Page 1

FÖR ALLA I OPTIKBRANSCHEN | 10 2018

KONFERENSHÖST

KI och Specsavers lockade stor publik Silmo ser världen med franska ögon

Digitaliseringen – en frälsare eller förgörare All tillväxt sker på nätet | Butikskedjor i gungning Synsam satsar på nytt koncept


INGÅNG

Gammalt blir som nytt

H

20-25

Vi åker på konferens

4 28 33

DIGITALA TIDER Handelns tillväxt sker på nätet

ÖGONPODDEN Låt patienten få den tid som behövs SILMO

17

Glasögonmodet 2019 en guldålder för nördar

VETENSKAP Även detaljerna måste utföras rätt

MER UR INNEHÅLLET

FOKUS PÅ DIGITALA TIDER

– Den digitala eran är här – Tre tips för framtiden – Detaljhandeln offer för nya beteenden – Nytt affärskoncept möter framtiden

KONFERENSDAGS

– OCT på frammarsch – Därför åker vi på konferens – Kommunikation nyckeln till vården

4 6 6 8 20 23 24

• BRANSCHPLOCK 26 • VETENSKAP 33 REDAKTION 0498-49 81 18 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Wilhelm Jaresand Erik Engelv Olle Bergman Curt Lundberg, AD

ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell Annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Agneta Larsen 08-508 938 41 kansli@optikbranschen.se

”Det stora skiftet i konsumenternas beteende kommer när dagligvaruhandeln på allvar flyttar ut på nätet.” Andreas Svensson, på sidan 4 Prenumerationsärenden Agneta Larsen 08-508 938 41 kansli@optikbranschen.se

andelns digitalisering handlar i grund och botten om att göra samma gamla sak (sälja nåt) på ett nytt sätt. Det kan vara mer eller mindre svårt och varje bransch brottas med sina utmaningar i sammanhanget. Men när man väl kommer över dem är det ofta proppen ur: klädhandeln brottades initialt med storlekar och returer, men när man hittade fram till rätt modell stod många av de stora i startgroparna att dra igång. Vår bransch var en av de första där distanshandel fungerade: kontaktlinser är en utmärkt produkt för just detta och var också mycket riktigt en av pionjär-produkterna inom framgångsrik webbhandel. Glasögon har än så länge inte lyft på samma sätt, men jag är helt övertygad om att vi inom kort kommer se en liknande utveckling även där.

apropå att göra på nytt sätt: alltfler väljer att spara pengar, plats och miljö genom att dela istället för att äga. En bil står still 99 procent av sin livstid och en ny bil är väl ur det perspektivet ingen toppinvestering sett till kostnad/brukstimme. I sammanhanget vågar jag inte tänka på timkostnaden för svindyra verktyg. Men idag finns utmärkta tjänster där du kan låna en slagborr istället för att köpa en egen och på samma sätt vinner bilpoolerna mer mark. Den här trenden har Synsam hakat på och erbjuder abonnemang på glasögon, som ett alternativ till det traditionella ägandet. Personligen tycker jag det är det mest spännande branschen sett på många år.

en bra branschtrend är vidareutbildning. Under den senaste månaden har två stora utbildningskonferenser genomförts och om några månader är det dags för Optometridagarna. När glasögonförsäljningen utmanas av aktörer som gör det gamla vanliga på ett nytt sätt tror jag det här är en avgörande nyckel till fortsatt framgång. I takt med att befolkningen blir både större och äldre ökar behovet av mer omfattande ögonundersökningar. Den traditionella vården hukar redan idag under alldeles för långa vårdköer och här kan vi som bransch ta en mycket mer framträdande roll. Men för att lyckas med det måste vi få såväl vårdens som patienternas förtroende och att de inser att optikern är långt mycket mer än bara glasögon. Då är vidareutbildning avgörande. fredrik thunell vd, Optikbranschen

Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2018

optik 10.2018   3


FOKUS PÅ DIGITALA TIDER Kartan över hur detaljhandeln bedrivs är på väg att ritas om. Digitaliseringen av både miljö och människa ökar snabbt. Redan idag sker över 90 procent av all tillväxt i sällanköpsvaruhandeln genom ökad försäljning på nätet. Mellan 2011 och 2017 försvann närmare 5 000 fysiska butiker inom sällanköpshandeln. Men det är inte bara antalet fysiska butiker som påverkas. Hela den traditionella affärsmodellen för detaljhandeln är i gungning och kommer att förändras. Frågan är inte länge om, utan när en bransch på allvar går in i den digitala affärsepoken.

text micke jaresand

Den digitala eran är här

All tillväxt i handeln

Andreas Svensson, senior konsult på HUI tror att internethandeln tar fart på allvar när dagligvaruhandeln ökar sin andel köp på nätet.

experter som bevakar detaljhandeln talar just nu mycket om brytpunkter, ”tipping points”. Erfarenheten hittills visar att när cirka 10-15 procent av en branschs transaktioner flyttats till nätet ökar takten i accelerationen ytterligare. Några skolexempel är bokhandeln där e-handeln idag står för över 50 procent av omsättningen, elektronikhandeln har 30 procent av sin omsättning på nätet och inom kläder och skor ökar andelen snabbt och närmar sig en 20-procentig andel. – Om man tittar på detaljhandeln är det väldigt stora skillnader i mognadsgrad mellan olika branscher. Digitala köp av böcker, musik, film, elektronik och mode har nått så stor omfattning att de fysiska butikerna tappat sin roll som tillväxtskapare, säger Andreas Svensson, seniorkonsult på HUI-research. Andra branscher, som exempelvis dagligvaruhandeln ligger lång efter med en omsättningsandel på bara 2 procent för inköp på nätet. Ett annat sätt att mäta den digitala handelns frammarsch är att titta på förändringen av antalet anställda inom olika delar av handeln. Mellan 2011 och 2016 ökade antalet anställda inom e-handelsföretagen med 59 procent. Motsvarande siffra för sällanköpshandeln var tre procent och för dagligvaruhandeln tio procent. Dock är ännu antalet arbetstillfällen inom e-handeln bara en bråkdel av dem som är anställda i fysiska butiker. andreas svensson pekar på två faktorer som kommer påverka snabbheten i den digitala handelns tillväxt: plattformsekonomin och att de stora daglivarukedjorna nu på allvar börjar investera i näthandeln. – Plattformsekonomin handlar om att skapa nätverkseffekter av köpare och säljare på en gemensam plats. Exempel på sådana platser är Amazon och Alibaba. Amazon satsar hårt på Europa och är, enligt samstämmiga uppgifter, på väg in i Sverige. Deras tekniska lösningar och enorma investeringar i forskning kring konsumentbeteende och ny teknik kommer spela en avgörande roll. Det har gjorts en del försök med svenska lösningar, som

4   optik 10.2018

exempelvis CDON.com, men nätverkseffekterna har inte riktigt lyft, säger han. Digitaliseringen inom dagligvaruhandeln har länge begränsat sig till nischaktörer, som Linas Matkasse, Matsmart och Mathem. De stora kedjorna har legat lågt. Fram till för ett par år sedan. – Det stora skiftet i konsumenternas beteende kommer när dagligvaruhandeln på allvar flyttar ut på nätet. I andra länder, som ligger längre fram än Sverige är detta mycket tydligt. I Europa ligger Storbritannien långt fram och globalt sett är till exempel dagligvaruhandeln i Sydkorea mycket omfattande, säger Andreas Svensson. ICA som är den ledande dagligvarukedjan i Sverige har investerat hårt i e-handelslösningar de senaste två åren och ser redan en kraftig tillväxt, även om andelen inköp på nätet fortfarande är liten jämfört med inköp i butik. ICA:s bedömning är att den fysiska butiken under överskådlig framtid kommer dominera omsättningen men prognostiserar en e-handelsomsättning på 10-15 procent som ett troligt scenario.

i en prognos över detaljhandelns utveckling i Sverige som HUI tagit fram, baserad på bland annat Konjunkturinstitutets långtidsprognos för hushållens totala konsumtion beräknas e-handeln ha en marknadsandel på över 30 procent 2025, alltså om bara sju år. Idag är motsvarande andel elva procent. Andreas Svensson bedömer att denna utveckling i stort är mycket positiv ur ett konsumentperspektiv, bland annat genom att fler och fler aktörer tvingas anpassa sig till lägsta pris utan att kunna dra lokala fördelar. Men han höjer också ett varningens finger för vissa negativa konsekvenser. – Det finns konsumentgrupper som inte har möjlighet eller intresse att ta till sig den nya tekniken och som kommer känna av ett krympande bestånd av fysiska butiker, säger han. För affärsidkarna blir förändringen ännu mer kännbar. – Den svenska detaljhandeln pressas från två håll.


sker på nätet

När internethandeln når en andel på 10 procent i en bransch tar den verklig fart och ökar i snabbare takt. Internetvaruhuset Amazon investerade 2017 över 16 miljarder dollar, cirka 145 miljarder kronor i forskning och utveckling.

Från ena hållet kommer internationella aktörer som blir mer synliga för svenska konsumenter. Storskaliga bolag som exempelvis Amazon och Zalando kommer sannolikt ta större marknadsandelar. Från andra hållet ökar möjligheten för tillverkare och starka varumärken att ha en direkt relation med konsumenten. Behovet av detaljhandeln som mellanled minskar, säger Andreas Svensson. Detaljhandelsföretag som tillhandahåller någon form

av expertkunskap för konsumenten, exempelvis optiker, kommer sannolikt klara sig bäst. Men ingenting är hugget i sten och allt kan hända när det digitala landskapet breder ut sig. I rapporten Det stora detaljhandelskiftet, som HUI författat på uppdrag av Svensk Handel, utmålas både hot och möjligheter för framtidens detaljhandel. Ingen kan säga säkert hur det blir, mer än att den som tror sig sitta trygg i sin nuvarande affärsmodell gör klokt i att snabbt tänka om. n optik 10.2018   5


FOKUS PÅ DIGITALA TIDER

Nu är goda råd dyra I rapporten Det stora detaljhandelsskiftet lämnar Svensk Handel tre goda råd för hur detaljhandeln ska kunna möta och utvecklas i det nya, digitala landskapet.

1.

Ta helhetsgrepp i nischen En potentiell lösning för butikerna är att frångå enbart traditionell försäljning och istället ta ett helhetsgrepp i sin nisch och erbjuda betydligt fler tjänster.

2.

Bli specialist och samverka med jättarna Företag som inte vill försöka hävda sig mot plattformar och nya aktörer kan samverka med dem. Fördelen är då att företaget kan fokusera på att bygga varumärket och skapa värde istället för att lägga interna resurser på att utveckla logistik, transporter och dylikt.

3.

Satsa på extremerna Priset får allt större betydelse. De företag som kan hålla lägst priser trots stenhård konkurrens kommer att vara attraktiva. Undantaget är premiumsegmentet som tycks klara sig bra och kan hålla sina marginaler. Att satsa mot en extrem (dyrt/billigt) kan därför vara en bra strategi.

6   optik 8.2018

Många stora butikskedjor som huvudsakligen bygger sina intäkter på gamla affärsmodeller har problem. Bara under 2018 är det flera kända svenska varumärken som tvingats i konkurs eller rekonstruktion.

Detaljhandeln offer Till och med stora, starka IKEA, tappar lönsamhet på vissa marknader. – Vi stänger alla servicecenter i Norge. Ett svårt beslut, för vi har aldrig stängt något förut, säger Ikeas Norgechef Clara Rodgers till Dagens Näringsliv. Enligt tidningen berörs runt 50 anställda av förändringen, vilka ska få erbjudanden om andra jobb i koncernen. – Vi är försiktiga med att ta beslut som drabbar anställda, men detta var sista utvägen, säger Clara Rodgers till Dagens Näringsliv. Modedetaljisten BEST OF BRANDS ansökte i somras om rekonstruktion efter en lång period av dålig försäljning. Enligt uppgifter till tidningen Habit, som tagit del av rekonstruktionsansökan har bolaget skulder på över 80 miljoner kronor, bara i Stockholm. Klädkedjan JC har länge dragits med lönsamhetsproblem i sina butiker och haft stor turbulens inom ägarkrets, ledning och styrelse. JC har genomgått en rekonstruktion men har ändå fått svårt att få tillräcklig lönsamhet i verksamheten.

Butikskedjan GALLERIX gick i juni i år i konkurs, bara ett år efter att bolaget beviljats och genomgått en rekonstruktion. Enligt tidningen Market hade Gallerix 16 butiker och 128 anställda. Den klassiska klädkedjan KAPPAHLS aktie har åkt rutschkana utför de senaste tio åren och rasat med 50 procent sedan 2008. Bara under första halvan av 2018 sjönk värdet på bolaget med sex procent. Kappahl är ett typexempel på hur modedetaljisterna pressas av den digitala förvandlingen av konsumenternas köpbeteenden. – Vi ser ett stort paradigmskifte ifrån en analog värld till en digital, och det påverkar köpmönstren, säger Anna Karin Holck direktör för customer experience på Kappahl till SvD:s Ekonomistudion. Kunderna gör sina inköp i mobilen istället för i butik. Alla vuxna barns favoritaffär, TEKNIKMAGASINET, avslutade en tolv månader lång rekon-

struktion i juni i år. Kostnaderna har bantats och beslut har fattats om att utöka e-handeln. – Vi tror detaljhandelns död är överskattad.


”Vi ser ett stort para skifte ifrån en anal digmog till en digital, och de värld kar köpmönstren.” t påver-

”Vi är förs d ö d s med att ta iktiga eln d n a h lj ta e d r o ”Vi tr t krävs som drab beslut e d n e M . d a tt a b är översk ställda, m ar aneckling.” tv u ch o g n e ri d förän var sista u n detta tvägen.”

för nya kundbeteenden Men det krävs förändring och utveckling, säger Catherine Sahlgren vd för Teknikmagasinet. En av Teknikmagasinets konkurrenter, HOBBEX har liknande problem och stänger ner alla sina fysiska butiker. Bolaget har tappat en tredjedel av sin försäljning i butik. – Det handlar om misstag vi gjort internt kombinerat med det förändringstryck vi ser i handeln i dag, säger delägaren Johan Gustavsson till branschtidningen Market. En av de ledande butikskedjorna på dammode, LINDEX, har hittills under året stängt igen bu-

tiker i Västerås, Härnösand, Söderhamn och Hyllinge utanför Helsingborg. Året före lades också flera butiker ner. Lindex gör samma analys som Kappahl, att den ökande e-handeln gör det svårt att få lönsamhet i de fysiska butikerna. INDISKA, alla radhushippiers favoritbutiksked-

ja, har gått på knä länge och genomgick sin andra företagsrekonstruktion på kort tid. Under den senaste rekonsturktionen, som avslutades i februari stängde kedjan 15 butiker. Men

man har också öppnat bland annat två outlets och en konceptbutik. – Det har varit skönt att bli av med olönsamma butiker med dyra kontrakt, som Hötorget och Mall of Scandinavia, där kalkylen inte gick ihop, sade Karin Lindahl, vd för Indiska till SvD i en intervju nyligen. Modekedjan MQ har också stora problem. Bolaget vinstvarnade i augusti och när kvartalsrapporten för fjärde kvartalet presenterad i början av oktober rasade aktien med 14 procent. Sedan 2016 har värdet på en MQ-aktie fallit från 45 kronor till 12 kronor. Bedömare anser att det bara är en tidsfråga innan kedjan börjar slå igen butiker för att försöka vända utvecklingen. Flaggskeppet inom kläder och mode, H&M, klarar sig inte heller undan förändringens vindar. Försäljningen och lönsamheten är visserligen fortsatt hög, men aktien har länge gått kräftgång på börsen. Ett tydligt tecken på att investerare ser att klädjätten har stora problem att orientera sig i den nya digitala verkligheten.

t ”Det har varit skön ön att bli av med ol samma butiker med dyra kontrakt ...”

”Det handlar om misstag vi gjort internt kombinerat med det förändring str yck vi ser i handeln i dag.”

micke jaresand optik 10.2018   7


FOKUS PÅ DIGITALA TIDER

Synsam Synsams koncernmarknadschef, Michael Grimborg tror ägandet av produkter kommer bli mindre och mindre viktigt i framtiden. Redan nu satsar kedjan på ett nytt affärskoncept där kunderna kan abonnera på glasögon.

Nytt affä ska möta Konsumenternas beteende i den traditionella marknadsekonomin är på väg att förändras. Krav och behov ser inte likadana ut i dag som för bara tio år sedan. Vissa tecken tyder på att det till och med inte längre är lika viktigt att äga de produkter man använder i vardagen. Synsam har tagit fasta på trenden och erbjuder kunderna att också abonnera på glasögon förutom för att köpa dem.

text micke jaresand – det viktigaste för oss är kundernas ögonhälsa. Det vi i första hand erbjuder är ett stort nätverk av högt kvalificerade optiker i hela Norden, sammanlagt 3 000 välutbildade yrkespersoner, säger Michael Grimborg, koncernmarknadschef på Synsam Nordic. Visst är abonnemangstanken ett sätt att möta nya konsumentbeteenden, men framför allt handlar det om att kunna ge kunderna möjlighet att ha flera olika glasögon, anpassade efter funktion och tillfälle. Systemet går under namnet Synsam Lifestyle och är ganska okomplicerat. För en fast månadskostnad kan kunden välja minst tre par glasögon utifrån beteende och vanor. Abonnemangspriset avgörs av hur avancerade glasen är och vilka bågar man väljer. Abonnemangen säljs med en bindningstid på 24 månader och kunden har rätt att under den perioden byta ett par glasögon årligen samt få en kostnadsfri synundersökning varje år. Om undersökningen visar att synen förändrats och glasen måste bytas sker detta utan kostnad. –Vi ser att behovet av själva ägandet av produkterna minskar. Det är inte lika viktigt längre. Den moderna människan prioriterar bekvämlighet och enkelhet framför det symboliska värdet som ligger i ägandet, säger Michael Grimborg. Att kunna skräddarsy sin egen unika garderob av glasögon är i det sammanhanget mycket smartare än att bara äga ett par som ska passa i alla sammanhang och situationer. För Synsam finns ett värde i att en abonnemangsrela8   optik 10.2018


ärskoncept a framtidens kunder tion knyter kunden närmare sin optiker. – Jo, men det är en stor fördel för kunden också. Tätare kontakter mellan kunden och optikern ökar ju förutsättningarna för att snabbt fånga upp förändringar av synen och andra faktorer som påverkar ögonhälsan. Vi vet att många, kanske de flesta kunder, drar sig för ett besök hos optikern och under perioder accepterar att de ser lite sämre. Genom Synsam Lifestyle plockar vi bort de flesta trösklarna som hindrar en snabb kontakt med sin optiker, säger Michael Grimborg.

att synsam väljer att marknadsföra sitt nya affärskoncept just nu är ingen tillfällighet. Digitaliseringen av kommersiella relationer och ”uberiseringen” av ekonomin är i allra högsta grad verklighet. Ingen vill hamna i sista vagnen på tåget när det lämnar stationen. – Man kan säga att det här är början på nästa resa. Snart gör exempelvis Amazon sitt intåg på den nordiska marknaden och det kommer påskynda förskjutningen av affärer i en fysisk miljö till nätet i alla branschet. Allt det vi gör idag tar sikte på hur våra kundrelationer kommer att se ut i framtiden, säger Michael Grimborg. Som stöd för det nya affärskonceptet har Synsam tagit fram en helt ny reklamstrategi. I bilder och filmer får vi följa fyra nordiska ”kändisar” i deras hemmiljö och vardag samtidigt som en mer neutral person berättar fördelarna med Synsam Lifestyle. Reklamgreppet bygger på mottagaren känner igen personerna och identifierar sig med de vardagliga situationerna och nordiska miljöerna. – Det är också ett sätt för oss att visa kunderna hur vi ser på dem. Ungefär: Välkommen till vår värld. Vi jobbar med din ögonhälsa för att du ska kunna njuta och fungera så bra som möjligt i varje given situation, säger Michael Grimborg. Sedan ett par år tillbaka produceras all Synsams marknadsföring internt i samarbete med inhyrda specialister, som exempelvis filmteam.

– På det här sättet får vi kortare beslutsvägar och blir effektivare i vår marknadsföring. Vi är inte ute efter att vinna priser i olika reklamtävlingar utan vill på ett smart och vägvinnande sätt förmedla våra kärnvärden och erbjudanden, säger Michael Grimborg.

en nyhet i Synsams nya kommunikation är att glasleverantören Essilor får ta större plats. – Glasen är ju en av de allra viktigaste beståndsdelarna i de produkter som ryms i begreppet ögonhälsa. Hittills har glasleverantören hållits i skymundan, lite som Intel-processorer i datorn. Essilor är den världsledande utvecklare och tillverkare av glas. Det är värt att berätta det för kunderna, säger Michael Grimborg. Det är inte första gången Synsam tar på sig ledarrollen i utvecklingen av den svenska optikbranschen. Om Synsam Lifestyle lyfter och lockar till sig många användare kommer fler att följa efter. Under Silmo i Paris var det flera internationella aktörer som medgav att de tänkt i samma banor som Synsam kring möjligheten att abonnera på glasögon men inte riktigt knäckt koden för hur det ska bli kommersiellt framgångsrikt. Om Synsam gjort det får framtiden utvisa. n

Fyra nordiska personligheter bär Synsams nya reklam. I film och på bild får vi följa dem i deras vardag och kan identifiera oss med både miljö och människa.

optik 10.2018   9


Förbered dig inför framtiden och uppdatera din kunskap green-club.eu

Gå med i vårt växande nätverk för alla professionella inom optik-branschen

10   optik 10.2018


SILMO

På spaning efter den framtid som redan är här

Paris. En av världens mest mytomspunna städer. Lika global som egensinnigt protektionistisk. Samma sak skulle man kunna säga om stadens årliga branschmässa för optikindustrin, Silmo. Här samlas företag från hela världen för att möta sina europeiska kunder. Men allt är på något begränsande vis väldigt text micke jaresand – franskt. optik reste i år till Paris för att bland annat försöka ta reda på hur den internationella optikindustrin ser på sin egen framtid. Vilka hot och möjligheter finns i digitaliseringen, vad betyder den pågående ”uberiseringen” av ekonomin, hur ser affärsmodellerna ut om fem, tio år? Vad tänker man om platt-

optik 10.2018   11


INSPIRATION

Silmo lockar många besökare. Men knappast några diskussioner om branschens framtid förekom. Fokuset för Silmo är sälj här och nu.

formsekonomin, alltså Amazon, Alibaba och andra, mer eller mindre världsomspännande internetvaruhus? Men att stiga in i de enorma hallarna vid Parc des Expositions i de norra utkanterna av staden är lite som att åka tidsmaskin bakåt. Som vanligt kan en av de italienska utställarna inte hålla fingrarna borta från att försöka locka till sig besökare med hjälp av ett gäng trådsmala fotomodeller. Den här gången placerade i en bubbelpool vid ingången till montern. Effekten är sådär, de flesta promenerar förbi med ett lätt generat uttryck i ansiktet.

silmo är, som de flesta internationella optikmässor, i första hand förknippad med mode, även om alla stora teknikföretag också finns på plats. Det finns dessutom en vetenskaplig avdelning som heter ”Som vid alla paradigmskiften Silmo Academy men den för en rätt kommer det finnas vinnare tynande tillvaro, och för säkerhets och förlorare. Att vara optiker skull hölls i år samtliga föredrag på är en bra början på att kunna franska, utan översättning... hålla sig på rätt sida om fallMen det vilade ändå något slags repet.” löfte om att Silmo 2018 skulle ha blicken riktad framåt, in i nästa tekniska, ekonomiska och sociala paradigmskifte som digitaliseringen med all säkerhet kommer att innebära. En hel avdelning med namnet Silmo Next utlovade en djupdykning i alla de frågor som kommersiella branscher brottas med. Gamla sanningar om handel, tillverkning, försäljning, kundbeteenden, kommer inte bara vara gamla, de kommer att vara stendöda om en väldigt kort tid. Ingen kan förstås säkert säga hur det blir istället, det enda säkra man kan veta om framtiden är att den inte blir som man tänkt sig och allt det där. Men – det finns ju massor att prata om. Det forskas, det byggs ekonomiska modeller och scenarion, vissa branscher och tillverkningsindustrier ligger väldigt långt fram och kan dela med sig av sina erfarenheter. Idéer, farhågor och visioner mår bra av att stötas och blötas mot varandra. Kanske kan det till och med lindra ångesten hos den som lider av hyperdigitaliseringsstress (snart en diagnos hos en vårdcentral nära dig). 12   optik 10.2018

Löftet som låg i namnet Silmo Next puffade till och försvann snabbt in i mässdimman. Lite som i sagan om Mäster Skräddare som skulle sy en rock åt en kund. Men rocken ”bidde” ett par byxor som ”bidde” en väst, som ”bidde” en vante, som ”bidde” en tumme för att till slut bli ingenting. En uråldrig folksaga som, för övrigt, har en del att säga om dålig kundvård och uteblivna leveranser. Precis som resten av mässan handlade Silmo Next till allra största delen om produkter. Visst är prylar som kan göra lite oväntade saker både spännande och i en del fall avgörande pådrivare på utvecklingen. Men att göra ett par glasögon till en dator eller en telefon är lite – gäsp. Vi har sett det förut, vederbörligen imponerats, men samtidigt haft känslan av det inte är riktigt är där som optikbranschens framtidspotential formas och finns. De verkligt stora frågorna om optikerns yrkesinnehåll i framtiden, butikernas och kedjornas förmåga eller oförmåga att utveckla sin roll och betydelse när producenterna kryper allt närmare slutkonsumenten.

kommer vi i framtiden bara ha några gigantiska globala EssilorLuxottica-kopior som tillverkar och säljer allt under ett och samma paraply? Och i så fall, vad betyder det för kunderna/patienterna? Hur kommer produkterna och tjänsterna prissättas? Kommer alla de småföretag som idag driver design och teknik framåt med sina nytänkande och ibland oväntade lösningar finnas kvar? Eller kommer all data om våra vanor, relationer och drömmar som dagligen samlas in av de stora jättarna användas till att skapa produkter och tjänster som konsumenten ”vill ha”. Det är inte meningen att låta som ett eko av George Orwells 1984 men ingen kan blunda för att nyckeln till framtida kommersiella framgångar ligger i kunskapen om kunden. I en bransch som bland annat regelbundet för journal över sina kunder är det inte en liten fråga. Det handlar inte bara om den enskilda människans personliga integritet utan också vem som kan få tag i tillräckligt


INSPIRATION

UPPLEV ETT BÄTTRE

MÖRKERSEENDE

stora mängder data för kunna skräddarsy personliga och unika lösningar för kunden. Det är ju det som ger Google och Facebook ett – troligtvis – ointagligt försprång som kommunikationskanal. Hej då ”gammelmedia”.

plattformsekonomins flaggskepp, Amazon, det ofattbart gigantiska internetvaruhuset, investerar mest av alla företag i världen i forskning och utveckling, 16, 1 miljarder dollar (knappt 146 miljarder kronor) under 2017. Googles utvecklingsbolag, Alphabet är bara ett par miljarder dollar bakom. De fem största investerarna i forskning och utveckling är alla så kallade techföretag. Gamla trotjänare med hög forskningsintensitet som Johnsons&Johnson, Pfizer, Novartis, Toyota och General Motors ligger långt efter. Bara att studera storleken på investeringarna säger en hel del om hur framtiden kommer att se ut. En stor del av det Amazon och de andra investerar sin forskning i handlar om tekniska transaktionslösningar som ska underlätta för kunden att genomföra sin affär på plattformen. Men lika mycket läggs på att utveckla system och funktioner som ska göra det möjligt att tillämpa AI (artificiell intelligens) och maskininlärning i relationen med konsumenterna. I klartext: använda datorkraft för att analysera våra beteenden på ett sätt som en mänsklig hjärna inte skulle klara om den så ägnade ett helt liv åt att punktmarkera en enda kund.

alla som sysslar med detaljhandel eller kommersiella verksamheter (exempelvis optiker) som bygger på känsla och kunskap om vad kunderna vill ha, vilka trender som väntar runt hörnet, hur konsumenten vill bli bemött och sedd och alla andra tusentals parametrar som bygger förtroende och lojalitet bör hålla sig à jour med vad som händer ”därute”. Som vid alla paradigmskiften kommer det finnas vinnare och förlorare. Att vara optiker är en bra början på att kunna hålla sig på rätt sida om fallrepet. Men det kommer inte att räcka. Det glömde man att tala om på Silmo. n

100%

UTNYTTJANDE AV DIN KOMPETENS

DNEye® scannern gör en märkbar skillnad för både dina kunder och för din butiks omsättning. Din butik får en helt unik konkurrensfördel och differentierar dig mot dina konkurrenter. DNEye® scannern är ett (ovärderligt) verktyg för dig som vill ha de mest nöjda kunderna samtidigt som du positionerar din butik som progressiv specialist.

Vill du veta mer kontakta din Rodenstockrepresentant eller ring 018-180000. Rodenstock Sverige AB • Box 26011 • 75026 Uppsala

optik 10.2018   13


SILMO

Allt är guld som glimmar på Silmo d´Or Traditionsenligt utsåg Silmo optikindustrins vinnare för 2018. Segrarna i de nio katergorierna presenterades under galan Silmo d´Or i centrala Paris, långt från mässvardagen i de norra förorterna. Här är vinnarna. BÅGAR – TEKNISK UTVECKLING:

L’Amy med McLaren Ultimate Vision

BARN: Urband with Eyelet Active MODE/TREND – OPTISKA BÅGAR:

MARNI with ME 2623 from Marchon MODE/TREND – SOLGLAS: Salvatore Ferragamo with SF184S Fiore from Marchon SYN: BBGR Optique with BLUV Xpert and Zeiss Group with UV Protect UTRUSTNING: Essilor with Vision R-800

OPTISKA BÅGAR – DESIGN:

Morá Busoli with Venti

SOLGLASÖGON – DESIGN:

Impressio with Impressio 609 Vortex JURYNS SPECIALPRIS: Nathalie Blanc with Suzanne Så nu vet ni vad ni ska köpa in för grejer till butiken.

MEDARBETAREN I FOKUS Smarteyes är en av Sveriges mest framgångsrika och snabbast växande optikkedjor och vi expanderar även i Danmark och Tyskland. Som optiker hos oss, blir du en viktig del i en modern organisation som arbetar värderingsstyrt mot vår vision att bli den mest rekommenderade optikern. Vårt fokus och vår största tillgång är våra nöjda och engagerade medarbetare. Omtanke, förändring och enkelhet genomsyrar vår kultur och hos oss har du stora möjligheter att påverka och utveckla din arbetsplats. En av Sveriges bästa arbetsplatser När Great Place to Work utsåg Sveriges bästa arbetsplatser 2018 klättrade vi från 8:e till en fantastisk 4:e plats i kategorin Stora organisationer – ett tydligt bevis på att vårt målmedvetna personalarbete ger resultat. Som optiker hos oss kan du erbjuda dina kunder ett brett sortiment av moderna glasögon, högteknologisk optisk kvalitet och god design till attraktiva priser. För att säkerställa professionell service och bästa kundbemötande tillämpar vi 30-minuterssynundersökningar som självklart utförs av legitimerade optiker. Är du optiker och vill bli en av våra värdefulla medarbetare? Välkommen att höra av dig – vi ser fram emot att träffa dig. Läs mer på vår hemsida eller kontakta oss via mejl på jobba@smarteyes.se

14   optik 10.2018

VI SÖKER OPTIKER TILL: KRISTIANSTAD SMARTPOOL ÖSTERSUND GÖTEBORG VÄRNAMO LULEÅ

LÖDDEKÖPINGE JÖNKÖPING ESKILSTUNA VÄLLINGBY BODEN KISTA

VÄXJÖ


Våra ögon är inte gjorda för skärmar.

INSPIRATION

Men det är Sync-glas. Avslappnad syn i en digital värld. optik 10.2018   15


1Day SiHy with ® CooperVision Vi har endagslinserna i silikonhydrogel för dina kunder. Oavsett vilka de är. Vi har endagslinserna i silikonhydrogel för dig och dina kunder. Du ska inte behöva kompromissa med dina kunders hälsa. Därför bör du välja endagslinser i silikonhydrogel – det modernaste och hälsosammaste materialet för dina kunders ögon.

MyDay®toric Samma toriska design som i Biofinity® toric

clariti® En komplett SiHy-familj

Live® SiHy till samma pris som hydrogel

Henrik Månsson Area Business Manager, Sverige

16   optik 10.2018

Bra


SILMO

Det är en märkbart annorlunda mässa jag kliver in i när jag passerar den gula portalen som leder in till Silmo 2018. Det är mitt femte år som besökare och nyfiken glasögonnörd och detta år känner jag att mitt sinne är mer öppet än vanligt och kanske också mer förväntansfull än vanligt.

text erik engelv | foto emmanuel nguyn ngoc

Glasögonmodet 2019 – guldålder för nördar trots devisen ”mer än bara en mässa” så är det tydligt att mässan har bestämt sig för en lugnare framtoning i år efter förra årets storslagna 50-årsfest. Utställarlistan ser annorlunda ut då flera ledande varumärken har valt att visa kollektioner i privata showroom i Paris för att också kunna fånga den bredare grupp av inköpare och press som befinner sig på plats under modeveckan. Det är en härlig kontrast mellan fokuserade besökare på jakt efter mässans guldkorn och vi som är där för härligt mingel och planlöst strosande. Något Silmo alltid har varit duktiga på är inspirationsytor där man sammanfattar modet, trenderna och innovationerna som premiärvisas under mässan. Förutom de olika nomineringarna till Silmo D´Or hade man i år skapat Silmo Next, en yta bland annat tänkt att ge ett globalt perspektiv av designen vi just nu. Till exempel har man valt ut de mest intressanta bågarna just nu i kategorierna ”Barn”, ”Material”, ”Framtid” och ”Stil”, allt samlat under begreppet retro-futurism som syftar till hur vi dras till design som vi känner igen men som står för något nyskapande och futuristiskt. Och även framtiden inom optiken är i fokus där man lyfter fram start-ups inom sport, underhållning, hälsa och tillverkning.

Mer öppna montrar inbjuder till oväntade möten och en varm känsla på mässan.

mässan känns öppnare än vanligt då det inte är lika många montrar som är helt stängda. Det manar till upptäckter av fler varumärken och det är som alltid ett fokus på den sydeuropeiska och franska marknaden. Kanske ändå att vi skandinaver äntligen börjar falla för det mer färgstarka och artistiska. Minimalistiska linjer i matta färger är inte det första vi söker längre utan vi vill våga mer och verkligen uttrycka oss själva. Är det inte färgen så är det formen som får ta mer plats och utbudet på Silmo inspirerar på nya sätt.

➞ optik 10.2018   17


SILMO materialmässigt så ser vi en explosion av färg där man arbetar med innovativa acetater. Det ska vara många färger i samma båge och man kanske till och med kryddar med andra material i acetaten för att skapa en lager-på-lagerkänsla och ge djup i designen. Formerna är klassiska och framförallt ser vi oktogoner, äggformat, fyrkantigt och så klart cat-eyes. Modet är splittrat mellan stora former med mycket detaljer och supersmala Matrix-solglasögon som fortsätter i trenderna för 2019. Det är också en guldålder för alla oss som vill nörda oss ner på detaljnivå kring bågarnas tillverkning och design. Glasögon idag går nästan att likställa vid arkitektur där allt handlar om precision i kombination med estetik. Nya sätt att bearbeta material och nya uppfinningar som ger det där lilla extra finns precis överallt och tillverkarna är ivriga att få visa och berätta. Kanhända väljer vi bågar i framtiden mer baserat på tekniken och tillverkningen än på själva uttrycket. gemensam nämnare för branschen är förmågan att kunna blicka bakåt för att ta en nyskapande riktning framåt. De tidigare tydliga cyklerna inom glasögonmodet har börjat suddas ut och idag vill vi vara mer karaktärer och oss själva än något annat. Och visst är varumärkena där och möter upp denna nya utmaning med lika många bågar, solglasögon, idéer och innovationer som det finns glasögonnördar och glasögonbärare på jakt efter det senaste modet från Paris. n

Inte bara glasögon, även plats för spel och paussamvaro.

18   optik 10.2018

Idel glada miner när Silmo drog igång.


BEHÖVER DU MER PLATS I BUTIKEN? Frigör butiksyta och skapa bättre kundergonomi med ett professionellt väggstativ från Topcon. IC-1 finns med skivstorlekar för ett eller två instrument och möjliggör undersökningshöjd alltifrån rullstolsnivå till stående position. Läs mer på www.topcon.medical.se eller hör av dig till oss så berättar vi mer om fördelarna med IC-1!

031-710 92 00 • www.topcon-medical.se

optik 10.2018   19


KONFERENS

Klinisk konferens

OCT på frammarsch I ett höstfagert Stockholm hölls den fjärde upplagan av endagskonferensen Klinisk Optometri den 15 september. I år hade man ett starkt fokus på OCT – tekniken som håller på att skapa helt nya möjligheter för både optiker och ögonläkare. Optik ställde frågor till tre av forskarna.

text olle bergman/wilhelm jaresand foto wilhelm jaresand

i år hade 230 deltagare begett sig till Essinge KonKlinisk Optometri bjöd som vanligt på praktiskt användbar kunskap för optiker, branschfolk, forskare och kliniker. Rune Brautaset höll i trädarna.

20   optik 10.2018

ferenscenter på Stora Essingen i Stockholm. Bakom arrangemanget står en grupp hängivna forskare och medarbetare vid Enheten för optometri, Avdelningen för ögon och syn vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Precis som tidigare år var innehållet inriktat på praktiskt användbar kunskap – mycket av den hämtad från rykande färsk forskning. I år hade arrangörerna valt att ge särskild uppmärksamhet åt den kliniska användningen av OCT. I vanlig ordning var det Rune Brautaset, optiker och

ansvarig för grundutbildningen vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, som höll i trådarna för konferensen. Varför är det viktigt att nå ut med kunskap om OCT denna höst?

– Det händer mycket på OCT-fronten nuförtiden. Tekniken har etablerat sig som ett extremt viktigt instrument vid diagnos och upptäckt av sjukliga förändringar. Tidigare har instrumenten varit dyra men nu ser vi att billigare – och utmärkta – alternativ kommer. Ska vi optiker kunna bidra med bra och relevanta remisser är jag övertygad om att OCT är framtiden. Hur ser det ut i branschen – hur många har utbildningen respektive utrustningen?

–Vi närmar oss 300 optiker med master/magister/ DO-kompetens. Samtidigt har endast cirka 30 optikerbutiker en OCT. Detta tror jag är en prisfråga, men som sagt: priset på bra instrument håller på sjunka.

Hur tror du OCT kommer att förändra branschen?

– Det blir mycket lättare för oss optiker att ställa rätt diagnos eller skilja sjukt från friskt. Det blir även myck-


et enklare att följa patienter för att sedan fatta beslut om när man ska remittera. Instrumentet är även en förutsättning för att vi ska bli en större aktör inom sjukvården när det gäller att till exempel följa upp patienter efter att ögonläkaren har satt in behandling. Kommer det några nya tillämpningar?

– Framtidens OCT kommer nog även kunna vara till hjälp vid diagnos av ackommodativa problem. Redan idag används det vid tillpassning av kontaktlinser, men de instrument som i första hand är avsedda för att undersöka näthinnan har en begränsad upplösning för den främre delen av ögat. Detta kommer att ändras med tiden och kombi-instrument lär komma – något som inte bara underlättar tillpassning av linser men även också diagnos av torra ögon. Sedan finns det även OCT-angiografi som ger en bättre förståelse för hur blodkärlen är påverkade. För denna tillämpning lär automatiserad mätteknik också komma med tiden. Vad är det bästa sättet för optiker att snabbt sätta sig in i vad OCT har för möjligheter?

– Det tror jag är genom att auskultera (”gå bredvid”) vid en mottagning som använder OCT. Det går till exempel bra att höra av sig till Optikerutbildningen på KI där den används dagligen på båda friska och sjuka personer.

OCT för främre segment Alberto Dominguez-Vicent, optiker, adjunkt och forskare vid Karolinska Institutet, talade om hur OCT kan användas för bedömning av det främre segmentet. Detta kan vara till stor hjälp i många kliniska situationer.

Bättre instrument skapar förutsättningar för ett utvecklat professionellt samarbete.

Vad var ditt huvudbudskap till deltagarna?

– Genom att använda OCT för undersökning av det främre segmentet har vi möjlighet att kartlägga hornhinne-epitelet. Detta kan hjälpa oss i många kliniska situationer, till exempel vid utprovning av kontaktlinser eller vid tidig diagnos av keratokonus och korneal ektasi. Dessutom kan vi få kvantitativ information om tårmenisken som kan vara till nytta vid utredning av torra ögon. Bilderna vi får vid undersökningen kan också vara användbara för att studera kontaktytan mellan hornhinnan och kontaktlinsen. Vad ser du som det största löftet när det gäller OCT-teknikens genombrott bland optiker utanför sjukvårdssystemet?

– Framför allt möjligheten att skaffa högupplösta, icke-invasiva bilder av det främre segmentet och hornhinnan.

➞ optik 10.2018   21


KONFERENS

Digitalisering och användarvänlighet – två begrepp som pekar ut vägen för instrumentbranschen.

Finns det några brådskande begränsningar eller problem att hantera?

–Att bara kunna ta bilder av det främre segmentet räcker inte långt. Tekniken måste kompletteras med utbildning om hur den tomografiska bilden ska tolkas.

Kan yngre barn än åtta år gå till optiker? Men naturligtvis handlade konferensen inte bara om OCT. Bland annat gav optikerna Lina Reiman och Lena Petersson Lindeli en föreläsning om en fråga som är ständigt aktuell: ”Ska optiker ta hand om barn yngre än 8 år?” Vilka problem har ni identifierat när det gäller arbetssätt och remissrutiner i Sverige?

– Det råder en ineffektivitet i dagens system när det gäller synundersökningar av barn när de börjar skolan i sexårsåldern. Mycket av den här ineffektiviteten beror på traditioner i arbetssätt men också på okunskap om vilken kompetens berörda yrkesgrupper har. Eftersom det finns en felaktig uppfattning att optiker i Sverige inte får undersöka barn under åtta år, remitteras majoriteten av svenska skolbarn under åtta år med misstänkta synbesvär till ögonläkare i första hand. Allt detta leder till att en del landsting inte klarar att leva upp till vårdgarantin på tre månader och har en väntetid på fem–sex månader. Det är framför allt bristen på ortoptister – både rekrytering och pensionsavgångar – som skapar svåra utmaningar. Läget är helt annorlunda i exempelvis Norge: där är optikern den primära remissinstansen, vilket gör att majoriteten av de norska skolbarnen remitteras till optiker i första hand. – Intressant i sammanhanget är att det finns förslag i Sverige om att visusgränsen för remittering bör sänkas från nuvarande 0,8 till 0,65 för att minska belastningen på ögonklinikerna. Enligt våra beräkningar skulle då 22   optik 10.2018

cirka 5 000 barn i landet falla ur synscreeningsprogrammet, bara under ett enda år. För närvarande finner dock socialstyrelsen att det inte finns tillräckligt med underlag för att sänka visusgränsen, utan de inväntar fler studier. Frågan är om visus sänkning för remittering är rätt väg att gå, när det finns optiker, utbildade inom pediatrik som kan tillmötesgå barnens behov av synkontroller? Vilka ändringar vill ni föreslå?

– Först och främst skulle Elevhälsan kunna – utan att kringgå Socialstyrelsens föreskrifter – förändra sin remittering av barn med misstänkta synbesvär till optiker i första hand. Om Socialstyrelsen sedan gjorde det möjligt för optiker att ordinera glasögon till barn under åtta år, skulle Elevhälsans direktiv för remittering bli tydligare. För optikern är det ett naturligt steg att ta vid som primär undersökare av barnens syn när de börjar skolan i förskoleklass och hälsojournalerna lämnas över från BVC till Elevhälsan. Men detta innebär naturligtvis också att fler optiker behöver vidareutbilda sig inom pediatrik. – Ett bra förebild ser vi i den norska Buskerrudsstudien där 732 barn remitterades från skolsköterska till optiker. Av dem var det endast 18 procent som behövde remitteras vidare till ögonläkare. Resterande 82 procent av skolremisserna kunde optikerna själva ta hand om. Detta samarbete minskade kötiden till ögonläkarna med en hel månad. – I samarbetet mellan Elevhälsa, optiker och ögonläkare spelar de olika arbetsförbunden en viktig roll: Optikerförbundet, Sveriges Ögonläkarförening och Skolsköterskornas Riksförening. De behöver mötas för att se till att deras företrädare drar åt samma håll och därigenom höjer effektiviteten i vårdkedjan. För att inte riskera att barn som undersöks av optiker faller utanför det sociala skyddsnätet är det också viktigt att Landstingsbidraget ändras och även inkluderar synundersökning hos optiker. n

FAKTA OCT skapar nya möjligheter för undersökning av ögats vävnader OCT (optisk koherenstomografi) är en relativt ny medicinsk bildteknik som gör det möjligt att avbilda biologisk vävnad med mycket stor detaljrikedom och upplösning. Tekniken har blivit mycket populär inom ögonmedicinen, inte minst för undersökning av näthinnans struktur. Här används OCT bland annat för diagnosticering av sjukdomar och granskning av åldersförändringar i gula fläcken.


Varför gick du på konferensen och vad tycker du om OTC? Carina Segelod, optiker och ägare av Orust Optik i Henån – Det är ett Intressant ämne och jag är nyfiken på om och hur vi skulle kunna utveckla och öka samarbetet med ögonsjukvården. Vi har ingen OCT i butiken i dag och det är inte självklart att vi ska skaffa någon. Fördelarna med en OCT är vi kan hjälpa patienterna till snabb vård. Men vi kan inte investera för att det är kul utan för att det ska generera ett bättre förtroende för butiken och för att hjälpa patienterna. Jag har en liten butik som överlever på att sälja glasögon och är ingen välgörenhetsinrättning för att minska köerna i sjukvården utan någon som helst ersättning. 

RENA GLASÖGON UTAN ATT

PUTSA!

Daniel Åström, optiker på Åströms Ur & Optik i Piteå – Jag är här dels för att samla poäng men också för att förkovra mig och inte minst för att möta kollegor. Det är ett jättebra forum för att byta erfarenheter och utvecklas. Det viktigaste är att bli bättre på att bedöma bilderna och göra undersökningen för OCT är framtiden. Det är en klar konkurrensfördel men en dyr investering som måste betala av sig på sikt och det blir problem när vissa kedjor ger bort undersökningen för någon krona. Det hindrar branschens utveckling. En god tjänst ska man ta betalt för.

Ankedo Hindi, optiker på Specsavers i Farsta – Jag är här för att uppdatera mina kunskaper och samla in CET-poäng. Optikbranschen håller på att utvecklas mer mot det kliniska och sådana här konferenser är viktiga för att vi ska kunna hänga med i utvecklingen. Här får vi ny kunskap, blir mer insatta och kan specialisera oss. Vi måste kunna remittera rätt och snabbt och underlätta för vården. Det blir bättre för oss alla då.

Linda Nilsson, optiker på Specsavers i Farsta – Jag har varit på alla fyra konferenser och det brukar vara intressanta föreläsningar som ligger på en bra nivå. Så även i år. Som DO-student har OCT:n gått från att vara en ytlig bekantskap till något jag inser kommer vara en del i den dagliga verksamheten. På min arbetsplats har vi inte en OCT ännu men det är en tidsfråga skulle jag tro. Den är enkel att använda, ger inget obehag för patienten och är ett mycket bra komplement till andra mätningar vilket leder till säkrare bedömningar. Till den optiker som ännu inte jobbar med OCT säger jag bara; förbered dig!

NYHET

1. SPRAYA PÅ 2. LÅT VERKA 5 SEK 3. SKÖLJ MED KALLT VATTEN Ingen alkohol, silicon, paraben eller konserveringsmedel

HELT RENT UTAN REPOR! Beställ nu!

0303-940 60 info@leijma.se

I leijma.se

optik 10.2018   23


KONFERENS Specsavers Clinical Conference i oktober drog som vanligt ett stort antal optiker och branschpersoner tillsammans med forskare, lärare och studenter. Årets upplaga, som hölls i Stockholm, fokuserade till stor del på värdet av god klinisk kommunikation. text olle bergman

Kommunikation nyckeln FOTO ANDREAS SUNDBOM

i grundarna Doug och Mary Perkins’ anda vill Specsavers satsa på vidareutbildning och kliniskt samarbete med ögonsjukvården. Företaget är med och sätter agendan när förutsättningarna inom optikbranschen förändras av innovationer, nya livsstilar och en åldrande befolkning. Specsavers kliniska konferens har med sitt praktiskt inriktade innehåll utgjort en institution i Storbritannien i två decennier. Den nordeuropeiska upplagan, som vandrar mellan fem olika länder under en intensiv vecka, är inne på det sjunde året. I Stockholm ägde konferensen rum på Radisson Blu Waterfront vid Centralstationen i början av oktober. Sedan följde arrangemang i Nederländerna, Finland, Danmark och Norge. – En röd tråd i årets program är klinisk kommunikation – hur vi samverkar dels med våra kunder, dels med ögonsjukvården, sade Jan-Erik Erixon, chef för vidareutbildning och kompetensutveckling på Specsavers. Till detta bjuder vi även på föreläsningar i kliniska ämnen som har efterfrågats av deltagarna.

först ut var professor Harrison Weisinger som man skulle kunna kalla Specsavers interna branschguru, med presentationen ”Transforming eye health”. Weisinger ser fyra sammankopplade megatrender påverka optikbranschen: en åldrande befolkning, en större börda av systemsjukdomar, skenande sjukvårdskostnader och en snabb teknisk utveckling. Särskilt ville han rikta fokus mot diabetes där de globala vårdkostnaderna idag utgör cirka två procent av världens samlade bruttonationalprodukt. Mot bakgrund av detta är god kommunikation mellan optiker och ögonsjukvård viktigare än någonsin (se särskild intervju). Nästa föreläsare var Philip Morgan, brittisk professor i optometri och specialiserad på forskning kring kontaktlinser. Han pratade om vikten av att inte ge upp när en kund är på väg att sluta med linser och återgå till glasögon. Istället bör man hålla dialogen vid liv och bemöta eventuella problem – då är chansen stor att kunden börjar trivas med sina linser till slut. jørgen skavlan, norsk allmänläkare och populär föreläsare, talade på sitt härligt drastiska sätt om den skruvade synen på hälsa i världens friskaste länder. När det gäller patientkommunikation berättade han om sina gamla universitetslärare som lärde honom att alltid sitta ner vid sjukbädden, att ha stadig ögonkontakt och att 24   optik 10.2018

lägga en tröstande hand på axeln om man hade dåliga nyheter. Han pratade också om vikten av att bygga upp relationen utifrån patientens perspektiv: – Att skapa tillit hos en patient är något som du gör över tid, sade han.

tony pansell, optiker och lärare på S:t Eriks Ögonsjukhus/Karolinska Institutet, föreläste om binokulära synproblem i vardagen i form av en rad fallbeskrivningar. Han menade att det finns en tendens att förbise subtila besvär som går att lösa om man är noggrann: – Som optiker måste du våga ta itu med binokulära synproblem. Var vaksam och tänk ett varv till när patienten inte nöjd. Dagen avslutades av ytterligare två föreläsare från S:t Eriks Ögonsjukhus: Aron Kristansson, ögonkirurg, som beskrev hur systemiska läkemedel kan påverka synen samt Manoj Kakar, överläkare, som orienterade om nya behandlingsmöjligheter vid åldersrelaterad makuladegeneration (AMD). n

Specsavers kliniska konferens har blivit en institution. I år hölls den för femte gången.


FOTO ANDREAS SUNDBOM

Emma Wahlberg och hennes kurskamrater från Optikerprogrammet på Linnéuniversitetet hade åkt med abonnerad buss från Kalmar. – Vi har kommit hit med öppet sinne, säger hon. Vi var nyfikna och ville ta reda på vad det här arrangemanget är för något.

i samarbetet med vården ”Kompetensen bland optiker bara stiger”

– Optikerna måste våga ta för sig och på ett rakt och professionellt sätt möta andra vårdinstanser, säger han. För detta krävs att man har en bred klinisk kompetens. Det gäller att bygga upp ett förtroende som lägger en grund för samarbetet. Jan-Erik Erixon menar att det finns stora geografiska skillnader i Sverige när det gäller hur väl samarbetet fungerar mellan optikerprofessionen och sjukvården. – Det där kan skilja från region till region. Vad man hör från optiker och ögonläkare fungerar det väl inom vissa landsting där man har utvecklat ett djupt samarbete, medan det fungerar sämre på andra ställen. Med patienter som kräver bättre sjukvård och en åldrande befolkning kommer trycket på ögonsjukvården bara att öka: – Någon måste ta hand om alla de här patienterna, och där kan optiker gå in för att avlasta, säger Jan-Erik Erixon. De landsting som inte inser detta kommer att få problem! Jan-Erik Erixon har en väldigt optimistisk bild av utvecklingen, åtminstone från optikerprofessionens sida: – Kompetensen bland optiker bara stiger – många studenter läser in en magister under utbildningen samtidigt som ett stort antal yrkesverksamma vidareutbildar sig. Ingen är ute efter att stjäla uppgifter från ögonsjukvården, utan syftet är att bidra till att ta hand om alla dessa åldrande ögon. På så sätt växer yrket mer och mer i bredd och vårt arbetsfält blir allt större.

ett färgstarkt inslag är professor Harrison Weisinger – Global Professional Services Director på Specsaver. Hans huvudbudskap: god patientsäkerhet bygger på god kommunikation mellan optiker och ögonhälsovården. Alla områden har sina influencers, det vill säga frontfigurer som har skaffat sig överblick och kan peka ut vägar mot framtiden. Med tio år som trendspanare på en av världens största kedHarrison Weisinger från Australien som talade på konferensen menar jor är Harrison Weisinger att optiker måste kommunicera med läkare på läkarnas språk för att kunna utveckla ett bra samarbete. just en sådan person. Eftersom han är både munikation. Men det måste vara rätt sorts optiker och läkare kan han se relationen kommunikation. mellan optikerbranschen och sjukvården – När jag studerade optometri lärde jag från båda håll. mig att all korrespondens med läkare måste i sin presentation tog Harrison Weivara fullständigt uttömmande – i praktiken singer publiken från de stora globala samtvå fullskrivna sidor. Men när jag pluggade manhangen – med bland annat en skenantill allmänläkare insåg jag hur absurt det de diabetesutveckling – till den enskilda var. Det var svårt att hinna med allt paprelationen mellan optiker, läkare och papersarbetet utan att patienterna skulle bli tient. För att vi ska kunna stävja dessa prolidande. Om någon skulle skicka mig ett två blem krävs effektivt professionellt utbyte sidor långt brev skulle jag omöjligt ha tid – som tyvärr inte fungerar riktigt som det att läsa det. Det man gjorde i praktiken var ska idag. att skumma texten och se lite noggrannare – Problemet är det lilla gapet mellan oss i på sammanfattningen. optikbranschen och sjukvårdssystemet. Lösningen är att ”tala med bönder på Hur överbryggar vi då det här lilla bönders vis” när man kommunicerar med gapet? Jo, först och främst genom att vara sjukvården – att vara kortfattad, diagnoslyhörda för behov och förväntningar från tiskt inriktad och en smula djärv. Det är den medicinska professionens sida. också viktigt att se kommunikationen som – Det innebär att vi måste involvera en iterativ process, det vill säga något som dem i processen för att lära oss förstå deras förbättras med varje cykel. utgångspunkt och de problem som vi ska – Kommunicera med läkare som de komförsöka hjälpa dem att lösa. municerar med varandra – samma format, Nyckeln till ett bra samarbete är komsamma fackspråk, samma medier. n optik 10.2018   25

FOTO ANDREAS SUNDBOM

En av dem som planerat innehållet till Specsavers Clinical Conference är Jan-Erik Erixon, Professional Learning & Devopment Manager. Han anser att vidareutbildning är en nyckelfaktor för att lyckas inom branschen eftersom ögonhälsa blir en allt viktigare del av optikeryrket.


BRANSCHPLOCK REDAKTÖR MICKE JARESAND, optik@radicalpr.se

Linser ska bromsa myopi hos barn

Rutinerad krimvinnare årets deckarförfattare, framröstad av läsare av detektivromaner, blev för tredje gången i rad, Emelie Schepp.  Crimetime Specsavers Award instiftades 2015 av deckarfestivalen Crimetime Gotland och huvudsponsorn Specsavers Sverige. – Att bli hyllad av sina läsare är det finaste som finns. Jag är så oerhört tacksam för alla som har röstad fram mig i år igen, säger Emelie Schepp.

nu har skolan börjat igen och en allt större del av eleverna kan få svårare med inlärningen. Detta på grund av en allt mer ökad närsynthet bland unga, till stor del orsakad av ökad skärmtid. Flertalet studier visar på att detta kan avhjälpas med speciella kontaktlinser anpassade för barn, enligt Awet Tesfamariam chef för kliniska frågor på Synoptik. – Närsyntheten hos barn ökar lavinartat och det är ett problem som vi måsta ta på största allvar. Idag finns det flertalet studier att ta del av som visar att nya kontaktlinser för barn är det bästa sättet att bromsa myopi eller som vi brukar kalla det, närsynthet, säger Awet Tesfamariam. Studier visar att man redan kan se på sexeller sjuåringar om de kommer att bli närsynta. Det normala är att en sex- eller sjuåring är översynt och att detta växer bort under tonåren. Skulle barnet istället vara rättsynt alternativt närsynt vid den här åldern kommer det att bli mer närsynt senare när ögat växer. Detta är något som bland andra Kate Gifford, australiensisk optiker som gjort flera studier inom myopi hos barn, bekräftat i sitt arbete. – Vi optiker kan nu äntligen svara ja på föräldrars frågor om det går att göra någonting

åt närsyntheten och om det finns sätt att förebygga så närsyntheten inte ökar. En ny typ av linser som är specialanpassade för barns ögon gör att tillväxten av barnets ögon bromsas upp istället för att öka vilket den gör om barnet använder vanliga glasögon. Eftersom de är endagslinser är de dessutom mycket säkra att använda, säger Awet Tesfamariam.

Essilor + Luxottica = sant

Över en miljard saknar tillgång till glasögon

ett faktum. I september passerades det sista hindret när kinesiska konkurrensmyndigheten gav sitt godkännande för bolaget att verka i landet. Det amerikanska, kanadensiska myndigheterna samt EU har redan accepterat sammanslagningen. Det nya bolaget från namnet EssilorLuxottica och blir utan jämförelse det största globala bolaget inom optikindustrin med verksamhet i alla led, från tillverkning av glas och bågar till försäljning direkt till konsument.

der World Sight Day – Världssyndagen. 1,2 miljarder människor i världen har inte tillgång till synhjälpmedel på grund av fattigdom. Glasögon är fortfarande det bästa hjälpmedlet för de flesta av dem. Synoptik uppmärksammade dagen genom att starta en insamlingen av begagnade glasögon inför Optiker utan gränsers resa till Bolivia i vår. Målet är 90 000 insamlade glasögon. I samband med insamlingen till Optiker utan gränser öppnade Synoptik sin 135e butik. Medarbetarna i butiken i C4 Shoppingcenter i Kristianstad startade en lokal insamling av glasögon.

sammanslagningen av Essilor och Luxottica är nu

i mitten av oktober uppmärksammades synhälsa runt om i världen un-

OPTIKMANNEN! En serie för Optik av Jonas Upphagen

26   optik 10.2018


Välkommen till en föreläsning om Myopi

 2018-11-20

Kl. 19.00 (mingel 18.30)  Elite Grand Hotell

Kyrkogatan 28, 80311 Gävle 

Anmälan green-club.eu/events sista anmälningsdag 12/11-2018

Välkommen att ta del av en informativ presentation samt mingel som Specsavers anordnar. Förekomsten av myopi fortsätter öka globalt och allt fler barn drabbas i tidig ålder och hinner utveckla hög myopi. Enligt australienska forskningsinstitutet Biran Holden Eye Institute beräknas hälften av världens befolkning vara närsynta år 2050. Vad är riskfaktorerna? Vad kan vi som optiker göra för att bromsa utvecklingen?

Gå med i vårt växande nätverk för alla professionella inom optik-branschen

optik 10.2018   27


ÖGONPODDEN Catarina Ericson sitter i Optikerförbundets styrelse och är engagerad i utbildningsfrågor och ansvarar för förbundets efterutbildningsprogram. Hon är Legitimerad Optiker med Kontaktlinsbehörighet och har vidareutbildning inom ögonhälsovård och ögonundersökningar. Catarina driver och äger C-optik Synklinik i Kalmar där hon erbjuder kontaktlinser av alla typer och en utökad synundersökning som anpassas efter kundens behov. Hon är också tidningen Optiks vetenskapliga redaktör. text jonas upphagen

Låt patienten få den tid som behövs När blev du färdig optiker?

– Legitimation och kontaktlinskurs gjorde jag klart 1995. Jag gick den allra första utbildningen som gavs ut av Karolinska Institutet. Jag var något av en testpilot på den dåvarande nya utbildningen, vilket kom väl till pass när jag var med och startade utbildningen på Linnéuniversitetet i Kalmar. Jag har varit aktiv länge inom optikbranschen och mitt första minne från optikbranschen är från när jag är omkring fem år gammal och jag såg på när min farfar och Valter Wolf stod i optikverkstaden och slipade glas på sandsten. Man kan alltså säga att jag är uppvuxen i branschen. Varför valde du att bli optiker?

– Jag är ju som sagt uppvuxen i branschen men i tonåren visste jag att jag INTE ville bli optiker utan jag ville in i vården. Jag utbildade mig inom vård och medicin och arbetade på sjukhus på operations- och intensivvårdsavdelningen under några år. Men av olika anledningar blev jag tills sist optiker ändå. Men det har alltid varit den medicinska delen och inte verkstadsbiten som har legat mig varmast om hjärtat. Hur skiljer sig din synklinik från en ”vanlig” optiker?

– Enkelt förklarat, jag har valt bort mode och arbetar endast med den medicinska delen, nämligen ögat och hälsovård. Jag säljer inga glasögon i min butik utan säljer endast tjänster inom ögonhälsa. Jag har ingen butik men jag har ett väntrum och ett stort undersökningsrum. Mina kunder brukar säga just det, att det är ett stort undersökningsrum med många instrument.

28   optik 10.2018

Vilka instrument finns på din klinik?

– Autorefraktor och en non-nontact tonometer, keratometer, pachymeter, OCT, perimeter, topograf, biomikroskop med kamera, foroptor, Tearscope, TearLAb, Blefex, Ipen osmolaritetsmätare, Goldman tonometer, Volklinser, goniolins och diverse småtester. Vad kostar en synundersökning hos dig och vad ingår?

– Ett förstagångsbesök kostar 1050 kr, då ingår allt som ska med. Jag går igenom majoriteten av mina instrument på patienten. Det jag inte mäter första gången vet jag att jag kommer sakna vid nästa besök. I min synundersökning ingår grundlig anamnes, preliminära tester, AR med non-contact tonometer, keratometer, pachymeter, OCT, refraktion och mätningar av ackommodationen och avslappning, binokulärtester, synfältstest, Information och rådgivning samt glasögonrecept vid behov. Tidsåtgången på de olika testerna är efter patientens behov. Goldmans applanationstonometri utförs på alla glaukompatienter samt vid hereditet och vid misstänkt glaukom. Uppföljningar kan bokas för exempelvis djupare perimetri, refraktion under cykloplegi, synträning och torra ögonbehandlingar. Hur ser en vanlig dag ut på jobbet?

– Till största delen är det ögonhälsoundersökningar som jag utför men även Ort-

ho-K-undersökningar och andra linsundersökningar. Jag utför även efterkontroller efter kataraktoperationer.

Du är ansvarig för SOFEP, vad innebär det?

– Jag sitter ju i Optikerförbundets styrelse där en del av mitt ansvar är SOFEP. SOFEP är en förkortning för Sveriges Optikerförbunds Efterutbildnings Program. Det har funnits sedan våren 2010 och det är korta kurser på normalt tre timmar, som ska kunna hållas på olika ställen i landet. Det innehåller en teoridel samt en praktisk del. Maxantalet på deltagare är omkring 12-15 personer beroende på lokal. Det är en lagom stor grupp för att man ska kunna handleda och deltagarna ska få ut det mesta av utbildningen. Nu mera finns även en mer teoretisk kurs ”Att skriva remiss” då kan deltagarantalet vara större. Kan du ge några fler exempel på kursen som erbjudits hittills?

– Vi har gett ut kurserna Att använda Volklins, Fördjupad biomikroskopiering, Synfältsundersökning, Pupillreflex och preliminära tester, Kataraktundersökning, Undersöka för Glaukom, Ackommodationsstörning, Synträning eller glasögon, Undersöka och behandla torra ögon och Att skriva remiss. Angående synträningen så ges den ut vid två tillfällen där vartdera passet är tre timmar. ➞


ALVC/GE/AIRAHMF/OM /SE/180701 / 10000295 / ACT:N11807857872

40%

av personer med presbyopi vill gärna prova multifokala kontaktlinser om de får frågan. 95% av alla med presbyopi använder INTE kontaktlinser idag!*

Presbyopi är något som händer alla. Låt inte den stå i vägen för din passion. Med det senaste tillskottet till sortimentet med Alcon® multifokala kontaktlinser kan du hjälpa kunderna när de försöker hålla kvar fokus på sin passion. Potentialen är enorm, eftersom det är många som inte känner till multifokala lösningar för kunder med presbyopi. Med multifokala kontaktlinser kan kunderna fokusera på alla avstånd, med smidiga övergångar. Kontakta din lokala Alcon®-representant eller Alcon® kundservice på +46 (0) 31 722 66 10 för mer information om kampanjen.

Se kundernas berättelser på #passioninfocus * Alcon® konsumentundersökning 2017, Alcon® data på fil och Alcon®-logotypen är varumärken som tillhör företaget Novartis. AOSEPT® är ett varumärke som tillhör American Optical.

optik 10.2018   29


ÖGONPODDEN ➞

I vilka städer har kurserna hållits?

– Vi har gett kurser från Malmö i söder upp till Umeå i norr och olika orter däremellan. Vilken kurs har varit mest populär hittills?

– Volklins och Torra ögon-kurserna har gets i många olika städer och deltagare kommer även tillbaka på dessa kurser efter något eller några år. Vem bestämmer vilka kurser som ges ut?

– Besluten tas av Optikerförbundets styrelse, men förslag och önskemål kommer från medlemmarna. Även orter kan önskas av medlemmarna. En uppmaning till alla optiker är att komma med fler önskemål och förslag. Vad kostar det och hur anmäler man sig?

– Priset för medlemmar är 1000 kr och för icke medlemmar är priset 2000 kr, viss variation kan dock förekomma. Kurserna läggs ut på Optikerförbundets hemsida och det är även där som man anmäler sig.

Du ansvarar även för SOTA-dokumenten, vad är SOTA-dokument och vilken funktion har du?

– SOTA står för State of the art och är riktlinjer för vad som ska göras och hur det ska göras inom ett visst område. SOTA-dokumenten är sammanfattade av både internationella och nationella riktlinjer och lagar och alla referenser finns även i dokumentet. Dokumenten berör allt från rutiner för arbete med synintyg för körkort till rutiner för arbete med patienter med misstänkt glaukom. Min funktion är att jag är spindeln i nätet. Det är styrelsen i Optikerförbundet som bestämmer vilka områden som ska nedtecknas och vem som ska skriva. Sedan kommer jag och två andra personer granska texten och gå igenom att innehållet är korrekt. Sedan tillbaka till mig för justering och lägga upp på hemsidan.

Varför tycker du att man ska vara med i Optikerförbundet?

– För att kunna driva yrket framåt behövs ett förbund där alla optiker kan vara med, oavsett om man är anställd, driver ett få-

mansföretag eller ett företag med många anställda. Ju fler medlemmar vi är, desto tyngre väger fakta och information som förbundet levererar. Har du någon särskild erfarenhet eller någon särskild uppmaning som du vill dela med dig till Sveriges optiker?

– Ja, låt patienten få den tid som behövs. Med det menar jag att vi ska låta patienten berätta om sina upplevelser, problem och livssituation och ”Nysta den röda tråden” samt ställa kompletterande frågor. Låt sedan din information också få ta den tid som behövs så att patienten förstår resultat och fynd och olika behandlingsalternativ. Glöm framför allt inte bort att vi i första hand är hälso- och sjukvårdspersonal. Vi får utföra det vi kan, men inte något som vi inte behärskar. Om du fick göra en synundersökning på en känd person, levande eller död, vem skulle det vara?

– Då skulle jag välja socialministern. Jag skulle vilja träffa socialministern för att höra hennes tankar om oss optiker och visa henne vad vi optiker kan. n

FÖR OPTIKERN • Återkoppling och svar inom 24 h • Ökad säkerhet och trygghet hos optiker som t.ex är nyexaminerade • Ett enkelt och bra sätt att utveckla din erfarenhet

FÖR ARBETSPLATSEN • Minskar administration med remisser • Kunden/Patienten kan oftare full­ följa köpet av t.ex glasögon • Säkerställer en större trygghet hos optiker som jobbar ensamma

OPTIKER EMELLAN - FRÅGA EN KOLLEGA! Nyexaminerad eller inte hunnit arbeta så mycket med ögonbottenbilder? Vi finns här för dig, optikerkollegor emellan, så hjälper vi varandra genom att dela med oss av kunskap och erfarenhet för att du ska känna dig trygg med ditt beslut. Vi som jobbar med tjänsten är Leg Optiker Thomas Lindenhäll, Jakob Klinthage och Jonas Upphagen.

REGISTRERA DIG IDAG! brightadvice.se 30   optik 10.2018

FÖR ORGANISATIONEN • Avlastar företaget och kollegor med servicefunktioner inom området • Ökar företagets positiva kassaflöde • Kan med fördel erbjudas som en del av utbildningsbidrag alt annan förmån


”Inom KlarSynt handlar det om ögonhälsa, ordentliga synundersökningar och personligt bemötande” I september i år tog Sanna Laaksoharju över KlarSynt anslutna Skoglunds Optik. Min målsättning är att sätta Skoglunds Optik i en stark ekonomisk position, menar Sanna Laaksoharju. Skoglunds Optik grundades

år 1956 av Ruben Skoglund. I den nästan 100 kvadratmeter stora optikerbutiken ryms två undersökningsrum, kök, kontor och mötesrum. I det stora mötesrummet hänger inramade reklambilder från gamla veckotidningar och här står ett gammalt vitrinskåp med optiska verktyg från 1930- och 40-talet. Sannas pappa, Risto Laaksoharju, började arbeta som optiker 1973 och blev delägare i Skoglunds Optik 1996 för att 2001 köpa hela butiken. Nu lämnar Risto över stafettpinnen till sin dotter Sanna som i september i år tog över butiken. – Min målsättning är att sätta Skoglunds Optik i en stark ekonomisk position. Jag tänker modernisera och effektivisera i driften och har tankar på att förändra bågsortimentet till att gå mer mot mode och fashion, säger Sanna Laaksoharju. För att stärka verksamheten har Sanna tillsatt en styrelse med två externa styrelseledamöter från IT- respektive butiksbranschen som har gedigen erfarenhet gällande allt

Sanna Laaksoharju Ålder: 38 år Bor: Västerås Favorit varumärken: ÖGA och Porsche Design Bästa med KlarSynt: Valmöjligheten att välja vad som passar min butik från avtalsarbete, resultatinriktat arbete till personalhantering och företagsstruktur. Skoglunds Optik är ansluten till optikerkedjan KlarSynt. – Som ensamföretagare är det lätt att man fastnar i att försöka göra allt själv. Genom att tillhöra gemenskapen inom KlarSynt hittar jag fantastiskt stöd och råd. KlarSynt är Sveriges största sammanslutning av fristående optikerbutiker. Hos KlarSynt är ögonhälsa i fokus och motsätter sig prisjakten som råder i branschen. – Inom KlarSynt handlar det om ögonhälsa, ordentliga synundersökningar och personligt bemötande. Atmosfären

är ofta trevlig och familjär i en KlarSynt butik, säger Sanna. Sanna har över 15 års erfarenhet från branschen och hon titulererar sig butiksägare, föreläsare, glasexpert, inslipningsansvarig och entreprenör. Hon sitter dessutom i ledningsgruppen, samt är en av huvudföreläsarna, för den nystartade optikerassistentutbildningen vid Uppsala Folkuniversitet. År 2016 startade Sanna konsultbolaget Kamikaze Consulting som samlar tre stycken verksamheter; Skoglunds Optik, föreläsare för optikerassistentutbildningen och tränare i mental coaching inom rid-

sporten. Kamikaze Consulting är idag moderbolag för Skoglunds Optik. Utan startkapital redovisade Kamikaze Consulting vinst redan efter tre månader. Sedan starten har bolaget inte haft en enda röd siffra. – Jag är allergisk mot röda siffror i mina företag, tillägger Sanna. Röda siffror innebär i min värld att jag inte planerat tillräckligt väl. Sanna arbetar fokuserat, resultatinriktat och målmedvetet. – Allt är verkligen inte en dans på rosor, men det handlar om hur man hanterar sina egna fel och brister och hur man väljer att ha sin mentala inställning. När jag står inför utmaningar ser jag det inte som ett hinder som stoppar mig, utan jag ser ett tillfälligt åbäke som bromsar mig men jag fokuserar istället på hur jag ska ta mig över, under eller förbi det, berättar Sanna. Till andra som vill starta eget menar Sanna att en stor portion tålamod behövs. – Var inställd på att processen är lång. Men håll ut för det är det värt det och glöm inte att ha kul på vägen. Våga vara stolt över det du åstadkommer, vara glad när det går bra och våga tänka: Det här har jag gjort själv. ”Fullt ös medvetslös”, avslutar Sanna med ett brett leende.

KlarSynt är en butiksägd optikkedja med 120 stycken medlemsbutiker över hela Sverige. Är du intresserad av att starta en ny butik, köpa en etablerad butik? Välkommen att höra av dig till KlarSynts VD Annica Zinders, 08-555 093 01, annica@klarsynt.se

Vill du bli en personlig optiker? KLARSYNT VÄXER OCH NU SÖKER VI FLER ENGAGERADE OCH KOMPETENTA OPTIKER. VÄLKOMMEN ATT HÖRA AV DIG!


NYA IS-100! Vårt nya stand kombinerar all den komfort, funktionalitet och design du förväntar dig av en möbel från oss. IS-100 finns i såväl höger- som vänsterutförande, har plats för två instrument på sitt växelbord men är ändå bara 110 cm brett inkl stol! Precis som på våra övriga modeller finns dessutom inbyggd förvaring för provglas och separat läsbelysning. Den digitala panelen syns bättre i dämpad belysning och den nya motorn till patientstolen har större höjdomfång, allt för att göra vardagen enklare. Välkomna till vår monter C:20 på Optikmässan i Kista!

NYHET!

32   optik 10.2018

031-710 92 00 • www.topcon.se


VETENSKAP

Allt ska utföras – även små undersökningsmoment

A

ktiviteten på de sociala medierna har varit hög under hösten, det visar att intresset är stort för att utvecklas. Men samtidigt visar frågor och kommentarer att det skiljer sig i insikt om vår yrkes-kunskap. Ögonbottenfotografering är bra men att bedöma foton och utföra vidare undersökningar kräver kunskap, varje fynd eller avvikelse på näthinnan ska undersökas med någon typ av indirekt oftalmoskopi som volk-lins och biomikroskop, det är ett måste för en korrekt bedömning. Denna kunskap kan inte skaffas genom att endast se på olika bilder. Kunskap om anatomin och fysiologin av näthinnans olika delar måste finnas, men också om övriga kroppens fysiologi för att bedöma och avgöra risker och behandling av de fynd som syns på en ögonbotten. Det finns ingen genväg för att nå detta, studier krävs, kurser på enstaka dagar kan aldrig ersätta en utbildning på 1-2 år. Det smidigaste sättet att utvecklas är att gå någon av de vidareutbildningar som finns, DO alternativ magister, då ingår behörighet för diagnostiska droppar och det krävs ofta.

artiklarna i detta nummer handlar om jämförelse av olika bedömningsmetoder. Den första är ett examensarbete från LNU, där CUP/Disk förhållandet har bedömts, dels har optiker bedömt från fundusfoton som jämförts med resultat från OCT. Den andra är en länk från JOVs där avvikelser i näthinnan bedömts med ögonbottenkamera och jämförts med OCT analyser. Det är bra artiklar som visar att olika instrument ger olika utslag och att flera undersökningsmetoder behövs för rätt bedömning och då är inte kunskap medräknat. Även om ögonbotten är viktig, som alla ögats delar, får vi inte tappa de små men ack så viktiga testerna. För någon vecka sedan dök ett inlägg upp från en optiker på sjukhus, det var riktigt alarmerande. Det gällde en patient som sökt optiker både en och två gånger för problem med ögonen, som sedan blev remiss till ögonläkare. Där konstaterades ett halvt, liksidigt synfältsbortfall, det kan vara en hjärntumör, som det skrevs där, hade synfältsbortfallet upptäckts om någon typ av konfrontationssynfält utförts. Konfrontationssynfält ingår i de preliminära testerna och ska utföras vid synundersökningar. Tänk vidare, vilket förtroende får den undersökande ögonläkaren för optiker? Ökar patientens förtroende för optiker, när det behövs flera besök innan remissen skrivs? Vad hade patienten sagt om optikerns kunskap om konfrontationssynfält utförts direkt och remissen skickats? Ögonhälsovård är ett stort område, säger vi att undersökning av ögonhälsan utförs måste alla delar och funktioner undersökas, som hälso- och sjukvårdspersonal får vi inte utge oss för att utföra något vi inte gör. Trevlig läsning och diskutera gärna frågorna ovan.

catarina ericson

OPTIKs vetenskapsredaktör. MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här nedan finns i sin helhet på www.optikbranschen.se

Jämförelse mellan subjektiva och objektiva metoder för bedömning av synnervsutträdet syfte: Syftet med denna studie var att jämföra olika metoder för uppskattning av synnerven och gradering av cup/disk förhållandet. Metod: 31 personer med friska ögon deltog i studien varav 25 kvinnor och 6 män. Undersökningen började med visuskontroll med hjälp av en log-MAR tavla. Därefter togs det bilder på synnerven på båda ögonen (med odilaterad pupill) med OCT som möjliggör en 3D visning av cupen och disken. Slutligen togs det bilder på synnerven via en funduskamera som visar en 2D bild. Fyra erfarna optiker fick bedöma 2D bilderna och gradera cup disk förhållandet subjektivt. Parametrarna som bedömdes var horisontell och vertikal cup/ disk kvot, samt cup/disk area kvoten. Dessa parametrar jämfördes sedan med mätvärden som var uppskattade med hjälp av OCT maskinens program. resultat: Resultatet bestämdes med hjälp av ett parat t-test som visade en signifikant skillnad mellan den vertikala cup/disk kvoten (p<0,001) som var uppmätt och uppskattad av OCT och en funduskamera. Likadant för horisontell cup/disk kvoten och cup/disk area kvoten hittades det en signifikant skillnad (p <0,001) vid jämförelse av olika uppskattningsmetoderna. Optikernas cup/disk bedömning jämfördes och resultatet visade att bedömningarna inte var enade, då korrelationen var låg r <0,8. slutsats: Jämförelsen mellan de subjektiva och objektiva uppskattningarna av horisontell och vertikal cup/disk samt cup/disk area kvoten visade signifikant skillnad.

Studien Retinal sjukdomsscreening: Retrospectiv jämförelse av Nonmydriatic Fundus fotografi och 3D optisk koherens tomografi för upptäckt av retinal oregelbundenhet syfte: För att bestämma känsligheten hos 3D optisk koherens tomografi (3D-OCT) jämfört med nonmydriatic fundus foto (FP) för upptäckt av olika retinala abnormiteter. Bilder från befintliga patienter i en näthinneklinik som genomgick samtidig 3DOCT och enkel, foveal nonmydriatic fundus foto under en 4 månaders period samlades in retroaktivt. Avvikelser delades in i tre kategorier för jämförelser; epiretinala, retinala/subretinala och RPE/choroidala oregelbundenheter. Den ungefärliga placeringen av fynden i förhållande till 3DOCT-fältet noterades som inom fält och utom fält. resultat:. 501 uppsättningar 3D-OCT-skanningar och fundusbilder av 395 ögon av 223 patienter hittades under studiens tid. 96 procent av skanningarna hade onormala fynd. Tjugosex fundusbilder (5,5%) var obedömbara. Med 3D-OCT identifierades viss abnormitet i 25/26 (96,2%) av de ograderbara fundusbilderna. För övergripande upptäckt av en mängd retinala abnormiteter hos varje kategori (epiretinala, intra-retinala eller RPE / choroidala oregelbundenheter), visade sig 3D-OCT vara känsligare än icke-mydriatiska färgfundusbilder. När specifika egenskaper söktes visade 3D-OCT olika grad av detekteringsförmågor: högre än FP för onormal retinaltjocklek; liknande som FP för RPE-atrofi; dock lägre för pigmentmigration (eller intraretinal blödning). slutsatserr: I denna studie var känsligheten hos 3D-OCT högre än hos nonmydriatic fundusbilder för övergripande upptäckt av retinala avvikelser eller oegentligheter i varje kategori. optik 10.2018   33


optic utvecklar SÖKES, SÄLJES mottagningar!! Trött på att EFTER TEXT

agera säljare?

legitimerade optiker med god vana vid – gärna ngar. ViFavoptic sökersöker inteoptiker säljare ;-)!deltid – som söker ett flexibelt arbete som går att kombinera med familj/intressen.

ngarnaViär tidsbokade på kontorstid söker legitimerade och optikersker med god vana vid synundersökningar. ag - vid behov även på lördagar.!

Synundersökningarna är tidsbokade och sker på kontorstid måndag-fredag – vid behov även på lördagar. Malmö tagningarna i Stockholm, Göteborg,

Fundusfotografering ochmottagningar tonometrii Göteborg ingår men Vi söker främst till våra och Malmö där vi sitter centralt. örs naturligtvis alltid av ögonläkare. Hör av dig för att få veta mer:

ina Smith 08 7530999! Erik Edman erik.edman@favoptic.com ing@favoptic.com

Optikerhuset i Höör är till SALU Dags för pensionering för Freddy och Anita. Efter 40 år i synvårdens tjänst har vi beslutat att sälja vårt livsverk. Stabil omsättning med bra vinst. Trogna kunder och fantastisk personal.

För mer info kontakta Freddy freddy@optikerhuset.se

Tel: 08-753 09 99

TILL SALU CITY OPTIK I FALKÖPING AB Optik är den enda och därmed ledande branschtidningen för samtliga aktörer på den svenska optikmarknaden. Ett nummer kvar i år: utgivning 22 november. Kontakta Renée Lindén 08-601 25 20 renee.linden @conmedia.se

34   optik 10

Bra läge centralt i Falköping. Fullt utrustad med två synundersökningsrum. Screeningrum för tryckmätning, ÖB-kamera,autorefraktor, synfält. Stor butiksdel. Fullt utrustad verkstad. Butiken är fristående, väl inarbetad med trogen stabil kundkrets. City Optik har funnits sedan 1989. Säljes på grund av framtida pensionering. Unikt tillfälle! Överlåtelse snarast! Falköping stad: cirka två timmar från Stockholm, cirka en timma till Göteborg

För ytterligare information kontakta Mikael Sandahl 0705-159298 mikael.cityoptik@live.se www.cityoptik.eu

Instrument till salu • 1 st TOPCON Instrumentstand IS-1med stol & bord • 1 st TOPCON Autoforopter CV5000 • 1 st TOPCON LCD projektor CC100XP inkl fäste, fjärr & speglar • 1 st TOPCON Spaltlampa SL-D4 inkl hakstöd • 1 st TOPCON Kombiinstrument TRK-1P (autorefraktor) • 1 st TOPCON 3D OCT-2000 inkl bord ATE-800 • 1 st TOPCON Hornhinnetopograf CA-200F • 1 st TOPCON elektronisk vertometer CL-300 • 1 st OCULUS perimeter Centerfield Allt säljes till marknadspris. Svar till optiker745@gmail.com


Är du trött på arbetsgivare som rear ut din kompetens? På Synoptik gör vi tvärtom, vi höjer priset på våra undersökningar. Vi har bestämt oss för att vara den ledande kedjan inom ögonhälsa! Det gör vi genom att satsa på dig som optiker, att alltid ge dig möjlighet till kompetensutveckling och lärande. Vi säkerställer också att du får arbeta med den senaste utrustningen som ger dig de bästa förutsättningarna för att göra kvalificerade kliniska bedömningar. Vi har som enda optikkedja i Sverige funduskameror, tonometer och synfältsmätare i alla våra 135 butiker. Nyfiken på vad vi kan erbjuda just dig? Maila hr@synoptik.se, så berättar vi gärna mer.

Visste du? Visste du att en tredjedel av Synoptiks resultat går till stiftelse, Synoptik-Fonden, som stöttar forskning och fortbildning inom optometri och oftalmologi? Läs mer på synoptik.se

Synoptik etablerades i Sverige 1991 och är idag med över 130 butiker och en omsättning över 1.2 miljarder en av landets ledande aktörer inom optik. Genom att erbjuda kvalitetsoptik som alla kan ha råd med ska Synoptik bli Sveriges folkoptiker. Företaget ägs delvis av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks därför en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är även en del av GrandVision N.V., en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med drygt 7.000 butiker i fler än 40 länder. För mer information, se synoptik.se.

optik 10.2018   35


Posttidning B

Tidningen Optik Klara Norra Kyrkogata 31 104 22 Stockholm

VI SÖKER FLER TALANGER Synsam söker dig som vill jobba med det allra senaste inom eye-fashion och ögonhälsa. Målet är att alltid leverera högsta kvalitet när det gäller produkter, tjänster och vidareutbildningar. Hos oss får du utvecklas. Vi är lösningsorienterade, håller vad vi lovar och tar ansvar. Kunden är alltid i fokus och därför värderar vi tiden i undersökningsrummet högt. Hitta din nya karriär på synsam.se

Profile for OPTIK

Optik_10_18  

Optik_10_18