Page 1

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018 Framtidens energibärare 27

Akademisk frihetskämpe 14 Vägen till arbete för emigranter 30 Vulkanernas hemlighet 34

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

1


”Uppsala universitet är en mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog. Uppgiften är att vinna och förmedla kunskap till mänsklighetens gagn och för en bättre värld.” UR MÅL OCH STRATEGIER FÖR UPPSALA UNIVERSITET

2


Innehåll 2018

22

EFFEKTIVA SOLCELLER Marika Edoff siktar mot nya rekord

12

SÅRLÄKNING Nytt biologiskt läkemedel

30

VÄGEN TILL ARBETE Svårare för migranter

FRAMSTEG Hallå där … Håvard Hegre: Kan man förutsäga konflikter?

8

De första skandinaverna

10

Ny front för antibiotikaforskning

12

Ilya Pharma – nytt sätt att läka sår

13

Hur är minnet organiserat?

14

Forskarprofilen Li Bennich Björkman: Akademisk frihetskämpe

17

Mänskliga rättigheter på schemat

18

Hallå där … Cecilia Persson: Hur kan ryggkotor stärkas hos bensköra?

20

Cancervård i gymmet

22

ENERGI Den rätta mixen av grön energi

27

Bakterier ger energi

28

Förnybart – och ekologiskt hållbart?

30

ARBETSLIV Vägen till arbete för migranter – en ödesfråga för Sverige

34

VULKANER Vulkanernas hemlighet – vulkanforskare i Island och Argentina

40

34

VULKANFORSKAREN Steffi Burchardt forskar om magma

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

6

UNIVERSITETSLIV Hallå där … masterstudenter från Vietnam och Mexico. Hur trivs ni i Uppsala?

42

Doktorspromotion i över 400 år

44

Läsvärt – aktuella böcker

45

Diskbänksrealism och fantasifulla mord

46

Antecknat på medeltiden

3


Hej läsare!

Excellens och samhällsnytta

KLIMATFÖRÄNDRINGAR, migration och pandemier. För att möta dagens globala utmaningar är det är viktigare än någonsin att forskningsbaserad kunskap når ut i samhället. Att bidra till en bättre värld och ett hållbart samhälle är ett uttalat mål för Uppsala universitet. Men vad krävs för att vi ska lyckas med detta? En grundförutsättning är att forskning och utbildning håller högsta kvalitet. Just nu arbetar vi med att implementera rekommendationerna i forskningsutvärderingen KoF17 (Kvalitet och förnyelse 2017). Samtidigt inför vi en ny modell för att systematiskt utvärdera våra utbildningar. Vi behöver också ständigt värna och utveckla universitetens trovärdighet och legitimitet i samhället. God etik och lika villkor är nödvändiga och självklara förutsättningar. Universitetet ska präglas av att alla medarbetare och studenter, oavsett roll och position, bemöter och behandlar varandra med respekt. Både forskning och utbildning måste bedrivas i former där universiteten har en självständig ställning i samhället och akademiska kärnvärden hävdas och respekteras. Här behöver autonomin och handlingsfriheten öka för Uppsala universitet, liksom för övriga svenska lärosäten. Konkreta hinder för universitetens möjlighet att delta i olika typer av samarbeten, nationellt och internationellt, behöver undanröjas. Först då kan universitetet fullt ut möta samhällets utmaningar. En annan viktig förutsättning är universitetets egen strategiska förnyelseförmåga. Det kräver att universiteten får ökad rådighet över forskningsresurser – i klartext ökade basanslag. Det kräver också att vårt system med akademiskt ledarskap baserat på kollegiala principer och studentinflytande vitaliseras och stärks. Vi behöver verka här och nu, men samtidigt tänka långsiktigt. Inom projektet Utvecklingsplan 2050 lägger vi en grund för universitets framtida fysiska gestaltning och rumsliga struktur. Det handlar både om universitetets egen lokalförsörjning och infrastruktur och om att i samarbete med andra aktörer göra Uppsala till en internationellt attraktiv universitetsstad. n

EVA ÅKESON, REKTOR

4

ANDERS MALMBERG, PROREKTOR

VÄLKOMMEN in i Uppsala universitets magasin. Här kan du läsa om forskningen, upptäckterna och innovationerna. Men också få nya perspektiv på samhällsproblem och angelägna frågor som berör oss alla – i Uppsala, Sverige och världen. Vad händer till exempel om vi i Norden ställer om till förnybar energi? Vilka förändringar skulle det leda till och vilka nya krav ställs på vårt elsystem? Vid Ångströmlaboratoriet forskas det om flera olika gröna energilösningar. En del, som vindkraft och solkraft, är redan ute på marknaden medan andra är i ett utforskande stadium. Till exempel har forskare hittat ett sätt att utvinna energi ur bakterier. Läs mer på sid 22. Vi har också intervjuat forskare om vad migrationen betyder för Sverige, rent ekonomiskt men också för samhället. I en värld med en åldrande befolkning kan det snart bli konkurrens om arbetskraften och då kan stor migration bli en fördel. Läs intervjun på sid 32. Inom medicinen finns också många utmaningar som forskare bidrar till att lösa. Den ökande antibiotikaresistensen, till exempel, ställer krav på samarbete mellan forskare inom flera olika discipliner. Inom medicinsk teknik och cancerforskning är också mycket på gång. Vid sidan av forskningen vill vi också berätta om forskarna och deras drivkrafter. På sidan 14 möter ni Li Bennich Björkman, som har en av världens äldsta professurer i statskunskap och har skrivit en bok om sin familjs historia. n

Trevlig läsning! ANNICA HULTH, REDAKTÖR


Nyfiken på Uppsala universitet?

Vill du veta mer om aktuell forskning, utbildning, innovationer och universitetsliv? Här är några sätt att hålla dig uppdaterad. PRENUMERERA: • Uppsala universitets magasin (1 nummer per år) Läs om forskning och innovationer, kultur och traditioner, om forskarnas vardag och deras drivkraft men också om hur ny kunskap når ut i samhället. Artiklarna speglar hela bredden av forskningsinriktningar och ämneskunskap vid Uppsala universitet. www.uu.se/magasin • Uppsala universitets nyhetsbrev (7 nummer per år) I nyhetsbrevet, som skickas ut via e-post, får du smakprov på det senaste vid forskningsfronten, utbildningar och studentsamverkan, nya upptäckter och innovationer, samverkansprojekt, föreläsningar och kulturevenemang vid Uppsala universitet. www.uu.se/nyhetsbrev

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER: Facebook: www.facebook.com/uppsala.universitet Twitter:

twitter.com/uppsalauni

Instagram: www.instagram.com/uppsalauniversity Youtube: www.youtube.com/user/Uppsalauniversitet LinkedIn: www.linkedin.com/school/uppsala-university

Uppsala universitets magasin handlar om forskningen, innovationerna, människorna och universitetslivet vid Nordens äldsta lärosäte. Magasinet ges ut en gång per år och finns också i engelsk version – Uppsala University Magazine. Beställ magasinet kostnadsfritt eller ladda ned som pdf på: www.uu.se/magasin Adress: Kommunikationsavdelningen Uppsala universitet Box 256, 751 05 Uppsala

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

Redaktör: Annica Hulth Redaktion: Magnus Alsne, Anders Berndt, Anneli Björkman, Elin Bäckström, Linda Koffmar, Anna Malmberg. Kontakt: annica.hulth@uadm.uu.se Ansvarig för innehållet: Anneli Waara Art Director: Torbjörn Gozzi Omslagsfoto: Mikael Wallerstedt Tryck: Taberg Media Group

5


Systemet som varnar för konflikter HALLÅ DÄR, HÅVARD HEGRE, Dag Hammarskjöld-

professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning. En första version av analysverktyget Views (a political Violence Early-Warning System) lanseras under 2018. Vad är det?

Views är ett system som ger prognoser över var i världen väpnade konflikter kommer att inträffa. I ett första skede riktar vi in oss på Afrika. Analyserna spänner över de kommande 36 månaderna och kommer bland annat presenteras i form av kartor där konfliktområdena markeras med olika färger. Röd signalerar hög risk för konflikt medan lila visar på låg risk. Hur fungerar Views?

– Systemet är baserat på data som finns i Uppsala universitets konfliktdatabas, UCDP, som löpande samlar in information om konflikter i världen. Den här informationen kompletteras med data över bland annat terrängförhållanden och demografi. Konflikter uppstår ju där det

finns människor, och den viktigaste indikatorn för att spå var framtida konflikter kommer att inträffa är ju hur läget ser ut just nu. – Eftersom systemet är under uppbyggnad kommer det att kompletteras med ytterligare källor, som till exempel data om fredsbevarande insatser, presidentval och militärkupper. Vi vill också titta på hur vi kan analysera stora textmängder från nyhetskällor för att plocka upp information som tyder på konflikt. Hur gör man det?

– Det handlar om att söka på vissa ord och uttryck för att försöka identifiera triggers som enligt teorin kan orsaka spänningar, till exempel olika former av protester och hur stater agerar i sådana situationer. – Analyserna uppdateras varje månad och vi kommer också att följa upp hur väl våra prognoser speglar verkligheten. All data som används till analyserna är fritt tillgängliga för alla att ta del av. Varför har ni valt att jobba så?

– Principen att ha full transparens är väldigt viktig för oss. Det finns redan i dag analysverktyg som är baserade på underrättelseinformation och som används av till exempel FN. Vi har valt att maximera transparensen och bara använda öppna data för att se hur långt det kan ta oss. Det betyder att vi kanske inte gör det absolut bästa varningssystemet, men det kommer att vara det mest öppna. Det blir vårt bidrag. n TEXT: JOSEFIN SVENSSON BILD: MIKAEL WALLERSTEDT

6


Olika arter på savannen och i skogen

En ny internationell studie visar att det förekommit ett större genflöde än man tidigare trott bland elefantarter, såväl nu levande som utdöda. Dessutom pekar den på att afrikansk savannelefant respektive skogselefant bör ses som två olika arter.

ELEFANTEN – det största landlevande däggdjuret – började gå på jordens yta för 5–10 miljoner år sedan i Afrika. Idag finns det mindre än 500 000 elefanter kvar och de hotas bland annat av handeln med elfenben i Afrika. Det finns bara tre levande arter: den asiatiska elefanten, den afrikanska savannelefanten och den afrikanska skogselefanten. Kunskap om elefantens genetiska arv kan därför spela en värdefull roll i framtida bevarandearbete för att förhindra att dessa djur utrotas. Genom att utforska arvsmassorna för både levande och utdöda elefantarter har forskare visat att genflödet (den genetiska blandningen) mellan elefantarter var vanligt i deras historia, i motsats till tidigare studier. – Under årens lopp har det funnits en debatt om huruvida afrikansk savann- och skogselefanter är två olika arter, säger

UPPTÄCKT

Afrikanska savannelefanter på San Diego Zoo Kerstin Lindblad-Toh, verksam vid Broad Institute och professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet.

Tidiga tecken på autism

ATT KUNNA INTEGRERA olika sinnesintryck är viktigt för spädbarns utveckling och för deras uppfattning av omvärlden. En ny studie ledd från Uppsala universitet tyder på att spädbarn med reducerad förmåga att integrera det de ser med det de hör kan löpa ökad risk att senare få diagnosen autism. Denna nya kunskap om ti-

dig utveckling av autism kan på sikt bidra till tidigare upptäckt och behandling. Studien är en del av Projekt Småsyskon som drivs av Uppsala universitet i samarbete med Karolinska Institutet. Barnen studerades vid 10 månaders ålder, och följdes upp till 3 år, då en diagnostisk bedömning gjordes. n Vid barn- och babylab i Uppsala används olika tekniker för att mäta barns psykologiska utveckling.

FOTO: DAVID NAYLOR

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

FOTO: SAN DIEGO ZOO GLOBAL

– Våra data visar att dessa två arter varit isolerade i långa tidsperioder, och därför bör bevaras båda två. n

Hundägare lever längre

EN GRUPP SVENSKA forskare har stud-

erat sambandet mellan hundägande och hjärt-kärlhälsa hos över 3,4 miljoner tidigare hjärtfriska svenskar i åldern 40–80 år. Den nya studien visar att hundägare hade lägre risk att dö av hjärtsjukdom eller andra orsaker under den tolv år långa uppföljningsperioden. I ensamhushåll no­ te­ rades också lägre risk för hjärtinfarkt och stroke hos hundägarna. Forskarna använde information från sju olika nationella register, inklusive Jordbruksverkets hundägarregister samt Svenska Kennelklubbens register. n

7


De första skandinaverna TEXT: ANNICA HULTH ILLUSTRATION: GEEK TOWN

VÄSTLIGA JÄGARE & SAMLARE

8


En internationell forskargrupp har visat hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i Skandinavien när det blivit isfritt för mer än 10 000 år sedan. SKANDINAVIEN var en av de sista delarna av Europa att bli kvitt inlandsisen under den senaste istiden. Vilka var de första som bosatte sig där? För att ta reda på det har forskargruppen kombinerat arkeologiska och genetiska data med de senaste resultaten från klimatmodellering. – Vi blev överraskade av att se att mesolitiska jägare-samlare från den norska västkusten var genetiskt mer lika samtida befolkningar från öster om Östersjön medan jägare-samlare från det som nu är Sverige var genetiskt mer lika jägare-samlare från centrala och västra Europa, säger Torsten Günther, populationsgenetiker vid Uppsala universitet. FORSKARNA PEKAR ut två stora inflytt-

ÖSTLIGA JÄGARE & SAMLARE

ningar: Den första bestod av grupper från söder, det som idag är Danmark och Tyskland, och den andra kom från nordost där grupperna följde den isfria Atlantkusten. Människorna från de två olika migrationerna blandade sig med varandra och det resulterade i en överraskande stor genetisk variation hos skandinaviska jägare-samlare. – De mesolitiska skandinaverna var genetisk mer variabla än de jägare-samlare som levde i centrala, västra och södra Europa vid samma tid. Detta står i stark kontrast till mönstren vi ser idag med mer genetisk variation i södra Europa och mindre i norr, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

DE TVÅ GRUPPERNA som migrerade till Skandinavien under mesolitikum skilde sig åt utseendemässigt. Människorna från sönder hade troligtvis blå ögon och mörk hy och människorna från nordost hade ljus hy och en variation av ögonfärger. n

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

9


Den tvärvetenskapliga forskarutbildningen är kärnan i verksamheten vid Uppsala Antibiotic Center. TEXT: MAGNUS ALSNE FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Ny front för antibiotikaforskningen – Ska det moderna samhället överleva är tvärvetenskaplig samverkan den enda vägen, säger Christer Malmberg. Han är en av fjorton doktorander som förenas i Uppsala Antibiotic Center (UAC), Uppsala universitets senaste och mest omfattande satsning inom antibiotikafältet. – UPPSALA ANTIBIOTIC CENTER är en väldigt spännande miljö att vara delaktig i. Antibiotikaresistens utgör ett globalt hot som inga murar skyddar mot. Ska det moderna samhället överleva är tvärvetenskaplig samverkan den enda vägen och idag är Uppsala nav för flera intressanta initiativ, säger Christer Malmberg. Sedan oktober befinner han sig bokstavligt talat i händelsernas mitt. Skrivbordet i företaget Gradientechs lokaler blickar över Uppsala Science Park och Akademiska sjukhusets takåsar. På andra sidan vägen ligger Uppsala biomedicinska centrum. – Mitt projekt syftar till att utveckla snabbare diagnostik för antibiotikaresistens, och med UAC:s helhetsgrepp hämtar jag kraft ur både akademi, vård och indu-

10 10

stri vilket är enorma tillgångar, fastslår Christer Malmberg. DE FJORTON doktoranderna vid UAC

har olika ämnesinriktningar, men alla har fokus på de globala problemen med ökande antibiotikaresistens. – Situationen är så akut och komplex att interdisciplinärt samarbete måste ske nu, och i UAC förenar vi Uppsala universitets styrkor till en frontlinje med stor bredd, konstaterar Dan I. Andersson, centrumföreståndare och professor i medicinsk bakteriologi. I mötet mellan olika vetenskaper vill universitetet fostra en ny generation forskare med förutsättningar att ta sig an antibiotikaproblematiken i dess fulla vidd. Med doktoranderna på plats är det dags

för nästa steg – rekrytering av en biträdande lektor till var och ett av universitetets tre vetenskapsområden. PÅ GÄSTLISTAN till centrets veten-

skapliga mötesplatser står de egna doktoranderna, men också forskare vid andra svenska lärosäten. Längre fram planeras en gemensam forskarskola med universitetet i holländska Groningen. – Jag hoppas att mina år som doktorand ska ge mig en tvärvetenskaplig medvetenhet, säger Christer Malmberg. För mig som civilingenjör är det lätt att se allt med tekniska ögon och söka raka lösningar, men här finns inga enkla svar. Vi måste förstå helheten, och UAC har det som krävs för att bli plantskola för precis den formen av problemlösare.


Vi frågade tre av doktoranderna vid Uppsala Antibiotic Center vad de tycker om den nya forskningsmiljön.

Klara Bertils, språkvetare, som

ana­lyserar samtal mellan vårdpersonal och patient i konsultationer där antibiotikaförskrivning kan bli aktuell.

Hur tas den humanistiska inriktningen emot i ett traditionellt medicinskt fält?

– Mitt intryck är att UAC är en internationell, tvärdisciplinär miljö befolkad av skarpa människor. Självklart råder viss slagsida åt de medicinska och naturvetenskapliga vetenskaperna, men jag uppfattar en positiv nyfikenhet inför vad humanistiska perspektiv kan tillföra arbetet.

Annabel Ekberg, klinisk apotekare, som provar olika metoder att minska mängden antibiotikaförskrivningar inom slutenvården utan att patienternas tillfrisknande påverkas negativt. Varför valde du UAC?

– De erbjöd helt enkelt mitt drömjobb. I mitt yrke möter jag ofta antibiotikarelaterade utmaningar och kände att jag ville ta mig an dem i ett sammanhang som kombinerar klinik och forskning i en internationell miljö, och UAC lever verkligen upp till sina ambitioner. Redan efter några möten är energin i gruppen påtaglig.

Christer Malmberg, civilingen-

jör, som utvecklar ett verktyg för snabbare diagnostisering av antibiotikaresistens i sam­­band med blodinfektioner.

Vilka värden uppstår i centrets tvärvetenskapliga möten?

– Att samla doktorander från olika delar av världen med skilda vetenskapliga perspektiv gör UAC till en väldigt dynamisk arena. Jag för redan mycket givande samtal med en forskare i hälsoekonomi som bidrar med viktiga aspekter kring vår produkts kommersiella potential. n UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

FOTO: CANSTOCK PHOTO

”Energin i gruppen är påtaglig” Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största globala hoten mot folkhälsan och alltför få nya antibiotika utvecklas. Det internationella forskningskonsortiet Drive-AB har därför tagit fram ekonomiska modeller för att driva på utvecklingen.

Ekonomiska modeller för ny antibiotika TEXT: ANDERS BERNDT

FRAMTAGNING av nya antibiotika har

sjunkit drastiskt sedan 1990-talet, till stor del på grund av att antibiotika ger förhållandevis låg avkastning för läkemedelsföretagen. – För att inte förvärra problemet med antibiotikaresistens ska inte antibiotika användas mer än nödvändigt men det innebär att företagen inte får sälja så mycket och priset bör vara anpassat till att antibiotikan ska vara tillgänglig över hela världen. Samtidigt har kostnaden och risken det innebär att forska fram nya antibiotika ökat. Det kostar att ha lager av antibiotika som helst inte ska användas. Sammantaget är det en ekvation som inte går ihop, säger Francesco Ciabuschi, professor i företagsekonomi.

DET INTERNATIONELLA forskningskonsortiet Drive-AB, där Uppsala universitet ingår, bildades 2014 för att hitta lösningar. De har i sin slutrapport presenterat ekonomiska modeller för att stimulera utveckling av ny antibiotika samtidigt som risken för ökad antibiotikaresistens minimeras. Francesco Ciabuschi har varit koordinator för arbetet inom Drive-AB vid Uppsala universitet. – Modellen vi föreslår försöker balansera tre olika intressen: innovation av ny

antibiotika, långsiktig tillgång till antibiotika och minimerad antibiotikaresistens. Modellen består av fyra olika stöd och incitament som var och en hanterar olika problem: • Forskningsanslag för att stimulera framtagning av ny antibiotika. • Koordinatorer som identifierar behov i den globala antibiotikautvecklingen. • Belöning för ny antibiotika som lanseras på marknaden. • Långsiktig ersättning för att tillhandahålla antibiotika över tid. MARKNADSSIMULATIONER som forskarna har gjort visar att belöningen för ny antibiotika skulle kunna få fram 16–20 nya antibiotika de närmaste 30 åren. Några av dessa skulle aldrig nå marknaden utan de föreslagna åtgärderna.

Vad är nästa steg?

– Vi som forskare har lämnat över förslaget till politiker och beslutsfattare, det har bland annat presenterats för FN och Europeiska kommissionen. Vi föreslår att det nystartade G20-samarbetet i kampen mot antibiotikaresistens koordinerar arbetet. Även om forskningsprojektet DriveAB har lämnat sin slutrapport fortsätter forskningen i en rad olika projekt. n

11


En helt ny teknik att behandla akuta och kroniska sår utvecklas av Evelina Vågesjö, forskare vid Uppsala universitet och vd för Ilya Pharma.

Sätter fart på läkningen TEXT: MAGNUS ALSNE FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

MED GENETISKT ombyggda mjölksy-

rabakterier hoppas Evelina Vågesjö, forskare vid institutionen för medicinsk cellbiologi, kunna accelerera läkeprocessen av kroniska sår med upp till 80 procent. Visionen delas av EU-kommissionen som har anslagit 30 miljoner kronor, ur forsknings- och innovationsprogrammet Horizon 2020, till fortsatt utveckling den innovativa teknologin. Tillsammans med Mia Phillipson, professor i fysiologi driver

12

hon utvecklingen vidare i företaget Ilya Pharma. – Vi är ett av de yngsta bolagen som får medel ur programmet, och utdelningen kommer tack vare att vi utvecklar ett läkemedel som dels kan förändra hur myndigheter och industri tänker kring biologiska läkemedel, dels kan förbättra vårdens möjlighet att behandla sår, säger Evelina Vågesjö. n


Hur är minnet organiserat? TEXT: ANDERS BERNDT FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Hedvig Söderlund, nybliven professor i psykologi med inriktning mot människans minne, berättar: EPISODISKT MINNE är personliga och specifika händelser vid en viss tid och plats och kopplar ihop bland annat vad du tänkte, kände, hörde och hur det luktade vid det specifika tillfället. Spatialt minne kan beskrivas som hur du tar dig från plats A till plats B, en form av lokalsinne.

Hedvig Söderlund leder forskargruppen Uppsala Memory Lab, som undersöker hur åldrande, depression, genetik och kön påverkar episodiskt och spatialt minne. De använder magnetresonanskamera som avbildar hjärnans struktur och volym, men också funktion vid utförandet av minnes­ uppgifter.

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

Det episodiska minnet är mer känsligt för sjukdomar, stress och åldrande. Det beror bland annat på att episodiska minnen är komplexa och består av en mängd minnesdetaljer lagrade på olika platser i hjärnan. Synintrycken lagras till exempel i syncortex, hörsel i hörselcortex. Hippocampus kopplar ihop alla de olika minnesdetaljerna och vet var i hjärnan de är lagrade. Området ligger centralt i hjärnan och är viktig för både episodiskt och spatialt minne. Det finns skillnader mellan könen. Den tydligaste skillnaden är att män som grupp har ett bättre spatialt minne än kvinnor som grupp. Det är förstås statistiska

skillnader inom försöksgrupper och inte individuella skillnader. Vi studerar hjärnans aktivitet genom magnetresonans när personen ska behålla orienteringen i en virtuell labyrint och kan då se att männen aktiverar höger Hippocampus långt bak i betydligt större utsträckning än kvinnor. Kvinnor som grupp aktiverar vänster Hippocampus i större utsträckning och verkar använda en mer språklig strategi i testet. De har ett bättre episodiskt minne än män som grupp men skillnaden är inte lika stor som med det spatiala minnet. n

13


PORTRÄTTET

Li Bennich-Björkman Titel: Professor skytteana i vältalighet och statskunskap. Ledamot av Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala sedan 2004, ledamot av Vetenskapsrådets Ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap 2007–2010, ledamot av Kungliga Vetenskaps­ akademien sedan 2010, invald i Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala 2015. Just nu: Skriver en bok om det existentiella motståndet i de intellektuella och konstnärliga kretsarna i Estland, Lettland, Litauen och Ukraina under Sovjettiden, och hur det påverkat övergången till demokrati. Medverkar i en antologi om demokratins framtid som riksdagen ger ut med anledning av att rösträtten fyller 100 år. Familj: Maken Karsten Lundequist, två vuxna barn, mamma, hunden Bosco och katterna Elvis och Simba. Bor: Tjänstebostad i Skytteanum i centrala Uppsala. En bra dag på jobbet: När tanken klarnar och sammanhangen plötsligt ter sig tydliga. På nattygsbordet: ”Farlig midsommar” av Tove Jansson. Den tröstar. En berömd person jag mött: Viktor Yanukovich, tidigare ökänd president i Ukraina. Mitt smultronställe i Uppsala: Graneberg och Vårdsätra, det är vildvuxet och lummigt på ett trolskt vis.

Akademisk frihetskämpe TEXT: LISA THORSÉN FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Professor skytteana i vältalighet och statskunskap Li Bennich-Björkman är en outtröttlig försvarare av den akademiska friheten och de långsiktiga forskningsprojekten. I sin egen forskning gör hon gärna plats för existentiella dimensioner, senast i en bok om vad det betyder att leva ett liv i exil. NÄR LI BENNICH-BJÖRKMAN skrev sin första akademiska uppsats förändrades hennes liv. Att undersöka verkligheten, identifiera problem, fördjupa sig och att skriva var väldigt stimulerande.

14

– Uppsatsskrivandet öppnade dörren till en ny värld, berättar hon. Driften att fördjupa sig ledde vidare till forskarutbildningen. Idag ser hon sig som samhällsvetare och humanist och är

egentligen inte riktigt bekväm med strikta uppdelningar av de samhällsvetenskapliga ämnena. Hon tycker om att röra sig över gränser. Hennes forskning spänner över flyktingfrågan, kulturpolitik, forsknings-


UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

15


Forts. PORTRÄTTET Men kanske allra viktigast för energin är att styra den egna forskningen dit hon vill. – Jag har en del av min tjänst vikt för forskning och jag ska använda min kraft och min tid till det jag tycker är viktigt att skriva om. Med åldern har det blivit tydligare för mig vad jag ska göra och vad jag inte ska göra, säger Li Bennich-Björkman.

Tjänstebostaden i 1700-talshuset Skytteanum hör till professuren, som förmodligen är världens äldsta i statskunskap. politik, mångkulturalism och postkommunistisk politik. – Jag försöker göra statsvetenskap på mitt sätt, konstaterar hon. Li Bennich-Björkman är på många sätt banbrytande. Hon blev den första kvinnliga professorn på statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet 2007. Året därefter utsågs hon som första kvinna till skytteansk professor i vältalighet och statskunskap, med tjänstebostad i 1700-talshuset Skytteanum. DEN SKYTTEANSKA professuren är förmodligen världens äldsta professur i statskunskap, instiftad 1622. Ett viktigt uppdrag är att kommunicera vetenskap. Ett annat viktigt uppdrag är att utse mottagarna av det skytteanska priset, som årligen delas ut till en internationellt erkänd statsvetare. Priset är på 500 000 kronor och ett av de största i världen inom samhällsvetenskaperna. När Li Bennich-Björkman tillträdde professuren tänkte hon igenom mycket noggrant hur hon skulle uppträda både utåt och inåt. – Jag landade i att jag inte skulle vädja om förståelse, att det var viktigt att etablera en auktoritet så snabbt och så tydligt som möjligt. Den statsvetenskapliga institutionen var väldigt manligt dominerad då och jag visste att många helst hade sett någon annan på tjänsten. Men jag höll mig undan den typen av information, jag läste till exempel inga utlåtanden om mig själv. Sedan gick det en tid och en dag upptäckte jag att jag hade jag förflyttat mig. Det

16

som först känts lite skrämmande var inte det längre. HON DEBATTERAR OFTA om forskningens villkor, bland annat i UNT och Svenska Dagbladet. För sin rapport Överlever den akademiska friheten? från 2005 fick hon Sveriges universitetslärarförbunds pris för främjande av akademisk frihet. Hur tycker hon att den akademiska friheten mår i dag? – Den sitter tajt till. Yngre forskare har väldigt hoppiga villkor och svårigheter att etablera en egen forskningsprofil med långsiktiga projekt där det går att fördjupa sig. Universiteten blir alltmer centraliserade och byråkratiserade och makten förskjuts från kollegiet till universitetsledningarna. Den decentralisering som har varit universitetens kännetecken, det vill säga att det är forskarna, de akademiska lärarna och studenterna som själva styr universiteten, har på många håll upphävts helt. Men Uppsala universitet är ett av de få universiteten i Sverige som har lyckats upprätthålla det kollegiala styret. FÖR ATT BEHÅLLA energin i den akademiska snålblåsten har Li Bennich-Björkman tillsammans med några kolleger på institutionen startat Samverkansgruppen för god forskningsmiljö. – Vi ser oss som en motståndsgrupp. 2016 gav vi ut ”Det hotade universitet”, en analys och ett försvar av de värden som akademin vilar på sedan lång tid tillbaka. Vi har också ett internationellt nätverk. Det är en energigivande grupp.

I SIN SENASTE BOK undersöker hon olika existentiella dimensioner av att leva i exil. ”Sörja ett liv, leva ett annat: om flyktingens mörker och ljus” bygger på intervjuer hon gjort tillsammans med andra forskare under 20 års tid, dels bland de ester som kom till Sverige 1944 och dels bland de bosnier som flydde kriget på Balkan i början av 90-talet. I boken har Li Bennich-Björkman också intervjuat sin egen mamma som flydde från Estland, så den är samtidigt ett utforskande av den egna historien. – Med boken vill jag lyfta ett antal dimensioner som jag menar är allmängiltiga för alla som lever i exil. Jag kände att det fanns ett starkt behov att skriva om det existentiella, om varandet. Det sätt vi pratar om integration och migration på i politik och forskning blir lätt så… omänskligt. En av de dimensioner hon lyfter upp är hur avgörande någon form av acceptans av att livet förändrats är, och att bli behandlad och betraktad som en individ. En annan dimension handlar om att kunna välja att vara i en värld eller flera, både i det gamla och det nya hemlandet. ETT AV DE VIKTIGASTE svaren hon fått

i sin undersökning är just att hennes mamma och andra i exil har sörjt sitt liv och ändå levt ett annat, och att det är väldigt svårt. – Jag är glad att jag skrivit boken och att mamma var med. Ofta brukar hon tänka på Sverige som ett land där Framsteget har varit allt och där det inte finns plats för det vemodiga och melankoliska. Att vi nu blivit och kommer att förbli ett invandringsland hoppas hon ska ändra på det. – Flyktingarnas förluster måste få plats i samhällsväven. Vemodet och melankolin behöver inkorporeras i en samhällelig förståelse. Jag tror att ett samhälle blir mer helt då. n


Människorättskliniken vid juridiska fakulteten sätter mänskliga rättigheter och praktiskt människorättsarbete på schemat i ett samverkansprojekt med civilrättsliga organisationer. TEXT: ANNICA HULTH

– MÅLET HAR VARIT att skapa en

plattform för samarbete mellan forskare, lärare, studenter och representanter för organisationer inom det civila samhället, berättar Anna Jonsson Cornell, professor i juridik och initiativtagare till Män­nisko­ rättskliniken. I samarbete med bland andra människorättsorganisationen Civil Rights Defenders har juriststudenter fått jobba med riktiga rättsfall inom ramen för sin utbildning. – Det finns ett stort intresse bland juriststudenter att fördjupa sina kunskaper om mänskliga rättigheter. Vi har en viktig roll att spela när det kommer till att främja studenternas engagemang och vilja att lära, samt skapa möjligheter för dem att utveckla sina kunskaper om mänskliga rättigheter på ett konkret sätt, säger John

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT • ISTOCK PHOTO

Stauffer som är chefsjurist på Civil Rights Defenders. INSPIRATIONEN KOMMER från amerikanska lärosäten, där studenter jobbar med rådgivning till grupper som annars inte har råd eller möjlighet att få juridisk hjälp. Inom ramen för så kallade ”legal clinics” får studenterna bland annat en fördjupad träning i juridisk analys, juridiskt skrivande och i att bedriva rättsutredningar, under ledning av en professor eller advokat anställd av universitetet. Inom projektet kan studenterna fördjupa sina juridiska kunskaper och utveckla rättsteknisk kompetens. – Fokus ligger även på moral och etik i påverkansarbete och studenterna tränas i att hantera etiska överväganden. Skillnaden mot traditionella kurser är att det här

är skarp läge eftersom det är riktiga rättsfall vi jobbar med, säger Anna Jonsson Cornell. STUDENTERNA HAR bland annat gjort

en rättsutredning om skydd för privatliv och personlig integritet i samband med beslut om tvångsvård. De har fördjupat sig i hur svensk terroristlagstiftning förhåller sig till mänskliga rättigheter samt arbetat med asyl- och migrationsfrågor kopplade till ensamkommande barn. n Anna Jonsson Cornell är professor i komparativ konstitutionell rätt vid juridiska institutionen och initiativtagare till Människorättskliniken.

17


TEXT: LISA THORSÉN FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

”Vi identifierade ett kliniskt behov” HALLÅ DÄR, CECILIA PERSSON, forskare

inom biomaterial och biomekanik vid avdelningen för tillämpad materialvetenskap på Ångströmlaboratoriet och delägare i företaget Inossia.

Du har uppfunnit ett nytt elastiskt bencement för brott på ryggkotor. Hur ska det användas?

– Det kan förbättra behandlingen av äldre bensköra patienter. Idag är det bencement som injiceras framförallt en effektiv smärtlindrande behandling. Problemet är att cementet är väldigt styvt i förhållande till det ben det sprutas in i. Det leder lätt till nya frakturer bredvid den gamla. Bensköra ryggkotor kan liknas vid äggskal och dagens cement vid sten. Vi har utvecklat ett bencement som är mer tvättsvamplikt, mer elastiskt. De här mekaniska egenskaperna ska minska risken för nya frakturer. Vad består själva uppfinningen av?

– Vi har utgått från ett befintligt bencement och tillsatt en mjukgörare som ger bencementet delvis nya och andra egenskaper, där elasticiteten är den viktigaste. Produktutvecklingen sker genom företaget Inossia som jag startade 2013 tillsammans med Malin Nilsson. Hur kom du på idén till bencementet?

– Vi identifierade ett kliniskt behov. Kotfrakturer drabbar framförallt äldre med osteoporos, alltså benskörhet. Under 2010 gjordes 400 000 behandlingar i världen där bencement injicerades i brutna ryggkotor. Till 2020 beräknas den siffran ha stigit till 1,4 miljoner. Vad händer just nu?

– Inossia har fått medel av Vinnova och MedTech4Health för att bland annat finansiera en ansökan om CE-märkning. Vi utför flera nödvändiga tester, till exempel måste vi vara säkra på att materialet inte försämras när det steriliseras. Vi tittar också på materialets hållbarhet över tid genom att göra mekaniska utmattningsprover. Samtidigt sätter vi upp ett kvalitetssystem för produktionen där allt ska vara spårbart och dokumenterat. Dessutom planerar vi för en klinisk studie. Hur stor den behöver vara vet vi inte än. Vilka är de stora utmaningarna framöver?

– Det är väldigt mycket jobb att ta en produkt från forskning till klinik. Samtidigt är det väldigt roligt. I höstas deltog Malin och jag i ett program som EIT Health anordnade för att ge nya lovande företag en extra skjuts mot marknaden. Det var jättebra att få diskutera hela processen med andra i flera dagar. Just nu händer det mycket. Vi blir kontaktade av medicinteknisk industri och av distributörer. n

18


Utlandssvenskar lär sig inte spanska Många svenska pensionärer som flyttar till Spanien lär sig inte att prata spanska och har begränsade sociala kontakter med den spanska lokalbefolkningen. Det visar forskning inom ramen för ett stort EU-projekt.

för bostads- och urbanforskning i Uppsala, har tillsammans med norska kollegan Ann Elisabeth Laksfoss Cardozo studerat språkanvändning och språkmiljöer i den spanska regionen Alicante, där stora grupper svenska och norska pensionärer har bosatt sig. Undersökningen visar att många har begränsade kunskaper i spanska, samtidigt som de flesta bor i flerspråkiga områden där de klarar sig ganska bra i det vardagliga livet utan att kunna spanska. De flesta pensionärer upplever att de känner sig hemma och är socialt inkluderade i

FOTO: ISTOCK PHOTO

PER GUSTAFSON, forskare vid institutet

Spanien, men det handlar i första hand om en utlandssvensk gemenskap. Spanjorerna uppfattar ofta de utländska pensionärerna som turister eller tillfälliga besökare snarare än som invandrare och nya invånare. Det innebär å ena sidan att det blir ännu svårare för de pensionärer

Datorspel ger nya vänner

FOTO: MATTON

DATORSPELANDE ungdomar har inte färre vänner i skolan än sina icke datorspelande skolkompisar. Två studier från Uppsala universitet visar att varken de ungdomar som lägger mycket tid på att spela eller de som identifierar sig som spelare (gamers) har färre vänner i skolan än de som spelar lite eller inte alls. Det visade sig också att ungdomar som identifie-

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

rar sig som spelare tenderar att bli vänner med varandra. Med andra ord verkar datorspelande som gemensamt intresse leda till nya vänskaper i skolan. Forskarna har studerat 115 ungdomar som började i en ny gymnasieskola i en svensk storstad samt gjort 10 djupintervjuer med datorspelande gymnasieungdomar. n

som faktiskt vill lära sig spanska och få kontakter med spanjorerna. Å andra sidan uppfattar flesta spanjorer inte de utländska pensionärernas dåliga språkkunskaper och bristande integration som något större problem, så länge de respekterar spanska lagar och regler. n

Superdatorer stärker forskning

DE TVÅ NYA superdatorerna Bianca och

Rackham invigdes på Uppmax vid Uppsala universitet i slutet av april. De ger nya möjligheter för forskningen inom bland annat bioinformatik och materialvetenskap. Den typ av data som ska analyseras med hjälp av Bianca är framförallt genomdata (DNA) från människor, som ska hanteras på sådant sätt att ingen obehörig kan få tillgång till det. Rackham är Uppsala universitets hittills största datorsystem med mer än 6 000 beräkningskärnor och kopplat till ett mycket snabbt lagringssystem, vilket gör det till ett bra system för minneskrävande och dataintensiva beräkningar. n

19


Phys-Can finansieras av bland andra Cancerfonden, Vetenskapsrådet, World Cancer Reaearch Fund och Nordic Cancer Union. Gruppträning bedrivs i Uppsala, och Lund/Malmö och tidigare även i Linköping, och pågår till november 2018. Ansvarig forskare är Karin Nordin, professor i vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

20


Gruppträning under cancerbehandling ger ökad styrka och uthållighet, men också socialt stöd och drivkrafter att hålla igång visar studien Phys-Can. Nu hoppas forskarna integrera sina rön till en självklar del i svensk cancervård. INGRID DEMMELMAIER

LARS HOLMBERG

Docent i fysioterapi.

Professor emeritus i kirurgi.

Cancervård i gymmet TEXT: MAGNUS ALSNE FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

FYSISK AKTIVITET är ett av de effektivaste sätten att förebygga cancer, men vilken betydelse har motion för den som är under cancerbehandling? Sedan tre år genomför forskare vid Uppsala universitet studien Phys-Can, i vilken 600 personer med cancer deltar i gruppträning i syfte att kartlägga effekten på cancerrelaterad orkeslöshet och livskvalitet. – Många människor som behandlas för cancer drabbas av fatigue, en förlamande trötthet som kan kvarstå långt efter avslutad terapi. Sjukvården har traditionellt ordinerat vila, men våra deltagare beskriver hur fysisk aktivitet får dem att känna sig piggare. Dessutom iakttar vi flera andra positiva resultat, berättar Ingrid Demmelmaier, docent i fysioterapi vid Uppsala universitet.

varliga incidenter. Intrycket är att de flesta ökar sin styrka, kondition och energi. De upplever också att gruppaktiviteten i sig bidrar med struktur i tillvaron, ett socialt stöd och motiverar dem att hålla igång. Ambitionen är att på sikt integrera fysisk aktivitet som naturlig del i cancervården, men trots sjukvårdens behov av kostnadseffektiva alternativ kvarstår flera frågetecken längs vägen. Vem ska betala? Vem ska rekommendera patienterna att delta? Och vem ska motivera dem att fortsätta? – Även om vårt projekt fortfarande pågår så vet vi att träning är ett bra inslag i cancervården, och söker redan nu inspiration och idéer för implementering av Phys-Cans resultat i ordinarie vårdverksamhet.

DELTAGARNA I PHYS-CAN utför hög-

BEGREPPET CANCER omfattar fler än

eller lågintensiva träningspass för styrka och kondition under sex månader och följs därefter under en tioårsperiod. Urvalsprocessen genomförs i samråd med läkare och Ingrid Demmelmaier kan konstatera att såväl rekrytering som genomförande har fungerat väl. – Flera internationella studier bekräftar att träning i samband med behandling är positivt för cancerpatienter, och vårt projekt vars deltagare täcker åldersspannet 30 till 84 år har varit helt förskonat från all-

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

200 sjukdomar som alla orsakas av okontrollerad cellväxt. Phys-Can omfattar patienter med cancer i bröst, prostata eller tarm. Fysisk träning har tidigare testats på patienter med övervikt och reumatism, och framgångarna har väckt såväl medias intresse som läkarkårens stöd. – Träning är något alla kan relatera till och ett relativt billigt sätt för vårdtagaren att påverka sitt mående under behandling. Vi har tillsammans med Akademiska sjukhuset inlett ett pilotprojekt där vi

i begränsad omfattning försöker omsätta vårt upplägg i vården, men för att lyckas i större skala måste vi förena kliniker, beslutsfattare, patientorganisationer och friskvårdsaktörer. HÄROMÅRET beräknade Cancerfonden att vi riskerar en dubblering av mängden cancerfall till 2040 om inte rätt åtgärder vidtas. Samtidigt möjliggör framgångsrik forskning tidigare diagnoser, förbättrade behandlingar och ökad möjlighet till överlevnad. – Att fler insjuknar i cancer är ofrånkomligt då vi lever längre och minskar dödligheten i andra sjukdomar. Likaså accelererar vår kunskap och tekniska kapacitet. Dessvärre följer vårdens resurser inte med i utvecklingen, vilket snabbt ökar gapet mellan medicinska möjligheter och vad sjukvården i realiteten förmår erbjuda, konstaterar Lars Holmberg, professor emeritus vid Uppsala universitets institution för kirurgiska vetenskaper. Idag väger därför hälsoekonomiska aspekter allt tyngre vid vårdinsatser. – I Sverige är situationen bättre än i de flesta andra länder, men fortfarande inte jämlik. Det ska inte handla om vem du är eller var du bor när du behöver hjälp, alltså måste vi skapa förutsättningar för dialog med fokus på bästa tänkbara vård för alla, säger Lars Holmberg. n

21


FÖRNYBAR ENERGI

22


Den rätta mixen av grön energi TEXT: ANNICA HULTH FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT • ISTOCK PHOTO

Klarar vi oss på enbart förnybar energi? Kan energi från sol, vind och vatten täcka behoven av elektricitet – även en vindstilla och gråmulen dag i Norden? Kanske, men det ställer nya krav.

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

23


Forts. FÖRNYBAR ENERGI DE NORDISKA LÄNDERNA skulle kunna klara energiförsörjningen enbart genom att bygga ut förnybar energi, visar en studie från Uppsala universitet. Men det finns flera utmaningar på vägen, menar Mikael Bergkvist, forskare i elektricitetslära. – I studien kunde vi visa att det inte är uppenbart omöjligt, även om det är svårt inom en nära framtid. Svårigheten med elproduktion är att den sker i realtid – den el som behövs just nu, måste produceras just nu. Samtidigt varierar vår elkonsumtion, under dygnets timmar och under året. Ju mer beroende vi blir av variabla källor som vindkraft, desto större krav ställs det på flexibel reglerkraft. – I Sverige är vi lyckligt lottade eftersom vi har mycket vattenkraft som snabbt kan reglera variationer men också, tack vare de stora vattenkraftmagasinen, är möjlig att lagra från tillfällen när vi har hög vindkraftsproduktion och låg efterfrågan på el. Men det kräver mycket planering. I dagens system har vi goda

möjligheter att balansera variationer under dygn och årstider men det är svårare vid till exempel ett par veckor med vindstilla väder, säger Mikael Bergkvist. I Sverige får vi lika mycket energi från kärnkraft (40–45 procent) som från vattenkraft. Därefter kommer vindkraften på 10–14 procent. Slutligen har vi kraftvärmeverk, kondenskraft och gasturbiner som tillsammans ger cirka 10 procent. MER OVANLIGT på våra breddgrader är

solenergi, men det pågår mycket forskning och utveckling. Ett exempel är bostadshuset Frodeparken i Uppsala, där hela den svarta glasfasaden producerar el. Huset är täckt av tunnfilmssolceller som utvecklats från forskningen vid Uppsala universitet. Från Uppsala leds också ett internationellt EU-projekt om solcellsteknik i bygg­nader. Det är Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik, som är koordinator för projektet. I fokus står tunnfilmssolceller och hur de kan göras mer effektiva och integreras i byggnader. – Inom byggnadsintegration finns det unika möjligheter för tunnfilmssolceller, framför allt att se estetiskt annorlunda ut.

Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik, var med och grundade solcellsföretaget Solibro och har i många år arbetat både som forskare och inom företaget.

24

Med tunna filmer finns det också möjligheter att göra solceller flexibla och i lättvikt, säger Marika Edoff. DEN DOMINERANDE TEKNIKEN på

marknaden är solceller av kisel. Tunnfilmssolcellerna bygger på en annan teknik och består av mikroskopiskt tunna filmer som monteras på till exempel glas. Modulerna kan göras till helt svarta byggstenar, som på fasaden till Frodeparken. Utmaningen för forskarna är att göra materialen tunnare utan att försämra effektiviteten eller verkningsgraden, som idag ligger på 21 procent. För att lyckas med det används olika optiska tekniker, som att bygga in speglar i de tunna skikten så att dubbelt så mycket ljus absorberas. – Det kan verka larvigt att göra skikten ännu tunnare eftersom deras sammanlagda tjocklek är ungefär tre mikrometer, vilket man får om man tar ett hårstrå och skivar det i tjugo skivor. Men vi vill pressa det här ytterligare, minska materialåtgången och göra de ljusabsorberande skikten en halv mikrometer tjocka istället för två, säger Marika Edoff. Internationellt har solenergi slagit ige-

Frodeparken i Uppsala är täckt av tunnfilmssolceller som utvecklats från forskningen vid Uppsala universitet.


nom stort de senaste åren och även om det går trögt i Sverige växer marknaden, med olika stödsystem för att installera solceller i byggnader. – Genom EU-projektet kan vi samla kompetenser och hoppas också öka synligheten för solceller och lobba för att få fram långsiktiga lösningar i Sverige, säger Marika Edoff. HON VAR SJÄLV med och grundade

solcellsföretaget Solibro och har i många år arbetat både som forskare och inom företaget. När hon började med tunnfilmssolceller år 1990 hade solcellerna en verkningsgrad på 10 procent. Nu har de kommit upp i 21 procent, inte långt ifrån världsrekordet på 22,6 procent. Framgången tillskriver hon det nära samarbetet mellan universitet och företag. – Olika EU-projekt har varit avgörande för att tekniken har kommit så långt fram, genom att gynna samarbetat mellan företag och forskargrupper. Det har varit superviktigt. Ett annat EU-projekt handlar om vindkraft, New Wind Atlas (NEWA), och har kartlagt vindresurserna över hela Europa.

Stefan Ivanell är projektledare för den svenska delen av projektet. Han leder forskningen på avdelningen för vindkraft på Campus Gotland, som hör till institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Medan forskarkollegorna i Uppsala gör vädermodeller i stor skala arbetar forskarna i Visby med modeller som visar det detaljerade flödet i en vindkraftspark. Kopplar man ihop dessa två typer av modeller kan man göra beräkningar i större skala, för att se var det är bäst att bygga en vindkraftspark. – När vi studerar interaktionen mellan vindkraftparker tar beräkningen flera dagar eller veckor med en superdator, så det är ganska tunga beräkningar. Därför behöver vi komplettera med grövre beräkningsmetoder, säger Stefan Ivanell. INOM PROJEKTET undersöker de till exempel vindflöden i skogar och möjligheterna att bygga ut vindkraft där. Forskarna intresserar sig för placeringen av vindkraftverk och hur turbinerna – men också hela vindkraftparker – interagerar med varandra. För att förstå detta gör de

simuleringar som visar hur det placeringen påverkar vilken typ av flöde turbinen står i och hur stor turbulensen är. – Vi utvecklar modeller för hur man kan ta ut energin på ett klokare sätt och samtidigt minska lasterna på turbinerna så att de håller längre, säger Stefan Ivanell. VINDKRAFT ÄR DEN TREDJE största

elproduktionsformen i Sverige, men utbyggnaden har stannat av. – Trots att energipriset är så lågt i Sverige görs nu rekordstora investeringer i vindkraft. Ska man bygga ny energiproduktion är vindkraft väldigt konkurrenskraftigt, säger Stefan Ivanell, som också är föreståndare för StandUp for Wind, en nationell satsning på vindkraft där flera svenska universitet ingår. Nyligen startade ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet, där forskarna ska räkna på hur Gotland skulle klara att bli självförsörjande på förnybar energi, som solenergi, vindkraft och biobränsle. Ett 20-tal forskare är inblandade i projektet vid institutionerna för geovetenskaper, teknikvetenskaper och kemi. En viktig fråga är acceptansen hos

Stefan Ivanell, forskare i geovetenskap, leder forskningen vid avdelningen för vindkraft på Campus Gotland. Han är också föreståndare för den nationella satsningen StandUp for Wind.

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

25


Forts. FÖRNYBAR ENERGI

lokalbefolkningen, för ett samhälle med utbyggd vind- vatten- och solkraft kan se väldigt annorlunda ut. – Idag kommer 50 procent av energin på Gotland från vindkraft. Ska man bli helt självförsörjande måste det skalas upp till lands, till havs och i solcellsparker, säger Stefan Ivanell. Just nu försöker vi modellera tänkbara scenarier för framtiden. Om man bygger på vissa sätt, hur påverkar det acceptansen? Vilka för- och nackdelar finns det med olika lösningar? Luftledningar och elkablar skulle krävas för distributionen, men hur skulle de uppfattas av allmänheten? Att studera Gotland som förnybart system är lämpligt eftersom det är väl avgränsat, menar Stefan Ivanell. I samarbete med regionen undersöks nu olika möj-

ligheter som transporter med elbilar och hur man kan lagra energi i batterier eller i gasform. – Det handlar om vilka förnybara resurser det finns men också om att balansera det med en begränsad kabelförbindelse med fastlandet. Vi behöver ett system som kan lagra energin och se till att det vi stoppar in i systemet alltid motsvarar förbrukningen. Om vi återvänder till studien om hela Nordens energiförsörjning, visar den att vattenkraften spelar en nyckelroll. Genom att lagra vattenkraft går det att få en jämn tillgång till el, trots variationer i produktionen. – Det finns farhågor om att vi med förnybar energi får ett instabilt elnät och inte kan hantera situationen, men det kan vi i Sverige. Vattenkraften är en enorm tillgång för att lagra energi, jämfört med batterilager som inte alls har samma kapacitet och framför allt är en lokal lösning, säger Mikael Bergkvist.

Tunnfilmssolcellerna består av mikroskopiskt tunna filmer som monteras på till exempel glas. Forskarna vill göra materialen tunnare utan att försämra effektiviteten.

26

Ett annat problem att lösa är hur den förnybara energin ska kunna levereras i hela Norden. Med dagens distributionssystem blir det svårt att klara leveransen överallt med enbart förnybar el. I Sverige har vi till exempel väldigt mycket produktion i norr men mest konsumtion i söder. – Våra beräkningar har inte tagit hänsyn till begränsningarna i kraftnätet. Där är det bara en fråga om att bygga ut, men det kommer förstås att kosta mycket och tillståndsprocessen för en ny ledning kan ta decennier. Forskarna konstaterar också i sin studie att det gäller att hitta den rätta mixen av förnybara energikällor. – Det blir bättre om vi optimerar mixen av vågkraft, vindkraft och solenergi, men det är svårt att styra eftersom vi lever i en demokrati med fri företagsamhet, konstaterar Mikael Bergkvist. Även i fortsättningen kommer det alltså att finnas en flora av olika energilösningar. n

Vattenkraften har en nyckelroll i Sverige, eftersom den kan användas för att snabbt reglera variationer men också lagras i de stora vattenkraftmagasinen.


FÖRNYBAR ENERGI

Framtidens energibärare

Med inspiration från naturen har forskare har utvecklat en ny metod att framställa vätgas ur bakterier. De använder biologiska ”vätgasfabriker” som modifieras i laboratoriet. TEXT: ANNICA HULTH FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT VÄTGAS

DET GÅR UT PÅ att föra in designade

molekyler i genetiskt modifierade organismer för att aktivera ett annars inaktivt enzym att börja producera vätgas. En kombination av syntetisk kemi och biologi med andra ord. Vätgas är ett miljövänligt alternativ till dagens kol- och oljebaserade bränslen och det pågår mycket forskning kring hur den kan framställas i stor skala. Gustav Berggren, forskare vid institutionen för kemi, letar inspiration från naturens egna vätgasfabriker, nämligen bakterier som har producerat vätgas i flera miljarder år. Men det är också nödvändigt att modifiera naturens lösningar.

ÄVEN OM BIOLOGISKA system gene-

rellt är väldigt effektiva och kan arbeta i rumstemperatur eller kallare, finns det ett problem: De har inget naturligt intresse av producera vätgas eftersom det slösar energi. – Därför är det ofta svårt att ta vad naturen ger oss, utan vi måste optimera det för våra behov. I vår forskning försöker vi förstå hur naturen gör men vi kan inte bara ta naturens lösningar utan måste modifiera dem, säger Gustav Berggren. Tillsammans med professor Peter Lindblad har han lett ett projekt där ett vätgasproducerande enzym från en grönalg har placerats i en mer lätthanterlig organism som går att odla på labbänken, nämligen E.coli-bakterier.

Genom att föra in designade molekyler i genetisk modifierade bakterier aktiveras ett annars inaktivt enzym att börja producera vätgas. UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

GENOM ATT MANIPULERA enzymer-

na med molekyler som kan tillverkas i labbet, satte forskarna igång produktion av vätgas i en organism där enzymerna egentligen inte hör hemma.

H2

ZZZZ ZZZZ

– Dessa artificiellt aktiverade enzymer har visat sig vara fullt funktionella och omvandlar E.coli-bakterier till cellulära vätgasfabriker, säger professor Peter Lindblad. Gustav Berggren förklarar: – Det är precis som en Formel 1-bil. Även om en framgångsrik förare sitter i bilen, kommer den ingen vart utan ett tävlingsteam och support. På samma sätt räcker det inte att flytta över enzymet i en organism, det behövs också ett stödsystem av syntetiska molekyler som förs i cellen så att den börjar producerar vätgas. NU SKA FORSKARNA gå över till att applicera sin unika metod på cyanobakterier, som får sin energi ur solljus. De vill också förbättra de konstgjorda enzymerna på genetisk nivå och även modifiera de syntetiska katalysatorerna för att ytterligare bättra på processen. – Om vi lyckas förfina metoden så som vi planerar har den potential att påtagligt underlätta biologisk framställning av vätgas från solljus och vatten, säger Gustav Berggren. n

27


FÖRNYBAR ENERGI

Förnybart – och ekologiskt hållbart? TEXT: ANNELI BJÖRKMAN FOTO: JAN SUNDBERG

Sverige måste fasa ut fossila energikällor, så långt är de flesta överens. Men åsikterna går isär om vilka former av energiproduktion samhället ska satsa på. – Vi kommer att behöva en massa förnybar energi som tyvärr också kommer ha sin miljökostnad, säger professor Jan Sundberg vid institutionen för teknikvetenskaper.

28


VÄRLDEN ÖVER växer behovet av energi som alstrar mindre mängd koldioxid och begränsar belastningarna på miljön. Men hur ekologiskt hållbara är dagens förnybara energikällor? Och går det att hitta en minsta gemensam acceptansnivå för potentiella negativa sidoeffekter? Enligt Jan Sundberg ligger svaren inom tvärvetenskapen. Han har sin arbetsplats på avdelningen för elektricitetslära, närmare bestämt Centrum för förnybar elenergiomvandling. Han är i grunden är ekolog, med forskningsfokus på natur- och miljöfrågor inom förnybar energiproduktion. – Jag var en av få biologer och ekologer som på 90-talet började titta lite djupare på effekter av förnybar energi. På den tiden handlade det framför allt om vindkraft, och jag jobbade bland annat med bedömning av miljökonsekvenser för områden som ansökte om tillstånd för vindbruk. I BÖRJAN AV 2000-TALET väcktes hans

intresse av en nystartad avdelning för förnybar energiutvinning på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Kort därefter började han jobba hos Mats Leijon, uppfinnare och utvecklare av tekniska lösningar för energiomvandling. – Dels var jag intresserad av ämnet, dels såg jag bättre möjligheter med ny teknik än konventionell teknik, säger Jan Sundberg. Under åren kom hans arbete att fokuseras på avdelningens marina verksamhet, främst de stora vågkraftprojekten i Lysekil och Sotenäs på västkusten. Men han har även arbetat med riskminimering av vertikalaxlad vindkraftsteknik, ett annat forskningsområde inom Centrum för förnybar elenergiomvandling. Där har han ansvarat för myndighetskontakter om tillstånd och uppföljning. Utvärderingarna av projekten har han gjort om till forskningsprogram för doktorander. – Vi har jättemycket vindkraft på gång, men de uppföljningar som görs har sina brister. Vi vet väldigt lite om de framtida effekterna av vindkraftparkerna som ökar i antal och storlek – regionalt, nationellt och globalt. Jan Sundberg pekar på ett oräkneligt antal pappershögar med artiklar på skrivbordet. Alla ingår i samma metastudie om utvärdering av förnybar energi ur ett naturvårdsperspektiv.

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

Fast när det gäller påverkan på natur och miljö står vi människor redan för en avsevärd sådan i form av skogsbruk, jordbruk, byggnation av städer och liknande markanvändning, påpekar Jan Sundberg. – Det krävs perspektiv. Dessutom kommer det att vara liknande diskussioner och kritik kring varje stor energiomvandling. När våg- och tidvattenkraft blir lika stora som vindkraft, kommer det att bli problem kring dem. Det är vad man ofta kallar kumulativa effekter, det vill säga effekter allt eftersom nya projekt och anläggningar tillkommer. NYCKELN ÄR kommunikation – att in-

formera och föra en dialog med det lokala samhället. Inför vågkraftprojekten höll Jan Sundberg och hans kollegor många informationsmöten i småorterna på västkusten, vilket gav positiv kontakt med lokalinnevånarna. Satsningen i Sotenäs ledde till etableringen av bolaget Seabased, ett del­vis kommersiellt projekt, medan Lysekils‑ projektet är en ren forskningsanläggning. Där studerar för närvarande hans två doktorander, en marinbiolog och en oceanograf, hur fisk och marina däggdjur som knubbsäl och tumlare påverkas av vågkraftsutrustningen. – Fördelen med vågkraft är att det inte finns några rörliga delar, inga roterande turbiner som kan orsaka skada. I princip är det någon form av byggnation som antingen flyter, ligger i vattenmassan eller som hos oss, på botten med en boj på ytan, säger Jan Sundberg. Doktoranderna har även undersökt

SOTENÄS LYSEKIL

tillståndet för havskräftor i vågkraftsparken i Sotenäs, där de gjort en del intressanta iakttagelser. – Det har visat sig att när man väl bygger en park där man inte kan fiska så kan biomassan öka. Havskräftorna i Sotenäs fiskas inte bort när de är små. Bestånden blir också tätare utan fiske. När de sen blir för många inom parken lämnar havskräftorna området och kan fiskas upp. Så det finns även positiva saker med den marina verksamheten. Men några exaktare definitioner och gränsdragningar som kan utgöra underlag när parter ska komma överens om utnyttjande av förnybara energikällor lär dröja. – Vi behöver oerhört mycket mer forskning och utveckling. Inte bara inom teknik utan även natur- och samhällsvetenskap, för där finns kunskapen om hur förnybar energi bäst anpassas till samhälle och miljö, säger Jan Sundberg. n

I Lysekil studerar forskarna hur fisk och marina däggdjur som knubbsäl och tumlare påverkas av vågkraftsutrustningen.

29


Vägen till arbete för nya svenskar En kostsam ökenvandring mellan samhällsinsatser eller en lönsam räddning för Sverige? TEXT: HENRIK MÖLLER ILLUSTRATION: GEEKTOWN FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

30


UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

31


Vägen till arbete för nya svenskar OLOF ÅSLUND, professor i nationaleko-

nomi, ser migrationen som en central fråga för hela Sveriges behov av arbetskraft på lång sikt. – En framgångsrik migration kan minska framtida problem med en åldrande befolkning och skapa bättre offentliga finanser. En misslyckad dito kommer i stället att göra de här utmaningarna svårare. Olof Åslund är generaldirektör på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. De senaste tjugo åren har han ägnat stor del av sin tid åt att studera de mekanismer som

hindrar eller leder till arbete för migranter. Han har också sett diskussionen bölja fram och åter mellan att se migranter som en resurs eller ett problem. Sedan den stora flyktingströmmen 2015 går den politiska diskussionen i åtstramningens och regleringens tecken. – Men utmaningarna började inte 2015, Sverige har länge haft en stor flykting- och anhöriginvandring. Det är en nettokostnad för det offentliga, men den är inte enormt stor. Många kommer i arbetsför ålder och kostar inte så mycket att utbilda. Hur utfallet blir beror på om man

Den svenska debatten är ensidig och behöver kompletteras, tycker Olof Åslund.

arbetar och betalar skatt eller blir beroende av försörjningssystem. Att koppla migrationen till Sveriges åldrande befolkning kan ge perspektiv. Enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) behöver Sverige en halv miljon människor i välfärdsyrken fram till 2026. – De här två utmaningarna på svensk arbetsmarknad skulle behöva vara varandras lösningar. Lyfter man blicken har till exempel tankesmedjan Bruegel pekat på en framtida situation där länder kan komma att konkurrera om arbetskraft, inte bara högkvalificerad sådan. – Vad kommer då Sveriges konkurrensfördel vara? Vilka vill flytta till ett litet udda land vid polcirkeln? Migration är nätverksdriven, tidigare strömmar förutsäger framtida strömmar. Tar man det perspektivet är det vår stora möjlighet. Det är väldigt tydligt att den svenska debatten just nu är ensidig. Den behöver kompletteras. HUR SER DÅ VÄGEN till arbete ut för

migranter i Sverige? I rapporten Flyktingoch anhöriginvandrades etablering på den svenska arbetsmarknaden (2017) har forskarna studerat perioden 1990–2014. Här framgår att det går bättre för män än för kvinnor och att de första jobben för invandrare ofta finns i små låglöneföretag i tjänstesektorn. Efter fem år i Sverige har omkring 45 procent etablerat sig på arbetsmarknaden och efter 15 år är andelen 80 procent. Ett facit som liknar andra västländers situation. – Mönstret från ankomst till det första jobbet är välkända. Sverige sticker inte ut som exceptionellt dåligt jämfört med andra länder även om ”gapet” mellan infödda och invandrade är större än i många andra länder. Jämför vi med våra nordiska länder finns det några studier som pekar på att det går lite långsammare i början i Sverige, men på sikt lite bättre.

ENLIGT RAPPORTEN är tre saker avgörande för hur det går för nyanlända på arbetsmarknaden – arbetsutbud, efterfrågan och matchning. Det utbud av arbeten som kan komma migranter till del ökar eller

32


minskar beroende på en rad ”humankapitalfaktorer”. Födelseregion och utbildningsnivå är två av dem. – Kommer du med låg utbildningsnivå från till exempel Nordafrika eller Mellanöstern och har gått fem, sex år i skolan när gymnasium är minimikravet i Sverige finns det ett stort gap. En annan viktig humankapitalfaktor är språket. Kunskaper i värdlandets språk gör att det går bättre på arbetsmarknaden. Men utbildningen genom SFI (Svenska för invandrare) bör inte ta för lång tid. – Vi vet att lång tid utanför arbetsmarknaden är ganska negativt. Därför kan det vara en fördel att organisera arbetsledning på ett sätt som gör att migranterna kan börja jobba och gradvis lära sig språket, menar Olof Åslund. UTBUDET AV MÖJLIGA arbeten att söka

påverkas vidare av hur den nyanländes kompetens och färdigheter valideras. Valideringen syftar till att en person som har arbetat eller studerat i ett annat land kan få reda på hur kompetens och yrkeserfarenheter står sig på den svenska arbetsmarknaden. Blir resultatet att kompetensen inte räcker återstår utbildning. Arbetsförmedlingen erbjuder yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning (AMU). Yrkesutbildning för vuxna (Yrkesvux) och Komvux är andra utbildningsvägar. Forskarna på IFAU har sedan studerat efterfrågeläget. Våren 2018 är arbets-

marknaden het. Enligt de senaste siffrorna från SCB har arbetslösheten bland migranter minskat. – Högkonjunktur gynnar de som är nyanlända, som annars är sist i kön. Från tidigare forskning vet vi tydligt att marginella grupper gynnas bäst i goda tider och tenderar att missgynnas i dåliga tider, kommenterar Olof Åslund. POLITISKA STYRMEDEL har länge sökt

underlätta vägen till arbete för migranter. Det finns vissa skillnader i synen på vad som fungerar bäst. Svenskt näringsliv och borgerliga partier vill se sänkta ingångslöner medan en traditionellt socialdemokratisk politik mer handlar om utbildningsinsatser och riktade program. – En del forskning visar att höga ingångslöner missgynnar nyanlända. Andra studier visar att de har små eller inga effekter. Man kan säga att höga ingångslöner har en viss men måttlig effekt på nyanländas chanser till arbete, säger Olof Åslund. Bland de nuvarande subventionerna som Arbetsförmedlingen erbjuder finns nystartsjobb och instegsjobb, som innebär att arbetsgivaren till en låg kostnad kan anställa en person med vissa egenskaper i verksamheten. Trots att arbetskostnaden är rabatterad med upp till 80 procent har det inte blivit någon rusning hos arbetsgivarna att använda dessa subventioner. I diskussionen

har det argumenterats för att det är krångligt, att arbetsgivarna inte känner till subventionerna och att de ogärna vill vara beroende av dem. – Det är ändå förvånande att det inte fungerat bättre. En del handlar om ren diskriminering, beroende på bakgrund och namn. Men kanske också på att nyanlända ofta saknar nätverk och informella kontakter. De dyker aldrig upp som möjliga kandidater i rekryteringsprocessen. ETT ANNAT OMRÅDE som IFAU forskat på och som påverkar migrantens chanser på arbetsmarknaden är matchning. Studier har visat att när Arbetsförmedlingens handläggare haft möjlighet att jobba länge med en ganska liten grupp sökande har det i kombination med lönesubventioner fått mycket goda effekter. Även för grupper som står långt utanför arbetsmarknaden. Skulle det vara möjligt att skala upp den typen av matchning till tiotusentals personer och ändå behålla kvaliteten? – Det vet vi inte. Men den grundläggande lärdomen är att om man kan öka exponeringen av migranter på det sättet kan det förväntas ha positiva effekter. Inte minst om vi kopplar tillbaka till Sveriges kompetensförsörjningsbehov de kommande åren. n

Migranters väg till arbete Uppsalabaserade Delmi, Delegationen för migrationsstudier, initierar också studier och förmedlar forskningsresultat på migrationsområdet. I projektet Vägen till arbete lyfter forskare fram fem faktorer som kan bidra med förklaringar till de stora skillnaderna i arbetsmarknadsdeltagandet: • Skälet till invandring – skyddsbehövande och deras anhöriga har haft svårare att få arbete än arbetskraftsinvandrare. • Humankapital – utrikes födda har begränsad svensk arbetslivserfarenhet och sämre kunskaper i svenska språket. • Sociala nätverk – utrikes födda har färre informella kontakter på arbetsmarknaden än inrikes födda. • Trösklarna till arbetsmarknaden – bristande tillgång på enkla arbeten och höga ingångslöner kan göra det svårare för både unga och utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. • Diskriminering – stora grupper av utrikes födda diskrimineras när de söker arbete.

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

33


VULKANFORSKNING

34


Vulkanernas hemlighet Det är ingen risk för utbrott när vulkanforskaren Steffi Burchardt är ute på forskningsexpedition. Hon undersöker döda vulkaner och magmakammare som hade vulkanutbrott för miljontals år sedan. Men livet som forskare ute i fält ändå fullt av dramatik och nya upptäckter. TEXT: ANNICA HULTH FOTO: STEFFI BURCHARDT • MIKAEL WALLERSTEDT

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

35


”Det var en jättespännande process – man går från total förvirring till en viss eufori.”

Steffi Burchardt framför vulkanen Payun i Argentina.

36


Forts. VULKANFORSKNING ÄN FINNS MYCKET KVAR att lära sig om vulkanerna och hur det går till när magma från jordens inre tränger upp ur jordskorpan vid vulkanutbrott. En av dem som är med och samlar kunskap är Steffi Burchardt. Hennes favoritresmål är Island och det var också där hennes senaste stora upptäckt gjordes: att flytande magma kan spricka. Det var sommaren 2016 när hon och doktoranden Tobias Mattsson undersökte en 11,7 miljoner år gammal magmakammare vid bergets yta. – Vi tänkte göra en 3D-karta av magmakammarens form och se hur magman hade strömmat in i vulkanen. Vi var helt fokuserade på att ta reda på om det omgivande berget hade spruckit och hur magman, lika trög som jordnötssmör, hade strömmat in, berättar Steffi Burchardt. TIDIGARE HAR MAN TROTT att det

bara är berget kring magmakammaren som kan spricka under ett vulkanutbrott, men när de gjort sina mätningar och tagit sina stenprover upptäckte de att det fanns konstiga sprickor i den stelnade magman. – De såg inte ut som någonting man förväntade sig att hitta där. I början var vi helt förvirrade: ”Vad är det här”? Det såg inte ut som systematiska sprickor men inte heller kaotiska. Blir man sådär förvirrad av en upptäckt så gäller det bara att studera mer, att fortsätta och samla in fler observationer. Så de fortsatte och hittade sprickor i berget som passade väldigt bra ihop med mönstren som de hade sett tidigare, men hade fortfarande ingen aning om varifrån de kom.

FÖRST EFTER NÅGRA månader hemma sågade de till stenproverna i 20 mikrometer tunna skivor och tittade på dem i mikroskop. – Då plötsligt förstod vi att det faktiskt var magman som hade deformerats och spruckit medan den trängde in i magmakammaren, säger Steffi Burchardt. – Vi hade läst jättemånga artiklar om experiment och lavaflöden och försökt hitta svar överallt, men det tog ungefär ett halvt år. Det var en jättespännande process

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

Även i Sverige har vulkanismen spelat en viktig roll. Här dog de yngsta vulkanerna ut för 100 miljoner år sedan i Skåne och de mest betydelsefulla vulkanerna var aktiva för 1,9 miljarder år sedan. På den tiden var det som nu är Bergslagen ett grundhav, med stora vulkaner och väldigt explosiva utbrott. Så bildades en del av den kontinent vi lever på idag, berättar Steffi Burchardt. – Vulkanerna sprutade aska och i havet fanns också de första reven, som producerade kalksten. Det blev en kemisk reaktion som bildade järnmalm, silver och guld. Så alla våra malmförekomster i Bergslagen är vulkaniska i ursprunget. I ANDRA DELAR av världen har vulka-

På expedition i Argentina, där vulkanerna spelat en viktig roll för bildningen av olja.

– man går från total förvirring till en viss eufori. I november 2017 fick hon anslag från Wallenbergsstiftelsen för att undersöka vidare hur flytande magma kan spricka. Målet är att förstå hur sprickbildningen kan påverka allt ifrån förutsägelser av vulkanutbrott, till utfällning av ädelmetaller och hur oljereservoarer formas. RUNT OM I VÄRLDEN finns massor av

vulkaner, en del aktiva och andra sedan länge slocknade. Det är väldigt dynamiska system, som kan vara vilande i tusentals år, men sedan vakna och inom några månader få ett utbrott. Ändå är det många som bosätter sig i närheten av vulkaner, till exempel i Neapel i Italien, men också i Filippinerna, Indonesien och Afrika. Anledningen är tillgången till geotermisk energi som kan utvinnas ur aktiva vulkaner. – Förutom värmen i jorden är det väldigt bördig mark. Redan innan det fanns geotermiska kraftverk attraherades folk av varma källor, till exempel de vikingar som bosatte sig på Island på 800-talet. Reykjavik betyder ju ”rökande bukt”.

ner varit med och bildat oljereservoarer. De norska oljefyndigheterna i Nordsjön är ett exempel, ett annat är Argentinas största oljefält i norra Patagonien i Argentina. Där har Steffi Burchardt varit på fältundersökning inom ett internationellt projekt. Projektet handlar om magmatransport och magmakammare i så kallade sedimentära bassänger. De består av lager på lager av sediment som avlagrats under många miljoner år – sand, lera och organiskt material, bland annat dinosaurieben. – Det har visat sig att det var när magman trängde in mellan lagren som det blev rätt tryck och temperatur för att olja skulle kunde bildas av organiskt material. Så utan vulkanerna hade det inte funnits olja där, berättar Steffi Burchardt.

HON VAR DÄR för att studera en gammal

vulkan som slocknade för fem miljoner år sedan och där delar av magmakammaren ligger vid jordytan nu. Stelnad magma är hårdare än berget runtomkring, som är lite mjukare och eroderas bort. Därför kan en gammal magmakammare vara så lättillgänglig att forskarna kan gå runt i den och mäta strukturen. Numera använder de modern teknik, till exempel en drönare som kretsar runt och tar bilder. Och även i Argentina har Steffi Burchardt tittat efter sprickor i magman. – När jag varit på Island och gjort den där upptäckten kollade jag mina bilder från Argentina och det visade sig att det fanns sprickor även där. När jag sedan i mars 2017 reste tillbaka till Argentina tog jag mig extra tid att leta efter sprickorna och de fanns överallt!

37


Forts. VULKANFORSKNING Ute i fält brukar de mäta strukturen med geologisk kompass eller använda en app i mobiltelefonen för att göra samma mätning fast digitalt. Sedan tar de mätningarna och kartan och bygger 3D-modeller i datorn.

– En annan aspekt på sprickande magma är hur malmer bildas. Idag antar man att kemiska ämnen i magman – som platina, guld och koppar – extraheras från ytan av magmakammaren. Men om nu magma spricker när den fortfarande är varm, vad betyder det för hur ämnen extraheras ur magman? Det finns många intressanta effekter.

FORSKARNA tar också med sig stenprover för att undersöka hemma, till exempel i mikroskop. – Nu är ju magman stelnad, men vi vill veta: Hur trögflytande var den egentligen när magmakammaren bildades? Hur betedde sig magman då? Och det kan man med ganska stor precision räkna ut när man vet sammansättningen och andelen kristaller. En viktig fråga är hur sprickorna påverkar magmakammarens permeabilitet, det vill säga genomsläpplighet, och hur mycket vatten som kan passera. Bara att sprickorna finns tyder på att magmakammaren är mycket mer porös än man har trott. – Det skulle kunna betyda att geotermiska kraftverk kan bli mer effektiva i sådana magmakammare, eftersom mer vatten kan cirkulera och värmen lättare kan lämna den stelnade magmakroppen, säger Steffi Burchardt.

STEFFI BURCHARDT har forskat om vulkaner i ungefär 15 år. När hon läste grundutbildningen i geovetenskaper i Göttingen i Tyskland, åkte hon på en expedition till Kanarieöarna, som ju är uppbyggda av vulkaner. – Jag tyckte det var jättespännande strukturer, jag hade läst strukturgeologi och tyckte att vulkanerna där var häftiga och vackra. Sen skrev jag min mastersuppsats om ett område på Island. Hon gillar att fotografera och datorn är full av bilder på vulkaniska landskap, som inte liknar några andra landskap. – Färgerna, de vassa formerna… Även när det inte är så fint väder så är det magiskt. När solen kommer fram över mossa, vatten och glaciärer… Det är väldigt rena färger. Att få vara på ställen helt ensam gör att man ser naturen på ett helt annat sätt. En fältexpedition till Island kan vara i en vecka, men att resa till Argentina tar

Steffi Burchardt bygger 3D-modeller av vulkaner i sin dator.

38

längre tid och väl på plats krävs mer logistik. All mat och allt vatten måste transporteras. – Det finns inga vägar så vi får köra bil genom torra flodbäddar. Ibland kör vi fast för att en taggig buske växer mitt i vägen, så det tar lång tid. Nu senast bodde de i tält och lagade mat över öppen eld. Det fanns inga toaletter och ingen dusch och de tvättade sig i en liten källa i närheten. En dag blev det storm. Det började regna och hagla, med hagelkorn stora som körsbär, och plötsligt började den torra flodbädden att fyllas med vatten. – Två i gruppen bara sprang iväg och så kom det en flodvåg, så det var ganska äventyrligt. Vi fick gå en annan väg och vänta lite, för lika fort som vattnet kom lika fort försvann det. Vi tog oss tillbaka till bilarna och kunde köra tillbaka till lägret men vi var blöta allihop. DE RESER ALLTID i grupp och är aldrig

ensamma ute i fält. Det finns en risk att man trampar fel och bryter ett ben, samtidigt som det ofta är dåliga kommunikationer med omvärlden. – På Island har man inte alltid mobiltäckning och i Argentina är det hopplöst, så det är viktigt att man vet vägen tillbaka. Det är lite mer äventyrligt än att sitta här

På Island gjordes upptäckten att flytande magma kan spricka.


på kontoret, konstaterar Steffi Burchardt. Arbetet på kontoret är också en viktig del av forskningen – här kan hon vrida och vända på 3D-modeller, mäta och analysera. Men för henne är det viktigt att komma ut och vara nära naturen. – Som geolog och naturvetare vill jag vara nära det som jag studerar. Även om jag använder datorer, drönare, mikroskop och avancerade mätmetoder så är det grundläggande för mig ändå att förstå naturen. PÅ HENNES ARBETSPLATS, institutionen för geovetenskaper, finns också seismologer som lyssnar efter jordskalv som kan förebåda vulkanutbrott. – Jag brukar jämföra dem med kardiologer, som lyssnar på hjärtslagen, på symtomen, medan jag är som en patolog som undersöker döda vulkaner. Jag vill förstå mekaniken, hur fungerar det? Hur ser en magmakammare egentligen ut? Varje jordskalv gör en spricka i marken och det är dessa som seismologerna mäter. Är de tillräckligt stora så kan de mätas även flera kilometer bort. Kunskapen kan också användas för att förutsäga vulkanutbrott. – Om man kan mäta symtomen på ytan, till exempel jordskalv, och relatera det till processer i vulkanen så är det

mycket lättare att förstå om utbrottet är nära eller inte. Själva förståelsen för processer i vulkanen bidrar till att alla såna prognoser blir lite säkrare. NYLIGEN HAR EN VULKAN på sydös-

tra Island visat aktivitet, vilket har väckt viss uppmärksamhet i media. Det är Islands största vulkan både höjdmässigt och storleksmässigt, men det finns inte så många observationer att luta sig mot. Den har nämligen bara haft två utbrott och det senaste var 1727–28.

– Vi vet inte om den kommer att ha utbrott eller bara rörde på sig i sömnen. Eftersom det var mycket jordskalv och geotermisk aktivitet och värme under glaciären, så trodde man att magma möjligtvis är på väg upp. Men det kan vara så att magma stannar på väg in i vulkanen och den behöver inte nödvändigtvis komma upp till ytan. Den har lugnat ned sig lite grand, säger Steffi Burchardt. n

LAVAFLÖDEN

YTLIG MAGMAKAMMARE

DJUP MAGMAKAMMARE

Magma transporteras genom ett nätverk av gångar och magmakammare vid olika djup. När magman når vulkanens yta orsakar det ett utbrott som till exempel kan leda till lavaflöden eller explosioner med vulkanaska. UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

39


HALLÅ DÄR Höstterminen 2017 antogs 1 682 studenter till internationella masterprogram vid Uppsala universitet. Av dem kommer 1 047 från länder utanför EU/EES och Schweiz. Vi har pratat med två av dem.

”Jag är glad att jag valde Uppsala” Nguyen Ha, stipendiat från Vietnam, går andra terminen på masterprogrammet i freds- och konfliktstudier.

Varför valde du just Uppsala universitet? Jag studerade internationella relationer i Japan och kom av en slump i kontakt med Sverige, när jag representerade landet i ett rollspel om FN. Sedan skrev jag en uppsats om den svenska humanitära interventionen i Namibia. Det fick mig att undersöka möjligheten att studera vidare i landet, det ena ledde till det andra och till sist hamnade jag i Uppsala. Vad tycker du om utbildningen så här långt? – Svensk utbildning är väldigt olik den jag upplevde i Japan. Vid mitt tidigare universitet följde utbildningen en amerikansk ”liberal arts”-modell. Studenter hade flera kurser parallellt under terminen. Jag tycker att detta tillät oss att utforska våra intressen, men mesta delen av tiden kunde vi inte gå på djupet på grund av begränsad tid. Den svenska modellen med en kurs i taget var ny för mig och jag lär mig så mycket mer om specifika ämnen. – På utbildningen är vi 45 studenter och hälften av oss kommer inte från Sverige. Dessutom har vi olika yrkesbakgrund, vilket är uppfriskande och väldigt intressant. Och vad har du fått ut av studentlivet? – Studentlivet var viktigt under min grundutbildning, så jag är glad att jag valde Uppsala. Bortsett från studentnationerna, är det alltid många aktiviteter på gång vid olika campus. Jag har till och med hört några av mina vänner säga att de har svårt att hålla reda på allt de vill göra. Jag tror inte det är så vanligt vid andra universitet, där inte mycket händer vid sidan av studierna. – Jag gillar att gå på gasque på nationerna, någon gång ibland. Det är verkligen roligt att lära sig mer om traditionerna. Till exempel ”Gåsmiddagen”, det är intressant både vilken mat de serverar och historien bakom. Vad ska du göra sedan? – Min plan är att fortsätta med forskarutbildning och doktorsexamen, men jag vet inte var än. Förmodligen blir det inte i Sverige, för jag vill bredda mitt perspektiv. Masterprogrammet är väldigt bra, för vi lär oss mycket om forskning. För en del kanske det är för mycket forskning, men för mig passar det bra. n TEXT: ANNICA HULTH FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

40


”Fantastiskt att få vara med i labbet” José Ramón Bárcenas Walls, stipendiat från Monterrey i Mexico, går andra terminen på masterprogrammet i molekylär medicin.

Hur kändes det att komma till Uppsala? – Mina första intryck var att det är så vackert i och omkring Uppsala. Naturen skiljer sig mycket från den mexikanska. Skogen, träden… Det var överväldigande att komma hit på sommaren när allt var grönt. Jag tycker också om att så många cyklar, även äldre och att det finns bra cykelbanor för cyklister och gångvägar för gående. Vad har du lärt dig och upplevt så här långt? – Jag har just avslutat min favoritkurs, genomisk och epigenomisk medicin. Att förstå de molekylära orsakerna till olika sjukdomar är mitt stora intresse. Det var fantastiskt att få vara med i labbet och assistera kring pågående forskningsprojekt och implementera chipteknik i cancerceller. En sak jag blivit mycket bättre på är att prata bättre engelska. Det är inte så vanligt i Mexico. Det har varit väldigt nyttigt att göra presentationer inför min grupp och lärare. Hur har du upplevt studentlivet vid sidan om studierna? – Den första terminen hade jag inte så mycket tid till det, det var hårt arbete. Nu känner jag mig lugnare och har börjat gå till gymmet och spela squash och badminton med mina vänner. Nationerna spelar en stor roll för det aktiva studentlivet i Uppsala. Det är billigare och trevligare än att gå ut på vanliga restauranger. En av de bästa sakerna är att umgänget är så internationellt. Vi är 25 studenter från olika delar av världen. Många av oss pratar inte engelska som modersmål, men vi måste ändå kommunicera och lär oss mycket om varandra. Vi befinner oss utomlands bortom familj, vänner och en bekväm verklighet, det för oss samman. Hur ser dina planer ut framöver? – Eftersom jag är stipendiat kommer jag att återvända till mitt forskningscenter i Mexico, Centro de Investigación y Desarrollo en Ciencias de la Salud, CIDICS, och arbeta där under en tid. Självklart vill jag fortsätta med forskning och så småningom skriva min avhandling inom molekylär medicin. Min dröm är att bli forskningschef på ett life-science-företag. Varför inte i Uppsala? n TEXT: HENRIK MÖLLER

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

41


I slutet av varje termin är det dags för examensfest för dem som tagit doktorsexamen. Universitetshuset fylls av festklädda människor och det skjuts salut med kanon, både på morgonen och under ceremonin.

Doktorspromotion i över 400 år

Diplomet är alltid skrivet på latin, hoprullat och för­sett med sigill, inneslutet i en svarvad trädosa med ett band i fakultetetens färger.

DEN FÖRSTA doktorspromotionen vid Uppsala universitet hölls redan år 1600. Under den högtidliga akten i universitetsaulan får de nya doktorerna ta emot sina hederstecken; hatt eller lagerkrans, diplom och ring.

42

TEXT: ANNICA HULTH

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Varje vårpromotion inbjuds de som blev doktorer för femtio år sedan som jubeldoktorer. Vid vinterpromotionen hyllas hedersdoktorerna, som på olika sätt har främjat forskningen. Högtidligheterna fortsätter under kväl‑­

len med middag i rikssalen på Uppsala slott. Nära 700 personer brukar delta i promotionsmiddagen – de nya doktorerna, jubel- och hedersdoktorerna, anhöriga, inbjudna hedersgäster och universitetets anställda. n


Lagerkransar delas ut till doktorer inom de filosofiska fakulteterna. Förr gjordes de av blad och kvistar från Linnés 250 år gamla lagerträd i Botaniska trädgården. Traditionen bröts 1983 då bladen inte längre räckte till.

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

BILDEN OVAN. Per Ström, universitetets

ceremonimästare, håller i trådarna under hela den över tre timmar långa promotionen. Här pratar han med studenter som ska gå i processionen.

Katedern kallas parnassen och symboliserar det grekiska gudaberget. När en promoverad av förs över parnassen, visar det att hen från och med nu har rätt att ge akademisk undervisning.

43


LÄSVÄRT

– aktuella böcker av forskare vid Uppsala universitet

Författarliv med många bottnar KARIN BOYE var en dotter av 1920- och

1930-talets kvinnofrigörelse: en socialist i modefrisyr, en självförsörjande kvinna i bokens samhällen och en allt djärvare röst för de homosexuellas sak. I denna fängslande och levande bok om Boyes författarliv tecknar Johan Svedjedal en delvis ny bild av författaren. Vi följer Boye från barndomen, via de religiösa ungdomsåren till studentåren i Uppsala, där hon etablerade sig som poet. Sedan blev Stockholm hennes bas, med litterära insatser i olika

tidskrifter och en lång rad böcker. Hon bodde också tidvis i Berlin. I centrum finns hela tiden Boye som författare av flera klassiska dikter, romanerna Kallocain, Astarte och Kris och den antinazistiska och feministiska aktivisten som ville påverka sin tid genom tidningsartiklar, uppläsningar och politiskt vardagsarbete. n DEN NYA DAGEN GRYR. KARIN BOYES FÖRFATTARLIV AV JOHAN SVEDJEDAL. (2017)

Religionsdebatt i modern tid

Grannskapet och integration

teologiska institutionen, har granskat den nya mediedebatten kring religion från 2010 och framåt. Debatten sätts i relation till den högljudda religionskritiken några år tidigare som hade en av sina förklaringar i en nyväckt västerländsk rädsla för islam. I boken analyseras oväntade ideologiska allianser mellan religiösa företrädare och sekularistiska religionskritiker, som lett till nya och tydligare ideologiska gränser mot påstått bakåtsträvande religioner. Här diskuteras också populismens problem som undergräver ett seriöst mediesamtal kring frågor om religion, kunskap och historia. n

lets integration? Susanne Urban, docent i bostads- och urbansociologi, beskriver hur olika ideal har dominerat vid olika tidsperioder och presenterar svensk forskning om segregation och grannskapseffekter. Det är en översikt över olika synsätt på hur staden och samhället ska kunna hålla samman. Frågor som tas upp är: Integration – vad är det? Kan grannskapet bidra till att göra samhället integrerat? Vad gör bostadssegregation med ett samhälle? Boken riktar sig främst till studenter men också till beslutsfattare och personer som arbetar med stadsdelsutveckling och samhällsplanering samt journalister och en intresserad allmänhet. n

MATTIAS MARTINSON, professor vid

ÄR GRANNSKAPET en del av samhäl-

Sprider kunskap om miljögifter

LENNART DENCKER, professor emeritus i toxikologi vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, har skrivit en bok om katastrofer och svensk kemofobi. Han beskriver bland annat hur myndigheter har hanterat stora katastrofer i världen där läkemedel och miljögifter varit i fokus. Han beskriver också principerna för hur miljögifter tas upp och hur de verkar i kroppen – till exempel hormoslyr, amalgam, akrylamid i chips, arsenik i ris och hormonstörande och cancerframkallande ämnen i bland annat plast. – Jag tonar ner de risker som blåsts upp i media och menar att vi aldrig levt i en så ren miljö. Det finns inte bara känslomässiga skäl att tona ner, utan också vetenskapliga, säger Lennart Dencker. n

SEKULARISM, POPULISM, XENOFOBI:

INTE SÅ FARLIGT SOM MÅNGA TROR

INTEGRATION OCH GRANNSKAP:

EN ESSÄ OM RELIGIONSDEBATTEN

– KATASTROFER OCH SVENSK KEMOFOBI

HUR KAN STADEN HÅLLA SAMMAN?

AV MATTIAS MARTINSON. (2017)

AV LENNART DENCKER. (2018)

AV SUSANNE URBAN. (2018)

44


Bilden av att svenska deckare är samhällskritiska kommer från Sjöwalls & Wahlöös romanserie om Martin Beck, som också har filmatiserats.

Diskbänksrealism och fantasifulla mord TEXT: ANDERS BERNDT FOTO: PÄR BÄCKSTRAND/C MORE/TV4

Svenska deckare kännetecknas av en litterär diskbänksrealism i de små privata detaljerna och amerikanska influenser i beskrivningen av morden och gärningsmännen. – DET FINNS EN STARK berättelse om

att svenska deckare är samhällskritiska och skiljer sig från till exempel amerikanska och brittiska deckare, men den bilden är alltför förenklad, berättar Karl Berglund, forskare på litteraturvetenskapliga institutionen. Han har i sin avhandling studerat bredden av svensk kriminallitteratur i tre delstudier. Den sista delen Död och dagishämtningar blev utnämnd till årets fackbok 2017 av Svenska Deckarakademin. – I de små privata detaljerna är deckarna realistiska, snarast en form av litterär diskbänksrealism, fortsätter Karl Berglund. Man känner igen sin samtid i detaljerna, men skildringarna av brotten och motiven är fantasifulla och har inte mycket med verkligheten att göra. Det kan till exempel vara rituella mord eller spektakulära ledtrådar. Och en väldigt tyd-

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

lig influens från USA är förekomsten av seriemördare, som knappt finns på riktigt i Sverige. BILDEN AV SVENSKA deckare som

särskilt samhällskritiska härstammar från Sjöwalls & Wahlöös välkända romanserie om Martin Beck från 1960- och 70-talen. – I slutet av 1990-talet luckrades gränsen upp mellan populärlitteratur och kvalitetslitteratur. Samtidigt växte den svenska deckargenren snabbt och tog plats som något som angick de flesta. Det kom en rad bra, nyskapande berättelser som intresserade en större läsekrets och gav perspektiv på samtiden. Man ska heller inte glömma Henning Mankells betydelse. Han var den första deckarförfattare som blev riktigt stor i utlandet och hans romaner hade ett uttalat samhällskritiskt patos som lovade läsaren att få lära sig

något om världen. Det har sedan använts flitigt i marknadsföringen av genren under 2000-talet. Den samhällskritiska svenska deckarberättelsen som växte fram finns kvar men deckargenren innehåller mycket mer. – Det kom ett stort inflöde av författare och genren förnyades och breddades. Nu ryms fler typer av historier inom genren, det kan vara allt från hårdkokta deckare till mysiga skärgårdsberättelser som bara har mordet gemensamt. Att deckargenren nu inrymmer alla möjliga berättelser är inte konstigt eftersom deckarberättelsen passar bokförlagen som vill förutsäga nästa bästsäljare och ha en trogen läsekrets. Deckare skrivs ju i serier där huvudpersonens historia avslutas med en tvist som skapar ett sug efter fortsättningen, säger Karl Berglund. n

45


Körsång med kollegor I MUSICUMS LOKALER på Kyrkogårdsgatan 4 i Uppsala samlas varannan torsdag ett 50-tal medarbetare vid Uppsala universitet för att sjunga i kör. Friskvårdskören Friskör har varit igång i över tio år och lockar deltagare från olika delar av universitetet. – Jag har alltid velat sjunga och gick med i kören för två år sedan. Det är jättekul att alla är välkomna och jag känner inga prestationskrav, säger Birgitta Magnusson, ekonom vid avdelningen för ekonomi och upphandling. Det är inte nödvändigt att kunna noter för att vara med, inlärningen sker via gehör och textblad.

DET VAR DÅ – 1968

Studentrevolt gav resultat

ÅR 1968 bankade studenterna på dörren till konsistoriet, universitetets styrelse, som leddes av rektor Torgny Segerstedt. Året därpå släpptes de in i konsistoriet, vilket var en seger för studentinflytandet. Under Torgny Segerstedts 23 år som

rektor skrevs fler studenter in än under den tidigare historien – alltså 450 år. Med fler studenter än tidigare ställdes också krav på studentinflytande och 1969 släpptes student- och lärarrepresentanter in i konsistoriet. n

Ett 50-tal medarbetare sjunger i universitetets friskvårdskör under ledning av Arvid Nerdal.

Utforskar rymden med VR I DET NYINREDDA digitala labbet Ång-

strömbiblioteket kan studenter och medarbetare testa VR-teknik och samarbeta med hjälp av interaktiva skärmar. Labbet har varit igång sedan i september och är en resurs för hela universitetet. Det används bland annat för att åskådliggöra stora datamängder och simulera miljöer i 3D. Ett ämne som har stor nytta av den nya tekniken är astronomi. – Inom astronomin kan vi ju inte göra några labbar eller resa till de objekt vi studerar, men här kan vi ta oss ut i rymden och göra olika former av simulationer, berättar Andreas Korn, universitetslektor i fysik. Med VR-glasögon på kan man utforska stjärnor och planetsystem genom att röra sig mellan dem virtuellt. n FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

FOTO: UPPLANDSMUSEET

– Men trots att det är en friskvårdskör sjunger vi ofta i upp till fyra stämmor. Repetitionerna spelas också in och läggs upp på vår plattform på nätet så att man kan hänga med om man missat en repetition eller vill träna hemma, säger Erik Åstrand, administratör vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier och kontaktperson för kören. – Jag älskar att sjunga och tycker att det är bra friskvård. Man blir glad, säger Maria Aveskogh, administratör vid byggnadsavdelningen. n

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Det är inte bara träning som bidrar till en bättre hälsa. Att sjunga i kör är ett annat sätt att främja sitt välmående som också klassas som friskvårdsaktivitet.

46


BILDEN

Antecknat på medeltiden Sveriges första student, som vi vet namnet på, hette Olle Johansson. Han var från Gotland och läste vid Uppsala universitet. Olle Johansson skrev in sig på Uppsala universitet 1477 och läste teologi och allmänfilosofi. Efter sig lämnade han en historisk skatt i form av fem års föreläsningsanteckningar. De finns nu tillgängliga i Alvin – en plattform för digitala samlingar. UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2018

47


Ett surrande 2018 UNDER 2018 är temat pollination och

pollinerande insekter i de linneanska trädgårdarna i Uppsala. Här byggs fjärilsholkar, bihotell och humlebon. Trädgårdarnas botanister och trädgårdsmästare berättar om vilka växter

48

som kan odlas för att gynna pollinatörer Vid några evenemang deltar biodlare, som visar sina kupor, berättar om biodling och ordnar provsmakning av honung. Besökare kan också träffa Entomologiska föreningen, Naturskyddsföreningen och

andra insektsexperter. Bakom satsningen står nätverket Swedish Gardens som tillsammans med Svenska bin uppmärksamma behovet av en mångfald av pollinatörer – tama och vilda – i alla sina trädgårdar och odlingar. n

Uppsala universitets magasin 2018  

Ett magasin om om forskningen, innovationerna, människorna och universitetslivet vid Uppsala universitet.

Uppsala universitets magasin 2018  

Ett magasin om om forskningen, innovationerna, människorna och universitetslivet vid Uppsala universitet.