SYN OCH TRAFIK
Uppslutningen bakom kravet på regelbundna synkontroller av bilförare är massivt. Viktiga fackförbund som organiserar yrkesförare, pensionärsorganisationer, trafiksäkerhetsexperter och flera riksdagspartier är överens om att trafiksäkerheten kan förbättras genom en översyn av dagens regler för synkontroller. Dessvärre har det visat sig vara svårare än väntat att driva igenom denna självklarhet i riksdagen. text micke jaresand
Stor uppslutning för krav på regelbun efter ett gediget påverkansarbete från bland annat trafik-
Helena Selander på VTI har lett forskningsarbetet kring synens påverkan på trafikbeteen
säkerhetsorganisationen NTF och Optikbranschen var trafikutskottet i Riksdagen i våras redo att göra ett tillkännagivande som skulle sätta press på Infrastrukturdepartementet att införa ett system för regelbundna synkontroller av körkortsinnehavare. Men så blev det inte. På grund av coronapandemin begränsades antalet ledamöter som fick arbeta samtidigt i riksdagen. Detta ledde till att man tillfälligt stuvade om i utskotten och mycket av den kunskap som upparbetats i frågan om regelbundna synkontroller gick förlorad. För att göra en lång och ganska invecklad historia kort blev konsekvensen att utskottet aldrig beslutade om något tillkännagivande. – Det blev en väldigt olycklig situation med sammanblandningar och missuppfattningar kring myndigheternas ambitioner som ledde till att ”vår” fråga inte landade som tänkt, säger Fredrik Thunell, vd för Optikbranschen. Så på den politiska nivån får helt enkelt ta nya tag för att hålla lågan brinnande i denna trafiksäkerhetsfråga, och jobba för ett beslut nästa år istället.
på den mer sakliga nivån, alltså synens påverkan på beteendet i trafiken, har man däremot kommit långt. 4 optik 4.2020
En studie, genomförd av Statens trafikforskningsinstitut, VTI visar att nedsatt synförmåga är en starkt bidragande orsak till ökat riskbeteende i trafiken. Både äldre och yngre personer med synnedsättning upptäcker fordon och fotgängare senare och har längre reaktionstid vid plötsliga händelser. Deltagarna i studien delades upp i fem olika grupper beroende på efter ålder och synförmåga. Två yngre grupper, varav den ena med godkänd syn, minst 0,5 i synskärpa och en med nedsatt syn, 0,4 i synskärpa. De äldre deltagarna delades upp enligt samma mönster.
när resultaten jämfördes framstod tydliga skillnader mellan deltagare med normal och nedsatt syn. I den yngre gruppen noterades signifikanta skillnader i beteende vid fem av de tolv registrerade händelserna, alltså att de exempelvis påbörjade inbromsningar senare eller upptäckte parkerade fordon och fotgängare senare. Det betyder att de med sämre syn hade ett riskbeteende som i simulatorkörningen översteg de normalseende deltagarnas med drygt 40 procent. För de äldre grupperna var skillnaderna något mindre. I tre av de tolv händelserna noterades signifikanta skillnader, alltså ett ökat riskbeteende med 25 procent.
