15 n
(Brautaset et al., 2008). Olika undersökningar pekar på att prevalensen av korneal staining hos KL-bärare är mellan 19,5% (Brautaset et al., 2008) och 79,2% där den högre frekvensen representeras av extended wear bärare (Nichols, 2000). Korneal staining är vanligt även bland icke KLbärare. Olika undersökningar pekar på allt mellan 4 till 79% (Nichols et al., 2002). Korneal staining har inget samband med symptom på torra ögon (Bourcier et al., 2008). Att kornea tar färg när man färgar med fluorescein kan bero på olika saker: antingen saknas det celler, cellkopplingarna kan vara skadade eller så kan cellens membran ha minskad permeabilitet. Staining kan även bero på den naturliga processen där epitelcellerna stöts bort och ersätts med nya celler genom mitos (Brautaset et al., 2008). Det finns studier som menar att interaktionen mellan de ytliga cellerna och fluoresceinet inte förståtts helt och att det inte finns nog mycket evidensbaserad forskning (Morgan & Maldonado-Codina, 2009). Konjunktivala staining korrelerar till torra ögon (Lakkis & Brennan, 1996; Guillon & Maissa, 2005). De flesta har lite konjunktival staining men KL-bärare har oftast mer. Lakkis och Brennan jämförde 48 hydrogellinsbärare med 50 icke KL-bärare i åldrarna 18-40 år. Sammantaget visade hela 98% någon grad av konjunktival staining. Bland icke KLbärarna hade 12% staining över grad 1 och bland KL-bärarna var det 62%. Denna skillnad kan bero på ökat torrhet, mekanisk effekt från linsen, (Lakkis & Brennan, 1996), defekter på linskanten och urtagning av linsen (Brautaset et al., 2008). Även mindre rörelse av linsen ger mer stainings (Lakkis & Brennan, 1996). Kantdesign är främsta orsaken till ringformad staining efter SiHy-linser, även styvheten i materialet påverkar. Mycket ringformad staining associeras inte med minskad komfort. Knivkantsdesignen ger högst komfort men även mest stainings om man jämför med andra kantdesigner (Maïssa et al., 2012). I en annan studie ingick 102 KL-bärare av mjuka linser och 79 icke KL-bärare. Mer konjunktival staining hittades hos symptomatiska patienter (torra ögon). Både lissamine green och fluorescein användes. Båda färgerna kunde urskilja symptomatiska icke KL-bärare, men bara lissamine green kunde urskilja symptomatiska KL-bärare (Guillon & Maissa, 2005). Lid wiper ephiteliopathy (LWE) korrelerar också med torrhetssymptom (Korb et al., 2002) även när man inte kan hitta några andra tecken på torra ögon (Korb et al., 2005). Detta diagnostiseras bäst genom färgtagning av cellerna med lissamine green (Korb, 2008). LWE är en förändring i konjunktivala epitelet närmast ögonlockskanterna som sträcker sig horisontellt från övre punctum till yttre kantus. Denna bit har inget speciellt anatomiskt namn utan kallas ”lip wiper” eftersom den sveper över ögongloben vid blinkning (Yeniad, 2010). LWE beror på otillräcklig vätning och otillräcklig separation mellan lid wiper och ögonbulben som leder till trauma och mekanisk nötning på epitelcellerna. Det hittas både hos KL-bärare och hos patienter med torra ögon som inte använder kontaktlinser. Korb undersökte 30 KL-bärare med symptom och 75
KL-bärare utan symptom i åldrarna 18 till 59 år. Det visade sig att 80% av de symptomatiska kontaktlinsbärarna hade LWE, jämfört med, 13% hos ickesymptomatiska KL-bärare (Korb et al., 2002). Yeniads studie visade andra siffror, 69 KL-bärare mellan 21 och 60 år ingick och delades upp i symptomatiska och icke symptomatiska. LWE fanns hos 67% av de symptomatiska KL-bärarna och 32% hos de asymptomatiska KL-bärarna (p=0,001). Att det är vanligare bland KL-bärare tror Yeniad kan bero på problem med blinkningen över kontaktlinserna (Yeniad, 2010). Denna studie undersöker korneal och konjunktival staining, LWE samt komfort hos den nya linsen Dailies Total 1 och de äldre endagslinserna av märket Dailies. Syftet med studien är att ta reda på om det finns någon anledning för patienten att byta till den nya linsen. MATERIAL OCH METOD I studien ingick 24 försökspersoner i åldrarna 20 till 31 varav 23 fullföljde. Medelåldern för försökspersonerna var 24,1 ± 2,6 och alla var vana KL-bärare. Studien utfördes i Karolinska Institutets lokaler i Stockholm. Undersökningarna pågick mellan vecka 42 och vecka 45, år 2012. Kriterier för studien: • Burit linserna i 5 dagar. • Burit linserna minst 2 timmar innan återbesök. • Ej sovit med linserna. • Vana kontaktlinsbärare. • Inte använda smörjande droppar under tiden. • Normala kriterier för linsbärande Det ingick tre olika linser i studien: Dailies Total 1, Dailies All Day Comfort och Dailies Aqua Comfort Plus (se tabell 1). Varje försöksperson provade Dailies Total 1 och en av de två äldre modellerna. Försökspersonen bar de två olika linserna samtidigt på höger respektive vänster öga i fem dagar. Höger öga hade den nya linsen och vänster någon av de äldre.
Dailies Total 1
Dailies All day comfort
Dailies Aqua Comfort Plus
Radie Diameter Dk/t Dk Materialgrupp Material Centrumtjocklek Vätskehalt
8,5 14,1 156 0 Silikonhydrogel Delefilcon A 0,09 mm 80%
8,6 13,8 26 (FATT) 26 Hydrogel NelfilconA 0,1 mm 69%
8,7 14,0 26 (FATT) 26 Hydrogel Nelfilcon A 0,1 mm 69%
(Tabell 1;link.sklf.se 2012-12-24)
Vid första besöket gjordes en grundundersökning där korneala staining, konjunktivala staining och LWE bedömdes. Efter att försökspersonen burit linserna i fem dagar bedömdes detta återigen.