__MAIN_TEXT__

Page 1

RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET


innehåll

Innehåll Innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 NSF:s guide till tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Riktlinjer för tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Vad pratar vi om egentligen?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 NSF:s ståndpunkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Vår strävan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Tillgänglighetsarbete i praktiken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Tillgänglighet för vem?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Ledarskap för en tillgänglig verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Energinivåer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Motivation och intresse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tid att bearbeta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Städa bort intryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gemensamt förhållningssätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rutiner och struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lika och rättvist. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nya lösningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Välj dina strider. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Känslosmitta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Muntlig kommunikation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 12 14 14 15 16 16 18 20 20 21 22

Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Skriftlig information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Webbplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bild och film. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arrangemang. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

24 27 27 28

Lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Byggnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inredning och utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skötsel av lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utomhusmiljöer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2

30 35 36 37

Referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Egna anteckningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42


NSF:s guide till tillgänglighet

NSF:s guide till tillgänglighet Riktlinjer för tillgänglighet är ett stöd och inspiration för alla medlemmar och anställda inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF). Riktlinjerna strävar efter att göra vår verksamhet, vår kommunikation och våra lokaler tillgängliga. Målet är att alla, oavsett funktionsvariation, ska kunna delta i vår verksamhet.

3


inledning

Inledning Inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF) har vi visionen att skapa ett solidariskt och drogfritt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare. Det hoppas vi uppnå genom att erbjuda olika sammanhang där drogfria förebilder och scouting bidrar till att göra unga redo för livet. I vår verksamhet ska barn och unga få möjlighet att vara delaktiga, de ska få utmanas och utvecklas, odla sina intressen och finna goda vänner. För att det ska vara möjligt behöver vi, som på olika sätt är engagerade i NSF:s verksamhet, aktivt arbeta med att skapa sammanhang där delaktighet är möjligt. Vi behöver arbeta med tillgänglighet. I vår verksamhet, liksom i många andra sammanhang, finns det personer som lever med olika typer av funktionsnedsättningar. Det kan till exempel handla om nedsatt hörsel eller syn, allergi, begränsad rörelseförmåga eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. God tillgänglighet är en förutsättning för att alla ska kunna delta i och bidra till NSF:s verksamhet. Ett aktivt och medvetet arbete med tillgänglighetsfrågor gör därför stor skillnad, även om det ibland endast innebär små förändringar. Utgår vi konsekvent från att vi alla är olika och har olika förutsättningar, så har vi kommit långt i vårt tillgänglighetsarbete. Värt att understryka är också att god tillgänglighet är positivt och bra för alla, inte bara för personer som lever med olika typer av funktionsnedsättningar. Några exempel är tydlig kommunikation, god belysning och ventilation, lättlästa texter och textning av filmer. Vi kan alla bidra till att skapa en verksamhet där alla, oavsett individuella förutsättningar, kan delta. Vi som tagit fram NSF:s riktlinjer för tillgänglighet hoppas att de ska fungera som ett stöd och en inspirationskälla, i arbetet att göra unga redo för livet.

4

Karin Wester Förbundsordförande

Linn Ternefors Generalsekreterare

Sanna Moberg Intern projektledare, fokus tillgänglighet

Emma Olofsson Projektledare för materialet Tillsammans


inledning

DEL

1

RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET Riktlinjer för tillgänglighet är ett vägledande dokument som tagits fram för att stödja och inspirera i arbetet att anpassa vår verksamhet, så att alla kan delta. Tanken är att riktlinjerna ska informera om olika sätt att tänka kring tillgänglighet. De ska inspirera till att utveckla förbundet och möjliggöra deltagande för fler personer, i fler situationer. Särskilt fokus ligger på att erbjuda inspiration och verktyg för att skapa tillgänglighet i NSF:s verksamhet, kommunikation och lokaler.

Riktlinjer för vem? Riktlinjerna riktar sig i första hand till förtroendevalda, anställda och andra som arbetar nationellt inom NSF, exempelvis i kommittéer, arbetsgrupper eller team. Riktlinjerna ska med andra ord användas som ett stöd i NSF:s nationella verksamhet. Men, riktlinjerna ska också vara användbara i regionala och lokala projekt och arrangemang, samt i kårverksamheten. Förhoppningen i de sammanhangen är att riktlinjerna ska inspirera till och möjliggöra förändringar och satsningar, utifrån de förutsättningar som finns regionalt och/eller lokalt.

5


vad pratar vi om egentligen

Vad pratar vi om egentligen? I diskussioner om tillgänglighet så dyker det ofta upp flera olika typer av ord och uttryck. Ibland pratar vi om funktionsnedsättningar och funktionshinder. Andra gånger används ordet funktionsvariation. För att vi ska få en gemensam förståelse för vad NSF:s olika tillgänglighetssatsningar kan handla om och vad de syftar till att uppnå, så följer här ett exempel som berättar om olika ord och uttryck i förhållande till synnedsättning.

Exempel: Synnedsättning Låt oss börja med ordet funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning1 kan exempelvis innebära något så vanligt förekommande som svårigheter att se. Kanske är det svårt att läsa en text eller så blir allt suddigt på långt håll. Det kan till exempel vara svårt att se skillnad på olika scouter som leker en bit bort. Synnedsättningar är vanliga och ofta bestående, alltså något som många lever med konstant och hanterar dagligen. Just den här typen av funktionsnedsättning kan i många fall gå att korrigera, med hjälp av exempelvis glasögon.

6


vad pratar vi om egentligen

Många synnedsättningar märks bara ibland, oavsett om glasögon används eller inte. Kanske går det bra att gå på utomhuskurs i praktisk överlevnad, medan det kan vara utmanande att läsa sig till samma kunskap i en bok. I boken kan skriven information vara svårtillgänglig, exempelvis om texten är liten. Den här situationen är ett bra exempel på funktionshinder2 . Läsaren har förmodligen inga problem att förstå det som står i boken. Det som kan försvåra är boken själv, alltså en yttre faktor. Kanske är bokstäverna små, typsnittet svårläst eller färgernas kontraster otydliga, något som resulterar i att bokens utformning blir funktionshindrande. Funktionshinder handlar med andra ord om yttre faktorer, exempelvis saker, material eller miljöer. Slutligen, så har vi ordet funktionsvariation3. Det är ett ord som belyser det faktum att vi alla är olika och att vi alla varierar på olika sätt. Alla har olika syn, även om alla inte har behov av glasögon. Våra behov och våra individuella variationer ändras också över tid, synen förändras och behovet av glasögon likaså. Ordet funktionsvariation påminner oss om att alla har olika förutsättningar. Skillnaden är bara att en del variationer kan innebära större utmaningar än andra, i vissa situationer. Några av variationerna blir ofta diagnostiserade som funktionsnedsättningar.

NSF:s ståndpunkt I NSF har vi beslutat att i första hand använda ordet funktionsvariation, eftersom det tydligt visar att vi alla är olika. Vi behöver ta hänsyn till allas behov och se till att vår verksamhet är tillgänglig för alla våra medlemmar. Som hjälp i arbetet med att tillgängliggöra verksamheten är det värdefullt att kunna identifiera olika funktionsnedsättningar, hinder och variationer. Det gör det möjligt att möta dem på sätt som skapar delaktighet. 1

Funktionsnedsättning: ”Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga” (Socialstyrelsens termbank, 2016). Funktionsnedsättningar är individuella. De kan vara medfödda eller förvärvade på grund av en skada eller en sjukdom. De kan antingen vara bestående eller av övergående natur. 2

Funktionshinder: ”Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen” (Socialstyrelsens termbank, 2016). Ett funktionshinder är inte något som en person har. Däremot kan miljön som personen befinner sig i vara funktionshindrande. Funktionshindren kan leda till bristande delaktighet i exempelvis fritidsaktiviteter, sociala relationer, arbetslivet, utbildning och demokratiska processer. 3

Funktionsvariation: Funktionsvariation är ett ord som är relativt nytt och som inte finns i socialstyrelsens termbank. Det är också ett omdiskuterat ord. Kritikerna menar att det är onödigt, eftersom vi alla varierar och därmed har olika funktionsvariationer. Ordet blir därför inte användbart som synonym till funktionsnedsättning. Men, tack vare det faktum att ordet inkluderar oss alla så blir det värdefullt och användbart.

7


vår strävan

Vår strävan Inom NSF strävar vi efter att bedriva en verksamhet där alla ska kunna delta. För att uppnå det arbetar vi aktivt med att skapa tillgänglighet genom att:

8

●●

Bemöta personer som lever med olika typer av funktionsnedsättningar på sätt som innebär att nedsättningarna inte står i vägen för ett fullvärdigt deltagande i vår verksamhet.

●●

Ta bort eventuella funktionshinder i förhållande till saker, material och miljöer, i vår verksamhet.

●●

Bemöta alla våra medlemmar, oavsett funktionsvariation, på sätt som möjliggör deltagande utefter personens individuella förutsättningar.


DEL

2 TILLGÄNGLIGHETSARBETE I PRAKTIKEN Vår strävan att skapa tillgänglighet ska vara en del av hela NSF:s organisation och alla våra verksamheter. I praktiken kan det innebära många olika saker, eftersom det går att skapa tillgänglighet på flera olika sätt. I det här avsnittet beskrivs några olika arbetssätt, för att skapa tillgänglighet i förhållande till verksamhet, kommunikation och lokaler. Kapitlet börjar också med en kort genomgång av olika funktionsvariationer.

9


tillgänglighet för vem?

Tillgänglighet för vem? Vi är alla olika, vi har olika förutsättningar och behov. Vi varierar. För att skapa en verksamhet där alla kan delta är det bra att ha förståelse för vad några av de vanligaste funktionsvariationerna kan innebära och vad de ställer för krav i förhållande till vår strävan att skapa tillgänglighet. De funktionsvariationer som diskuteras här kan vara små eller stora. Viktigt att komma ihåg är dock att ingen av oss som är engagerade i NSF behöver tillgänglighetsanpassa verksamheten till alla tänkbara behov. Det som är viktigt är att se till de behov som finns i ditt sammanhang, på nationellt, regionalt eller lokalt plan och arbeta för att möta dem.

Nedsatt rörelseförmåga I förhållande till personer med nedsatt rörelseförmåga behöver vi skapa verksamhet som skapar delaktighet, där alla kan vara med. Vi behöver också se till att det är möjligt att självständigt röra sig på de platser där verksamheten är. Det senare innebär att marken eller golvet behöver vara jämnt och fast, samt att trappor, trösklar, trånga passager och branta backar undviks. Ibland kan det behövas en ramp eller ett räcke att hålla i. Det behöver också finnas tillgång till lokaler och toaletter med mycket utrymme, där det går att vistas och röra sig, även som rullstolsanvändare.

Synnedsättning Personer som lever med nedsatt syn har behov av att kunna delta, orientera sig och förflytta sig utan att utsättas för risker. Det är också viktigt att information finns att tillgå i format som kan uppfattas med flera olika sinnen, exempelvis att skriven text också går att få uppläst och att bilders budskap förklaras i tydliga bildtexter.

Hörselnedsättning Tillgänglighet för personer med nedsatt hörsel innebär att det måste vara möjligt att kommunicera med andra, att få del av information och att uppfatta larm vid fara. I förhållande till olika typer av hörselnedsättningar är det värdefullt att skapa en god ljudmiljö och att, efter behov, erbjuda hjälpmedel så som teleslinga, visuell information och teckenspråkstolkning.

10


tillgänglighet för vem?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Personer som lever med en neuropsykiatriska funktionsnedsättning är, precis som alla andra, unika. Men, för många kan det vara utmanande att orientera sig i tid och rum, att minnas, att ta in information och att förstå sociala sammanhang. För att underlätta för alla, så är det bra att använda sig av tydlig kommunikation. Det är exempelvis viktigt att uttrycka sig konkret, strukturerat, kortfattat och enkelt, både i tal och skrift. Bilder eller symboler kan också vara ett bra stöd.

Andningsbesvär och allergier I förhållande till andningsbesvär och allergier så innebär tillgänglighet att de miljöer där verksamheten äger rum inte får ge upphov till allergiska reaktioner. Det kan exempelvis vara bra att se över luftkvalitén och att ta bort material, växter och dofter som kan ge allergi eller andningsbesvär. Det är också viktigt att personer som är allergiska mot olika födoämnen ska kunna undvika dem. Det allra bästa är om all mat fungerar för alla. Gör den inte det så måste det finnas likvärdiga alternativ. Oavsett är det viktigt att alltid informera om vad maten innehåller.

Andra nedsättningar i funktionsförmåga Utöver de olika typer av nedsättningar som redan diskuterats så finns det många andra utmaningar som kan vara viktiga att ta hänsyn till. Några exempel är diabetes eller magproblem. I förhållande till de utmaningarna, men även till många av de variationer som redan diskuterats, är det viktigt att planera in och hålla angivna tider för pauser och mat, så att det finns möjlighet att ta medicin och att gå på toaletten när det behövs.

11


Verksamhet

Verksamhet I all NSF:s verksamhet kan och bör vi arbeta aktivt med att skapa tillgänglighet. I planering och genomförande av exempelvis aktiviteter, kurser och läger, behöver vi utgå från att alla människor är olika och har olika förutsättningar och behov. Genom att synliggöra och undanröja de hinder som eventuellt finns skapar vi delaktighet. Viktigt är också att se till att nya hinder inte uppstår.

Ledarskap för en tillgänglig verksamhet I det här kapitlet ligger fokus på sådant som är viktigt att tänka på när vi bedriver verksamhet, alltså när vi planerar, strukturerar och genomför våra arrangemang, kurser, läger och scoutmöten. Flera olika praktiska knep presenteras, tillsammans med mer övergripande tips kring sådant som verksamhetsansvariga och ledare behöver ha koll på för att skapa tillgänglighet.

Energinivåer Vi har tidigare konstaterat att vi alla är olika. Det betyder bland annat att våra energinivåer påverkas olika i olika sammanhang. En del saker ger och andra saker tar energi. Vad som känns enkelt eller jobbigt är ofta olika för olika personer. En del får energi av att umgås med vänner, andra blir trötta av samma sak. En del får vila när de åker buss, för andra är det energikrävande. Något som är viktigt att komma ihåg är att det du får energi av kanske inte är samma sak som för någon annan. Personer som lever med olika typer av funktionsnedsättningar blir ofta trötta av sådant som passerar obemärkt förbi för många andra. Vi kan tänka oss energinivåerna som en skala, där 10 är fullt och 0 är tomt. Beroende på hur vi strukturerar vår verksamhet kan vi påverka var våra deltagare hamnar på sina energiskalor, så att de orkar delta. Låg energinivå leder ofta till kortare tålamod, missförstånd och konflikter. Högre energinivåer bidrar däremot med det motsatta, för oss alla. Längre fram i det här kapitlet presenteras mer konkreta strategier som kan vara användbara för att skapa sammanhang där vi inte slösar med deltagarnas energi, exempelvis genom att städa bort intryck eller skapa tydliga rutiner.

12


Verksamhet

Generellt sett, i förhållande till energiskalan, är det viktigt att: ●●

Alltid ha med sig energiskalan i bakhuvudet och använda den för att förstå oss själva och dem vi arbetar med.

●●

Planera med energiskalan i åtanke. Med hjälp av den kan vi förhoppningsvis skapa en struktur som helst ger, men i alla fall inte tar, energi. Det möjliggör deltagande.

●●

Skapa sammanhang där alla orkar delta.

●●

Möjliggöra pauser och lugna stunder.

13


Verksamhet

Motivation och intresse När alla kan vara med, då är verksamheten tillgänglig. Vad vi väljer att göra behöver alltså variera beroende på vilka personer som deltar. För att underlätta för dem som deltar är det bra att använda sig av sådant som det finns intresse av i deltagargruppen. På det viset kan aktiviteterna motiveras med hjälp av välkända och uppskattade sammanhang. I scoutverksamheten kan vi ha deltagare som tycker att det är kul med matlagning, men inte att surra. Kombinerar vi de två aktiviteterna och lär oss att surra en trefot, för att hänga upp en matkittel, så kan det gå bra. Det är viktigt att komma ihåg att: ●●

Använda de intressen som finns i gruppen.

●●

Motivera med hjälp av välkända och uppskattade sammanhang.

Tid att bearbeta I samband med vår verksamhet förmedlar vi ofta mycket information och ny kunskap. Information tar olika lång tid att ta in och bearbeta, för olika personer. Ett överflöd av information, eller överraskningar, kan vara svåra att hantera. För att skapa en tillgänglig verksamhet behöver vi arbeta med framförhållning och ge tid för att alla ska ha möjlighet att hänga med i vad som är på gång. Det är viktigt att komma ihåg att: ●● Våga vara tyst. Har du berättat något eller ställt en fråga, våga ge den du pratar med tid att bearbeta och ge respons, utan att bli störd.

14

●●

Planera in tid för att alla ska hinna bearbeta information. Kanske behöver någon en egen genomgång, utöver det som sägs till alla. Det måste hinnas med.

●●

Förbered och ge tid till start och avslut.

●●

Undvik överraskningar.


Verksamhet

Städa bort intryck Intryck kan kännas överväldigande för vem som helst. För personer med vissa variationer, exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kan olika intryck vara svåra att sortera. Därför kan många intryck på en gång bli övermäktigt. Tänk dig att alla intryck tog lika stor plats i ditt medvetande. Du hör fläkten surra och klockan ticka. Du känner att det drar från fönstret och att tvättlappen i tröjan kliar. Du ser all rörelse och alla färger lika mycket. Allt samtidigt. För att skapa en tillgänglig verksamhet är det viktigt att vara medveten om att många olika intryck kan vara svårt att hantera, om de kommer samtidigt. Det är därför bra att ta bort intryck, att rensa miljön från sådant som stör och som inte behöver vara där. Det som kan störa hör ofta ihop med: ●●

Ljud

●●

Smak

●●

Ljus

●●

Rörelse

●●

Lukt

●●

Känsel

15


Verksamhet

Gemensamt förhållningssätt Att ha ett gemensamt förhållningssätt i ledargruppen är något som är lätt att ta för givet, men det är inget som händer av en slump. Det är något vi behöver arbeta aktivt med och prata om ofta för att lyckas med. I förhållande till att vi alla varierar är det gemensamma förhållningssättet ett viktigt verktyg för att skapa en väl fungerande verksamhet. Verksamheten måste vara förutsägbar och tydligt strukturerad, oavsett vem det är som leder den. Några saker som är viktiga att enas kring och utvärdera regelbundet är att: ●●

Hålla en jämn kravnivå, oavsett aktivitet eller ledare.

●● Ställa rimliga krav. Det måste vara möjligt för alla att leva upp till förväntningarna. ●● Komma överens om tydliga och enkla regler, som inte förändras utan förvarning.

Rutiner och struktur För att skapa tydlighet och förutsägbarhet i verksamheten är rutiner och struktur till stor hjälp. För personer som lever med olika typer av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är tydlighet, med hjälp av rutiner, ofta avgörande för att kunna delta. Anledningen är att rutinerna kan hjälpa till att sortera bland intryck och skapa förutsägbarhet. Det innebär att många sammanhang blir mindre energikrävande, eftersom strukturen är tydlig och inte behöver uppfinnas för varje ny situation. Det som är viktigt att göra är att: ●●

Skapa och använda rutiner. Kan vi exempelvis börja och avsluta varje scoutmöte på samma sätt? Kan vi ha rutinen att vi alltid går igenom passet med hjälp av ett bildschema?

●● Vid behov utvärdera och förfina rutiner, för att de ska passa målgruppen ●●

16

Skapa tydlighet i information och instruktioner.


Verksamhet

En tydlig instruktion bör innehålla svar på följande frågor:

●●

Vad?

●●

Hur?

●●

När?

●●

Var?

●●

Med vem?

●●

Hur länge?

●●

Varför?

17


Verksamhet

Lika och rättvist I NSF vill vi skapa verksamhet där alla kan delta på sina egna villkor. För att det ska vara möjligt arbetar vi med att utveckla tillgängligheten, på många olika sätt. Något som är viktigt att komma ihåg i det arbetet är att anpassningar som är nödvändiga för någon ofta är bra för alla. Skapar vi exempelvis tydliga rutiner så kommer det att vara positivt för hela gruppen, inte bara för den eller de personer som verkligen behöver det. Ibland kan vi dock behöva erbjuda mer individanpassade lösningar för att alla ska kunna delta. Att göra en verksamhet tillgänglig innebär alltså inte nödvändigtvis att allt ska vara lika för alla, utan att det ska vara rättvist. Är det rättvist så får alla likvärdiga möjligheter att delta. I all verksamhet finns det utmaningar som motsvarar getternas plank, sådant som står i vägen för att alla ska kunna vara delaktiga. Som ledare behöver vi hitta hindren och ta bort dem. Innebär det att vi gör generella anpassningar som underlättar för alla så är det bra. Innebär det att vi genomför individuella anpassningar så är det också bra. Det är viktigt att komma ihåg att:

18

●●

Det som är nödvändigt för en del ofta är bra för alla.

●●

Lika är inte nödvändigtvis samma sak som rättvist. Rättvist kan vara olika.


Verksamhet

ETT EXEMPEL: Scoutkåren är på en bondgård och ska titta på getter. Getterna finns på andra sidan av ett högt plank. Skulle alla behandlas lika i den här situationen så skulle alla barn få stå på samma bänk, för att se över planket. Eftersom vi är olika långa så skulle några, men inte alla, se getterna. Behandlar vi istället barnen rättvist så skulle de som såg över planket från bänken få stå på den. De kortare barnen skulle få stå på ett högre bord eller sitta på en ledares axlar. Skulle vi ta det hela ett steg längre och göra en generell anpassning som är positiv för alla, så skulle vi titta på getterna från en annan plats där det inte fanns ett plank eller be om att få gå in till getterna.

19


Verksamhet

Nya lösningar Ibland kan vi tveka inför att prova nya lösningar, eftersom förändringar kan vara utmanande. Det är bra att inte ändra på saker utan förvarning och att inte förändra många olika saker på en och samma gång. Men, om det finns anledning att göra förändringar så ska vi prova nya lösningar. Funkar inte den struktur som verksamheten bygger på så behöver vi utvärdera och förändra. Viktigt att komma ihåg då är att: ●●

Våga fråga! Fråga deltagaren/deltagarna om de har några förslag på hur vi skulle kunna göra för att det ska fungera bra i den situationen som krånglar. Har du några smarta lösningar? Våga också prata med dina ledarkollegor och fundera kring olika lösningar tillsammans.

●●

Våga prova! Det värsta som kan hända är att det nya upplägget inte fungerar och då är det bara att prova något annat. Det bästa som kan hända är att det fungerar.

●●

Förankra! Se till att förändringar inte kommer som överraskningar. Förbered inför förändringen och förklara den tydligt, gärna med hjälp av frågorna som presenteras i stycket om rutiner och struktur.

Välj dina strider En tillgänglig verksamhet är inte nödvändigtvis samma sak som en verksamhet där allt flyter på utan krångel. Det händer hela tiden saker i alla grupper och som ledare gäller det att välja sina strider, att bestämma sig för vad som är viktigt och vad som kan få vara som det blir. För att det ska bli enklare för ledaren att välja fokus kan en hjälpfråga vara: För vems skull? För vems skull är det här viktigt? Varför är det viktigt för den eller de personerna? Är det viktigt för ledaren eller för deltagaren? Handlar striden om någon persons möjligheter att delta, då är den värd att ta. Handlar det om något annat så kanske den inte är det. I förhållande till en deltagargrupp så kan samma hjälpfråga också vara användbar i sammanhang där ledaren måste avgöra om det är dags att säga ifrån eller ingripa. För vems skull bör jag agera eller hålla mig undan? Är ett sammanhang ofarligt (fysiskt och psykiskt) så finns det ingen anledning att förändra eller

20


Verksamhet

avbryta. Är det däremot farligt eller livsfarligt, då måste ledaren ingripa och skapa nya sammanhang där alla kan delta på ett säkert sätt. Svaret på frågan blir då ”för allas skull”.

Känslosmitta I alla människor finns det något fantastiskt som kallas spegelneuroner. Det är exempelvis spegelneuronerna som gör att andra personer ler om du ler mot dem. Tack vare dem så smittar känslor mellan olika personer. Känslor kan därför användas som ett verktyg i ditt ledarskap. Den känslan som ledaren bidrar med sprider sig och påverkar deltagarna och ledarkollegorna. Så, vill du att personerna i din närhet ska känna sig glada, var glad. Vill du skapa lugn, var lugn. I förhållande till situationer som kan vara svåra att hantera, exempelvis konflikter, ilska eller missförstånd, kan ledarnas energi och sätt att agera vara viktiga för hur lösningarna till den svåra situationen ser ut och hur snabbt de kan nås. En ledare som exempelvis möter ilska med lugn lyckas ofta hitta lösningar framåt relativt snabbt. Det här kallas lågaffektivt bemötande och kännetecknas av att ledaren, i svåra situationer, agerar på följande vis:

●●

Andas lugnt

●●

Rör sig långsamt

●●

Undviker yviga rörelser

●●

Sitter gärna ned

●●

Är tyst

●●

Måste något sägas, sägs det kortfattat och lugnt

●●

Undviker ögonkontakt

●●

Undviker kroppskontakt

●●

Stannar kvar

●●

Lyssnar när personen är redo att prata

●●

Resonerar kring möjliga vägar framåt, tillsammans

21


Verksamhet

Muntlig kommunikation All vår verksamhet bygger på kommunikation mellan människor. En stor del av den kommunikationen är muntlig. Viktigt att komma ihåg då muntlig information förmedlas är att vara tydlig och strukturerad.

Att vara tydlig innebär exempelvis att: ●● Ledaren fokuserar på att bara säga det som är viktigt och hoppar över annat. ●● Ledaren vågar låta det bli tyst. Tystnad är inte farligt, snarare tvärtom, då det skapar möjligheter att bearbeta information, att förstå och att fundera. ●●

Ledaren säger det hen menar och menar det hen säger. Det betyder att liknelser, ironi och sarkasm bör undvikas, då det inte är ovanligt att språket förstås bokstavligt. Att exempelvis säga att någon ”gått in i väggen” eller ”har gröna fingrar” kan därför leda till svårhanterade och onödiga missförstånd.

●●

Ledaren svarar på frågan varför, gärna utan att någon undrar. Varför är det som det är? Varför ska vi göra just den här aktiviteten? Varför finns den här regeln?

Att vara strukturerad innebär exempelvis att:

22

●●

Ledargruppen presenterar vad som ska hända på ett tydligt sätt. Den muntliga kommunikationen kan till exempel kompletteras med skriven text och bilder. Ett scoutmöte kan inledas med att en ledare berättar om vad som ska hända genom att gå igenom det med hjälp av information på en tavla.

●●

Informationen, exempelvis tavlan, finns kvar där verksamheten sker så att den som undrar vad som ska ske härnäst kan påminna sig själv.


Verksamhet

●●

Ledaren presenterar bara den information som kan vara till hjälp för deltagarna. Information som, generellt sett, gärna får undvikas är exempelvis tidsangivelser. Att ange tid kan ge upphov till frustration, ifall angivelserna inte följs. Ledarna bör däremot ha ett schema med tider, så att de kan förbereda olika aktiviteters starter och avslut på ett tydligt och förutsägbart sätt.

Avsluta gärna muntlig information med att fråga: Har jag varit tydlig? Undvik att fråga: Har du/ni förstått? Genom att fråga med ett jag-budskap så lägger du ansvaret för att alla ska förstå hos dig själv, som ledare. Chanserna att deltagarna ber om förtydliganden ökar om de inte riskerar att känna sig som den som inte förstod.  

23


kommunikation

Kommunikation Allt NSF:s arbete med informationsspridning och kommunikation ska följa vår strävan att skapa tillgänglighet. På nationell nivå innebär det att vi ser över hur förbundets kommunikation struktureras. På regional och lokal nivå kan det innebära att vi exempelvis anpassar informationsutskick och muntlig kommunikation, så att innehållet blir lätt att ta till sig. Tillgänglighetsarbetet betyder i de här fallen att vi arbetar med vårt språk, formulerar oss i korta meningar och använder enkla ord. Vi använder oss också av skarpa och tydliga bilder för att förstärka de budskap som vi kommunicerar.

Skriftlig information Tydlighet i språket underlättar för alla. Det är viktigt att använda enkla ord och korta meningar, samt att budskapet är logiskt uppbyggt. Korta sammanfattningar och tydliga ordförklaringar är alltid till hjälp. Textens formgivning ska användas som ett verktyg för att underlätta läsningen. Det bör också vara möjligt att få tillgång till informationen på flera olika sätt, i alternativa format.

Tillgängligt språk, strukturerat för att underlätta för läsaren Vi använder oss av:

24

●●

Enkla ord

●●

Korta meningar

●●

Tydlig uppdelning av texten

●●

Korta sammanfattningar

●●

Förklaringar av svåra ord och förkortningar


kommunikation

Information i alternativa format Vi erbjuder: ●●

Lättlästa texter

●●

Uppläsning via vår hemsida

●● Möjlighet att få tillgång till dokument i olika format, exempelvis Word och PDF. Olika format kan vara till hjälp exempelvis för personer som använder olika hjälpmedel som underlättar vid synnedsättning. ●●

Information om de olika format som NSF och andra erbjuder

25


kommunikation

Tillgänglig formgivning, strukturerad för att ge god läsbarhet Vi arbetar med:

4 5

26

●●

Textflöden, som är lätta att överblicka. Textens start bör vara tydlig och markerad med en huvudrubrik. Texten bör sedan vara uppdelad i stycken med underrubriker, eftersom det underlättar för läsaren att hitta i texten.

●●

Teckensnitt, som bidrar till att göra texten lättläst. När teckensnitt ska väljas så står valet ofta mellan antikvastil4 och linjär stil5. Vilken stil som passar bäst beror på situationen, men i längre texter är antikvastil ofta stil mer lättläst. Värt att tillägga är också att fet stil är mer lättläst och därför bättre för att markera text, jämfört med kursiv stil eller VERSALER.

●●

Teckenstorlekar, som är lagom stora. För text som ska tryckas är 11 eller 12 punkter lämpligt. Ska texten däremot visas som del av exempelvis en PowerPoint-presentation så behöver teckenstorleken vara större, minst 16 punkter.

●●

Radavstånd, som skapar luftighet. För att det ska bli luftigt bör avståndet generellt sett vara 2 punkter större än teckenstorleken.

●●

Radlängder, som är lätta att överblicka. 50-75 tecken per rad är lättläst och därför bra för många läsare.

●●

Kontraster och färger, som förstärker läsbarheten. Mönstrade bakgrunder bör undvikas, då de försvårar läsbarheten. Används färgade bakgrunder så kräver läsbarheten att kontrasten mellan bakgrund och text blir så stor som möjligt. Det är också viktigt att undvika röd och grön text, mot vit och svart bakgrund, eftersom de kombinationerna ofta är utmanande vid färgblindhet. Just rött och grönt, mot vitt, är tyvärr en vanligt förekommande färgkombination på exempelvis whiteboardtavlor.

●●

Bilder, med god skärpa och kontrast. För att underlätta läsbarheten i både bild och text bör det undvikas att lägga text på bilder.

●●

Papperskvalitet, som bidrar till att göra det som tryckts lättillgängligt. Matt papper som inte bländar läsaren är fördelaktigt och det är viktigt att pappret är tätt nog för att trycket inte ska synas igenom.

●●

Mallar, till olika typer av dokument och blanketter bör bidra med en tydlig och logisk struktur.

Teckensnitt med små utskjutande klackar på bokstäverna, så kallade seriffer. Exempelvis Times New Roman. Teckensnitt utan klackar. Exempelvis Arial.


kommunikation

Webbplats Webbplatsen behöver vara tydligt och enkelt uppbyggd för att användaren ska kunna ta till sig information på sitt eget sätt. Det skapar tillgänglighet. Webbplatsens innehåll och struktur behöver se likadan ut, oavsett hur användaren bäst tar del av informationen som erbjuds.

Struktur och språk Vi använder oss av: ●●

Tydlig och överskådlig uppbyggnad av webbplatsen

●●

Enkla ord

●●

Korta meningar

●●

Tydlig uppdelning av information

●●

Korta sammanfattningar

●●

Förklaringar av svåra ord och förkortningar

Film och bild Filmer och bilder behöver vara tillgängliga även för personer som lever med synnedsättningar, hörselskador eller dövhet.

Textning och syntolkning Vi erbjuder: ●●

Textning av NSF:s filmer

●●

Tydliga bildtexter, som förklarar bildens budskap

●●

Syntolkning av bilder, som i ord beskriver det som syns på bilden

27


kommunikation

Arrangemang NSF:s olika arrangemang ska vara sammanhang där alla kan delta på lika villkor. Det ställer krav på platsen där arrangemanget äger rum, på vår planering och på vår kunskap kring funktionsvariationer och de behov som kan följa med olika variationer.

28


kommunikation

Kunskapshöjande insatser Vi erbjuder: ●●

Workshops, inom ramen för materialet Tillsammans6

●●

Material med fokus på ledarutveckling och tillgänglighet i kåren, inom ramen för Tillsammans

●●

Riktlinjer för tillgänglighet

Inbjudan, lokaler, mat och dokumentation För att skapa tillgängliga arrangemang bör vi sträva efter att: …… Fråga alla som deltar om de har behov av särskilt stöd. Det kan exempelvis röra sig om behov av teleslinga, teckenspråkstolkning eller syntolkning, specialkost eller hjälp att dokumentera arrangemanget. Finns det behov så gör vi vårt bästa för att tillgodose dem. …… Informera deltagarna om att undvika starka dofter, exempelvis parfym. …… Erbjuda tillgängliga lokaler (läs gärna mer om vad det innebär i kapitlet om lokaler). …… Erbjuda tillgänglighetsanpassat boende. …… Skapa program med återkommande pauser, helst minst en gång i timmen. …… Erbjuda välkomnande sammanhang med tydlig struktur, även under pauser. …… Informera talare och gäster om vikten av att tala långsamt och tydligt i mikrofon, att läsa upp texter och att beskriva bilder. …… Hålla tider. …… Erbjuda tydlig och detaljerad information om vad mat och dryck innehåller.   6

Tillsammans är NSF:s material som ger tips kring upplägg och strategier i förhållande till grupper där det finns deltagare som lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Tillsammans ger dig enkla verktyg för en ökad tillgänglighet och gemenskap, med förståelsen för individens behov i fokus. Läs gärna mer om Tillsammans på NSF:s hemsida www.nsf.scout.se.

29


lokaler

Lokaler NSF:s lokaler ska anpassas och göras tillgängliga i förhållande till de behov som finns bland de personer som ska vistas i lokalen. Det kan exempelvis innebära att vi ser till att personer som använder rullstol kan röra sig fritt. Det kan också innebära att vi ser till att det finns en teleslinga eller att vi ser över lokalens tekniska förutsättningar för ljus och ljud. Slutligen är vi också medvetna om att våra medlemmar kan vara allergiska eller överkänsliga, därför kan vi behöva undvika exempelvis starka dofter och förtäring av nötter. Vilka anpassningar som är viktiga att genomföra varierar. Fokusera därför på de behov som du vet om och ser i ditt sammanhang.

Byggnader För att alla ska kunna delta i NSF:s verksamhet behöver vi se till att de platser där verksamheten äger rum är tillgängliga. Det betyder att alla måste kunna ta sig fram till byggnaden, in genom entrén och runt i lokalerna7.

Utanför entrén Vi strävar efter att: …… Det ska finnas en bred och fast gångväg fram till byggnadens entré. …… Det, vid behov, ska finnas en ramp upp till entrén. …… Det ska finnas reserverade parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättningar, nära entrén. …… Det ska vara möjligt att sitta, skyddad från väder och vind, inom synhåll för skjuts, taxi eller färdtjänst.

7

Är scoutkåren/distriktet medlemmar i Våra Gårdar är ett tips att kontakta dem för att få rådgivning i tillgänglighetsanpassningar samt hjälp att finna bidrag till finansiering.

30


lokaler

Vid entrén Vi strävar efter att: …… Alla ska kunna ta sig in genom huvudingången. …… Växter som kan ge upphov till allergier planteras någon annanstans. …… Dörrar ska kunna öppnas, passeras och stängas av alla.

I byggnaden Vi strävar efter att: …… Alla ska kunna röra sig runt i alla rum där verksamhet pågår. …… Alla ska kunna ta sig till alla rum där verksamhet pågår. …… Golven är jämna och inte hala. …… Dörrar ska kunna öppnas, passeras och stängas av alla. …… Att alla ska kunna förflytta sig på ett säkert sätt, oavsett funktionsvariation och eventuellt användande av hjälpmedel.

Säkerhet: Vid förflyttning Vi strävar efter att: …… Möbler och inredningsdetaljer placeras så att risken för skador vid eventuella sammanstötningar minimeras. …… Hinder tas bort eller markeras. …… Stora glaspartier märks upp för att minimera risken för krockar. …… Trappornas första och sista trappsteg ska vara kontrastmarkerade för att markera nivåskillnad och visa vart trappan börjar och slutar. Trappan bör också ha ledstång. …… Sker verksamhet på flera plan i en byggnad kan en hiss behövas för att hjälpa personer som har svårt att gå. …… Golv och andra underlag ska vara släta och fasta, så att risken för att snubbla eller halka minskar.

31


lokaler

Säkerhet: Vid fara Vi strävar efter att: …… Det ska finnas utrymningsvägar som alla kan använda. …… Utrymningsvägarna ska vara tydligt markerade. ……

Att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna uppfatta larm och information vid utrymning. Extra viktigt är det att säker ställa att personer som lever med hörselnedsättning har möjlighet att uppfatta larm vid fara.

…… Alla ska veta hur just de, på bästa sätt tar sig ut ur byggnaden.

Luftkvalitet Vi strävar efter att: …… Det ska finnas ventilationssystem som är anpassat för det antal personer som vistas i lokalen. …… Material som kan trigga allergi eller överkänslighet ska undvikas. …… Växter som kan trigga allergi eller överkänslighet ska undvikas. …… Födoämnen som kan trigga allergi eller överkänslighet ska undvikas. …… Lokalerna bör vara lättstädade och välstädade.

Ljudmiljö Vi strävar efter att: …… Störande ljud dämpas i så stor utsträckning som möjligt. …… Använda ljuddämpande material, exempelvis textilier. …… Det ska finnas ljudanläggningar som kan hjälpa till att förstärka tal. …… Det ska finnas teleslinga att tillgå.

32


lokaler

Belysning Vi strävar efter att: …… Skapa miljöer där ljuset inte bländar. …… Kunna skärma av dagsljus. …… Kunna erbjuda god allmän- och platsbelysning. …… Ljuset ska kunna regleras efter behov och aktivitet. …… Ljuset inte ska flimra, då det kan skapa obehag eller ge upphov till epileptiska anfall.

Specifikt rum: Samlingssal Vi strävar efter att: …… Scenen eller podiet ska kunna nås av alla. …… Det ska finnas sittplatser för personer som använder rullstol. …… Skyltningen ska vara tydlig. …… Det ska finnas mikrofoner. …… Det ska finnas teleslinga. …… Belysningen ska vara god och kunna varieras. …… Personer ska kunna punktbelysas på ett tydligt sätt, för att underlätta läppavläsning eller teckenspråkstolkning. …… Toaletter ska finnas nära. …… Matsal ska finnas nära.

33


lokaler

Specifikt rum: Toaletter Vi strävar efter att: …… Toaletterna ska kunna användas av så många som möjligt. …… Det ska finnas toaletter som fungerar för rullstolsanvändare. …… Dörren ska vara lätt att öppna, passera och stänga. …… Handtag och lås ska vara lätta att förstå och hantera. …… Inredningen ska placeras på ett sätt som gör den lätt att hitta, för att underlätta för personer med synnedsättning. …… Vattenkranen ska vara lätt att förstå och hantera. …… Larmet ska fungera så att även personer med syn- eller hörselnedsättning nås av varningssignaler. …… Det ska finnas tydlig skyltning med enkla symboler för dam- och herrtoaletter (om den uppdelningen används). …… Det ska framgå tydligt om det är ledigt eller upptaget. …… Golvet inte ska vara halt. …… Belysningen ska vara god och inte blända. …… Undvika blanka material som kan blända. …… Ventilationen ska vara god. …… Varmt och kallt vatten ska finnas inom räckhåll från toaletten. …… Det ska finnas en torr avställningsyta nära toaletten. …… Krokar för kläder och väskor ska finnas. …… Sluten avfallsbehållare ska finnas. …… Tvålen ska vara oparfymerad.

34


lokaler

Inredning och utrustning I förhållande till inredning och utrustning så innebär tillgänglighet främst att vi säkerställer att de saker vi använder är enkla att förstå och använda, samt att de är lätta att hitta. Ibland går det att göra ändringar i förhållande till inredning och utrustning som redan finns, andra gånger kan vi fokusera på att utveckla tillgängligheten när vi köper nytt.

Placering Vi strävar efter att placera saker så att de: …… Är lätta att hitta. …… Är lättåtkomliga även för personer med nedsatt rörelse- eller synförmåga. …… Inte utgör hinder. …… Inte utgör faror eller risker.

35


lokaler

Utformning Vi strävar efter att: …… Saker och utrustning ska vara lätta att förstå och använda. …… Inredning och utrustning inte ska ge upphov till allergiska reaktioner. …… Materialen inte ska ge upphov till bländande reflexer. …… Inredning och utrustning är lätt att rengöra.

Skötsel av lokaler För att alla ska kunna vistas i NSF:s lokaler behöver vi ta hand om dem. Det innebär att vi behöver hålla rent, uppdatera vår utrustning och se till att vi skapar tillgänglighet, efter behov.

Allergier och överkänslighet Vi strävar efter att: …… Växter och födoämnen som kan leda till allergiska reaktioner tas bort. …… Produkter som kan leda till överkänslighet används inte, exempelvis rengöringsmedel och tvål …… Ledare och deltagare undviker parfymer och andra doftande hygienartiklar. …… Lokalerna städas regelbundet. …… Djur, med undantag av ledarhundar och servicehundar, inte tillåts i lokalerna.

Skötsel Vi strävar efter att: …… Skador repareras. …… Belysningen fungerar.

36

…… Teknik och utrustning fungerar.


lokaler

Utomhusmiljöer Alla ska kunna delta, oavsett var NSF:s verksamhet äger rum. Det innebär att alla deltagare måste kunna ta sig till och från, samt vistas på den plats där verksamheten är, även när den är utomhus. För att skapa goda förutsättningar så är det viktigt att välja plats med omsorg och fundera på vilka behov som behöver tillgodoses, i förväg. Kanske behövs anpassning för att det ska fungera bra att delta även för personer som lever med nedsatt rörelseförmåga, en syn- eller hörselnedsättning, eller för någon som använder hjälpmedel. Ofta krävs endast små förändringar för att möjliggöra deltagande utomhus.

Framkomlighet Vi strävar efter att: …… Det ska vara möjligt för alla att ta sig till och från platsen. …… Det ska vara möjligt att röra sig fritt på platsen. …… Det ska finnas möjligheter för alla att sitta ned och vila på ett bekvämt sätt, även om alla kanske inte kan sitta på marken. …… Det ska vara möjligt för alla att se var de går och vad de gör.

37


lokaler

Säkerhet Vi strävar efter att: …… Alla ska kunna röra sig säkert, utan att halka eller snubbla. …… Alla som behöver hjälp att ta sig fram på ett säkert sätt ska få det. …… Ta bort risker och välja trygga platser, exempelvis platser på säkert avstånd från branter och vatten. …… Alltid ha god uppsikt i närheten av eld. …… Alltid ha en plan för hantering av risker och nödsituationer. …… Alltid ha med utrustning för att kunna ge första hjälpen. …… Det ska vara möjligt att ta sig till platsen med bil.

Tydlighet Vi strävar efter att: …… Alla ska veta vart vi ska. …… Alla ska förstå varför vi ska vara på den valda platsen. …… Alla ska få instruktioner som på ett tydligt och strukturerat sätt berättar vad som ska hända på platsen. …… Alla ska få tydliga instruktioner om vad de behöver ta med sig till platsen, något som kan variera från person till person. Kanske är det viktigt att ta med vissa hjälpmedel eller mediciner. …… Alla ska veta hur de gör för att ta sig tillbaka till utgångsplatsen, exempelvis scoutstugan.

Tillgång till toalett Vi strävar efter att:

38

……

Alla ska ha möjlighet att under pågående verksamhet kunna gå på toaletten, på ett säkert sätt. Ibland kan det innebära att det måste finnas möjlighet att uppsöka en riktig toalett och ibland räcker det med att det finns tydlighet kring hur toalettbesök utomhus går till.


referenser

REFERENSER Informationen i NSF:s riktlinjer för tillgänglighet är hämtad från flera olika källor, källor där det går bra att läsa mer om de frågor som riktlinjerna berör. För att underlätta för vidare läsning är referenslistan uppdelad på samma sätt som kapitlen i dokumentet.

Riktlinjer för tillgänglighet Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens termbank. (2016) http://termbank.socialstyrelsen. se/ (Hämtad: 2016-12-06)

Tillgänglighetsarbete i praktiken Tillgänglighet för vem? Arbetsmiljöverket. Tillgängliga lokaler. (2018) https://www.av.se/inomhusmiljo/lokaler-och-arbetsutrymme/tillgangliga-lokaler/ (Hämtad: 2018-07-25) Myndigheten för delaktighet. Myndigheten för delaktighet. Riktlinjer för tillgänglighet – Riv hindren. (2015) https://www.spsm.se/globalassets/uppsatser/uppsatser1/riv-hindren--publikation-om-tillganglighet-fran-myndigheten-for-delaktighet.pdf (Hämtad: 2018-07-24)

Verksamhet Allansdotter, Christina; Aronsson, Kerstin; Hedbring, Pelle; Lomander, Gun; Sundin, Elisabeth. Scouternas folkhögskola. Anpassat Ledarskap. (2016) Scouternas Folkhögskola Scoutförlaget AB. Amelines, Alex. Fantastiska saker händer. Svenska. (2017) http://amazingthingshappen.tv/ (Hämtad: 2018-07-24) Carlberg Faulkner, Jill & Dahlgren Sven Olov. Autismspektrumdiagnos – en introduktion. (7 februari, 2018) http://habilitering.se/sites/habilitering.se/files/ahorare_jill_o_so_2018.pdf (Hämtad: 2018-02-09) Falkmer, Marita. Autism- och Aspbergerförbundet. Hur är det att uppleva världen annorlunda? 11 övningar att använda i klassen. (2015) https://www.autism.se/rfa/uploads/nedladningsbara%20 filer/autism_uppleva_annorlunda.pdf (Hämtad: 2018-07-25)

39


referenser

Gaveli, Sahar. ADHD-center, Stockholms läns landsting. Lågaffektivt bemötande. (2018) http:// habilitering.se/sites/habilitering.se/files/160318_lagaffektivt_bemotande_ny_bild.pdf (Hämtad: 2018-05-08) Gustafsson, Åsa. Sveriges förenade studentkårer. 10 tips för tillgänglighet – Hur er organisation blir mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. (2013) Globalt företagstryck AB, Stockholm. Havelius, Axel Chipumpu. Lågaffektivt bemötande. Studentlitteratur. (2016) Jackson, Mick. Temple Grandin. (2010) https://www.imdb.com/title/tt1278469/ (Hämtad: 2018-07-24) LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer. Checklista – för tillgängliga arrangemang. (2012) Mesibov, Gary B; Shea, Victoria & Schopler, Eric. TEACCH vid autismspektrumstörning hos barn och vuxna. Studentlitteratur. (2007) Olofsson, Emma & Hellzenius, Maria. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Tillsammans. (2018) http://www.nsf.scout.se/karservice/tillsammans/ (Hämtad: 2018-07-24) Rosenberg, Marshall B. Nonviolent Communication; ett språk för livet. Friare Liv. (2017) Rosenberg, Marshall B. Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt: medling och konflikthantering med hjälp av Nonviolent Communication. Friare Liv. (2013) Scouterna. Femstegsmodellen: Övning & checklista för en öppen och tillgänglig verksamhet. (2018) http://www.scouterna.se/wp-content/uploads/2016/07/5-steg_oppochTillgVerks.pdf (Hämtad: 2018-07-25) The National Autistic Society. Can you make it to the end? (2016) https://youtu.be/Lr4_dOorquQ (Hämtad: 2018-07-25) Öhman, Andreas. I rymden finns inga känslor. (2010) https://www.imdb.com/title/tt1686313/ (Hämtad: 2018-07-24)

Kommunikation Falkmer, Marita. Autism- och Aspbergerförbundet. Hur är det att uppleva världen annorlunda? 11 övningar att använda i klassen. (2015) https://www.autism.se/rfa/uploads/nedladningsbara%20 filer/autism_uppleva_annorlunda.pdf (Hämtad: 2018-07-25)

40


referenser

Gustafsson, Åsa. Sveriges förenade studentkårer. 10 tips för tillgänglighet – Hur er organisation blir mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. (2013) Globalt företagstryck AB, Stockholm. LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer. Checklista – för tillgängliga arrangemang. (2012) Myndigheten för delaktighet. Myndigheten för delaktighet. Riktlinjer för tillgänglighet – Riv hindren. (2015) https://www.spsm.se/globalassets/uppsatser/uppsatser1/riv-hindren--publikation-om-tillganglighet-fran-myndigheten-for-delaktighet.pdf (Hämtad: 2018-07-24) Myndigheten för tillgängliga medier. Produkter & tjänster. (2018) https://www.mtm.se/produkteroch-tjanster/ (Hämtad: 2018-07-25) Turner-Cmuchal, Marcella. European Agency for Special Needs and Inclusive Education. Riktlinjer för tillgänglig information. IKT för informationstillgänglighet I undervisningen (ICT4IAL). (2015) https://www.european-agency.org/sites/default/files/Guidelines%20for%20Accessible%20Information_SV.pdf (Hämtad: 2018-07-25)

Lokaler Allansdotter, Christina; Aronsson, Kerstin; Hedbring, Pelle; Lomander, Gun; Sundin, Elisabeth. Scouternas folkhögskola. Anpassat Ledarskap. (2016) Scouternas Folkhögskola Scoutförlaget AB. Arbetsmiljöverket. Tillgängliga lokaler. (2018) https://www.av.se/inomhusmiljo/lokaler-och-arbetsutrymme/tillgangliga-lokaler/ (Hämtad: 2018-07-25) Brandskyddsföreningen. Brandskyddsföreningen. Frångänglighet – Utrymning för personer med funktionsnedsättning. (2013) Gustafsson, Åsa. Sveriges förenade studentkårer. 10 tips för tillgänglighet – Hur er organisation blir mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. (2013) Globalt företagstryck AB, Stockholm. LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer. Checklista – för tillgängliga arrangemang. (2012) Myndigheten för delaktighet. Myndigheten för delaktighet. Riktlinjer för tillgänglighet – Riv hindren. (2015) https://www.spsm.se/globalassets/uppsatser/uppsatser1/riv-hindren--publikation-om-tillganglighet-fran-myndigheten-for-delaktighet.pdf (Hämtad: 2018-07-24) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB. Utrymningssäkerhet för rörelsehindrade. (2018) https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/17726.pdf (Hämtad: 2018-07-24) Våra Gårdar, Innemiljö – inspirationshäfte till Allmänna samlingslokaler (2011)

41


Egna anteckningar

_____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________

42


Egna anteckningar

_____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________

43


Text: Sanna Moberg Illustrationer: Julia Dahlstrรถm Grafisk form: Caroline Spรฅngberg (2018)

Profile for Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Tillgänglighetsriktlinjer  

Riktlinjer för tillgänglighet är ett stöd och inspiration för alla medlemmar och anställda inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF). Rikt...

Tillgänglighetsriktlinjer  

Riktlinjer för tillgänglighet är ett stöd och inspiration för alla medlemmar och anställda inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF). Rikt...

Advertisement