Norrskogen nr 2 2017

Medlemstidning från Norrskog – nummer 2 2017

En rörelse –

tusentals röster

Föreningsproffset med makt att påverka

Värdekedjan

så skapar vi medlemsnytta

Tips för hållbar odling

Skönt grönt Skogsägare!

Pass

ap bli medå att i Norrs lem kog

Plantera mera! fröer med fokus på kvalitet för kommande generationer

Innehåll #2 2017 Nyheter > Sidan 5

Torsta – en sluss in i bioekonomin möt> Sidan 16

Camilla Dahlberg, föreningsproffs krönika > Sidan 26

Koldioxidfångare

2 / norrskogen #2 / 2017

Svenska skogen > Sidan 4 Initiativ för att få svenska folket att återupptäcka och uppskatta skogens stora framtidsmöjligheter.

2 000 års framförhållning > Sidan 10 Plant från tredje generationens förädlade fröer finns snart på marknaden.

Dessa innebär 20 procents beräknad högre tillväxt under en omloppstid.

Skogen i mitt

Lotta Kristow / 10 maj / Ovansjö

Mångfalden är familjeskogsbrukets

styrka och det bejakas i en skogsägarförening. Alla gör inte lika och ur det perspektivet kan inte alla göra fel. Även om jag tror att familjeskogsbruket redan gjorde mycket av vad PEFC omfattar i dag – långt innan miljöcertifieringen formulerades – så är den trots allt ett sätt att jobba systematiskt med skogens miljöfrågor på ett hållbart sätt. Det är också ett sätt för privata markägare att peka på den praktiska miljöhänsyn som tas i våra skogar.

Samtidigt förpliktigar den och det gäller att bocka av och följa upp rutinerna.

Jag känner mig trygg med att Norrskog följer spelreglerna, det tror jag även att köpare lokalt och på en internationell marknad gör.

I det långa perspektivet vill jag tro att det lönar sig att certifiera sin skog enligt PEFC. Mycket skulle man göra ändå och avsättningen på fem procent

känns inte orimlig. Som markägare har vi ett ansvar att respektfullt vårda och förvalta det spännande ekosystem som är vår skog. En skog vi lånar och som ska hålla för kommande generationer.

En bra sammanfattning av skogens värden finns i den gröna skogsbruksplanen. Den är en bra vägledning, många tips du behöver finns där.

Lotta Kristow fick utmärkelsen Årets ambassadör i Norrskogs skogsbruksområde Borgsjö-Haverö 2016. Bor med man och tre söner i Ovansjö utanför Ånge, vilket också är navet för familjens skogsinnehav som är miljöcertifierat enligt PEFC. Är mångsysslare i vardagen och delar sin tid mellan att vara tjänsteman, förtroendevald och företagare.

Lotta är en av våra drygt 12 000 fantastiska medlemmar. Vill du komma med i gänget?

Kolla in bilagan i denna tidning!

Foto petra berggren

Ansvarig utgivare Annika Lidgren, annika.lidgren@norrskog.se, tel 010-150 25 33 Redaktör

Petra Järnbert /ADC Media, petra.jarnbert@adc.se

Grafisk Form Anders Birgersson och Åse Bengtsson Helin Omslagsbild Tina Stafrén Kontakt: info@norrskog.se eller 010-150 25 00.

Webb: www.norrskog.se Annonsbokning Susanne Wänman, Chilli Media tel: 070-647 15 72, susanne@chillimedia.se Tryck NSO Upplaga 20 000 på PEFC-certifierat papper

Norrskog > Sidan 20

Del 2 av värdekedjan

En rörelse > Sidan 22

Norrskogen är din medlemstidning från Norrskog

Tusentals röster

2017 / norrskogen #2 /

3

Nytt i > Norrskog

Nya på Norrskog

Källa: Skogsstyrelsen

Skogens framtidsmöjligheter Under våren har initiativet Svenska Skogen lanserats med syfte att få svenska folket att återupptäcka

Lars Grundqvist blir ny fältchef i Norrskog Lars har varit platschef på Sikås sågverk och har mångårig vana av att leda verksamheter och personal. Lars som är civilingenjör i grunden tar över chefsrollen för produktion, rådgivning, skogsägarservice och skogsavdelningens ekonomicontroller.

– Jag hälsar Lars hjärtligt

Missa inte Familjedagen i Västanå utanför Viksjö den 12 augusti. Aktiviteter för alla åldrar och skogsrelaterade intresseområden. Entreprenörer finns på plats. Hästridning för barnen. Dagen är ett samarrangemang mellan skogsbruksområdena Medelpad Östra, Indalen, Sundsvall och Härnösand.

Fler aktiviteter i sommar hittar du på denna tidnings baksida.

24 000 4 / norrskogen #2 / 2017

och uppskatta skogens stora framtidsmöjligheter.

Undersökningar visar att relationen mellan befolkningen och skogen blir allt svagare, och kunskapen om skogen allt lägre.

Svenska Skogen vill på ett enkelt och underhållande sätt sprida större kunskap. Syftet är att få svenska folket att förstå att vi lever i ett unikt skogsland som till 70 procent täcks av skog och vilka stora möjligheter till miljövänliga lösningar och smarta innovationer som skogen skapar.

Svenska Skogen är ett gemensamt initiativ av skogsbranschen som löpande kommer genomföra kampanjer och kunskapssatsningar riktade mot allmänheten.

Norrskogs styrelse fattade förra året beslut om att Norrskog ska medverka.

foto mia boman

Skogen föryngras bättre än någonsin efter avverkning, visar Skogsstyrelsens årliga inventering.

89 procent av den föryngrade arealen överstiger den kravnivå som finns i skogsvårdslagen.

Det innebär en ökning med tre procentenheter jämfört med året innan, och utvecklingen är likartad i hela landet.

Den främsta förklaringen till det förbättrade resultatet är att skogsägare använder alltmer skogsodling – plantering och sådd – och mindre av naturlig föryngring.

– Mycket talar för att skogsägare har blivit bättre på att välja lämplig föryngringsmetod för olika situationer och på att använda metoderna rätt, säger skogsskötselspecialisten Jonas Bergquist.

Samuel Lind har sedan i maj en befattning som skogsrådgivare i Indalen.Han kommer närmast från Skogsstyrelsen.

Anna Henckel har tillträtt en befattning som innesäljare inom Skogsägarservice. Anna är nyutexaminerad jägmästare från SLU i Umeå.

Isabelle Sjöqvist har anställts som innesäljare vid Skogsägarservice.

Isabelle kommer att arbeta som vikarie året ut.

Hon har nyligen avslutat sin utbildning inom Skogs- och träprogrammet vid Linnéuniversitetet.

Lars Grundqvist har utsetts till fältchef inom skogsavdelningen. Lars kommer närmast från Norrskog Wood Products där han varit platschef för Sikås sågverk sedan 2015.

välkommen till föreningsdelen i Norrskog och önskar honom lycka till med nya utmaningar! säger vd Olov Söderström.

Olof Falkeström byter titel till utvecklingschef.

– Vi har ett behov att öka fokus på ständiga förbättringar, flödesstyrning inklusive anskaffning av avverkningstrakter samtidigt som vi behöver utveckla tjänster och processer. Genom att dela skogsavdelningen i en operativ och en utvecklings- och stödjande del ökar våra förutsättningar att nå dit vi vill, säger Olov Söderström.

Norrskog äger och förvaltar 24 000 hektar produktiv skogsmark. I den egna skogen avverkades 48 495 m3f under 2016. Resultatet för Norrskogs egna skogar blev för förra året 16 571 254 kronor.

Christina Björklund, rådgivningschef.

Ett ögonblick >

Christina Björklund Medlemmar som får avverkningsuppdrag utförda av Norrskog är nöjdare än på många år, visar index. Vad beror det på?

En tydlig satsning på kvalitet är en av framgångsfaktorerna för Torsta. foto Torsta

Torsta – en sluss in i bioekonomin Genom utbildning och utveckling

skapar Torsta AB förutsättningar för regionens skogsnäring att bli en växande och viktig del i en framtida bioekonomi.

Råvaror och material som skadar klimatet måste ersättas med förnybara och klimatneutrala alternativ. Jämtland är ett skogslän med stora möjligheter att bidra i denna omställning.

Viktiga pusselbitar är då att branschen har välutbildade människor och kreativa samarbeten kring utveckling och framtid. Torsta AB ska både förse skogssektorn med gymnasieutbildade medarbetare, och arbeta med utveckling inom de gröna näringarna.

– Naturbruksutbildningarna drivs på uppdrag av Jämtlands gymnasieförbund. Därutöver har vi ett uppdrag från Region JH att bedriva landsbygdsutveckling

inom jord–, skogs–, och vatten– bruk. Kombinationen ger oss stora samverkansfördelar, berättar Trine Amundsen, som är vd för verksamheten.

Jämtlands och Härjedalens tunga aktörer inom skogsbruket, (Persson Invest Skog, Norrskog, SCA och Svea Skog) äger Torsta AB tillsammans med Region Jämtland Härjedalen, Jämtlands Gymnasieförbund och LRF. – När skogsnäringen tog ett

ägaransvar för Torsta, tänkte nog många att det var för att säkra en skoglig gymnasieutbildning med hög kvalitet. Det var ett viktigt skäl, men uppdraget från regionen att arbeta med regional landsbygdsutveckling, och med regionens strategi för resursen »skog«, är också viktiga för branschen, säger Marie Simonsson från Norr-

skog, som representerar skogsbruket i styrelsen för Torsta AB. Även Torsta har känt av trenden med vikande intresse för naturbruksutbildningarna, men i höstas ökade intagningarna jämfört med året innan, trots att årskullen sökande till gymnasiet i regionen var liten. Framgångsfaktorer är en tydlig satsning på kvalitet, och ett gott rykte även vad gäller den sociala delen. Nästan alla elever som börjar fullföljer sina studier.

Avdelningen för landsbygdsutveckling bedriver olika sorters uppdragsutbildningar, däribland skogsmaskinförarutbildning, ett rikstäckande upphandlat uppdrag från Arbetsförmedlingen.

– Torsta tror på utveckling genom samverkan. Rollen som samverkansnav tar vi med stor glädje, summerar Annsofi Collin, utvecklingschef vid Torsta AB.

– Det är väldigt glädjande att vi åter har medlemmarnas förtroende med ett nöjd-kund-index på 5,76 av 7 – samma höga nivå som 2010.

Efter två stormår och ett granbarkborreår är vi tillbaka på normal marschfart med snabba avverkningar och korta redovisningstider. Jag tror att det bidrar en hel del till att medlemmarna är så nöjda med vårt bemötande och vårt utförande i dag.

I krissituationer som brand, storm eller granbarkborre har vi satsat allt på att hjälpa drabbade markägare, och planeringen blir helt annorlunda, men sedan några år har vi upprättat en krisplan för en så effektiv hantering som möjligt i dessa lägen. I en framtid hoppas jag att det bidrar till fortsatt nöjda medlemmar.

2017 / norrskogen #2 /

5

Nytt i > Norrskog

››

Forskning!

Norrskog använder en kombination av digitala flygbilder och flygburen laserskanning vid inventering.

Forskning i framkant underlättar inventering På senare år har skogsinventering

med fjärranalysmetoder använts alltmer flitigt inom skogsbruket, och flygburen laserskanning har blivit en standardmetod för att uppskatta virkesvolym i skogen.

– För bara 20 år sedan var det här nästan science fiction, menar Kenneth Olofsson som är forskare vid institutionen för skoglig resurshushållning på SLU i Umeå.

I ett forskningsprojekt finansierat av Norrskogs Forskningsstiftelse har han under åren 2014–2016 utvecklat och testat en fjärranalysmetod för beståndsindelning och beståndsskattning som är baserad på en kombination av digitala flygbilder och flygburen laserskanning.

– Lasermätningarna är bra för att uppskatta geometriska mål, beståndshöjd och stamvolym, men standardmetoderna har varit mindre framgångsrika med att urskilja trädslag. Att använda digitala flygbilder däremot, har en fördel genom att det gjort det möjligt att skilja mellan olika trädslag, säger Kenneth.

6 / norrskogen #2 / 2017

Genom att kombinera de två mätmetoderna går det att utnyttja styrkorna från respektive teknik och inventera skogsbeståndens volym och trädslagsfördelning med god noggrannhet.

Konkret handlar det om ett antal algoritmer som Kenneth Olofsson presenterar i sitt forskningsresultat.

– Det är spännande att man kan använda avancerad matematik för att lösa verkliga problem, det är min drivkraft i all forskning, säger Kenneth Olofsson och riktar ett stort tack till Norrskogs Forskningsstiftelse som gjort studien möjlig.

– Den mjukvara som har utvecklats i det här projektet kan användas för att svara på många framtida frågeställningar inom skoglig fjärranalysforskning, menar han. Örjan Hedström är ansvarig för skogsbruksplanläggningen på Norrskog och har följt forskningsprojektet med stor nyfikenhet.

– Norrskog ligger långt fram i utvecklingen och använder

sedan flera år en kombination av digitala flygbilder och laserskanning vid inventering.

Det Kenneth Kenneth Olofsson Olofsson framför allt bidrar med i sin forskning är möjligheten att identifiera träd­ slagsfördelningen i ett bestånd Örjan Hedström eftersom det är en bedömning vi i dag måste göra manuellt, säger han.

Fjärranalysmetoder kan dock inte ge en heltäckande bild av en fastighet.

– Beståndets ålder, ståndortsindex – alltså markens produktionsförmåga – och åtgärdsförslag måste vi fortfarande göra en manuell bedömning av, men tack vare den här typen av forskning är det inte omöjligt att vi i en framtid kan göra hela inventeringen med fjärranalys, konstaterar Örjan Hedström.

Syftet med Norrskogs Forskningsstiftelse är att främja lönsamheten i familjeskogsbruket. Stiftelsen är därför både finansiär och investerare i en bättre framtid för den som äger skog.

Stiftelsen stödjer forskning och utveckling inom följande områden: • Skogsskötsel • Skogliga driftsystem • Trämekanisk förädling i sågverk och hyvlerier • Tillvaratagande och förädling av skogsråvara till bränslen.

Norrskogs Fastighetsmäklare

Vi kan villkoren för privata skogsföretag och skogsbeskattning.

Norrskogs Fastighetsmäklare hjälper dig med den bästa fastighetsöverlåtelsen inom familjen, eller till högstbjudande på öppna marknaden. Vi verkar inom Medelpad, Jämtland, Ångermanland och Södra Lappland. Välkommen att höra av dig.

Emil Lundström Härnösand emil.lundstrom@norrskog.se Tel: 010-150 25 12 Enar Augustsson Östersund enar.augustsson@norrskog.se Tel: 010-150 25 13 Karl-Johan Andersson Östersund karl-johan.andersson@norrskog.se Tel: 010-150 25 14 Clas Tjäder Härnösand clas.tjader@norrskog.se Tel: 010-150 25 11 Thomas Simensen Härnösand thomas.simensen@norrskog.se Tel: 010-150 28 09

www.norrskog.se

trä > smak Tillbaka till rötterna

Grenkandelaber Kanadensiska Brothe rs Dressler står som avs ändare på den här magnifika lju skronan som hämtar inspiration från naturens egen ma tematik. Grenarna – var och en handgjord i Toronto – sträcker sig från en cen tral stång som rymmer belysnin gen. Finns i olika storle kar.

nvän et, a ton, t i l a tion hing funk tle, Was det r ö f t g e ea år to tress eriån S ett in kierka fr ster. Fem solid am d e l m och Jeff S ida. iga a d erat bor kombin eskriver sina övr plywood ch en B-s s d n b h o rk et dba n. Så n Aet oc erial k bjö Blan till mat ch desig ndsbord av baltis 12:1 har e o a ek Kärl plevelse l blandb prototyp s i skala l p i ka daru unden t fram en tillver t m r i g o g bak han ta ordet s B n inna valnöt. k s n ka

Favela Favela är det brasilianska ordet för slum, och den brasilianske designern Humberto Campana har sagt att stolen är inspirerad av slumkvarteren utanför São Paulo. »Den första Favela-stolen producerades nära en fruktmarknad, där det finns gott om träslag«, förklarar Campana. Lim och spik har han använt för att foga trä till trä.

8 / norrskogen #2 / 2017

Träradio Singgih Susilo Kartono hyllade träradio produceras för hand i Indonesien. Den tillverkas ekologiskt och socialt rättvist, ur en enda träbit och det tar ungefär 16 timmar.

Ljudet är rent och resonant på grund av det noggrant utvalda träslaget. Östindiskt rosenträ är samma trä som används för många musikinstrument som flöjter och gitarrer.

VÄLKOMMEN TILL OSS OCH BEKANTA DIG MED NYA

ALSTOR

EN KOMPIS I SKOGEN

Kjellsson Natur & Utveckling By 121, 893 96 Sidensjö Tel; 070-6060306

MecoTeck i Ånge AB Ängsvägen 5, 841 32 Ånge Tel; 0690-10068

HEADS ABOVE THE COMPETITION Log max sätter kunden, kvaliteten och tryggheten som högsta prioritet.

Produktion och livskvalitet är något som du får på köpet.

ABOVE AND BEYOND

logmax.com

Kom förbi vår monter så berättar vi mer om årets nyheter Elmia Wood 2017, 7-10 juni Jönköping, Monter nr. 846

10 / norrskogen #2 / 2017

2 000 års framförhållning Sällan har skogsbranschen haft en hetare produkt att introducera på marknaden.Tredje generationens förädlade fröer innebär cirka 20 procents beräknad högre tillväxt under en omloppstid.

– Det handlar om förädling med fokus på kvalitet, ett bättre skogs­ odlingsmaterial med bättre grobarhet och det är vi glada över att kunna erbjuda våra medlemmar, säger utvecklingschefen Olof Falkeström. text Petra Järnbert bild Tina Stafrén, Erik Viklund/Skogforsk, Petra Järnbert

2017 / norrskogen #2 /

11

Elittall med ställning för korsningar. Bilden är tagen i slutet av 1940-talet. Foto arkivbild

Edvin Fahlén Frederiksen kanske är med och planterar sjätte generationens fröer. Foto Tina Stafrén

D

et är mäktigt att kliva in i det väl tilltagna kylrummet på Skogforsks norra forskningsstation i Sävar. Just i dag rymmer de rödmålade trälådorna 270 kilo fröer, vart och ett med en given destination.

Detta är en av Skogforsks tre forskningsstationer i landet som arbetar med det svenska förädlingsprogrammet för skogsträd.

Programmet finansieras dels av staten, dels av intressenter inom skogsbruket och det är här Norrskog kommer in i bilden.

– Norrskog gick med i programmet 2008 och har under våren fått utdelning i form av sex kilo av tredje generationens förädlade fröer, berättar utvecklingschef Olof Falkeström – inte utan viss förtjusning.

12 / norrskogen #2 / 2017

Tredje generationen. För den oinvigde kan det ta en stund innan polletten trillar ner ordentligt och att greppa omfattningen och långsiktigheten i programmet.

Innan vi ger oss ut i fält för att besöka en av de 13 fröplantager som Norrskog – och därmed våra medlemmar – är delägare i, ska vi göra ett besök hos Skogforsk i Sävar.

Frågan vi vill ha besvarad är: Vad är det egentligen för skillnad mellan tredje generationens plantagefrön och de beståndsfrön som kommer från »vilda« bestånd?

Ulfstand Wennström och Torgny Persson

är båda erfarna forskare inom förädling och nog ska vi få svar på vår fråga alltid.

»Det är ju bra om träden växer fortare och blir friskare och starkare för då blir mer saker gjorda i trä i framtiden.«

Torgny pekar på ett gammalt svartvitt fotografi från sent 1940-tal.

Han har hittat det i forskningsstationens arkiv, ramat in det och hängt upp det på sitt kontor.

Ulfstand Bilden föreställer ett så Wennström. kallat plusträd – en tall – med något som mest liknar en oljerigg uppbyggd kring den höga stammen.

– Allt förädlingsarbete börjar med val av lämpliga utgångsmaterial. Blommorna finns i toppen och på något sätt var de ju tvungna att komma upp och pollinera honblommorna med pollen från ett annat plusträd, konstaterar han.

Varje frö dokumenteras noggrant. På så sätt kan Skogforsk säkra nationell försörjning av frö med god fysiologisk kvalitet och känd genetisk bakgrund. De bästa träden väljs ut för att ympas upp, korsas och slutligen testas i fältförsök. Foto Petra Järnbert

– I dag tar vi kvistar från plusträdet, ympar dem på en liten planta och gör korsningar ett par år senare när träden är två till tre meter höga.

Till en början visste Torgny Persson. man inte om det skulle fungera att ympa på skogsträd, säger Torgny Persson.

För tall och gran har plusträdsurval gjorts i två omgångar. Första gången från slutet av 1940-talet till en bit inpå 1960-talet.

Den andra mer omfattande insamlingen – som utgör cirka 80 procent av nuvarande plusträdsmaterial – gjordes huvudsakligen under 1980-talet. Konkret handlade det om

att ett antal forskare reste land och rike runt för att samla in förädlingsmaterial från de friskaste och mest växtkraftiga träden i olika klimatzoner.

– Framför allt handlade det om tall och gran, men även om andra arter som contortatall och björk berättar Ulfstand Wennström.

– Dels tittade de på höjd, diameter och kvistutseende, dels på trädets resistens mot skador. Ett välvuxet friskt träd är ett tecken på god genetik, fortsätter han.

Man kan alltså säga att plantageträden i de 500 hektar tall- och de cirka 200 hektar granfröplantager som anlades i första och andra omgångens plantageanläggning är far- och morföräldrar till de fröer vi hittar

i Skogforsks kylrum våren 2017. Faktum är att varje frö har ett noga dokumenterat ursprung i syfte att säkra nationell försörjning av frö med god fysiologisk kvalitet och känd genetisk bakgrund.

Under 1980-talet anlades den andra generationens fröplantager. Då handlade det om att det fanns tillgång till ett stort urval nyvalda plusträd för en större del av Sverige som komplement till de bästa träden från det första urvalet.

I början av 2000-talet var det dags att anlägga de fröplantager som går under arbetsnamn TreO (tredje omgången), och nu förfinades förädlingen ytterligare. De nya plantagerna bygger helt på testade utvalda träd för olika klimatzoner i hela Sverige.

2017 / norrskogen #2 /

13

»Att satsa på förädlat plantmaterial är lite som att byta upp sig i bonitetsklass till en initialt låg kostnad.«

Skogforsk säkrar produktionen av ett genetiskt allt bättre skogsodlingsmaterial i framtiden. Foto Erik Viklund/Skogforsk

Tredje generationens frön som senast 2020 ska komma Norrskogs medlemmar till godo är med andra ord skräddarsydda för Norrskogs område.

Vi har nog alla förstått skillnaden mellan plantagefrö och beståndsfrö vid det här laget och det har blivit dags att vända kosan mot TreO fröplantage utanför Sollefteå.

Här ska vi träffa Erik Björklund, skogsrådgivare i Berg och sedan många år medlem i redaktionsrådet för denna tidning. Den här artikeln var hans idé.

– En enskild åtgärd som innebär 20 procents beräknad högre tillväxt under en omloppstid, det är häftigt att vi kan erbjuda våra medlemmar att åka med på det här tåget, tycker jag. Att satsa på förädlat plantmaterial är lite som att byta upp sig i bonitetsklass till en initialt låg kostnad, menar Erik och beundrar de resliga granarna i fröplantagen, en av de tretton plantager som Norrskog är delägare i.

14 / norrskogen #2 / 2017

– Fyra granplantager, sex tall och tre contorta, sammanfattar han.

Just nu förhandlar Norrskog om sin beskärda del av fröer i kommande plantproduktioner. Parallellt pågår arbetet med att ta fram interna rutiner, från plantbeställning tills att plantan är beställd för insådd hos plantskolan och framodlad till slutleverans. Målbilden är rätt sort, på rätt plats, av rätt antal, i rätt tid.

– Det kan låta enkelt, men två års framförhållning där flera olika team inom organisationen ska samverka kan ibland vara svårt.

Det räcker med utebliven markberedning ett år eller en storm för att hela kedjan ska sättas ur spel. Medlemmen kan bidra till framförhållning genom att redan vid kontraktering av avverkning skriva avtal om markberedning och plantering, säger Erik Björklund.

Tankar finns på att i en framtid integrera plantvalet i Norrskogs interna verksamhetssystem.

– På så vis skulle rätt sorts planta föreslås automatiskt beroende på breddgrad och höjdläge när rådgivaren ritar in en avverkningstrakt. Det skulle även gynna den tredjedel av Norrskogs medlemmar som planterar själva, säger Erik entusiastiskt.

Edvin Fahlén Frederiksen ser kanske inte riktigt lika förväntansfull ut när han låter blicken vandra över fröplantagen men han förstår fördelarna med plantagefrö. Han är åtta år och familjen har sin skog i området.

Rent hypotetiskt kanske han får vara med och skörda träd från tredje generationens fröer. Vad tänker han kring det? Vi bad honom haka på i dag för att få hans syn på saken.

– Om jag skulle plantera skulle jag såklart välja fröer som forskare Edvin Fahlén. har tagit fram. Det är ju

De nya plantagerna bygger helt på utvalda träd som är testade för olika klimatzoner i hela Sverige. Foto Tina Stafrén

bra om träden växer fortare och blir friskare och starkare, för då blir mer saker gjorda i trä i framtiden, konstaterar han.

Under sin levnadstid kanske han själv är med och planterar den sjätte generationens fröer. Den hisnande långsiktigheten med skogsbruket har han inga problem att greppa.

– Det blir väl mina barn eller barnbarn som får skörda de träd jag planterar, säger han.

Parallellt med arbetet med TreO fröplantage rullar förädlingen vidare.

– Vi fortsätter att välja ut de bästa träden från de bästa familjerna, som ympas upp, korsas och slutligen testas i fältförsök.

Träden som är utvalda till TreO fröplantage ger en avkomma som ger cirka 25 procent högre arealproduktion. I plantagerna blåser det dock in oförädlat vildpollen som sänker vinsten. De första skördarna från TreO fröplantage, där nästan alla blommor pollinerats av vildpollen, får då en vinst

på cirka 15 procent. När plantagerna är i full produktion skattar vi att lite mer än hälften av alla blommorna (60 procent) pollineras av plantagens egna träd, vinsten blir då cirka 20 procent, säger Ulfstand Wennström.

– För Eucalyptus i Brasilien tar det cirka sju år att producera 400 m3sk per hektar.

Ställ det mot tall i Norrskogs område där det kan krävas en omloppstid på 100 år för att producera samma volym. Skogforsks målsättning är att förbättra såväl tillväxten som kvaliteten på svenska plantmaterial till förmån för hela branschen, menar Torgny Persson.

– Så säkrar vi produktionen av ett genetiskt allt bättre skogsodlingsmaterial i framtiden. Denna långsiktiga förädling bedrivs i förädlingspopulationer som dimensioneras så att den förädlingsmässiga uthålligheten kan säkras på i varje fall 200 – 2000 års sikt, säger Ulfstand Wennström.

Positiva effekter av förädlat plantagefrö är:

· · · · ·

Högre frövikt och grobarhet ger robusta plantor redan från start.

Jämnare plantpartier.

Högre motståndskraft och tolerans mot väder, frost och skadegörare.

Utvalda arvsanlag med hög stamkvalitet.

Genetisk variationsvinst från start.

2017 / norrskogen #2 /

15

Möt > Camilla Dahlberg

»Jag har hellre en position där jag har möjlighet att påverka och förändra än att jag sitter hemma och gnäller.« – Dels har jag gått kursen själv med stor behållning. Den var inte minst socialt väldigt givande och det är ett riktigt bra material, måste jag säga. Dels tycker jag att det är viktig kunskap som alla skogsägare bör ha. Yngre skogs­ägare är förvisso mer miljömedvetna än äldre många gånger, men det är kanske förklarligt med tanke på allt de äldre varit med om i skogen. Det är inte jättelänge sen man tankade i skogen och släppte oljefatet eller dunken direkt på backen, om jag säger så. Den yngre generationen är uppvuxna med certifierade entreprenörer som måste sköta sig.

Du sitter också med i styrelsen för ditt lokala skogsbruksområde i Gimån, liksom i Suljättens FVO samt kassör i Bodsjöns FVO. Vi blir lite nyfikna på din syn på föreningslivet.

– Jag har mycket hellre en position där jag har möjlighet att påverka och förändra än att jag sitter hemma och gnäller. Att vara aktiv i flera föreningar ger dessutom bra

synergieffekter. Till exempel fick jag bra kontakt med länsstyrelsen när jag själv gick studiecirkeln Skogens vatten, vilket utmynnade i ett samarbete med mitt fiskevårdsområde i det samverkansprojekt de kallar Triple Lakes. Förresten är jag politiskt aktiv på lokal nivå i Bräcke också och ersättare i kommunstyrelsen.

Fiskar du mycket?

– Ja! Nu sedan jul har jag nog varit ute nästan varannan dag när gubben varit hemma och vinterledig från massaindustrin. Vi har så fina fiskevatten i Bodsjö och jag tycker om att ta vara på det vi får från naturen, det gäller även jakten och svamp och bär från skogen. På kött är vi näst intill självförsörjande.

Men hur hinner du med allt?

– När jag gjorde illa ryggen för ett antal år sedan och inte kunde arbeta som djurskötare längre, utbildade jag om mig till konservator. Sedan dess driver jag eget företag och har monterat över 800 älghorn sen starten. Mina tre fantastiskt duktiga döttrar är utflugna nu så nog finns det tid att göra både det ena och det andra.

Ålder: 52 år.

Aktuell: Studiecir-

kelledare i Skogens vatten. familj: Maken Patrik, tre vuxna döttrar sen tidigare, två hamiltonstövare och tre katter.

Bor: Våle, Gällö. Äter helst: Hare.

Lyssnar helst på:

Rock.

Läser helst:

Deckare.

Sevärd film:

Stekta gröna tomater.

Dold talang:

Gröna fingrar.

Gran eller tall:

Gran.

Min yngsta dotter jobbar för övrigt som djurskötare på samma gård i Ås där jag jobbade som avbytare när hon föddes.

Och skogen, hur kommer den in i allt det här?

– Jag växte upp med en skogsintresserad pappa i Kall. Som barn älskade jag kor och hästar och jag gillade att köra traktor. Vi hade ingen egen så jag hjälpte till – och var i vägen – på gårdarna i trakten.

Senare blev det Lantbruksskola och då fick jag kunskaper om skogen på köpet. Samma år som jag fyllde 20 köpte jag en stövare och tog jaktlicens och skogen blev en alltmer intressant plats att vara på. I dag äger jag tillsammans med mina syskon både fastigheten i Kall och en skogsfastighet i Gällö.

Kör du fortfarande traktor?

– Absolut! Nu har vi två egna, en New Holland TL 90 och en Lokomo 909 och jag kör mer än gärna. Vi har också investerat i en stor vedmaskin där vi kapar ved både åt oss själva och andra. Traktorn är även bra när jag jobbar i skogen och sätter plant, både i egen skog och åt andra när det hinns med.

Foto tina stafren

I vår leder du studiecirkeln Skogens vatten i Gällö. Vad fick dig att ta det uppdraget?

din > värdekedja

Planering för bästa resultat

Det räcker inte att öka effektiviteten i enskilda delar av skogsbruk och industri. Verkliga vinster sker genom ökad samordning och samverkan mellan olika led i värdekedjan. Detta är andra delen av åtta i en artikelserie där vi beskriver leden i Norrskogs värdekedja – historien om hur Norrskog skapar lönsamhet i hela kedjan till största möjliga nytta för medlemmarna. text Petra Järnbert bild Nils-Petter Ekwall

I förra numret träffade vi markägare Fred-

rik Larsson i Hammal utanför Sundsvall.

Han hade ringt sin skogsrådgivare Sverker Henckel för att få en avverkning utförd och vi träffade dem när de gick igenom Fredriks önskemål kring avverkningen.

Vad händer sen?

– Så snart Sverker har ett undertecknat kontrakt registrerar han avverkningen i Norrskogs interna datasystem, det vi kallar traktbanken, och nu tar produktionsteamet över, berättar produktionschef Anna-Karin Hellström.

Hon har ett övergripande ansvar för det andra ledet i Norrskogs värdekedja, nämligen planering, produktion och genomförande av avverkningsarbetet.

För att belysa vikten av samarbete och

samverkan ska vi först vända blicken bakåt i värdekedjan. För att Anna-Karin och hennes team ska ha en chans att göra ett bra jobb måste rådgivaren vara noggrann och lyhörd vid kontraktsskrivning. Ibland görs speciella överenskommelser. Om det går att samordna åtgärder med rågrannar kan det innebära minskade kostnader både för föreningen och den enskilde markägaren.

Sen vänder vi blicken framåt, till nästa led i kedjan, industrin. Vad kan produktionspersonalen göra för att underlätta processen för dem?

– Nyttan är enorm i nästa led om vi kan använda pålitlig virkesdata från skogen, 18 / norrskogen #2 / 2017

säger Magnus Larsson som är koncernlogistikansvarig på Norrskog.

– För att konkurrera om marknadsandelar i trävaruindustrin men också med andra byggmaterial som betong och kompositer gäller det öka kunskapen om vad vi har i traktbanken. Det räcker inte med andelar gran och furu utan även vilka längder och diametrar timret håller. Vi behöver ha den informationen med flera månaders framförhållning för att vända det till en konkurrensfördel.

Bättre information om den stående skogen ger nytta i både avverkning, transporter och i sågverken.

Vi ska återkomma till satsningen på att samla in virkesdata alldeles strax men först återvänder vi till Anna-Karin Hellström och alla de bollar hon har i luften.

– Min uppgift är att ha en överblick över processen från det att avverkningen planeras tills att stocken ligger på lastbilen, säger Anna-Karin.

En stor del av hennes tid går åt till upphandling och utveckling av entreprenörer.

– För att försäkra oss om att vi har entreprenörer även i framtiden är det viktigt att Norrskog utvecklar sin kunskap kring entreprenörskap och utvecklar samarbetet ytterligare. De investerar i dyra maskiner och måste i sin tur få flyt i produktionen vilket vi kan påverka genom en bättre planering, säger hon.

Kontakten med avverkningsentreprenörerna och själva arbetsledaransvaret har produktionsledaren.

Det är en befattning som Bengt Edström haft i några år nu. Han lägger pusslet med avverkningsuppdragen i traktbanken, tidplanerar dessa och lägger ut uppdragen till respektive entreprenör. Bengt upprättar även varje månad produktions och leveransplaner vilka är viktig information i flödet mot industrin.

På papperet låter det kanske inte så klurigt men i praktiken är det en verklig balansakt.

– För att kunna Bengts Edström. utföra avverkningar rationellt och med hög kvalitet är det viktigt för mig att rådgivaren och fältplaneraren på bästa sätt förberett uppdragen. Det är inte bara själva området som ska Anna-Karin avverkas som berörs.

Hellström.

Kännedom om vägars bärighet, tillgänglighet och nyttjanderätt är också av största vikt.

Jag vill även passa på att framhålla våra duktiga avverkningslag som Sven Zimmer. med stort engagemang

och kvalitetsfokus arbetar för Norrskog och dess medlemmar.

Till sin hjälp har han i sin tur en planeringsspecialist och den uppgiften har Sven Zimmer som även är verksamhetsutvecklare.

För planeringsspecialisten handlar det om att förbereda avverkningen praktiskt genom att besöka objektet i fält och sedan skriva en objektsinstruktion till avverkningsentreprenören. Frågor som är viktiga att undersöka vid fältplaneringen är bland annat: Planera för avverkningsarbetet genom att ta ut skotarens basväg till avlägget. Behöver vägen grusas? Finns det vändplaner?

Definiera och logga beståndets yttergränser med gps. Data matas in i Norrskogs it-system för att sedan plockas upp digitalt av skördarföraren vid verkställande.

Planeraren sätter upp snitselband i fält för att tydligt avgränsa objektet och markera viktiga områden.

Identifiera och markera kultur- och naturhänsyn. Det handlar om allt från nyckelbiotoper till kantzoner som både markeras digitalt och snitslas i fält för att skördarföraren ska se det.

Före avverkningen görs också en återväxtplanering för den nya skogen.

• •

•

•

»Vi tittar på den senaste utvecklingen och det är bra att Norrskog lägger tid och kraft på att testa en sån här grej.«

Och nu återkommer vi till satsningen på att ta fram virkesdata som är kritisk information för industrin. Sven Zimmer ingår i ett projekt som syftar till att förbättra informationen om skogen innan den avverkas.

– Virkesdata är information om virket som står i skogen. Vi testar nu en metod att koppla ihop laserdata med skördardata, på så vis kan vi erfarenhetsmässigt känna igen resultatet från tidigare avverkningar och förutse innehållet i kontrakterad rotstående skog, berättar Sven.

Projektet utvärderas efter sommaren.

– Vi tittar på den senaste utvecklingen och det är bra att Norrskog lägger tid och kraft på att testa en sådan här grej. När vi mer detaljerat kan förutsäga vad vi har i traktbanken kommer det att innebära väldigt mycket för kommande led i Norrskogs värdekedja, för att inte tala om ökad nytta för medlemmarna, konstaterar Sven.

I nästa nummer av Norrskogens serie om olika led i värdekedjan tittar vi närmare på transporter med lastbil till industrierna.

2017 / norrskogen #2 /

19

din > marknad

Kinas import av barrträvaror från Sverige

1000m3

EU - Konjunkturindikator för byggindustrin Nettotal (%)

100

5

90

0

80

–5

70

–10

60 –15

50

–20

40 30

–25

20

–30

10

–35

0 2007

–40 2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Grafer: Woodstat Källa: Kinesiska tullen, Eurostat

Möjlighet till prisuppgång på furu och gran BYGGPRODUKTER Byggkonjunkturen är fortsatt mycket hög och vi kan höja våra priser. Dock är den förädlade affären trögare i sin prisdynamik och får aldrig samma kraftiga svängningar som den sågade affären.

Bygghandeln har under ett antal år växlat från att vara nästan enbart prisintresserad, till att nu efterfråga hög kvalitet vilket gynnar oss här i norr. En annan växling är de tuffa längdkrav som bygghandeln ställer, där vi har svårt att möta kraven på jämna, långa längdmoduler. /Ola Wilhelmsson, försäljningsansvarig

tidigt arbetat sig upp men vi kan skönja fler steg i prisutvecklingen fortsättningsvis.

De stora granmarknaderna USA och Kina går för fullt och bidrar till att priser på konstruktionsvirke hart en positiv utveckling, men även högre grankvaliteter från norra Sverige efterfrågas på dessa marknader och bidrar till en stor optimism bland sågverken i Sverige, Finland och Norge.

Europa och Norden är starka och vi ser även att marknader som halkat efter, som till exempel England, kommer igen. Lagren är låga och behovet finns där. /Alexander Åhreus, marknadschef

SÅGAT OCH HYVLAT Marknaden för trävaror är fortsatt god på många av våra marknader.

Stark efterfrågan även på furu. Produktionen har ökat i Norden men det har inte lagren av trävaror gjort under första kvartalet. Det råder för oss en positiv balans och en fortsatt möjlighet till prisuppgång för båda träslagen.

Furu har haft en långsammare prisutveckling, mycket på grund av situationen i Nordafrika och Mellanöstern, men där ser vi att det nu kommer ta fart. Granen har

SÅGTIMMER Konjunkturen för trävaror fortsätter att vara god och vi har behov av sågtimmer under sommar och höst. Din skogsrådgivare kan ge förslag på affärsmodell för just din avverkning.

20 / norrskogen #2 / 2017

MASSAVED Tillgången på fiberråvara till massa- och pappersindustri har varit god i Sverige, dock har Norrskog små lager av barrmassaved och ren granmassaved. Detta är gynnsamt inför utbyggnationer inom vårt

Fakta

• Delar av det all-

männa vägnätet i Jämtland kommer att tillåtas för 74 tons bruttovikter från juli 2017. Detta är bra som ett första steg för att få effektivare transportarbete och på sikt få samma spelregler som skogsbruket i Finland redan har.

• Norrskogs medlemmar får handla förädlade produkter av det timmer ni levererar.

På www.norrskog.se flaggar vi för den typen av försäljning, så håll ögonen öppna.

verksamhetsområde. Det är mycket bra för skogsbruket i Norrland att stora skogsindustriella investeringar görs i vårt närområde. I södra Sverige sker prishöjningar på fiber.

En intressant utveckling är att vissa av våra fiberköpare visar intresse för FSC-certifierat fiber.

SPECIALSORTIMENT Intresset har ökat från våra kunder inom specialsortiment. Det gäller björkkubb, småstolpar, stora stolpar, stamblock och knivfaner. Det är viktigt att vi tillsammans gör allt för att ta ut mycket specialsortiment ur våra skogar.

Detta ger ännu bättre ekonomi på din skogfastighet. Din skogsrådgivare kan ge råd kring vilka specialsortiment som är lämpliga just i din skog.

BIOBRÄNSLE Under den gångna vintern har biobränsle från Norrskog värmt Östersund, Kramfors, Härnösand, Sollefteå, Ramsele, Örnsköldsvik, Mellansele, Hoting, Hammerdal, Vilhelmina, Strömsund, Hede, Funäsdalen, Edsbyn, Ånge, Lit, Sveg, Ljusdal, Stockholm och Köpenhamn. /Jim Salvin, virkeschef

LH1704

Nya Valtra A

Premiär på ElmiaWood

Skräddarsy ditt skogsekipage Nya Valtra A traktorn är snart här! – Kontakta din säljare för mer info.

Moheda skogsvagn M91 med kran – Pris från 123.000:Moheda skogsvagn M101-4WD – Pris från 245.000:Kesla skogsmaskiner – Förmånliga erbjudanden på extrautrustning (gäller lagermaskiner).

Mer information och fler erbjudanden hittar du på vår hemsida under Aktuella kampanjer. Alla priser exkl moms. Reservation för tryckfel.

LULEÅ Richard Andersson 010-556 23 71 Jonas Andersson 010-556 23 75 SKELLEFTEÅ Mathias Markström 010-556 24 07 UMEÅ Michael Falk 010-556 38 38 Fredrik Winberg 010-556 24 31 ÖSTERSUND Anders Edblad 010-556 23 66 Jan Persson 010-556 23 65

SUNDSVALL/HUDIKSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 ÖRNSKÖLDSVIK John Rödström 010-556 25 57 BOLLNÄS/HUDIKSVALL Daniel Andersson 010-556 01 07

www.lantmannenmaskin.se

En rörelse – tusentals röster

Två gånger om året träffas styrelse och ordföranden för respektive skogsbruksområde i ordföranderådet. En viktig del av Norrskogs förbättringsarbete handlar om att lyssna på och ta till sig av medlemmarnas synpunkter. Norrskogen passade på att ställa en fråga till varje ordförande. text Petra Järnbert foto Mia Boman

Viktigaste närings­ politiska frågorna?

Mest lyckade aktiviteten?

Per-Magnus Sjödell, Torp-Stöde Äganderätten. Norrskogs fo­ kus är alltid att jag som privat markägare och medlem ska få bruka skogen och få bra ersättning. Som ensam mark­ ägare är jag ganska maktlös i mötet med börsjättar och myndigheter av olika slag.

Per Dahlin, Medelpad Östra En lättillgänglig gallringsdag (tre timmar) med skicklig och pedagogisk entreprenör i Birsta. 35 deltagare, inbju­ dan via sms fyra dagar innan, vackert vårväder, kaffe över öppen eld, korv med bröd.

Norrskogs tjänster – fem i topp Patrik Edblom, Södra Lappland 1. Skogsbruksplan. Ger mig en »second opinion«.

2. Plantering. Ganska tråkigt att göra själv.

3. Slutavverkning. Hinner inte själv.

4. Specialistkompetens att rådfråga.

5. Kepsarna. Alltid spännande att se årets modell!

Fördelar med en skogsägarförening?

Per-Olof Hedström, Sollefteå Ensam är det svårt att driva viktiga näringspolitiska frågor och försvara äganderätten när den gång på gång hotas. Bara tillsammans är vi starka nog att bjuda politiskt och ekono­ miskt motstånd.

22 / norrskogen #2 / 2017

Fördelar med egen industri?

Erik Öhlén, Indalen En av de verkligt stora förde­ larna är att vi kan vara med och påverka virkespriserna.

Dessutom höjer vi värdet på varje stock genom egen förädling. Värdefullt också att Norrskog exporterar våra produkter till hela världen.

Leveranstrohet Lars-Gunnar Nilsson, Åre En Ica–ägare går inte till Konsum och handlar. Vi är med­ lemmar i en förening som vi själva äger och var och en av oss är en kostnadsdragande faktor. Den som inte lever­ erar genererar ingenting in i föreningen utan snålåker på dem som är leveranstrogna.

Skogsbrukområdets roll i Norrskog?

Din roll i Norrskogs värdekedja?

Liselott Pers, Borgsjö-Haverö Vi fångar upp och bevakar medlemmarnas intressen. En viktig uppgift för rådet är att ragga nya yngre medlemmar och få dem att förstå att utan en skogsägarförening är lön­ samheten för familjeskogsbru­ ket på lång sikt helt i händerna på bolagen.

Erik Bylund, Härnösand Hjälpa, stödja och informera medlemmarna i viktiga frågor.

Samverka med rådgivare och övriga så att medlemmarna får snabb och bra service i samband med uppdrag. En­ gagera alla i sbo-rådet för att erbjuda aktiviteter till med­ lemmarna.

Skogsägarföreningens roll i framtiden?

Gunnel Hennebo, Berg I en framtid bor allt färre markägare på sin fastighet.

Skogsägarföreningens roll blir därför allt viktigare för kommande generationer vad gäller allt från skogsskötsel till ekonomi och utbildning.

Uppdraget som ordförande?

Rolf Nilsson, Ragunda Vi har diplomatens uppgift att vara dels medlemmarnas, dels kontorets förlängda arm. Min uppgift är att vara lyhörd och värna för en öppen dialog.

I dag är det lika ofta kvin­ norna som har komman­ dot över skogsfastigheten, därför är könsba­ lansen i rådet jätteviktig!

Liksom riktade satsningar för framtiden mot barn och ung­ domar.

Ej närvarande vid fotografering:

Kvinnonätverket i ordinarie verksamhet?

Hur engagerar ni yngre i skogsbruks­ områdena?

Göran Eriksson, Gimån Just i Gimån har vi under många år haft förmånen att ha Anita Osterling med i rådet. Som en av de drivande i kvinnonätverket har hon drivit frågan om en jämn könsfördelning i rådet. Dit måste vi alla sträva eftersom det gynnar föreningen.

Anders Norgren, Kramfors Mitt skogsbruksområde har valt in unga personer i rådet. För att vi ska kunna locka barnfamiljer till våra aktiviteter måste repre­ sentanter för dessa finnas både i skogsbruksområdet och i Norrskogs styrelse.

Norrskogs roll i samhället?

Lönsamt att vara medlem?

Monica Jacobsson, Östersund Är med och påverkar poli­ tiska beslut med LRF och andra aktörer på marknaden.

Håller virkespriserna uppe så att det går att driva skogs­ bruk i inlandet. Dessutom är Norrskog en stor arbetsgi­ vare med både anställda och entreprenörer.

Hilda Runsten, Stockholmsklubben Allt skogsbrukande handlar om långsiktighet, även lön­ samheten. Förvärv, skogs­ vårdsinsatser och rådgivning påverkar min skogsgårds lönsamhet precis som virkes­ priset. Genom att vara aktiva ägare kan vi påverka lönsam­ heten i rätt riktning.

Varför miljöcerti­ fieringen PEFC?

Förbättringsområden för Norrskog?

Daniel Isvén, Krokom Jag tror att många skogsäga­ re med mig är väldigt stolta över den skog som man har brukat och vårdat i generatio­ ner. PEFC är ett sätt att sätta en stämpel på den hän­ synen vi tagit i skogen och på vårt hållbara skogsbruk.

Maria Grill, Strömsund I Norrskog Strömsund har vi inte ens en fjärdedel av den sammanlagda virkesfångs­ ten. Inom skogsbruksområdet gör vi vad vi kan för att öka goodwill för Norrskog, men här måste vi satsa ännu mer tillsammans, både från lokalt och centralt håll.

Ditt ansvar som medlem i Norrskog?

Inga Öström, Sundsvall Enligt Norrskogs stadgar antas jag som medlem främja föreningens ändamål. Det minsta jag kan göra är att sälja mitt virke till Norrskog vilket genererar pengar till föreningen och främjar med­ lemsnyttan.

2017 / norrskogen #2 /

23

Skönt grönt Den nya gröna vågen handlar om en

strävan mot en mer hållbar livsstil. En lågmäld dröm som dröms av många skogsägare.

– Bland yngre medlemmar möter vi i dag ofta en längtan att bruka jorden för att göra gott och få bättre balans i livet. Och som markägare finns det faktiskt en reell potential att lyckas, säger Maria Lundgren som är skogs­ rådgivare i Krokom.

Personligen tycker hon att det finns något väldigt onaturligt med att fylla kassarna med grönsaker i affären.

– Men för mina barn är det den naturligaste saken i världen. Ibland tänker jag att jag är i full färd med att skapa ett stort kunskapsglapp mellan mig och nästa generation och jag tror inte att jag bara talar för mig själv, säger hon.

dotter skulle klara sig så värst länge.

Att bli helt självförsörjande är ett stort och omvälvande steg för den som snarare bär på en diffus längtan efter en enklare vardag.

– För många handlar det nog snarare om en gradvis ökning av ekologiskt och självodlat. Här tänker jag att det kan vara en bra idé att börja med att se över sin jordkällare om man har en. Undersök möjligheten att få bidrag från länsstyrelsen för en eventuell renovering. Eller bygg en egen om det inte finns någon på din fastighet, tipsar Maria.

Samodling

Att på ett medvetet sätt kombinera växter som trivs bra ihop och gynnar varandra på olika sätt.

Växter som trivs ihop är ett sätt att förebygga sjukdomar och insektsangrepp.

Maria Lundgren.

Spade, grep och sekatör

Det enda du verkligen behöver. Håller en livstid om de rengörs ordentligt, slipas och vårdas.

Täckodling

Ett smart sätt att härma naturen som alltid strävar efter att täcka all bar mark med växter, löv eller annat dött växtmaterial.

Täckodling kan användas såväl på vintern som under odlingssäsongen och ger en naturligt bättre odlingsjord samtidigt som du slipper ogräset!

I en förlängning handlar det om sårbar-

het, säger Maria.

– Jag skulle överleva mitt i skogen om jag var tvungen, men jag är inte lika övertygad om att min

24 / norrskogen #2 / 2017

Den störtflod av produkter som marknaden svämmat över av på senare år ger hon inte mycket för. Med en spade, en grep och möjligtvis en sekatör klarar man sig långt.

– Sen är det som med det mesta här i livet. Ett steg i taget. Den största investeringen är kunskap. Vilka växter trivs ihop och varför? Det här med samodling och kvävefixering är jättespännande, liksom växelbruk, täckodling och varmbänk. Nätet är en guldgruva för vetgiriga oavsett vilken nivå man befinner sig på kunskapsmässigt. Här finns möjlighet att blicka både bakåt och framåt i tiden när det handlar om odlingskonst. Varför inte försöka sig på Bokashi som är ett nytt sätt att ta hand om matavfall hemma och göra egen jord och gödning utan kemikalier, säger Maria.

Växelbruk

Växelbruk handlar om att byta plats på växterna. Det är jätteviktigt att till exempel kål och potatis inte växer på samma plats år efter år. Gör de det drabbas jorden på sikt av jordtrötthet med mindre skördar som följd.

Varmbänk

En varmbänk använder sig av komposteringsvärmen från färskt hästströ för att värma jorden när det är kallt ute. Ett drivbänksfönster skyddar bänken mot vind och kyla. Eftersom varmbänken skapar sin egen värme kan den användas i hela landet och delvis ersätta ett växthus.

Bokashi

Komposteringsmetod som med hjälp av mikroorganismer omvandlar allt vanligt matavfall snabbt och luktfritt till jordförbättring som direkt kan användas i rabatten och kökslandet. Ger jorden nytt liv och bidrar till frodigare växtlighet eftersom kolet binds i jorden i stället för att bli koldioxid och näringsämnena finns kvar.

Möt en ny bekantskap!

Möt oss på Elmia Wood.

Monter 568 & 806.

Vi bryr oss om Dina Försäkringar.

Minst lika mycket som du.

Vi är lokala och kundägda, det är naturligtvis därför vi heter som vi gör.

Välkommen till Dina försäkringar.

FTG skördarpaket för traktor.

I samarbete med Nisula Forest har vi tagit fram kompletta skördarpaket för din traktor. Kontakta oss för ett förslag!

För påbyggnation på Valtra traktorer, kontakta Lantmännen Maskin.

Härnösand

I Sollefteå I Sundsvall I Örnsköldsvik I Östersund

0620-215 00 I www.dina.se

FTG Cranes AB 0521-26 26 30 • info@ftgforest.com • www.ftgforest.com

ENDAST SPARA 5 9 BILAR 9 340 KR

NYA MITSUBISHI L200 BILHALLEN EDITION ORD. PRIS 358 340 KR EXKL. MOMS KAMPANJPRIS 299 000 KR EXKL. MOMS UTRUSTNING SOM INGÅR:

• ALPHAKÅPA LACKERAD I BILENS FÄRG • FRONTBÅGE MED 3 EXTRALJUS • DIESELVÄRMARE MED FJÄRRSTART • VINTERHJUL PÅ LM-FÄLG 16” NOKIAN DUBB

Förbrukning 6,6 l/100 km – 7,2 l/100 km. CO2 173 g/km – 189 g/km. Erbjudandet gäller Double Cab Business Automat så långt lagret räcker.

Endast 9 bilar. Kan ej kombineras med andra kampanjerbjudanden. Alla priser ä r av generalagent rek. cirkapriser. Bilen på bild är extrautrustad.

SUNDSVALL

www.bilhallen.nu

Mejselvägen 14 Öppet: mån–tor: 9–18, fre: 9–1 MITSUBISHIMOTORS.SE Telefon: 060-14 71 80

SUNDSVALL Mejselvägen 14 Öppet: mån - tor: 9 - 18, fre: 9 - 17, lör: 11 - 15 Telefon: 060-14 41 70

Krönika > Miljö

Växande skog blir koldioxidfångare Antarktis isar borta om 20 år,

väntade översvämningar och torka även i annars så regniga Sverige – det är bara några exempel på de varningssignaler som skickas från den pågående klimatkrisen.

De flesta är överens om att något måste göras, och helst borde det nog ha gjorts redan »igår«.

Andra gör helt tvärtom. USA:s nya regering stänger ner stora delar av myndigheten för klimatfrågor och börjar nu förespråka användning av »ren kolkraft« (vilket enbart är en omskrivning för en produktion som likväl kommer släppa ut stora mängder koldioxid). Som tur är finns

»Som skogsägare gör vi ett annat bidrag till att sänka koldioxidhalten. Vi vet nu att växande skog också tar upp koldioxid och begränsar klimateffekterna.« också motkrafter i USA, och från dem kommer en del exempel på hur man försöker begränsa både mängden koldioxid i luften, och effekterna av denna mängd.

En sådan begränsning studeras

vid Harvard University i USA, där jag hade förmånen att vara gäst26 / norrskogen #2 / 2017

forskare under hösterminen 2016.

Här har man samlat framstående forskare från olika vetenskapliga områden för att undersöka möjligheterna till att begränsa koldioxidutsläppen. De mest framstående nationalekonomerna sneglar på Sverige som globalt sett lyckas väl med att reglera med skatter på dessa utsläpp.

Eftersom många andra länder skyr skattereglering anses det dock inte vara en möjlig väg. Forskare i fysik underUlla Eriksson-Zetterquist söker därför en annan idé, som innebär att man försö- Syrelseledamot i Norrskog ker hindra de pågående förPEFC: ändringarna genom att hitta sätt att minska vår planets upptag1 / Ett europeiskt system för miljöcertining av solenergi.

En del i klimatkrisens eskaleran-

de effekt är att högre temperaturer också innebär att solljuset och dess värme ökar. Ett exempel på det är att isarna smälter i betydligt snabbare takt än förväntat.

Som motvikt till detta undersöker fysikforskarna sätt att föra upp små artiklar i den övre atmosfären som kan få solljuset att reflektera tillbaka till rymden, i stället för att fortsätta värma upp jorden.

Idén har fördelen att dessa små ämnen kan skickas upp över specifika områden, och att de sedan även försvinner. Just det där sista, att de försvinner, är kanske en sak man måste fundera mer på. Det är ju ofta så att även om vi inte ser det – koldioxid till exempel – kan det få andra, oväntade, effekter.

Statsvetare som är med i projektet funderar också på vem som

fiering av skogsbruk.

Bygger på att hela kedjan är involverad, från skogsbruk via sågverk till möbeltillverkare.

2 / Svenska PEFC består av skogscertifiering, entreprenörscertifiering samt spårbarhetscertifiering.

3 / Certifieringen intygar att en vara eller tjänst uppfyller vissa i förväg angivna krav.

ska betala för denna metod, hur man ska fördela partiklar mellan olika länder, då några kanske eftersträvar mer solljus än andra, och andra frågor som rör sig över nationsgränser.

Frågan engagerar som tur är många, och genom att låta forskare från olika vetenskapliga områden komma till tals kan de kanske komma fram till genomtänkta och handlingskraftiga beslut.

De snabbt eskalerande förändringarna behöver vi absolut möta med många olika insatser. Vid en första anblick känns det minst sagt magstarkt att skicka upp ytterligare partiklar i atmosfären, men som forskarna själva säger, är det ett sätt att försöka begränsa effekterna, inte stoppa koldioxidutsläppen i sig. Som skogsägare gör vi ett annat bidrag till att sänka koldioxidhalten.

Vi vet nu att växande skog också tar upp koldioxid och begränsar klimateffekterna.

Vår skog och skogsskötsel bör vi därför fortsätta värna och utveckla så att den fortsätter bidra till att fånga koldioxid och bygga ett samhälle som blir hållbart, både för våra barn och barnbarn. Genom Norrskogs miljöcertifiering för PEFC erbjuds du en garanti för ett hållbart skogsbruk. Jag rekommenderar därför alla medlemmar att ansluta sig till det!

TRYGGHET, ENGAGEMANG OCH KOMPETENS ANPASSADE EFTER DINA BEHOV I över 30 år har Polaris byggt 4-hjulingar och varit branschledande. I vårt modellprogram med Sportsman, Ranger, RZR och årets nykomling General, finns maskiner med oändliga möjligheter, anpassade efter dina behov. Med marknadens största tillbehörssortiment täcker Polaris allt från skogsbruk och jakt, till snöröjning och gårdsarbete. Besök din närmsta återförsäljare så får du veta allt om våra nyheter!

NYHET

SPORTSMAN 570 SP EPS

SPORTSMAN 570 X2 EPS

NYHET

SPORTSMAN 570 X2 EPS LE

NYHET

SPORTSMAN TOURING 570 EPS

NYHET

SPORTSMAN XP 1000 EPS

NYHET

SPORTSMAN 6X6 BIG BOSS 570 EPS

SCRAMBLER XP 1000 EPS

RZR XP 1000 EPS

GENERAL 1000 EPS DELUXE

RANGER 570 EPS

RANGER

Polaris säljs genom ett rikstäckande återförsäljarnät med service och kompetens för din trygghet.

Dahlins Motor • Bollstabruk 0612-211 88

sarnas Skoterservic

sarna 0687-30375

Birgerssons Bensin - Offerdal 0640-34079

Motorhuset i Östersund 063-570020

Strandbergets Motor & Fritid • Strömsund 070-331 66 94

Ett samarbete med Santander Consumer Bank

Norrskogs > folket

Du missar väl inte dina medlemserbjudanden från Skogma! Just nu har du som är medlem i Norrskog 20 procents rabatt på sommarens hetaste grill.

Receptet

Möt > Stig-Arne Jönsson

foto TT

Pölsan

Liten fastighet – stort intresse

Låt pölsa stå som ett uttryck för en matkultur – och en kokkonst – som kännetecknas av ett omsorgsfullt tillvaratagande av gudsgåvorna. I sin ursprungliga form var basråvaran djurets inälvor, som efter kokning finfördelats och blandats i sitt eget spad. Slutprodukten var relaterat till kökets färdigheter. Pölsan är således utmanande.

Det ligger i sakens natur att vi därför för evigt får vänta på den ultimata pölsan, även om Ellen i Lillsjöliden var bra nära (se Torgny Lindgrens bok Pölsan).

Så här tillagas pölsan i det björkrothska köket. Slaktdetaljer innehållande kött med ben, exempelvis hals, bit av bogen och dåligt renskurna lårben och rygg kokas i svagt saltat vatten. När köttet lossnar från benen är kokningen klar. Köttet frigöres och males. En del av buljongen från kokningen silas och kommer till användning för att koka korngrynen. I slutändan blandas ungefär lika stora volymer av det malda köttet och av de kokta korngrynen. Blandningen må göras när komponenterna fortfarande är varma. Till slut har man ett antal påsar med härlig mat lagrad i sin frys. Vid tillagningen steker man lätt 1–2 finhackade gula lökar och fyller på med pölsan. Smaken justeras med salt och kryddpeppar.

Serveras gärna med egenodlade och inkokta rödbetor. Skulle potatisen härtill vara av sorten mandel, så tackar jag genast ja till en inbjudan.

28 / norrskogen #2 / 2017

< Göran Björkroth, Nordingrå, är naturintresserad lantbrukare med visst skogsinnehav som fortfarande vid ganska hög ålder är aktiv inom modernäringen.

I förra numret av Tidningen Skogen hade redaktionen frågat sina läsare hur nöjda de var med sin senaste gallring. Stig-Arne Jönsson som just fått en gallring utförd av Norrskog mejlade in sitt svar: »JA. Proffsigt Norrskog« med en liten motivering.

Stig-Arne har en ganska liten tätortsnära fastighet i Hammerdal som han ärvde för 45 år sedan, då han var 20 år gammal. Han är född och uppvuxen på skogsgården.

– Det är extra roligt att hålla fint på fastigheten eftersom det är väldigt mycket folk som strövar omkring i området. Varje dag hälsar jag på någon när jag är ute och går. Det blir lite som att sköta om en park, säger han.

Flera breda stigar där man körde med kärror förr i tiden skär genom fastigheten. Med åren har det blivit naturliga stigar att ta för hundägare, löpare och dem som tycker om att vistas i skogen i allmänhet.

Under våren har han städat upp i sin blandskog efter vinterns gallring.

– Det har alltid varit viktigt för mig att sköta fastigheten och hålla snyggt och fint. Det har med självkänslan att göra, så har jag känt sen jag var ung. Och det är ju lite enklare när fastigheten inte är så stor, poängterar han.

En hel del ved har han tagit rätt på efter gallringen.

– I två omgångar har jag föryngrat men det här var sista gallringen på ett tag. Det var området närmast samhället och det blev verkligen jättebra. Nu kan jag ägna mig åt att sköta om mina rågångar, säger han.

Vill du möta fler intressanta Norrskogare?

Kolla in http://www.norrskog.se/Norrskogsfolket/

foto jonas strömstedt

Erbjudande!

NEw!

Outlander MaX 570 prO t3 ™

Bättre bett.

86.220:- exkl. moms 107 775:- inkl. moms

prisvärd, pålitlig & FlEXiBEl traktor - BYggd FÖr 2!

STARK RoTAx® V-TWINmoToR med exTRA LÅG L-VÄxeL & effeKTIV moToRBRomS • SeRVo • fÅR KöRAS PÅ ALLmÄN VÄG med Am-/TRAKToRKoRT • INGeN BeSIKTNINGSPLIKT • AVdRAGSILL VId PÅVISAT BehoV

Se filmer och läs allt om våra helautomatiska slipmaskiner på markusson.se

© 2015 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP)

TA DIN SKOG PÅ ALLVAR. DET GÖR VI. KAMPANJ FRÅN

4.590:-

KAMPANJPRIS

STIHL RÖJSÅG FS 410 C-EM

7.290:-

Röjsåg för klippning i segt gräs.

Levereras med 3 skärverktyg.

Rek. pris 8.490:-

STIHL MOTORSÅG MS 251

Perfekt till byggjobb, fällning av mindre träd och vedsågning. Rek. pris från 5.790:-

Priser inkl. moms. Erbjudandet gäller t.o.m. 31 aug 2017. Med reservation för tryckfel.

STIHL och VIKING säljs endast genom servande fackhandel för att garantera dig kompetent rådgivning och personlig service.

stihl.se

Norrskogs > folket

Låt dig inte luras!

foto peter sjöbom

Välbesökt ekonomikväll i Sundsvall Norrskogs skogsbruksområde Sundsvall tog ett nytt grepp och genomförde en ekonomikväll i samverkan med Länsförsäkringar Västernorrland. Samtliga åtta skogsbruksområden i Västernorrland hade bjudits in och ett 100-tal personer anslöt till Sidsjö Hotell & Konferens i Sundsvall där fem föredragshållare redogjorde för sina expertområden på temat ekonomi.

Representanter från Länsförsäkringar fanns också på plats. Föredragen avslutades med en paneldiskussion där både moderator Peter Sjöbloms och publikens frågor besvarades av experterna.

Många skogsägare och andra företagare får blanketter från ett företag som kallar sig »Bolagsupplysningen«.

Materialet ser ut som om det kommer från en myndighet.

Den som fyller i sina uppgifter och skickar in dem anses ha beställt en annons på en webbsida, med ett tvåårigt avtal som debiteras med 4 795 kronor per år.

Bolagsupplysningen finns på Svensk Handels varningslista.

Skogsstyrelsen driver ett samverkansprojekt för att minska problemen kring sin registrering av nyckelbiotoper.

Jag representerar Norrskog, med bland annat följande ståndpunkter: Skogsbruk är viktigt för att skapa välfärd och ställa om till en fossilfri, hållbar ekonomi.

Hållbart skogsbruk omfattar de ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiven.

Nyckelbiotoper är områden med särskilt höga naturvärden.

Sverige ska sträva efter maximal miljönytta per hektar skyddad skog och skattekrona.

Skogsägare ska ersättas när de inte får bruka sin skog.

Skogsstyrelsen meddelade en paus i registreringen av nyckelbiotoper där metoden fungerar som sämst; i nordvästra Sverige. Den ideella naturvården reagerade starkt på detta, trots att pausen knappast hotar några naturvärden. Om Skogsstyrelsen nu anser att ett område av miljöskäl inte bör avverkas, finns det tre alternativ: avverkning med extra naturhänsyn, formellt skydd eller (om markägaren så önskar) frivillig avsättning.

• • •

Allt–i–ett vid plantering

30 / norrskogen #2 / 2017

fråga tilL norrskog Det har skrivits mycket om nyckelbiotoper i media under våren – varför?

•

Läs mer: På www.norrskog.se hittar du en längre version av denna text.

Ett alternativ till traditionell markberedning och plantering är planteringsaggregatet Bracke P-11 som gör det möjligt att markbereda och plantera med en och samma maskin. Lars-Gunnar Nilsson, ordförande för Åre skogsbruksområde, har testat Bracke P-11 och är nöjd med resultatet.

– Den är skonsam i markkänsliga områden och på mjuka marker.

Som alltid handlar slutresultatet mycket om vilka entreprenörer och servicetekniker man samarbetar med, säger han.

Norrskogs utvecklingschef, Olof Falkeström lägger dock in en brasklapp.

– På pappret ser Bracke P-11 ut att vara ett billigare alternativ men det har vi ännu inte upplevt i praktiken, säger han.

Rolf Edström, kommunikatör, svarar på det här numrets läsarfråga.

•

Logga in på Norrskogsel för att ta del av erbjudanden och el till förmånliga medlemspriser.

www.fyrfasen.se/ norrskogsel

NYA NISSAN NAVARA TUFFARE OCH SMARTARE ÄN NÅGONSIN

D

Asele

M

Around View Monitor | Dragvikt upp till 3.5 ton | 5-länkad spiralfjädrad bakaxel

EN

ATS FESTPL

ARKNA

NORRLANDS

STORSTA

HEMBYGDSOMRÅDET

MARKNADSHANDEL 350 marknadshandlare, 3 km

299.900 KR

FRÅN SPARA 35.000 KR!

LÖRDAG kl 24

Köp Nya Nissan Navara med 7-vxl Automat. Fullutrustad inkl värmare och tidur! SPARA 35,000 KR EX MOMS!

MÅNDAG kl 14 FRI ENTRÉ

WOLFMAN FREDAG kl 22:00

NÖJESFÄLT

Ivars Bil AB Hoting 0671-71 30 00 Östersund 063-16 20 45 Sollefteå 0620-599 50 Storuman 0951-777 75 www.ivarsbil.se

AXELS

BENJAMIN INGROSSO

BOKA DIN PROVKÖRNING IDAG

Bränsleförbrukning blandad körning lit./100km: 6,3–6,9. CO2-utsläpp g/km: 167-183. Samtliga priser exkl. moms. Bilen på bilden kan vara extrautrustad. Värmarkampanjen gäller samtliga Nissan Navara Euro 6 versioner ordertecknade fram till 30.6.2017 och kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden. Tillverkargarantin på 5 år för Nissans transportbilar är begränsad till en körsträcka på 160.000 km. För mer information kontakta din Nissan-återförsäljare. Med reservation för eventuella ändringar.

sommarens hetaste grill

20%

rabatt

1786:– 2233:–

Bålpanna Art.nr: 302220

Lock

-20%

Gnistfångslock

på ord.pris

Stekplatta

Gnistfångare

Vindskärmar

Avlastningsbord

Ange kod: balpanna17 i varukorgen

Vår kunskap och bredd - Er fördel!

Erbjudandet gäller t.o.m 170625 och kan ej kombineras. Priser inkl.moms.

skogma.se öppet dygnet runt

Skogsbrukarens varuhus 0644-72100 - skogma.se

POSTTIDNING B

Sommar i Norrskogen Boka in datum redan nu för sommarens aktiviteter. Detaljerat program kommer att finnas på vår hemsida och utskick sker inför varje aktivitet.

3 juni

Kosläpp, Gevåg, Svedja gård

6 juni

Kälarnedagen, Kälarne

12 juni

Rågångsträff, Backe

22 juni

Midnattstrav, Dannero

15–16 juli

16 juli

28–30 juli

Jämtland Game Fair, Frösön

29–30 juli

Västgård Game Fair, Kall

29 juli

Bräcke marknad, Bräcke Åstödagen, Åstön

Bondens marknad, Stugun

5 augusti

Medlemsträff, Flottarmuséet i Laxviken

6 augusti

Husdjursdagen, Alsen

12 augusti

Familjedag, Västanå Viksjö

19 augusti

Junsele djurpark, Junsele

19 augusti

Hösthelg i Dikanäs

19 augusti

Familjedag i Karlsro Flyers, Ljungaverk

26 augusti

Familjedag i Bölesbodarna, Kälom Krokom

30 augusti

Skogskväll om äganderättsfrågor, LRF Franzengatan 6, Stockholm

Med reservation för ändringar

Se mer detaljerat program på www.norrskog.se och Kalender