35
OD, 2010/08/20
tydliga gränser och friskt utseende med en C/D .45/.45, utvärderat stereoskopiskt med röd-fri filter. OS visade liknande symmetriska C/D-förhållande med samma fina bräm, tydliga gränser och friska utseende. I OD makula sågs rikligt med drusen av både hårda och konfluerande former. Runt om makula sågs bakre pol ha större mängd av hårda drusen. OS makula hade samma utseende med blandade drusen av mestadels hårda typen, dock med mer intensiv gul färg. Watzke-Allen-testet var negativt vertikalt/ horisontellt, OU. Det fanns inga tecken på ödem eller neovaskularisation, OU. De retinala kärlen hade ett A/V-förhållande på 2/3 OU, utan korsningsfenomen eller tecken på vaskulärt läckage. Er kvadrante i mittperiferin hade några hårda drusen, men mer intensiv på den temporala sidan av varje öga. Annars hade mittperiferin inga tecken på bristningar, blödningar eller ischemi, OU. Differentialdiagnoser Differentialdiagnoser, i det här fallet, med reducerad visus och “något ojämna linjer” vid amslertest inkluderar: – Åldersrelaterad Macula Degeneration (AMD) Icke-exudativ Exudativ – CSME pga diabetes retinopati – Idiopatisk Central Serös Chorioretinopati (ICSC) – Epiretinalt membran (ERM) – Ametropi – Corneal dystrofi – Makulahål – Cystoid maculaödem (CME) • AMD kan förekomma i två former; ickeexudativa och exudativ. Icke-exudativ AMD är en vanlig sjukdom och drabbar äldre patienters centrala syn. Vanliga tecken är drusen, optik 4-2013
OS, 2010/08/20
pigmentansamlingar och geografisk atrofi i makulaområdet. Exudativ AMD affekterar makula betydligt svårare och påbörjas efter neovaskularisation från choriocapillaris. • CSME på grund av diabetes. Detta berör makulaområdet efter ett specifikt mönster; retinal förtjockning/hårda exudat vid eller inom 1/3 DD av centrala makula eller en zon av retinal förtjockning med 1 DD i storlek där en del måste vara inom 1 DD av centrala makula. • ICSC, en sjukdom i choroidea, som resulterar i en central avlösning av neuroretina centralt i makula. Det visar sig oftast unilateralt i 30-årsåldern och symptomen visar sig typiskt med metamorfospier och suddig centralsyn. • Epiretinalt membran, en åkomma som kan ske efter glaskroppsavlossning, visar sig kliniskt genom ett glittrigt utseende i den bakre pol och detta sker efter proliferering av retinala glia-celler som vandrar genom ILM. • En okorrigerad ametropi kan mycket väl vara orsaken till nedsatt synskärpa. • Cornealdystrofi, f. ex. Fuchs dystrofi; en sjukdom som berör det corneala endothelet, bilateralt, efter förlust av celler. Kvinnor drabbas oftare än män. • Makulahål, drabbas typiskt kvinnor i 60eller 70-årsåldern. En förändring där fotoreceptorerna i makula förlorar sin orientering och skapar ett hål, ofta sekundärt till en glaskroppsavlossning och/eller epiretinalt membran. • CME; en relativt vanlig förändring där cystiska områden ses Iisensoriska retina. Detta kan vara ett resultat av olika ödem efter ackumulering av vätska som bildar cystliknande rum. Patienten var inte diabetiker och hade inga tecken på cystliknande områden, ingen för-
höjning, exudat eller blödning i makulaområdet. Därför kan CME och CSME exkluderas. Patientens visus var inte så nedsatt som det normalt sätt brukar vara vid makulahål. Dessutom rapporterade inte patienten något bortfall i hennes centrala syn och påvisade ingen positiv Watzke-Allen-test. Cornea och dess endothel var jämnt och transparent utan några onormaliteter. Hennes synskärpa förbättrades, men patientens ametropi motsvarade inte de kliniska tecken som sågs i makula. Ett epiretinalt membran skulle kunna vara orsaken pga. något nedsatt synskärpa och distorderad amslertest, men där sågs inget glittrigt utseende eller distorsion av blodkärl i de centrala delarna. ICSC brukar framträda unilateralt och patienten var inte i den typiska åldern för att ha denna åkomma. Eftersom där inte sågs några tecken på neovaskularisation eller blödningar, men drusen av både hårda och konfluerande former samt ovan nämnda symptom och tecken, blev patienten diagnostiserad med Icke-exudativ åldersrelaterad makuladegeneration. Patienten blev rekommenderad att själv undersöka sin centralsyn genom daglig test av amsler, med höger och vänster var för sig. Hon blev informerad att höra av sig om hon själv såg några förändringar i amslertest eller förändringar i hennes vardagliga syn. Patienten blev också informerad om kosttillskottet Cezin, med AREDS-innehåll, för hennes åldersrelaterade förändringar i makula. Patienten påbörjade omedelbart kosttillskottet och blev satt för uppföljning 6 månader senare. Uppföljning # 1 Fem månader senare, den 27 januari 2011, kom patienten tillbaka för uppföljning för att gå igenom hennes förändringar i makula. Hon hade intagit Cezin med AREDS-innehåll i fem månader efter rekommenderad dos. Hennes subjektiva refraktion var oförändrad men hennes korrigerade visus hade förbättras till 20/25 (0,8) OD och 20/25 (0,8) OS. Patienten själv hade inte märkt någon förändring i hennes syn. Båda fundus blev undersökt odilaterat med indirekt oftalmoskopi. Detta blev dokumenterat med fundusfoto och visar små förändringar från senaste besök, fem månader tidigare. Där sågs fortfarande två mjuka, konfluerande drusen central i höger makula i tillägg till flera hårda drusen. Vänster macula påvisade efter