Erik Paulsson - Superentreprenören by Olsheden

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

” Det är aldrig förbjudet att göra affärer på fest.” Erik Paulsson

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

I N N E HÅ L L

Förord av Maud Olofsson

KAPITEL 1 Allt började på Ängsgården

KAPITEL 2

Banbyggare redan i unga år

KAPITEL 3 Sopor fröet till Peab

KAPITEL 4 Gunilla var den perfekta partnern

KAPITEL 5 Semesterboende blev alpin destinationsbjässe 48 KAPITEL 6

I garaget skissades storaffären

KAPITEL 7 Plantor knoppas av – imperiet tar form

KAPITEL 8 Startade med en fastighet

KAPITEL 9 Kapitaljakt på cocktailparty

102

KAPITEL 10

Visioner blir verklighet

118

KAPITEL 11

Soptipp förvandlas till Arenastaden

128

KAPITEL 12

Utköpet gav två nya plantor

138

Eriks 11 budord

153

Efterord

154

Tack

156

Källförteckning

158

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

FÖRORD

Den som inte lägg sig i ha inge att dra sig ur Inge händer att tvätte Den som ta i gett (måste) få en del dynga (smuts) på fingra Men när allt komma till allt, va ha renhännren (rena händer) uträtta häri värla?

Denna dikt av Birger Norman skriven på ångermanländska lästes många gånger av den förre statsministern Thorbjörn Fälldin. Jag har själv också använt den många gånger. Eftersom vi båda är från Ångermanland så har det känts naturligt, men det har visat sig att dikten har passat in så många gånger på så många personer. Den handlar ju om ifall man är beredd att sticka ut, om man är beredd att smutsa ner sina fingrar och utsätta sig för kritik för att man vill ha samhällsförändring. Att man orkar ta debatten med de som oftast vill att allt ska vara vid detsamma, se ut som förut. Eller de som känner avundsjuka över de som vågar. Maud Olofsson.

Att jag tänker på den dikten när jag skriver mitt förord till boken om Erik Paulsson känns väldigt naturligt. Erik är för mig den store samhällsentreprenören och jag säger samhälls- då hans entreprenörskap inte bara har handlat om företagande. Såklart är han en stor och framgångsrik företagare men han har under alla år använt företagandet för att bygga ett bättre samhälle. Hans entreprenöriella läggning att han vill utveckla, att han vill se sin hembygd, men också många andra platser växa och gro, har tagit honom långt. Han har velat skapa arbeten och försörjning för många runt om i hela Sverige så skåning han är. Hans enkla bakgrund, uppvuxen på landet, har gjort att han förstått att det krävs lite extra för att lyckas. Ja nu har Erik inte bara ägnat sig åt landsbygden utan han har med sin utvecklingsnäsa lyckats nosa upp projekt på många ställen.

6 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Såklart har Erik fått en del kritik. Som det står i dikten så får man en del smuts på fingrarna om man vill förändra, utveckla. Allt faller inte i god jord hos alla men han har en uthållighet som få, och med sin sociala begåvning så har han lyckats hitta nya vägar framåt när en väg har stängts. För så är det att vara samhällsentreprenör. Vill man förändra något så måste man vara beredd på både kritik och stoppklossar vare sig det kommer från media, medborgare, politiker, myndigheter eller andra. Vill man förändra och förbättra samhället på det sätt som Erik gjort så måste man vara både flexibel, lyhörd och uthållig. Minns våra diskussioner när Norrvikens trädgårdar i Båstad hade problem och behövde pengar för att överleva. Det var hans hembygd, det är en fantastisk plats och den lokala stoltheten och engagemanget lyste igenom hos Erik. Erik hade ekonomiska muskler och modet att göra något men osäkerheten var stor över hur det skulle tas emot lokalt. Han ville så gärna göra något bra och fint för bygden men som vanligt fanns det väldigt många olika viljor. Efter många turer och många ”smutsiga händer” så står nu den upprustade trädgården där till glädje för så många. Detta projekt är så synonymt för Eriks gärning. Hans obändiga vilja att utveckla, hans möjlighetsinriktade inställning och modet att riskera egna pengar för att åstadkomma något bra för samhället har genomsyrat hans gärning. Lika fort som han gick, lika fort tänkte han när han var som mest i farten. Alla orkade faktiskt inte hänga med när Erik satte i gång. Erik har varit en offentlig person och som detta så har han också fått utstå kritik såklart. Alla dagar har inte varit enkla för Erik och hans familj. Men när vi nu gör en sammanfattning av hans gärningar med denna bok så ska Erik och alla runt omkring honom känna en enorm stolthet över vad man uträttat tillsammans. Spåren av Erik finns överallt. Samhällsentreprenören Erik har gjort verklig skillnad i sin gärning och ska hyllas för det. Så från oss alla: Tack Erik för att du vågade och orkade smutsa ner dina händer! Maud Olofsson, före detta partiledare för Centerpartiet

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

” Vi är jordbrukssöner från början, våra föräldrar levde på två grödor: nypotatis och stockholmare (badgäster) och tanken var att vi skulle fortsätta med det.” Erik Paulsson om uppväxten

KAPITEL

ALLT BÖRJADE PÅ ÄNGSGÅRDEN Ängsgården i byn Ängelsbäck, drygt två kilometer sydväst om Grevie kyrka, byggdes under andra halvan av 1800-talet och var ett av alla dessa små familjejordbruk på Bjärebygden där flitiga familjemedlemmar arbetade varje dag året om för att få det att gå runt. 1928 köptes Ängsgården av lantbrukare Paulus Jönsson, som drev ett eget familjejordbruk i Ängelsbäck strax intill Ängsgården. Sex år senare tog Paulus son, den då 33-årige Karl Paulsson, över Ängsgården medan Karls bror Johan stannade kvar på familjegården. Samma år som Karl tog över gården gifte han sig med Helga Johansson, 27. Karl och Helga var sparsamma, de var flitiga och jobbade hårt och deras gård försåg dem med vad de behövde. Ängsgården bestod av flera byggnader. Boningshuset, eller manbyggnaden som det hette, var ett stort grönt trähus i två våningar. Familjen Paulsson höll sig på nedervåningen, även när familjen växte, medan den övre våningen var avsedd för uthyrning till bland annat sommargäster. Mitt emot boningshuset, i riktning mot havet, låg stallet där gårdens djur fanns. Utmed vägen, som utgjorde en naturlig gräns i sydväst för Ängsgårdens marker, låg brygghuset med en bäck som delvis ringlade sig under byggnaden och såg till att brygghuset kunde användas som ett skafferi under de varmare perioderna av året. I brygghuset fanns även ugnen där man bland annat bakade bröd året om. Boningshuset och brygghuset var nästan hopbyggda men det fanns en öppning så att man kunde gå mellan gårdsplan och trädgård. Bredvid stallet låg en

Helga och Karls bröllopsfoto från 1934.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

stor loge och på andra sidan boningshuset fanns hönshuset – ett hönshus som senare fick ge plats åt en verkstad. Samtidigt som Karl och Helga skötte gårdens alla sysslor och såg till att det fanns mat på bordet så renoverade Karl upp Ängsgårdens byggnader. Det var ett arbete som pågick i flera år efterhand som det fanns tid och pengar. Karl var noggrann och det blev till sist en riktigt fin och välvårdad gård. Bland annat fick boningshuset nytt tak 1939 och på 50-talet revs den gamla logen och ersattes med en helt ny. Ängsgården i Ängelsbäck.

Erik och mamma Helga.

Året efter att Karl och Helga gift sig och flyttat in i Ängsgården fick man sitt första barn. Gertrud, som äldsta dottern döptes till, föddes 1935. Två år senare var det dags igen, ännu en dotter kom till världen när Astrid föddes. Familjeidyllen spirade på Ängsgården – men ute i Europa började mörka orosmoln torna upp sig. Tyske rikskanslern Adolf Hitlers aggressiva utrikespolitik förde världen allt närmare ännu en stor väpnad konflikt. Vapenskramlet hördes – och oroade – även folket på Bjärehalvön. I januari 1942, när stora delar av Europa stod i brand och grannländerna Danmark och Norge var ockuperade av Tyskland, gick den svenska samlingsregeringen med socialdemokraten Per Albin Hansson som statsminister in på sitt tredje år vid makten i Sverige. Samlingsregeringen, som i övrigt bestod av ministrar från de fyra största partierna, hade ett viktigt mål: att hålla Sverige utanför andra världskriget. I Skåne hade kylan för tredje året i rad tagit ett rejält grepp om människorna i ännu en klassisk krigsvinter. Under januari månads sista vecka detta år slogs flera skånska köldrekord där kvicksilvret på termometern var nere på –35 grader. De tuffa vintrarna slog hårt mot lantbrukarnas höstsådd med magra skördar som en följd säsongen efter. Även om allt fler flyttade till städerna så dominerade fortfarande befolkningen på landsbygden. Drygt 60 procent av Sveriges befolkning var bosatta på landsbygden och på Bjärehalvön var jordbruket fortsatt en dominerande sysselsättning. Att driva eget lantbruk var ett tufft liv, det krävdes hårt jobb varje dag och marginalerna var inte stora men gården genererade oftast det mest grundläggande man behövde i form av mat och husrum. Även om Sverige höll sig utanför andra världskriget så fick det konsekvenser för befolkningen. På grund av missväxt och importstopp så rådde brist på bland annat livsmedel och drivmedel. Många saker ransonerades från 1940 och det pågick under hela andra världskriget.

10 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik och pappa Karl hemma på Ängsgården.

Under krigsåren begränsades även hur mycket man fick slakta men hade du ett eget jordbruk så löste det sig ändå. Djuren på gårdarna räknades men man såg mellan fingrarna om svinnet inte var för stort. Så de som ägde sin gård, oavsett storlek, kände sig rika och fria på ett helt annat sätt än till exempel statarfamiljerna som var anställda på de stora gårdarna. ”Nu har han kommit.” Telefonsamtalet från lantbrukare Karl Paulsson på Ängsgården till Helgas syster Hanna och hennes man Aron Svensson i Ängeltofta den 31 januari 1942 var kort men koncist. Med ”han” syftade Karl Paulsson på att hustrun Helga fött en son, parets tredje barn, som döptes till Erik Gustav Paulsson med Erik som tilltalsnamn. Erik var efterlängtad, vid tiden var det viktigt med söner som kunde ta över familjegården. Två år efter Eriks födelse fullbordades syskonskaran när Eriks lillebror, Mats, kom till världen. Inom loppet av drygt två år hade det på lilla Ängsgården i

Karl Paulsson.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Familjefoto från mitten av 1940-talet. Pappa Karl har Erik i knäet medan minstingen Mats sitter i mamma Helgas knä. Storasystrarna Gertrud till vänster och Astrid till höger.

Grevie kommun fötts två pojkar som skulle bli några av de mest betydande inom bygg- och fastighetsbranschen i Norden. Ängsgården bestod av totalt 21,5 hektar mark där 16,5 hektar var mark som gick att odla på medan övriga 5 var betesmark. Jordarten var svartmylla samt ler- och grusjord. Det fanns även djur på gården, det var tre hästar, en unghäst, åtta kor, sju ungdjur, en handfull modersuggor och trettio höns enligt ”Svenska Gods och Gårdar” som gavs ut 1943. – Vi hade en bra uppväxt på Ängsgården, alla fick hjälpa till redan som barn att sköta gård och djur, berättar Eriks bror, Mats Paulsson. De allmänna intrycken av föräldrarna var att pappa Karl var en hårt arbetande och plikttrogen person som inte slösade med pengarna. Han var tystlåten, läste mycket och filosoferade gärna över det han läst. Mamma Helga var den som höll ordning på både hem och gård, hon var bestämd och kunde säga ifrån när det behövdes.

12 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Ängsgårdens marker sträckte sig ända ner till Skäldervikens vatten, jorden var bördig och gav bra skördar. Dock fanns det en bit närmast havet som det inte gick att odla på eftersom jorden var näringsfattig och bestod av buskar och sten. Här fick i stället Ängsgårdens djur gå och beta för att hålla ordning på växtligheten så att det inte växte igen helt. Karl trivdes nere vid havet, han sågs ofta vandrandes nere vid vattenbrynet där han i lugn och ro kunde gå och fundera. Under dessa stunder så plockade Karl även upp saker som Skäldervikens vågor spolade upp på sandstranden. En del kallade det skräp men för Karl hade det någon form av värde. Han var en samlare. Den här marken var inte speciellt värdefull på 30- och 40-talet men det skulle förändras. – Vi är jordbrukssöner från början, våra föräldrar levde på två grödor: nypotatis och stockholmare (badgäster) och tanken var att vi skulle fortsätta med det, är Eriks ord om uppväxten. Förväntningarna hos Karl och Helga var såklart att sönerna skulle ta över Ängsgården och driva den vidare i nästa generation. Både Erik och Mats fick varje dag hjälpa till på gården från unga år men det här var två driftiga och nyfikna pojkar med en stark egen vilja. De utförde sina sysslor på Ängsgården samtidigt som de skötte skolgången, men det fanns även tid både för lek och bus samt ett begynnande entreprenörskap. Eriks kusin Jerker, son till Aron och Hanna Svensson, var tre månader äldre än Erik och tillbringade mycket tid tillsammans med sina kusiner under uppväxten. Oftast höll de till på Ängsgården. – Det var speciellt att komma ner till de här båda gossarna, de var väldigt aktiva och bra på att hitta på saker, berättar Jerker. Vi brukade sela en av hästarna, Mats satt på Eriks axlar för att nå upp. Sen tog vi två lådor och satte medar under som vi spände efter hästen. Mats körde och jag och Erik satt i varsin låda och så åkte vi ner bland buskarna utmed havet. Det kunde gå fort.

På 1950-talet blev det allt fler gårdar som köpte traktor.

Erik och Mats var redan i unga år företagsamma och flitiga och hade flera extrajobb: – Ja det stämmer att vi jobbade redan som unga. Vi hjälpte sommargästerna, skötte renhållning och körde mjölkskjutsen, berättar Mats. De sprang gärna på auktionerna som hölls i trakten, dels för att sälja föremål de kommit över – och för att köpa något som kunde förädlas och bli värt mer än inköpspriset.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

En låda med okänt innehåll ropades in för en krona – väl hemma så gick man igenom lådans innehåll, det delades upp och såldes styckevis vilket inbringade en betydligt större summa totalt än vad inköpspriset var. Att förädla saker är en affärsidé som Erik utvecklade och tog med sig in i affärslivet som vuxen. Saker och summor var större men grundidén densamma.

Erik och Mats var driftiga redan som barn.

Pappa Karl var inte alltid så entusiastisk över sina pojkars entreprenörskap som han tyckte tog bort fokus från det viktigaste: att förbereda sig för att en dag ta över familjegården. När Karl var riktigt förgrymmad kunde han utbrista: ”det de där pågarna egentligen vill göra är att ha vit skjorta och en slips runt halsen”. Det skulle ta många år innan Erik och Mats bar skjorta och slips – under uppväxten var det äppelknyckarbyxor, en hemstickad tröja och tofflor som var vardagsuniformen. Men det hindrade inte dem från att med sin typiska stora iver och energi ta vara på de möjligheter som gavs. De missade sällan ett tillfälle att tjäna lite pengar och visade prov på stor kreativitet när de tog hand om restprodukter från jordbruket. Bröderna samlade bland annat in tomma kalksalpetersäckar och separerade innerhöljet av tjärpapp från resten av säcken. Tjärpappret såldes sen. En annan inkomstkälla var att göra rep. Efter att tröskan gått fram och halmbalarna var bundna dammsög bröderna markerna på de överblivna stumparna av sisalsnören som låg kvar. Snörstumparna knöts ihop så de blev cirka 25 meter långa, tjocka som en halv lillfinger.

Sandstrand i Grevie.

14 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik och Mats tillsammans med en av Ängsgårdens kalvar.

På Ängsgården fanns det en kosax i stallet som drevs av en handvev. Kosaxen användes för att klippa bort kornas sommarpäls innan de togs in i stallet till vintern för att de enklare skulle hålla sig rena. Erik och Mats använde kosaxen för att göra rep. De tog en handfull av de hopbundna snörena, fäste i handveven och sträckte ut dem i sin fulla längd och med vevens hjälp tvinnades snörena ihop till ett tjockt hamprep som bröderna sen kunde sälja på auktioner till en bra förtjänst då det inte kostat något i inköp, bara deras egna arbetstimmar. – Det var underbart att växa upp på Ängsgården, säger brödernas storasyster Astrid Pålsson. Vi fick leva fritt och vi saknade inte mycket. Vi hade med våra mått mätt alltid gott om pengar i familjen och det var bland annat Erik och Mats förtjänst, de hade en väldig förmåga att tjäna pengar.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

” Jag blev ganska duktig på att räkna – det var jag tvungen till.” Erik Paulsson

KAPITEL

BANBYGGARE REDAN I UNGA ÅR En av Erik Paulssons främsta egenskaper som ledare är hans äkta intresse och medkänsla för människor. Han vill verkligen att alla ska ha det bra och har aldrig tvekat när det handlar om att hjälpa en person som haft problem. Både privat och i arbetslivet. Det är något han har med sig från sin uppväxt på Ängsgården. Pappa Karl och mamma Helga var noga med att lära sina barn att säga tack, hälsa och att behandla alla medmänniskor på ett juste och ödmjukt sätt. Hemma hos familjen Paulsson på Ängsgården premierades gott uppförande. Den 7-åriga folkskolan i Sverige lagstadgades 1936 och skolstarten skedde vanligtvis vid sju års ålder. Erik Paulsson gick sina första två år på Ängelsbäcks småskola innan skolgången fortsatte i Grevie kyrkskola i fyra år innan han flyttade till Killebäckstorps skola för det sjunde och sista skolåret. Redan då hade andra saker, såsom att jobba, fått en allt högre prioritet för Erik. Men han förstod vikten av att lära sig läsa, skriva och räkna under sin skolgång. – Jag blev ganska duktig på att räkna – det var jag tvungen till för att få det att gå ihop, säger Erik. Många är förundrade över den karriär och resa som Erik Paulsson gjort trots bara sju år i skolan. Eriks driv och passion för att göra affärer kompenserar bristen på akademiska poäng flera gånger om. Dessutom är han naturligt smart, nyfiken och har alltid velat lära sig mer vilket varit ett framgångsrecept. – Du måste gilla det du gör, jag har alltid älskat att göra

På Ängsgården fick barnen hjälpa till tidigt. Här är det Erik och pappa Karl som samlar hö.

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

Erik gick fyra år i Grevie kyrkskola. Här sitter han på främre raden, längst till vänster.

affärer. Sen är det viktigt att ta reda på så mycket du kan genom att läsa och fråga de som kan. Jag har också haft turen att vara på rätt plats vid rätt tillfälle, säger Erik. En annan sak som följt Erik som en röd tråd genom hela hans liv är hans sociala förmåga – Erik gillar att träffa och lära känna människor från alla sociala klasser. Och han har aldrig varit rädd för att anlita personer som kan mer om saker än vad han själv gör. – Medarbetarna är allra viktigast. Utan bra medarbetare så hade det aldrig gått.

Gertrud Paulsson skötte i flera år Ängsgården.

Redan under skoltiden blev som sagt extraknäcken fler och tog upp alltmer av hans tid och fokus. När Erik gick ut skolan 1956 hoppades pappa Karl på att äldste sonen skulle ta ett större ansvar på familjegården och avlasta storasyster Gertrud som dittills tagit ett stort ansvar och mer eller mindre varit gårdens dräng. Men Erik ville något annat. Han gillade att meka med fordon

18 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

och hade skaffat sig ett extrajobb på Malte Hedbergs mack i Bokesliden i utkanten av Förslövsholm. – Jag gillade att jobba på Maltes mack, han var en reko kille. Jag har alltid varit intresserad av att skruva och meka, berättar Erik. I trakten fanns även en maskinstation. Ägaren Lennart Axelsson fick snabbt korn på den unge men flitige Erik och lånade honom för diverse uppgifter, till exempel att köra tröskan när det var dags för det. Erik utförde alltid uppdragen med stor iver och noggrannhet och efterhand blev arbetsuppgifterna allt fler och större trots att Erik ännu inte fyllt 18 år och därmed endast hade traktorkörkort. Motoriseringen av det svenska jordbruket i form av traktorer började redan före andra världskriget men tog inte ordentlig fart förrän på 1950-talet. 1944 hade till exempel inte ens åtta procent av jordbruken en traktor. Karl Paulsson på Ängsgården var inte speciellt intresserad att modernisera sin gård, han föredrog att använda sina arbetshästar, ardennerna Freja och Blenda.

Sista året i skolan gick Erik i Killebäckstorps skola. På fotot syns Erik stående i mitten, kortast av alla.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Trots att han inte hade åldern inne körde Erik gärna traktorn som pappa Karl till sist köpte till familjegården.

Svågern Aron Svensson hade köpt en traktor till sin gård redan i slutet av 1940-talet och till sist gav Karl efter. Under andra halvan av 50-talet köpte han motvilligt en traktor till Ängsgården. Modellen var en Ferguson TE-20, eller Grålle som den populärt kallades. Den kostade då drygt 5 000 kronor och med tillval som en plog och en box så blev slutsumman upp emot 8 000 kronor vilket var en ansenlig summa på den här tiden.

Astrid Paulsson läste vidare inne i Ängelholm.

Trots investeringen så envisades Karl fortsatt med att använda sina trogna hästar framför redskapen. I stället var det Gertrud som satte sig bakom ratten och körde bland annat in betorna till stationen i Förslöv. Folk höjde på ögonbrynen – det var inte vanligt vid den här tiden att en flicka körde traktor och skötte gården men det var också typiskt för hur syskonen på Ängsgården var som personer: man vägrade att inte kunna. Gertruds småbröder Erik och Mats (syster Astrid studerade i Ängelholm) lärde sig också snabbt att använda Ängsgårdens traktor trots att de inte hade åldern inne. Traktorn skulle några år senare spela en viktig roll – för det var med denna traktor som fröet till bröderna Paulssons entreprenadverksamhet såddes. Även om de dagliga sysslorna och extraknäcken tog mycket tid så fanns det alltid utrymme och tid att hitta på annat också även

20 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Tennisbanorna i Segelstorp som Erik och Mats byggde på 50-talet finns kvar i dag.

om det inte alltid sågs med blida ögon av föräldrar eller till och med lagens förlängda arm. När storasyster Gertruds fästman, Stig Nelson, gjorde sin militärtjänstgöring brukade han ställa sin motorcykel på Ängsgården. Det var ett motorredskap som Erik, ännu inte 15 år fyllda, och lillebror Mats hade svårt att låta vara ifred. En dag när de körde med Stigs hoj på grusvägen ner mot stranden såg de en bil köra mot dem. Snabbt hoppade de av och rullade undan motorcykeln och satte sig på stengärdet. Bilen körde fram till pojkarna som satt på stenarna och ur bilen klev fjärdingsman Karl-Henrik Johnsson från Förslöv: ”God dag pågar, hur är det?”, sa fjärdingsman Johnsson myndigt. ”Bra.” ”Ni kör väl inte motorcykel?” ”Nej” blev det unisona svaret från pojkarna. Johnsson gick fram till motorcykeln och kände på motorn som var varm men han sa inte mer. I stället åkte han tillbaka till

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik på sin motorcykel, en Guldpilen, som han använde flitigt.

Ängsgården och sa till pappa Karl att pojkarna absolut inte fick köra motorcykel. Några år senare köpte Erik en egen motorcykel, en Guldpilen, som han betalade 2 000 kronor kontant för. Den motorcykeln vårdade han ömt och använde flitigt för att åka både på korta och längre turer. För de som bodde på Bjärehalvön och jobbade och slet varje dag för att få mat på bordet så var det svårt att se och uppskatta hur vackert och fint det här området egentligen var. Det fanns gott om pärlor utmed vattnet och på Hallandsåsens skogbeklädda sluttningar. Bjärehalvön har varit populärt ända sedan 1800-talet för sommargäster att besöka. Utmed havet nedanför Paulssons familjegård hade några sommarstugor redan uppförts, främst i Segelstorpsstrand som låg till vänster om vägen ner till havet. Marken som dittills varit i princip utan något större värde för lantbrukare då den var obrukbar, blev plötsligt värdefull när välbärgade spekulanter från städerna knackade på dörren hemma hos familjen Paulsson på Ängsgården och ville köpa en bit av Karl Paulssons fälad utmed Skälderviken för att bygga sommarhus.

22 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

En av de allra första som etablerade sig i området nära havet var riksdagsmannen Jarl Hjalmarson som vid den tiden även var partiledare (1950–61) för Högerpartiet, en föregångare till dagens Moderaterna. Jarl Hjalmarson föddes i Helsingborg och var bekant med trakten och uppskattade dess skönhet. I sommarstugan nedanför Ängsgården tillbringade familjen Hjalmarson med vänner många somrar och njöt av idyllen. Karl sålde flera tomtbitar till välbärgade familjer, både fabrikörer och bankdirektörer fanns bland köparna, och Ängelsbäckstrands sommarstugeområde tog form. De första tomterna såldes för 10 000 kronor – mycket pengar på den tiden men för billigt om du frågade Erik. För Karl Paulsson blev de nya grannarna en ny inkomstkälla, förutom intäkter från tomtförsäljningarna så fick han också i uppdrag att se efter de tomma sommarhusen på vinterhalvåret. Dessutom fann Karl i Jarl Hjalmarson en intressant person att sitta och diskutera med. Karl läste ju mycket och gillade att dryfta saker han läst. Jarl Hjalmarson var under 50- och 60-talet en av de främsta förespråkarna för att Sverige skulle skaffa kärnvapen och kanske var detta ett av diskussionsämnena herrarna emellan under deras pratstunder. Det nya sommarstugeområdet öppnade också upp nya möjligheter och affärer för Karls driftiga pojkar. Bland annat anlade de tennisbanorna i Segelstorp. – Vi byggde dem tillsammans med en familj från Arild. Vi skötte sedan underhållet av dem, berättar Mats. Bröderna hade en budget på 5 000 kronor för banorna, vilket man höll, och de gjorde till och med en liten vinst. En annan uppsida var att områdets attraktionskraft ökade och tomtpriserna steg.

Högerns partiledare Jarl Hjalmarson.

Här startade även skapandet av Erik Paulssons kontaktnät som i dag är ett av landets största och mest imponerande. Erik har alltid varit intresserad av att lära känna människor, bedöma dem och ta reda på vad de gör och vad de är bra på. Längs stranden nedanför Ängsgården var det många inflytelserika personer som Erik och Mats lärde känna, utförde uppdrag för och skapade sig ett gott rykte. Något man sen haft nytta av längre fram när vägar korsats igen eller när vissa behov uppstått som gjort att en gammal bekantskap kom väl till pass. Sommarstugeområdet växte och i slutet av 50-talet kom en ny lagstiftning som blev upprinnelsen till hur bröderna Paulsson startade sin verksamhet.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

” Renhållning var en stor grej för oss, vi tjänade bra och det var grunden till allt.” Erik Paulsson

KAPITEL

SOPOR FRÖET TILL PEAB I slutet av 50-talet hade den svenska staten börjat lägga ut en del av samhällsansvaret på kommunerna, bland annat ansvaret för renhållningen. I Grevie kommun växte sommarstugeområdena utmed Bjäres stränder – nu behövde man hitta någon som ville ta sig an uppdraget att tömma sommargästernas utedass och ta hand om soporna. Fjärdingsman Karl Henrik Johnsson visste att Karl Paulsson på Ängsgården ägde bygdens enda traktor och han erbjöd Karl Paulsson uppdraget. Karl var inte intresserad utan tackade nej. Men hans söner, Erik och Mats, vid den tiden 16 respektive 14 år gamla, hörde talas om det och erbjöd sig att utföra tjänsterna. Johnsson sa först nej men pojkarna gav sig inte och lyckades till sist tjata sig till uppdraget. Det fanns dock ett problem, Mats var inte tillräckligt gammal för att få köra traktor. Det löstes dock med ett handskrivet ”lov” på ett papper där han tilläts köra traktor i området för att utföra sysslorna. Erik och Mats var glada över uppdraget och precis som med allt annat de åtog sig så utförde de sitt arbete med stor iver och noggrannhet. Här såddes fröet till det som senare skulle bli Peab – ett av Nordens största bygg- och entreprenadföretag. – Renhållning var en stor grej för oss, vi tjänade bra och det var grunden till allt. Det är inte fel att jobba med sopor, det är många företag som blivit fina stora företag tack vare renhållning, säger Erik.

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

Ärtskörden för Findus var en viktig inkomstkälla för bröderna Paulssons entreprenad i början av 1960-talet.

Affärerna gick bra, soptömningen var starten och man fick fler uppdrag runt om i trakten och 1959 bildades bröderna Paulssons entreprenadfirma som utgick från Ängsgården. Efter att storasyster Gertrud gift sig och flyttat från familjegården så tog yngste sonen Mats ett allt större ansvar för gården vilket var naturligt eftersom Erik inte var lika intresserad. Erik föredrog att jaga fler affärer och uppdrag till den nystartade entreprenadverksamheten samt jobba på maskinstationen i Förslöv. – Det gällde att ta tillfället när det kom, affärer kunde göras när som helst. Vi sprang fort och det gällde att jobba hårt. Vi var aldrig rädda för något jobb och fick jobba mycket för att få ihop det men vi hade roligt också, säger Erik. Mamma Helga skötte administrationen, skrev fakturorna och när lönen skulle betalas ut till arbetarna så fick de gå in till Helga på Ängsgården och få sitt kuvert med pengar. Erik Paulsson har ända sedan han varit liten älskat att göra affärer, hans mod och näsa för bra affärer är smått legendariska. Dessutom har varken han eller Mats varit rädda för att jobba hårt. De har alltid varit duktiga på att skapa och behålla

26 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

relationer och haft en enastående förmåga att låta sin entusiasm och glädje smitta av sig på sin omgivning. Det var ont om jobb på Bjärehalvön när bröderna inledde sin entreprenadverksamhet. Ryktet om Erik och Mats växande rörelse och kreativitet spred sig och det var många som sökte sig till Ängsgården i hopp om att få möjlighet att jobba lite och tjäna en extra slant. De hade många jämnåriga vänner och gamla skolkamrater som fick möjlighet till jobb via brödernas verksamhet. Erik och Mats hade fullt upp och var tacksamma mot de som jobbade och hjälpte dem. Livslånga relationer och djupa vänskapsband byggdes på Ängsgården redan under de här första intensiva åren. Tempot var högt uppskruvat och arbetspassen kunde vara långa och många – men ingen klagade: – De var duktiga på att se till att vi hade roligt när vi jobbade. Det blev ofta lite mat och fest när vi kom till ett ställe. Det var ordning och reda och man fick betalt i tid, berättar Jerker Svensson, kusinen som ofta hoppade in och hjälpte till när han kunde trots att han även jobbade på sin egen familjs gård borta i Ängeltofta.

Peabs huvudkontor flyttades till gården intill Ottos grusgrop.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik och Mats hade samma driv och värderingar men en sak skiljde dem åt: Erik drevs av att göra affärer medan Mats var mer intresserad av själva produktionen. – Det var en bra kombination. Vi var bröder och självklart kunde vi vara oense ibland men då fick vi kompromissa lite, vi hittade alltid en samsyn och sen gick vi vidare, säger Erik. Sommargästernas sopor och utedass sköttes klanderfritt samtidigt som verksamheten breddades genom att man åtog sig allt fler uppdrag åt andra bönder, till exempel att gödsla och tröska på gårdar över stora delar av Bjäre. Ryktet spred sig och de fick jobb även på gårdarna i grannkommunerna. Det hände att man övernattade i en lada eftersom det tog för lång tid att köra hem och ofta bjöds det på mat på stället där man jobbade då generositeten och gästfriheten var stor på många gårdar. Ett populärt matställe annars när man befann sig i närheten av Ängelholm var klassiska korvkiosken Lindéns på Östergatan. – Vi brukade hoppa upp i gödselsprätten och åka in till Lindéns för att äta korv med mos. Mats skulle alltid ha en specialare, minns Jerker.

Lindéns korvkiosk.

Erik och Mats byggde snabbt upp ett gott rykte: de var ärliga, arbetsamma och gick att lita på. Verksamheten expanderade snabbt. När tillfället dök upp så var de snabba att värdera situationen och slå till. När maskinstationen, som Erik jobbat extra på i flera år, plötsligt blev till salu så tvekade man inte. Köpet var viktigt för deras utveckling: – Tror det var 1959 eller 1960 vi köpte den av Lennart Axelsson som köpt den av vår kusin Agne Olsson, säger Mats Paulsson. Det betydde mycket, Erik jobbade där och jag tog hand om jordbruket. Detta var början till Peab. Paulssons entreprenad utökade maskinparken och kunde nu åta sig allt fler och större uppdrag. Affärerna snurrade på i högt tempo. Brödernas flit, noggrannhet och prissättning uppskattades av kunderna. Man fortsatte att investera, inte minst i maskiner och andra fordon som behövdes för att kunna utföra fler och större uppdrag. – Pengar har aldrig varit viktigt för mig, det har varit ett medel för att kunna göra fler affärer, säger Erik. Trots att de fortfarande var tonåringar så förfogade de över en av Bjärehalvöns mest imponerande maskinparker och den utökades och moderniserades ständigt som ett bevis på deras nytänkande och entreprenörskap. En viktig kund tidigt i brödernas växande verksamhet var Findus och ärtskörden. Under flera år så hyrde bröderna ut traktorer och förare till Findus när det var dags att

28 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik och Mats Paulsson fick under de inledande åren av sin företagsresa välkommet stöd av kamrer Inge Troedsson i Förslövs Sparbank.

skörda de gröna ärtorna. Det var ett arbete som inte kunde skjutas på, vädret och grödan bestämde när det var dags, ibland kunde det handla om timmar innan skörden blev förstörd. Bröderna Paulssons entreprenads bidrag var fyra traktorer, två lastare och två bogseringstraktorer eller spanningtraktorer som de kallades. Arbetspassen var långa, tolv timmar för en förare var inte ovanligt, ibland blev passen ännu längre. Bogseringstraktorerna stod redo att dra loss lastbilarna, som ärtorna lastades på, om de körde fast på åkern vilket inte var ovanligt om det hade regnat mycket. Hade du tur kunde ett bogseringsskift vara ganska lugnt om vädret var bra. Jerker Svensson var med och hjälpte till under tre säsonger i början av 1960-talet och minns en speciell händelse: ”Vid ett tillfälle kom Erik ut en kväll och skulle ta ett bogseringsskift. Han var trött efter att ha jobbat hela dagen på annat håll. Han sa till mig att ’jag kör ner bakom skogsdungen och släcker lampan så ingen ser mig och sover ett tag. Väck mig innan det blir ljust’. Det glömde jag och när det blev ljust så upptäckte basen en

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

För att bredda och stärka sin verksamhet förvärvade man bland annat Båstad Makadam där man bröt och krossade granit.

sovande Erik vid traktorn bakom buskarna. Han körde ner och skällde ut Erik och sa till honom att han skulle åka hem och säga till sin bas att han sovit på sitt jobb. Det lovade Erik att göra. Dagen efter ringde basen till bröderna Paulssons entreprenad, han fick Erik Paulsson i andra änden och frågade om arbetaren anmält sig. ’Jo det har han gjort, det är ingen som sover på det här företaget så han fick sparken direkt’, svarade Erik Paulsson.” Entreprenadverksamheten fortsatte att växa. I grannbyn Förslövsholm kunde bröderna hämta grus i ”Ottos grusgrop” som ägdes av Otto Jönsson. Hos bröderna Paulsson vilade aldrig maskinerna, det hämtades grus alla dagar i veckan. Till sist kom Otto ut och sa att det inte fanns mer grus men att de kunde köpa gården om de ville.

30 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik och Mats accepterade budet utan prut. Det blev en bra affär då det visade sig att det fanns mer grus och under många år var ”Ottos grusgrop” betydelsefull för företagets verksamhet. Vid det här laget började det bli trångt på Ängsgården och verksamheten och kontoret flyttades till grusgropen. Fortfarande är det där som Peabs huvudkontor ligger. Det snurrade på bra, både med jobb och investeringar. Efter att ha blivit med grustag så var nästa steg att hyra en stenkross så att det man hämtade från grusgropen kunde krossas och man kunde separera grus från sten. Försäljningsmöjligheterna ökade och det dröjde inte länge förrän Erik och Mats tyckte att det skulle vara bättre att själv äga stenkrossen. Investeringen var stor men en bank trodde på bröderna och beviljade ett lån som var större än vad stenkrossen kostade, men det hjälpte till att städa bort en del andra mindre skulder på andra håll.

Erik till vänster och Mats till höger på en hjullastare i grusgropen.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik och Mats framför stenkrossen i grusgropen i Förslöv.

Den 6 september 1967 är ett viktigt datum i brödernas företags historia. Då omvandlade man sitt entreprenadföretag till ett aktiebolag. Bröderna Paulssons entreprenad AB, eller Peab kort och gott, blev namnet. I beskrivningen av det nybildade aktiebolagets verksamhet står det: ”ska bedriva uthyrning av lantbruksmaskiner, utföra grävnings- och schaktarbeten samt grusleveranser”. Jobben blev allt större och omfattande, man var inte rädd för något utan kastade sig in i nya områden mest hela tiden. Saknades kompetensen eller kunskapen så letade man upp rätt personer och anlitade dem för att kunna genomföra uppdragen. Erik har alltid varit oerhört prestigelös och inte rädd för att ta in medarbetare som varit bättre än vad han själv varit på olika saker. – Vi har haft många duktiga medarbetare som stannat hos oss och hjälpt oss. Utan dessa medarbetare hade vi aldrig nått dit vi är i dag, säger Erik.

32 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Det hände att uppdrag och affärer beseglades med ett riktigt kontrakt men det var vanligare att en muntlig överenskommelse och ett handslag bekräftade en affär. Handslaget är lika bindande och giltigt för Eriks del än i dag. Under hela sin karriär har han värnat om att hålla saker så enkelt som möjligt och stå för det man lovat. Ibland har det varit rena tillfälligheter som gjort att man hamnat i en ny verksamhet. Som när Peab gjorde sitt kanske viktigaste vägval någonsin och gick in i byggnadsbranschen. Ett par år efter flytten till Förslöv behövde man bygga en ny verkstad. En byggfirma anlitades och jobbet påbörjades men firman gick plötsligt i konkurs. För att inte förlora pengarna de redan satsat så köpte bröderna konkursboet och tog över de åtta anställda och byggde klart verkstaden själva. Det var en slump att man hamnade i byggbranschen – men det blev startskottet på en ny fantastisk resa, plötsligt hade man kompetens i både bygg och anläggning.

Grusgropen och Peabs huvudkontor i Förslöv.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Mats och Erik Paulsson vid Kockums i Malmö 1986.

Bröderna hade fått smak på byggbranschen och sakta men säkert växte man även i den sektorn. Under 1980-talet expanderade Peab stadigt, mycket tack vare bröderna Paulssons outtröttliga hunger och enorma driv efter nya affärer. Flera bolag och verksamheter förvärvades för att komplettera och bredda rörelsen. När Peab 1984 firade 25 år var man redan ett stort och respekterat företag inom både bygg- och entreprenadbranschen i nordvästra Skåne med omnejd. Karl Paulssons pojkar kunde varit nöjda där – men drivet att göra fler affärer och skapa sysselsättning för ännu fler var större. 1985 fick Peab uppdraget att bygga Börshuset i Malmö – projektet i sig blev kanske inte en så bra affär men för varumärket var det synnerligen lyckat. Samtidigt som projektet inleddes blev bröderna erbjudna att förvärva Malmöbaserade Wihlborgs, ett bolag med både byggverksamhet och fastighetsbestånd, med 200 anställda. Man tackade först nej men fick frågan igen och efter en del räknande tog Peab över byggdelen i Wihlborgs och Peab

34 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

När Peab fyllde 40 år ställde sig både Erik och Mats på scenen och spelade med Hasse ”Kvinnaböske” Andersson och Peps Persson.

Entreprenad Malmö AB bildades där även personal från konkurrenten Nils P Lund tillfördes. Orderportföljen fylldes på med nya prestigefyllda uppdrag i Malmöregionen, bland annat uppförandet av Saabs nya fabrik på Kockumsområdet samt Hotel Sheraton. Etableringen i Öresundsområdet med Malmö som bas var ett faktum. På bara några år växte Peab snabbt och var i slutet av 80-talet ett regionalt storbolag, men även om Peab inte längre var ett litet lokalt företag på Bjärehalvön så drevs det vidare i samma anda som när Erik och Mats startade allt hemma på Ängsgården där medarbetarna och kunderna var i fokus. Det fanns de som tyckte att bröderna borde fundera på att dra sig tillbaka från sina operativa roller då företaget blivit för stort och lämna över skötseln till utbildat folk. – Vi tyckte det lät vettigt, berättar Erik. Men även om de velat ta ett steg tillbaka så kunde de inte göra det – för runt hörnet väntade en av de största och mest allvarliga kriser som drabbat landet. Erik och Mats fick i stället göra allt för att rädda sitt livsverk med nya oväntade och avgörande vägval som följd.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

” Gunilla Paulsson var kittet mellan Erik och Mats.” Jan Litborn

KAPITEL

GUNILLA VAR DEN PERFEKTA PARTNERN ”Peab, godmiddag!” Det är flera tusen personer som genom åren ringt till Peabs huvudkontor i Förslöv och hälsats välkommen av den smittande glada rösten. Få har nog vetat att växeltelefonistens röst tillhörde Peab-grundaren Erik Paulssons fru, Gunilla. Gunilla har spelat en stor roll i brödernas framgångsrika företagsresa och hon kom med redan under pionjäråren på Ängsgården under första halvan av 60-talet. Erik Paulssons styrka att alltid omge sig med kompetenta personer som kunde hjälpa honom är väl omtalad. Och det gäller även på det personliga planet där Eriks hjärta ledde honom till helt rätt person. Det är ingen tvekan om att Gunilla var den perfekta livspartnern till Erik Paulsson. Hon var full av energi och livslust och precis som Erik tyckte hon om att jobba. Hon var lugn, trygg och utrustad med en stor portion av tålamod. Gunilla var den fasta punkten i Eriks tillvaro och hade dessutom en viktig relation till både Erik och Mats. – Gunilla Paulsson var kittet mellan Erik och Mats. Hon kunde säga ifrån till båda, båda hade stor respekt för henne, säger Jan Litborn, affärskompanjon och personlig vän till familjen i mer än 30 år. Erik och den 16-åriga Gunilla Henrysson träffades första gången på försommaren 1961. Var de träffades första gången är inte helt klart men troligen fann de varandra på en utekväll på något av ställena som bygdens ungdomar tog sig till på den tiden för att dansa och roa sig.

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

– På sommaren var vi i Bygdegården i Förslöv på lördagar och Vejbyparken på söndagar. På vintern byttes de ut mot SLU i Förslöv på lördagar och Grevieparken på söndagar, berättar Gunillas storasyster, Gullan Svensson. Samma vecka som Erik och Gunilla träffades så mötte Gullan sin kommande man och livskamrat, Jerker Svensson, som är Eriks kusin. Även om Erik var fullt upptagen med den snabbt växande entreprenadrörelsen så fanns det tid att roa sig – han var ju fortfarande en tonåring. Dock skulle arbetet först utföras vilket innebar att Erik ofta kom sent till dansbanan. – Det är mer än en gång som Erik ringde och bad mig att möta upp hans sällskap och betala hennes inträde eftersom Erik var i väg och jobbade och inte hann komma i tid, berättar Jerker. Gunilla och Erik blev ett par men träffades sällan mer än på helgerna. Erik var fullt upptagen med sin växande verksamhet medan Gunilla flyttat till Båstad för att jobba som tandsköterska. Eftersom Gunilla kunde hantera en skrivmaskin fick hon på helgerna hjälpa till med administrationen i brödernas växande företag och avlasta Eriks mamma Helga som skött den sedan starten. Gunilla hade inte körkort, i stället hämtade Erik henne – eller så åkte han upp till Båstad med skrivmaskinen. Efter att Mats tagit över ansvaret för jordbruket så bestämde sig föräldrarna, Karl och Helga, att flytta ifrån Ängsgården. 1964 flyttade de in i ett nybyggt hus strax intill gården. Samtidigt lämnade Helga ifrån sig alltmer av sina uppgifter till Gunilla som till sist slutade sitt jobb som tandsköterska och flyttade ner till Erik på Ängsgården och blev anställd i brödernas företag. Förutom de administrativa uppgifterna så skötte hon även telefonen och Peabs första kontor var ett faktum. Entreprenadverksamheten blomstrade, man fick alltmer att göra och personalstyrkan växte och därmed även Gunillas arbetsuppgifter. Hon hade mycket att göra och för att inte fastna helt vid skrivbordet så införskaffades en extra lång telefonsladd vilket gjorde att hon kunde gå ut på gården och göra andra sysslor men ändå svara i telefon. Även om mycket snurrade runt brödernas alltmer växande entreprenadföretag så fanns det tid för annat också. Eriks kusin och barndomsvän Jerker, som ofta ryckte in och hjälpte till i företaget när det behövdes, hade sällskap med Gunillas syster Gullan och de fyra trivdes i varandras sällskap.

38 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Familjen Paulsson: Erik med dottern Sara i famnen och Gunilla håller sonen Svante. Fotot är från 1972.

Den 14 januari 1966 gifte sig Gunilla och Erik.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Grillkväll hemma hos Gunilla och Erik i Killebäckstorp. Jerker och Gullan Svensson är gäster.

– På helgerna tog vi gärna en tur i bilen alla fyra, minns Gullan och Jerker. Erik hade ofta en baktanke med utfärderna, det blev alltid ett eller två oväntade stopp för att Erik antingen skulle träffa en person eller så skulle en grusgrop eller gård inspekteras inför en kommande affär. Vi har suttit ganska många timmar i bilen, lyssnat på dansbandsmusik och väntat på Erik. Lördagen den 14 januari 1966 gifte sig Gunilla med Erik i Hjärnarps kyrka med efterföljande fest i Vejbystrands pensionat. Det blev ett storslaget dubbelbröllop då Gunillas syster Gullan och Jerker gifte sig samtidigt. Att det blev ett bröllop mitt i januari var ingen slump – det var som minst att göra vid den tiden på året så Erik kunde ta ledigt hela lördagen. Det hände inte speciellt ofta annars. Året efter bröllopet flyttade Gunilla och Erik ut från Ängsgården och in i sitt första egna hem. Flytten var inte så lång, man byggde ett hus på tomten ovanför Eriks barndomshem och intill huset hans föräldrar byggt och flyttat till några år tidigare. Gunilla Paulsson beskrivs som en duktig administratör och

40 ERIK PAULSSON - Superentreprenören

På helgerna gillade Erik att sköta gården och djuren.

precis som maken Erik så hade hon en hög arbetskapacitet, både hemma och på kontoret. När bröderna Paulssons entreprenad AB flyttade till Ottos grusgrop i Förslöv så följde Gunilla med och jobbade sen kvar på Peabs huvudkontor i Förslöv ända fram till pensioneringen. Gunilla var populär bland kollegorna, alltid glad och hjälpsam och hennes arbetslust smittade av sig på sin omgivning. – Gunilla har betytt mycket, mor skötte vår bokföring och när Gunilla kom tog hon över bokföringen, berättar Mats Paulsson. Sedan har hon jobbat i Peab fram till sin pension med bland annat växeln och reception. Gunilla var fantastisk och stöttade mig i mycket. När vi flyttade till Förslöv blev hon kontorschef. Att jag återkom till Peab två gånger som vd var Gunillas förtjänst.

Det fanns alltid något arbetsrelaterat att läsa även på semestern.

1969 blev Gunilla och Erik föräldrar för första gången, dottern Sara föddes. Tre år senare kom sonen Svante till världen. Gunilla var som sagt en fast punkt i tillvaron och skötte allt som krävdes för att det skulle fungera på hemmaplan. Även när Erik var hemma så kunde han vara frånvarande då hans hjärna var upptagen med en affär. – Jag ska bara göra klart den här affären, sen lugnar det sig, kunde Erik säga vid middagsbordet till Gunilla. Men hon visste av erfarenhet att snart skulle nästa affär vara på gång. Och nästa. – Pappa hade ofta mycket på gång. Han delade gärna med sig vid frukostbordet om vad han sysslade med. Just där och då var det kanske inte alltid lika roligt men i efterhand har det varit oerhört värdefullt. Han har lärt oss mycket, berättar Sara och Svante. Både Sara och Svante har gjort egna karriärer men alltid kommit tillbaka in i familjeföretaget Backahill och driver nu det vidare med samma entreprenörsanda och värderingar som pappa Eriks. Gunilla stod alltid stadigt vid sin makes sida. Självklart har de varit oense men utåt sett har det varit en enad fasad. Förutom vid ett tillfälle då hon absolut inte gillade makens snabba och plötsliga infall. Under en middagsbjudning hemma i huset med några goda vänner en lördag kväll 1976 fick Erik veta att det fanns några hästgårdar som var till salu borta i Killebäckstorp som låg fyra kilometer norr om Ängsgården. Erik blev intresserad och efter middagen tog Erik med sig de båda manliga gästerna på en cykeltur. Några timmar senare kom de tillbaka och då hade Erik köpt

42 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Gunilla och Erik på hennes 60-årsdag.

två av gårdarna som låg intill varandra. Ett beslut som inte uppskattades av Gunilla som absolut inte ville flytta. Men flytt blev det, efter omfattande renoveringsarbete gick flyttlasset till Killebäckstorp året efter. Gunilla var den som skötte allt i hemmet men den här gången hjälpte hon inte till alls, hon rörde inte en enda flyttlåda och var den som allra sist lämnade villan. Även om Gunilla först inte ville flytta till Killebäckstorp så blev det drygt 20 år på familjens gård uppe på backen med en vidunderlig utsikt ända ner till havet. Gunilla var en kreativ människa, hon var duktig på att dokumentera och skriva och inspirerad av de böljande sluttningarna ner mot havet kom hon på ett namn till gården, Backahill. Namnet registrerades men användes aldrig till gården som det var tänkt.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Inspirerande utsikt från familjegården i Killebäckstorp.

Gunilla och Erik Paulsson på väg in som gäster på prinsessan Estelles dop.

Erik hade inte visat något större intresse för att ta över faderns gård – därför var det överraskande att han nu köpte två gårdar och blev bonde på fritiden, ja den lilla fritid som fanns. Hästboxarna revs ut i stallet och i stället flyttade kor och kalvar in. På gården ovanför hade man tjurar. Dessutom odlade man bland annat potatis och arrenderade ut en del för jordgubbsodling.

46 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

– Jag tror pappa saknade gården och sysslorna, säger Svante Paulsson. Även om han alltid hade mycket att göra med sitt vanliga jobb så gick pappa gärna ut och fixade med olika saker när han fick möjlighet. Vi var ofta med, det var ett sätt att umgås med honom. Det fanns såklart utrymme för ”vanligt” familjeliv. Familjen åkte på semestrar och kunde göra utflykter på hemmafronten en eftermiddag någon helg. Men Erik såg gärna till att det fanns något affärsmässigt med, antingen ett stopp på vägen för att inspektera något eller träffa någon. Eller så höll han sig tillgänglig via telefonen. Förutom att fortsätta jobba på Peab så skötte Gunilla hemmet och gården och dessutom hjälpte hon till med pappersarbetet i Eriks privata affärer som blev allt fler. Erik och Gunilla bodde kvar i Killebäckstorp till 1998 då man flyttade in till Båstad och den gamla läkarvillan på Hamngatan – ett stenkast från centercourten i Båstad. På den tiden veckopendlade Erik till Stockholm där han styrde sitt alltmer växande fastighetsimperium. Även helgerna i Båstad var fyllda av möten och affärer för Erik – då handlade det om hans växande engagemang i hembygden och förvandlingen av inte minst Båstad till dagens välskötta och välbesökta idyll. Trots att makens arbetstempo aldrig verkade sänkas så var Gunilla glad över flytten och hon stortrivdes i Båstad. Här hade Gunilla ett stort socialt nätverk med många vänner och spelade bland annat golf på fritiden. Tyvärr fick inte Gunilla och Erik njuta av ålderdomens dagar tillsammans. Hösten 2012 blev Gunilla sjuk och det gick inte att stoppa förloppet utan hon avled ett år senare, 68 år gammal. För Erik var detta en stor sorg och hon lämnade efter sig ett stort tomrum för alla i sin omgivning. Gunilla Paulssons betydelse för brödernas fantastiska företagsresa förstår man när man läser Mats Paulssons minnesord över henne i tidningen Helsingborgs Dagblad dagarna efter hennes bortgång. Här är ett utdrag: ”Gunilla var gift med min bror Erik och hon var i högsta grad medverkande när Erik och jag började med företagande på Bjärehalvön i början av 1960-talet. Det är därför ingen överdrift att påstå att Gunilla på sitt sätt deltagit i, och på nära håll bidragit till hur Peab, Skistar och andra företag i Paulssonsfären utvecklats till var de är i dag. Gunilla var ett avgörande stöd för Erik när vi enades om satsningen i Stockholm, vilket skapat mening för många.”

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

”Bara kör, det spelar ingen roll, vi behövs överallt.” Erik Paulsson

KAPITEL

SEMESTERBOENDE BLEV ALPIN DESTINATIONSBJÄSSE Det är mer än en gång som slumpen och tillfälligheter styrt in bröderna Paulsson i nya branscher. En dåligt tajmad konkurs förde in dem i byggbranschen. Erik hamnade i fastighetsbranschen när de tog över en krisande byggjätte. Och deras ansträngningar att vårda sin högt värderade personal satte dem i en skidbacke där de med tiden blev branschledande som destinationsbolag. Deras resa i den skandinaviska fjällvärlden är makalös – och så typisk Erik och Mats Paulsson vars mod och entreprenörskap fört in dem på ett antal nya och okända vägar där de snabbt anpassat sig och lärt sig vad som krävs. Erik och Mats Paulsson har alltid lyft fram hur viktiga medarbetarna varit för deras framgångsrika resa. Så därför var det inte så överraskande att bröderna i mitten av 1970-talet började leta efter en semesterort till sina anställda för att öka trivseln i företaget. – Vi tittade på Spanien och Lindvallen. Lindvallen passade oss bättre, berättar Mats Paulsson som tillsammans med Erik åkte upp till Dalarna i augusti 1975 för att besöka Lindvallen som var ett av skidsystemen i Sälenfjällen.

Erik och Mats i fjällen.

Det var familjen Bertil och Elisabet Lind som grundade och öppnade Lindvallen som skiddestination i februari 1961. Man hade då 61 bäddar och en restaurang. Sex år senare invigdes den första skidbacken, Gustavsbacken, samt en skidlift. Familjen Lind fortsatte utvecklingen av anläggningen och när Erik och Mats kom upp första gången så hyrde de in sig i en

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

Erik och Mats tillsammans med landshövding Ingvar Gullnäs vid en snökanon i Lindvallen.

av anläggningens stugor och lärde känna ägaren Bertil Lind. De kom bra överens samtidigt som miljön tilltalade dem, de tyckte att här kunde deras medarbetare få kvalitetstid tillsammans med sina familjer. Så när de reste hem till Skåne igen var de ägare till halva anläggningens stugor samt en skidbacke och lift. Från början användes stugorna mestadels som semesterbostäder åt Peab-anställda men Erik och Mats såg en stor utvecklingspotential i anläggningen. Tre år efter första besöket utnyttjade de en option för att köpa resterande del av Lindvallen av familjen Lind. Man började på allvar kommersialisera Lindvallen och fröet till Skistar var sått. Erik och Mats hade ingen erfarenhet av alpin utförsåkning eller skidturism innan de blev ägare till Lindvallen – men som vanligt gjorde de sin research noggrant och grundligt. De tog mycket intryck och idéer från USA och som alltid satte de kunden i fokus. Under de två första årtiondena så låg brödernas fokus på att utveckla Lindvallen, det gjordes stora investeringar i anläggningen. Fler bäddar, backar, skidliftar och restauranger

50 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Alpina svenska stjärnan Pernilla Wiberg tillsammans med Erik.

tillfördes området, infrastrukturen förbättrades för att öka tillgängligheten och bolaget satsade på saker som skulle attrahera barnfamiljer. Dåvarande landshövdingen i Dalarna, Ingvar Gullnäs, förstod vikten av satsningen och var ett viktigt stöd i utvecklingen av Sälen till ett svenskt vintersportcentrum. Knappt 20 år efter att Erik och Mats kom till Lindvallen första gången var det dags för nästa steg – börsintroduktion. Det var Hagströmer & Qviberg som fick ansvaret för att sätta bolaget på börsen och i detta arbete kom Erik för första gången i kontakt med några personer som sen funnits med på olika sätt i Eriks resa som entreprenör och affärsman. Det handlar om Stefan Dahlbo och Jonas Wahlström. Erik och Jonas Wahlström, som var vd på HQ, fann varandra och jobbade sen tätt ihop i många bolag och han har varit involverad i en rad stora affärer och transaktioner. – Erik är en fantastisk entreprenör, han såg affärer i allt och inget var omöjligt. Han hittade alltid en lösning, säger Jonas Wahlström. Lindvallen AB sattes på Stockholmsbörsen 1994 och några

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Mats Årjes var vd för Skistar i 17 år.

år senare började den stora expansionen. Man hade visserligen förvärvat Högfjällshotellet redan på 1980-talet men nu hände mycket på kort tid. Åter var Jonas Wahlström inblandad. Han hade lämnat VD-uppdraget på HQ men var aktieägare i både Lindvallen och anläggningens två största konkurrenter i Sälenfjällen, Hundfjället och Tandådalen. Jonas kontaktade Lindvallens VD, Thorvald Sverdrup, och föreslog att anläggningarna skulle slås samman: – Jag sa till Thorvald att ”tänk vad vi kan göra om vi slår ihop våra marknadsföringsbudgetar. Vi kommer att ha råd med både tv- och radioreklam. Tillsammans blir vi jättestarka”, berättar Jonas. När vi presenterade det för Erik var det som att slå in en öppen dörr, han fattade direkt. Bröderna från Bjärehalvön var nu ägare till Sveriges tre största skiddestinationer och ändrade bolagets namn till Sälenstjärnan AB. Två år senare var det dags för nästa steg, efter att ha gått bet på att förvärva Norges största anläggning, Trysil, vändes i stället blickarna mot Åre och Vemdalen. Förhandlingarna var tuffa, efter sex timmars möte runt ett bord i Carnegies lokaler såg det ut som att tiden rann ut och det inte skulle bli en affär. – Vi satt i Carnegies lokaler och kom ingen vart, då reste sig Erik och tog ut deras förhandlingschef i korridoren, berättar Jonas. Tio minuter senare kom de in och Erik log brett. ”Nu är vi överens”, sa Erik och sträckte snabbt fram handen. Där visade han ännu en gång sin skicklighet som affärsman, han tog vara på tillfället. Därefter lyftes blickarna utanför Sveriges gränser, år 2000 blev man ägare till Hemsedal Skisenter som var Norges näst största skiddestination. Tillväxttakten var enorm och efter de senaste förvärven kändes inte längre Sälenstjärnan som rätt namn och 2001 bytte man till Skistar. Namnet köptes loss från den svenske artisten, sångaren och skådespelaren Klasse Möllberg. Skistar var namnet på en slalomtävling som Möllberg var med och skapade 1978. När Erik kom upp till Sälen första gången 1975 hade han inte någon erfarenhet av att åka skidor utför – men han uppskattade landskapet och besökte ofta anläggningarna och var mycket engagerad i den dagliga verksamheten. Alla idéer var kanske inte så lyckade. De skånska ägarna ville till exempel öka kapaciteten i släpliften och bestämde att man skulle korta avståndet mellan liftåkarna. Men man fick snabbt återgå till det gamla avståndet då många skidåkare inte hann undan i tid och träffades av bakomvarande. Erik blev styrelseordförande

52 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Skistars anläggningar är populära resmål för barnfamiljer.

i bolaget 1998 och satt sen på den posten i 17 år. Så mycket skidsemester var det kanske inte då Erik ofta jobbade med anläggningens utveckling när han var på plats och stora delar av familjen engagerades på andra sätt. Eriks barn Sara och Svante jobbade till exempel i skidbackarna under många skollov. VD under Sälenstjärnans expansiva tid var Thorvald Sverdrup men efter 15 år vid rodret så lämnade han över till Mats Årjes. Mats kom från en post som generalsekretare i Svenska Skidförbundet och träffade Erik första gången i samband med Skistar-ägarens 60-årsdag. Erik ville inte ha presenter så i stället skänkte Skidförbundet medel till nyinstiftade Erik Paulssons 60-årsstiftelse där stipendier delas ut årligen till unga alpina talanger.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Mitt i sommaren arrangerades 2017 Skistar Invitational, en parallellslalomtävling på konstsnö i Båstad, under Swedish Open med en rad profiler på plats.

Senare samma år träffades de för andra gången – då anställdes Årjes som vd i det alpina destinationsbolaget. Mats Årjes satt 17 år som vd och jobbade tätt ihop med Erik som var ordförande. Under denna tid växte Skistars omsättning från 900 miljoner kronor till 2,7 miljarder. – Erik var väldigt engagerad i verksamheten, berättar Mats Årjes. Han besökte anläggningarna ofta. Jag hade förmånen att jobba nära Erik under många år och jag lärde mig oerhört mycket av honom. Mats och Erik gjorde många inspektionsresor i bil tillsammans, Erik ville se så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Vid en sådan resa blev Erik allt intensivare och till sist tröttnade Mats Årjes, som körde, och stampade på bromsen i en T-korsning mitt ute i skogen: – Erik, vart f-n ska vi, höger eller vänster, frågade Mats uppgivet. – Bara kör, det spelar ingen roll, vi behövs överallt, blev Eriks snabba svar.

54 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

En av Skistars framgångsfaktorer är att man låg i framkant vad gäller den digitala utvecklingen. Erik har aldrig sagt nej till välmotiverade investeringsförslag och Skistar blev tidigt lönsamt vad gäller e-handel innan e-handel fanns som begrepp. Många komplicerade system vävdes samman för att gästen ska kunna göra allt inför resan på en enda sajt. Mellan Skistars anläggningar i Dalarna och Hemsedal i Norge låg Trysil som var Norges största skiddestination och som man gärna ville skulle ingå i koncernens anläggningar. Ett försök att köpa Trysil hade gjorts redan innan millennieskiftet men 2005 blev det aktuellt igen då man fick veta att en majoritet av de norska bönderna som ägde anläggningen ville sälja. Erik blev entusiastisk över möjligheten till en ny affär. Erik och Mats Årjes jobbade hårt för att få igenom affären, man besökte Trysil många gånger och till sist blev det affär. Affären höll dock på att gå om intet när det norska konkurrensverket ville titta på affären så att inte bröderna från Bjäre och deras bolag blev alltför dominerande i branschen. Till sist lyckades man övertyga verket som sa ja till affären. Skistars fem destinationer blev sex när även Hammarbybacken i Stockholm införlivades i bolaget. Möjligheterna att fortsätta expansionen i Sverige var obefintliga och i stället kikade man först mot Finland men vände sen blickarna ner mot Alperna. Flirten med schweiziska Andermatt gav inget resultat men 2016 blev Skistar majoritetsägare i österrikiska St Johann, en grannby till Kitzbühel. Erik var enormt engagerad och älskade denna lilla by och människorna där. Engagemanget i Österrike varade i fem år, efter att Erik lämnat bolagets ledning beslutade sig Skistar för att lämna Alperna. I stället fortsatte utvecklingen i den svenska och norska fjällvärlden där man blivit en året runt-destination. Förutom att se till att upplevelsen i skidbackarna lockat allt fler besökare så har Erik genom framför allt Skistar och Backahill gärna investerat i samhällena där destinationerna finns. Bland annat lyckades man mobilisera både kapital och intressenter för att göra om och rusta upp Åre torg med kringliggande fastigheter inför ett alpint VM. För Erik finns det inga gränser för vad man kan åstadkomma – det gäller bara att jobba hårt, vara uthållig och göra saker tillsammans. Dessutom gäller det att ha lite fantasi vilket är Eriks ord för kreativitet. Som ägare till de största alpina destinationerna i Sälenfjällen i västra Dalarna och de två största i grannlandet Norge inte långt från svenska gränsen så hade en flygplats i området varit en önskedröm för Skistar.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Scandinavian Mountain Airport mellan Sälen och norska Trysil invigdes 2019.

En fantasi för de flesta – men inte för Erik. Allt började med att Erik föreslog att Skistar skulle låna ut fem miljoner kronor till flygklubben för att den 160 meter långa asfaltsbanan skulle förvandlas till en riktig landningsbana. Pengarna hjälpte till så man kunde asfaltera en 1 190 meter lång och 23 meter bred raka med belysning runt om. Det var starten på det som blev Scandinavian Mountain Airport som invigdes 2019, strategiskt belägen mellan Sälen och Trysil. Arbetet med att etablera en riktig flygplats i området tog närmare tio år och där Skistars ledning jobbade hårt för att skapa ett realistiskt projekt och med ett stort stöd från Erik. Bland annat ställde hans Backahill direkt upp med de pengar som krävdes för att balansera upp finansieringen och bolaget är i dag delägare i denna privata flygplats.

56 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Även om Erik alltid haft en fullspäckad agenda så har han sett till att ta sig tid att komma ut i verkligheten också. – Det är viktigt att komma ut och se med egna ögon, prata med medarbetare och eventuella gäster för att bilda sig en uppfattning hur allt står till, förklarar Erik. Han brukar fånga en medarbetare som gör honom sällskap och säga ”Vi måste ta en runda.” Rundan kunde vara ett varv runt en fastighet i närheten av hans kontor i Stockholm – eller så kunde det handla om att åka till en av destinationerna i fjällvärlden. Ofta har tidsschemat varit pressat. Vid en sådan inspektionsrunda till Sälen i maj ville Erik även flyga vidare till Åre och Vemdalen dagen efter. När Erik, Mats Årjes och piloten kom ut morgonen efter var halva planet täckt av hårt packad snö. Avisningen löstes med att man värmde vatten på en kokplatta, slog i spolarvätska och la på medlet med en golvmopp som man hittade i flygklubbens barack. Efter en dramatisk start där en dörr flög upp så fick man besked att det inte var möjligt att landa på Järpens flygfält. Piloten och Årjes tyckte det var lika bra att vända hem till Stockholm men Erik stod på sig: ”Vi ska till Åre”, sa han. Man flög lågt under molnen mellan bergstopparna och det var omöjligt att landa. Överflygningen tog 40 sekunder men Erik var nöjd: ”Nu kan vi åka hem, nu har jag koll på läget”, sa Erik. Erik satt alltid där bak i planet, bakom piloten och Mats Årjes som noterade att Erik hade slutit ögonen: – Erik, sover du? frågade Mats. – Nej, nej, jag bara fantiserar om nästa affär, blev Eriks snabba svar. I november 2021 sålde Erik Paulssons familjebolag Backahill hela sitt innehav av Skistar-aktier till norska redarkungen John Fredriksens investeringsbolag Aeternum. Det var ett känslosamt beslut men Backahills vd Lennart Mauritzson motiverade beslutet med att bolaget ville fokusera på fastigheter. Och helt har inte Erik lämnat företaget han skapat ihop med sin bror – tillsammans med barnen Sara och Svante behöll Erik sitt privata innehav i Skistar. Det som började med en rekreationsplats för Peabs medarbetare på 70-talet växte under bröderna Erik och Mats Paulssons ledning till ett av norra Europas största destinationsbolag. 40 procent av skidåkningen som konsumeras i Skandinavien är på en Skistar-anläggning.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

” När det är som värst då är jag som bäst!” Erik Paulsson

KAPITEL

I GARAGET SKISSADES STORAFFÄREN I 60 år har Erik Paulsson drivit företag, både små och stora. Han har varit engagerad i 1 000-tals företag och haft ägaransvaret för flera hundra – men Erik Paulsson har aldrig satt ett enda av sina företag i konkurs. Det är en hederssak för Erik att alltid göra rätt för sig och värna om medarbetare och medmänniskor. – Konkurs är en dödssynd, är ett av Eriks budord. Det har funnits tillfällen då hotet varit överhängande och en konkurs varit den enda utvägen för de allra flesta – förutom för Erik. Hans förmåga att inte se problemen utan hitta lösningar är legendarisk och vida omtalad. Han kan jobba dygnet runt om det behövs för att lösa saker – att ge upp finns inte på Eriks karta. – När det är som värst då är jag som bäst! säger Erik ofta. Sommaren 1993 är ett talande bevis på denna egenskap. Olyckskorparna kraxade högt och tydligt om att det bara var en tidsfråga innan Peab skulle gå samma öde till mötes som tusentals andra företag redan tvingats göra under den stora finanskrisen, nämligen gå i konkurs. Men bröderna från Ängelsbäck överraskade alla med att gå i motsatt riktning. I ett garage i Förslöv strax intill Peabs huvudkontor ledde Erik och Mats under ett antal sommarveckor ett intensivt arbete som mynnade ut i en av de största och mest överraskande affärerna i svensk bygghistoria där Peab över en natt gick från ett medelstort företag till att utmana de allra största bygg- och entreprenadföretagen i landet.

Eriks kalender var ofta fulltecknad.

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

Bank-, finans- och fastighetskrisen 1990–1994 var den värsta kris Sverige drabbats av sen andra världskriget och orsakades av en kombination av flera saker. 1980-talet präglades av god tillväxt, låg arbetslöshet och stora bolagsvinster. Det fanns mycket kapital på marknaden vilket skapade en enorm värdetillväxt för både fastigheter och aktier. Mellan 1980 och 1989 ökade fastighetspriserna med upp till 790 procent och aktiekurserna på Stockholmsbörsen steg under samma period med över 1 000 procent. Första steget mot finanskrisen togs redan i november 1985 då riksbankschef Bengt Dennis, med stöd av finansminister Kjell-Olof Feldt, tog beslut om en avreglering av finansmarknaden. Bankerna fick minskade krav på säkerhet vilket innebar att fastigheter och andra tillgångar såsom aktier kunde belånas till en högre andel av värdet än vad man fått tidigare. På vanliga fastigheter ökade belåningsgraden från 75 procent till 90 medan kommersiella fastigheter kunde belånas till 100 procent av priset. Det var många som ville vara med och ta del av uppgångarna. Bankerna lånade ut till ett snabbt växande antal finansbolag som i sin tur lånade ut till fastighetsbolag eller så investerade man själv i aktier.

Bengt Dennis, riksbankschef 1982–1993.

1990 sprack bubblan när finansbolaget Nyckeln ställde in betalningarna och drog med sig både finansbolag och banker i fallet. Förlusterna var i miljardklassen och fler finansbolag gick samma öde till mötes och drog banker med sig. Den svenska staten gick in och förvärvade bland annat Nordbanken, det som sen blev Nordea, i sin helhet för att inte banken skulle gå omkull. Totalt uppskattas bankernas kreditförluster under denna kris uppgå till cirka 180 miljarder kronor varav skattebetalarna stod för 65 miljarder. Krisen fördjupades när riksdagen beslutade att minska avdragsrätten för räntor från 50 till 30 procent. Räntekostnaderna ökade, fastigheternas värde rasade och pressen på fastighetsbolag och privata fastighetsägare, som var kraftigt belånade, ökade. Under åren 1991 till 1993 gick nära 2 000 fastighetsbolag i konkurs. Kreditförlusterna var stora, tre stora banker – Nordbanken, Gotabanken och Första Sparbanken – gick i en form av ordnad konkurs och under krisen gick även cirka 200 finansbolag i konkurs på grund av sina investeringar i aktier och fastigheter. I ett försök att försvara den svenska kronkursen höjde Riksbanken marginalräntan under en kort period 1992 till 500 procent för att motverka valutaspekulationer. Åtgärden var

60 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Fackföreningsägda BPA var ett av landets största byggföretag när finanskrisen slog till på 1990-talet.

förgäves och till slut gav man upp försvaret av kronan. Från och med eftermiddagen den 19 november ”flöt” kronkursen och kronan förlorade till exempel 25 procent av sitt värde mot D-marken och 40 procent mot dollarn vilket var ännu ett tungt slag för banker, finansinstitut och företag som hade lån i utlandet. Följderna av krisen var att investeringarna halverades, byggkonjunkturen dalade, arbetslösheten ökade och konsumtionen minskade. 1994 var den akuta fasen av krisen över men återhämtningen tog längre tid än så. När den stora finanskrisen slog till med full kraft 1990 så öppnade det upp ett stort hål i flera av de branscher som Peab verkade i. Det var många som flydde från sina förpliktelser och skulder men inte Erik och Mats Paulsson även om de också var illa ute, bland annat genom ett dåligt tajmat köp av aktiemajoriteten i fastighetsbolaget Wihlborg & Son AB 1990 och att man som många andra hade lån i utländsk valuta. De eventuella funderingar de hade haft i slutet av 80-talet på att lämna över det operativa ansvaret till andra personer skrotades – i stället svetsade situationen samman bröderna. De arbetade dag och natt och var outtröttliga i sina ansträngningar för att rädda sitt företag och mängder av arbetstillfällen:

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

– Det var tufft då och gick inte att backa ur. Vi letade hela tiden efter nya projekt. När det var som värst så var det som att andas genom ett sugrör, säger Erik om tiden i finanskrisens Sverige mellan 1990 och 1994.

” Det var som att andas genom ett sugrör.” Erik Paulsson Under denna krisfyllda period tog Peab över eller köpte närmare 70 företag varav en handfull av dessa var börsnoterade. Pengar var en bristvara under den här tiden – i stället tvingades man till andra kreativa och ibland oortodoxa lösningar för att kunna genomföra affärerna. Allt gjordes främst för att rädda den egna verksamheten men samtidigt räddades andra arbetstillfällen i skuldtyngda företag. – Vi jagade jobb dygnet runt. Det var folk som kört i diket och som inte orkade längre, då kunde vi komma in och kika på det med andra ögon, säger Erik. Det gick fort och marknaden hängde inte riktigt alltid med. Viss kritik riktades mot brödernas metoder som emellanåt var ganska okonventionella: – Om alla följer praxis så blir inte mycket gjort, var Eriks svar på kritiken. 1991 tog sig Peab in på börsen bakvägen genom en komplicerad affär med det norrländska byggbolaget Hallström & Nisses som var noterat på OTC-listan. Erik och Mats köpte A-aktierna i Hallström & Nisses och tog kontrollen över Hallström & Nisses som samtidigt förvärvade det onoterade Peab. Därefter bytte man tillbaka till namnet Peab. Året efter tog man över ett annat etablerat företag, Kullenbergs, som gått i konkurs och ändrade under en period namnet från Peab till Tre Byggare. Ett namn som inte fick fäste och ganska snart återgick man till Peab. Strax innan Kullenbergs konkurs hade Peab också köpt företagets maskinuthyrningsbolag Lambertsson. Trots den expansiva taktiken så var läget ansträngt hos det Förslövsbaserade företaget. Men tack vare att man inte var ett renodlat bygg- eller entreprenadföretag var man inte lika sårbar som många av sina konkurrenter. Genom åren hade Erik

62 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

och Mats gjort en rad förvärv som breddat verksamheten, till exempel att investera i en egen stenkross och ta över Båstad Makadam. Läget var betydligt allvarligare för ett av landets största byggföretag, fackföreningsägda Bygg Produktion AB, eller BPA kort och gott. BPA bildades 1967 av i första hand byggfacket men även övriga LO-förbund hade ägarintressen i bolaget som noterades på börsen 1986. BPA gick väldigt bra under hela 80-talet och precis som så många andra lockades man att placera en stor del av sin goda likviditet i fastigheter och aktier. Men sen kom finanskrisen och BPA drabbades hårt. Orderingången avstannade tvärt och därmed sinade företagets likviditetstillförsel. Samtidigt skulle pågående projekt, som man fakturerat i förskott, slutföras. BPA gick rejält back varje månad, fackförbunden sköt till 700 miljoner kronor i februari 1993 men det räckte inte. På våren

Erik och Mats vid huvudkontoret året innan finanskrisen slog till i Sverige.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Advokat Jan Litborn, skicklig affärsjurist, som funnits vid Eriks sida sen 1990-talet.

samma år fick Johan Ericsson och Lennart Schuss, som då startat Catella Corporate Finance, i uppdrag att hitta någon som var villig att ta över ägaransvaret för den krisande byggjätten med långt mer än 10 000 anställda. De allra största i landet, NCC, Siab och Skanska, fick först frågan men alla tackade nej. Johan Ericsson och Lennart Schuss vände sig då till bröderna Paulsson som de kände till efter att ha hjälpt till i affären med Hallström & Nisses 1991. Även om Erik är glad för att göra affärer så krävdes det lite tid för fundering och överläggande internt innan man sa ja till inviten och ett möte med BPA:s hårt pressade ledning. Ett förslag på ett affärsupplägg arbetades fram av Catelladuon som arrangerade ett möte på midsommarafton då parterna träffades i en svit på hotell St Jörgen i Malmö. Erik och Mats Paulsson samt styrelseordförande Kjell Nilsson representerade Peab och Byggnads delegation bestod av förbundsordförande Åke Wänman och ekonomichef Tommy Qvarfort. De kom överens snabbt och en avsiktsförklaring gällande att Peab skulle förvärva BPA togs fram och undertecknades redan under eftermiddagen. Förhandlingarna skulle genomföras under sommaren med sikte på en uppgörelse direkt efter byggsemestern. – Vi jobbar när andra har semester, sa Erik efter att avsiktsförklaringen undertecknats.

64 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Eriks driv och mod för att göra affärer är viktiga egenskaper som gjort att han blivit en så framgångsrik entreprenör. En annan viktig egenskap är hans sociala förmåga – Erik har ett grundmurat intresse för att lära känna människor och skapa relationer. Han är bra på att bedöma människor och redan efter första handslaget har Erik en klar bild över personen han mött och om det är någon som han kan ta hjälp av i framtiden. – Det har alltid varit viktigt för mig att jobba med trevliga och duktiga människor som kan jobba bra tillsammans. Arbetsglädje är viktigt, säger Erik. Redan i tonåren började han bygga sitt kontaktnät som efter decennier av entreprenörskap vuxit till ett av de största och mest imponerande av sitt slag. I Eriks telefonbok, där alla namn är omsorgsfullt inskrivna med blyertspenna, trängs vanliga arbetare med landets näringslivselit, svenska politikertoppar och medlemmar i kungafamiljen. I Eriks ögon är alla lika värdefulla och viktiga. En av de som funnits vid Eriks sida i mer än tre decennier och varit mycket viktig för den framgångsrika resan är en av landets främsta affärsjurister, advokat Jan Litborn från Stockholm. Jan Litborn hade inga som helst tankar på en yrkesmässig relation när han för allra första gången ville ha ett möte med Erik och hans bror Mats. – Nej, det var väl snarare tvärtom. Jag hade köpt ett fint ställe i Förslöv, Gamlegården, som låg nära Peabs huvudkontor och jag störde mig på grusgropen som förstörde vår utsikt, berättar Jan Litborn. Jag kände Bengt Madsen som var Peabs vd då och

Tommy Qvarfort.

Grusgropen har betytt mycket för Peab – och förde samman Erik med Jan Litborn.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

” Jag och Mats flippade ett mynt och jag fick krona. Jag tog fastighetsdelen och flyttade till Stockholm. Men när jag tittade på myntet så visade det sig att det hade två sidor med krona, så Mats hade riggat lottningen.” Erik Paulsson

han ordnade så jag fick träffa bröderna. Jag ville förmå dem att lägga ner verksamheten i grusgropen. Vi hade en mycket trevlig lunch men jag fick inte som jag ville. Men de verkade gilla mig och ringde senare och undrade om jag kunde hjälpa dem med en sak. Det var så det började. Förhandlingarna mellan Peab och BPA startade direkt veckan efter att avsiktsförklaringen skrivits under och det blev starten på en intensiv sommar. I Peabs förhandsdelegation ingick förutom bröderna även bland annat advokat Litborn, Peabs ekonomichef Lars Axelsson samt förre ekonomichefen Lars Rosvall som nu kallats in som konsult. Peab-teamet installerade sig i Jan Litborns garage för att inte störa den vardagliga verksamheten på Peab. Det var också i detta garage som de flesta av förhandlingarna mellan parterna ägde rum. På mindre än sex veckor blev man överens, de sista detaljerna löstes på morgonen den 5 augusti och efter lunch samma dag skickades pressreleasen ut med nyheten att lilla Peab tog över mer än dubbelt så stora BPA. Nyheten slog ner som en bomb i landet – många trodde att bröderna Paulssons företag skulle kasta in handduken men i stället tog allt en överraskande vändning. Peab hade ont om likvida medel så köpet av BPA betalades med olika tillgångar i företagets balansräkning, främst Peabs aktier i det börsnoterade fastighetsbolaget Wihlborgs vilket gjorde att facket nu plötsligt blev största ägare i Wihlborgs. En viktig detalj för att affären skulle bli verklighet var också

66 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

ett löfte från säljarna om att fackföreningsrörelsen skulle tillföra ytterligare en miljard kronor i likviditet över en tid. – Det handlade inte om att man skulle skriva ut en check på den summan men man var beredd att köpa tillgångar för en miljard kronor, berättar Johan Ericsson på Catella som hjälpte till med upplägget. BPA-övertagandet öppnade även upp för en ny och stark affärsrelation med fackföreningarna som var glada över att slippa ansvaret för det blödande storbolaget. Byggnads ekonomichef Tommy Qvarfort blev en viktig länk och hade under många år ett tätt samarbete med i första hand Erik Paulsson. Samarbetet med fackföreningarna genererade en lång rad affärer, nya betydelsefulla kontakter skapades, bolag ägdes tillsammans och dessutom kunde Peab fylla på orderstocken med fackföreningsknutna byggprojekt som man tidigare inte fått tillfälle att medverka i. BPA:s byggrörelse, med nästan 6 000 anställda, flyttades över till Peab vilket gjorde att Förslövsbolagets personalstyrka fördubblades och blev ett av landets absolut största bygg- och entreprenadföretag. Men det fanns inte tid för att fira denna sensationella storaffär. Krisen var långt ifrån över. Erik och Mats stod inför ett nytt viktigt beslut: vem skulle flytta till Stockholm för att ta över och leda rekonstruktionen av BPA och samtidigt ordna fram pengar till de anställdas löner i både Peab och BPA? Erik brukar skämta om hur beslutet togs: ”Jag och Mats flippade ett mynt och jag fick krona. Jag tog fastighetsdelen och flyttade till Stockholm. Men när jag tittade på myntet så visade det sig att det hade två sidor med krona, så Mats hade riggat lottningen.” Beslutet att Erik skulle åka till Stockholm var logiskt då han älskade att göra affärer: – Erik var intresserad av fastigheter och ville till Stockholm, jag var intresserad av entreprenadverksamheten och stannade på Bjäre, berättar Mats Paulsson. Det blev ett avgörande vägval för Erik Paulsson som visserligen fattat intresse för fastigheter redan hemma på Bjärehalvön men nu blev det ”på riktigt” och i en helt ny miljö. På den nya scenen kunde hans egenskaper som entreprenör och driv för affärer blomstra på ett helt annat sätt än förut och det dröjde inte så länge förrän bondpojken från Bjäre hade förändrat spelplanen och blivit en av de absolut mäktigaste och mest betydelsefulla i den svenska fastighetsbranschen.

1993 flyttade Erik till Stockholm och Mats stannade kvar och skötte Peab.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

” Det ska alltid finnas två vinnare i en affär.” Erik Paulsson

KAPITEL

PLANTOR KNOPPAS AV – IMPERIET TAR FORM När Erik åkte till Stockholm i augusti 1993 efter att Peab tagit över BPA så handlade det om överlevnad – att bygga ett fastighetsimperium fanns det inga tankar på då. Krisen var långt ifrån över, läget var akut för både BPA och Peab. – Pengar var en bristvara vid den här tiden och vi behövde omvandla tillgångar till likvida medel, minns Jan Litborn. Vi gjorde försäljningar precis innan löneutbetalningarna. Erik jobbade frenetiskt för att se till att medarbetarna skulle få sina löner i tid, det har alltid varit viktigt för Erik. Det är inget snack om saken utan att Erik var drivande i den här affären och han hade alltid Peabs bästa framför ögonen. Även om byggsektorn med närmare 6 000 anställda flyttats över till Peab så var BPA fortfarande ett stort företag med närmare 8 000 anställda kvar. Här fanns en riktigt stor installationsdivision med VVS, ventilation och el, en av Europas största målerirörelser med runt 2 000 anställda, kran- och hissverksamhet samt mycket fasta tillgångar och bygg- och markrättigheter både i Sverige och utomlands. Nu handlade det om att fort skaffa sig en bild över vad man tagit över, rationalisera och omvandla tillgångar till pengar. Erik tog tag i taktpinnen direkt. Han var outtröttlig i arbetet med att få ordning på allt, folk i hans omgivning beskriver det som att ”Erik kom in som en stormvind, han sprang som en Duracellkanin och ledde arbetet från dag 1”. Med mer än 30 år av entreprenörskap i bagaget så var Erik klar över en sak när det kom till att framgångsrikt driva företag:

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

– Det finns bara ett sätt att tjäna pengar: att spara. Det är viktigt att anpassa kostymen, säger han.

Ägg, ostmacka och kaffe – standard på frukostbordet.

BPA:s nye styrelseordförande blev snabbt varse om att byggfackets gamla storbolag hade en kostym som var flera nummer för stor. Vid sitt första besök på huvudkontoret i Stockholm skjutsades en förvånad Erik dit av en privatchaufför i limousin – en extravagans som snabbt försvann. Eriks intåg på huvudkontoret innebar dramatiska förändringar för många höga tjänstemän som genom åren skaffat sig förmånliga avtal. Organisationen slimmades dramatiskt och snart flyttade Erik BPA:s huvudkontor till ett mindre anspråkslöst läge. Personalnedskärningarna genomfördes ofta utan någon större dramatik. Även om Erik kunde vara väldigt övertygande så såg han också till att det fanns en ny dörr öppen. ”Jag vet inte riktigt vad som hände där inne men jag har sagt upp mig och det känns förbaskat bra”, sa till exempel en högre tjänsteman i BPA när han klev ut ur Eriks kontor efter att ha haft ett möte en morgon med den arbetande styrelseordföranden. Tempot var högt och kreativiteten stor för att lösa likviditetskrisen i bolagen samt renodla verksamheten i BPA. Det gjordes även en rad nyemissioner. Bland annat klev Trelleborg in som ny delägare genom att apportera in sin stora ventilationsverksamhet. 1996 såldes hela målerirörelsen till ett tyskt bolag. Själva rekonstruktionen av BPA pågick fram till 1998 och året efter lämnade Erik bolaget när aktierna såldes till riskkapitalbolaget Procuritas. Efter rekonstruktionen hade BPA en stark position gällande installation av ventilation, VVS och el-teknik och sommaren 2000 fusionerades man med norska Telenors IT-service- och installationsbolag som hette Bravida. Det nya Bravida blev marknadsledande i Norden på installations- och servicetjänster med 13 000 anställda. Erik var den drivande motorn som det mesta kretsade kring under den här tiden men han hade hjälp av ett antal personer som handplockats för att hjälpa till med att få ordning på allt. Göran Hellström och Lars Rosvall, båda före detta ekonomichefer på Peab, följde med till Stockholm som konsulter, där fanns sedan tidigare advokaten Jan Litborn och under den första tiden utökades kretsen runt Erik. Bland annat fick Mia Halldén en roll som assistent till Erik. Mia jobbade som sekreterare i BPA:s koncernledning och när Erik skulle flytta till Storheden 1995 frågade han om Mia ville följa med som hans assistent. – Jag tror det var Eriks hustru Gunilla som föreslog att han skulle ta med mig till Storheden. Så började det, berättar Mia som var Eriks assistent under alla åren i Stockholm.

70 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Mia Halldén var Eriks assistent i Stockholm i drygt 20 år och hade en central roll i Eriks hektiska affärsliv.

Mia Halldén skötte all markservice och såg till att allt fungerade runt Erik så att han kunde fortsätta fokusera fullt ut på att göra affärer. Eriks första bostad i Stockholm var en tvåa på Karlavägen som ägdes av BPA. I den här lägenheten inleddes en morgonritual som blev en av hans signaturer under åren i Stockholm: frukostmöte hemma hos Erik. Frukosten var en viktig måltid för Erik. Den intogs tidigt på morgonen, gärna redan runt 6:00 och han åt sällan ensam. Erik erbjöd alltid medarbetare eller affärsbekanta från Skåne att övernatta i sin lägenhet i stället för att bo på hotell och han var en perfekt värd där det bjöds på en stadig frukost innehållandes kaffe, kokta ägg, kaviar, bröd och ost. Dessutom bjöd Erik ofta hem gäster till dagens första måltid. Under sin första tid i Stockholm upptäckte Erik att det var svårt att få till möten med de han behövde träffa då deras kalendrar ofta var fulltecknade under arbetsdagen. Erik gillar inte att vänta så han kom på en egen lösning. Det var få som hade något inbokat så tidigt på morgonen – så samtidigt som kropparna laddades med energi kunde Erik få till de samtal och möten han behövde utan att vänta alltför länge.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik vid tavlan han fick på sin 60-årsdag av Catella, en tavla som symboliserar Eriks entreprenörskap. Erik är trädgårdsmästaren som vattnar plantorna som växer upp och knoppas av. De olika frukterna i trädet är företag som Erik engagerat sig i med bistånd av Catella. Citronen är Klövern.

72 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Matlagning hemma i Eriks kök i lägenheten på Villagatan med Per-Erik Persson, Olle Knaust och Mia Halldén.

– När Erik hade bråttom så bjöd han alltid hem till frukost hos sig kl 6, allra senast 6:30, berättar finansmannen Jonas Wahlström. Han kokade ägg utan att ta tid och det var full rock’n’roll direkt. Han hade en fantastisk drivkraft och var fylld av inre energi. Han har världsrekordet i att jobba dygnet runt. Frukostmötena hos Erik blev snabbt omtalade och de fortsatte även när han flyttade vidare, först till Brahegatan och därefter till en bostadsrätt på Villagatan. Fastigheten på Villagatan hade tidigare varit Sovjets gamla ambassad och köptes av Erik och Jonas Wahlström för att byggas om till bostadsrätter. Erik och Jonas skulle ha en lägenhet vardera och de övriga skulle säljas. Från början hade Erik valt en attraktiv lägenhet högt upp i fastigheten men han var som vanligt flexibel och flyttade successivt nedåt i fastigheten efterhand som lägenheterna såldes. Det slutade med att Erik tog en lägenhet på bottenvåningen. Under den första tiden i Stockholm avslutades de långa och händelserika arbetsdagarna med en sen middag på Restaurang Muntergök på Grev Turegatan på Östermalm. – Vi samlades där för att uppdatera varandra om vad som hänt under dagen och lägga upp taktiken för de kommande 24 timmarna. Det var en intensiv tid, minns Jan Litborn.

74 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

” Ja, men du vet, vi fick ett Monopolspel i julklapp och då lärde jag mig att Kungsgatan var bra och nu har vi halva gatan.” Erik Paulsson svarar på frågan hur han hamnade i fastighetsbranschen

Flytten till Stockholm var också början på uppdelningen mellan Peab-bröderna, inte bara geografiskt. Mats fokuserade på Peab och produktion medan Erik tog ansvar för affärerna och hanterade likviditetskrisen i bolagen. I BPA fanns även ett stort fastighetsbestånd som ingen egentligen riktigt visste omfattningen av vid övertagandet men som man snabbt behövde skapa sig en bild över. Fastigheterna sorterades in i tre olika kategorier: de som kunde säljas direkt, de som var en planta till kommande börsnotering samt de som behövde renoveras och förädlas för att bli värdefulla. Eller kort och gott: A- B- och C-fastigheter. En rad attraktiva innerstadsfastigheter i Stockholm, så kallade A-fastigheter, såldes omgående till Byggnadsarbetareförbundet och Kommunal och löste en akut likviditetskris. BPA:s resterande fastighetsbestånd lyftes efterhand in i två andra fastighetsbolag, Oskarsborg fick C-fastigheterna och börsnoterade Fastighets AB Storheden tog hand om B-beståndet. Även LO-sfären och Peab blev delägare i dessa båda bolag genom att sälja in en del av sina fastigheter. Med Storheden och Oskarsborg startade Eriks resa inom fastighetsvärlden – de båda bolagen blev sedan tillsammans med det fackföreningskontrollerade Wihlborgs viktiga verktyg

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Gustaf Hermelin.

när en lång rad stora fastighetsaffärer gjordes under de första åren efter BPA-övertagandet. Relationen med fackförbunden var bra och öppnade upp för många affärsmöjligheter. Erik var ny i branschen men hans mod och driv att göra affärer som funnits med honom sedan barnsben var kvar och hjälpte honom snabbt in i den nya världen. Han var snabb, snabbare än de allra flesta, i huvudräkning och magkänslan som guidat honom så framgångsrikt under alla entreprenörsåren nere i nordvästra Skåne fungerade lika bra på fastigheter. Han utgick gärna från en enkel ABC-kalkyl som bestod av intäkter och utgifter samt en väldigt snäv tidsaxel. Att säga att Erik avskydde är kanske ett starkt ord men han gillade inte att få en massa dokument i handen gällande en fastighet – han föredrog att gå en egen runda i fastigheten som var till salu och känna efter och inspekterade gärna källare och vind. – Går jag in i ett hus så får jag snabbt en känsla om det stämmer utan att läsa handlingar och göra kalkyler. Sen handlar det om läget, det är det allra viktigaste, säger Erik. Under åren hade BPA byggt upp en egen fastighetsavdelning med mer än 50 anställda men under rekonstruktionens första fas försvann den avdelningen mer eller mindre helt. Erik Paulsson fick hantera mycket själv men behövde hjälp av folk

76 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

med erfarenhet och kompetens i den delvis nya branschen. Jakten på en ny affär och nödvändigt kapital förde Erik till Nyköping där han sprang på rätt person. Bröderna Gustaf och Christian Hermelin hade precis avslutat en imponerande entreprenörsresa med fastigheter i Norrlands inland och nu jagade storebror Gustaf partners till ett större fastighetsprojekt hemma i Sörmland. Gustaf hade under en tid diskuterat med BPA:s förra organisation om ett samarbete men efter Peabs övertagande fick inte Gustaf något svar. – Jag hörde att det var en person som bestämde allt, en skåning vid namn Erik Paulsson. Jag sökte honom men jag kom aldrig förbi hans sekreterare, Mia Halldén, berättar Gustaf. Via Johan Ericsson på Catella lyckades Gustaf till sist få kontakt med Erik, som lockad av att kunna göra en affär lät sig hämtas av Gustaf i bil och åka ner till Nyköping en eftermiddag. Kommunen ville köpa tillbaka mark man sålt till BPA en gång i tiden. BPA behövde pengar och Erik var glad att kunna göra en affär och fylla på kassakistan. På vägen tillbaka till Stockholm föreslog Gustaf att Erik skulle satsa en del av miljonerna i Gustafs projekt. – Erik tittade på mig och sa: ”Du, nu har jag hjälpt dig så mycket så nu är det du som inställer dig på mitt kontor på måndag morgon kl 7 och jobbar för mig. Vi har jättemycket att göra och jag är helt ensam.” Gustaf skrattar när han berättar om första mötet – det här blev starten på en lång affärsmässig relation mellan de båda herrarna. Gustaf var redan ett aktat namn i fastighetsbranschen och började som konsult. Gustaf har sen under tre decennier haft en rad viktiga roller: han har varit VD, styrelsemedlem och delägare i flera av de fastighetsbolag som Erik haft intressen i. Gustaf insåg snabbt att han behövde hjälp och tog in sin bror Christian som också hade värdefull erfarenhet från fastighetsbranschen. Även Christian har stannat i bolagssfären och har jobbat nära Erik i många år, främst i Oskarsborg och därefter Fabege där han efterträdde Erik som vd 2007 och satt på den posten i tolv år. Finanskrisen på 90-talet slog hårt på fastighetsbranschen och det tog lång tid att återhämta sig och även återvinna förtroendet för branschen. Det var många som inte ville befatta sig med fastigheter på lång tid, Erik hade en fördel när han kom in i denna sektor då han var ny, okänd och ville göra affärer. Erik följde inga mallar och hade inga gamla relationer med någon av de etablerade aktörerna inom branschen. Han kunde och gjorde affärer med de som ville. Catella-duon Johan Ericsson och Lennart Schuss var ofta

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Efter köpet av Drott delades Wihlborgs upp i två fastighetsbolag: Fabege och Wihlborgs.

med i bakgrunden och satte upp affärerna: – Genom BPA-affären och en rad andra affärer fick vi en position på fastighetsmarknaden och hamnade mitt i flödet gällande större affärer, säger Johan Ericsson. Vi gjorde mycket med Erik som alltid var tillgänglig och intresserad av en affär. Trots att det var en stor kris så vågade Erik göra saker, han såg möjligheterna i stället för problemen och det tycker jag kännetecknar en stor entreprenör. Ett kännetecken för fastighetsbolag som Erik kontrollerar är att det råder en hög aktivitet både vad gäller att utveckla och avveckla fastighetsbeståndet. Erik jobbade konstant med innehållet för att öka värdet. Det kunde handla om att byta till sig fastighet för fastighet tills han ägde hela kvarteret, han byggde på höjden och förtätade mot innergårdarna och han var duktig på att hitta hyresgäster till tomma lokaler. Det var så han jobbade med fastigheterna som sattes i Oskarsborg – antingen så såldes de eller så skulle de förädlas för att kunna bli en ny börsplanta eller öka värdet i ett etablerat bolag på börsen.

78 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik pratar gärna om sina bolag som sina små plantor: – Jag har alltid tyckt om att arbeta med mindre bolag som man kan förädla och låta dessa fina plantor växa upp till något riktigt fint som man sen kan knoppa av till fler, fina plantor. Storheden är en av alla dessa plantor och är ett företag som betyder extra mycket för Erik då det är embryot till Wihlborgs och Fabege, två av juvelerna i fastighetsimperiet som Erik skapade. 1993 blev Storheden ett av de allra första fastighetsbolagen som börsnoterades efter den stora finanskrisen och året efter tog Erik kontrollen över företaget och blev VD. Han ledde företaget genom en mycket expansiv tid där dess fastighetsbestånd växte snabbt. 1995 gjordes en jätteaffär då fastigheter innehållandes 460 000 kvadratmeter fördes över från Oskarsborg till Storheden. Åren efter växte fastighetsbeståndet ytterligare efter affärer direkt med LO-förbunden. Under stora delar av 90-talet så var bristen på kontanter stor i det svenska systemet – kreativiteten för att kunna göra en affär var därför stor. Tillgångar, till exempel fastigheter, användes som betalningsmedel och aktier bytte händer. Det var så storföretag som Bonniers och Volvo (via Catena som Volvo ägde vid den tidpunkten) kom in som delägare i Storheden. 1998 var det dags för en ny stor fastighetsaffär med Erik i huvudrollen. Wihlborgs hade köpt ett annat fastighetsbolag, Klövern, till alldeles för högt pris. Det löste man med att gå samman med Eriks Storheden som hade ett stort och attraktivt fastighetsbestånd. Nya Wihlborgs, där fackförbunden genom sitt investmentbolag Bergaliden var största ägare och Peab näst störst, blev därmed största fastighetsbolaget på börsen, sett till bokförda värden och resultatnivå. Erik Paulsson föreslogs bli ny vd för företaget vars fastighetsbestånd bestod av 3,1 miljoner kvadratmeter uthyrbar yta vilket motsvarar nästan 500 fullstora fotbollsplaner. Knappt fem år efter att han kommit till Stockholm för att rekonstruera BPA så satt Erik på tronen i en helt ny bransch. Även om Erik nu satt på VD-posten för landets största börsnoterade fastighetsbolag så fortsatte han att aktivt arbeta med fastighetsbeståndet i samma höga tempo. Erik ville inte missa möjligheten till en affär – oavsett dag eller tid på dygnet. På den tiden sa man att en affär som andra företag funderade på att göra kommande vecka, den gjorde bröderna Paulsson redan under helgen. – Jag älskar affärer. Jag känner ingen belastning, kommer det

Johan Ericsson.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Christian Hermelin.

någon som vill träffas och diskutera så ställer jag upp oavsett veckodag eller tid på dygnet, säger Erik. Ryktet om Eriks positiva inställning för att göra affärer spreds snabbt, erbjudandena var många och nätverket växte konstant. – Han höll ett oerhört högt tempo och vi som jobbade nära honom förundrades över hur han orkade och hur många han kände. Redan efter några år i Stockholm så hade han byggt upp ett nätverk som var större än vad andra byggde upp under en livstid, säger Christian Hermelin. Att det blev så många affärer gjorda beror också på att det var sällan som någon lämnade ett förhandlingsbord upprörd eller kände sig lurad efter att ha tagit Erik i hand. – Jag har alltid sagt att det ska vara två vinnare i en affär, det är viktigt för att bygga framåt, säger Erik. För Erik handlar affären inte om att tjäna mest pengar, pengar har aldrig varit viktigt mer än att de behövs för att kunna göra nästa affär enligt Erik. Det här handlar mer om en känsla och att det är viktigt att båda parter ska känna sig nöjda efter att ha gjort en affär och att man skiljs som vänner så man vill göra nya affärer med varandra i framtiden.

80 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Även om Erik var motorn och med sin energi och sitt snabba fotarbete såg till att det alltid hände saker så var teamet runt honom viktigt för att utvecklingen gick i rätt riktning. Eriks förmåga att hitta skickliga och lojala medarbetare var lika imponerande som hans affärssinne. 1994 anslöt Olle Knaust till Eriks lag. Erik behövde en chefsekonom till Storheden och kom ihåg Olle från en affär hösten tidigare – då var Olle Knaust på det köpande företagets sida. Erik anställde Olle och de blev ett tight par. Under två decennier följdes de åt och genomförde en lång rad affärer. Erik gjorde handslaget och Olle såg till att affärens ekonomiska upplägg höll. – Jag har jobbat med många människor men det som sticker ut med Erik är att han alltid står längst fram, han gömmer inte sig och medarbetarna får ett stort förtroende, säger Olle. Olle slutade hos Erik 2013 men kan blicka tillbaka på 20 händelserika år: – Erik kom in från landet och trampade på en del ömma tår men det spelade ingen roll, de var ömma sen tidigare efter krisen. Han höll ett ursinnigt tempo, han gjorde affärer, tog i hand och sen sprang han vidare på nästa. Min roll var att räkna så att vi fick ihop det ekonomiskt. Fördelen för oss var att Erik hade ett stort kontaktnät och ett outsinligt förtroendekapital hos bankerna. Olle Knaust var ekonomen i Eriks gäng, han var analytisk och hade en briljant hjärna. Tillsammans med skicklige affärsjuristen Jan Litborn löste de knäckfrågorna i affärer som Erik ville göra men som vid första anblicken såg omöjliga ut. – För Erik var alltid affären, att komma överens, det viktigaste. Sen fick vi andra komma in och göra det klart. Jag har varit tolken – det är många som inte förstått vad Erik sagt. Ofta har jag i efterhand fått förklara vad Erik menat, berättar Jan Litborn. Samarbetet med fackförbunden åren efter BPA-övertagandet var värdefullt för brödernas bolag men inom fackföreningsrörelsen växte kritiken och 1999 upphörde samarbetet när den så kallade Paulsson-sfären, som bestod av Byggnads, Peab och Wihlborgs, löstes upp och de gemensamma ägarbanden klipptes av. Byggnads var storägare i Wihlborgs och hade även en mindre post i Peab men sålde alla sina aktier i dessa bolag, köpare var LO-förbunden Kommunal och Metall som tjänade hundratals miljoner på aktieuppgången som följde åren efter. Även om Erik flyttat till Stockholm och arbetade med fastigheter medan Mats var kvar i Förslöv och styrde Peab så fanns det

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

fortfarande starka band mellan bröderna. Tillsammans ägde de majoriteten i Peab som de en gång skapat. Mycket som var byggrelaterat genom affärerna Erik gjorde i Stockholm gick till Peab. Bröderna fick utstå en hel del kritik. Dels på grund av de ibland ganska invecklade upplägg som affärerna omgärdades av, dels för att de satt på flera stolar samtidigt och beskylldes för att gynna varandra. De lyssnade på kritiken och under hösten 1999 kommunicerades det att Peab skulle sälja hela sin aktiepost (14 procent) i fastighetsbolaget Wihlborgs. Mats Paulsson valde också att lämna Wihlborgs styrelse under våren 2000 samtidigt som Erik tog beslutet att lämna Peabs styrelse. Wihlborgs dåvarande styrelseordförande Bengt Madsen kommenterade det i Fastighetsvärlden: ”Jag respekterar Mats beslut där han och Peab nu kraftfullt markerar att man tagit marknadens synpunkter till sig om tydlighet mellan Wihlborgs och Peab. Erik Paulssons beslut att lämna sin styrelsepost i Peab hoppas han ska tydliggöra hans inriktning för framtiden. Han har nu för avsikt att koncentrera all sin kraft på Wihlborgs.” Erik, som var vd i Wihlborgs, hade vid den här tidpunkten en kontrollpost i fastighetsbolaget både privat och via bolag på sammanlagt fyra procent. Samma år skulle floran av fastighetsbolag utökas med en ny planta. Fastighetsbolaget Oskarsborg delades upp mellan de kvarvarande ägarna Peab och BPA och fastigheter till ett värde av 910 miljoner kronor hamnade hos Peab som bildade Skånehus där fastigheterna lades. Peab ville renodla sin verksamhet och beslutade att dela ut Skånehus till sina aktieägare och namnändrade till Brinova. Eftersom Erik, tillsammans med sin bror, var största ägare i Peab så blev han per automatik även storägare i Brinova. Erik var vid millennieskiftet en av de allra största och viktigaste aktörerna i fastighetsbranschen – och även en av de mest aktiva. Bestånden i hans bolag förändrades hela tiden, han använde delar av dem för att knoppa av och antingen bilda nya bolag eller bli delägare i redan befintliga. Det var på det sättet som Klövern kom in på börsen igen. Hösten 2001 köpte Wihlborgs Postfastigheter för knappt tre miljarder kronor, sex månader senare sålde man av ett 60-tal av fastigheterna, mestadels nedlagda postkontor i residensstäder, till ett gammalt IT-konsultföretag och namnändrade till Klövern. Gustaf Hermelin, som hade tagit en paus från Eriks bolag efter att ha hjälpt till med bland annat BPA:s fastigheter under

82 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Anders Jarl och Erik under en Wihlborgsstämma.

90-talet, kom tillbaka och blev vd för Klövern. Han blev också delägare efter att ha sålt in ett eget fastighetsbestånd i bolaget. Visionen för det nya bolaget var att bli en stark aktör på en rad mellanstora, strategiskt viktiga orter i landet. Företaget gjorde en spännande och offensiv tillväxtresa under de kommande åren och gick från ett fastighetsvärde på knappa 2 till 15 miljarder samt kom att bli en av de större kommersiella fastighetsaktörerna i en rad regionstäder. Men på årsstämman 2012 fick Eriks resa i bolaget ett snöpligt slut då han tappade kontrollen över företaget. – I jakten på kapital för att göra nya affärer och växa så hade vårt aktiekapital i Klövern spätts ut och andra hade blivit större och kunde därmed ta över, säger Gustaf Hermelin. För Erik Paulsson var det en jobbig upplevelse och det sved att förlora bolaget som han byggt upp. Arbetet med att strukturera upp fastighetsimperiet fortsatte med oförtrutet tempo under 2000-talets första år. 2004 var det dags för ännu en stor transaktion där Erik åter visade sin skicklighet som affärsman. Brickan i spelet var Skanskas gamla fastighetsbolag Drott som delats ut till aktieägarna 1998. Storaffären initierades av Jonas Wahlström som presenterade

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik Paulsson var ordförande i Fabege 2007–2017.

idén för sin gamle chef Mats Qviberg på investmentbolaget Öresund samt Erik Paulsson. – Drott-affären var en extremt spännande och rolig affär, minns Jonas Wahlström. Drott var det största fastighetsbolaget på Stockholmsbörsen och värderades med den högsta rabatten i förhållande till substansvärdet. Detta innebar stora möjligheter. Drott var väldigt likt Wihlborgs med ett fint fastighetsbestånd bestående av både bostäder och kontor och med ett bra kassaflöde. Redan sommaren 2003 skaffade sig Erik genom Wihlborgs en kontrollpost i Drott när man passerade tio procent av rösterna. Erik förnekade då att en större affär var på gång: – Det är billigare att köpa aktier i Drott än fastigheter, svarade Erik när media frågade. Drott delades upp i två bolag, bostadsdelen delades ut till aktieägarna och börsnoterades som Bostads AB Drott medan kontorsfastigheterna stannade kvar i gamla Drott och namnändrades till Fabege. Erik var i första hand intresserad av delen med de

84 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

kommersiella lokalerna medan Dan Sten Olssons fastighetsbolag Stena Fastigheter ville komma åt bostäderna. Under våren 2004 genomfördes en rad affärer mellan fastighetsbolagen Wihlborgs, Stena Fastigheter och finansmannen Mats Qvibergs investmentbolag Öresund där aktier för miljarder bytte ägare. Erik träffade Mats Qviberg första gången i Åre fjällby runt millenieskiftet och de båda framgångsrika affärsmännen fattade tycke för varandra direkt: – Erik har ett väldigt vinnande sätt, han vinner ens hjärta direkt, man kan säga att det blev färgfilm från första början, säger Mats Qviberg. Vi har skrattat mycket tillsammans. Erik var en duktig affärsman, kunnig och road av fastigheter. Mats Qviberg har varit en viktig finansiell samarbetspartner till Erik vad gäller investeringar och precis som Erik har han varit långsiktig. Via sitt Öresund har Mats varit storägare i flera av Eriks bolag och haft tunga styrelseuppdrag i bland annat Skistar, Wihlborgs och Fabege under lång tid. Nu var deras fokus riktat mot Fabeges kommersiella fastighetsbestånd. Karusellen med aktieaffärerna slutade med att Stena tog över Bostadsaktiebolaget Drott medan Erik och Wihlborgs fick kontroll över Fabege under hösten 2004. Affären innebar att Wihlborgs−Fabege blev det största börsnoterade fastighetsbolaget i landet. Det nya bolaget var en jätte med fastigheter för 37 miljarder kronor och hyresintäkter på 4 miljarder kronor. Beståndet bestod till 85 procent av kommersiella fastigheter. Samtidigt hade beståndet förskjutits från 50−50 till 80−20 i

Finansmannen Mats Qviberg.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

2006 utsågs Erik till fastighets- och byggbranschens mäktigaste person för första gången. (Faksimil)

Stockholmsfavör. Erik behöll inte det nya stora bolaget i sin nuvarande form speciellt länge utan valde att dela upp det så att man fick två starkt lokalt förankrade bolag. – Jag har alltid trott på att det är bäst att vara stark på egen bakgård, säger Erik. Wihlborg−Fabeges fastighetsbestånd i Öresundsregionen delades ut till aktieägarna och fick namnet Wihlborgs då det var starkt förankrat i Malmöregionen medan Wihlborgs i Stockholm av samma skäl bytte namn till Fabege. Erik tog VD-rollen i Fabege och efterträddes i Wihlborgs som vd av Anders Jarl. Erik blev i stället styrelseordförande i Wihlborgs. Han och Anders Jarl ledde sen tillsammans Wihlborgs under en stark utvecklingsperiod i mer än ett decennium. – Erik var lätt att jobba för, han var inte så detaljstyrd. Jag fick väldigt mycket förtroende. När jag föreslog en affär så lyssnade han mer på hur jag förklarade än på siffrorna. Han brukade fråga mig hur affären kändes i magen och sen var det bara att göra den, berättar Anders Jarl. Samma år som Fabege och Wihlborgs blev två fastighetsbolag utökades Eriks fastighetsimperium med ett bolag i norr också. Tillsammans med en handfull andra aktörer, bland annat

86 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Wihlborgs utvecklades starkt med Anders Jarl som vd och Erik som styrelseordförande.

LRF, gjorde Erik gemensam sak via Fabege och familjebolaget Backahill och blåste liv i det anrika byggföretaget Diös. Man köpte varumärket, satte in ett första fastighetsbestånd till ett värde av 1,1 miljarder kronor och placerade det nya fastighetsbolaget på börsen 2006. Det växte snabbt med strategiska innehav i tio tillväxtorter i Norrland med huvudkontoret i Östersund. Vid utgången av 2006 hade Erik mer än en handfull tunga uppdrag. Förutom VD-rollen i Fabege var han även styrelseordförande i de börsnoterade bolagen Wihlborgs och Skistar och satt i styrelsen i flera andra bolag, bland annat Nolato. Dessutom styrde han egna familjebolaget Backahill som växte kraftigt på hemmaplan. Erik Paulsson utsågs 2006 till fastighets- och byggbranschens mäktigaste person när branschorganet Fastighetsvärlden publicerade sin ”50 Mäktigaste”-lista efter en omröstning bland ledande personer inom branschen. Förstaplatsen var ett tungt erkännande för en enkel bondpojke från Bjäre som börjat med två tomma händer och som kastats in fastighetsbranschen på allvar bara ett drygt decennium tidigare. ”Erik Paulsson är centralgestalten i ett omfattande nätverk som de senaste åren i stor utsträckning påverkat omstruktureringen av den svenska fastighetsmarknaden”, stod det bland annat i motiveringen.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

” Man ska ha hö på loftet så att hästarna överlever vintern, så sa min gamle far, och det är samma sak när det gäller företagen.” Erik Paulsson

KAPITEL

STARTADE MED EN FASTIGHET På senhösten 2008 var Erik Paulssons fastighetsimperium satt under hård press. Hans familjebolag Backahill hade under sina första tio år gjort stora investeringar i både fastigheter och strategiska innehav. I svallvågorna efter Lehman-kraschen i USA sjönk fastighetspriserna och aktiekurserna rasade i Sverige. Värdeminskningen var som mest uppe och snuddade på en miljard kronor och Backahills hårt belånade innehav sprängde nu den tillåtna belåningsgraden på sina håll. En bank sa upp alla sina lån – Backahill fick tio dagar på sig att betala tillbaka lånet på 100-tals miljoner kronor. Erik jobbade febrilt för att lösa krisen. När ännu en bank knackade på dörren såg det mörkt ut – mötet med bankens delegation en novembermorgon 2008 på Backahills kontor på Nytorgsgatan i Ängelholm hade en avgörande karaktär över sig. – Alla som gick in i rummet den morgonen var spända inför mötet − förutom en person, minns Magnus Swärdh. Eriks familjebolag Backahill tog form 1998 men namnet är betydligt äldre än så. Det var Eriks hustru Gunilla som kom på namnet till gården i Killebäckstorp som familjen flyttade till 1977. Hon inspirerades av platsen där boningshuset låg vackert uppe på en kulle med en bedårande utsikt över sluttningarna ända ner till Skäldervikens vatten. Namnet registrerades men användes inte för gården utan togs senare fram för att namnge ett av Eriks privata bolag. Ända sedan Erik och Gunilla blev ett par på 60-talet så

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

Förmannen 6 i Ängelholm är Backahills första fastighet.

hade hon hjälpt till med Eriks privata bokföring. Portföljen med hans privata affärer, innehav och projekt växte inte minst sen han började veckopendla till Stockholm för att först leda rekonstruktionen av BPA. Tempot var högt uppskruvat där även ett fastighetsimperium var under uppbyggnad. Det hände att han sprang på saker som inte passade i Peabs eller fastighetsbolagens balansräkningar men det fick inte vara ett hinder för att genomföra en affär. Då plockade Erik hellre ner det i sin privata portfölj. Erik hade också hjärtat kvar i Bjäremyllan – han brann för en levande hembygd och var alltid tillgänglig när gamla vänner eller lokala företagare vände sig till honom för att få råd eller hjälp under helgerna som han tillbringade i Skåne, gärna i mer eller mindre formella möten på hotell Skansen i Båstad: – Du vet, sitter jag här på helgerna så träffar man trevliga personer och pratar lite. Kanske har de ett hus som de inte vet vad de ska göra med. Då kan jag hjälpa till. Gunilla, som både skötte hemmet och jobbet på Peabs huvudkontor, tillbringade allt fler timmar hemma vid köksbordet på kvällarna med att administrera de privata affärerna. Till sist blev det för mycket. Gunilla behövde avlastning. Erik, som var ordförande i dåvarande Nordbankens lokala styrelse i Ängelholm, visste vart han skulle vända sig. Bankens

90 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

kontorschef i Ängelholm, Robert Nilsson Liljewall, hade gjort gott intryck på Erik och Robert fick frågan om han ville arbeta för Erik. Han tackade ja och började i januari 1998. Uppdraget från början var att bolagisera Eriks privata förmögenhet för att skapa ett successionsbolag som skulle leva i familjen Paulsson över tid. Robert inledde sitt uppdrag med att skissa upp ett förslag på en ny bolagskoncern. Erik ägde tre bolag privat: Bilfrakts Entreprenad, Storax och Backahill. I bolagen fanns en rad verksamheter, projekt samt Eriks privata aktieinnehav där posterna i Peab, Wihlborgs, Nolato och Sälenstjärnan dominerade. Dessutom ägde han en fastighet, Förmannen 6 i Ängelholm, som var familjekoncernens första och enda fastighet vid bildandet och som Backahill fortfarande äger. Familjebolagets första kontor var ett rum i en villa vid Rönne å i centrala Ängelholm. Robert hyrde utrymmet av fastighetsbolaget Ateneum som ägde villan. vd och delägare i Ateneum var Lars Rosvall, Eriks förre medarbetare och mångårige vän. Robert Nilsson Liljewall kände att han behövde hjälp och via sitt engagemang i ortens stora ishockeyförening Rögle BK där han var ungdomsordförande kom han i kontakt med Magnus Swärdh. Magnus, som var en framgångsrik målvakt, hade återvänt till Rögle efter några säsonger i föreningar i högsta ligan i Sverige och Tyskland och ville nu kombinera de sista aktiva åren med ett civilt jobb. Magnus anställdes på timmar för att avlasta Robert med administrativa uppgifter och bokföring och fick ett eget rum i källaren i villan vid Rönne å men när Magnus beslutade att sluta spela ishockey anställdes han på heltid. Han och Robert Nilsson Liljewall, som var bolagets första vd och dessutom ansvarig för Eriks privata finansiella placeringar, jobbade tätt tillsammans under flera år. – Robban var oerhört skicklig och betydde mycket för bolaget under uppbyggnadsåren. Jag lärde mig mycket av honom, säger Magnus Swärdh som sedan många år tillbaka är Backahills finanschef.

Robert Nilsson Liljewall.

Första steget i arbetet med de privata tillgångarna blev att Bilfrakts Entreprenad AB köpte upp Eriks båda andra bolag, Storax och Backahill. Sedan ändrade Bilfrakts Entreprenad namn till Epax AB vilket stod för Erik Paulssons Axplock AB. Robert Nilsson Liljewall är den förste som anställdes i Eriks bolag, handplockad för att förvalta Eriks privata tillgångar och verksamheter. Robert var arkitekten bakom bolagsstrukturen

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

och fungerade bra tillsammans med Erik. Där andra såg problem såg Robert en utmaning – det uppskattade Erik. Robert Nilsson Liljewall hade en central roll under Backahills första expansiva period men tvingades ta ett steg tillbaka då han blev sjuk. Efter några år förlorade Robert kampen mot sjukdomen och avled 2011, 58 år gammal.

Magnus Swärdh.

Redan efter något år byttes det anonyma kontoret i villan ut mot lite mer ändamålsenliga lokaler på Västra Kyrkogatan i Ängelholm och under de första åren hade den nybildade koncernen en stadig tillväxt. Utdelningarna från Eriks ursprungliga privata aktieinnehav gav ett stadigt kassaflöde och skapade stabilitet eftersom han lät pengarna stanna kvar och arbeta i bolagen. Erik har aldrig varit penningstyrd i sin gärning – vinster och utdelningar har i största möjliga mån återinvesterats i företagen. – Det är företagets pengar, inte mina. Jag tror det är viktigt att se till att kapitalet får fortsätta arbeta i företagen, säger Erik och syftar på ett av sina budord och favorituttryck: ”Man ska ha hö på loftet så att hästarna överlever vintern, så sa min gamle far, och det är samma sak när det gäller företagen. Det handlar om att ha ordning i balansräkningen.” I början av 2000-talet hade Erik lämnat Peabs styrelse, rekonstruktionen av BPA var klar och i stället var det full fart i fastighetsspåret. Erik var vd i Wihlborgs, ett av de största fastighetsbolagen på börsen, och strukturen av ett imponerande fastighetsimperium började ta form. På hemmafronten utvecklades familjebolaget till en stabil företagskoncern. Många hade varit nöjda med detta men Erik ville göra mer även i hembygden. Bolaget bestämde sig för att utöka sitt fastighetsbestånd med egen förvaltning i främst centrala Ängelholm samt utöka aktieinnehaven i bolagen Erik var engagerad i. Därmed stod man inför stora investeringar och behövde göra om i den privata bolagsstrukturen för att kunna gå till banken och finansiera satsningen. Magnus Swärdh och Robert Nilsson Liljewall tog fram ett förslag till styrelsemötet i Åre 2002 som innebar att Backahill AB, som var det ekonomiskt sett starkaste bolaget i koncernen, köptes tillbaka av Erik och blev moderbolag och de övriga bolagen såldes till Backahill. Erik skulle därmed tappa det direkta ägandet av sina andra bolag och ingen visste hur han skulle reagera på detta. För att ytterligare stärka den nya koncernen flyttade Erik även över ytterligare aktietillgångar

92 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Backahill började tidigt förvärva fastigheter i centrala Ängelholm.

från sitt privata ägande som genererade ett stabilt årligt kassaflöde: – Jag och Robban hade förberett oss mycket noggrant inför mötet och var beredda på flera timmars diskussion. Men bara ett par minuter in i vår presentation så nickade Erik och sa: ”Ok, det kör vi på”. Han såg direkt fördelarna trots att han tappade det direkta ägandet, berättar Magnus Swärdh. Än i dag ser företagskoncernen ut så här med Backahill AB som moderbolag – enda skillnaden är att trädet med företag under förgrenats rejält och i dag har de två dotterbolagen fått sällskap av ett 100-tal andra företag indelade i tre olika affärsområden. Styrelsebeslutet i Åre 2002 blev startskottet för en mycket intensiv period i Backahills historia. Man investerade stora summor under flera år för att öka aktieinnehaven i Wihlborgs, Skistar och Nolato. Målet var att äga över tio procent av aktierna i varje enskilt bolag för att få en kontrollpost eftersom Erik alltid velat vara en engagerad ägare med inflytande.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Naturläkemedelsföretaget Cernelle räddades kvar i nordvästra Skåne.

Erik har aldrig ryggat för lediga aktieposter eller nya projekt och aktieportföljen utökades med fler fastighetsbolag, ofta som en följd av det Erik sysslade med uppe i Stockholm. Erik var dirigenten när Wihlborgs köpte Drott 2004 och året efter delades det nya storbolaget upp i två fastighetsbolag, Fabege och Wihlborgs. Backahill fick då jobba hårt för att nå tio procent i respektive bolag. Peabs avknoppade fastighetsbolag Brinova blev nästa planta i aktieportföljen då Erik som storägare i Peab per automatik fick lika stor andel i det nya bolaget. Under åren 2002−2005 var Erik även med och skapade nya fastighetsbolag som Klövern, Diös och Platzer genom att sälja in delar av fastighetsbestånd från andra bolag som han kontrollerade. – Det var en intensiv tid. Erik var i Stockholm i veckorna men kom till Ängelholm med ett eftermiddagsplan på fredagarna, säger Magnus Swärdh. Han kom in på kontoret med sin portfölj och då gick vi igenom vad som hänt under veckan och vad som var på gång. Antingen hade vi saker vi ville göra eller så kom han med saker till oss som han sprungit på där uppe. Han var alltid påläst och hade full kontroll på allt.

94 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Under samma tid som Backahills aktieportfölj växte och intressebolagen blev allt fler så växte även bolagets fastighetsbestånd markant. Under en handfull år gjordes ett stort antal fastighetsaffärer med olika fastighetsägare eller via ett bolag som Backahill ägde tillsammans med Erik Selin. Backahill blev snabbt ett av de ledande fastighetsbolagen i Ängelholm. Eriks rykte och goda kontakter öppnade upp för många möjligheter och även om fastigheterna inte alltid var de mest attraktiva så fanns det en plan när de kom i Backahills ägo. Genom att samla fastigheter intill varandra så kunde synergieffekter uppnås i förvaltning och drift, det investerades mycket i renoveringar och ombyggnationer och Erik var en mästare på att fylla tomma lokaler med hyresgäster. Åren i Stockholm hade gett Erik värdefull kunskap och erfarenhet om branschen och han blev lika framgångsrik på hemmaplan. – Fastigheter står alltid, det är en trygg och långsiktig investering. Folk behöver alltid tak över huvudet. Fem år efter bildandet var det dags för en ny flytt av huvudkontoret då man växt ur sina lokaler på Västra Kyrkogatan. Nu gick flyttlasset till Nya Torg där Backahill förvärvat en fastighet av Ateneum – för första gången var Backahills huvudkontor placerat i en fastighet som man själv ägde. Fastigheterna gav ett stabilt kassaflöde och utdelningarna från aktieinnehavet skapade möjligheter till investeringar och nya satsningar. Bland annat fick man möjlighet att engagera sig i lokala utvecklingsbolag och projekt som behövde stöd eller hjälp av något slag vilket var en hjärtefråga för Erik. Engagemanget skulle vara långsiktigt och kunde handla om kapital, kunskap eller att öppna upp för nya affärsrelationer. Det viktiga var att det var något man trodde på och att det skapade lönsamhet och tillväxt till glädje för flera i hembygden – helt i den entreprenörsanda som präglar ägarfamiljen. Ett bra exempel på detta är när Cernelle AB hamnade i Backahills ägo och räddades kvar i nordvästra Skåne. Naturläkemedelsföretaget i Utvälinge startades 1953 av Gösta ”Pollenkungen” Carlsson men strax efter att företaget firat 50 år så flaggade man för problem på ägarsidan. Backahill gick inledningsvis in i Cernelles företagsledning men efter något år löstes ägarkonstellationen upp och Backahill tog över företaget helt. I 15 år investerade Backahill kompetens och kapital i Cernelle som utvecklades i en stabil och positiv riktning. På hösten 2021 sålde Backahill av Cernelle för att möjliggöra nästa steg i bolagets utveckling.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Lindab Arena stod klar 2008.

För att hantera sådana projekt så skapades ett nytt dotterbolag, Backahill Utveckling AB. Det blev med tiden ett ganska spretigt bolag med olika projekt, verksamheter och innehav eftersom många kom till Erik Paulsson när de behövde hjälp. Backahill har genom åren bland annat varit delägare i en golfanläggning på Öland, byggt boenden i Vemdalen och tillverkat bromshävarmar i Landskrona. Backahills första tio år präglades av kraftig tillväxt och ett växande engagemang i Ängelholm och på Bjärehalvön vad gäller näringsliv, centrumutveckling och samhällsengagemang. Erik Paulsson var motorn och pådrivaren för det som hände i Båstad med tennistävlingen och de tillhörande faciliteterna, hotellen och hamnen. I Ängelholm var Backahill en viktig och engagerad aktör i arbetet för ett levande centrum med Storgatan i fokus. Kärnan i allt man gjorde var fortfarande fastigheter men man använde gärna medlen för att skapa mervärde för lokalinvånarna. Tillsammans med andra företag och kommunen inledde Backahill genom Arenabolaget även satsningen på en modern hockeyarena vilket gav Rögle BK bättre förutsättningar att

96 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Genom Arenabolaget utvecklar man ishallsområdet till en modern arenastad.

bedriva sin verksamhet både breddmässigt och i satsningen mot den högsta hockeysfären i landet. Lindab Arena stod klar 2008 och det är främst sonen Svante Paulsson som engagerat sig i utvecklingen av ishallsområdet där Arenabolaget nu fortsätter arbetet med visionen att skapa en modern arenastad. Innan denna satsning engagerade sig Erik personligen i hockeyföreningen i slutet av 1990-talet då Rögle BK stod på konkursens rand efter en misslyckad satsning i dåvarande Elitserien. Skuldberget var stort och dåvarande ordföranden Lennart Nordstrand bad Erik om hjälp för att undvika konkurs. Erik blev vice ordförande och under fyra års tid jobbades det hårt för att få ordning på ekonomin – 2001 betalade Rögle av det sista på skuldberget och kunde sakta börja utvecklingen mot toppen igen. På våren 2007, några månader efter att han firat sin 65:e födelsedag, lämnade Erik över VD-posten i Fabege till Christian Hermelin och blev i stället styrelseordförande i bolaget. Det fanns folk som tog det som ett tecken på att Sveriges fastighetskung kanske var på väg att trappa ner. Men Erik hade inga sådana planer. Förutom ordförandeskapet i Fabege var han sen tidigare även ordförande i tre andra

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

börsnoterade bolag: Wihlborgs, Skistar och Diös. Dessutom styrde han sitt Backahill på distans och satt i flera styrelser i både noterade och onoterade bolag, till exempel Nolato och Brinova. Det räckte inte för Erik som även startade ett nytt bolag, Hansan AB. Tillsammans med några andra gamla medarbetare flyttade de in i lokaler på Regeringsgatan i Stockholm. Med Hansan ville Erik skapa ett nav för sina affärsrelationer och bli en affärskatalysator. Hans assistent Mia Halldén, som följde med från Fabege, hade som vanligt fullt upp med att hålla koll på Eriks kalender. Han var sällan på sitt kontor, i stället hittade man honom i något av de tre mötesrummen där folk satt och väntade för ett möte med Erik Paulsson. Hansan öppnade i generöst tilltagna lokaler då man även tänkte driva ett kontorshotell. Det var främst tänkt för Eriks kontakter i Skåne som erbjöds en plattform i Stockholm. Dessutom var det i Hansans lokaler som Erik sjösatte sina planer på att förverkliga en gammal dröm: att öppna en bank. Innan man hade kommit i gång på allvar i Hansan så blåste det dock upp till en ny kris. Borta i USA tornade mörka moln upp sig på grund av en dåligt fungerande amerikansk bolånemarknad. Alltför många amerikaner hade under flera år uppmuntrats till att ta dyra huslån som de egentligen inte hade råd med. När de sockrade villkoren upphörde och låntagaren inte kunde betala så flyttade de boende bara ut ur huset, de gjorde en så kallad ”walkout”, vilket innebar att låntagaren förlorade huset men slapp ytterligare krav på ett hus som var värt mindre än lånebeloppet. Många banker satt på ”dåliga” lån och riskerade konkurs. Till en början hjälpte den amerikanska centralbanken hårt ansatta banker att bli uppköpta av andra men när det kom till anrika storbanken Lehman Bothers var det ingen som ville ta över. Den 15 september 2008 gick Lehman Brothers i konkurs vilket skapade panik, det finansiella systemet frös till is och världsekonomin tvärbromsade. Bankerna litade inte på att få tillbaka sina pengar om de lånade ut till en annan bank och därmed kunde vare sig företag eller privatpersoner få lån. Krisen startade i USA men spred sig väldigt snabbt globalt. I Sverige hade det börjat bli ostabilt redan under första halvåret av 2008 men under hösten accelererade allt. Aktiekurserna rasade, Stockholmsbörsen sjönk 60 procent i värde, räntan steg och fastighetspriserna dalade. Erik Paulsson stod inför en ny tuff utmaning. Både Backahill och bolaget Brinova, som kontrollerades av familjen Paulsson,

98 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Även om Erik jobbat i Stockholm har han engagerat sig i Backahills utveckling på hemmaplan.

var i gungning. För att finansiera de stora investeringarna som gjorts under tillväxtåren hade man behövt belåna aktieportföljen där det fanns ett stort värde. Nu föll aktiekurserna snabbt och var till sist under belåningsgraden och nervösa kreditgivare började dra öronen åt sig. En bank sa upp lån på totalt 100-tals miljoner kronor, Backahill fick tio dagar på sig att betala tillbaka. Erik Paulsson och hans medarbetare arbetade dag och natt, både i Stockholm och i nordvästra Skåne, med att hitta en lösning för att få fram pengar utan att behöva sälja sina innehav.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Dessutom behövde man lugna övriga kreditgivare. Det var flera bankmöten om dagen. Allt sattes på sin spets när det var dags för ett avgörande möte med en annan bank där man också hade stora lån. Signalerna inför mötet var att det skulle bli tufft. Mötet ägde rum en novembermorgon i Backahills lokaler vid Nya Torg. Både lokala och regionala bankchefer fanns på plats samt en kreditchef från Stockholm. Alla var spända – förutom en person. Erik var trängd mot repen – men det är också då han är som bäst. I stället för att vika ner sig och ge upp så ställer han sig längst fram, jobbar hårdare än någon annan och tvekar inte att slänga in personliga panter också för att visa hur mycket han tror på det. – För Erik har det aldrig handlat om pengar eller de egna tillgångarna, säger Anders Jarl, vd i Wihlborgs 2005–2017. Under Lehman-krisen så var han mest bekymrad för de anställda, hur skulle det gå för medarbetarna om det gick åt skogen sa han till mig. Jag har aldrig upplevt Erik som girig, han har alltid låtit pengarna arbeta i bolagen. När mötet med bankens representanter inleddes så tog Erik kommandot direkt, han var väl förberedd och på en timme hade han visat på att Backahill hade pengar till löpande utgifter, räntor och amorteringar till dess att aktierna återhämtat sig. Om det fanns några tveksamheter kvar så undanröjde Erik dessa genom att skjuta till egna personliga säkerheter till Backahill-strukturen. – Enligt mig så räddade Erik Backahill den morgonen, säger Magnus Swärdh. Backahill fick behålla lånen men fick även ett löfte om ett nytt lån för att betala de uppsagda lånen i den andra banken. Med dessa löften var krisen undanröjd och arbetet med att samla hö till nästa affär kunde påbörjas. För även om Magnus lovade både sig själv och familjen Paulsson att inte hamna i en sådan situation igen så visste han att det skulle komma nya affärsidéer – och då handlade det om att kunna lösa det som Erik ville göra. Det dröjde bara fyra år efter Lehman-krisen innan det var dags igen – Erik Paulsson hade en ny sak på gång. Och åter behövde man kraftigt belåna aktierna, mycket nära gränsen till det tillåtna, för att kunna genomföra affären. Men den här gången var det en beräknad och mycket kortvarig risk. Utfallet skulle visa sig vara Backahills allra bästa affär genom tiderna – hittills.

100 ERIK PAULSSON - Superentreprenören

Ängelholms centrum.

Flygbild Ängelholm

” Jag hade lite hö på loftet.” Erik Paulsson

KAPITEL

KAPITALJAKT PÅ COCKTAILPARTY Ingen titelsponsor. Ingen arrangör. En anläggning som behövde rustas upp men kassakistan var tom efter ett magert 90-tal. Hösten 1999 tornade mörka moln upp sig över en av världens äldsta tennisturneringar, Swedish Open i Båstad. Erik Paulsson var bekymrad. Efter att något år tidigare ha lämnat gården i Killebäckstorp och flyttat in i en villa intill centercourten i centrala Båstad gick Erik nu runt på helgerna och såg hur glansen på den stolta sommaridyllen hade flagnat. Han brottades även med turneringens framtid som ordförande i Stiftelsen Båstadtennis som arrangerade Swedish Open och ägde tennisanläggningen och hotellet. Erik har aldrig undvikit en utmaning och började skissa på en djärv räddningsaktion som inte bara handlade om tennisturneringen utan han ville samtidigt lyfta Båstad och Bjäre som besöksmål till en helt ny nivå. – När Erik kom och sa att vi måste satsa och bygga ut så visste jag inte vad jag skulle tro, säger Lasse Henningsson, hotelloperatör och styrelseledamot i Stiftelsen Båstadtennis. – Vi var fattiga som kyrkråttor och hade stora lån som skulle betalas tillbaka.

Hotel Skansen – en populär samlingsplats i alla år.

Redan under 1800-talets andra halva etablerades Båstad som en populär badort på sommaren för överklassen från både södra Sverige och Danmark. Varmbadhuset nere vid hamnen stod klart 1847 och var den första av flera viktiga etableringar som gjorde Båstad ännu attraktivare. Dåvarande kronprinsen Gustav V Adolf var en av de som introducerade tennis i Sverige efter ett besök i England 1879.

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

103

Redan i slutet av 1800-talet roade sig badgästerna i Båstad med att spela tennis som en fritidsaktivitet. Första tennisbanan i Båstad invigdes i Badhusparken 1899. 1905 hade Ludvig Nobel, brorson till Alfred Nobel, efter ett besök fastnat för Båstad. Det var nu som utvecklingen från populär badort till landets tennismetropol inleddes. Ludvig Nobel investerade mycket och tog över flera av mötesplatserna som skapats för sommargästerna i Båstad. 1907 bildade han tillsammans med några andra Båstad Lawn Tennisklubb och anlade två cementbanor på platsen där dagens tennisstadion ligger. Fritidsnöjet förvandlades sakta till en sport och man började tävla. Båstadspelen blev en populär dubbelturnering som avgjordes på sommaren och redan då med internationellt inslag från Danmark och Norge. Intresset för turneringen ökade ännu mer efter att Ludvig Nobel lyckats locka den tennisintresserade kungen Gustav V Adolf till Båstad som 1930, 72 år gammal, debuterade som spelare i turneringen. Han ställde upp under namnet Mr G och arrangörerna förstod att ju längre monarken var kvar i turneringen desto större blev intresset. Man såg därför till att Mr G alltid fick spela med en bra partner. 1935 byttes cementbanorna ut mot grusbanor, det sägs att det gjordes efter att Mr G halkat på de våta banorna och fått ett skrubbsår. Kungen tävlade 15 somrar i rad i Båstad och den kungliga glansen gjorde att intresset ökade och även den svenska kändiseliten valde att åka till Båstad och skapade därmed extra glamour. Ludvig Nobel gick ur tiden 1946 och hade då lyckats etablera Båstad som landets tennismetropol.

Två tenniskungar i Båstad: Mr G på övre bilden och Björn Borg.

Två år efter Nobels bortgång tog Svenska Tennisförbundet, som bildades 1906, över turneringen som då fick internationell status. Det är många världsstjärnor som genom åren kommit till Båstad och spelat den med internationella mått mätt lilla turneringen men i en pittoresk och unik miljö. Efter Björn Borgs glansdagar på 70-talet följde det svenska tennisundret och under så gott som hela 1980-talet förgylldes startfältet av svenska världsstjärnor som gärna spelade ”hemma” i Båstad. Trots de stjärnspäckade startfälten så var det tufft ekonomiskt och Båstad kommun och Svenska Tennisförbundet vände sig i slutet av 80-talet till det lokala näringslivet och bad om hjälp. Det var traktens tre börsnoterade bolag Peab, Nolato och Lindab som fick frågan. Erik Paulsson och Krister Jorlén på Nolato tog via Stiftelsen Båstadtennis över ansvaret för Swedish Open och anläggningarna medan Thomas Andersson, Lindab, engagerade sig i den lokala tennisklubben och Drivan-området.

104 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Thomas Andersson har varit med Erik från starten i förvandlingen av hotell och tennisanläggning.

– Det var tufft i början, vi var helt nya i det här. Jorlén blev ordförande i stiftelsen första året innan Erik tog över ordförandeklubban. Det var mycket som behövde göras, minns Thomas Andersson. 1990-talet blev tufft, startfälten var tunnare och finanskrisen som drabbat Sverige fick följdverkningar även för turneringen. Genom att dra ner på omkostnaderna, bland annat ersattes avlönade funktionärer med volontärer, så tog man sig genom de akuta krisåren. Men nästa fara lurade runt hörnet, det Svenska Tennisförbundet hade fått ett erbjudande att sälja tävlingslicensen till utlandet. Erik åkte i väg för att träffa de utländska spekulanterna. Erik tyckte han blev illa behandlad och bestämde sig för att se till att Swedish Open skulle stanna i Båstad: – Jag hade lite hö på loftet, sa han. Stiftelsen fick också ett lån av Båstad kommun på fem miljoner kronor som var ränte- och amorteringsfritt i sex år. Det blev några tuffa år för den slimmade organisationen där alla i ledningen fick göra det mesta. Under tävlingen skulle området städas varje morgon innan grindarna öppnade igen – Erik var

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

105

Erik tillsammans med PR-Events Thomas Wallén och Christer Hult efter att Swedish Open utsetts till tourens bästa av spelarna.

med och hjälpte till och sprang fortare än någon annan från papperskorg till papperskorg. – Sen åt vi alltid frukost efteråt. Vi fick även hjälp av SEB som gav sin lokale bankchef Bengt Anderholm möjligheten att jobba med Drivan-anläggningen och administrationen runt Swedish Open vilket var värdefullt, berättar Thomas. Efter turneringen sommaren 1999 stod man inför en ny stor utmaning. Faciliteterna var gamla och slitna, hotellet var för litet, det fanns ingen titelsponsor och dessutom hoppade eventbolaget som arrangerat tävlingen de senaste åren av uppdraget. Tidningen Svensk Tennis skrev hösten 1999 att en av världens äldsta tennisturneringar saknade arrangör – artikeln lästes av göteborgarna Christer Hult och Thomas Wallén som året innan bildat arrangörsbolaget PR-Event. De tog en kontakt och åkte ner till Båstad för att presentera sig själva och sina idéer. Erik gillade vad han hörde och sa: ”Vi är överens grabbar, ni får ett år på er, ni måste visa en miljon i vinst, här är handen.” – Det var första gången jag träffade Erik och kom i kontakt med hans handslag, säger Christer Hult. Jag var lite nervös,

106 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

han var en framgångsrik entreprenör och affärsman. Första intrycket av honom var att han är hård men rättvis. När man väl kom innanför skinnet så såg man det stora hjärtat. Erik bryr sig om den lilla människan och hembygden. Sen hade han aldrig kommit så långt om han inte varit skicklig och bestämd. Christer och Thomas fick starta från noll: – Vi fick allt i knäet, det fanns noll kronor i sponsorintäkter och först så sent som i april, några månader innan tävlingen, fick vi klart med en titelsponsor, minns Christer Hult. Med en arrangör på plats så kunde Erik koncentrera sig på de stora utmaningarna som alltjämt fanns kvar för Stiftelsen Båstadtennis i sin roll som fastighetsägare. Både tennisanläggning och hotellbyggnaden, som uppfördes redan 1887 som ett sädesmagasin, behövde rustas upp och moderniseras. Det var det Wallenbergägda Grand Hotel i Stockholm som arrenderade och drev hotellverksamheten i Skansen-byggnaden där Lasse Henningsson ingick i den operativa hotelledningen på plats. – Kapaciteten på 50 rum var alldeles för liten, vi behövde kunna erbjuda både spelare och partners möjlighet att bo hos oss. Vi hade en viss erfarenhet av att driva hotell efter alla år i den svenska fjällvärlden så lite visste vi vad som behövde göras, berättar Erik. För Erik var hotelletappen bara början, i hans vision sträckte sig investeringarna långt utanför tennisbanornas baslinjer och hotellets populära nattklubb. Erik kontaktade arkitekten och Båstadbon Stellan Paulie som hjälpte till med att visualisera Eriks tankar och ta fram en

Första ombyggnaden startade hösten 2000.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

107

Tennisanläggningen och hotellet har genomgått stora förändringar.

helhetsplan för hela anläggningen. Investeringarna skulle ske i flera etapper. I den första etappen planerades för en utbyggnad av hotellet samt en totalrenovering av den gamla delen så att kapaciteten mer än fördubblades till 110 rum. Det var inget enkelt projekt. Erik ville ha hotellrum mot havet, konferenslokaler mot tennisbanan, spa och aktivitetslokaler. Den nya byggnadens tak skulle dessutom kläs med stolar vilket skulle ge en ny läktare med plats för 1 100 fler åskådare än vad som rymdes på gamla sjöläktaren i trä. – Jag tittade på anläggningen som var rätt nedgången och fick en vision i min hjärna, eller headoffice som jag kallar den, säger Erik och slår mot sitt huvud. För att förklara hur det nya rummet mellan hotellrum och läktare skulle läggas upp sa Erik till de involverade att ta en studieresa: – Jag bad dem att ta en tur med Finlandsbåtarna och ställa sig högst upp på loftgångarna och titta ner, så skulle det organiseras. Då fattade de. Kostnaden för första etappen budgeterades till 110 miljoner kronor. Hälften kunde man låna, hur skulle man få ihop resten undrade kretsen runt Erik:

108 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

– Vi får gå ut och ragga, blev Eriks korta men kärnfulla svar. Erik var övertygad om att det här var rätt väg att gå och som vanligt så visade han vägen och hur mycket han trodde på satsningen genom att teckna en stor aktiepost som förste man. Thomas Andersson blev nummer 2 på listan. Fastighetsbolaget Båstadtennis och Hotell AB bildades och köpte tennisanläggningen och hotellet av stiftelsen. Bollen var i rullning och Erik satte sin plan i verket under finalhelgen av 2000 års Swedish Open. PR-Events första turnering som arrangör blev en succé, veckan lockade rekordpublik och sponsorintäkterna ökade. Christer Hult och Thomas Wallén kunde presentera den där miljonen i vinst som var Eriks krav när de fick uppdraget. – Vi nådde 1 050 000 kronor. Men då tog vi inte ut någon lön första året, säger Christer Hult. Erik var entusiastisk och på den traditionella tennisgalan på lördagskvällen i den gamla gymnastikhallen bakom sjöläktaren klev Erik upp på scenen och förkunnade: ”Bröderna har fått ihop ekonomin, nu ska vi bygga hotell!” Bröderna, det var det Erik kallade PR-Events Hult och Wallén. Det gällde att smida medan järnet var varmt – att det var fest hindrade inte Erik. ”Det är aldrig förbjudet att göra affärer på fest” är ett av hans favorituttryck. Erik sprang runt bland borden på golvet och berättade om satsningen på ett nytt storhotell, han spelade mycket på känslor och fick den ene efter den andre att teckna aktieposter i det nybildade fastighetsbolaget. Erik antecknade noggrant varje namn och hur många aktieposter de tog med blyertspenna på en servett. De nya aktieägarna blev också viktiga ambassadörer för projektet. – Vi sprang hela sommaren på olika fester och tillställningar och raggade investerare. Mest var det Erik som sprang, han gav sig inte och vid sommarens slut hade vi fått ihop kapitalet, berättar Thomas Andersson.

Erik tillsammans med Lasse Henningsson.

Båstadtennis och Hotell AB bestod vid starten av ett 50-tal aktieägare som tog rygg på Erik Paulsson och investerade i upprustningen av hela tennis- och hotellanläggningen vid en tidpunkt när det inte såg så ljust ut. Fastighetsbolaget är ett bra exempel på Eriks förmåga att få andra att bli delaktiga i olika projekt och satsningar som han initierar. Det är inte alltid som slutresultatet varit glasklart för någon mer än Erik men han har en förmåga att på ett smittande och målande sätt beskriva och övertyga andra hur bra det kommer att bli – och oftast har han fått rätt.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

109

Tidspressen för den första etappen var tuff, bygget skulle vara klart till nästa års turnering och det fanns inga marginaler. Alla tillstånd var därför inte på plats när man startade arbetet med första etappen – Båstad kommun utdömde i efterhand 800 000 kronor i böter. När den första etappen var i full gång drabbades man på hösten av ett bakslag – Wallenbergs Grand Hotel hoppade av driften av hotellverksamheten. Erik var förbannad: ”Skamligt, vi har ju tagit i hand.” Lasse Henningsson lyckades få till ett möte mellan WMdatagrundaren Hans Mellström och Erik Paulsson. Erik berättade om projektet och Mellström lockades med in i hotellrörelsen med nödvändigt kapital. Eriks visioner gjorde att Mellström även tecknade en post i fastighetsbolaget. Även om Erik befann sig i Stockholm i veckorna höll han sig hela tiden uppdaterad och var väldigt engagerad i bygget och hade mycket tankar och idéer när han kom hem över helgerna. – Tidspressen var tuff, jag satt i princip bredvid arkitekterna som ritade efterhand och så gick vi ut till byggarna och berättade vad vi ville göra, berättar Lasse Henningsson som blev det nya hotellets vd och även delägare i hotellrörelsen.

Lasse Henningsson.

Lasse och Eriks relation var från början rent affärsmässig men utvecklades med tiden till en stark privat vänskap. Under en semesterresa till Sydafrika blev Lasse Henningsson varse om att Erik alltid hade jobbet med sig. Innan resan hade Lasse önskat pengar för att investera i en tillbyggnad av Skansens kök men Erik ville först veta om utbyggnaden skulle löna sig. En kväll skulle de ut och äta på en restaurang i Camps Bay tillsammans med sina fruar. Sällskapet tappade bort Erik och efter en stund började man leta efter honom. Han kom ut från restaurangens kök, kallade till sig Lasse och tog med Hotel Skansens chef in i köket och sa till honom: ”Kom med här och lär dig lite. Titta vad detta lilla kök kan producera till en restaurang med 150 sittplatser. Du har ett kök som redan är åtta gånger större och vill att vi ska bygga ut på Skansen. Ni får åka ner här och lära er i stället för att du ska få ett nytt kök.” Lasse Henningsson skrattar när han berättar episoden: – Detta är så typiskt Erik, alltid påkopplad. Hans engelska är bristfällig men han hittade ett sätt att prata med kockarna och skapa en relation. När vi gick stod hela köket och sa ”goodbye Erik, come back soon”, berättar Lasse Henningsson. Den stora hotellutbyggnaden i Båstad blev klar i tid och 2001 års turnering kunde genomföras som planerat, nu med utökad

110 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Serena Williams deltagande i Båstad blev en fullträff.

publikkapacitet och ett högklassigt hotell som kunde hysa både spelare och fler sponsorer. PR-Event med Christer Hult och Tomas Wallén fortsatte som arrangörer, Erik hade ännu en gång hittat rätt personer för uppgiften. Hult och Wallén förvaltade arvet av den traditionsfyllda turneringen på bästa sätt. De båda utvecklade Swedish Open till ett evenemang där tennisen fortfarande stod i centrum men samtidigt utökades utbudet till bortom tennisstadion som attraherade en bredare publik. Spelare, publik, sponsorer och även media lämnade ofta Båstad med positiva känslor efter turneringarna. 2002 röstades Swedish Open för första gången fram av spelarna till den bästa turneringen i sin klass. Ett pris som tävlingen fick ytterligare tio år på rad! – När vi fick utnämnandet första gången så var det ett kvitto på att vi gjorde rätt, säger Christer Hult. Vi har en fantastisk tennisanläggning. Det vi har som ingen annan har är närheten till allt: banan, hotellet, stranden, nöjeslivet, hamnen och shopping – allt finns inom gångavstånd. Sen tar vi hand om våra gäster på bästa sätt och har en riktigt familjär stämning. Vi behandlar alla lika, oavsett om du är en världsstjärna eller är nummer 150 på rankingen. Det är helt i Eriks anda.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

111

Erik hjälper till att dra grusbanan på centercourten.

Christer Hult.

Samtidigt som mycket av Eriks företagande handlat om att ha koll på finanserna så har djärvheten och modet i hans entreprenörsådra varit betydelsefullt för resan han gjort med sina företag och verksamheter. Erik har aldrig haft några problem att satsa högt – ibland har han inte kunnat räkna hem investeringen direkt – men då har Erik haft ett mer långsiktigt mål. Det var så han resonerade när en av världens bästa damspelare genom tiderna, dåvarande världsettan Serena Williams, lockades till Båstad 2013 för att ställa upp i damveckan. Damturneringen hade återvänt till Båstad 2009 efter att ha varit borta i många år men hade svårt att lyfta. Det behövdes en extraordinär åtgärd – Serena Williams var svaret. 2013 öppnades möjligheten att få den amerikanska världsstjärnan till damtävlingen i Båstad. – Vi pratar i princip med alla toppspelare och deras agenter på touren varje år och berättar om oss och ibland får man napp. Som den här gången, hon hade hört talas om Båstad och hade öppnat för att delta i tävlingar hon tidigare inte spelat, berättar Christer Hult.

112 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Andra etappen av tennisstadions ombyggnad startade 2006.

Det är dock inte gratis att få en världsstjärna att ställa upp. Prislappen för att Serena skulle tävla i Båstad var tre miljoner kronor. ”Det var inte så farligt, det gör vi”, sa Erik på mötet när beslutet togs. Investeringen delades mellan Erik, hotellrörelsen och tennisarrangören – alla skulle få en uppsida av att världens bästa kvinnliga tennisspelare kom till Båstad resonerade Erik. Veckan blev en succé, läktarna var fyllda från tisdagen i damveckan och Serena vann hela turneringen. En av tidernas bästa tennisspelare trivdes så bra i Båstad att hon kom tillbaka två år senare men var då dessvärre skadad och kunde inte fullfölja turneringen. Mötet när Erik sa ja till att ta Serena Williams till Båstad ägde rum i mytomspunna ”Eriks hörna”. Erik hade fullt upp med möten under helgerna hemma i Båstad. När nya Hotel Skansen stod klart under 2001 hittade Erik en plats där han kunde ha sina möten. Det handlade inte om ett avskilt mötesrum i den nya konferensanläggningen – i stället valde han ett hörn intill entrédörren till restaurang Sand. Han ville ha en plats där han

Erik engagerade sig även i upprustningen av Båstad hamn.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

113

Sommaren 2007, 100 år efter att Ludvig Nobel anlagt de första banorna, invigdes den nya tennisstadion i Båstad.

kunde se ut samtidigt som han var lätt att hitta. Här skapades Eriks hörna. Helgerna fylldes med möten från morgon till sen eftermiddag i Eriks hörna. Det fanns fyra stolar vid det runda träbordet när dagen började men under dagen sköts det till betydligt fler. Erik stortrivdes, han gjorde affärer, han nätverkade, hade möten med kommunens representanter och såg till att folk kom i kontakt med varandra. Det blev många koppar kaffe – och räckte inte dagen till så kunde Erik bjuda hem extra gäster till middagen på kvällen hemma i villan strax intill. Hustru Gunilla var beredd på att antalet gäster runt middagsbordet kunde förändras under dagen. Eriks visioner sträckte sig även utanför tennisområdet, tävlingen lockade nu stora åskådarskaror varje år: – Jag drömde om att ha lika mycket folk utanför tennisstadions grindar som innanför, berättar Erik. Eriks blickar drogs mot hamnområdet som var en dålig affär för Båstad kommun men Erik såg en outnyttjad potential. Ett

114 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

bolag bildades, Båstad Hamn AB, och med Erik som drivande fick han med sig en rad investerare och skrev ett flerårigt arrendeavtal med Båstad kommun. Därefter inleddes upprustningen av hamnområdet – i dag är Båstad Hamn ett populärt besöksmål även för de som inte har båt. Investeringarna och upprustningen av tennisområdet fortsatte i oförtruten takt i olika etapper och storlek. Efter 2006 års turnering var det dags för ett nytt stort steg i Eriks stora plan för området. Nu handlade det om centercourten, den stora landläktaren och övriga gamla byggnader på området som skulle rivas och ersättas med nytt. Precis som 2000 var tidsschemat pressat för Peab – allt skulle vara klart till nästa sommar. Inget fick gå fel och Erik drev på och hjälpte till att undanröja små som stora hinder så att byggstarten inte försenades. Det var ett jätteprojekt men allt blev klart i tid. Sommaren 2007, 100 år efter att Ludvig Nobel anlagt de första cementbanorna, stod en helt ny tennisanläggning klar av absolut högsta klass tillsammans med fler hotellrum, nya boendeformer samt nya konferens- och mötesytor. Det tog sju år att förvandla tennisanläggning och hotell och därmed skapa de bästa förutsättningarna för arrangörerna att driva och utveckla Swedish Open vidare. Numera behöver man heller inte vara orolig över att tävlingen ska försvinna från orten. Licensen för tävlingen har vandrat runt sedan förbundet sålde sin del 2004 men sedan 2018 är det Båstadtennis och Hotell AB, som Backahill är

Tennisbanorna i Båstad i början av 1900-talet.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

115

Kallbadhuset i Båstad stod klart 2009 och har ökat attraktiviteten ytterligare.

116 ERIK PAULSSON - Superentreprenören

störst ägare i, som har den i sin ägo efter att ha köpt den av det franska eventbolaget Lagardère. – Erik har betytt oerhört mycket för svensk tennis, inte minst ur ett Båstadperspektiv. Han har varit smart och delat investeringar och risker med andra. Han skapade en vi-känsla och det är många som haft fördel av att gå med i hans projekt, säger Stefan Dahlbo som var ordförande i Svenska Tennisförbundet under en rad år från 2007. Stefan Dahlbo är i dag vd i fastighetsbolaget Fabege sedan 2019 och har jobbat inom den svenska finansvärlden sedan 1980-talet och varit delaktig i flera stora affärer med Erik Paulsson och även haft styrelseuppdrag i bolag Erik kontrollerat. – Erik har alltid haft mycket energi. Hans storhet är att han gör svåra saker enkelt och förståeligt, han är logisk, säger Stefan. Erik har fortsatt att investera i Båstad. 2009 invigdes det nya kallbadhuset som ligger längst ut på den 60 meter långa träbryggan. Inför projektet var man orolig över att det kunde vara svårt att få tillstånd att bygga. Erik tog tjuren vid hornen direkt: – Det är Sjöfartsverket som styr över sådana här ärenden så jag tog ett möte med dem i Stockholm och berättade om planerna, berättar Erik. De undrade när jag ville ha tillståndet och jag svarade så fort som möjligt. Vi fick tillståndet efter några dagar. Erik har aldrig varit rädd för att prata med okänt folk – kanske kan det dyka upp en möjlighet. Så när han för första gången provade det nybyggda Kallbadhuset så slutade det med att han sålde konferenspaket utan att egentligen veta vad de innehöll. I Kallbadhusets bastu satt en dansk hotellgäst som Erik började språka med. Det visade sig att den danske mannen var chef på ett stort bolag i Danmark. Under samtalet övertygade Erik sin nyfunne danske vän om hur viktigt det är att hålla ihop gruppen och sålde in en konferens med övernattning för 100 personer på hotell Skansen till det danska bolaget. Utvecklingen av tennisanläggningen och hotellet har fått stora effekter på hela Båstad. Från att ha varit en ort som blommade upp under en handfull sommarveckor med tennis i fokus förvandlades Båstad till ett attraktivt besöksmål året runt. – På 90-talet levde bara butikerna i Båstad på sommaren. Nu lockar hotellen besökare året om vilket alla har glädje av, säger Erik. Allt startade med att Erik Paulsson raggade investerare på partyn sommaren 2000 med en blyertspenna och servett.

” Kan jag hjälpa någon med att öppna en dörr så gör jag det gärna.” Erik Paulsson

KAPITEL

VISIONER BLIR VERKLIGHET Många som träffat Erik Paulsson har imponerats av hans förmåga att se längre än andra. Han är en visionär som kan måla upp bilder av projekt på ett medryckande och övertygande sätt som gör honom till den framgångsrika entreprenör och affärsman han blivit. Så här svarar Erik själv på frågan vad som är hemligheten bakom framgångarna: – Att vara entreprenör innebär för mig att man måste vara modig, orka jobba mycket och ha en livlig fantasi för att kunna få ihop allting. Just hans fantasi eller förmågan att kunna tänka utanför boxen har hjälpt honom många gånger förbi stora utmaningar. – Erik har ett annat mindset. Om han inte blivit den han är så hade han gjort succé som barnboksförfattare. Han har en makalös fantasi och är väldigt inspirerande och övertygande att lyssna på, säger Maria Paulsson, svärdotter till Erik. När Erik tog sig an det anrika Hotel Riviera vid sandstranden i Båstads utkant så tänkte han verkligen utanför boxen och hade han inte varit så envis så hade hans planer aldrig blivit verklighet. Riviera var ett av Sveriges första badortshotell när det invigdes 1932 och var under lång tid ett populärt besöksmål där många välkända artister som till exempel Evert Taube och Povel Ramel uppträdde. Nu hade stället förfallit men Erik Paulsson, som i mer än ett decennium hade investerat tid och kapital för att rusta upp tennisanläggning, hotell och hamn, såg ett värde i den gamla pärlan som ingen annan såg. Tillsammans med några andra

Villa Abelin i Norrvikens trädgårdar.

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

119

Ingen trodde på Eriks planer för Hotel Riviera.

personer köpte han Riviera 2013. Erik hade såklart redan en idé på vad han ville göra – det handlade om en total renovering av de gamla faciliteterna samt att bygga till och utöka med en hotelldel. Erik såg framför sig en anläggning med totalt 150 lägenheter och sviter där hotellet förfogade över 100 och de övriga 50 skulle säljas som andelslägenheter. De som köpte lägenheterna skulle få tillgång till sin bostad ett visst antal veckor om året och sen låta hotellet hyra ut dem resten av året. När Erik presenterade sina tankar så möttes han av motstånd på alla fronter: medarbetare, kommun och folk i hotellbranschen. – Det fanns till viss del på andra ställen men inget liknade det som Erik ville göra här. Vi brukar lita på Erik men den här gången trodde vi inte på det, vi såg inte det Erik såg och fick inte ihop upplägget till att börja med, berättar Magnus Swärdh. Erik gav sig dock inte, man skruvade på konceptet, kommunen övertygades om att de privata lägenheterna skulle ha gäster inte bara på sommaren och till sist kunde projektet sjösättas.

120 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

De 50 lägenheterna såldes och 2016 kunde nya Hotel Riviera Strand öppna och tillföra Båstad 600 hotellbäddar. Konceptet blev en succé från start. – Det här var absolut Eriks idé. Han såg något som vi andra inte såg, säger Lasse Henningsson som redan drev Hotel Skansen och nu fick ett systerhotell några kilometer bort. Under Lasse Henningssons ledning blev hotellen hela bygdens angelägenhet. Många nya arbetstillfällen skapades och arrangemang av olika slag besöktes även av Båstadborna. Sen tidigare drev man även Torekov Hotell och förutom hotellens restauranger ingick även nöjesstället Pepes Bodega och restaurang Papas i Båstad hamn i koncernen. 2017 samlades allt detta i en ny koncern, GRAM Hotels och efter att ha köpt Lasse Henningssons andel 2020 ändrades namnet till GRAM Group som är helägt av Backahill och utgör en betydelsefull del i destinationsutvecklingsarbetet.

Pepes – ett klassiskt nöjesställe.

Erik Paulsson älskar utmaningar och det bästa någon kunde säga till honom är att ”det går inte”. Han gillar att göra det omöjliga möjligt. Så när de som drev Norrvikens trädgårdar till sist gav upp efter många tuffa år så var det inte speciellt överraskande att Erik ville ta sig an den 14 hektar stora trädgårdsanläggningen som var rejält nedgången och som varit en ständig förlustkälla för bland annat kommunen sedan mitten av 70-talet. Men Erik mötte stort motstånd, även hans egen familj var tveksam: – Anläggningen var körd i botten och pappa ville ta över och rädda den och göra den till en plats för Bjäreborna. Men det var känsligt och vi sa till honom att låta bli. Ingen i familjen ville att han skulle göra det men han gjorde det ändå. Det hade kanske varit bättre om vi sagt tvärtom, berättar Sara Karlsson. Den 14 hektar stora trädgårdsanläggningen skapades av Rudolf Abelin mellan 1906 och 1920 och var under många år ett populärt besöksmål med sina många stilträdgårdar i olika rum i den kuperade terrängen mellan åsen och Kattegatt. Under många år brottades anläggningen med allt större ekonomiska problem och hade svårt att upprätthålla den standard som lockat upp till 125 000 besökare årligen – nu var besöksantalen låga och anläggningen konkursfärdig. Erik Paulsson kunde låtit det vara men ville rädda trädgårdsoasen. Redan 2011 blev det offentligt att Erik ville ta över anläggningen men han möttes av stort motstånd och misstänksamhet från bland annat ett sällskap som kallade sig Norrvikens vänner.

Rudolf Abelin – Norrvikens grundare.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

121

Ljusspel vid Norrvikens trädgårdar.

Erik presenterar sina planer för Norrvikens trädgårdar efter köpet 2013.

Erikshus är en av många faciliteter som varsamt byggts om.

124 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Debatten var stundtals hätsk och Erik fick motta både anklagelser och hot. – Det var en infekterad strid, säger Bosse Nilsson. Bosse flyttade till Båstad 1997 med sin familj och kom därefter i kontakt med Erik. Bosse fascinerades av Eriks visioner och blev involverad i flera av de projekt som Erik var delaktig i, bland annat då Norrvikens trädgårdar. Motståndarna till att Erik skulle ta över anläggningen var rädda att Norrviken skulle exploateras och inte göras tillgänglig för vanligt folk. Erik tog illa vid sig men försökte möta kritikerna och berätta om sina planer: – Jag såg hur anläggningen hade tappat och ville hjälpa till att bygga upp den igen så att den kunde återfå sin forna glans och bli något bra för bygden, säger Erik. Det blev aldrig någon affär under hösten 2012, tiden rann ut och ägarna lämnade in sin konkursansökan för Norrvikens trädgårdar den 1 januari 2013. Oron över vad som skulle hända med anläggningen var stor. Man vände sig åter till Erik och i februari köpte en grupp personer med Erik i spetsen Norrvikens trädgårdar. En plan togs fram över hur parken skulle återfå sin ställning som ett populärt besöksmål, det handlade om att gå varsamt fram, bevara och lyfta fram det gamla, byggnaderna behövde renoveras och hela parkens miljö var eftersatt. Under flera år togs det inte någon entré eftersom Erik ville ge tillbaka till lokalbefolkningen och låta dem ta del av pärlan under tiden som den fick en nödvändig översyn. En av personerna som var med och köpte Norrviken var Carsten Johansen som under flera år fungerade som operativ chef på anläggningen samtidigt som Eriks dotter Sara Karlsson engagerade sig och successivt fick ett allt större ansvar. Tillsammans med engagerade medarbetare har man förverkligat visionerna steg för steg. Samtidigt som parkens botaniska mångfald successivt blomstrat upp så har byggnaderna varsamt renoverats och byggts om efterhand, i juni 2015 invigdes Villa Abelin, Victoriahuset blev klart 2018, Erikshus 2020 och året efter byggdes entrén om samtidigt som butiken kunde hysas in där. Resultatet har varit över allas förväntan, Sara delar sin pappas sinne för detaljer och ordning och reda och besöksantalet på årsbasis är nu tillbaka på samma fina nivåer som under storhetstiden. Även miljön utanför parkens entré har förändrats och utvecklats. Bland annat uppfördes och invigdes ett nytt kulturcenter under hösten 2021. Kulturhuset Ravinen gjordes möjligt genom att mark donerats av Erik och Mats Paulsson genom sina

Mats Paulsson, Gustav Kraitz och Erik Paulsson tar första spadtaget till Kulturhuset Ravinen.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

125

respektive bolag. I kulturhuset har bland annat Eriks mångårige vän, konstnären Gustav Kraitz, en samling verk utställda i Kraitzrummet. De kritiska rösterna har tystnat då man sett att Erik menat allvar i ambitionen att bevara svensk trädgårdshistoria samtidigt som Norrvikens trädgårdar återfått sin lyster och elegans. I visionen om Norrvikens trädgårdar så skulle det även byggas ett hotell och en entreprenörsby i anslutning till parken. För Erik har det alltid varit viktigt att erbjuda unga entreprenörer hjälp och vägledning i starten av sina karriärer. Därför delas det årligen sedan 2010 ut Erik Paulssons entreprenörpris. Två pristagare får dela på 100 000 kronor och priset delas ut i samband med Båstad Näringslivsfest respektive Företagardagarna i Ängelholm. Grundtanken med priset är att stimulera entreprenörer i uppstartsfasen och hjälpa dem att göra något som de annars inte kan göra. – Jag har funderat mycket på vad jag hade behövt hjälp med när jag var 18 år och startade min resa. Det var kapital och kontakter. Kan jag hjälpa någon med att öppna en dörr så gör jag det gärna, förklarar Erik. Pristagarna har bland annat fått träffa och prata med Erik samtidigt som Erik berättat om sin resa. – Erik älskar att träffa kandidaterna, säger Bosse Nilsson som var med och skapade entreprenörpriset ihop med Erik. Flera av investeringarna som gjorts i hembygden har varit lika mycket med hjärtat som med hjärnan och utifrån sett har alla kanske inte verkat ekonomiskt försvarbara. Men Erik har haft en vision på lång sikt och sett helheten. I dag bildar tennisanläggning, hotell, restauranger, hamnen och Norrvikens trädgårdar tillsammans ett elegant destinationspussel som alla i bygden, inte bara Erik, har glädje av.

Kulturhuset Ravinen vid Norrvikens trädgårdar invigdes hösten 2021.

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

127

”Jag har varit företagare i mer än 50 år och bara gjort mig skyldig till några parkeringsböter och någon fortkörning.” Erik Paulsson

KAPITEL

SOPTIPP FÖRVANDLAS TILL ARENASTADEN När det svenska herrlandslaget i fotboll spelade sin invigningsmatch på nya nationalarenan Friends Arena den 14 november 2012 var Erik Paulsson en av de inbjudna hedersgästerna. Tillsammans med 50 000 andra åskådare fick Erik se Zlatan Ibrahimovic göra samtliga fyra svenska mål i segermatchen mot England med 4–2 där den fjärde och sista fullträffen, en cykelspark från cirka 25 meter, utsågs till Årets snyggaste mål av FIFA. Matchen var en fin avslutning på den första etappen i Eriks vision att omvandla ett slitet industriområde till en populär och modern stadsdel. Men vägen dit var lång, krokig och där Erik under en period fick kämpa för sin heder. Dalvägens industriområde var i början av 2000-talet ett slitet och nedgånget område intill spårområdet vid Solna pendeltågstation. Området var okänt för de flesta Solnabor och ingen plats man besökte om man inte behövde. Det var fler hyresgäster som flyttade ut än in i området. En fastighetsaktör kallade industriområdet för en soptipp. En av fastighetsägarna i området var Fabege, bolaget som återuppstått efter att Erik Paulsson delat av Stockholmsinnehavet från Wihlborgs 2005. Erik var vd och storägare i Fabege och han var bekymrad över områdets status. – Vi behövde göra något bra av det här området. Företag flyttar till kvalitet, säger Erik. Vid samma tid pågick en febril jakt efter en ny plats för en nationalarena i fotboll. Gamla Råsunda, som invigdes 1937 och byggdes ut inför fotbolls-VM 1958, var slitet och det bedömdes

Zlatans klassiska mål på Friends 2012.

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

129

Presskonferens om den nya nationalarenan i Solna med Erik Paulsson, Rolf Lydahl, Jernhusen, Lars-Erik Salminen, Solna stad och Lars-Åke Lagrell, ordförande i Svenska fotbollförbundet.

omöjligt att renovera. Svenska fotbollförbundet trivdes i Solna och ville gärna stanna även om man uppvaktades av grannkommunen Stockholm. Solna stad ville också gärna behålla sin stolthet, fotbollslandslaget, och gjorde allt för att hitta en lösning. En god entreprenör har stora öron. Det är inte alltid som idén varit Eriks från första början men han har alltid varit lyhörd, snabbtänkt och haft modet att göra saker. Efter en inspektionsrunda bland däckfirmor, skrotlager och andra mindre verksamheter i det nedgångna industriområdet mellan Solna station och Råstasjön började planerna på att bygga en ny nationalarena att ta form. Erik och Christian Hermelin, som jobbat med Erik i flera fastighetsbolag sedan mitten av 90-talet och nu arbetade nära Erik i Fabege, såg också att här fanns bättre utrymme för annan exploatering än vid de andra alternativen som Solna stad och förbundet kikat på. Solna stad, som började bli desperat i att hitta en ny plats, gillade idén och diskussionerna tog snabbt fart. Samtidigt inleddes förhandlingar med den stora markägaren i området, Jernhusen, om att köpa marken.

130 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

I samband med den stora fastighetsmässan Mipim i Cannes i mars 2006 spikades de sista detaljerna, representanter från Solna stad, Fabege, Jernhusen och Peab tog i hand på att den nya nationalarenan skulle byggas i Dalvägens industriområde. På väg hem från fastighetsmässan avled Solnas starke man, det moderata kommunalrådet Anders Gustâv, på Frankfurts flygplats av en hjärtinfarkt. Arenabeslutet blev hans sista politiska beslut. Den 1 april 2006, några veckor efter den inofficiella överenskommelsen i Frankrike, offentliggjordes nyheten om bygget av en ny nationalarena i Dalvägens industriområde. Partners i projektet var Fabege, Solna stad, Jernhusen och Peab som bildade Råsta Holding AB. Den nya arenan skulle bli en av de mest moderna eventarenorna i världen med öppningsbart tak. Publikkapaciteten var 50 000 sittplatser vid fotbollsmatcher och upp till 65 000 åskådare på konserter. Råsta Holding köpte markområdet och skulle därefter exploatera området och sälja byggrätter. Dessutom bildade ägarna till Råsta Holding tillsammans med Svenska fotbollförbundet ett arenabolag som skulle äga och driva själva arenan. Även om Erik aldrig varit någon idrottsnörd så var han glad över att medverka till att hitta en ny plats för svensk fotbolls nationalarena. Arenan skulle hjälpa Erik i arbetet med visionen om att förvandla det okända industriområdet till en ny levande stadsdel. I Eriks vision var arenan bara en första etapp, han planerade även för köpcentrum, hotell, arbetsplatser och bostäder på området. – Nationalarenan lockar besökare, det skapar en kunskap om platsen och attraktivitet för området, förklarar Erik. Tidigt i planeringsstadiet fanns tankar på att den nya arenan skulle byggas ovanpå spårområdet men av bland annat säkerhetsskäl blev det inte verklighet. Efter drygt tre år av planering, projektering och stora investeringar i infrastruktur så tog kronprinsessan Victoria äntligen första spadtaget den 7 december 2009. På plats var bland annat även Erik Paulsson, fotbollsförbundets Lars-Åke Lagrell och Swedbanks chef Mikael Wolf som köpt namnrättigheten. Innan arenan stod klar gav Swedbank i mars 2012 bort namnrätten till organisationen Stiftelsen Friends. Banken hade i många år engagerat sig i Friends arbete mot mobbning i skolor, idrott och andra ungdomsverksamheter och därför bytte arenan namn från Swedbank Arena till Friends Arena. Spadtaget var ett viktigt steg – men Erik hade inte tid att fira. Som vanligt var han redan vidare på nästa etapp. Området

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

131

Christian Hermelin i Dalvägens industriområde. (Faksimil Fastighetsvärlden)

behövde ett köpcentrum, det var viktigt att etablera handel i området för de planerade bostäderna och kontorslokalerna. Våren 2007 började planeringen, från början hade man skissat på ett köpcentrum om 25 000 kvadratmeter. När idén testades på fransk-nederländska köpcentrumjätten UnibailRodamco blev det nobben – de tyckte det var för litet. Ett nytt förslag togs fram, fyra gånger så stort. Det nya förslaget rymde över 200 butiker i tre plan och skulle bli störst i Norden. För att bygga så stort krävdes det en del justeringar i planerna för Arenastaden i övrigt, bland annat fick nationalarenan flyttas 17 meter. I mars 2008 presenterades planerna på att bygga ett nytt köpcentrum med namnet Mall of Scandinavia som skulle stå klart 2012. I Fabege jublade man över de nya handelsplanerna. Men i september samma år slog Lehman-kraschen till, i Frankrike och Nederländerna som var Unibail-Rodamcos hemmaplan var följderna värre än i Sverige och projektet i Solna prioriterades ner. Åren gick och inget hände med Mall of Scandinavia, intentionsavtalet löpte ut och många började tvivla på att det skulle bli av. Men Erik Paulsson gav sig inte – trots att hans franska var bristfällig hade han inga problem att kontakta

132 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Solna Arenastad med bland annat Friends i förgrunden.

Unibail-Rodamco och ha möten. Efter långa och komplicerade förhandlingar kom man till sist överens om villkoren och två dagar innan julafton 2011 undertecknades avtalet. – Att Mall of Scandinavia blev av är helt Eriks förtjänst, han gav sig inte, säger Christian Hermelin som tog över som vd i Fabege efter Erik 2007. Hans genomförandekraft är otrolig, har han bestämt sig så gör han det. Fabege hade enligt den ursprungliga uppgörelsen kring Arenastaden rätten att förvärva de kommersiella byggrätterna medan Peab hade rätt att förvärva bostadsbyggrätter. Erik var drivande i Fabeges arbete med att locka företag och verksamheter till området där den nya nationalarenan skulle byggas. För att få visa på områdets attraktivitet så bestämde Erik att Fabeges huvudkontor skulle flyttas till Arenastaden även om det egentligen var en enda stor byggarbetsplats. Eriks beslutsamhet och outtröttliga energi i arbetet med att locka kommersiella hyresgäster gav resultat. Redan 2009 tecknade Vattenfall kontrakt med Fabege om kontorslokaler på 43 000 kvadratmeter i området – detta var långt innan det fanns något besked om att till exempel Mall of Scandinavia skulle byggas.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

133

– Erik var inte klok, han for runt som en guttaperka. Det är hans förtjänst att vi fick dit Vattenfall, säger Olle Knaust och skrattar vid minnet. Erik älskade utmaningen med att förvandla det nedgångna och bortglömda området till något attraktivt och populärt. På hans kontor fanns en 3D-modell av bland annat arenan med skjutbart tak som han gärna visade för alla besökare. Flera gånger sa han att ”det här projektet är ett av de mest spännande under mitt affärsliv”.

Kronprinsessan Victoria tar första spadtaget till nya nationalarenan. Erik Paulsson och Michael Wolf, Swedbank.

Mitt i den intensiva exploateringsfasen kom nyheten att Erik tillsammans med fem andra personer misstänktes för mutbrott i samband med bygget av den nya nationalarenan för fotboll. Onsdagen den 8 juni 2011 väckte chefsåklagaren Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption åtal mot sex personer som på ett eller annat sätt var knutna till bygget av den nya nationalarenan. En av de åtalade var Erik som åtalades för grov bestickning, ett brott som om han fälldes kunde ge upp till sex års fängelse. Det påstådda brottet skulle ha skett i samband med tennisveckan i Båstad 2007. Vid ett möte över en kopp kaffe åtog Solnas stadsdelsdirektör Sune Reinhold sig att utföra vissa konsultuppdrag åt Råsta Administration AB som skötte projekteringen av fotbollsarenan. Råstabolaget ägdes gemensamt av bland annat Fabege, Peab och Solna stad och betalade ut ersättning enligt överenskommelsen för utförda konsulttjänster under några års tid. Sune Reinholds arbetsgivare, Solna stad, var delägare i Råstabolaget och Lars-Erik Salminen, kommunstyrelsens ordförande, var med på mötet där man kom överens om ersättningen. Men eftersom Reinhold rent formellt inte informerat sin arbetsgivare om extrajobbet och det saknades ett skriftligt konsultavtal ansåg åklagaren att uppgörelsen var olaglig. – Det här var högst olyckligt, ingen hade för avsikt att muta någon. Tjänstemannen skulle få ersättning för utfört arbete eftersom det inte ingick i hans vanliga arbete, säger Jan Litborn som varit med under hela projekt Arenastaden. Erik ansåg sig vara oskyldig, att anlita folk med expertkunskap och betala ut ersättning för deras utförda arbete var vanligt vid projekt av den här storleken: – Alla var överens om att han skulle ersättas för sitt arbete. Han var upprörd och ledsen över att anklagas för att göra något olagligt: – Jag har varit företagare i mer än 50 år och bara gjort mig

134 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik Paulsson på väg in i rättssalen tillsammans med sin advokat, Leif Gustafson.

skyldig till några parkeringsböter och någon fortkörning. Viktigast för mig har alltid varit att det ska vara ordning och reda. Åtalet väckte stort intresse, inte minst i media. Anklagelserna påverkade Erik som var sårad men han lät inte detta påverka det vanliga arbetet. Han jobbade på i samma höga tempo, förutom exploateringen av Arenastaden och en rad tunga styrelseuppdrag i börsnoterade bolag så var hans familjebolag Backahill mitt i ett expansivt skede på hemmaplan. Den 11 maj 2012 friades Erik och fyra andra medåtalade av Solna tingsrätt. Endast kommuntjänstemannen fälldes och dömdes för mutbrott. Ett bakslag för chefsåklagare Johansson som yrkat på fängelsestraff på minst ett år för bland annat Erik. ”Jag är glad och lättad. Rätten ska ha sin gång, men klokheten vinner”, var Eriks kommentar efter att ha blivit friad i tingsrätten. Åklagaren gav sig inte utan överklagade till hovrätten. Det blev åter igen en lång väntan med mutanklagelser riktade mot Erik då det dröjde drygt ett år innan förhandlingarna startade i hovrätten. I väntan på utslaget drabbades Erik av en stor tragisk livshändelse – hans hustru och livspartner Gunilla avled i oktober 2013 efter en tids sjukdom. Erik tog det hårt och föredrog att jobba ännu hårdare i Stockholm än att vara ensam hemma i villan i Båstad och där påminnas om att Gunilla inte längre fanns vid hans sida.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

135

Arenastaden i skymning 2022.

136 ERIK PAULSSON - Superentreprenören

Dottern Sara med familj åkte upp till Stockholm för att stötta sin far och under en promenad på Biblioteksgatan några dagar efter Gunillas bortgång fick Erik plötsligt ett telefonsamtal – han lyssnade uppmärksamt, tackade och la på, vände sig mot Sara och sa: ”Jag är frikänd.” Även Svea hovrätt friade entreprenören och en av de tunga bördorna i en svår och tuff tid kunde lyftas av Eriks axlar. Under 2016 köpte Eriks fastighetsbolag Fabege ut Solna stad, Peab och Jernhusen ur Arenabolaget som äger och driver Friends Arena. Efter affären ägde Fabege två tredjedelar av arenan medan resten ägdes av Svenska fotbollförbundet. Erik såg nya affärsmöjligheter öppna sig i samarbetet med förbundet om Friends Arena. Inför fotbolls-EM i Frankrike sommaren 2016 valde herrlandslaget med Zlatan i spetsen att ladda upp en vecka i Båstad och bo på hotell Skansen. Hotellchef Lasse Henningsson var glad över de namnkunniga gästerna men orolig över att det inte fanns någon bra gräsplan för fotbollsstjärnorna att träna på. Erik menade på att det är bara att lösa och lösningen blev att rusta upp Örebäcksvallens plan för en dryg miljon kronor. Lasse undrade försiktigt om man behövde skriva något avtal men Erik svarade snabbt: – Det behövs inga avtal så länge vi levererar och är duktiga, då kommer de tillbaka. Och det fick Erik rätt i, de svenska dam- och herrlandslagen i fotboll har återvänt till Båstad för att ladda upp inför olika mästerskap sedan 2016 vilket skapat stor uppståndelse och publicitet för hela orten. Friends Arena invigdes hösten 2012 och samma år togs första spadtaget till det stora köpcentrumet Mall of Scandinavia som öppnade tre år senare – drygt sju år efter att de första planerna presenterats. Under 2013 invigdes även det 25 våningar höga Quality Hotel Friends intill Friends Arena. Flera stora företag som Svenska Spel, Telia, SEB, Siemens och Ica har precis som Vattenfall valt att etablera sig i området. I dag är Arenastaden i Solna ett av regionens mest besökta områden och en mycket populär plats för företag att etablera sig på. Förutom Friends Arena, Nordens största köpcentrum och flera hotell finns det plats för upp emot 30 000 arbetsplatser och 2 000 bostäder – en rejäl kontrast till det område som Erik Paulsson vandrade runt i 2005. Erik Paulsson var inte ensam på den här resan men utan hans entreprenörskap, mod och uthållighet hade Arenastaden inte funnits i dag – det är alla överens om.

” Jag är inte långsint men jag glömmer aldrig.” Erik Paulsson

KAPITEL

UTKÖPET GAV TVÅ NYA PLANTOR Affärer och tillväxt har gått som en röd tråd genom Erik Paulssons livslånga entreprenörskap. Ett antal kriser har hanterats på vägen och efteråt har hans bolag ofta kommit tillbaka starkare än tidigare. Så var fallet även efter Lehmankraschen då hans familjebolag Backahill och fastighetsimperium genom Brinova var pressat. Under en tid arbetades det hårt för att amortera ner belåningen på aktierna och hjälpt av en stark aktieuppgång gick återhämtningen bra – Backahill kunde fylla loftet med hö igen. I samband med Lehman-kraschen 2008 insåg Erik hur beroende hans företag var av bankerna och ville bredda finansieringsbasen för sina bolag. Svensk FastighetsFinansiering, SFF, startade 2011 men när de affärsmässiga förutsättningarna ändrades och Brinova som var en av delägarna köptes ut från börsen så bildade man Nya Svensk FastighetsFinansiering AB 2015, då tillsammans med tre nya delägare. Efter ett år strök man ordet Nya i företagsnamnet. SFF kan ses som en internbank för fastighetsbolagen som Erik är engagerad i och ägs gemensamt av Fabege, Wihlborgs, Diös, Catena och Platzer: – Erik har alltid velat ha en bank och man kan se vårt finansbolag som embryot till en bank. Vi emitterar obligationer som är säkerställda med fastighetspant och vi har en viktig funktion att fylla då man vill minska bankberoendet, säger Claes Helgstrand, vd för SFF som har sitt kontor i Hansans lokaler i Stockholm. – Erik är en mycket kreativ person och utan honom hade inte det här finansbolaget kommit till. Alla ägarna har haft stor nytta av SFF, säger Claes.

Claes Helgstrand.

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

139

Erik har inte varit mycket för att titta i backspegeln, efter den senaste krisen var det snabbt full fart framåt igen som gällde. Nya möjligheter till affärer och projekt dök hela tiden upp. Backahill fortsatte utvecklas och som ett av de ledande fastighetsbolagen i Ängelholm engagerade man sig gärna i stadens centrumutveckling. Ägarfamiljens rötter och hjärta i Bjärebygden avspeglade sig även på andra sidan åsen där första steget var att rädda tennisturneringen Swedish Open i Båstad men utvecklades efterhand till ett visionärt projekt för att skapa en attraktiv och mångfacetterad destination. Förvaltning är inte Erik Paulssons paradgren, hans hjärna var som vanligt fylld med nya idéer och affärer. En av hans främsta förmågor är att han kan se flera steg längre än någon annan – eller som en medarbetare uttrycker det: ”han kan se runt hörn”. Det är en förmåga som genererat många framgångsrika affärer och projekt. En idé började ta form. I Eriks fastighetsimperium fanns flera stora och attraktiva börsbolag som Fabege, Wihlborgs och Diös – men det var i sammanhanget lilla Brinova som allt oftare upptog Eriks tankar och där han såg något som ingen annan verkade se. Brinova härstammar från Peab som när man renodlade sin verksamhet i början av 2000-talet valde att dela ut sina fastigheter till aktieägarna i form av aktier i ett nytt fastighetsbolag som sattes på börsen hösten 2003. Som storägare i Peab blev Erik per automatik en av de största ägarna även i det nya fastighetsbolaget. Marknadens intresse för Brinova var svalt, det kallades till och med för ”ett av de absolut mest anonyma och ointressanta fastighetsbolagen på Stockholmsbörsen”. Men inte för Erik som var en villig köpare när lediga Brinova-aktier dök upp, bland annat köpte han en större post av den saudiske affärsmannen Mohammed Al Amoudi. 2005 tog Erik Paulsson med familj kontrollen över bolaget efter att ha sålt in sina innehav i de noterade fastighetsbolagen Fabege, Wihlborgs och Diös till Brinova i utbyte mot bland annat aktier i bolaget. Affären kan ses som ett första litet steg i en kommande generationsväxling då det främst var Eriks barn, Svante Paulsson och Sara Karlsson, som ökade sina andelar. Efter affären kontrollerade familjen 70 procent av kapitalet och 60 procent av rösterna – men eftersom ägandet var uppdelat på tre undvek man budplikten. Med Brinova fick Erik en egen plattform att agera från, bolaget hade både ett eget fastighetsbestånd och stora kontrollposter i andra fastighetsbolag. Erik ville använda bolaget till att skapa

140 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Erik och Mats hade Peab ihop i mer än 50 år.

nya fastighetsbolag och andra saker som hade med fastighetsutveckling att göra. Bland annat användes en del av Brinovas fastigheter som insats när Göteborgsbolaget Platzer bildades 2008. Tillsammans med familjen Hielte och Länsförsäkringar skapade man ett nytt fastighetsbolag i väst där Eriks Brinova fick 25 procent av aktierna i det nya bolaget. Marknaden i övrigt var inte så intresserad av Brinova, handeln med bolagets aktier var väldigt liten. Erik ansåg att aktiekursen inte stämde överens med bolagets riktiga värde. – Det fanns stora dolda övervärden i Brinova, är Eriks förklaring till att han bestämde sig för att köpa ut Brinova från börsen. Dessutom skulle han vid ett utköp få full kontroll över sina aktier i fastighetsbolagen. Även om hans familj redan hade en majoritet av aktiekapitalet så handlade det om stora summor för att köpa resten av aktierna. Ungefär samtidigt som utköpet av Brinova blev aktuellt var det dags för en annan historisk händelse i bröderna Paulssons

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

141

företagsresa, Erik och Mats bestämde att det var dags att dela upp allt de skapat tillsammans. – Erik och jag bestämde tidigt att vi skulle dela allt 50/50 inom familjerna, berättar Mats. Det här var inget plötsligt infall utan något bröderna pratat om långt tidigare: – Vi bestämde att vi skulle göra det så länge vi var pigga och friska och visste vad vi gjorde, säger Erik. Eftersom Erik sedan många år tillbaka jobbat med fastigheter medan Mats fokuserat på Peab så var det naturligt att lillebror behöll Peab. Via Backahill sålde Erik sina Peab-aktier till främst Mats. Samtidigt gick Mats Paulssons Brinova-aktier åt motsatt håll. – Det är en naturlig uppdelning. Vi har jobbat mer med fastigheter medan min bror och hans familj har fokuserat på Peab och produktion, sa Erik. För Erik var det trots allt ett emotionellt beslut att släppa kontrollen över det företag som han varit med och skapat hemma på familjens gård för mer än 50 år sedan och som nu var ett av Nordens största bygg- och entreprenadföretag. – Det har varit en fantastisk tid med Peab men nu är den eran förbi. Nu är det fastigheter som gäller. Uppdelningen av Peab var den stora nyheten men här fanns en lång rad andra verksamheter och företag som delades upp mellan familjerna. Två år senare klipptes Peab-banden mellan familjerna när barnen Sara och Svante sålde sina Peab-innehav till Eriks bror Mats och hans familj. Delningen skedde i största samförstånd och var ett led i en stundande generationsväxling där det skapades utrymme för nästa generation att fortsätta utvecklingen i respektive bransch. Överskottet från försäljningen av Eriks Peab-aktier 2012 hjälpte till att finansiera utköpet av Brinova från börsen men det räckte inte utan man behövde även låna pengar för att kunna genomföra affären. Efter utköpet var soliditeten nere och vände på 34 procent i Backahill – men det var bara för en kort tid. – Vi tog en risk men den var medveten. Och med facit i hand så blev det rätt, säger Backahills CFO Magnus Swärdh. Brinovaaffären förändrade Backahill som tillfördes stora värden när de strategiska innehaven av fastighetsaktier hamnade i familjebolaget vars balansomslutning tredubblades. Utvecklingen på börsen var mycket gynnsam för fastighetsbranschen och utdelningarna tillsammans med Backahills växande bestånd av kassaflödesfastigheter gav bolaget ännu större möjligheter att agera.

Under en period satt både Brinova och Catenas huvudkontor i Backahills huvudkontor i Ängelholm.

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

143

Marknaden spekulerade i att Brinova nu skulle renodlas till ett investmentbolag men Erik hade annat i kikaren: nya fastighetsplantor. Även om Erik fyllt 70 år tidigare under året så var han fylld av energi och glädje inför de möjligheter som öppnade sig genom det nya bolaget. Förutom de finansiella tillgångarna så innehöll Brinova även bostäder och kommersiella fastigheter samt ett skapligt bestånd av logistikfastigheter, en del härrörde sig ända från Oskarsborgstiden som köpt på sig en del ASG-terminaler. Även om e-handeln i Sverige hade tagit fart vid den här tiden så var logistikfastigheter ännu inte så attraktivt bland fastighetsbolagen. Det skulle dock förändras när näthandeln några år senare ökade explosionsartat med stora behov av lagerutrymmen vid de stora trafiklederna. Logistikbenet i Brinova var en oslipad diamant som nu skulle tas om hand av Erik tillsammans med Gustaf Hermelin som var med på en del i utköpet och blev delägare i Brinova. Gustaf blev vd i Brinova och ledde omstruktureringen: – Vi renodlade verksamheten, sålde av en del fastigheter och byggde upp en liten kassa, berättar Gustaf Hermelin. – Vi använde kapitalet för att både köpa och bygga lite logistikfastigheter. Erik var med på det, han älskade ju att göra affärer, säger Gustaf. Samtidigt flyttade Brinova till Ängelholm och in i Backahills nya lokaler i fastigheten på Svenskehögsgatan som man köpt. På mindre än ett år hade värdet på Brinovas logistikbestånd nästan fördubblats, till 3,8 miljarder kronor, och 2013 fanns det en ny börsplanta redo. Vägen till börsen skedde genom Sten Mörtstedts redan noterade fastighetsbolag, Catena, där det inte var så mycket verksamhet.

Catena är ett av Skandinaviens största logistikfastighetsbolag.

144 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

2016 var det dags att placera Brinova på börsen igen. Här Erik Paulsson, Malin Rosén, vice vd Brinova, Per Johansson, vd Brinova och advokat Jan Litborn som ringer i noteringsklockan.

Brinovas logistik- och lagerfastigheter såldes in till Catena där man blev huvudägare och Gustaf Hermelin tog över som VD. Även Catenas huvudkontor flyttades till Ängelholm och in i Backahills lokaler under en period. Catena fortsatte att vara offensivt på marknaden och tog ett rejält kliv när man lyckades förvärva sin största börsnoterade konkurrent, Tribona, framför näsan på Eriks gamla bolag Klövern som också bjöd på bolaget. Kanske en skön revansch för Erik som några år tidigare blivit utmanövrerad ur Klövern även om Erik säger att han inte är långsint: – Jag är inte långsint men jag glömmer aldrig. Över en natt fördubblade Catena sitt fastighetsbestånd och värdet på fastigheterna steg till tio miljarder kronor. Catena flyttade huvudkontoret till Helsingborg och genom att tidigt vara med på e-handelsexplosionen och ha modet att satsa gjorde bolaget en snabb resa. I dag är Catena ett av Skandinaviens största logistikfastighetsbolag med Backahill som en engagerad storägare. Catena är ett undantag vad gäller Eriks princip om att vara stark på sin egen bakgård och ha en stark lokal förankring. Catenas bestånd av logistikfastigheter är fördelat över hela landet.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

145

Ett collage av olika byggnader, miljöer och detaljer med kopplingar till Backahill togs fram till bolagets 20-årsjubileum. På tennisläktaren sitter grundaren Erik Paulsson.

Träff i Båstad för kusinbolagen.

Stefan Dahlbo.

Med logistikdelen borta så var det inte mycket som återstod av Brinova. Men Erik ville förädla även den här plantan och sätta tillbaka den på börsen. Det möjliggjordes genom ett samarbete med en gammal bekant. När Backahill började växa som fastighetsaktör i Ängelholm i början av 2000-talet så skedde det bland annat genom ett samarbete med unge fastighetsentreprenören Erik Selin från Göteborg. Tio år senare krokade man arm igen. Via sitt bolag Balder sålde Erik Selin in ett större fastighetsbestånd till Brinova och blev tillsammans med Backahill största ägare i bolaget som även lockade till sig andra investerare. 2016 sattes Brinova på börsen igen som ett fastighetsbolag med tyngdpunkten i södra Sverige med inriktning på offentliga fastigheter och bostäder. Tribonas förre VD, Per Johansson, blev det nya börsbolagets vd och har varit duktig på att förädla bolaget genom åren. Brinova-affären gav två nya börsbolag att lägga i Backahills portfölj med noterade innehav som även innehåller kontrollposter i Fabege, Wihlborgs och Diös som är ytterligare tre fastighetsbolag som Erik varit med att skapa och bygga upp i nuvarande form. Erik har alltid varit långsiktig som ägare. De kallas för kusinbolagen och Erik har varit väldigt mån om att medarbetarna i ledande ställning i dessa bolag ska träffas och lära känna varandra och även kunna ta hjälp av varandra. – Erik är en riktig relationsbyggare, även om han haft fullt upp har han alltid tagit sig tid att träffa och prata med folk. Han

148 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

var tidig med att samla oss till olika träffar, berättar Anders Jarl i Wihlborgs. Ända sedan början av 2000-talet har Erik bjudit in till konferens vid minst ett tillfälle om året, under de första åren skedde det gärna i samband med Mipim, den stora fastighetsmässan i södra Frankrike, där styrelseordföranden och vd för de olika bolagen träffades under några dagar. Syftet var att lära känna varandra, ta del av varandras erfarenheter och givetvis kunde Erik känna av hur det stod till i bolagen. Senare har träffarna utvecklats till ett konvent i samband med tennisveckorna i Båstad där Kapitalmarknadsdagarna blivit en av fastighetsbranschens stora höjdpunkter på sommarhalvåret. Förutom kusinbolagen så lockar det även stora delar av fastighetsbranschen samt investerare och kreditgivare. – Erik har i många år bjudit in nyckelpersoner i de bolag han haft intressen i till olika träffar, säger Fabeges vd Stefan Dahlbo. Förutom att det är jättetrevligt så fyller det ett viktigt syfte. Jag har varit mån om att se till att mina medarbetare i Fabege lär känna och träffar sina kollegor i de andra kusinbolagen för att utbyta erfarenheter och lära känna varandra

Kvarteret Falken.

Som styrelseordförande i fyra börsbolag och engagerad storägare i fem fastighetsbolag så var Eriks kalender fullspäckad men ändå har utvecklingen och engagemanget i hembygden varit prioriterat för Erik genom Backahills verksamhet och engagemang. I Ängelholm skedde investeringarna i fastigheter med eftertanke, drivkraften har varit att vara med och bygga staden och att ge liv och rörelse i centrum både för invånare och affärsinnehavare.

Gamla Hotel Paletten byggdes om till HUS 57.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

149

Ärtskörd av Foodhills.

En biltunnel under Storgatan som förbinder två parkeringsgarage och om- och tillbyggnaden av gamla Hotel Paletten till HUS 57 som är ett modernt stadshotell är två av Backahills alla stadsutvecklingsprojekt. Längs Storgatan har det efterhand omsorgsfullt investerats i fastigheterna för att kommersiella hyresgäster ska få bättre förutsättningar samtidigt som övriga hyresgäster och besökare attraheras av centrum. Det har resulterat i att efter att ha förvärvat kvarteret Duvan med gallerian så byggde man om så att alla affärsinnehavare fick egen entré mot Storgatan. Ett annat större omvandlingsprojekt är kvarteret Falken som tålmodigt och omsorgsfullt förvandlats till ett modernt handelshus med en ny våning där fler verksamheter får plats samtidigt som parkeringen mot Rönne å ersatts av bostadsrättföreningen Rönne Brygga. På andra sidan åsen fortsatte samtidigt arbetet främst med destinationsutvecklingen där man varsamt renoverat och byggt nytt efterhand. Erik har varit drivande i processerna men har varit duktig på att engagera flera företag och personer i de olika projekten som tennisanläggning, hotell, hamn och Norrvikens trädgårdar. Pusselbit efter pusselbit har lagts till och tillsammans har det lyft hela Båstad till en destination och mötesplats att komma till året runt där många nya arbetstillfällen skapats – allt enligt Erik Paulssons vision. Det har heller aldrig funnits några gränser vad gäller Eriks entreprenörskap, hans vilja att göra affärer eller att hjälpa andra. Därför var det inte förvånande när Backahill 2017 kastade sig in i ett nytt spännande kapitel. När Findus la ner sin fabrik i Bjuv med 650 anställda så berörde det Erik som förvärvade hela anläggningen. Genom bolagen Foodhills och Foodhills Fastighet inleddes arbetet med visionen att omvandla anläggningen till ett centrum för cirkulär livsmedelsproduktion. Här sluts en cirkel för Erik, arbetet med ärtskördarna i början av 60-talet var en viktig inkomst för bröderna Paulsson under deras första år som företagare. Nu ska ärtorna som odlas i regionen tas om hand och bland annat omvandlas till en helt ny produkt, ärtprotein, i ett bolag som Backahill är storägare i. Erik Paulsson har med ålderns rätt tagit ett steg tillbaka och lämnat över ägarskapet till nästa generation, barnen Sara och Svante. Men hans entreprenörskap, mod, nyfikenhet och empati för medmänniskor är i allra högsta grad fortfarande närvarande i de affärer och verksamheter som Backahill med sin kompetenta ledning och engagerade medarbetare tar sig an.

150 ERIK PAULSSON - Superentreprenören

Erik Paulsson har lämnat över till barnen Sara Karlsson och Svante Paulsson.

ERIKS 11 BUDORD 1 Älska människor, älska affärer, älska fastigheter 2 Gör affären enkel 3 Båda skall vinna på en affär, var inte girig 4 Det är aldrig förbjudet att göra affärer på fest 5 Kontakter är ofta det viktigaste i affärer 6 Hjälp andra när de har problem 7 Ha så lite titlar som möjligt 8 Det finns bara ett sätt att tjäna pengar: spara 9 Det ska gå att tala med högre chefer om mindre saker 10 Konkurs är en dödssynd 11 Håll dig i form, motionera, gå i trappor

ERIK PAULSSON - Superentreprenören

153

EFTERORD

Eriks Paulssons liv som entreprenör och affärsman sträcker sig över mer än 60 år. Han började verkligen med två tomma händer och tillsammans med sin bror Mats skapade de och byggde upp Peab från grunden. Erik valde att gå vidare till fastighetsbranschen och med sin outtröttliga energi och vilja att skapa nya saker förändrade han branschen och blev en av de mest betydelsefulla aktörerna i landet. Fabeges vd Stefan Dahlbo säger det kanske bäst: ”Erik köpte fastigheter som ingen annan orkade jobba med.” Erik har heller aldrig glömt sina rötter. Kärleken till hembygden har gjort att han valt att investera och engagera sig i Ängelholm och Bjärehalvön som varit till glädje för så många andra. Tempot har alltid varit högt – hur har han orkat? Erik har alltid varit noga med att ta hand om sig själv, han har modesta vanor vad gäller mat och dryck och tar alltid vara på ett tillfälle att motionera. Han väljer trappan före hissen, inspektionsrundor runt ett kvarter som var till salu gjordes gärna till fots. Efter att successivt dragit ner på takten så valde Erik med ålderns rätt att under hösten 2022 pensionera sig på riktigt, drygt 80 år gammal. Han lämnade över hela ägarskapet av familjekoncernen Backahill till sina båda barn, Sara Karlsson och Svante Paulsson. Väl förvissad om att bolaget som en gång i tiden skapades hemma i köket på gården i Killebäckstorp kommer att drivas vidare i samma gränslösa entreprenörsanda och drivkraft att göra affärer, som Erik haft. Själv stötte jag på Erik på riktigt första gången i slutet av 1990-talet då han klev in i hockeyklubben Rögle BK:s styrelse när föreningen stod på ruinens brant. Jag visste att Erik grundat Peab och var en höjdare. Även om jag var sportreportern så var det Erik som tog befälet, han verkade intresserad av mig som person och undrade också lite hur jag såg på klubbens situation.

154 ERIK PAULSSON - Superentreprenören

I Båstad hamn förärades Erik Paulsson sommaren 2021 med ett konstverk kallat Eriks Hörna. Konstverket är skapat av makarna Ulla och Gustaf Kraitz och är en kvadratisk bänk med en skulptur i mitten föreställande fastigheter. Här kan det kanske göras nya affärer?

Jag blev smickrad. Nu i efterhand förstår jag vad han gjorde – han samlade information. Mod, uthållighet och bra medarbetare är tre saker som Erik tycker är viktigt för att bli framgångsrik som entreprenör. Jag skulle vilja lägga till en sak: förbered dig så mycket du bara kan. Erik har aldrig varit oförberedd. Boken om Erik Paulsson är skriven på uppdrag av hans barn, Sara Karlsson och Svante Paulsson samt Backahills koncernchef Lennart Mauritzson. Med den här boken vill man lyfta fram och hylla Eriks livsgärning, hans mod, uthållighet och vilja att göra affärer som skapat värde för så många andra. Men framför allt vill man att boken om Erik ska fungera som en inspirationskälla till nya unga entreprenörer som precis som Erik vågar ta risker, ser möjligheter i stället för hinder och skapar lösningar och driver utveckling. Lasse Mauritzson

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

155

TACK TILL ALLA SOM MEDVERKAT Det finns så många människor att tacka för att boken om Erik Paulsson blivit av. Först av allt vill jag tacka Sara Karlsson, Svante Paulsson och Backahills koncernchef Lennart Mauritzson för förtroendet ni gav mig att skriva boken om Erik. Ett stort tack till familjen Erik Paulsson, till barnen Sara Karlsson och Svante Paulsson, som så generöst delat med sig av era erfarenheter och minnen samt öppnat upp era privata fotoalbum. Utan er hade det inte blivit någon bok. Tack Erik Paulsson för intressanta samtal och trevliga stunder vid kaffebordet eller bland bildhögarna. Till Sara Karlsson, Svante Paulsson och Lennart Mauritzson vill jag säga tack igen för allt jobb ni lagt ner under resans gång med att öppna dörrar till intressanta intervjupersoner, hjälp med att hitta anteckningar, bilder och för all tid ni lagt ner på att läsa utkast efter utkast. Ett särskilt tack vill jag skicka till Backahills finanschef Magnus Swärdh och advokat Jan Litborn som tålmodigt ägnat många timmar med att berätta, läsa och inte minst förklara för mig hur saker och ting hängt ihop och även utbildat mig så jag förstått hur det fungerar i Eriks värld. Mia Halldéns ordningssinne och lojalitet var guld värt under Eriks alla år i Stockholm och har varit lika viktigt för mig i mitt researcharbete.

156 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Den här boken bygger till stor del på intervjuer och samtal med personer som tagit sig tid och generöst delat med sig av sina minnen och kunskap. Så tack Astrid och Nils Pålsson, Gullan och Jerker Svensson, Mats Paulsson, Lasse Henningsson, Thomas Andersson, Christer Hult, Anders Jarl, Bo Nilsson, Johan Ericsson, Maria Paulsson, Anders Nelson, Dag Thulin, Gösta Sjöström, Claes Helgstrand, Mats Årjes, Gustaf Hermelin, Lars Rosvall, Olle Knaust, Mats Qviberg, Jonas Wahlström, Stefan Dahlbo, Christian Hermelin, Kalle Svensson. Många bilder är från familjen Paulssons privata samling men Lars Folkesson, Bildbyrån, Joakim Berglund, Bilder i syd, Carina Nilsson, Peab, Louise Isgren, Fabege och Mia Rolf, Wihlborgs har varit viktiga i jakten på rätt bilder. Min redaktör och lektör Roger Bengtsson har från dag 1 varit ett oerhört viktigt stöd. Tack för att du orkat läsa allt, om och om igen. Tack för din ärliga feedback och konstruktiva kritik. Ett speciellt tack till rutinerade Jacob Olsheden som rott projektet i hamn och till formgivaren Magnus Alkmar som skickligt omvandlat bokstäver och bilder till en aptitlig produkt.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

157

KÄ L L F Ö RT E C K N I N G

LITTERATUR

BILDER

Förutom intervjuer och samtal med Erik Paulsson och hans familj så är mycket av materialet till boken hämtat från möten med personer i Eriks omgivning som frikostigt delat med sig av sina erfarenheter, historier och möten med Erik Paulsson. Vi har även fått tillgång till det privata arkivet.

Omslaget: Lena Evertsson

Artiklar i Dagens Industri, Fastighetsvärlden, Expressen och NST/HD har använts i researcharbetet.

Urban Brådhe/Bilder i syd 60

Peabs talbok om de första 50 åren – Gösta Sjöström Boken BÅSTAD OCH SWEDISH OPEN – EN PERFEKT MATCH, flera författare Backahill årsredovsningar 2016–2022

Omslag baksida: Marc Femenia Joey Abrait/TT 85 Leif Å Andersson/Bilder i syd 34 Arena Båstad 102, 114 Bilder i syd 23 Catella 79 Catena 144 Linn Dupont/Bilder i syd 124 Kalle Eriksson 113 Lena Evertsson 112, 151 Fabege 64, 80, 84, 133, Linus Flodin, baraBild 136–137 Foodhills 150 Arne Forsell/Bildbyrån 106, 112 Forup Fotografi 87 Jesper Frisk/TT 153 Niklas Gustavsson/Bilder i syd 152 Charles Hammarsten/TT 46 Malin Hoelstad/TT 78 Kent Hult/Bilder i syd 65 Jeanette Hägglund 148 Nils Jakobsson/Bildbyrån 129 Carl Magnus Johansson 92, 94 Anders Karolyi 116–117 Jockum Klenell 99 Björn Larsson Rosvall/TT 109 Jenny Leyman/Bilder i syd 76, 110 Stefan Lindblom/Bilder i syd 63

158 ERIK PAULSSON – Superentreprenören

Pontus Lundahl/TT 135 Thomas Löfqvist/Bilder i syd 61 Lasse Mauritzson 21, 88, 90, 97 Rickard Nilsson/Bildbyrån 107 Perry Nordeng 101 Norrvikens trädgårdar 118, 119, 122, 124 Lasse Olsson 126–127 Peab 27, 31, 32, 33, 50, 65 Johan Persson/Bilder i syd 141 Privat samling 1, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 22, 24, 26, 29, 30, 35, 36, 39, 40, 41, 42, 43, 44–45, 49, 51, 67, 68, 71, 72–73, 74, 125, 145, 148 Hotel Riviera 120 Mats Roslund/Bilder i syd 91, 105, 113 Scandinavian Mountain Airport 56 Hotel Skansen/Anders Karolyi 108 Göran Stenberg 54, 111 Patrik Trädgårdh 6 Rögle BK 96 Skistar 48, 53 Sveriges Tennismuseum 103, 104, 115 Björn Tilly/Bildbyrån 128, 129, 130, 134 TT Bild 78 Pelle Wahlgren 93, 138, 142–143, 149 Fabian Wester 121 Wihlborgs 83 Dennis Ylikangas/Bildbyrån 52 Fredrik Ödman 146–147

Vi har gjort vårt allra bästa för att söka upp fotograferna och lösa bildrättigheterna men om vi har missat någon, var vänlig kontakta info@backahill.se så att vi kan ersätta enligt gängse tariff.

ERIK PAULSSON – Superentreprenören

159

ISBN 978-91-527-7390-1 © Backahill AB 2023 Redaktör & skribent: Lasse Mauritzson Grafisk form: Magnus Alkmar Produktion: Olsheden & Co Tryck: Trydells Tryckeri, Laholm Bokbinderi: Förlagshuset Nordens Grafiska, Malmö Papper: Munken Polar, Munkedal

Ett minnesvärt ögonblick – Erik Paulsson prisas för sin gärning inom svenskt näringsliv när han den 15 april 2010 tog emot Kungliga Patriotiska Sällskapets Näringslivsmedalj ur näringsminister Maud Olofssons hand. I bakgrunden sällskapets ordförande Johan Nordenfalk. Boken om Erik Paulsson är skriven för att lyfta fram och hylla Eriks livsgärning samt fungera som inspirationskälla för framtidens entreprenörer. Vi börjar på Ängsgården där Erik växte upp och följer sen hans otroliga resa som entreprenör och affärsman under mer än 60 år, berättat av Erik och hans familj samt av en rad andra personer som mött Erik genom åren.