Optik_4_20

FÖR ALLA I OPTIKBRANSCHEN | 4 2020

Starkt stöd för regelbundna synkontroller Kunskap är en färskvara – våga lära nytt Vetenskap: Så påverkar covid 19 ögonen

Tio digitala trender som kan förändra branschen

VILL DU ARBETA SOM OPTIKERKONSULT HOS SYNSAM? Vi söker nu fler talangfulla optiker till oss på Synsam. Hos oss finns tjänster som: Optikerkonsult

|

Optiker i butik

|

Optiker på distans

Hos oss får du utvecklas. Vi är lösningsorienterade, håller vad vi lovar och tar ansvar.

Kunden är alltid nummer ett för oss och därför är du som optiker kärnan i vår verksamhet.

Med andra ord värderar vi din tid i undersökningsrummet mycket högt.

Skicka in din ansökan redan idag! Kontakta Awet Tesfamariam på awet.tesfamariam@synsam.com

INGÅNG

Dags hitta modell för det nya normala

E Utbildning på distans

17

10 14 29

ÖGONHÄLSA Snabb utveckling av digital vård

UTBILDING Legitimationen process som tar tid SYN OCH TRAFIK

8

Synbesiktningen – tolv år av säkerhet

VETENSKAP Så kan ögonen påverkar av Covid 19

MER UR INNEHÅLLET Stor uppslutning kring synkontroller

4

Synskärpan påverkar bilkörningen

8

Tio digitala trender kring ögonhälsa

11

NY KRÖNIKÖR: Katarina Ek

13

DESIGN: Nya modeller släpps

18

Kompetens – en färskvara

20

Inställda och uppskjutna mässor

24

BRANSCHPLOCK 25 Patrik svarar på dina frågor 26 Minnesord: Arne Reithner REDAKTION 0498-49 81 18 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Wilhelm Jaresand Olle Bergman Curt Lundberg, AD

27

ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell Annonsförsäljning: Susanne Simic 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Erik Åkerblom 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

”Rådet vi ger till

våra studenter är att vara tydliga med blivande arbetsgivare om vilka regler som gäller”

säger Peter Lewis om legitimationer på sidan 15 Prenumerationsärenden Erik Åkerblom 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2020

n andra våg av Covid-19 sköljer nu över oss.

Den här gången står vi bättre rustade och många av de åtgärder som vi tvingades utveckla snabbt i våras finns på plats. Vi har ju egentligen aldrig återgått helt till det normala så steget för att hantera skärpta rekommendationer är inte lika stort som det var i våras.

I skrivande stund är det stort fokus på skärpta rekommendationer i olika regioner: vi ska undvika folksamlingar och strängt taget bara gå ut för att göra det mest nödvändiga. Vi förväntas agera ansvarsfullt och visa sunt förnuft. Det här ska naturligtvis inte hindra människor från att gå till optikern, som ju i många fall faktiskt är en nödvändighet.

Erfarenheten från i våras visar också att vi snabbt kunde få smittsäkra metoder på plats. Det här hänger såklart ihop med att hygienrutiner är en del av det obligatoriska kvalitetsarbetet. När det väl gällde hade branschen ett stort försprång: rutinerna fanns redan där, vi kunde plocka fram dem och anpassa efter situationen. Rutinerna är lokala och ska hela tiden anpassas efter de egna förutsättningarna, så att vi kan fortsätta att tryggt välkomna kunderna på ett sätt som är säkert för såväl kunder som personal.

än så länge slipper vi, precis som i våras, en total nedstängning. De smitt-relaterade konsekvenserna av detta lämnar jag till dem som kan det bättre. Dock tror jag det är en sund strategi för samhället: en nedstängning får allvarliga konsekvenser i form av konkurser och förlorade arbeten. På det här sättet kan vi hålla oss gående lite på sparlåga och kommer sannolikt kunna komma tillbaka snabbare när den andra vågen ebbar ut.

Däremot tror jag tyvärr att vi alla måste bereda oss på att det kommer ta tid innan vi kan återgå till livet som det var för 1,5 år sedan. Viruset har muterat och det kan innebära en risk att framtida vaccin inte fungerar fullt ut. Ett mer heltäckande vaccin verkar vara långt borta och vi kan nog få leva med det här under en längre tid framåt. I det scenariot måste nog samhället fungera mer än bara på sparlåga: Istället för att göra tillfälliga anpassningar och vänta på att allt ska bli som vanligt igen tror jag att vi måste planera långsiktigt för att det här ÄR det nya normala och se till att samhället funkar likväl. En verklighet där vi måste klara av att leva med viruset och hålla smittan i schack. Utmaningen för samhället blir att finna en modell som gör det här möjligt. Sunt förnuft kommer verkligen att krävas av oss alla. fredrik thunell vd, Optikbranschen optik 4.2020 3

SYN OCH TRAFIK

Uppslutningen bakom kravet på regelbundna synkontroller av bilförare är massivt. Viktiga fackförbund som organiserar yrkesförare, pensionärsorganisationer, trafiksäkerhetsexperter och flera riksdagspartier är överens om att trafiksäkerheten kan förbättras genom en översyn av dagens regler för synkontroller. Dessvärre har det visat sig vara svårare än väntat att driva igenom denna självklarhet i riksdagen. text micke jaresand

Stor uppslutning för krav på regelbun efter ett gediget påverkansarbete från bland annat trafik-

Helena Selander på VTI har lett forskningsarbetet kring synens påverkan på trafikbeteen

säkerhetsorganisationen NTF och Optikbranschen var trafikutskottet i Riksdagen i våras redo att göra ett tillkännagivande som skulle sätta press på Infrastrukturdepartementet att införa ett system för regelbundna synkontroller av körkortsinnehavare.

Men så blev det inte. På grund av coronapandemin begränsades antalet ledamöter som fick arbeta samtidigt i riksdagen. Detta ledde till att man tillfälligt stuvade om i utskotten och mycket av den kunskap som upparbetats i frågan om regelbundna synkontroller gick förlorad. För att göra en lång och ganska invecklad historia kort blev konsekvensen att utskottet aldrig beslutade om något tillkännagivande.

– Det blev en väldigt olycklig situation med sammanblandningar och missuppfattningar kring myndigheternas ambitioner som ledde till att ”vår” fråga inte landade som tänkt, säger Fredrik Thunell, vd för Optikbranschen.

Så på den politiska nivån får helt enkelt ta nya tag för att hålla lågan brinnande i denna trafiksäkerhetsfråga, och jobba för ett beslut nästa år istället.

på den mer sakliga nivån, alltså synens påverkan på beteendet i trafiken, har man däremot kommit långt.

4 optik 4.2020

En studie, genomförd av Statens trafikforskningsinstitut, VTI visar att nedsatt synförmåga är en starkt bidragande orsak till ökat riskbeteende i trafiken. Både äldre och yngre personer med synnedsättning upptäcker fordon och fotgängare senare och har längre reaktionstid vid plötsliga händelser.

Deltagarna i studien delades upp i fem olika grupper beroende på efter ålder och synförmåga. Två yngre grupper, varav den ena med godkänd syn, minst 0,5 i synskärpa och en med nedsatt syn, 0,4 i synskärpa. De äldre deltagarna delades upp enligt samma mönster.

när resultaten jämfördes framstod tydliga skillnader mellan deltagare med normal och nedsatt syn. I den yngre gruppen noterades signifikanta skillnader i beteende vid fem av de tolv registrerade händelserna, alltså att de exempelvis påbörjade inbromsningar senare eller upptäckte parkerade fordon och fotgängare senare. Det betyder att de med sämre syn hade ett riskbeteende som i simulatorkörningen översteg de normalseende deltagarnas med drygt 40 procent. För de äldre grupperna var skillnaderna något mindre. I tre av de tolv händelserna noterades signifikanta skillnader, alltså ett ökat riskbeteende med 25 procent.

ndna synkontroller ”Vi vet sedan tidigare att exempelvis mörker och regn förstärker de negativa effekterna för dem med sämre syn.”

Resultaten förvånade projektledaren Helena Selander, forskare på VTI. – Eftersom det i diskussionen om obligatoriska synkontroller har framförts att det saknas vetenskapliga belägg för synskärpans betydelse för körförmågan var det något förvånande att riskbeteende skilde sig åt så pass mycket mellan grupperna, säger hon.

De yttre förhållanden under den simulerade körningen var bästa tänkbara. Ljust utan bländande effekter, inget regn och trafikintensitet motsvarande en mindre svensk stad.

– Sannolikt hade skillnaderna varit ännu större med sämre förhållanden, säger Helena Selander. Vi vet sedan

tidigare att exempelvis mörker och regn förstärker de negativa effekterna för dem med sämre syn.

Förhoppningen är nu att Optikbranschen, tillsammans med NTF och de övriga intressenterna ska kunna förmå infrastrukturdepartementet initiera en utredning med syfte att skärpa reglerna kring synkontroller för körkort.

– Sakligt sett borde det inte föreligga några hinder.

De flesta berörda parter, politiker och intresseorganisationer är överens om att det är rätt väg att gå. Vårt stora problem är att frågan är förhållandevis liten och har svårt att ta plats på den politiska agendan. Att lyckas med det är just nu den stora utmaningen, säger Fredrik Thunell.

➔ optik 4.2020 5

SYN OCH TRAFIK

Här är några av de trafiksituationer som försökspersonerna fick ta ställning till i studien.

Unga med god syn reagerade på ett signifikant längre avstånd från fotgängaren än de unga med nedsatt syn. De med sämre syn var alltså närmare fotgängaren innan de reagerade.

Synskärpan påverkar bilkörningen På uppdrag av NTF har en simulatorstudie genomförts med syfte att söka svar på frågan om synskärpan påverkar körförmågan att köra säkert.

Datainsamlingen genomfördes av studenter på Optikerprogrammet vid Karolinska Institutet i Stockholm. Deltagare rekryterades med hjälp av NTF:s och studenternas kontaktnät samt annonsering/reklam på S:t Eriks Ögonmottagning. Deltagarna fick både muntlig och skriftlig information om studiens upplägg samt att deras deltagande inte kunde påverka körkortsinnehavet.

6 optik 4.2020

Totalt deltog 89 personer (36 män) i åldrarna 18-77 år i studien och alla deltagarna hade ett giltigt körkort. Innan testning påbörjades fick deltagarna besvara några frågor om deras körvana.

körsimulatorn var en stationär simulator utan rörelseplattform som var utrustad med automatlåda och tre skärmar. Programvaran hade utvecklats för ett tidigare synprojekt och började med

en övningssträcka på cirka fem minuter för att deltagarna skulle bekanta sig med simulatorn. Därefter påbörjades ”testkörningen” (cirka 15 min) som bestod av ett körscenario innehållande ett antal eller mindre kritiska situationer som exempelvis fordon eller fotgängare som plötsligt kör/går ut framför föraren. Situationerna utvärderades med ett urval av mått som exempelvis krockar, position, avstånd, hastighet och reaktionstid.

Dagens livsstil kräver nya lösningar

ZEISS SmartLife Skrolla, klicka och svajpa, samtidigt som du är på väg ut.

Dagens uppkopplade värld ställer högre krav än någonsin på våra ögon.

Med ZEISS SmartLife-glasögonglas får dina ögon det stöd de behöver.

Oavsett vad de utsätts för kommer du alltid att ha en skarp, tydlig och bekväm syn. zeiss.se/smartlife optik 4.2020 7

SYN OCH TRAFIK

Synbesiktningen 12 år

Inget har hänt trots För tolfte året i rad har Synoptik och Bilprovningen genomfört Synbesiktningen, Sveriges största syntest av bilförare. Att samma skrämmande siffror kommer att presenteras igen senare i höst är det väl ingen i branschen som kommer att bli överraskad över. Tyvärr är det bara att konstatera att alldeles för många bilförare i Sverige ser för dåligt för att vara en säker trafikant och att inget beslut ännu är taget om obligatoriska syntester vid körkortsförnyelse. text anders ekhammar | foto denny qvarnström – Vi, tillsammans med branschen, har arbetat med den här frågan länge och naturligtvis ser vi det som självklart att bilister, minst vid körkortsförnyelse, bör göra ett syntest likt det man gör vid ansökan om lämplighetsintyg. Många EU-länder har regelverk kring synkontroller för bilförare, men i Sverige finns inte det. Vi kommer att fortsätta med Synbesiktningen och att belysa synens betydelse för ansvarsfull bilkörning tills våra beslutsfattare tar frågan på allvar och fattar beslut om de åtgärder som krävs för att vi ska få en säkrare trafikmiljö i Sverige, säger Lottie Funck Ekelund, Marknadsdirektör på Synoptik.

I oktober i år besökte Synoptiks medarbetare 24 av Bilprovningens stationer för att göra syntester på bilister i samband med fordonsbesiktningen. Stationerna var utspridda över hela landet och valda utifrån möjligheterna att hålla en bra social distans till kunderna.

Efter syntestet fick bilisterna även svara på ett antal attitydfrågor rörande syn och bilkörning. Som vanligt var det stor aktivitet på Bilprovningens stationer och många var mycket positiva till syntestet och att problematiken med dålig syn i trafiken lyfts upp.

– Synbesiktningen är oerhört uppskattat.

Bilprovningens medarbetare tycker att det är bra att vi tillsammans med Synoptik årligen uppmärksammar synens betydelse för 8 optik 4.2020

trafiksäkerheten. Resultatet av testerna visar att det behövs. Våra kunder – bilisterna – tror i regel att de har tillräckligt bra syn för att köra bil. När testet visar det motsatta, vilket ofta är fallet, blir de förvånade och oroade. Merparten tycker också att det borde vara lika självklart att besikta synen som bilen och att vi i Sverige därför borde införa ett lagkrav på återkommande synkontroller, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

för att få så god geografisk spridning och ett tillförlitligt underlag till den statistik som Synbesiktningen presenterar har Synoptik under perioden 8-31 oktober gjort ett stort antal syntester och samlat in enkätsvar i alla sina butiker runt om i Sverige.

– Det är självklart viktigt att våra siffror är trovärdiga och baserade på ett tvärsnitt av alla bilister i hela Sverige.

Erfarenheter från tidigare år är att det råder en viss geografisk skillnad och även mellan män och kvinnor. Exempelvis har män oftare en övertro om sin syn och är mindre angelägna om att lagstadga generella krav på syntester.

Utifrån tidigare års resultat vet vi att mellan 10-12 procent av bilisterna har en syn som vi kallar olaglig, vilket innebär att de inte skulle klara dagens synkrav vid ansökan om körkortstillstånd för B-körkort. Det är alltså närmare 700 000 bilister som kör med fel synskärpa och därmed ser oskarp redan

på två meters avstånd, säger Lottie Funck Ekelund.

Intresset runt årets Synbesiktningen var som vanligt stort. Lokalmedia runt om i landet var på plats och Sveriges Radio valde att sända från flera av Bilprovningens stationer.

– Det är naturligtvis roligt att Synbesiktningen får så stor uppmärksamhet och det är viktigt för oss i vårt fortsatta arbete med att försöka övertyga politikerna om att ställa krav på syntest vid körkortsförnyelse.

Trafiksäkerhet är en viktig fråga för oss i Sverige och därför anser vi att förarnas syn borde vara en prioriterad fråga, säger Lottie Funck Ekelund.

tydliga fakta

RENA GLASÖGON UTAN ATT

PUTSA!

1. SPRAYA PÅ Låt verka 5 sek

Mediaintresset för Synbesiktningen är stort. Sveriges Radio besökta Bilprovningens station i Aröd i Kungälvs kommun under besiktningsdagen.

Fakta om Synbesiktningen Synbesiktningen är ett samarbete mellan Synoptik och Bilprovningen. Syftet är att uppmärksamma både synens betydelse för ansvarsfull bilkörning samt vikten av att synas i trafiken. Under elva år har totalt över 26 000 syntester genomförts. Resultatet för 2019 års undersökning visar att omkring elva procent av förarna har en syn som inte skulle klara lämplighetsintyget för körkort utan att korrigera synskärpan med synhjälpmedel, personen ser oskarp redan på två meters avstånd. Synbesiktningen genomförs varje år under hösten då kraven på bilförarnas syn ökar som mest. För mer information, besök www.synoptik.se/synbesiktningen • • • • •

90 11 90 59 82

procent procent procent procent procent

anser att de ser tillräckligt bra för att köra säkert har en synskärpa som ligger under dagens körkortskrav vill lagstadga synkontroller vid körkortsförnyelse av de som vill se lagkrav vill att det införs vid 45 års ålder eller tidigare tycker att bilister bör kontrollera synen minst vart femte år för att köra

2. SKÖLJ MED KALLT VATTEN Fri från silicon, paraben och konserveringsmedel

HELT RENT UTAN REPOR! Beställ nu!

0303-940 60 info@leijma.se

I leijma.se

optik 4.2020 9

E-HÄLSA

Snabb utveckling för digital ögonvård – Tekniken bits inte. Hur ofta är du rädd för din mobiltelefon?

Den frågan ställer Marianne Larsson, direktör för Healthtech Innovation Skåne, när hon inleder 2020 års helt digitala upplaga av Specsavers Clinical Conference med e-hälsa som tema.

text micke jaresand

under tre förmiddagar i början av oktober fick

Marianne Larsson (th), vid Healthtech Innovation Skåne spår en alltmer digitalisera hälsooch sjukvård och uppmanar oss att inte skrämmas av tekniken.

deltagarna ta del av den senaste utvecklingen inom digital ögonhälsa. Mycket handlar om möjligheterna med bättre digitala bilder, men apparna som erbjuder test av synen kan ännu inte ersätta en vanlig synundersökning.

– Du kommer att kunna ta egna bilder av dina ögon med din mobiltelefon och skicka bilderna för undersökning oavsett var du är. Utrustningen för detta blir billigare och billigare, säger Marianne Larsson.

Michael Mrochen är doktor i teoretisk medicin och entreprenör inom ögonvårdsbranschen. Han kommer från Schweiz och talar om hur det i framtiden kan finnas maskiner i köpcentrum som fotograferar ögat.

– Där får man besked om man behöver gå till en ögonspecialist eller inte, säger han i sitt seminarium.

Han ser också en framtid där människor har screeningutrustning hemma. Ögonvårdens uppgift blir då att tolka data och förstå data.

– Framtiden består av bättre flöden av data och färre undersökningar. Nu behöver vi samarbeta mellan ögonläkare och optiker, säger han.

För hur mycket tekniken än utvecklas kommer beho-

vet av fysisk ögonvård att bestå. Detta beror bland annat på att vi lever allt längre.

– Du kommer att få grå starr om du lever tillräckligt länge, säger Arthur Cummings, ögonläkare och medicinsk chef för irländska Wellington Eye Clinic.

Men tekniken gör att ögonspecialister och optiker i framtiden kommer att kunna ägna mer tid åt de patienter som behöver specialistvård, spår flera talare under konferensen.

det är coronapandemin som gör att årets upplaga av Specsavers Clinical Conference är digital. I stället för att deltagarna samlas på samma ställe under en dag är konferensens seminarium om digital ögonhälsa utspridd på tre förmiddagar i rad.

– Coronapandemin är den perfekta stormen för att digitalisera vården. Hälsoteknik kommer att förändra hälsovården totalt. Den kommer att ge människor makt, säger Marianne Larsson.

För henne ger den digitala tekniken möjligheter att korta dagens långa köer till ögonvården. En orsak till det är att det blir enklare att förebygga ohälsa. Som exempel tar hon diabetiker som i framtiden enklare kan ta hand om sin egen hälsa med rätt utrustning. Ett annat sätt är att patienten kan göra egna undersökningar hemma och skicka bilder till kliniken.

Arthur Cummings och Michael Mrochen är inne på samma sak. De menar att ögonvården har blivit bättre och mer individuellt anpassad tack vare insamlad klinisk data.

– Varje kirurg i projektet registrerar data över genomförda operationer. Det handlar om 100 000-tals patienters data som analyseras för att förbättra kommande behandlingar, säger Michael Mrochen.

yack vare databearbetningen av den samlade erfarenheten av dessa ögonoperationer är det i dag möjligt att anpassa den inopererade linsens styrka, vid exempelvis en starroperation.

På Michael Mrochens ena glasögonbåge sitter en liten kamera som är riktad framåt.

– Kameran tar reda på hur jag använder min syn och samlar in data om det, säger han.

Kameran gör en objektiv bedömning av på vilket sätt en patient använder sin syn. För en patient kan informationen från en sådan kamera bli viktig när det ska bestämmas vilken lins som ska opereras in i ögat eller vilka kontaktlinser som passar bäst.

– Patientens egen bedömning av hur den använder sin syn är inte objektiv, säger Michael Mrochen.

10 optik 4.2020

5 digitala trender inom dagens ögonhälsa Jon V. B. Gjelle, MSc optometrist, är optiker och jobbar som Clinical Talent Manager på Specsavers. På sitt seminarium går han igenom de appar som är tillgängliga i dag för att göra egna synundersökningar eller färgseendetester med hjälp av sin mobiltelefon.

Han höjer ett varningens finger för samtliga appar som han går igenom.

Jon V.B. Gjelle, Clinical Talent – Detta är inte en app Manager på Specsavers varnar som du ska använda med för övertro på vissa självhjälpsappar. patienter, säger han om ett färgseendetest.

Andra appar får också mer positiva omdömen.

– Detta är en bra app för optikerstudenter, säger han ➔ om en app för synundersökning.

1. Digital analys av genomförda ögonoperationer gör det möjligt att i ännu större utsträckning individanpassa nya operationer.

2. Objektiv insamling av användning av synen med digital kamera för att individanpassa linser och kontaktlinser.

3. Enklare syntester i mobilen.

4. Effektiva patientkontakter med videosamtal.

5. Allt fler ögonsjukdomar upptäcks tidigare med hjälp av bättre kameror och bearbetning av digitala bilder.

5 digitala möjligheter inom ögonhälsa i framtiden 1. Screeningutrustning som gör det enkelt att göra enklare syntester utan att besöka en optiker eller ögonläkare.

2. Vårdpersonal får göra mer av det som de är utbildade till att göra.

3. När patienten gör sin egen screening med hjälp av mobilen som analyseras digitalt avlastas vården.

4. Fullvärdiga synundersökningar i mobilen.

5. Digital utrustning hjälper människor att hålla sig friska.

optik 4.2020 11

E-HÄLSA

Enligt Svein Willassen, vd för Confrere som utvecklar videotjänster för vården ökade antalet digitala patientmöten i Norge i samband med coronapandemins utbrott.

Appen för att testa om man har torra ögon är han mer positiv till.

– Patienten kan göra detta test först. Sedan kan du diskutera resultatet med patienten, säger han.

Hans råd till optiker är att ha en plan för vilka patienter som ska använda vilka appar innan man implementerar apparna i verksamheten på den egna mottagningen.

– Mobiltester passar inte alla. Du behöver känna din

patient bra innan du ger rådet att använda digitala tester i en app, säger Jon V. B. Gjelle.

Han menar att apparna ännu inte är fullt utvecklade.

Ett exempel på det är att mobilskärmens förmåga att återge färger kan variera mellan mobiltelefoner av samma modell.

– Färgseendetester är kuriosa för mig, säger han. Men han tillägger att utvecklingen vad det gäller ansiktsigenkänning och kameror går snabbt och att apparna ger kunderna tillgång till vård på sina egna villkor.

När coronapandemin kom gick många läkare i Norge snabbt över till att träffa sina patienter i videosamtal.

Om detta berättar Svein Williassen, vd för företaget Confrere, som tagit fram en videosamtalstjänst som uppfyller vårdens krav på integritet.

– Videosamtal är mer effektivt för både läkare och patienter, säger han. Ett patientbesök som tar 15 minuter på kliniken tar fem minuter med ett videosamtal, men han betonar att allt inte går att undersöka över videosamtal.

En fördel som han ser med videosamtal är att det blir möjligt att träffa patienter som bor långt borta. Det blir också möjligt för optiker eller ögonspecialister att jobba från olika platser.

Samtliga seminarier finns att s på Specsavers community Viewpoint Online https://viewpoint.online/.

Viewpoint är en förlängning av Clinical Conference och som pågår året runt. n

Globala jättar krokar arm Kanske vi står inför ett verkligt genombrott för något som det pratats om länge, men aldrig riktigt lyft på konsumentmarknaden – smarta glasögon. En av stötestenarna har varit svårigheten att gifta ihop den avancerade teknologin med konsumenternas krav på optisk funktionalitet och attraktiv design.

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

FITS OVER YOUR GLASSES THE ULTIMATE VISION & PROTECTION

12 optik 4.2020

Nu har två giganter, som dominerar sina respektive marknader bestämt sig för att slå sina påsar ihop och utveckla nästa generation av smarta glasögon.

I samband med en stor Facebook-konferens meddelade bolagets grundare och vd, Mark Zuckerberg att man slutit ett mångårigt avtal med EssilorLuxottica för att gemensamt driva utveckling av smarta glasögon framåt.

Samarbetet innehåller de pusselbitar som krävs för att nå framgång. Facebook med sitt globala nätverk av konsumenter och konstant utvecklande av digital kommunikation. EssilorLuxottica med sin glasteknologi, varumärken och designkompetens.

–Vi brinner för att utforska enheter som kan ge människor bättre sätt att få kontakt med de närmaste. Wearables (produkter vars ursprungliga funktion förses med annan teknologi, exempelvis smarta klockor, reds. anm.) har potential att göra det. Med EssilorLuxottica har vi en lika ambitiös partner som lånar ut sin expertis och varumärkeskatalog i världsklass till de första riktigt fashionabla smarta glasögonen, säger Andrew Bosworth, Vice President för Facebook Reality Labs.

Produktnamn, specifikationer, programvarufunktioner, prissättning och andra detaljer kommer att avslöjas närmare lanseringen 2021.

KRÖNIKA

Valuta för pengarna

I

min släkt är egenföretagaren norm, och jag har aldrig hyst några illusioner om var min lön kommer ifrån – jag vet att den kommer från glasögonförsäljning. För en del optiker är detta en jobbig aspekt av vardagen med en ständig press att sälja, sälja, sälja.

För mig personligen så har det där tack och lov aldrig varit något problem, gissningsvis för att jag älskar glasögon och det smittar. Jag är också känslig när det gäller att ändra styrkor, och säger ofta när jag lämnar ut beställda glasögon där jag bara ändrat nån kvart, att målet för mig är att de nya inte ska kännas så annorlunda från de gamla. Ja, de nya ska ju inte kännas sämre såklart, men målet är att bytet ska kräva så lite tillvänjning som möjligt.

när jag för första gången skulle träffa resande

Katarina Ek tog sin optikerexamen i Kalmar 2008 och har sedan 2017 drivit Specsaversbutik i Värnamo. Hon är helt ostörd av sin myopi och glömmer ofta att ta på sig sina glasögon, men älskar fina bågar och roliga tintar och har en pinsamt stor samling glasögon. På fritiden så sjunger hon i countryduon The Oaks och coverbandet Zebrakings.

optikerkonsulten Morten Jørgensen så hade jag hört ett rykte om att han stadigt låg på en konverteringsgrad på minst 90 procent, det vill säga han säljer glasögon till fler än nio av tio patienter som han gör undersökning på. Ryktet visade sig stämma, och jag blev mycket imponerad. Jag är glad som en lärka om jag ligger på 80 procent och blev såklart nyfiken och ville veta hur han bar sig åt.

Så när Morten kom och konsultade i butiken där jag jobbade, så passade jag på att bjuda ut honom på middag, med baktanken att han skulle avslöja sin hemlighet. Jag tänkte att han har några särskilda fraser kanske, eller något argument som alltid funkar. Men när jag frågade vad det är som gör att just han är så väldigt bra på att sälja, så ville han inte riktigt kännas vid det. Jomen, sa jag, nästan alla som du gör undersökning på köper ju glasögon. Du måste ju vara bra på att sälja. Men nej, han såg det inte så. Han ryckte på axlarna, skrattade lite och sa att många optiker bara är lata.

Ouch..

Menade han verkligen det? Nä, det var inte så illa ment. Men han sa att många optiker är dåliga på att informera om olika alternativ, om alla produkter som finns att beställa idag, olika glasögon med olika funktioner. Jamen försökte jag, det känns ju liksom inte så kul att sitta där och rabbla alla olika produkter, det känns väldigt gåpåigt, som att man försöker pressa folk till att köpa. Då blev hans ton lite vass och så sa han: “Okej, så någon betalar flera hundra kronor för att träffa dig. Du är expert på syn, ögon, glasögon. Och du tänker inte upplysa om alla lösningar som finns tillgängliga för just den här patienten, för du tycker att det känns obekvämt? Vem tycker du ska upplysa dem om det då? Vart tycker du att de ska gå för att få den informationen?”

man kunde säkert se hur kugghjulen snurrade i mitt huvud, och där nånstans trillade polletten ner för att stanna. Det handlar inte om att sälja. Det handlar om att ge valuta för pengarna. Varje patient betalar flera hundra kronor för att träffa mig. Om inte jag ska berätta för patienten om alla alternativ som finns, vem ska då göra det?

Tänk dig själv att gå på restaurang och inte få välja från hela menyn, du får bara titta på första sidan.

Avslutningsvis vill jag ge ett tips särskilt till dig som kämpar med försäljningen, till dig som fasar för det där momentet när refraktionen är klar och du ska ”sälja”. Lägg ut en krok före refraktionen. Om det inte framkommer någon uppenbar anledning till att patienten behöver nya glasögon, avrunda anamnesen med att le och säga ”så du är bara sugen på nya bågar?” Du kommer att bli förvånad över hur många som säger ja. katarina ek optik 4.2020 13

UTBILDNING

Legitimation – process som ”Men vi trodde att du hade legitimation – du har ju tagit examen!” Det är en uppfattning som ofta ställer till det för nybakade optiker.

Uppmaningen från lärosätena är att planera för minst en månads fördröjning. text olle bergman Avslutning, försommar och jobb i butik – de första veckorna efter examen är en spännande tid för många unga optiker. Nu är det äntligen dags att lämna studentlivet bakom sig och bege sig mot yrkestillvaron. Men redan när juniorerna kliver in på sin första arbetsplats kan de mötas av ett missförstånd som försvårar planeringen och – i värsta fall – skapar problem i samarbetet med arbetsgivaren.

Många butikschefer förutsätter nämligen att kolleger som nyss var studenter kan börja jobba självständigt eftersom de har tagit examen. Men när chefen nu får beskedet att legitimationen dröjer kan hela sommarplaneringen rasa ihop. Situationen som uppstår sätter press på arbetsledaren, på arbetslaget och – inte minst – på den nya kollegan.

Optiker är sedan 1964 ett legitimationsyrke (se faktaruta) – ett faktum som är centralt för hela utvecklingen av yrkesrollen och verksamhetsområdet.

– Legitimationen är ett stämpel på kvalitén, säger Peter Lewis, programansvarig på Optikerprogrammet vid Linnéuniversitetet.

Endast personer med legitimation har fått den nödvändiga träningen för att självständigt kunna undersöka synen och ögonen – detta för att kunna upptäcka onormala okulära tillstånd, och för att ge rätt behandling och råd till sina patienter. Legitimationen krävs också för att kunna remittera till kollegor med högre kompetenser och/eller behörigheter samt andra aktörer inom hälso- och sjukvården.

Marika Wahlberg Ramsay, programdirektor för optikerprogrammet på KI, kan bara hålla med: – En legitimation är ett bevis på att du har genomgått den utbildning som är reglerad genom att det i svensk lag är skrivet vad som krävs för att få arbeta inom yrket. I Högskoleförordningen framgår det vilka mål det finns för optikerexamen när det gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

På Linnéuniversitetet ser den normala processen för avgångsstudenternas legitimation ut ungefär så här. När kurserna klarats av och examensarbetet är godkänt ansöker studenten officiellt om sitt examensbevis. När detta har anlänt kan studenten gå in på legitimation.socialstyrelsen.se och ansöka om sin legitimation. I samband med detta bifogas examensbeviset av studenten själv i digital form (pdf, jpg eller jpeg).

– Det står på Linnéuniversitetets hemsida att det kan dröja upp till två månader att få det digitala examensbeviset, men enligt min erfarenhet brukar processen ta 3–4 veckor, säger Peter Lewis. Hanteringstiderna hos Socialstyrelsen är relativt korta [3 veckor enligt socialstyrelsen.se, reds. anm.]. Dock jag har varit med om att studenter har behövt vänta uppemot två månader under perioder när Socialstyrelsen behöver ta emot många ansökningar. Givetvis uppstår en liten flaskhals runt midsom14 optik 4.2020

Marika Wahlberg Ramsay, programdirektor optikerprogrammet vid KI.

Peter Lewis, programansvarig på Linnéuniversitetet i Kalmar.

mar då Sveriges myndigheter ”stänger ner” och går på sparlåga.

På karolinska ser det ungefär likadant ut: – När studenterna har fått sin sista kurs på programmet inrapporterad i Ladok kan de ansöka om examen från KI, säger Marika Wahlberg Ramsay. I dagsläget rapporteras sistaårs-studenternas kurs in den sista terminsdagen, vilket gör att de kan söka examensbevis direkt vid terminsslutet. Efter det att studenterna har tagit emot examensbeviset ansöker de om legitimationen hos Socialstyrelsen. Vad jag känner till får studenterna sina examensbevis ganska snabbt efter avslutat program. Det som kan fördröja förloppet för enskilda studenter är om de har kompletteringar från tidigare kurser för att kunna få ut sitt examensbevis.

Oavslutade kurser och kompletteringar kastar naturligtvis grus i maskineriet. Det gäller inte minst examensarbeten.

– Godkännandet av examensarbeten kan ibland dröja här på Linnéuniversitet, säger Peter Lewis. För närvarande har vi fyra disputerade examinatorer som måste hinna läsa igenom 6–10 arbeten var, lämna återkoppling och godkänna dem när de är klara.

Om studenten på något sätt missar tidsfristen för kompletteringar före midsommar dröjer granskningen av examensarbetet till första veckan i augusti. I sådana fall handlar det om en hanteringstid på 5–7 veckor efter godkänt arbete innan studenten kan förvänta sig att få legitimationen.

Det händer ibland att lärosätena blir kontaktade av arbetsgivare som försöker skynda på godkännandet av examensarbeten och kurser.

– I de fall då kvalitén på uppsatserna inte uppnår kursmålen kan det uppstå konflikt mellan examinatorn, studenten och arbetsgivaren, säger Peter Lewis. Vi kan inte sänka standarden bara för att studenten förväntas jobba från ett visst datum. Vad gäller resttentor försöker vi vara flexibla när det handlar om kurser som ägs av vår institution, men vi har tyvärr inte möjlighet att styra andra institutioner som vi köper in kurser av.

Det är viktigt för både arbetstagaren och arbetsgivaren känna till den här processen så att de inser att det tar ett par veckor innan

tar tid

Två dussin legitimationsyrken En yrkeslegitimation är ett bevis på att, med Wikipedias ord, ”en yrkesutövare står under samhällets tillsyn och har

godkänts för yrkesverksamhet inom det område legitimationen avser”. Rent formellt innebär detta att ”det finns ett den nyutexaminerade optikern lagrum som beskriver vilka krav som ska vara uppfyllda för att en sådan legitimation ska kunna utfärdas, av en behar legitimation hörig myndighet” – Rådet vi ger till våra studenDet är framför allt yrken inom hälso- och sjukvården som kräver en yrkeslegitimation; dessa står uppräknade i ter är att vara tydliga med blivan- Patientsäkerhetslagen (2010:659). Sålunda finns – under Socialstyrelsens tillsyn – 22 legitimationsyrken: apotede arbetsgivare om vilka regler kare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut , kiropraktor, logoped, läkare, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukhusfysisom gäller, säger Peter Lewis. I ker, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare. bästa fall kan studenten jobba Även veterinärer och lärare har yrkeslegitimationer som utfärdas av Jordbruksverket respektive Skolverket. under delegering – med den som delegerar på plats i butiken – fram till det att legitimationen är utfärdad. Men de måste avstå samheten utefter dessa. Flyter allting på med examensarbetet, från arbete med att tillpassa linser. Ibland “glöms” detta vilket examensbevis och Socialstyrelsens utfärdande kan man i bästa fall sätter mycket press på studenten. förvänta sig kunna jobba som legitimerad optiker i mitten på juli.

Ser ni några uppenbara möjligheter till hur detta skulle Innan dess bör man absolut inte räkna med att ha en nyutbildad, kunna hanteras snabbare? legitimerad optiker i butiken. Som ett led i processen kommer vi – Hanteringen sker relativt snabbt egentligen, tycker jag. Efterpå skolorna också betona till studenterna att de måste själva vara som studenter ibland läser enligt olika utbildningsprogram finns insatta och tydliga med det här förhållandet när de har kontakt det inte någon möjlighet att “automatisera” processen hos oss. med sin kommande arbetsgivare under våren.

Istället måste varje enskild ansökan hanteras av en handläggare.

– Jag tycker också att hanteringen sker relativt snabbt i förhålDet går fort för de flesta av ansökningarna, men för undantagsfallande till alla som tar examen och ansöker om legitimation. Jag len kan processen ta lite längre tid – det kan handla om att studentror, precis som Peter, att arbetsgivarna bör sätta sig in i processen ter har haft studieuppehåll, läst om ett år eller följt en individuell och förekomma “glappet” för nyanställda optiker genom handstudieplan, säger Peter Lewis och fortsätter: lingsplaner som beskriver vad personen i fråga kan och/eller får – Något som skulle underlätta är att arbetsgivarna tar del av jobba med innan legitimationen har erhållits, säger Marika Wahlgällande lagar och regler kring vilka arbetsuppgifter som icke-legiberg Ramsey. n timerad personal får utföra under delegering, och anpassa verk-

LANSERAS I DECEMBER!

ANY LIGHT. ANYWHERE. ANY TIME. EN NY GENERATION FOTOKROMATISKA GLAS

optik 4.2020 15

UTBILDNING

Ny assistentutbildning Sveriges två optikerassistentutbildningar har sedan i höstas sällskap av en tredje som erbjuder utbildningen på distans. Bakom den nya assistentutbildningen ligger TUC Yrkeshögskola, en av landets största anordnare av yrkeshögskoleutbildningar.

text jonas upphagen

utbildningen leds av Charlotta Larsson som, bland annat har mångårig erfarenhet som butikssäljare i optikbranschen. Optik träffade henne för att få reda på mer om utbildningen.

Idag finns redan en optikerassistentutbildning i Norrtälje och Uppsala. Behövs det verkligen en till Optikerassistentutbildning?

– Absolut, särskilt för dem som inte har möjlighet att gå en platsbunden utbildning. Eftersom denna läses på distans är den tillgänglig för alla, oavsett var i Sverige man bor. Optikbranschens kartläggning över efterfrågan och tillgång på optiker visar att behovet av optikerns tjänster ökar, liksom antalet nyetableringar.

Charlotta Larsson leder den nya assistentutbildningen från Jönköping. Charlotta har själv en bakgrund som säljare i optikbranschen.

Vidare väljer ögonmottagningar att rekrytera optiker för att avlasta ögonläkare. Den upplevda bristen på optiker ökar behovet av välutbildade säljare. En välutbildad assistent kan avlasta optikern genom att utföra exempelvis registrering, för- och efterkontroller. Detta frigör tid för optikern i undersökningsrummet och möjliggör en ökad kundgenomströmning. Samtidigt innebär det ställs allt högre krav på utbildning och förkunskaper för att kunna arbeta som säljare i en optikbutik, säger Charlotta.

–Utbildningen är utformad för att motsvara arbetsmarknadens behov. Därför är alla kursplaner framtagna i nära samarbete med flera representanter från branschen, för att säkerställa att innehållet i utbildningen speglar det som efterfrågas. De företag som har medverkat i framtagandet av utbildningsinnehållet har tillsammans med TUC haft en värdefull möjlighet att säkerställa en bra framtida kompetensförsörjning. Utbildningens upplägg gör det också därför möjligt för våra studerande att gå in i yrkesrollen direkt efter avslutade studier.

Du som är utbildningsansvarig, vad är din bakgrund? Har du någon erfarenhet av optikbranschen sedan tidigare?

– Jag började 1994 på Direkt Optik och var med där tills det lades ner i augusti 2000. Butiken finns nu på nytt igen i Jönköping. Efter denna erfarenhet började jag som butikssäljare på Synsam och valde att avsluta min anställning där 2016 då jag var sugen på att arbeta mer administrativt.

Vem ligger bakom denna utbildning?

– TUC Yrkeshögskola är en av landets största anordnare av yrkeshögskoleutbildningar. På TUC arbetar vi professionellt och målinriktat på att höja individens värde på arbetsmarknaden - och lika hårt för att tillgodose samhällets behov av kvalificerad arbetskraft.

Såväl arbetsgivare som studerande får exakt den kompetens de behöver. Med kortast möjliga startsträcka. Vi har lång erfarenhet av att tillsammans med arbetslivet anordna yrkeshögskoleutbildningar, YH. Tillsammans arbetar vi fram nya utbildningsidéer formade efter deras kompetensbehov, oavsett om det gäller beprövade yrkesroller eller helt nya framsprungna ur ny teknik eller nya kompetensbehov. Att våra utbildningar verkligen leder till jobb visar också statistiken – merparten av de som avslutar en utbildning hos oss, har jobb inom det område de är utbildade inom, sex månader efter examen.

Hur lång är utbildningen och vart ligger studieorten?

–40 veckor 200 YH-poäng och utbildningen sker på distans med vissa fysiska träffar hos oss i Huskvarna.

Hur många studerande har sökt och hur många tar ni in?

–Vi har haft 346 sökande till 30 platser i år.

16 optik 4.2020

DECENNIUM.SE

på distans Hur många år har ni fått godkänt för att bedriva utbildningen?

– Vi har i dagsläget fått beviljat att starta två utbildningsomgångar. Hösten -20 och hösten -21.

Är det dig vi söker?

Hur är utbildningen upplagd?

– Till varje kurs finns en studiehandledning som omfattar hela kursens upplägg. Studiehandledningen är till hjälp för att du själv ska kunna planera distansstudierna under kursen. Ett digitalt mötesrum används där de studerande kan ta del av korta, direktsända föreläsningar, direktsänd handledning samt delta i frågestunder både med föreläsare och klasskamrater. För att den studerande ska ha fri och flexibel tillgång till undervisning läggs allt material upp på lärplattformen, där finns även diskussionsforum och chatt. Utbildningen är till största delen webbaserad men innehåller även träffar i Huskvarna. Varje träff pågår mellan en till tre dagar per tillfälle. Träffarna fokuserar på diskussioner, grupparbeten samt praktiska övningar och innehåller även föreläsningar, redovisningar och examination. Praktik ingår med elva veckor under utbildningen, uppdelat på två omgångar. Som studerande får du inblick i yrket och som företagare får du en välkommen extra resurs. Som bonus kan företagaren stämma av personkemin och se om de är värt att satsa på en framtida anställning. Första praktiken fokuserar på produkter, hygienkrav, enklare reparationer, hantering av instrument, tidsbokning, glasögonmode, justering av bågar och verkstad. Under den andra perioden fokuserar man på säljadministration, inköp, säljsamtal, merförsäljning, skyltning, säljprocessen, kassahantering och behovsanalys.

Vad anser du är de största fördelarna med att lägga utbildningen på distans?

– En distansutbildning kan passa den som är bunden till en särskild ort på grund av exempelvis arbete eller familj, eller som vill förfoga över din tid i så stor utsträckning som möjligt. Man ansvarar själv för sin studietid och det gäller att ha disciplin. Du väljer när du ska studera, men du måste alltid vara uppdaterad på aktuella datum för möten, tentor, uppgifter, etc.

Vilka är de största utmaningarna med att driva utbildningen på distans?

– Den stora utmaningen för den studerande är att ha självdisciplinen att studera på egen hand. Många tror också att man kan arbeta samtidigt eftersom det är distansstudier, men det är inte riktigt sant. Detta är en heltidsutbildning som kräver 40 studietimmar i veckan.

En del branschfolk kan säkert hävda att det kan vara svårt att genomföra en distansutbildning till ett yrke som är väldigt praktiskt, vad har du för kommentar på det?

– Jag kan förstå att en del tänker så. Men utbildningen som främst sker på distans innehåller, som sagt, också träffar på plats hos oss i Jönköping. Vi får heller inte den praktik som de studerande har. Vi har andra praktiska utbildningar på distans såsom tandsköterska och medicinsk fotterapeut och de fungerar utmärkt med det upplägget. n

Vi som undrar äger och driver två optikerbutiker med premiumprofil i Stockholms innerstad. Vår affärsidé går ut på att serva medvetna kunder med optiskt hantverk och glasögonmode. Vi som arbetar i företaget delar ett stort intresse för den kliniska delen av yrket och en passion för färg och form.

Nu söker vi en likasinnad som kan vikariera för Martina som går på mammaledighet i december och blir borta ett drygt år.

Den vi söker är legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet.

Frågor om vikariatet ställer du till mia@ringdahlsoptik.se som även tar emot din ansökan.

ringdahlsoptik.se

stockholmeyewear.com optik 4.2020 17

DESIGN

Ny modeller trots trög Inställda mässor och en allmän nedgång i konsumtionen av sällanköpsvaror hindrar inte de internationella bågleverantörerna att lansera nya modeller och kollektioner. Hjulen måste snurra.

Här visar vi ett axplock av de releaser som nått redaktionen under oktober.

Liten personlig butik söker

OPTIKER

Wahlströms Optik är en privat, ej kedjeanknuten, butik som funnits i Lund i över åttio år. Vi har många trogna stamkunder och en lång tradition av personlig service. Hos oss har du förmånen att följa dina kunder hela vägen, från tidsbokning till leverans, och att ge varje person den tid som behövs. På klassiskt vis slipas alla jobb i vår egen, fint utrustade, lilla verkstad, vilket ger dig möjlighet att också få utlopp för dina kreativa sidor. I huvudsak arbetar vi med glasögon, men har även en del kontaktlinskunder.

C

M

Y

CM

Vi söker dig som gärna arbetar självständigt och fritt under ansvar, och som vill bli en del av ett litet men kompetent och trevligt team. Tjänsten avser en heltidsanställning men kan anpassas efter dina önskemål. I förlängningen finns även god chans till delägarskap.

MY

CY

CMY

K

Varmt välkommen med din ansökan!

Leif, Åsa och Stefan wahlstromsoptik@telia.com Wahlströms Optik Skomakaregatan 1 223 50 Lund 046-211 35 20 18 optik 4.2020

ekonomi

Bågarna från vänster: Reeshape 3.0, Morel. JN Femme Oftalmisk, Look. NIL 4949 Unisex, Lightbird. Snake, Ørgreen. Equator, Nirvan Jaan. Shades of Chicago, Ørgreen. Kaleidoscope Femke.

Välkommen till en av landets bästa arbetsplatser!

Smarteyes är korad till en av Sveriges bästa arbetsplatser av undersökningsföretaget Great Place to Work – för femte året i rad. Vilket också gett oss en hedrande plats i deras Hall of fame. Något som är ett tydligt bevis på att vårt värderingsstyrda och målmedvetna personalarbete faktiskt ger resultat. Nu söker vi fler fantastiska medarbetare som kan utveckla vår organisation ytterligare samt ta oss vidare mot visionen att bli den mest rekommenderade optikern.

Vill du veta mer?

Läs om oss och våra lediga optikertjänster på smarteyes.se eller hör av dig på: jobba@smarteyes.se

Falun, Falkenberg, Gävle, Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Uppsala, Varberg, Sandviken, Smartpool & Örebro.

optik 4.2020 19

OPTIKERLIV

Kompetens – en färskvara som kräver träning

J

text anki palm

ag vet inte hur det är för dig som läser men jag får emellanåt ett motstånd att lära mig nytt som jag inte är särskilt stolt över. Inte för att jag principiellt har något emot ny kunskap. Tvärtom. Jag brukar säga att jag gillar utveckling och kompetenshöjning men sedan när det kommer till kritan gör jag som vanligt. Känner du igen dig? Om inte, grattis, jag blir lite avundsjuk på dig.

Vetgirigheten finns där, nyfikenheten likaså men vardagsrutinen tar lätt över. Jag har lärt mig att utan att möta motståndet får vi ingen utveckling men ändå följer jag ganska ofta minsta motståndets lag. Det är lättast så. Men ack så tråkigt, därför tar jag mig i kragen ibland och skärper mig.

i somras erbjöd Göran Skjöld en utbildning i samsynsproblematik för oss som är verksamma inom Klarsynt. På ett pedagogiskt sätt repeterade han grunderna från utbildningen och la till ett system som gör det lättare att hitta patienter med samsynsproblem som kan få hjälp av samsynsträning på datorn.

Vi som tog utbildningen online fick några åtråvärda poäng och kunde sätta igång direkt. Gjorde jag det? Nix, men steg för steg börjar jag nu under hösten att komma in i tänket och märker att mina kunder uppskattar det jag gör för att hjälpa dem. Göran finns bakom och hejar på med push och stöd per e-mail. Jag har inget att klaga på. Jag får höra av mig utan att skämmas när jag inte ser hela bilden.

Kan motståndet kan vara en generationsfråga? Nu hör jag till de där äldre optikerna som jag minns att jag tyckte var tröga när jag var ung optiker. Speciellt påminns jag om en kollega som knappt visste vad en flipper var än mindre konvergensträning. Det var inget han tyckte var 20 optik 4.2020

nödvändigt att lära sig. Han hade klarat sig bra hittills och skulle snart gå i pension så vad skulle det vara bra för. Vill jag vara så? Nej, lika lite som att jag vill få högt blodtryck och ålderskrämpor vill jag känna att jag inte hänger med på jobbet. Den optometriska toppformen är som vilken träning som helst och något som måste underhållas.

jag tar kontakt med Göran och ber honom berätta om sig själv. Jag undrar hur han gör för att hålla sig motiverad. Vad är det som driver honom? Men först frågar jag honom varför han blev optiker och ber honom berätta om sitt optikerliv. Han svar kommer som ett rinnande vatten: – Jag blev optiker av en slump. Hade egentligen tänkt att bli jägmästare. Efter militärtjänsten som jägarplutonchef i Kiruna 1973, behövde jag något att göra före studier, och då erbjöd pappa, som var optiker, att jag kunde hjälpa till i butiken, säger Göran.

– Jag trivdes bra med det och pappa hade hört att det fanns en utbildning på högskolenivå i Kongsberg i Norge. Jag sökte, och kom in som förste svensk på den norska utbildningen. Jag tog examen 1976, och återvände 1977 för kontaktlinsutbildning. Under utbildningen blev

jag intresserad av undersökning av barn och av samsynsproblematik, vilket ledde till att jag gjorde ett examensarbete om just detta, tillsammans med min klasskamrat Jon Thoresen. Jon är känd som utbildare för många optiker även i Sverige.

– Efter slutförd norsk optikerutbildning, tog jag senare examen som MSc in Clinical Optometry 2007, vid Pennsylvania College of Optometry (SALUS/ PCO). I utbildningen ingick ett forskningsprojekt som jag gjorde tillsammans med tre norska kolleger. Titeln på vårt projekt var “Strength of association between intraocular pressure and ISNT-rule outcomes in different age groups”. Med min examen fick jag behörighet för diagnostiska läkemedel i Norge 2008, och senare i Sverige 2016. 2009 blev jag Fellow of American Academy of Optometry (FAAO).

Jag gapar och ber Göran hålla upp en stund. Hur mycket har han hunnit med i sitt optikerliv? Och fortfarande är han engagerad. Innan jag får svaret på vad det är som driver honom fortsätter han berätta att även dottern gått i hans fotspår och om hur företaget han startade med sin bror har utvecklats: – Tillsammans med min dotter Alexandra och Gustav Brinkby, som båda har en MSc i Clinical Optometry från

Göran Skjöld har SALUS/PCO, och professor Yuanji Cheng, Malmö Universitet, har jag publicerat en artikel i Optometry and Vi- vigt sitt optikerliv åt att forska och sual Performance, med titeln ”Binocular Measurements fördjupa sina kunin a Nonselected Group of Nonstrabismic Patients 8 - 35 skaper inom optoYears Old, in Sweden” (OVP, Vol 6, Feb 2018). Jag har metrin. Nu coachar även deltagit som utbildare vid Linnéuniversitetet under han kollegor inom flera år, och då föreläst om orto-keratologi, undersökning sitt specialområav ögats bakre segment, gonioskopi och ögats sjukdomar. de, samsynsproblematik.

Han fortsätter att berätta: – Min bror Stefan och jag startade 2002 en specialiserad optikermottagning, Skjöld & Skjöld tillsammans.

Företaget har sedan dess utvecklats och heter numera Skjöld/Skjöld & Grönvall. Min dotter Alexandra tog över min del av företaget 2016, efter att ha arbetat 5 år på en ögonmottagning i Stavanger i Norge. Jag är numera verksam i mitt företag HB Sekon. I HB Sekon ger jag utbildning i bland annat samsynsproblematik, och har även en agentur för det webbbaserade datorprogrammet HTS2, som används av många optiker i Sverige och många andra länder, för att behandla samsynsproblem.

HTS2 är ett system som är enkelt att använda både för ordinatör och patienten, som tränar hemma på dator eller läsplatta. Träningsresultatet övervakas direkt i programmet, vilket möjliggör ökad compliance jämfört med ➔

optik 4.2020 21

OPTIKERLIV Optikerns törst efter ny och utvecklande kunskap har funnits lika länge som yrket.

"Ju mer man läser, desto mer inser man att att man har kvar att lära sig", säger Göran Skjöld.

➔

traditionell samsynsträning i hemmet. Mer information om HTS2 finns på www.hbsekon.se.

– Under 2019 var jag ansvarig för Optikerförbundets Glaukomprojekt i Region Skåne. Ett projekt som lett fram till ett konkret förslag från Optikerförbundet med titeln ”Utnyttja optometrister som primärinstans för att skapa ökad tillgänglighet inom ögonvården i Region Skåne”.

det är inte utan att jag sitter lite mållös efter att ha hört allt Göran har gjort. Jag tycker att jag hunnit med en del men där ligger jag i lä men det är ingen idé att jämföra sig. Det jag tar med mig är att det inte verkar så dumt att ha en personlig optometrisk tränare. Göran har haft löpande kontakt med sin studiekamrat Jon Thoresen och nu erbjuder han själv kolleger att föra stafettpinnen vidare som mentor.

Jag påminner honom om att jag är nyfiken på hans drivkraft. Jag har fått veta allt han gjort men nu jag vill veta hemligheten bakom hans engagemang. Vilket är hans VARFÖR? Vad är det som gjort att han lyckats hålla den optometriska toppformen i så många år?

– Vid grundutbildningen blev jag tidigt intresserad av den kliniska och vetenskapliga delen av optikeryrket. Optometrin är fascinerande genom att man träffar 22 optik 4.2020

och undersöker ett stort antal personer, där de flesta är friska, medan vissa uppvisar tecken på något onormalt tillstånd, och som kan behöva remitteras vidare till nästa nivå i sjukvården. Just detta gjorde att jag tidigt insåg vikten av optometristen som primär instans i ögonsjukvården.

– Inom optometrin är det precis som i andra yrken, att ju mer man läser, desto mer inser man att man har kvar att lära sig. Det har alltid drivit mig att gå vidare. Som optiker/optometrist kommer man dagligen i kontakt med tillstånd och frågeställningar där man har behov av att läsa på för att bättre förstå det nästa gång man kommer i kontakt med samma sak. Det har gjort att jag alltid läst mycket för att förkovra mig. Alternativet att inte göra det, med ursäkten att det alltid gått bra hittills, har aldrig varit ett alternativ för mig. Det kanske är ett utslag av medfödd drivkraft, säger Göran lite lagom ödmjukt.

Det är spännande att höra hans dedikation. Det märks att han är mån om yrkets utveckling. Jag får mig en tankeställare, vill jag sakta ner på mitt eget upplopp som yrkesutövande eller ta ny fart i mina egna erfarenheter som optiker i snart 42 år, hålla ögonen öppna för nya rön och sedan sprinta in i mål?

Hur tänker du som läser? n

optik 4.2020 23

AKTUELLT

Inställda och uppskjutna mässor I Sverige har den planerade, extra Optikmässan, som skulle ägt rum i januari tvingats ställas in på grund av coronapandemin. Av samma anledning kommer Optometridagarna i mars att genomföras i ett digitalt format. Även de stora mässorna i Europa tvingas att ändra sina planer.

Tyska Opti, som traditionellt inleder optikåret med en tidig januarimässa meddelade i mitten av oktober att 2021 års mässa inte blir av. Italienska Mido som normalt hålls i Milano i februari flyttar fram sina mässdatum till i början av juni. Franska Silmo, som ersatte den inställda Parismässan i september med en slags mässturné har tvingats avblåsa även dessa mindre event.

Mässarrangörerna sitter i en rävsax.

Man måsta ha lång framförhållning på sina datum för att möjliggöra planeringen för utställare och besökare. Samtidigt är det mer eller mindre omöjligt att förutspå utvecklingen för mer än några veckor i taget.

Midos strategi är lite av ett vågspel. Att man ska lyckas genomföra mässan i juni är

visserligen högst osäkert med tanke på den rådande smittspridningen i Europa. Skulle däremot pandemin hinna klinga av och samhälle och ekonomi öppnas upp kan det bli en succémässa. Det finns onekligen ett uppdämt behov av att lansera nyheter, visa upp produkter och mötas i den internationella optikbranschen. Men som det är nu så tvekar både utställare och besökare att boka upp datum för kostsamma aktiviteter och

Som optiker vet du...

event som löper hög risk att aldrig bli av.

Opti har en mer försiktig strategi och väljer alltså att helt ställa in 2021 års mässa.

– Att ställa in har inte varit ett lätt beslut, säger Optis ordförande Dieter Dohr.

Vi samlar oss nu inför Opti 2022 för att återigen vara en positiv kraft i den internationella optikbranschen.

micke jaresand

..att ögat kan berätta mycket mer än de flesta tror. Att det är ett fönster, inte bara till själen, utan också till din hälsa.

Därför är det viktigt att alla har tillgång till högkvalitativ ögonvård och att du som optiker har rätt förutsättningar.

Specsavers hälsar alla som vill lära, utvecklas och möta kollegor inom branschen välkomna till Viewpoint.

Ett Community där vi tillsammans kan utforska framtiden inom optometri. Viewpoint erbjuder kunskapsdelning genom kliniska artiklar och handböcker, expertintervjuer, digitala event och mycket mer. Vi ses på Viewpoint! www.viewpoint.online

24 optik 4.2020

BRANSCHPLOCK

Världskänd sko blir båge den italienska bågleverantören

Ida Malmblad

Inbyggt filter ska skydda unga mot blått ljus synsam lanserar Readers Blue Block, en ny kollektion av glasögon med blåljusfilter som skyddar ögonen mot det skadliga blå ljuset från digitala skärmar. Skyddande blåljusfilter har lika hög relevans som tandborsten och cykelhjälmen.

Svenska barn ägnar i genomsnitt 25 timmar i veckan åt digitala skärmar som mobiltelefoner, läs- och surfplattor och datorer. Det visar en unik föräldraundersökning utförd av opinionsföretaget Yougov. Bland tonåringar uppgår skärmtiden till hela 37 timmar, vilket i princip motsvarar tiden för en normal arbetsvecka för vuxna. Mycket pekar även på att skärmanvändandet fortsatt att öka under årets coronapandemi.

Readers Blue Block är framtagna speciellt för att användas framför digitala skärmar så som mobiler, datorer och surfplattor, vilka alla avger kortvågigt blått ljus.

– Vi ger våra barn en tandborste för att skydda tänderna. Vi ger dem en hjälm när de ska cykla. Men, när vi ger dem en skärm då tänker vi inte ens på skydd, trots att vi vet att ögonen skadas av det blå ljuset. Även vuxnas ögon far illa. Vi måste arbeta mer förebyggande mot ögonohälsan och inse att glasögon med blåljusfilter är bästa skyddet, säger Ida Malmblad, legitimerad optiker och ansvarig för Synsam Groups barn- och ungdomssatsning.

Marchon har ingått ett långsiktigt avtal om design och produktion av glasögon med varumärket Converse.

Converse har funnits mer än ett sekel med deras mest kända produkt är skon All Star, från början en basketsko men som började leva sitt eget liv och i decennier Lever sitt eget liv. varit en stilikon inom den unga populärkulturen.

Marchon lovar att bygga vidare på de linjer och detaljer som gör Converses produkter speciella. Som start kommer man ta fram 16 solglasmodeller och inte mindre än 43 oftalmiska bågar.

–Vi ser fram emot att designa och producera kollektioner som omfamnar Converse stil och uttryck. Samtidigt vill vi också vara en del av varumärkets

Tunn tålig lins vann pris en dramatisk nedgång i resandet har inte hindrat den internationella tävlingen Travel Retail Awards, alltså där resande konsumenter utser sina favoritprodukter i olika kategorier. Årets vinnare i kategorin solglas blev Maui Jim med sin modell Hikina. Modellen kännetecknas av en ny lins, framtagen i laboratoriet på Hawaii som är 27 procent tunnare än vanliga linser och dessutom avsevärt tåligare mot exempelvis repor. En egenskap som kanske särskilt uppskattas av dem som reser mycket.

Digital guldvinnare Den stora mässan Silmo tvingades ställa in på grund av pandemin. Arrangören genomförde ändå den traditionella Silmo`d Or, alltså den internationella optikbranschens Oscars-utdelningen. Omröstningen skedde digitalt. Vinnare i den tyngsta kategorin, oftalmiska bågar blev Grosfilley France med bågen ”Tigris” i design av Chantal Thomass.

OPTIKMANNEN! En serie för Optik av Jonas Upphagen

optik 4.2020 25

PATRIK SVARAR

Har den som utför en arbetsuppgift under delegering personligt ansvar?

Ja, all personal inom hälso- och sjukvård bär ett eget ansvar för de arbetsuppgifter som de utför oavsett om de tillför ordinarie arbetsuppgifter eller sker genom delegering. Man bär alltid själv det fulla ansvaret för sitt sätt att fullgöra den mottagna uppgiften och är skyldig att utföra den efter bästa förmåga och i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vårdgivaren har det övergripande ansvaret för att personalen har rätt och nödvändig kompetens för de arbetsuppgifter som de ska utföra. Delegeringar kan vara ett användbart verktyg för att försäkra sig om att en person har sådan nödvändig kompetens för att arbetsuppgiften kan utföras på ett säkersätt.

Den delegerande optikern har ett ansvar att säkerställa att mottagaren har den nödvändiga kompetensen för att fullgöra uppgiften på ett sätt som är förenligt med en god och säker vård. Optikern har även en skyldighet att bevaka och säkerställa kvalitén och omedelbart återkalla delegeringsbeslutet om det finns anledning.

Tänk på att en delegering alltid är tidsbegränsad och är giltig i högst ett år, varpå den måste förnyas.

STÄLL EN FRÅGA till Patrik Maltborg och få svar i Optik. patrik maltborg patrik@optikbranschen.se

PIGGA ÖGON N Y H E T!

Helt utan konserveringsmedel

Intensivt smörjande ögondroppar för kroniskt torra ögon.

Stabiliserar tårfilmen och lindrar inflammatoriska symptom.

Vi finns hos välsorterade optiker.

HY

A

IC

E

TOIN EC

L U R ON

Hållbara i 6 månader

Telefon: 042-14 12 25 • E-post: piggaogon@medilensnordic.com • www.piggaögon.com Tillverkare: Ursapharm, Tyskland

26 optik 4.2020

MINNESORD

Arne Reithner död Beskedet har nått mig att kollegan Arne Reithner har lämnat oss efter en lång tids sjukdom i en ålder av nyligen fyllda 89 år. Mina tankar går först och främst till de närmaste efterlevande, dottern Gunilla med familj.

Arne var född i Östersund men började sin optikerbana i Stockholm hos Roses Optik. I början av 1950-talet flyttade han till Visby, bildade familj och arbetade hos Magnussons Optik. Efter många år i företaget kunde han, i början av 1970-talet, överta rörelsen och företaget växte vidare.

Arne intresserade sig tidigt för kontaktlinser och ville ägna sig helt åt dessa och fortbildade sig kontinuerligt.

Han sålde företaget 1981, som då blev medlem i Synsamkedjan, och flyttade kontaktlinsrörelsen från Adelsgatan till sin villa på Södervärn.

Kontaktlinsanvändningen ökade både

i landet generellt och på Gotland så det blev en intensiv tid för Arne. Hans företag, Kontaktlinskliniken i Visby AB, expanderade och Gotland blev det första länet där linser, istället för glasögon, blev förstavalet efter kataraktoperation. Detta möjliggjordes genom samarbete med Birgitta Amér som då var ögonläkare på Visby Lasarett. Arne arbetade mycket med stabila linser men följde utvecklingen av mjuka linser och arbetade även med dessa.

När pensionen närmade sig började Arne fundera över hur företaget skulle leva vidare och utvecklas. Jag kom då i kontakt med Arne och fann en verklig vän och yrkesförebild. Vi blev, 1990, partners och företaget flyttade efter en tid till nyinredda lokaler vid Södertorg i Visby.

Samarbetet fungerade mycket bra och det var en verkligt trevlig och för mig utvecklande tid i Visby. Tiderna ändrades och flera optikföretag på Gotland började arbeta med kontaktlinser och 1995 lämnade Arne och jag företaget och verksamheten

övertogs av grannen i Visby, Synsam.

Saknaden efter Arne är mycket stor och yrket har förlorat en skicklig yrkesman och en mycket omtyckt person.

sten lutteman

NYHET! DRSplus • • • • •

Se mer!

• • • •

Färgäkta konfokal

Vanlig fundus

Perfekt för optiker 2.5 m.m. pupill utan dilatering Endast 11Kg = mobil 45° upp till 80° med mosaik Helautomatisk, snabb och extremt användarvänlig.

Konfokalteknik med äkta färger 3D-, rödfri-, blå-, infra-, mosaik-, exteriör- bilder Stöd för DICOM-standarden Mycket prisvärd och kan även hyras 24 - 72 månader! (Kontakta oss för info).

Andra produkter • Funduskameror • Spaltlampor • Bord och Unitar • Neutralt bildsystem • Integrationshjälp • m.m.

Leverantörer • KOWA • Optopol • Righton • NATUS Retcam • centervue/iCare • m.fl.

www.medicolle.se info@medicolle.se

Tel: +46 8 654 66 15

Se även DRSplus storebröder; EIDON • Widefield 150° • AF, FA m.m.

optik 4.2020 27

ANVÄNDÄRE...

HJÄLP FLER ANVÄNDARE ...

DITCH DISCOMFORT

LINSEN SOM INTE ALLS K ÄNNS 1

Det är dags att påbörja dialogen om komfort.

Kanske är det så att dina kunder inte berättar allt när det gäller linskomfort.2-4 I själva verket upplever nästan hälften av alla kunder obehag när de använder linser.2 Genom att påbörja en dialog om komfort med dina linsanvändare kan du öka kundlojaliteten och samtidigt hjälpa dem till ökad linskomfort med DAILIES TOTAL1™ kontaktlinser.

Skaffa det NYA verktyget för dialog om linskomfort och se hur det exklusiva TOTAL1™ PROVKIT kan ge dina kunder en bra start med TOTAL1™ 10 dagars provperiod | konsumentbroschyr smidig spegel | handtvål | Wearlenses-app

Referenser: 1. Perez-Gomez I, Giles T. European survey of contact lens wearers and eye care professionals on satisfaction with a new water gradient daily disposable contact lens. Clinical Optometry.

2014;6:17-23. 2. Nichols JJ, Wilcox MOP, Bron AJ, et al. TFOS International Workshop on Contact Lens Discomfort: Executive Summary. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2013;54:TFOS7-TFOS13. 3. Dumbleton K, Woods CA, Jones LW, Fonn D. The impact of contemporary contact lenses on contact lens discontinuation. Eye & Contact Lens. 2013;39(1):93-99. 4. Arkivdata hos Alcon, 2006.

Se bruksanvisningen för fullständig information om användning, skötsel och säkerhet.

NORD-DT1-2000001 SE

28 © optik 2020 Alcon4.2020 03/20

VETENSKAP

Ett annorlunda år närmar sig sitt slut

D

etta är sista numret av Optik för året, ett år som kortfattat kan beskrivas som ett annorlunda år. Optometridagarna fick ställas in och webutbildningar har ökat i antal under året. Det har också varit ett år med inriktning och samtal om avstånd, hänsyn och Covid 19. Under våren handlade ett nummer av vetenskapen om vad man då visste om hur coronavirusets påverkar ögonen. Då, i början av pandemin var allt väldigt osäkert men ändå sågs att konjunktiviter orsakade av Coronaviruset inträffade relativt ofta vid Covid 19. Nu finns mer kunskap om hur coronaviruset orsakar påverkan på ögonen.

Båda artiklarna här är nya artiklar som handlar om ögonpåverkan vid Covid 19, det är högaktuellt nu när smittspridningen ökar i landet igen och alla måste påminnas om att pandemin fortfarande är igång.

Det gäller att inte tappa hygienrutinerna som finns på arbetsplatserna och spriten ska fortsatt ha en stor åtgång Vi måste vara förberedda på att vi kan träffa på patienter med ögonsymptom orsakade av coronaviruset.

den första artikeln är en litteraturstudie av uppgifter om ögonpåverkan av coronaviruset vid covid 19 som kommit under året men även de symtom som uppstått under presymptomatiska stadiet. Det första symtomet som uppmärksammades på ögonen var konjuktiviter men denna artikel visar även på färgseendeförändringar svullna ögonlock och påverkan på synskärpan. den andra artikeln tar upp andra undersökningar som utförts angående Covid 19 även här tar man upp okulära symtom men också resultat av olika antiinflammatoriska läkemedel och positiva effekter av dessa. En sak att tänka på som uppmärksammats i dessa artiklar är också tårvätskan och möjligheten till smittspridning genom den, det gäller att vi hela viden har kontroll på vad som har varit i kontakt med tårvätska och att allt desinficeras enligt gällande normer. Det finns inte några restriktioner på undersökningar som vi optiker inte ska utföra pga Covid 19 men vi ska alltid följande gällande rekommendationer från folkhälsomyndigheten.

att tänka på avståndet är också något som har påpekats under året och glöm inte bort att detta även gäller seendet och speciellt nu när det är Web-möten och både många och ibland långa tider framför skärmen.

Nästa år kommer också det att påverkas av pandemin men då kommer fler att vara förberedda. Optometridagarna kommer att bli av 2021 men på ett annorlunda sätt, den kommer att ske digitalt. Det är säkert fler evenemang som kommer igen 2021 men på annorlunda sätt. Men vi får inte slappna av, vi måste tänka aktivt på skydd för viruset finns överallt, ta hand om er och er omgivning God Jul och Gott Nytt år. catarina ericson OPTIKs vetenskapsredaktör.

MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

Kliniska och prodromala okulära symtom i Coronavirus. Sjukdom: En systematisk granskning och metaanalys.

Denna systematiska granskning syftade till att bestämma för närvarande rapporterade kliniska och prodromala (presymptomatiska) okulära symtom hos patienter med coronavirus sjukdom 2019 (COVID-19).

METODER. En artikelsökning utfördes i PubMed och EMBASE. Sammanlagt identifierades 15 studier med 1533 patienter med COVID-19, som rapporterade om okulära symtom och tillgängliga data. Studiespecifika uppskattningar (incidens av okulära symtom hos patienter med COVID-19) av fall kombinerades med en grupp metaanalys i en slumpmässig effektmodell.

RESULTAT. Av alla inkluderade studier rapporterade 11,2% om ögonsymptom. Det vanligaste ögonfyndet var konjunktivit. Presymptomatiska okulära symtom uppstod hos 12,5% av patienter med COVID-19. Tolv okulära torkprover testade positivt för SARS-CoV-2. Tio fall var från försökspersoner som visade okulära symtom, och de återstående två fallen var från försökspersoner utan okulär manifestation.

SLUTSATSER. Okulära symtom kan förekomma i den presymptomatiska fasen som ett prodromalt symptom (12,5%, 13/104 fall), vilket tyder på möjligheten till viral överföring från konjunktiva.

Samuttryck av mitokondriella gener och ACE2 i Cornea involverad vid COVID-19 Pandemin 2019 (COVID-19) utmanar allvarligt folkhälsan och kräver en ökad förståelse för COVID-19 patogenes, särskilt värdfaktorer som underlättar virusinfektion och propagering. Syftet med denna studie var att undersöka nyckelfaktorer för cellulär känslighet för svår akut respiratoriskt syndrom-coronavirus 2 (SARS-CoV-2) infektion i ögoncellerna. Vi kombinerade samuttryck och SARSCoV-2 interaktivt nätverk för att förutsäga nyckelgener vid COVID-19 och okulär infektion baserat på förutsättningen att gener som ligger bakom en sjukdom ofta är funktionellt relaterade och funktionellt relaterade gener ofta uttrycks samtidigt.

RESULTAT. Vi hittade en signifikant samuttrycksmodul av gener i hornhinnan, vilket avslöjade att hornhinnan är en potentiell extra-andningsportal för SARS-CoV-2. Slående är att både samuttrycks- och interaktionsnätverk visar en betydande anrikning i mitokondriell funktion, som är navet för cellulär oxidativ homeostas, inflammation och medfött immunsvar. Vi identifierade en korneal mitokondriell känslighet av 14 mitokondriella gener genom att integrera ACE2 samuttrycks kluster och SARS-CoV-2 interaktivt.

SLUTSATSER. Vår samuttrycks- och proteininteraktionsnätverksanalys avslöjar att de mitokondriella funktionsrelaterade generna i hornhinnan bidrar till dissektion av COVID-19-känslighet och potentiella terapeutiska ingrepp.

optik 4.2020 29

EFTER TEXT

Nu söker vi en engagerad optiker till vår familjära butik i Södertälje.

Ekerö Optik

söker optiker eller assistent Vi är en personlig butik på natursköna Ekerö med mycket hjärta. Vi är ett glatt team som jobbar nära varandra och handplockar de bästa produkterna i branschen. Vi sätter alltid kunden i fokus. Våra ledord är service, kvalitet och omtanke. Hos oss får du lång tid med kunden och vara med att påverka verksamheten och utbudet. Du brinner för att hitta den bästa lösningen och ge varje kund det lilla extra. Tjänsten är på hel eller deltid.

Välkommen med din ansökan till t.ronnlund@dinsyn.se 0704924100

Vi söker en leg optiker med kontaktlinsbehörighet

Kom och jobba i en fristående optikerbutik. Gyhne & Kristofferson har sedan öppnandet 1959 kommit att bli förknippat med hög kvalitet och god service. Vill du jobba utifrån kundens behov? Hos oss får kunderna den tid de behöver. Är du serviceminded och har du viljan att utvecklas inom ditt yrke? Ja, då är du den vi söker.

Vi ser fram emot att höra av dig!

Välkommen att mejla din ansökan till: karolina.yderberg@ klarsynt.se Kontakta Karolina eller Ilse på 08 550 32 305 om du vill veta mer.

Vi söker dig som är självgående, förtroendeingivande, har stor social kompetens och som sätter kunden i fokus. Du kommer i huvudsak att arbeta i Bollnäsbutiken.

Säkerställ bearbetningen av landets optiker, butiker och potentiella nya medarbetare – annonsera i OPTIK.

Vi är medlem i Synologen och jobbar med det senaste och mest avancerade inom optisk utrustning. Samtliga våra butiker har Autoforoptrar, Ögonbottenkamera, OCT, Humprey synfältsmätare och i 2 butiker finns Sirius Kornealtopograf för att tillpassa nattlinser.

4 tryckta utgåvor och 8 digitala.

Vill du vara en del av vårt härliga gäng och arbeta i vackra Hälsingland?

Hartman Optik är ett familjeföretag med butiker i Bollnäs, Ljusdal och Edsbyn.

Vi har också ett samarbete med Memira sedan mer än 10 år, där vi utför förundersökningar för både laser- och linsbytes-operationer.

Vi använder glas från Hoya och har egen verkstad i alla butiker där vi slipar alla jobb själva.

Hos oss finns möjlighet att arbeta varierat, självklart i första hand i undersökningsrummet, men även hjälpa till vid bågval, butik och verkstad.

Välkommen med din ansökan till urban@hartman-optik.se

30 optik 4.2020

Kontakta Susanne Simic så berättar hon mer.

08-6012520

Synoptik gillar dig!

Vill du bli vår Poolare?

INSPIRATION

Synoptik lanserar nu vår egna optikerpool som vi kallar våra Poolare!

Som Poolare erbjuds du en flexibel roll som vi skräddarsyr tillsammans med dig efter dina önskemål, dina behov och dina möjligheter. Vi erbjuder dig bland annat: • • • •

Flexibla arbetstider Fast lön och konkurrenskraftiga lönetillägg Gemensamma träffar och kunskapsutbyte Varierande arbetsplatser där din kompetens är behövd varje dag!

Oavsett hur länge du väljer att vara en av våra Poolare har du alltid en trygg anställning hos oss på Synoptik i grunden!

Nyfiken på att höra mer?

Kontakta oss på hr@synoptik.se.

Visste du?

Visste du att en tredjedel av Synoptiks resultat går till stiftelse, Synoptik-Fonden, som stöttar forskning och fortbildning inom optometri och oftalmologi?

Läs mer på synoptik.se

Synoptik etablerades i Sverige 1991 och är idag med över 140 butiker och en omsättning över en miljard, en av landets ledande aktörer inom optik. Genom att erbjuda kvalitetsoptik som alla kan ha råd med ska Synoptik bli Sveriges folkoptiker. Företaget ägs delvis av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks därför en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är även en del av GrandVision N.V., en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med drygt 6.000 butiker i fler än 40 länder. För mer information se synoptik.se.

optik 4.2020 31

Posttidning B

Tidningen Optik Klara Norra Kyrkogata 31 104 22 Stockholm

SLUT PÅ LINSER? ERBJUD DINA KUNDER HEMLEVERANS! Du vet väl om att du kan erbjuda dina kunder att få sina linser från Bausch + Lomb skickade hem till dörren om de inte vill eller kan ta sig till din butik.

Gå in på BauschOnline.com redan idag!

Contact lenses are medical devices. Bausch+Lomb Nordic AB, www.bausch.se B+L/SE/2003/0139