tunnelbanans marschfart) vilket är nästan 20 m/s dvs styv kuling, nära halv storm. Precis vid tunnelmynningen, där tåget snart ska dyka upp, blir det så blåsigt.

station Tekniska högskolan är ju också sådan men har breda perronger och högt i tak som gör tvärsnittsytan större. Säg att tåget är 2,6 m x 3 m och att perrongen är 5 m bred och har 3 m i tak + 1m luft ovanför tåget. Då blir tvärsnittsytan för tåget 7,8 m² och för stationen 28 m². Det ger oss en vindhastighet på 5,4 m/s dvs frisk vind på land och styv bris på vatten. Innebär enligt SMHI: mindre lövträd svajar, tröttsamt gå mot vinden, utpräglade långa vågor, skumkammar överallt. Så det känns nog. Tyvärr fyller inte tåget tunneln helt så detta Inne på stationen breddas luftflödet så att has- fina exempel blir en överdrift som förmodligen inte är så grov. Men säg 3-4 m/s (god bris). tigheten minskar med samma faktor som tvärsnittsytan ökar. Alltså ju mindre tunnelns Det är nog mest pappers- och plast-skräp som kan blåsa ner. Teknologer som av okänd tvärsnitt ökar desto blåsigare blir det. Bäst anledning intar extremt instabila jämviktlägen ur blåssynpunkt blir det ju om spåren har separata perronger med liten förbindelse mel- (likt mindre lövträn?) nära perrongkanten kan lan (Östermalmstorg, Mariatorget). Vår egen naturligtvis också råka illa ut.


intervju Osqledaren, nummer 6, 08/09. professor roger wallis

S. 10

”Historien upprepar sig igen”

Professor, Melodifestivalvinnare, journalist och civilekonom. Älskad och hatad. Osqledaren har träffat Roger Wallis. Om du har följt med i Pirate Bay–rättegången är chansen stor att du har hört talas om KTH-professorn som både blivit hårt angripen av Henrik Pontén från Antipiratbyrån och musikbranchens advokat Peter Danowsky och överröst med blommor. Vi har frågat Wallis vad han tycker om rättegången, blommorna, fildelning och tvivelaktigt beteende. ”54 086 kronor, det är 546 CD-skivor, det är 5,5 meter musik” står det på hemsidan www.yodo.se/wallis där det går att se alla de blommor, vaser och chokladaskar som paret Wallis fick skickade till sig efter Roger Wallis insats i Pirate Bay-rättegången. Paret hade så mycket blommor hemma att de fick ge bort det mesta för att ha plats att vistas i sin lägenhet. Små hälsningar finns till Roger Wallis från alla som har skickat någonting. Wallis säger att det är väldigt roligt med alla som har skickat blommor och speciellt intressant med hemsidan, där personen bakom vill vara anonym. På hemsidan finns också ett stort länkarkiv med alla artiklar som är relaterade till Roger Wallis och rättegången. Roger Wallis är 68 år gammal, men sjukt pigg och väldigt insatt i ”dagens samhälle”. Under intervjun visar han mig ett YouTube-klipp (”You wouldn’t steal a baby”) och jag skulle inte bli förvånad om han har Facebook eller twittrar. Som kompositör vill Roger Wallis inte hindra intresserade att lyssna på hans musik. Han pratar om en balans mellan rättighetshavarna och allmänheten. Som det är nu är skivbolagen långt borta från kompositörerna, menar han. Redan 1969 vann Wallis Melodifestivalen med sin låt ”Judy min vän”, framförd av Tommy Körberg. Men han har även fortsatt komponera musik genom hela sitt liv och kan relatera till både artister och publiken. Just nu sker ett teknikskifte och då gäller det att ställa rätt frågor för att få rätt svar. Det är skillnad på att fråga: ”Har skivförsäljningen gått ner sedan alla började ladda ner musik på nätet?” Klart svaret är ja på den frågan. Men frågar man istället: ”Har konsertintäkterna gått upp?” Då får man också ett ja, och

med det exemplet menar Wallis att man måste försöka ställa rätt frågor för att få rätt svar. Wallis fortsätter resonemanget med att poängtera att fildelare inte är en homogen grupp människor, utan personer som tillgodogör sig musik på olika sätt. Roger Wallis säger också att framtiden i musikbranschen kommer att innebära en fortsättning på det vi ser nu. Att man nu inte kan köpa Beatles lagligt på Internet är helt galet, säger han och då kommer tjänster som Spotify att bli större och fler. Mobiler kommer att säljas med musik på, bredbandsleverantörer kommer också att börja erbjuda film och teve strömmat. Kanske en avgift bakas in i din bredbandleverantörskostnad. Detta var en idé som Wallis framförde under rättegången, och advokat Danowsky var snabb med att kalla detta ”en skatt, en kollektiv avgift à la gamla Sovjet”. Roger Wallis tycker att underhållningsindustrin måste ändras, och lagar likaså. Till exempel tycker han att upphovsrättslagen inte är i synk med tekniken. Just nu forskar Roger Wallis på gamla Nada med ett projekt där man försöker ta fram en plattform för distribution av musik på ett effektivt och billigt sätt. Det är ett projekt som ändras hela tiden, då olika reglementen och lagar hela tiden ändras. Projektet beräknas vara färdigt 2010, och det ska bli mycket spännande att se vad de kommer fram till. Roger Wallis berättar att han inte känner Pirate Bay alls, utan att deras advokater ringde honom och pratade om Wallis forskning. Sedan kallade tingsrätten in Wallis på grund av hans kunskap i frågan, och inte som försvarssidans vittne vilket målsägarsidan har hävdat.


intervju Osqledaren, nummer 6, 08/09. professor roger wallis

S. 11

1. roger wallis på sitt kontor

Under rättegången sade Wallis: ”En av dem som varit vittne här (Universal Musics vd Per Sundin) har sagt i radion att jag är gästprofessor och en Henrik Pontén (Antipiratbyråns jurist) har ringt runt på institutionen och frågat min chef om min forskningskvalitet och hävdat att all annan forskning kommer fram till annat. Jag blir väldigt upprörd om det är så musikindustrin arbetar.” Roger Wallis kallade då detta ”indirekt vittnespåverkan”, och när jag frågar honom om det blir han upprörd och tycker att det är ett väldigt smutsigt sätt att arbeta på; att ringa runt och försöka få fram skvaller om honom. Istället bör man bemöta hans forskning och inte hans person. Historien upprepar sig igen, menar Wallis: samma sak hände när radion kom och bolagen då inte ville släppa musiken ”fri”. Internet är som en jättejukebox och de fyra stora bolagen som har 80 procent av marknaden vill självklart inte släppa sina andelar. Då tar man till fulspel och försöker misskreditera vittnen. Wallis säger att deras beteende är ett utspel mot hela den akademiska världen och KTH. Och hur tror han utfallet i rättegången kommer bli? ”Ingen aning. Jag förstår inte hur den juridiska hjärnan fungerar.” Den 17 april får Roger Wallis och alla vi andra se.

text dunja vujovic foto niklas schmidt

”Det är skillnad på att fråga: ’Har skivförsäljningen gått ner sedan alla började ladda ner musik på nätet?’ Klart svaret är ja på den frågan. Men frågar man istället: ’Har konsertintäkterna gått upp?’ Då får man också ett ja [...]”


trend Osqledaren, nummer 6, 08/09. framtidens upphovsrätt

S. 12

Upphovsrätten död är —länge leve upphovsrätten! text calle finnström

illustration aron lind

Att upphovsrätten inte fungerar till någons tillfredsställelse idag är inget nytt – intressantare att diskutera är hur vi ska göra istället. Kan framtidens lösning vara en villkorlig upphovsrätt, där skaparen själv väljer vilka restriktioner som ska gälla vid distributionen av sitt verk? att distribuera musik eller film? Bara det faktum att så många fildelar dagligen borde möjligen vara svaret på denna fråga, eller åtminstone peka på att det kanske är dags att fundera ut något nytt system där man går konsumenterna till mötes. När det gäller musik har på senare tid tjänster som Spotify visat att det även finns en lösning där artisten får betalt, samtidigt som priset konsumenten betalar för musiken hamnar på en mer rimlig nivå. För det är ju det som ofta är det avgörande för den stora massan: pris och tillgänglighet. Med distributionskanaler som är överlägsna den fysiska skivan borde ju billigare och bättre alternativ finnas runt hörnet. De stora elaka bolagen står dock fast i sina gamla ideal.

Upphovsrättens framtid har de senaste åren varit en ständigt aktuell fråga, nu mer än någonsin i samband med rättegången mot The Pirate Bay. Upphovsmannens rätt till pengar för att människor tar del av dennes kulturella skapelser debatteras fram och tillbaka. Hur högt förespråkare och motståndare än skriker åt varandra kvarstår det faktum att få har några riktigt konkreta, hållbara förslag som skulle kunna leda till en lösning som faller båda sidor i smaken. Ska förutsättningarna för framtidens kulturkonsumtion se exakt likadana ut som dagens? Är till exempel en CD/DVD fortfarande det bästa sättet

Debatten runt upphovsrätten står således ofta mellan två extremer, full upphovsrätt, om jag får kalla det så, och ingen överhuvudtaget. Kan framtidens lösning vara en villkorlig upphovsrätt, där skaparen själv väljer vilka restriktioner som ska gälla vid distributionen av sitt verk? Organisationen Creative Commons erbjuder tjänster som följer denna filosofi. Sedan starten 2001 i USA har licensmodellen spridit sig till 45 länder runt om i världen, och fler väntar på att ansluta sig. Genom en kombination av distributionsvillkor kan upphovsmannen med hjälp av Creative Commons sätta ihop olika licenser. Dessa indikerar sedan vilka rättigheter och förpliktelser

konsumenten har vid användning av verket. Det kan röra sig om allt från fri, villkorslös användning och kopiering till kontrollerad, icke-kommersiell distribution. Creative Commons största fördel är att deras tjänst anpassats för att göra det så enkelt som möjligt att sprida information, med en valfrihet i distributionsvillkor som ligger helt rätt i tiden. Nu är frågan om Creative Commons licenser kan användas i stor skala för film och musik, som idag upplever de största upphovsrättkonflikterna. Film kan bli svårt, då filmprojekt tenderar att bli ganska storskaliga och resurskrävande, men i fallet med musik finns alltid en chans, något som bevisats i och med att många artister gått ut och försvarat nedladdning av sina verk. Att sprida sin musik på så många sätt som möjligt ökar bara chanserna att fler upptäcker artisten i fråga. Så länge det finns ett genuint ekonomiskt vinstintresse med ett verk kan licenserna kanske verka otillfredställande, men faktum är, hur mycket skivbolagen än vill förneka det, att intäkterna från musikskivor i framtiden inte kommer utgöra den största delen av en artists inkomster. Artister som turnerar i större utsträckning och tillåter en friare spridning av sin musik i digitalt format är en förändring industrin idag i många fall tvingas acceptera. Creative Commons har på senare tid även bidragit till initiativ där deras licenser kan modifieras med ytterligare rättigheter, för att lättare kunna appliceras på situationer där vinstintresse är involverat, så visst finns det möjligheter. I slutändan gynnas sannolikt kommersiell musik och film bättre av lösningar där billig, effektiv distribution är nyckelordet. Internet finns där ute, numera är hela världen uppkopplad konstant och iPod-tätheten ökar exponentiellt. Varför inte utnyttja detta till sin fulla potential?

w


borgerlig?

Uppsala universitet söker

8 doktorander i datavetenskap eller beräkningsvetenskap för programvaruutveckling för flerkärniga datorsystem till forskningscentrumet UPMARC vid institutionen för informationsteknologi UPMARC (upmarc.se) samlar internationellt ledande forskargrupper för att lösa problem inom programvaruutveckling för flerkärniga datorsystem. UPMARC har erhållit 93 miljoner i stöd av vetenskapsrådet och Uppsala universitet som ett tecken på vetenskaplig excellens. Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats www.uu.se under Lediga anställningar.

www.uu.se

skrivglädje?

opinionsbildare?

SNB:s Skribentskola! Svenska Nyhetsbyrån och ledande landsortspress ordnar en unik grundutbildning i opinionsjournalistik. Kursen riktar sig till borgerliga personer som vill bli skribenter inom ledar-, kultur- och frilansverksamhet. I fokus sätts branschkännedom och stilistisk färdighet. Sista ansökningsdag: 27 april.

Välkommen med din ansökan senast den 22 april. (UFV-PA 2009/721)

Kontakt: Per Selstam - 0707-79 07 50 www.skribentskolan.se - skola@snb.se

ILLUSTRATION: LIV STRÖMQUIST

Hjälp! För många kan för mycket! En del pratar om överutbildning – att för många kan för mycket och att för många studerar på högskolan. TCO håller inte med. Även om antalet platser i högskolan i Sverige har ökat är det fortfarande elva länder som utbildar fler unga än vad Sverige gör. Om Sverige ska konkurrera med kunskapsintensiva jobb behöver vi fortsätta satsa på att många får tillgång till en kvalitativ högskoleutbildning. Det är bra för näringslivet men det är också bra för individen. Den som har en högskoleutbildning tjänar mer och har en mycket lägre risk för arbetslöshet. Därför tycker TCO att Sverige ska fortsätta att satsa på att fler unga ska studera på högskolan.

Utbildning för ett bra liv www.tco.se

TCO.utbildn.orig85.indd 1

08-09-23 09.24.11


Fokus

Skönhet & hälsa Våren är här och med den försvinner alla giltiga ursäkter för att ligga kvar i sängen lite för länge och käka chips framför ännu ett avsnitt av Battlestar Galactica. Och missa mattelektion med motiveringen att du faktiskt inte orkar. För du är trött, förkyld och har ändå inga rena kläder att ha på dig. Och man måste ta hand om sig själv.

na pett illustr

ation h an

Mycket nöje i vårsolen!

ersson

Osqledaren tipsar om hur du kan vara snygg i ovven (eller fracken) i alla situationer, inspirerar med en intervju med Mehdi som lyckas kombinera skola med elitidrott, berättar om livet som dansare, slår ett slag för placeboeffekten, vandrar i Nepal, diskuterar mode och erbjuder en genväg till bättre hälsa med hjälp av universalmedel från din trädgård.

S. 14

1. sara, kajsa och sombo, street-style

Att man måste ta hand om sig själv må stämma. Men nu är det vår och omhändertagningen ska inte längre innebära sovmorgnar och godis. Utan må bra-resor, bättre betyg, en hälsosammare livsstil och nya kläder.


text & foto hanna pettersson & eva olsson modeller kajsa hedqvist philip ”rocky” engström sara dahlström henning alesund alexandros sombo kläder privata tack till alla som har lånat ut sina overaller, frackar och tischor! Fler bilder på osqledaren.se

OVVEN —älskad och hatad Nu finns det inte längre någon ursäkt för att se för jävlig ut i den.

PÅ stan

När det gäller streetmode finns det en gyllene regel: sneakers + overall = sant. Följer du den kan du inte misslyckas.

1. sara, kajsa och sombo, street-style

Äntligen är den här – den ultimata overallsguiden för dig som om du får välja själv bär overall i alla lägen. Och då menar vi verkligen alla.

Sneakers funkar nämligen i nästan alla lägen, även om ställen runt Stureplan och liknande nog är undantaget som bekräftar regeln. I butikerna finns massor nya modeller – skynda att fynda så du blir först med det senaste!

Osqledaren ger dig tips på hur du kan bära upp detta fantastiska – eller åtminstone ganska fascinerande – plagg på bästa sätt var du än befinner dig.

En annan viktig detalj i vårsolen är solglasögonen. Lämna aldrig hemmet en solig dag utan dem!

2. henning och sombo

S. 15


Hemmakväll framför tv:n. Popcornen är poppade, filmen nerladdad eller fotbollsmatchen ska snart börja och alla vänner är samlade. Orka klä upp sig. En snygg men mysig tröja i hoodmodell passar de sena sommarkvällar som sakta men säkert närmar sig. Alternativt en varm lusekofta på vintern kombinerat med en stor sjal i valfritt material. Under fracken kan en snygg t-shirt med fördel bäras då fracken i sig är väldigt värmande, både på sommaren och vintern.

S. 16

3. MåÅÅÅÅl

UNDER MYSKVÄLLEN


4. utomhus-skål

PÅ FESTEN

3. MåÅÅÅÅl

Fracken bärs med en t-shirt under och kan kombineras med ett par chinos i valfri färg för den lite mer avslappnade festlooken. Overallen kan kombineras med skjorta, knäppt, eller uppknäppt med ett linne, alternativt t-shirt under.

5. rocky, uppklädd för fest i elektro-ovve och kavaj

Tjejerna kan med fördel bära tighta toppar till overallen då den är lite ”baggy”. Då kan en snygg paperbag-waist trollas fram med ett skärp, alternativt kan man stoppa in toppen i overallen om man till exempel har en tight tubtopp. Annars fungerar Open-tshirten perfekt om man nu äger en sådan.

S. 17


PÅ DEJTEN

Ni är på en romantisk middag på tu man hand. Vad passar då bättre än frack? För damerna: höga klackar, diskreta smycken och en fin klänning till fracken eller en snygg överdel till overallen.

6. ”vad fan håller du på med?”

Flugan är en självklarhet för herrarna och svart ska den vara. Kombinera detta med en vit skjorta – färgglada skjortor stjäl blickfånget från märkena och då blir det svårare för damerna att beundra alla märken som omsorgsfullt sytts fast på overallen eller fracken. Hängslen passar utmärkt till att hålla upp overallen med då ofrivilligt häng ofta medföljer. Och häng passar sig inte på Operakällaren.

S. 18


accessoarer

Skor Sneakers i alla dess former och färger! solglasögon Ray Bans fungerar i alla

lägen. Den klassiska Wayfarer eller pilotmodellen känns givna även i sommar. Men det är inte alltid man som fattig student vill lägga över 1 000 kronor på ett par solglasögon. Då finns fina kopior på H&M, Blammo eller T-shirtstore. Topshop har även de ett bra utbud och där har vi dessutom 10 procent rabatt med THSkortet.

Sjal/Scarf Palestinasjalen i all ära, men

den känns uttjatad och ingen vet knappt vad den står för längre. I vår kan man frossa i sjalar i alla former och färger. De lite varmare, stickade sjalarna passar bra nu på vårkanten då det fortfarande är lite kyligt i luften. När våren sakta men säkert kommer övergå till sommar kan man byta ut den stickade sjalen mot en scarf i exempelvis bomull. Billiga finns på stans second hand-butiker som passar studentplånboken. Då får du dessutom en unik!

CL

FLYG

OPEN

FY SI K

SEKTIONSGUIDE

MEDIA

SAMHÄLL

DATA

KE M I

VARFÖR ÄR INTE ALLA SEKTIONER MED?

MASKIN

6. ”vad fan håller du på med?”

Elektro

Indek

ISK

Ingenjörssektionerna Haninge och Telge har likadana overaller som i Kista förutom att de har andra färger på revärerna. Bergs har kostymer. istället. De nybildade sektionerna Informations- och nanoteknik och Medicinsk informatik och teknik har ännu inte skaffat nya overaller (de ska vara kiselgrå respektive ljusblå). Doktorand- och Arkitektursektionerna har inga overaller.

S. 19


Mot svindlande höjder

—inom byggkonstruktion och höjdhopp text sara dahlström foto martin wennerstein

Plugga, träna, jobba, umgås, festa, stressa, prestera, plugga, träna, plugga, träna och prestera mera. Känns det igen? Kraven är höga och kommer från många håll. Hur klarar man pressen att lyckas om man också satsar till 100 procent på sin idrott? Osqledaren har träffat Mehdi Alkhatib som går tredje året på Samhällsbyggnad och tog silver i årets inomhus-SM i höjdhopp, för att få en inblick i en elitidrottande teknologs liv.

Hur ser din typiska vecka ut? – Jag har ett träningsschema där jag kör nio gånger, sex dagar i veckan. Söndagar är min vilodag då jag laddar om och bara varvar ner efter veckan. Oj, nio pass i veckan… Hur hinner du med skolan utöver det? – Nu på senaste tiden har träningen tagit allt mer tid och vissa veckor skippar jag skolan helt i några dagar för att kunna fokusera på träningen. Men det tar jag igen sen och pluggar hemma så det går bra ändå. Vad är din största motivation och hur ser dina prioriteringar ut? – Det finns flera aspekter av träningen som motiverar mig. Förutom att jag ser fram emot träningen och tycker att det är kul så blir man otroligt inspirerad när det går bra för andra, och man känner att man vill

S. 20

kämpa för att lyckas själv. Även om friidrott är en individuell sport så hjälper man varandra att lyckas. Rent prioriteringsmässigt så lägger jag mest energi på träningen just nu men det är också viktigt att livet runtomkring utanför träningen är bra och att man känner att man kan göra annat också som att träffa kompisar. Visst, man får offra mycket, som att inte gå ut och festa eller att man inte har tid att kolla på tv och ta det lika lugnt som man kanske skulle ha gjort annars, men i slutändan får man ut mer än vad det är jobbigt. Folk brukar bli lite chockade när jag berättar att jag tränar nio gånger i veckan, men när man har det som en vana så är det inte så tufft som det kanske låter. Vad skulle du ge för tips för hur man får ihop livet med skola, träning etcetera? – Jag skulle säga att det finns två sorters människor – de som behöver någon som planerar åt dem och får allting schemalagt kontra de som vill planera själva. Jag är den senare typen och det är nog till viss del en nödvändighet för att man ska kunna lägga upp ett schema man trivs med och kan fullfölja. Planering är A och O för att komma in i en sorts rytm som fungerar. Att ha fasta vanor är väldigt viktigt för mig för att komma i rätt form. Träningen har lärt mig mycket om disciplin vilket jag tror enbart är positivt för den utbildning jag går. Att tävla är lite som att befinna sig i en tentaperiod – det är en utmaning som man är fruktansvärt fokuserad på att klara av och tävlingsinstinkten får en att kämpa för att lyckas till varje pris.

Slutligen, vart tror du att du är om fem år? – Min dröm är att fortfarande vara höjdhoppare och kunna göra en karriär inom friidrotten för det är det jag brinner mest för just nu. Det går inte att beskriva känslan i ord då det känns sådär lätt över ribban och man bara vet att man kommer klara det vilken h��jd ribban än ligger på. Å andra sidan känner jag att jag valt rätt utbildning och vill bli byggkonstruktör då den idrottsliga karriären är över. Så att integrera en karriär inom samhällsbyggnad och höjdhopp kanske inte är så dumt ändå. När det väl kommer till kritan handlar det om att göra det man brinner för och vara tillräckligt disciplinerad för att få tiden att räcka till. Och undertecknad kan inte annat än att hålla med Mehdi om det där sista, känslan att glida över höjdhoppsribban utan minsta andsträngning går inte att klä i ord. Känslan av att vara på topp är obeskrivlig även om jag, som för övrigt har samma tränare som Mehdi i höjdhopp, hoppar typ en halvmeter lägre. Det går definitivt att jämföras med känslan att kliva ut från en tentasal efter att ha spikat alla frågorna. Någonstans har man väl som teknolog samma mindset som en elitidrottare och som Mehdi säger så hjälper friidrotten en att fokusera även på plugget. Så träning som av vissa kanske ses som ett nödvändigt ont kan lätt vändas till en god cirkel istället. Man kanske inte behöver flyga över 2,21 i höjdhopp för att känna sig tillfredsställd, huvudsaken är att man känner att det hjälper en att plugga, leva och även orka prestera bra.

1. mehdi har tagit sig över 2,21 meter

Mehdi har tränat friidrott i Hellas FK i drygt tio år och har även fått ett av de stipendium som delas ut varje år via Haninge Idrottscampus till några studenter som är framstående inom sin idrott. Förutom den senaste silvermedaljen och svindlande 2,21 meter i SM har Mehdi bland annat tagit guld vid Nordiska Juniormästerskapen. Att plugga och träna på elitnivå innebär en oändlig spiral av tidsbrist, prioriteringar och i slutänden förhoppningsvis välmående och ett tillfredsställande resultat. För Mehdis del har resultaten blivit allt mer lovande och jag bad honom berätta om sin vardag och de uppoffringar han fått göra för att komma dit han är idag.


S. 21

1. mehdi har tagit sig รถver 2,21 meter


När livet går ut på att dansa Osqledaren har pratat livsval med våra grannar på Danshögskolan

De trängs med oss i morgonrusningen på Tekniska Högskolans tunnelbanestation, gör oss sällskap uppför Drottning Kristinas väg och pluggar liksom vi hårt hela dagarna. Skillnaden är att när vi kallar programmering och tid i labbet för praktisk undervisning innebär det för dem att de flera timmar om dagen faktiskt rör på kroppen.

Sofia Lidholm och Anna Marsh går sista året på Danshögskolans pedagogutbildning och kommer i vår att bli färdiga danslärare. Sofia följer ett äldre, fyraårigt program och Anna den nya, treåriga tappningen, men utbildningarna utgår från en gemensam kärna för undervisningens struktur. Skillnaden, som ändå är slående, ligger i den inriktning de valt – Sofia har sin spets i modern och nutida dans och Anna sin i street dance. De kom i kontakt med dansen genom sina mammor och började dansa redan i dagisålder. Den stora satsningen har de dock själva styrt över och gjort betydligt senare i livet. Sofia, som lade dansen åt sidan för att syssla med gymnastik under uppväxten, valde att ägna sig åt den igen då hon fyllt 19 och Anna gjorde sitt val på gymnasiet. Vad innebär det då att satsa på dans? Vad är det man egentligen väljer för liv? Att professionellt kunna utöva något så fysiskt fordrande kräver ett heltidsengagemang för att skapa mental och intellektuell medvetenhet om dess innebörd. Att förbereda sig för Danshögskolan innebär i sig själv en flerårig utbildning. Det är helt nödvändigt att studera dans på förberedande nivå, innan man har chansen att antas vid Danshögskolan. Både Sofia och Anna har läst förberedande dansutbildningar, så väl i Sverige som utomlands, med målet att utveckla sina uttryck

S. 22

Sofia och Anna ser båda sin framtid inom dans och att jobba som pedagog på en gymnasial dansutbildning ligger högt på önskelistan efter examen. – Jämfört med hobbyklasser ger det en bra möjlighet till uppföljning av eleven man undervisar, säger Sofia och får medhåll av Anna. De hoppas kunna fortsätta med dansundervisning tills de passerat 65. Det sägs ofta att dansare pensioneras innan de hinner fylla 40, men Anna och Sofia säger att det egentligen inte finns någon åldersgräns – man aldrig blir för gammal för att dansa, bara fantasin sätter gränser. – Man kan ju även som rullstolsbunden utrycka sig genom dans, lägger Anna till, men det är givetvis viktigt att ta hand om sin kropp och veta hur man ska göra för att få den att hålla så länge som möjligt. Att studera på Danshögskolan är speciellt; en vanlig dag går studenterna mellan 9 och 17 och tar både dans- och teorikurser av olika slag. Dagen börjar med tre timmar dans och avslutas med fyra timmar teori, som kan bestå av exempelvis pedagogik eller metodik. Vad dagen består av beror på programmet man följer; på Danshögskolan kan man bli dansare, danspedagog eller cirkusartist. Det beror också på vilken inriktning man valt, något som också syns och hörs på studenterna. På de olika inriktningarna både klär man sig och talar olika. Vad utmärks Sofias och Annas respektive stilar av då?

Sofia beskriver modern och nutida dans som jordnära, fri och, en för kroppen, naturlig dans. Studenterna klär sig gärna avslappnat, i långkalsonger och raggsockor, och under klasserna pratar man mycket om skelettet och musklerna för att beskriva kärnan i en hållning eller rörelse. Modern och nutida dans har tidigare kallats ”fridans” och uppkom för att bryta mot balettens strikta lagar. Man ville skapa och ge rum åt evolutionära, experimentella och mer dynamiska rörelsemönster, som kan dansas med eller helt utan musik. Street dance, å andra sidan, kräver musik – den utgör själva hjärtat i dansen. Rytmen och känslan förmedlad genom musiken bygger rörelsen. Anna beskriver street som energisk och traditionsbunden. Den bygger också på improvisation och fria rörelser, men yttrar sig på ett annat sätt än den moderna baletten. Anatomi kommer i andra hand och terminologin bygger inte på skelettets position. Orden man använder är istället namn på steg och rörelser som utvecklats av den enkla anledningen att de ser bra ut. Studenter med långkalsonger är inte vanliga på streetklasserna; streetdansarna använder hellre gympaskor och jeans. Anledningarna att studera på Danshögskolan är många. Danshögskolan är till exempel den enda danshögskolan i Sverige som erbjuder pedagogutbildning med street dance-inriktning. Att ha genomgått en utbildning där är också i sig en eftertraktad kvalitetsmärkning.

text marina rantanen foto alexander busnyuk

1. anna och sofia i danslokalen

för att ta sig till en högre nivå. Så att satsa på dans betyder att släppa något annat. Konkurrensen är stor inom konsten och den kräver tid.


S. 23

1. anna och sofia i danslokalen


text hanna petterssoN illustration xuli qian

Ramla huvudstupa i ett nässelsnår

peuten ra te rt ö n å fr s p ti och sju andra

Vem har inte önskat, när man vaknat upp med bultande huvudvärk dagen efter och än en gång lovat sig själv att aldrig mer ens lukta på alkohol, att det skulle finnas något som lindrar. Något som dessutom inte innebär att man måste leva på snabbnudlar resten av månaden. Långt bort från hälsobutikernas dyrgripar tipsar nu Osqledaren om preparat som är minst lika bra. Det fina i det hela är att du omges av dem hela dagarna och framförallt att de är gratis! Vi har pratat med örtterapeuten Annika Norin om studenternas vanligaste åkommor och om hur man kan lindra dessa med medel från naturen. Finns det egentligen något som lindrar baksmälla? Egentligen inte… Men det man kan göra är att ge lite stöd till alla utrensande organ, främst levern. Den mår bra av bitterämnen som hjälper till att bryta ner och forsla ut. Plocka maskrosblad och gör ett örtte. Smörgåskrasse som man lätt kan odla själv på fönsterbrädan är också bittert och bra att ha på frukostmackan. Frisk luft är fortfarande gratis och ett universalmedel mot baksmälla.

Skägg är en väsentlig del i en teknologs vardag. Hur gör man om skäggväxten sviker? Det här blir ett råd som jag hoppas inte efterföljs. Förr i tiden lade man brännässlor i mössan eller kepsen när man ville få mer eller tjockare hår. Nässlans aktiva ämnen ökar blodcirkulationen som i sin tur stimulerar hårväxten. Något slags hakskydd med nässla i skulle man kanske kunna konstruera men då får man verkligen lida pin för att bli fin. Verkligen inget att rekommendera – den brännande och stickande känslan kan sitta i i flera dagar. Men om ni råkar vingla till efter en glad kväll så gör det ju ingenting om ni hamnar med hakan i ett nässelsnår…

Finns det någon universalört som bara måste finnas i skafferiet? Nässla! Den innehåller det mesta . Passa på att bunkra upp i sommar. S. 24


Kan man på ett enkelt sätt öka sin sexlust? Motvilligt måste jag väl ändå säga att alkohol påverkar sexlusten. Eller snarare släpper hämningarna och minskar omdömet. Men det är inte ett bra sätt! Nej, satsa hellre på ett hett örtbad med några droppar olja i. Avstressande och romantiskt. Plocka lite daggkåpa och björkblad, cirka en liter av varje. Koka upp vatten i pastakastrullen och dra åt sidan. Lägg i örterna och lägg på locket. Låt dra i cirka 20 minuter. Tappa upp ett bad och häll i örtavkoket. Tillsätt en matsked olja, det går bra med olivolja. Men vill du ha doft; använd gärna eterisk olja från lavendel eller ros. Badet är avstressande och du blir mjuk och len. Mindre stress, mer sex!

Det vi alla undrar: hur blir man piggare? Örtte gjort på nässla kan hjälpa mot svaghet och trötthet. Klorofyllet i nässlan är stärkande för alla celler. Nässlan kan man också få i sig som kostillskott i form av nässelpulver som man enkelt kan göra själv. Torka toppar och blad från brännässlan som du sedan mixar till ett pulver. Cirka en tesked om dagen är en god grundplåt med vitaminer och mineraler. Gratis, men lite pyssel. Kan till exempel tas i morgon filen eller på mackan. Och nej, det bränns inte i munnen!

Finns det ett örtpreparat för att klara tentorna? Här finns tyvärr inga genvägar, bara hårt plugg. En ört som däremot kan hjälpa dig att stressa av och minska lite av tentaångesten kan vara citronmeliss. Den kan köpas året runt i kruka i livsmedelsaffären och kallades tidigare för hjärtansfröjd. Bladet är hjärtformat och på 1100-talet påstod man att örten hade krafter från tretton andra örter. Avstressande!

Kan man på nåt sätt förstärka sina sinnen? Stess blockerar vårt ”sinne”. Hantera stressen och du får ett mera ”öppet sinne”, bättre minne och bättre uthållighet och kreativitet. Citronmeliss och ros är avstressande utan att man blir sömnig.

För oss studenter med sömnproblem – finns det något som kan hjälpa? Bästa örten här är ljung som du plockar i mitten av juli. De blommande topparna klipps försiktigt av med en sax, för att inte växtens eteriska olja ska flykta iväg. Drick några koppar på kvällen som förberedelse för sömn. Kamomill kan också fungera och citronmeliss likaså. Prova dig fram!

Tips inför plockningen av växterna

Vill du plocka dina egna örter till dit t ört te? Gå så långt ifrån bilvägen som möjlig t! Vill du tor ka örterna? Välj en solig dag då örterna är torra och fräscha. Lägg ut dem på ett rent tyg. Torka dem någonstans där det är luftigt, var mt och så mörkt som möjlig t. Förpacka så for t örten är torr i bur kar med tätslutande lock.

Så gör du ett örtte:

Koka upp 2,5 dl vatten och dra åt sidan. Lägg i 2 tsk torkad ört. Låt dra under lock i 10-15 min. Sila och drick. Om du använder färsk ört ska du fördubbla mängden ört

S. 25


Om en medicin inte har en verksam effekt kallas den placebo och de som får veta att de har fått den känner sig lurade. Men är inte placeboeffekten egentligen något eftersträvansvärt? Psykologstudenten Lars Klintwall Malmqvist ger placeboeffekten upprättelse och tipsar samtidigt om hur du kan utnyttja den till din fördel.

Placebo är din vän! Få medicinska begrepp är så förtalade som placeboeffekten. ”Äsch, den där medicinen är bara bluff, det är bara placebo!” Som att placebo var synonymt med bluff, båg och kvacksalveri. Detta är emellertid långt från sanningen. I själva verket definieras placebo som den behandlingseffekt som en behandling har men som inte kan förklaras med någon teoretiskt verksam ingrediens. Inte bara i frånvaro av någon sådan verksam ingrediens, utan också utöver denna. Det är i denna bemärkelse som placebo förstås är någonting eftersträvansvärt.

kommer av att patienten vet om att hon får medicin! Inget kvacksalveri eller fuffens, bara en verksam medicin som plötsligt är dubbelt så effektiv!

Ett tämligen genialt och enkelt experiment kan tydligt illustrera detta. Ett italienskt forskarlag testade placeboeffekten för smärtlindrande medicin hos patienter som nyligen blivit opererade. Betingelserna var två: hos hälften av patienterna kom en läkare in till patientens rum, berättade att här skulle det administreras effektiv smärtlindringsmedicin, och gav patienten en spruta med verklig medicin. I den andra betingelsen kopplades en timerstyrd doserare till patienternas dropp. Vid förutbestämda tillfällen fick patienterna samma medicin och i samma dos som i den första betingelsen, men visste alltså ingenting om att de fick smärtlindring. Författarna konstaterar att den dolda medicinen bara var hälften så effektiv för att sänka patienternas rapporterade smärta. I detta experiment är alltså placeboeffekten den extra effekt som

Placeboeffekten kan förklaras med två mekanismer. En del av effekten kommer av vanlig enkel betingning à la Pavlovs hundar: om en alvedon flera gånger har följts av minskad huvudvärk så förväntar man sig och överdriver denna effekt efter hand. Det här fungerar förstås på en väldigt grundläggande omedveten nivå och sannolikt även om man känner till effekten. Den andra mekanismen är en ren fokusväxling hos patienten. Om man förväntar sig en symtomminskning så kommer man i större utsträckning uppmärksamma och rapportera detta, ungefär som att man ständigt tror sig höra mobilens sms-signal när man verkligen väntar på ett mess.

S. 26

Den mesta forskningen på placebo har gjorts inom just smärtlindring och fältet är närmast ett eldorado av uppfinningsrikedom och kluriga experiment. Exempelvis har man i enstaka studier funnit att placeboeffekten i smärtlindring kan förstärkas av sådant som färgen på pillret och hur mycket försökspersonen tror att medicinen kostar.

Även forskning på psykoterapi använder sig av placebobegreppet, trots att det kan tyckas märkligt. Då pekar man på studier

som visar att även när psykoterapeuter anstränger sig för att inte göra berättaom-din-mamma-tolkningar eller föreslå beteendeförändringar eller lära ut meditationsteknik (eller vad nu terapeuten tror är bra terapi) så blir ändå klienterna bättre, bara av rent prat! Prat är psykoterapins motsvarighet till pillerburkar, och därutöver kommer innehållet i pratet. Här tänker man sig att placeboeffekten kommer av att en övertygande terapeut ingjuter hopp om förbättring i klienten. Precis likadant är det här: placeboeffekten är en bonus på de verksamma mekanismerna i behandlingen. Det här har också börjat visa sig i forskningslitteraturen. Placebo utvecklas från att vara ett elände som man försöker bli av med i behandlingsstudier till att vara något man försöker maximera och utnyttja i den kliniska vardagen. Det kan man förstås göra själv också: genom att måla sina huvudvärkstabletter röda, aldrig ifrågasätta sin läkare eller psykolog (ens i tanken!), peppa sig själv inför varje litet besök på sjukhuset och aldrig läsa några medicinskeptiska forskningsrön.

text lars klintwall malmqvist Psykolog, SU och forskningsassisten, ki illustration (den i ramen) felix lindberg


Världens tak tur & retur Något så vackert, mer rogivande för själen eller många gånger absolut outhärdligt jobbigt har jag aldrig varit med om. Våren 2007 åkte jag till Kathmandu, Nepal för att vandra. Från Kathmandu åkte jag vidare till Lukkla, en liten bergsby på sidan av bergskedjan Himalaya. På cirka tio dagar tillsammans med min Sherpa, guide, och bärare vandrar jag till foten av världens högsta berg, Mount Everest. I Kathmandu kan man hitta allt man behöver för en förhållandevis liten penning. Något som är värt att lägga pengar på och vars kvalité är avgörande för en lyckad vandring är kängor. Var noga med att testa passform och kontrollera att de är välgjorda, för skoskav är mardrömmen. Flygresan från Kathmandu till Lukkla tar 45 minuter och ger en bra uppfattning om landskapet. Längden på landningsbanan i Lukkla är så kort att den trotsar naturlagarna vilket garanterat ger upphov till fjärilar i magen inför landningen. Alla resande och all proviant och förnödenheter till byarna i området transporteras till fots eller via flygplatsen i Lukkla. Transport till byarna sker därefter alltid till fots eller med hjälp av en yak, som är som en bisonoxe fast snällare. Helikoptrar kan landa i de större byarna vid nöd- och olycksfall. Har man klarat sig undan skador och ändå vill ha en panoramavy av landskapet, finns det turer för en dyr penning. Lederna går längst med vattendrag i dalarna, branta klippslut ovan trädtopparna och på kala platåer med gamla ruiner av stenhus. Ju högre upp vi kommer desto mer dominerar de kala platåerna landskapet och bergstopparnas närvaro blir mer och mer påtaglig. Lunch äter man på tehus som ligger med jämna mellanrum vid sidan av stigarna och bor gör man på vandrarhem i byarna. I de större byarna, exempelvis Sherpa-folkets egen ”huvudstad” Namche Bazar som ligger 3 600 meter över havet, kan man också hitta allt som behövs för att komplettera sin packning och utrustning, från regnskydd till ryggsäcken till örter att ha i teet för att underlätta acklimatisering-

en till de höga höjderna. Syrehalten i luften minskar desto högre upp man kommer, vilket märks som yrsel och trötthet vid för rask takt. Därför är det viktigt att finna sin egen takt och inte ta ut sig genom att stressa. Så även om dagarna av vandring är relativt korta, cirka fem timmar, är man minst lika slut som om det varit heldagsetapper. Vi arbetar oss sakta uppåt genom skogar av rododendron och över repbroar över forsar och vattenfall. Med hjälp av vitlökssoppa, som ska motverka höjdsjuka, och en väldigt tålmodig Sherpa, når vi efter knappt en vecka världens högst belägna buddistiska tempel och ser för första gången världens tak torna upp sig på horisonten Mount Everest. Bredvid templet finns Himalaya Bakery, där man kan njuta av vyn med nybakat bröd och bullar. Våren är en optimal tid för dem som vill gå på hög höjd, då värmen gör det disigt i dalgångarna. Det är även då som Everest expeditionerna går av stapeln. Försöken mot toppen sker i mitten av maj, då vindoch temperaturförhållandena är som bäst. Den billigaste biljetten får man med Aeroflot, då åker man från Stockholm via Moskva. Det finns olika expeditionsföretag som tillhandahåller Sherpas och bärare. Jag använde mig av ett inhemskt företag som heter Peak Performance och som är väldigt duktiga och har stor erfarenhet. Tre veckors vandring med allt inkluderat, mat och logi i Kathmandu och under cirka två veckors vandring, samt egen Sherpa och bärare går på 1 300 dollar.

text & foto kim dahlgren-strååt

S. 27


I avsaknaden av en intressant mode- och stilbevakning för män bestämde sig Olof Enckell för att förändra situationen. Med sin blogg, Sartorial Behaviour, vill han inspirera till ett tidlöst och samtidigt modernt stilideal. Utöver det guidar han inom ämnet manlig stil på konceptbloggen Manolo.se, samt slutför sin civilekonomexamen vid Göteborgs universitet. Modet i Sverige idag beskriver han som något likriktad och efterlyser personlighet i klädvalet. Andra modebloggar

Jo

L_ =h

J_ f[

Klang http://klang.blogg.se Stockholmsbaserade fashionistan, Robin Klang, ger sin syn på dagens mode. Modenyheter blandas med numera bloggklassiska önskeoutfits och praktiska shoppingtips.

J_ \h

STIL IN BERLIN http://stilinberlin.blogspot.com Vår systerstad, Berlin, visar upp ett ungt, och i allmänhet mer vågat mode än vad som vanligen syns på Stockholms gator. Finns en del inspiration för den som inte vill vara mainstream eller klassisk.

L_ Zk

stockholm street style http://stockholmstreetstyle.feber.se Har du någon gång suttit på ett café eller uteservering och betraktat folk som passerar utanför? Ett besök på Stockholm Street Style är i en snarlik företeelse fast online. The trad http://thetrad.blogspot.com Om du helst handlar vintage-kläder, föredrar en Rob Roy framför dagens trendiga drink (vilken den än må vara) eller tycker att mode stavas Ivy League, är troligen The Trad tillräckligt traditionell och preppy för din smak.

L

Spe geri var Šr li ken Ber fšre

Stilen gör ingenjören Är dagens modebevakning alltför trendbaserad? – Framförallt saknar den perspektiv. En skrämmande stor del handlar fortfarande om ytlig och kortsiktig konsumtion, vilket gör att modet inte tas på allvar. Istället för att svenska märken som Filippa K eller Acne uppmärksammas för att de har lyckats skapa ett unikt formspråk så förpackas deras kläder i något så fördummande som vårens måsten. Ingen skulle prata om en stol från Carl Malmsten med samma ton. Om man som många studenter har ett magert klädkonto, vilka klädesplagg ska man satsa på till våren? – Jag tycker alltid man skall prioritera skorna. Riktigt bra skor kan lyfta den enklaste klädseln. Sedan är en tunn bomullseller linnekostym väldigt användbart. Går att bära både kavajen och byxorna som uddaplagg. Dessutom finns det en hel del prisvärda alternativ till våren hos de stora kedjorna.

S. 28

Skiljer sig modet i Göteborg från modet i Stockholm? – Göteborg är klart mindre uppklätt. Jag tror göteborgare är minst lika modeintresserade, bara att de väljer en mer dämpad klädsel. Det är inte riktigt förenligt med sinnebilden av go’a göteborgare att gräma sig över byxornas pressveck. På KTH ser man en och annan ryggsäck, medan det i modebloggar framförallt är väskor som lyfts fram. Är ryggsäcken tabu inom mode? – Jag kan gilla något stiligare ryggsäckar i snyggt läder. Däremot har jag noterat på Chalmers i Göteborg ett missbruk av praktiska tygryggsäckar, gärna med enorma fack och blaffiga reklamtryck. Jag hoppas att KTH håller högre stilmässig standard, men om även ni mot all förmodan bär profilkläder så lägg av med det. Om du fick möjlighet att styla om en KTH:are – som vanligtvis klär sig i jeans,

t-shirt och sneakers – vilka klädesplagg skulle du välja? – Det hade varit grymt att göra en modern tolkning av den klassiska ingenjörsrocken. Tänker mig en supertunn, ljus trenchcoat i funktionsmaterial till skräddade byxor och enkel vit skjorta eller t-shirt. Sedan tycker jag sneakerserna kan få vara kvar, men gärna då i en stilfull modell. Synskadade bär med fördel ett par sofistikerade glasögonbågar till. Och en snygg väska då, oavsett syn!

text dennis nkangi foto olof enckell Läs mer om vad Olof tycker om mode på: http://www.kingmagazine.se/Manniskorna/Sartorial-Behaviour/ och http://manolo.se

k


sommarledig? Jobba pΠSpendrups i sommar!

Nu har du chans till extra utdelning – arbeta som tidningsbud i sommar! Premo söker tidningsbud för utdelning av tidningar till kunder i Stockholms län. Vi söker dig som tycker om att arbeta fysiskt och vill arbeta på natten. Tjänster utanför innerstaden kräver körkort och tillgång till bil. Eftersom arbetet sker på natten krävs det att du är över 18 år. Gå in på vår hemsida www.premo.se för att ansöka eller läsa mer om arbetet. Vi värdesätter mångfald på våra arbetsplatser och vill därför särskilt välkomna kvinnliga sökanden.

L_ia[hdkieccWhl_aWh_[hj_bblhWXho]][h_[h_LhXoeY^_ =hd][iX[h]iWcjj_bblhjY[djhWbbW][h_JkcXW%Bel_i[X[h]$ J_bblhfheZkaj_edia[hl_fheZkaj_edif[hiedWb"fheY[iie# f[hWjh[h"bWXehWdj[hiWcjaedikc[djaedjWaj$ J_bblhjbW][hX[^l[hl_ehZ[hfbeYaWh["aedjhebbWdj[h"jhkYa# \hWh[iWcjY^Wk\\h[h$ <hc[h_d\ehcWj_ed"]_dfmmm$if[dZhkfi$i[%`eXX L_l_bb^WZ_dWdiaWdl_W^[ci_ZWdi[dWijZ[d(,Wfh_bZh ZkeYailb`[hj_bbl_ba[dj`dijZkia[h$ Lbaecc[dc[ZZ_dWdiaWd

Spendrups grundades 1897. I Spendrupskoncernen ingŒr dotterbolagen Spendrups Vin, Gotlands Bryggeri, Hellefors Bryggeri och Loka Brunn. Vi Šr Šven delŠgare i Bergstrands Kafferosteri. FrŒn bšrjan var vi ett bryggeri, idag Šr vi ett dryckesfšretag med ett brett sortiment. Engagemanget och passionen Šr lika stor nu som dŒ. Fšr oss Šr alltid hantverket och dryckesupplevelsen i fokus. Bland vŒra varumŠrken finner du Spendrups, Norrlands Guld, Mariestads, Heineken, Loka, Schweppes, Pago, El Coto, Gallo, Bergstrands kaffe m.fl. Familjefšretaget Spendrups Šr ett svenskt och oberoende dryckesfšretag som fšrenar starka traditioner med nytŠnkande. Vi Šr idag ca 1300 medarbetare och omsŠtter ca 2,7 MDR. www.spendrups.se

Premo (Pressens morgontjänst) ansvarar för distributionen av alla prenumererade morgontidningar i Storstockholm. ullmanpr.se

SVERIGES BILLIGASTE KURS! R U T A R E T T I L

Vi ger dig utdelning.

Ä@aVgi_V\]VcYaVg e€AnX`c^h#hZBZc YZi\ŽginYa^\Zc ^ciZ?d]Vc!]V]V#

Examensring Svenskt Guldsmide & Design AB har tillverkat examensringar sedan 1800-talets slut. Än idag tillverkas ringar hantverksmässigt av erfarna guldsmeder. Beställ ringen till din utbildning utanför kårexpeditionen, torsdagar 13.00 till 16.30 eller i vår butik:

Lycknis.se har Sveriges billigaste kurslitteratur!

Om du mot förmodan skulle hitta billigare kurslitteratur någon annanstans så sänker vi priset.

SANDBERG, Nybrogatan 9 Vardagar 11.00 till 18.00 Lördagar 11.00 till 16.00

Svenskt Guldsmide & Design AB www.examensring.com, Tel. 08-679 90 20 är den största studentsajten med fri stipendiesökning samt ny och begagnad kurslitteratur för studenter.

S. 29


how to Osqledaren, nummer 6, 08/09.

S. 30

...hälsa rätt!

Alla kommer väl ihåg sin senaste misslyckade high-five (förutom vi då - ’cause it’s never happened). Antingen var high-fiven patetiskt ljudlös eller – ännu pinsammare – en av er missförstod den andre och skakade hand med din bump. Därför har A&J gjort det till sitt mål med livet att förhindra dessa ogynnsamma utfall. Läs och lär…

1. High-fiven High-fiven är den mest grundläggande och geografiskt spridda gesten av de alla, men av någon anledning är det fortfarande alltför många som misslyckas med den, och/eller använder den i fel sammanhang. Det finns mycket som kan gå fel: ett vanligt misstag är att tveka innan man initierar en high-five, vilket i de flesta fall leder till pinsamma situationer. Ta därför ALLTID initiativet till en high-five! Om båda tar initiativet samtidigt är det bara bra, om inte så är den andra parten fortfarande förpliktad att besvara high-fiven enligt traditionens viktigaste regel, Don’t leave a brother hangin’. Att

bryta mot denna regel kan i de flesta fall uppfattas som en förolämpning i klass med att dissa den andres sneakers. Ett annat faux-pas som man ser alltför ofta är den ljudlösa fiven. Många nybörjare har helt enkelt inte kraften i handleden som krävs för en bra smäll. Då kan det ofta vara hjälpsamt att high-five:a så högt upp som möjligt, man kan då utnyttja hela armens momentum för att få till en smack som hörs ända till Arkitekt. Dessutom är det viktigt att tänka på att handen bör vara lite konkav, men samtidigt inte allt för spänd, för att uppnå en optimal ljudnivå/smärt-ratio.

(johannes)

(Alex)


how to Osqledaren, nummer 6, 08/09. hälsa rätt

S. 31

2. The Fist-bump

Vi har alla sett att de coola ungdomarna i amerikanska high-school filmer flitigt använder denna gest, men hur skiljer den sig från high-fiven? För det första är det en hälsningsgest till skillnad från fiven, som används främst för att signalera att något är awesome. Fist-bumpen, i vardagligt språk oftast förkortad till ”bump”, ska därför utföras diskretare än high-fiven. Ta därför inte i för mycket om du inte vill bryta ett finger eller få onödigt ont i knogarna. Bumpen fick sina 15 minuter i rampljuset den 3:e juni 2008 när Barack Obama fist-bumpade med sin fru under ett tv-sänt presidentkampanjstal… Det roliga i denna historia är att media först kallade det för fisting.

Hoppet är den mest avancerade och utmanande ”gesten” av de alla. Den kräver perfekt timing, utrymme och koncentration. Man måste alltid vara på alerten när man utför Hoppet, situationen kan förändras på en millisekund varpå man snabbt måste beräkna nedfallspunkt och huruvida man kommer landa på fötter eller ej. Det finns trots allt ett skäl till att man oftast ser denna gest utföras bland elitidrottare vid evenemang – det är för farligt för vanliga Svenssons. Hoppet kan jämföras med två tjurar som stångas för att imponera på den tjockaste kossan. Undersöker man denna gest ur ett genusperspektiv kan man notera att det på Google inte finns en enda bild på två tjejer som gör Hoppet. Så kom igen nu och börja hoppa, tjejer!

3. Hoppet


till r e t t Raba ges alla Sveridenter! stu ...ger dig med Studentkortet tillgång till nya, fräscha bilar. Volvo Green Car Drive – miljöbilspool för Dig som student, enkelt och billigt! Läs mer på www.studentkortet.se

...gör det extra förmånligt för studenter att adressändra och beställa eftersändning på nätet. Därigenom får du din post dit du vill. Läs mer om villkor m.m. på hemsidan. Beställ och direktbekräfta med några knapptryckningar på adressandring.se.

...ger dig som Studentkortsinnehavare 10 % rabatt på alla Apples datorer och tillbehör i Studentkortet Apple Store. Du beställer direkt från Apple Store på nätet och får därigenom både prioriterad leverans och tillgång till Apples finansieringslösningar. Gå in på www.studentkortet.se/apple idag för att få tillgång till din rabatt.

…erbjuder alla Studentkortsinnehavare upp till 60 % rabatt på ordinarie rumspris. Gäller i Sverige under helger, jul- och sommarperioder. Mer info samt bokning genom studentkortet.se.

...erbjuder i samarbete med Studentkortet 10 % rabatt på alla beställningar. Genom att gå in på www.inkclub.com/studentkortet kan du beställa nytt bläck till lågpris.

...har alltid grymma studenterbjudanden till dig med Studentkortet. Gå in på studentkortet.se för att se vad vi har för erbjudanden just nu!

...Studentkortet ger upp till 50% rabatt på Best Western Hotels i Sverige. Välj mellan 67 hotell på 49 orter. Majoriteten av hotellen ligger centralt och alla rum har fri trådlös Internetuppkoppling.

...erbjuder Studentkortets innehavare 9-15% på sitt sortiment i butiken. Vi har även speciella kampanjer med högre rabatt under olika tillfällen, så håll utkik! Och du, tveka inte att kontakta oss på HP Store om du har frågor. Vi finns där för att hjälpa dig vid köp eller generella funderingar kring våra produkter. Du når oss på telefon 08-524 947 00. Besök oss på www.studentkortet.se

…erbjuder dig som studerar att läsa tidningen billigare än alla andra – med upp till 62% rabatt. Du kan även få DN-kortet, som ger dig massor av förmåner och rabatter. Läs mera på www.dn.se/student.

...ger dig 50% rabatt på nya snabba Norton när du handlar på Studentkortet Symantec Store. Läs mer på studentkortet.se.

Studentkortet är Sveriges intressantaste rabattkort för universitetsstuderande! Genom att aktivera ditt Studentkort får du tillgång till tusentals rabatter över hela landet på allt ifrån hotel, kläder, datorer, träning, resor, elektronik, pizzerior till tandläkarbesök.

Studentkortet STUDENTKORTET I SVERIGE STINA STUDENT Persnr: 010203-0405 Kortnr: 6032 9299 9999 9013

VT 2009

Giltigt: 2009 01 01 - 2009 10 31

Våren 2009 räknar vi med att över 250 000 studenter har ett aktivt Studentkort!

Glöm inte att aktivera ditt Studentkort!

TM

För smarta studenter!

För fler studentrabatter gå in på www.studentkortet.se!


nöje Osqledaren, nummer 6, 08/09. film-recension av kth-älskling

S. 33

En galaxhjälte

text henning alesund

med Runar Søgaard som stilideal

Vem minns inte tv-serien Kenny Starfighter från slutet av 90-talet? Serien som handlade om en misslyckad galaxhjälte med guldiga lockar, hårtorkar till vapen och några jordlingar i tonåren till hjälp för att bekämpa universums största skurkar. Nu är filmen som utspelar sig före serien här. Självklart var Osqledaren på premiären. Hårtorkar, motorcrossstövlar och tvålkoppar. Man kan tro att det är loppis i Skärholmen. Nej, det är bara lite av innehållet i en svensk film med en budget på 34 miljoner. Med dräkter och platser som skulle kunna vara byggda av några energistinna civilingenjörsstudenter med gratis årsförbrukning av kaffe blir man inte annat än tagen. Någon har lekt och det med en fet budget och en kreativitet som sträcker sig ljusår från slipsnissarnas vardag. Kenny får prestationsångest. Morsan hotar med att han ska få flytta hem och jobba som frisör. Pengarna börjar nämligen ta slut. Många KTH:are känner nog igen sig. Antingen i familjesituationen eller i drömmen om att bli högt utbildad, eller både ock. Detta utspelar sig tiden innan serien då Kenny bara är en översittare, en student som blivit kvar alldeles för länge på galaxhjälteakademin. En stor skillnad mellan en KTH:are och Kenny Starfighter är förstås att Kenny ska bli galaxhjälte, på Galaxhjälteakademin. Han behöver haffa minst 20 fortkörare eller ta fast en superskurk för att minst bli rymdmalaj. Tänk om vi hade haft samma krav på oss på KTH. Kenny kraschar, förlåt, landar hårt hos Pontus på planeten jorden. Galaxhjälten som har Runar Søgaard som stilideal och mobboffret Pontus slår sina kloka hjärnor ihop för att slå ut den supermäktige skurken Rutger Oversmart. Självklart finns det en flicka inblandad, Miranda. Supersmart och snygg, ja det är den ultimata flickan som Pontus trånar efter. Tillsammans måste de tre samarbeta och för att överlista skurken med jättehjärna. Vissa delar av filmen är inspelad i Leif Handsbergs andra vardagsrum, den nedlagda kärnreaktorn R1 på KTH. Här nere sitter Rutger Oversmart och spelar på biograforgeln och smider sina elaka hemska planer. Man blir självklart lite sentimental och man njuter verkligen när KTH exponeras i media. Det är genomgående fantastiska miljöer i filmen. Alla från den sjabbiga glassbaren till galaxhjälteakademin. Detaljerna

i filmen är underbara och kreativiteten är enorm. Man kan njuta av filmen genom att enbart kolla på bakgrunden utan ljud. Regissörerna har tidigare arbetat med reklamfilm och det märks verkligen; varje sekund innehåller något speciellt. Johan Rheborg, Bill Skarsgård, Johan Glans, Sissela Kyle, Brasse Brännström, Pernilla August, Josephine Bornebush. De kända namnen i rollistan är hur många som helst. Det finns stunder när dessa komiker får fritt spelrum. Då briljerar de och det skämtas oavbrutet med alla hjälpmedel som finns att tillgå. Andra stunder går dialogen på tomgång och man väntar lite. Men inte länge, för sedan kommer specialeffekterna. Man formligen flyger upp ur biostolen när kejsar Zings rymdarme med kastrullock på huvudet dånar in. Man nyper sig ofta i armen och undrar hur i hela friden en svensk filmproduktion kunde få till sådana majestätiska specialeffekter. Mycket känns igen från den kultförklarade serien om Kenny Starfighter från 1997. Uttryck som ”Du är helt slut” används ibland och även ”Wollie Bollie” används frekvent. Det är väl antagligen mestadels även publiken som för tio år sedan satt bänkade i tv-soffan med tandställning och pottfrisyrer som nu kommer att gå och återuppleva sin barndom. Dessa personer kommer bli glada. Det är samma känsla, samma värme

i filmen som i serien där Di Leva står och skriker rädda jorden om och om igen. Kenny Begins är en svensk actionkomedi med lika tvivelaktig handling som alla andra actionkomedier. Men det spelar ingen roll. Filmen ska ses av andra anledningar. Det ska vara en blandning av sentimentala tårar och spontana asgarv som ska blottas när filmen ses. Och så är det verkligen. Filmen är inte tipptopp utan den får 3/5 chokladzingo. Men se den ändå, titta på allt annat och tappa handlingen, då hittar du guldkornet: det svenska hjärtebarnet Kenny Starfighter.


Osqledaren gör-special Osqledaren, nummer 6, 08/09. kista

S. 34

KISTA

Osqledaren gör...

Terminen börjar närma sig slutet och efter tidningen du håller i handen är det bara ett nummer av Osqledaren kvar innan sommarlovet. Dags att step it up a notch tyckte OL gör-teamet och lämnar lekplatsen (i form av Södertälje och Arkitekt) bakom sig för att leka med de stora pojkarna. Vi menar så klart KTH:s största enklav utanför Valhallavägen, där stolta teknologer beblandar sig med fienden för att tillsammans med SU-studenterna programmera i frid och harmoni på Sveriges största IT-campus: Kista. Vägen till detta IT-utopia är inte lika spännande som man kan tro, man är nämligen tvungen att bege sig ner i kollektivtrafikens mobbade barn: tunnelbanans blåa linje. Oavsett hur mycket SL satsar på konst i stationerna kommer det alltid att kännas lika obehagligt att tvingas åka på ett hundra meter långt rullband för att sedan vänta på tåget på en dyster perrong 32 meter under marken. Men så lätt blir man inte av med en OL gör-artikel; hängivna journalister och badass motherfuckers som vi låter sig inte avskräckas och efter 20 minuter kommer vi fram till Kista, som för övrigt är blåa linjens enda station belägen ovanför ytan. Innan vi fortsätter med beskrivningen av datorsalar, läskautomater och naturligtvis den obligatoriska pubrecensionen (vi vet varför ni läser våra artiklar, men tydligen måste vi skriva om annat än alkohol också, påstår vår chefredaktör i alla fall) måste vi nämna en av de största fördelarna med att plugga i Kista: att KTH:s lokaler ligger knappt två minuters gångavstånd från Kista

Galleria, som ligger i anslutning till tunnelbanestationen. Om det sedan är bra för en fattig students psyke att gå genom en galleria fylld med dyra prylar och plagg för att komma till och från skolan varje dag är en annan femma. Gallerian rymmer förutom affärerna även en food-court med ett tjugotal restauranger vilket medför att Kista-studenterna har lite mer att välja bland i matväg än Snurran (nej, det heter inte La Reginella, oavsett vad skylten utanför påstår), Bullens och det där andra pastastället som – no offense – ingen någonsin kommer att komma ihåg namnet på. Kombinera detta med en biograf, ett O’Learys och 406 studentlägenheter i anslutning till gallerian och det blir allt svårare att hitta anledningar för studenterna som studerar där att någonsin åka utanför Kistas gränser. Men hur är själva campuset då? Riktigt nice faktiskt. Temat i Kista Science City (det heter verkligen så) är ljusa

”[...] vi förväntade oss ett torrt campus med fler nördar än en WoW-server och färre tjejer än din senaste hemmafest. Men vad får vi?”


Osqledaren gör-special Osqledaren, nummer 6, 08/09. kista

S. 35

A och gärna sterila lokaler, vilket tyvärr medför att mysighetsfaktorn får lida lite. Istället för målningar och tavlor pryds väggarna av affischer som gör reklam för nästa LANparty där Jolt-cola och Pucko kommer att säljas till rimliga priser och en programmeringstävling kommer att äga rum (we’re not making this up). När stereotyperna har bekräftats till vår tillfredsställelse fortsätter vi att utforska Forum, den största av campusets tre byggnader, i jakt efter något som kan förstöra vår hittills äckligt perfekta Kista-experience. Här kommer vår kontaktperson, eller rättare sagt hans flashiga passerkort (med foto och allt) till god användning, då campusledningen verkar vara extremt måna om säkerheten. I princip alla dörrar är låsta, antagligen för att hålla din mamma borta från de många godis- och läskautomaterna som står lite här och var och skulle räcka för att försörja hela Science City under ett atomkrig. Det kan dock även vara på grund av den stora mängden datorsalar. Dessa är

något mindre än de vi är vana vid, vilket resulterar i en lugnare atmosfär som vid närmare eftertanke genomsyrar hela byggnaden och får en att glömma bort att det faktiskt går 5 000 studenter där. Det finns även en del små uppehållsrum med microvågsugnar och soffor samt även yttergårdar/ atrier med bänkar som är perfekta för varje students favoritsport – Ultimate Chilling – om vädret tillåter. Har man glömt laga matlåda eller precis fått CSN-pengar finns det även en stor matsal (där de serverar mat – Campus Valhallavägen, se och lär) samt några små caféer som erbjuder varm mat. Efter några fler encounters of the nerdy kind (”datorsal 404 – Room Not Found”) är det äntligen dags för *trumvirvel följt av Pablo Franciscos movie-guy röst* The Pub. FooBar heter den mycket mysiga puben som bjuder på allt från dagens rätt för 35 SEK (studentpris wadup!) och god öl till irländsk folkmusik på behaglig nivå. Till råga på allt så blir man serverad av Timbuktu i baren, eller i alla fall en skånsktalande

student som är läskigt likt honom. Avslutningsvis är det bara att konstatera att Kista förvånade oss rejält, vi förväntade oss ett torrt campus med fler nördar än en WoW-server och färre tjejer än din senaste hemmafest. Men vad får vi? Ett fräscht och levande campus med bra studentliv och massvis med fagra damer (ladies, holla at ur boy). Egentligen är det bara faktumet att det nästan ligger längre bort än Alex’ hemstad Ludvika (liten överdrift) som drar ner betyget lite, vilket leder oss till vårt slutgiltiga omdöme: på en skala från A till AWESOME erhåller Campus Kista ett AWESOM.

text alexander biledt & johannes koch foto Johan Alexandersson


Osqledaren gör-special Osqledaren, nummer 6, 08/09. linköping & norrköping

S. 36

Osqledaren gör...

Linköpings universitet: Tekniska högskolan

text alexander biledt & johannes koch foto eva olsson & hanna pettersson m. fl.


Osqledaren gör-special Osqledaren, nummer 6, 08/09. Linköping & Norrköping

S. 37 överst gruppbild framför m-bussen på familjeparkeringen mitten 70-talsfest på kårallen nere t. v. goldfever nere i mitten kines i ryd poserar med en lejonstaty nere t. h. jakt på 70-talsskjortor på myrorna i norrköping

För er som inte vet det så finns det fler högskolor i Sverige förutom KTH. När vi fick höra detta var vi lika förvånade som ni antagligen är just nu, men tydligen så har vetenskapliga undersökningar visat att det finns liv utanför Huvfudstaden. I sann forskaranda bestämde sig Osqledarredaktionen därför för att bege sig ner till Linköping och göra Sveriges näst bästa campus.

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (LiTH) är uppdelat på två campus, Linköping och Norrköping. Osqledarredaktionen, känd för sin effektivitet och allmänna hardcoreness bestämde sig för att göra båda campus på en helg. 2 000 SEK fattigare och ett kärringstopp senare sitter åtta stycken pigga och en tenta-hjärntvättad skribent i Maskinbussen snittandes 160 kilometer i timmen på väg ner mot Linköping. Bussen är kanske inte så jävla vacker, men vi kan lova att den ligger som en Porsche på vägarna. Vi kommer fram i skymningen, alla är mätta efter chefredaktörens hembakade chokladmuffins och det är efterfeststämning i bussen, mest för att någon har satt på Wonderwall. Men så fort vi får syn på Norrköpingsskylten är förfeststämningen ett faktum, Oasis byts ut mot Maskinen och alla ser fram emot kvällens första bärs. Planen för kvällen är att möta upp LiTHanians (Linköpings motsvarighet till Osqledaren) redaktion och tillsammans med dem göra Norrköpings kårhus. Första utmaningen blir dock att försöka hitta Henning, vår skribent på recon-uppdrag som har gömt sig någonstans i stan som en 203 centimeter lång Where-Is-Waldo på kryckor. Efter några minuters iPhone-GPS/hålla-kartan-upp-ochner-förvirring på Norrköpings alla enkelriktade gator hittar vi till slut fram till LiTHanians chefredaktörs korridor, som visar sig ligga mitt i city. Som student i Norrköping kan man tydligen bo i stora takvåningar med panoramautsikt över hela stan till en lika billig penning som vad en låda på Lappis kostar i Stockholm. Där möts vi upp av deras redaktion och till vår stora förvåning även ett pingisbord som under kvällen kommer att ge upphov till många rundor rundpingis och ännu fler skavsår och stukade anklar.

”[...] och helgens största problem visar sig vara hur man får plats med tio stycken Osqledare samt halva LiTHanianredaktionen i en etta på 25 kvadratmeter.” ten, en skum kombination som man snabbt lär sig att uppskatta. Efter att ha utforskat det lokala ölsortimentet beger sig de två redaktionerna tillbaka till korridoren för att efterfesta och däcka i de skabbiga sofforna som finns i allrummet. Fem timmar senare ringer en klocka och Osqledarredaktionen stiger upp för att dela på en kopp kaffe och en macka. Efter en kort busstur med mellanlandning på Systembolaget står vi alla samlade utanför Kårallen (Linköpings kårhus – geeky, we know). Väl på plats får vi i uppdrag att göra ett reportage på två timmar, inklusive foton och illustrationer. Ett ambitiöst gäng Osqledare valde att våldgästa folk i studentområdet Colonia och spana in deras smarta toalettrullsupphängningar. Ett annat gäng valde istället att utforska bondgården som av någon anledning ligger i anslutning till campuset – någon skillnad i lukt kunde inte fastställas.

Precis som alla campus i hela Sverige förutom Valhallavägen (läs mellan raderna) innehar Norrköpings kår en restaurang som faktiskt lever kvar och serverar öl. Kårhuset som har namnet Trappan är känt för sina piz- Ok, let’s skip to the fucking party: det zor som serveras med en klick tzatsiki i mit- är kväll och förfesten är i full gång. Tur som

vi har är det 70-talsfest på Kårallen och vi är alla dressed up i nyinköpta kläder från Myrorna i Norrköping. Två redaktionsmedlemmar med potential för afro går all in och lämnar sitt hår-öde i de andras händer... it still hurts. Kårhuset i Linköping är aningen mindre än Nymble och festen likaså, efter ett tag vaknar dock festen och rätt som det är är det 300 festsugna studenter på dansgolvet och svetten är ett faktum. Om ni någonsin hamnar på en fest i Linköping så se till att ha med er mycket pengar för de tar 40 (!) SEK i baren för en öl, 30 SEK för ölen och 10 SEK i pant som man får tillbaka om man lämnar in den tomma plastmuggen i baren (pant för en plastmugg – wtf?). Tips från coachen är att definitivt använda en KTH-buss som pickup-bus från en fest på kåren i Linköping. Bortsett från att Linköpingarna buar när man rullar förbi så går det in minst 14 pers (true story) i bussen och den låter som en Ferrari när man trycker på gasen. Småtrötta och stormfulla anländer vi till en LiTHanian-redaktionsmedlems lya och helgens största problem visar sig vara hur man får plats med tio stycken Osqledare samt halva LiTHanianredaktionen i en etta på 25 kvadratmeter. Lösningen? Jo, sex stycken ligger i ett studierum i huset och resten trängs i lägenheten. På detta sätt liknar Linköpings studentbostäder Stockholms – betonggolv som inte alls är särskilt sköna att spendera en natt på verkar vara ett måste. Det hjälper inte heller att två anonyma redaktionsmedlemmar snarkar värre än din gammelfarfar. För att skapa en viss symmetri så drar vår chaffis till med ett kärringstopp på tillbakavägen också. Efter det obligatoriska bakisstoppet på Max där en redaktionsmedlem äter sin första hamburgare någonsin (Delifresh Kycklingburgare – ”Det var gott!”) förlöper hemresan utan några märkvärdigheter och ett gäng dödströtta redaktionmedlemmar ramlar ett par timmar senare ut ur Maskinbussen utanför T-Centralen (Campus Valhallavägen), några erfarenheter och en jävla massa foton rikare.


osqledaren gör-special Osqledaren, nummer 6, 08/09. linköping & norrköping

S. 38

Vår utsände reporter Henning gör...

Norrköping ovan t. V. pizza och öl på trappan ovan t. H. calle spelar pingis hemma hos lithanians chefredaktör t. V. chill hos lithanians chefredaktör t. H. seriestrippar på vägg på campus norrköping

Norrköping. Känt för Eldkvarn, typ. Den anonyma staden man inte tänker på överdrivet ofta. Innan jag hade undersökt staden trodde jag att det roligaste man kunde hitta på här var att lyssna på när östgötarna beklagar sig på sin underfundiga dialekt. Men Norrköping visade sig ha mer att erbjuda än ett folk som inte skulle kunna hota någon utan att locka fram ett skratt.

LiTH är uppdelat på så sätt att en del av campus ligger i Norrköping. Det ligger centralt placerat vid vattnet med nyrenoverade lokaler. Det är en pittoresk, mysig känsla man får när man sitter på campus och blickar ut över Motala ström som forsar förbi i all sin prakt. Hur många studenter som tänker på detta när tentaångesten slagit till för fullt låter vi dock förbli osagt.

”Det är lätt att hitta i Norrköping. Även den nördigaste, mest tankspridda teknologen har svårt att gå vilse här.”

Vad gör man då i Norrköping som festsugen student? Jag gjorde det enda rätta och frågade ut två pensionärer. Kungsgatan var tydligen det heta tipset, men jag insåg dock snart att man måste ha mer tillförlitliga källor. Kårhuset och studenterna är istället var man ska bege sig. Med hjälp från LiTHanians redaktion hamnade vi

snart på Trappan, som har öppet varje vardag med pub och studentklubb varje lördag. Mer centralt än Trappan kommer man inte. Jag misstänker att det är placerat ungefär lika bra som Punktshop i Stockholm fast med betydligt bättre innehåll. På Trappan är det en lite småmysig stämning. Denna kväll har de besök av uppskattningsvis cirka 30 studenter som sitter och konverserar, dricker öl och äter pizza. För, tro det eller ej, campus Norrköpings kårhus serverar pizza, och att den dessutom var god gör ju inte saken sämre.

Norrköping, staden som gick från inget till allt under 24 timmar. Jag får en känsla av att det är lite av ett lantiscampus, för dig som vill känna dig som hemma på skolan. Norrköping får fyra Ernst Kirchsteiger i betyg. För staden känns lite barfota. Mysigt värre.

text henning alesund

2Gu

Det är lätt att hitta i Norrköping. Även den nördigaste, mest tankspridda teknologen har svårt att gå vilse här. Fyra promenadvägar omringar stadskärnan som har Donken i mitten. Samhällsbyggarna har tänkt till. Perfekt fram på nattkröken – det är alltid nära till fyllekäket.


Sommarkurs 09 19 juni - 4 juli STOCKHOLM

BEST ENTREPRENEURSHIP COMPETITION Sell your ideas, buy your future! Let’s be BEST entrepreneurs! Kom och medverka med oss på den här härliga sommarkursen. Få kunskap och tävla inom ämnen som debatt, förhandling och affärsidé. Lär dig om entreprenörskap och möt 22 andra studenter från hela Europa för att upptäcka BEST spirit!

Ansök senast 30 april!

2Guys1S

poon

BESTstockholm.se/sc09

Join the movement, now on Facebook.


Bli gruppledare i Armada! Sugen på något utmanande, utvecklande och framförallt roligt att bita i? Häng med i Armada som gruppledare! Till Årets Armada söker vi 32 stycken gruppledare som älskar ansvar, ledande och människor i allmänhet. Förutom personlig utveckling genom stort ansvar i hela THS:s arbetsmarknadsdagar är engagemang som gruppledare också ett gyllene tillfälle att träffa andra ambitiösa studenter från KTH:s alla håll och kanter, samt inte minst att träffa framtida arbetsgivare. Det finns en mängd olika gruppledartyper och arbetsuppgifterna varierar mycket mellan de olika typerna. I regel leder en gruppledare mindre grupper (upp till cirka 10) studentvärdar i deras arbete inom ett visst område. I Armada finns följande gruppledartyper: - El och nät - Event - Fest & bankett - Företag - Lounge - PR - Specialstyrkan Ansökan till gruppledare i Armada har nyligen öppnat, men stänger redan den 22 april, så snabba dig in på www.armada.nu och gör en ansökan eller läs mer!

Basket!

Grattis!

Lördagen den 25 april kommer KTH mästerskapen i basket att gå av stapeln i Tibblehallen i Täby. Kom dit och heja fram din sektion till seger!

Till alla er som diplomeras i vår önskar THS framföra ett stort grattis och lycka till i framtiden!

THS rapport från KF På senaste Kårfullmäktige valdes tre medlemmar av nästa års ledningsgrupp. De poster som valdes är Näringslivsansvarig, Studiesocialtansvarig och Chefredaktör för Osqledaren. THS sittande ledningsgrupp hälsar Arnold, Annika och Marina varmt välkomna! Vi lovar att ni får ett givande och roligt år!


THS sidor Sök till nästa års Näringslivsgrupp! Sök! THS Näringslivsgrupp har börjat rekrytera inför nästa års verksamhet. Detta är en väldigt stor möjlighet att få engagera sig i, vad jag tycker, THS viktigaste område. En stor morot är att man får arbeta med drivna och väldigt kompetenta människor. Nätverka! Oavsett hur uttjatat ordet nätverka är så är det svårt att komma undan att det är en av de bästa vägar för en framgångsrik framtid. Att nätverka innebär inte bara att skaffa kontakter inom näringslivet utan även bland dina medstudenter på KTH. Genom näringslivsgruppen kommer man i kontakt med väldigt många olika studentorganisationer. Engagera dig! Ja, det minskar din fritid, Ja, i vissa fall kan du missa en föreläsning och slutligen Ja det är värt det! Sök till Näringslivsgruppen 09/10 genom att skicka ett mail till naringsliv@ths.kth.se Peter ”Det går bra nu” Stier Näringslivsansvarig THS ledningsgrupp, Ordförande Näringslivsgruppen

Näringslivsgruppen informerar Ett av de projekt THS Näringslivsgrupp genomför är Destination London 2009. Destination London 2009 är ett nyuppstartat projekt vid Kungliga Tekniska Högskolan på initiativ av THS Näringslivsgrupp. Syftet med projektet är att uppmärksamma KTHs studenter om de internationella möjligheter som faktiskt finns och samtidigt skapa kontakter mellan studenter och näringsliv. För att lyckas med detta arrangerar Destination London 2009 två evenemang, dels en resa till London med en utvald grupp KTH-studenter och dels Destinaton Week 2009 på KTH. Destination Week 2009 Destination Week 2009 kommer i år att infalla mellan den 14 och 17 april. Under denna vecka kommer Stora Enso, Ericsson, DeLaval, Tria och Academic Work hålla lunchföreläsningar på internationellt tema på KTH. De kommer att berätta och ge tips på vad du som KTH-student kan göra för att öka dina chanser att uppnå en internationell karriär. På torsdagen under Destination Week 2009 kommer ett mingel att anordnas tillsammans med THS Näringslivsgrupp där företagsrepresentater från partnerföretagen kommer att närvara. För anmälan till lunchföreläsningarna och mer information om projektet eller veckan besök www.dl09.se


outro Osqledaren, nummer 6, 08/09. tentapub no. 3

S. 42

OL på läsårets tredje t-pub Den senaste tentapuben innehöll ett rum fullt av arabiska kuddar och rökelse, ett av champagne och hiphop, ett med liveband och ett där folk dansade salsa hela kvällen. Bland annat. Osqledaren var där och tog pulsen. 1. Arvid Engelmark, anders lundin och martin palm från samhällsbyggnad tycker att det är ”bra drag!” 2. studenter från design- och produktframtagning 3. any old sunday på scen 4. katya söderberg och terese karlsson, teknisk basår, haninge 5. ryan raganas och romeo redona är här med några tjejkompisar och tycker att ”kth är bäst”. ”vi spanar på alla spanska och svenska tjejer” 6. fotografen omringad av emma och fredrik från växjö 7. klas lundgren tycker att det är ”skitkul” att jobba i baren 8. timu matin, open, shakar loss på sambagolvet

foto niklas schmidt fler bilder på osqledaren.se


© 2008 Accenture. All rights reserved.

Always aiming for higher ground. Just another day at the office for a Tiger.

Choose Accenture for a systems integration and technology consulting career where you can make a difference every day. A place where you can work with the brightest people in business and technology to identify new opportunities and solve the toughest IT challenges. The best place to expand your skills and progress your career fast. And the only place where you can leverage our unrivalled experience and ground-breaking research, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

Opportunities in business consulting We’re now looking for exceptional graduates to join our consulting team – people with the potential to become leaders.

You’ll get continuous training, both formal and on-the-job, and you’ll be working on some of the largest, most challenging projects around.

Our clients include many of the world’s largest organizations and we’ll train you to take a central role in developing innovative business and IT solutions that improve the way they operate. Professional development is a key part of the total rewards package we offer.

In our dynamic environment, you can move your career forward faster than with most other employers. And in return for taking on a high level of responsibility, build deep market-relevant skills and get competitive compensation with a full range of benefits.

Visit accenture.se/jobb

Join Accenture and you could be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses. To find out more about graduate career opportunities and to submit your application, visit our website today.


B Posttidning Osqledaren, THS, 100 44, Stockholm

?!),?" ,%.),( "&?!([

/,?,?,?,%.#)(( *?..?&)-?(?/#%-K%/[

?,?*?.@ ?-+&,(-?(3?"'-#

 L

#((-?$!?'?*? '#(!&#&,([


OL 08/09 #6