Norrskogen nr3 2019

Medlemstidning från Norrskog – nummer 3 2019

Stark laginsats ger positivt halvårsresultat

Stig Högberg Norrskogs nye ordförande

Enade skogsägare

Laga rullad Älgvänligt recept

lika viktigt nu som för 100 år sedan

Häng med på en resa från kust till fjäll

Norrskogsland Familjen Ranbrandt lever och arbetar på Fursteli gård i Fugelsta.

Innehåll #3 2019 Skogens vatten > Sidan 4

Kampanj i ny tappning Nyheter > Sidan 6

Plus 33 miljoner för Norrskog Örjan Berglund > Sidan 28

Tar hjälp av Norrskogs-appen

2 / norrskogen #3 / 2019

Från kust till fjäll > Sidan 8 Vilken roll spelar Norrskog i medlemmarnas liv och verksamhet?

Vi har pratat med sju skogsägare på en resa från kust till fjäll.

Fira hundraåringen > Sidan 30 Norrskogs fina hus i Kramfors fyller 100 år i år. Välkommen till ett hejdundrande kalas den 20 september!

DU är skogens Tänk om den kunde tala, gammel-

granen där i skogsbrynet längs älven.

Vilka historier skulle den berätta då?

I början av förra seklet var den alldeles ung, en tvärhand hög och jämnlång med farfars mor som tultade omkring i blåbärsriset medan mor och far fyllde sina kontar av näver med vad skogen bjöd.

Vad talade de om den där dagen?

Vad drömde de om? Slängde de vakande blickar på barnet så att hon inte skulle falla i vattnet? I den strida älven som bar virket nedströms till sågarna vid kusten ända fram till 1982.

Inlagrat i varje årsring på gammelgranen finns berättelsen om människors äventyr, minnen och drömmar.

Jämngammal med de första skogsägarföreningarna har den stått öga mot öga med varje fas i skogsbrukets historia. Sett manuellt arbete avlösas

av mekaniskt, sett ägarstrukturer förändras utan att falla offer för baggböleri. Den har genomlevt två världskrig och enorma samhällsförändringar.

Om några år, när den lämnar sin plats till en ny ung planta, har den fullbordat sin resa och på sitt eget vis förkoppsligat Norrskogs värdegrund – Värdeskapande. Pålitlighet. Hållbar utveckling. Arbetsglädje.

Om granen kunde tala skulle den berätta varför stigarna går som de går, och vilka människorna var som trampade dem. Vilka människorna var som slängde ett öga på den ibland och såg till att den hade det bra.

Den skulle berätta din historia.

Detta nummer av Norrskogen är ett temareportage om Norrskogs värdegrund. Följ resan genom Norrskogsland med början på sidan 8.

Foto tina stafrén

Ansvarig utgivare Linda Björner, linda.bjorner@norrskog.se, 010-150 25 94 Redaktör

Petra Järnbert / ADC Media, 070-262 91 95

Grafisk Form Åse Bengtsson Helin / Birgersson Media Omslag Tina Stafrén Kontakt: info@norrskog.se eller 010-150 25 00 Webb: www.norrskog.se Annonsbokning Susanne Wänman, Chilli Media, 070-647 15 72, susanne@chillimedia.se Tryck NSO Upplaga 13 000 på PEFC-certifierat papper

Besöksrekord > Sidan 4

Norrskogsdag i Junsele

Charlotta Kristow > Sidan 26

Norrskogen är din medlemstidning från Norrskog

Ny vice ordförande

2019 / norrskogen #3 /

3

Nytt i > Norrskog

Källa: Södra

Norrskog mer jämställt

Sven Zimmer blir ny chef för Fältplanering och skogsvård.

Sven arbetar i dag som verksamhetsutvecklare för produktion inom Norrskog.

Erik Andersson har utsetts till chef för vår växande grupp av skogsbruksplanläggare. Erik arbetar i dag som samordnare för planläggning inom Norrskog.

Frida Edh har utsetts till marknads­ analytiker Skog.

Frida har tidigare arbetat både som skogsrådgivare och marknadsassistent inom Norrskog.

Bengt Edström har utsetts till vägspecialist. Bengt har en bakgrund inom mark- och vägproduktion och arbetar i dag som produktionsledare på Norrskog.

Ny marknadschef för skog blir Matilda Karlsson som i dag arbetar som marknadsutvecklare inom Norrskog.

Christina Björklund har tillträtt som ny HR-chef. Christina har tidigare arbetat som rådgivningschef inom Norrskog.

Niklas Åberg blir ny skogsrådgivare i Torp/Stöde. Niklas kommer närmast från Skogsstyrelsen.

I dag är mer än en tredjedel av Sveriges skogsägare kvinnor, vilket speglas väl i Norrskogs ledningsgrupp där andelen kvinnor är 45 procent. Bland de förtroendevalda i styrelsen är 44 procent kvinnor.

Sedan 2012 har andelen kvinnor i hela koncernen ökat från 14 till 18 procent. På stämman i maj valdes Charlotta Kristow till vice ordförande för Norrskog.

Nytt projekt för utsatta våtmarker De fyra skogsägarföreningarna har gått med i projektet Grip on Life som till största delen finansieras med pengar från EU:s Life-program. Pro-

Höstens utflykter och aktiviteter Den 28 september välkomnar Strömsunds och Södra Lapplands sbo ett studiebesök på Hissmofors sågverk. Norrskog deltar under höstmarknaden Mittmarken i Munkbysjön den 7 september liksom under Cityskogsdagen i Stockholm den 13 november.

Boka in i din kalender!

I kalendariet på www.norrskog.se hittar du mer information och fler aktiviteter.

Norrskogsdagen på Junsele djurpark överträffade alla förväntningar.

– Vi siktade på 1 500 besökare men det kom över 3 000! Väldigt roligt att så många Norrskogare tog tillfället i akt, säger Nils-Anders Forssén, rådgivare i Sollefteå skogsbruksområde som tillsammans med Strömsunds och Södra Lapplands sbo arrangerade dagen.

10 000 kr 4 / norrskogen #3 / 2019

jektet syftar till att förbättra miljön i utsatta våtmarker och vattendrag i skogslandskapet och ska se till att det byggs vattendemoslingor över hela landet. Kontaktperson är Nina.Andersson@norrskog.se.

foto Norrskog

Kampanjen Skogens vatten fortsätter men i ny tappning. Det sker genom ett anslag till de fyra skogsägarföreningarna på två miljoner kronor från Skogsstyrelsen via Landsbygdsprogrammet. Nyheten är att ett stort antal nyckelpersoner – nästan 1 000 – ska utbildas.

Målet för Skogens vatten är att fortsätta inspirera skogsägare och andra intresserade att lära mer om vattenhänsyn i skogen. I första omgången låg fokus på studiecirklar. Nu tar man ett steg vidare och utbildar nyckelpersoner som i sin tur ska bidra till att öka kunskapen om Skogens vatten hos skogsägarna, till exempel vid vattenvandringar och skogsdagar.

Projektet löper över tre år till och med 2020. Projekt– ägare är studieförbundet Vuxenskolan.

I nya roller på Norrskog

Så mycket har Norrskog sponsrat NYKS initiativ för en mer jämställd skogsbransch. NYKS är Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen.

Tänk om naturens energi räcker åt oss alla?

Vår mission är att skapa en mer hållbar framtid genom att hämta energi från lokala naturkällor. Våra produkter förser ditt hem med kyla, värme, ventilation och varmvatten – för ett perfekt inomhusklimat med minimal påverkan på miljön.

IT’S IN OUR NATURE

NIBE.SE

Återförsäljare • Bergväme i Sundsvall, Timrå, 060-15 00 49 • Nilssons VVS, Björna, 070-510 52 08 • Rörmokar’n, Svenstavik, 070-270 20 59 • NKI Kyl, Örnsköldsvik, 0660-823 05 • Lelles Brunnsborrning, Ånge, 070-265 68 31 • Lundins Värme & Sanitet, Ullånger, 070-646 00 39 • Martinssons VVS, Bräcke, 070-814 42 82

Jim Salvin är virkeschef på Norrskog.

Ett ögonblick >

Jim Salvin

1 augusti 2019 förändrades systemet för inmätning av massaved. Vad innebär Prima/Sekunda?

–I det nya systemet finns ingen vrakvolym i respektive massavedsklass, och dessutom har lastbilschauffören chans att rädda kvaliteten vad gäller fel trädslag eller övergrova stockar. Men den nya inmätningen ställer också andra och nya krav på alla som avverkar massaved vad gäller sortering. Kraven gäller oavsett om det är våra skogsentreprenadsgrupper som avverkar på uppdrag eller en enskild medlem som levererar leveransvirke.

All personal som kör avverkningsmaskiner eller lastbilar i Norrskogs regi har fått information om de nya reglerna.

Mer information om Biometria och den nya inmätningen finns på www. primasekunda.se, www.virkesmatningskontroll.se och på Norrskogs Medlemswebb.

Se även mer info på sidan 7.

6 / norrskogen #3 / 2019

Marknaderna för trävaror, massaved och cellulosaflis präglas av ett stort utbud. Foto Tina Stfrén

Plus 33 miljoner för Norrskog Norrskog har under årets första sex månader haft en god produktion i såväl skogsverksamheten som i industrin. Koncernen Norrskog redovisar ett resultat på plus 33 miljoner kronor för årets första sex månader. Omsättning och resultat bromsas dock av att priserna på sågade trävaror fallit under perioden.

Koncernen Norrskogs rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 33 MKR (31), en ökning med 2 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2018.

Omsättningen för Norrskogskoncernen januari–juni landar på 801 (762) miljoner kronor.

Tjällossningsperioden blev

ovanligt kort i år med följden att Norrskog producerade mer än planerat i skogen under april och saved och cellulosaflis präglas maj. De höga avverkningsnivåerna av ett stort utbud. Orsakerna är gav alltför stora flöden av framför framför allt stormfällningar och barkborrar som ger ett stort utbud allt talltimmer, som inte låter sig av virke från skogarna, både i söd- lagras över sommaren utan stora ra Sverige och på kontinenten. Det värdeförluster. Norrskog, liksom flera andra företag, har därför i sin tur gör att sågverken i hela minskat produktionstakten under Europa producerar i väldigt hög maj och juni. takt samtidigt som efterfrågan – Jag är väldigt imponerad över mattas av.

Marknaderna för trävaror, mas-

hur skickligt vi hanterat den här utmaningen. Hela kedjan, från planering av avverkningstrakter till utlastning av färdiga varor, har jobbat hårt och det är en mycket stark laginsats som gör att vi inför semesterperioden hade läget under kontroll, konstaterar Norrskogs vd, Olle Söderström.

Ordförande Stig Högberg in-

stämmer.

– Vi har ordning på våra flöden och föreningen gör sitt yttersta för att skapa värden för medlemmarna. Men även om vi har råvaran finns det yttre faktorer som vi inte råder över. Med nuvarande osäkra konjunktur är det tyvärr svårt att sia om året som helhet, trots att första halvåret ser positivt ut, säger han.

Har du koll på > Prima eller sekunda?

Systemet för inmätning av

massaved förändrades den 1 augusti 2019. Hela travens kvalitet kommer att bedömas som prima, sekunda eller utskott. Det är dessa volymer som anges på mätbeskedet till

skogsägaren.Toleransen för fel som oftast har mindre betydelse för industrin, som röta och kvistar, ska öka. Övergrova stockar accepteras inte alls i massavedhögarna.

Anledningen är att de fastnar

och orsakar produktionsstopp i massavedbruken. Lastbilschauffören har i den nya kvalitetsklassningen möjlighet att rädda kvaliteten vad gäller fel trädslag eller övergrova stockar.

Biometria (före detta VMF

Nord/SDC) genomför opartisk kontroll och uppföljning.

Säljare eller köpare kan begära ommätning i bild via opartiska VMK om någon av dem betvivlar volymuppgiften från Biometria.

Torr stock

Fel trädslag

Övergrova stockar

En enda torrstock i massaveden kan ge kvalitet sekunda. Alltför många torra stockar kan ge kvalitet utskott eller mätningsvägran.

Om det ligger några lövstockar i barrtrave eller barrstockar i lövmassaveden blir det utskott. Det är viktigt att inte skicka med fel trädslag i massaveden.

Inga övergrova stockar får finnas i massavedtraven. Övergrovt är alla stockar som är grövre än 60 centimeter.

O T O M F C

Redo för maskiner till både nöjen och arbete?

CFMOTO levererar ATV, UTV och side by sides anpassade för ditt behov. Med enastående prestanda och mångsidighet får du maximerad arbetskraft såväl som körupplevelse till välförtjänt pris!

Läs mer om alla våra modeller på CFMOTO.SE Återförsäljare

400 - 1000 cc

• Fritidsimport, Ö-vik, 0660-545 10 • Dahlins Motor & Fritid, Bollstabruk, 0612-211 88 • Erlas Motor, Vilhelmina, 076-841 09 91 • Mikaelsson Bil, Krokom, 0640-627 58 • MT i Sundsvall, Sundsbruk, 060-53 90 55 • Sollefteå Servicecenter, Sollefteå, 0620-124 33

En resa genom Norrskogsland

Från kust till fjäll. Norrskogs medlemmar brukar skog över stora delar av Mellannorrland. Vad brinner de för?

Vad förenar dem? Och vilken roll ser de att föreningen har i deras liv och verksamheter? Häng med! text Petra Järnbert foto Tina Stafrén

8 / norrskogen #3 / 2019

Johan Ranbrandt är en av delägarna i Fursteli gård. Timringskurser är en 2019 / norrskogen #3 / 9 här. av alla aktiviteter som erbjuds

Stig Högberg

Nyvald ordförande för Norrskog, Torsboda

S

tig Högberg har bara varit ordförande för Norrskog i en dryg månad när vi träffar honom i hans hem i Torsboda strax norr om Söråker. Ändå är det en mycket välmeriterad och erfaren ordförande vi har framför oss.

Förtroendeuppdrag inom både LRF, Länsförsäkringar och Landshypotek – såväl lokala som regionala och nationella uppdrag – har med åren blivit ett slipat styrelseproffs som ser skillnad på vad som är viktiga frågor och vad som inte är det.

– Ändamålsparagrafen. Dokumentet i sig kanske kan uppfattas som mossigt, men den pekar med hela handen på föreningens syfte: lönsamhet för våra medlemmar, säger Stig. Ända sedan han blev invald i Norrskogs styrelse för tre år sedan har Stig betonat vikten av just ändamålsparagrafen.

Men vi börjar med att backa bandet. Vilar lite med blicken i Klingerfjäden som glittrar bakom Stig där han sitter på den nya utbyggnaden av altanen. I hela sitt liv har han bott i det här huset, och varje morgon när han tittat ut genom fönstret har han mötts av den här vackra, vidsträckta utsikten.

– Där har jag bra koll på andra inom skogsindustrin, säger han med glimten i ögat och pekar på röken som bolmar från Östrand.

Utan att göra särskilt mycket väsen av sig går E4:an bara 500 meter från huset och Sundsvalls flygplats skymtar ytterligare någon kilometer bort.

– Kommunikationerna har aldrig varit något problem, trots att jag rest en hel del på senare år, konstaterar han.

Tidigt förstod han värdet med en förening som samlar gemensamma intressen.

– Som lantbrukare kommer föreningslivet med modersmjölken. Jag hade

10 / norrskogen #3 / 2019

Stig Högberg har sitt PEFC-certifierade bestånd i anslutning till bostaden. »Det är praktiskt att kunna hämta ut

dessutom en pappa som var intresserad av kommunpolitik och en morbror som var engagerad i mejeriföreningen. Ett av mina tidigaste föreningsminnen var en studieresa jag gjorde med LRF Ungdom. Jag slogs av kraften i att träffa och prata med jämnåriga med samma intressen, berättar han.

Sin lantbruksgrundutbildning fick han på Nordvik och 1987 tog han och hustrun Ann över gården som i alla tider byggt på mjölk och skog tillsammans. Ungefär samtidigt planerade kommunen ett nytt industriområde i Söråker.

– Vi blev av med 34 hektar mark i anslutning till gården och blev erbjuden ersättningsmark vid Jällviksbodarna. Det var

•

Mårdsjö

•

• Östersund Fugelsta

• • • •

Hällesjö

Torpshammar

Stensätter

Torsboda

• Sundsvall

»2019 ser ut att bli det första året på länge när medlemsantalet ökar i Norrskog.«

ved så nära hemmet«, säger han.

nog första gången det riktigt gick upp för mig hur värdefullt det är att ha en skogsrådgivare som tänker långsiktigt kring min fastighet. I det fallet handlade det om en skogsbilväg som sparat mycket pengar åt oss genom åren, säger Stig.

På gården har han och Ann alltid haft en anställd vilket frigjort tid för de styrelseuppdrag som avlöst varandra under åren.

– Vi har inte varit bundna till mjölkning på det sätt som många mjölkbönder vanligtvis är, samtidigt är det kostsamt att ha en person anställd. När vi uteslutit att något av våra barn skulle komma att intressera sig för mjölkproduktion fattade vi beslutet att avveckla verksamheten. Hellre förr än senare, säger Stig.

Vi passerar Högakustenbron när vi kör vidare från Torsboda till Bollstabruk.

2016 såldes de fyrtio mjölkkorna och medlemskap i en rad föreningar upphörde.

På hösten året innan hade han blivit kontaktad av Norrskogs valberedning som undrade hur han ställde sig inför en eventuell styrelsepost i sin egen skogsägarförening.

– Spontant tyckte jag att det kändes spännande. Med mjölkgården under avveckling hade skogen fått en mer framträdande roll för mig privat. Dessutom var jag från andra styrelseuppdrag bekant med frågor om vikande medlemsantal och arbetet med att modernisera och utveckla verksamheter, berättar han.

I LRF var Stig med och vände medlemskurvan uppåt. Den tydliga handlingsplan

han var med och tog fram i styrelsen slog väl ut för föreningen.

– Faktum är att Norrskog redan i år ser ut att kunna bryta samma vikande trend.

2019 ser ut att bli det första året på länge när medlemsantalet ökar i Norrskog, säger Stig.

Sedan han klev in i ordföranderollen vid

Norrskogs stämma i början av juni är det en annan fråga som fått stå i fokus. Den om leveransförsörjning.

– Med Hållbarhetsavtalet har vi ett erbjudande som gynnar leveranstrohet och det är bra. Problemet är att andra aktörer flitigt uppvaktar våra medlemmar och att de många gånger får räkneexempel som inte är jämförbara med Norrskogs erbjudande. På 2019 / norrskogen #3 /

11

Susanne Öberg är förtroendevald i Kramfors skogsbruksområde.

12 / norrskogenPå #3 /olika 2019 sätt har hon arbetat med hållbarhetsfrågor hela livet.

»Vi skogsägare behöver inte ta skydd i några skyttegravar i den pågående debatten, vi kan rakryggat ta plats i omställningen.«

papperet ser det ut som att de får ett bättre anbud men synar man sen det finstilta, pris för olika längder och mängder, så är det inte alls säkert att de verkligen får mer för sitt virke hos en annan part. Här kan vi bli bättre på att ge våra medlemmar förutsättningar att räkna rätt på en avverkning, få dem att inse att Norrskog inte bara är det tryggaste och mest långsiktigt hållbara alternativet, utan också ofta det mest lönsamma, säger Stig.

Susanne Öberg

Förtroendevald i Kramfors skogsbruksområde, Stensätter

T

rettio år innan Greta Thunberg inledde sin skolstrejk för klimatet utkämpade en annan flicka – i Bollstabruk – sin hängivna kamp för miljön. Tidigt i livet kom Susanne Öberg till en överväldigande insikt: Med rådande förbrukning av naturresurser skulle jorden snart ta slut.

– Det var en insikt som slog an något i mig. Det diskuterades mycket hemma hos oss. Jag hängde med i den politiska debatten från tidig ålder, läste och uppmuntrades att engagerade mig, berättar hon.

Susannes familj var inflyttad och stack väl i viss mån ut i bekantskapskretsen.

– Pappa, med sina samiska rötter, var skogsarbetare som redan på 1970-talet månade om att ta ut sin föräldraledighet. Mamma med teknisk utbildning och ett stort naturintresse och min syster som behöver extra stöd till följd av en intellektuell funktionsnedsättning, fortsätter Susanne.

Mötesplatserna avlöste varandra under upp-

växtåren – Vi unga, Fältbiologerna, Scouterna, kyrkans ungdomsverksamhet – sammanhang där Susanne fick möjlighet att växa ide-

ologiskt, träna sin röst och vässa sin penna.

– Kretsloppet fascinerade mig oerhört.

Möjligheten att leva i bättre samklang med naturen, att bruka, inte förbruka. Till och med mamma – som alltid stöttade mig i allting – tyckte att det var sådär lagom roligt när mask-komposten från Skåne anlände på Posten någon gång under högstadieåren, minns Susanne.

Hon följde debatten mot kalhyggen och storskaligt skogsbruk och noterade ett ökat fokus på rödlistade arter.

– Det fanns något skevt i dialogen mellan naturvård och skogsbruk, något som jag var övertygad om att skogen hade svar på, särskilt ett mer småskaligt familjeskogsbruk, säger Susanne.

Parallellt med miljöintresset fanns och finns ett annat, lika starkt, engagemang som omfattar frågor av mer social karaktär.

– Jämställdhetsfrågor. Att säga ifrån mot förtryck. Homosexuellas rättigheter. Jag tyckte inte att skolan var en rättvis plats och försökte på olika sätt påverka min situation.

Jämställdhet var och är fortfarande en viktig fråga för mig, menar hon.

Susannes engagemang har alltid syftat till

en tjejjoursverksamhet i Kramfors. Därpå följde studier i statskunskap, svenska och kommunikationsvetenskap och några år som politisk redaktör på Hudiksvalls Tidning.

– För ungefär tolv år sedan fick jag ett samtal från Stig Högberg, ja samma Stig Högberg som valdes till ny ordförande för Norrskog på stämman i juni. Han undrade om jag var intresserad av ett vikariat på LRF Västernorrland. Sedan dess har jag i lite olika roller haft förmånen att få ägna mig åt hållbarhet och skog och lantbruk inom LRF, berättar Susanne.

att skapa förändring.

– Det är extremt lätt att sitta i en grupp med teoretiker och utifrån en fiktiv värld skapa ett helt annat samhälle. För att åstadkomma verklig förändring gäller det däremot att veta vart man är på väg, och vad man behöver göra för att nå dit. När det handlar om miljöfrågor är det egentligen inte svårare än att våga ersätta det som inte ingår i kretsloppet med sådant som gör det. Och vad det gäller jämställdhet är det ett arbete som måste drivas lika långsiktigt som konsekvent och medvetet varje dag, säger Susanne.

Hennes gärning fram till i dag kan sammanfattas precis så, som praktiskt politisk.

Under tio år var hon aktiv i Centerpartiet. Parallellt var hon ideellt med och byggde upp

Ett fördjupat förhållande till miljöfrågorna har med åren inneburit fördjupade insikter.

– Jag är orolig för att man i dag ser på hållbarhet utifrån en urban miljö. Jag menar såhär: med olika verklighetsuppfattningar, som olika livsstilar i stad och land bidrar till, har allt färre en tydlig koppling till hur till exempel potatis växer. Parallellt ser vi en tendens till att vilja bevara skog. Som att hållbarhet vore synonymt med att inte bruka! En sådan inställning kommer att begränsa omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Susanne.

Hon menar att vi måste lyfta blicken.

– Vi måste se bortom nyckelbiotoper för att förstå allvaret i klimathotet. För att ta 2019 / norrskogen #3 /

13

– När jag ser till mina egna barn är det tydligt att de har olika förebilder och olika intressen. Min dotter kan fler namn på blommor och örter än vad jag kan, medan sonen är mer intresserad av jakt och yxa.

Olika ingångar i familjeskogsbruket med andra ord, konstaterar hon.

Mårdsjö står det på skylten när vi svänger

av från E45:an. Byn som fick byta namn till Saxvattnet när Inlandsbanan drogs fram i Norrlands inland för bra precis 100 år sedan.

Då bedömde SJ risken så stor att resande till Mårdsjön, nära Stugun i Jämtland, skulle hamna i Mårdsjö strax norr om Dorotea, att postadressen över en natt ändrades till Saxvattnet. När stationen bommade igen under senare delen av 1900-talet tog byn tillbaka sitt namn. I år firar den 250 år och Patrik Edblom, som vi ska träffa här, är i allra högsta grad involverad.

Patrik Edblom

Ordförande för Södra Lapplands skogsbruksområde, Mårdsjö Röjningen tar Patrik Edblom på stort allvar i de vanskötta skogar han köpt på senare år.

diskussionen vidare får vi inte fastna där helt enkelt. Ljuset kommer från norr. Vi ser inte att samma diskussioner pågår varken i Kina eller USA. Vi markägare har absolut en läxa att göra vad det gäller naturvård och fornminnen, det är inte det jag säger, men jag menar att vi skogsägare inte behöver ta skydd i några skyttegravar i den pågående debatten. Vi kan rakryggat ta plats i omställningen, säger Susanne.

Som förtroendevald i Kramfors skogsbruks-

område är det just i de här frågorna hon vill vara med och påverka.

– Samhälle, miljö, människa, ekonomi och klimat – allt hänger ihop, och i dagsläget får landsbygden betala för ohållbara miljöer i städer. Som medlem i Norrskog, särskilt de medlemmar som har ett hållbarhetsavtal och därmed en PEFC-certifierad 14 / norrskogen #3 / 2019

skog, gör man redan sin beskärda del i omställningen. Det här är jätteviktigt att vi når ut med till alla medlemmar och det gör vi genom att lyfta miljöfrågorna på olika sätt så att de blir relevanta för samtliga medlemmar, säger hon.

För henne handlar det inte bara om att lyfta blicken utan också om att fästa den en bra bit in i framtiden.

– Vilken roll ska Norrskog ha i fråga om hållbarhet om vi blickar tio, tjugo år fram i tiden? Hur kan Norrskog bidra som möjliggörare till ett annat, bättre samhälle? Är det ett arbete vi gör själva eller söker vi allianser? Hur ska jag driva mitt skogsbruk så att jag och min skog är med och bidrar till omställningen?

Ett av många sätt att bidra till »en bättre värld« är genom att föregå med gott exempel och vara en lyhörd förälder.

I

slutet av april loggade han ut från sin dator på Telia i Umeå, stängde dörren till kontoret och satte sig i bilen. Sex tjänstlediga månader sträckte nu evighetslånga ut sig framför honom när han satte sig i bilen och styrde mot Dorotea.

Sex månader öronmärkta för all den skog han förvärvat på senare år.

Vi träffar honom i halvtid. Han ser glad ut.

– Byns 250-årsjubileum tar förstås sin beskärda del av tiden i anspråk, liksom Åsele Marknad där Norrskog medverkar.

Vi räknar till inte mindre än sex ideella föreningar som Patrik är aktiv medlem i just nu, och då buntar vi ändå ihop alla vägföreningar till en. Sen finns också far och mor i Dorotea och det är fint att få umgås när han liks är i krokarna.

– Jag har väl inte riktigt röjt så mycket som jag tänkt hittills, tillstår han.

Missförstå oss rätt här. Patrik Edblom är

inte en person som låter slumpen styra sitt liv. Han har en plan, och varje justering av

Patrik Edblom tror att många pusselbitar faller på plats om vi strävar efter en vi-känsla. Vi är Norrskog.

den planen är väl avvägd någonstans i det berömda bakhuvudet.

En gång i tiden hörde närmare 1 500 hektar skog till fastigheten i Mårdsjö som är hans mammas hemställe.

– Men det var länge sedan. Baggböleriet i de här trakterna hette Graningeverken och när jag växte upp var det på en av många uppstyckade villatomter i byn. Det var först när jag började närma mig vuxen ålder som pappa köpte en mindre skogsfastighet som vi roade oss med att röja och dona lite på, berättar Patrik.

Först tjugo år senare skulle en mersmak vakna till liv.

– Då köpte jag min första egna juridiska fastighet och de senaste femton åren har det blivit ytterligare åtta fastigheter, alla i Dorotea kommun inom en radie på cirka en och en halv mil, säger Patrik.

»Norrskog är ‹vi‹, inte ‹de‹.

Vi utgår alltid från det som är mest fördelaktigt för oss alla.«

Flera av nyförvärven har varit föremål för ett näst intill filantropiskt förhållande som Patrik har till skog.

– Jag står inte ut med att se vanskött skog! Då köper jag den hellre och ser till att den blir ordentligt skött. Priset för en illa skött fastighet brukar dessutom stå i proportion till vad man får, så på lite sikt räknar jag med att få igen det jag lagt ut, menar han.

Det ska snart visa sig att det här med långsiktigt värdeskapande ska gå som en röd tråd genom det här samtalet. Senare ska vi ge oss ut i skogen och titta närmare på skogsmaskinerna som står prydligt uppradade i varsitt garage på gårdstunet: Sötnosen (en Gremo 704T som är uppkallad efter sin söta nos) och Lillasyster (en Case JX60) och Lillebror (en Alstor 821). Men nu 2019 / norrskogen #3 /

15

Grillom.

Åsele. Ljung i skog.

16 / norrskogen #3 / 2019

Dorotea.

Skogsbilväg genom gallringsbestånd.

Björkbestånd. 5 procent av den produktiva skogsmarken på en certifierad fastighet ska vara lövdominerad.

Sollefteå.

Impediment.

Mårdsjö.

Skogsbilväg genom ungskogsbestånd.

Kommande åtgärd är gallring.

Söråker.

Genomgallrad äldre skog.

Med en självföryngrad gran.

Torpshammar.

Föryngringsavverkningsmoget äldre granbestånd.

Lomsjö.

Tallhed.

2019 / norrskogen #3 /

17

Det här är Norrskogs värdegrund Värdeskapande Norrskogs uppdrag är att skapa nytta för medlemmarna (ägarna), och genom att uppfylla slut­ kundernas behov skapar vi största möjliga medlemsnytta, men också värden för medarbetare, leverantörer och samhället omkring oss.

Pålitlighet Inom Norrskog ska vi hålla vad vi lovat och inte lova mer än vi kan hålla. Vi ska kommunicera öppet och ärligt och skapa långsiktiga och goda relationer.

Hållbar utveckling Norrskogs produktion av klimat­smarta produkter och tjänster ska vara hållbar från sociala, ekonomiska och miljömässiga utgångspunkter.

Arbetsglädje Norrskog tar tydligt ställning för jämställdhet och allas lika värde. Vårt medarbetarskap och ledarskap ska bygga på tillit och förtroende, och genom hög del­aktighet, motivation och engagemang skapar vi en positiv, motiverande och utvecklande arbetsmiljö för alla.

18 / norrskogen #3 / 2019

slår vi oss ner i vardagsrummet och kastas genast in i ett samtal om vad värdeskapande egentligen är, vad det kan vara och vilken roll Norrskog har i det hela.

– I grunden tror jag att vi måste sträva efter en vi-känsla. Vi är Norrskog. Många pusselbitar faller på plats med en sådan utgångspunkt, tror Patrik.

Han förklarar vidare: – Jag ber inte en hantverkare jag litar på att räkna på jobbet när jag behöver få ett rör eller ett elfel åtgärdat. Jag utgår ifrån att han eller hon utför jobbet på ett sådant sätt som hen finner mest lämpligt. På samma sätt ber jag inte Norrskog om en offert inför en avverkning. Det är andra saker som är viktigare och dessutom slipper båda parter lägga värdefull tid på att räkna på jobbet.

Just det här med att ta fram offerter tar onödigt mycket tid från våra skogsrådgivare i dag har jag förstått. Så onödigt med tanke på att Norrskog är »vi«, inte »de«. Vi utgår alltid från det som är mest fördelaktigt för oss alla, menar han.

Patrik tänker på värdeskapande med en annan utgångspunkt än kronor och ören.

– Det är en sak att prata om värdeskapande i samband med nettot för en specifik åtgärd, en helt annan sak att se skogsägarföreningen som värdeskapande för familjeskogsbruket i det långa loppet, säger Patrik.

Han önskar att just detta långsiktiga värde-

skapande vore självklart för alla medlemmar.

– Om vi levererar till Norrskog kan föreningen vara tillräckligt mycket »pain in the as« för att hålla storbolagen borta från privat mark. Bara så kan vi försäkra oss om rimlig ersättning för virket på lång sikt.

Tyvärr ser han många gånger en helt annan bild av skogsägarföreningar ta form i diverse grupper och trådar på sociala medier.

– Ibland får jag en känsla av att skogsägarföreningen uppfattas som en statlig myndighet som är skyldig att kliva in när det krisar. Häromdagen läste jag till exempel ett inlägg där en markägare beklagade sig över att han fått ägna semestern åt att hugga barkborreträd då ingen aktör på marknaden var intresserad av detta virke.

Genast fick han svar: »Ring en skogsägarförening!« Om vi bara ger föreningen de brända smulorna på plåten har vi inget att bygga framtiden på, det säger sig självt. Norrskog behöver hela den goda kakan, annars svälter

vi ut oss själva och då blir det fritt fram för bolagen att sluta med sina lockpriser och börja pressa priserna, konstaterar han.

I köket skramlar pappa Kjell-Erik Edblom med frukostdisken. För några år sedan belönades han med Tage Erlanders hedersmedalj för lång och trogen tjänst, närmare bestämt 52 år som ledamot för Socialdemokraterna i Dorotea fullmäktige.

Långsiktigheten har Patrik i blodet.

Erika & Johan Ranbrandt

Entreprenörer på Fursteli gård, Fugelsta

E

n vacker vinterdag 1945 tog Johan Ranbrandts farfar sparken över Brunfloviken, fast besluten att köpa en gård med tillhörande skog.

– Egentligen hade han siktet inställt på en jättestor fastighet i Ope som var till salu, men han fick inte köpa den för sin far. Den var för dyr och farfar var för ung, klart slut, berättar Johan.

Det fick bli Fursteli gård i Fugelsta i stället. Den var mindre, och billigare.

– På den tiden fanns det ett 40-tal mjölkbönder i byn men mina farföräldrar, och senare mina föräldrar, köpte allteftersom upp grannfastigheter som la ner sin verksamhet, fortsätter Johan.

När Ranbrandts själva sålde sina mjölkkor för snart femton år sedan fanns det plötsligt utrymme att ta ut en ny riktning för gården som då uppgick i 400 hektar produktiv skog med fin åldersfördelning.

Johan hade just flyttat hem igen efter några

år som sportchef på Storulvåns fjällstation där han börjat skissa på sin första turistguide för friluftsliv i Jämtland. Och där han funnit den stora kärleken i Erika. Hon hade i sin tur lämnat sin uppväxtkommun Gnosjö fem år tidigare med en enda förvissning: hon skulle aldrig bli entreprenör.

– Jag hade sett entreprenörskapets baksida och var inte beredd att offra familj, tid och liv på att tjäna pengar, säger Erika.

Det skulle ändå visa sig att det går att vara entreprenör utan livet som insats.

Genom att lyssna noga till sig själva har familjen Ranbrandt på ett fascinerande sätt förädlat själva skogsägandet och driver i dag

»Alla för­änd­ringar vi gör påverkar platsen där vi alla vill bo och verka, så det är viktigt att gå varsamt fram.«

Eira och pappa Johan hemma

2019 / norrskogen #3 /i Fugelsta.

19

en rad verksamheter med gården som bas: uthyrning av bostäder, timringskurser, Fursteli finsnickeri, Fursteli cykelstigar och Fursteli skidspår. Här finns också en skrivarstuga och en kontorskoja med viss koppling till Gomorron Östersund som Johan varit med att ta fram konceptet till: en arbetsplats och community för människor och företag som vill utvecklas snabbare, bättre och mer hållbart. Inflyttningen till byn har på senare år ökat stadigt. Bara på Fursteli gård bor i dag ett 20-tal personer och ytterligare 30 i granngårdarna. Mer än hälften är barn. Hemligheten?

– Lika delar passion och näringsnytta, kanske man kan säga. Att skynda långsamt och inte belåna sig mer än nödvändigt, tror Erika.

– Ödmjukhet inför de förändringar vi gör på gården. I skogen är det långa perspektivet naturligt. Det vi planterar i dag kanske vår lilla dotter kan avverka när hon går i pension, ändå är det en självklar åtgärd. På samma sätt har vi ett långsiktigt tänk för de investeringar vi gör på Fursteli gård. När vi började med cykelstigarna för tio år sedan var det inte en given investering för en bank. Med ett längre perspektiv tar vi inte så stora risker, alla delägare ska ha en bra känsla i magen och sova gott om nätterna, säger Johan.

Delägare är Johan och Erika och Johans syster Marie.

– Det är en fördel att vi är flera, det ger ett fint samspel där näringsverksamheten hela tiden mixas med det privata. Alla förändringar vi gör påverkar platsen där vi alla vill bo och verka, så det är viktigt att vi går varsamt fram, fortsätter Johan.

Vilken roll spelar skogen bland alla spän-

Erika Ranbrandt driver Fursteli finsnickeri.

»Hemligheten är lika delar passion och näringsnytta.«

HEADS ABOVE THE COMPETITION

LOG MAX 6000V, ETT NYTT MÅNGSIDIGT AGGREGAT Log Max 6000V är vårt nya allround-aggregat anpassat för träd mellan 12 och 50 cm.

Aggregatet kan utrustas med 318 True-Cut sågenhet.

Förbättringar inom hydraulikflöde, ramgeometri och hållbarhet förenklar arbetet och ökar din produktivitet.

VERSATILE HEADS

20 / norrskogen #3 / 2019

nande projekt på Fursteli gård kan man undra.

– Förutom på det personliga planet, det själsliga och på hobbyplanet är skogen jätteviktig för oss näringsmässigt. Halva vår omsättning kommer från skogen. Med en uppdaterad skogsbruksplan har vi hittat ett lämpligt flöde för gallring och avverkning.

Det mesta av plantering och röjning klarar vi själva, säger Johan.

För Erika som driver Fursteli finsnickeri har relationen till skog och trä fördjupats sedan hon flyttade till Fugelsta 2005.

– Mitt träspår har varit minst sagt snirkligt. Som liten älskade jag att hänga i morfars snickarverkstad, gillade känslan av lent trä i händerna, men tänkte aldrig tanken att jag skulle bli snickare. Efter att ha säsongs-

arbetat, rest och läst ett par fristående kurser började jag ändå snegla på en utbildning i träteknik och design i Gävle, berättar hon.

På Fursteli gård fick hon parallellt tillgång till fler dimensioner av trä och så sakteliga fattade hon beslutet: det var snickare hon ville bli. »Det klart du ska ha egna lokaler här på gården«, sa Erikas svärfar Gunnar och bygget påbörjades så snart hon var klar med utbildningen. Inventarierna hittade hon på en radannons i ÖP. – Jag satt på ett flyg till Barcelona när jag såg annonsen och ringde så snart vi landat.

Jättebra grejer i gjutjärn från 1960-talet som jag köpte utan att ha sett dem, minns hon.

Det är nästan tio år sedan nu och väldigt

många köksinredningar senare.

– Jag tillverkar alla möjliga saker men helst tar jag på mig lite längre projekt där jag får vara delaktig i en process. Längre projekt tillåter också att jag kan ta vara på de möjligheter som finns med att vara egenföretagare, det ger mig mer utrymme att bestämma över min tid, menar hon.

Varken Johan eller Erika skulle beskriva sig själva som föreningsmänniskor. De är människor som försöker slå hål på normer och som – om de ska vara ärliga – anser att hela skogsbranschen är ganska trög och konservativ, inte minst ur ett könsperspektiv.

– Ändå är Norrskog den enda förening som alltid varit vår självklara medaktör, en konstant för gården. Och viktigare än den ideologiska grundtanken är egentligen människorna som vi litar på i föreningen.

Det är rådgivarna och entreprenörerna som vi ärvt självklarheten att anlita i tre generationer, säger Johan.

Henrik Jönsson

Avverkningsentreprenör och Norrskogsmedlem, Hällesjö

D

en uttalade utgångspunkten för Henrik Jönsson och hans fyra anställda är lika tydlig som enkel: »Vi behandlar medlemmarnas skog som om det vore vår egen.« – Vi hanterar enbart privat skog och då finns det inget utrymme för slarv, det är bara top-notch som duger! Egentligen behöver jag bara gå till mig själv. Så som jag

Henrik Jönsson är både medlem och entreprenör i Norrskog. Det ger viktiga perspektiv.

»Så långt det är möjligt använder jag lokala sam­ar­betspartners.

För mig är det viktigt att skattepengar stannar lokalt.« skulle vilja se min egen skog avverkas, så förhåller vi oss till varje uppdrag, säger han.

Som medlem och entreprenör ser Henrik Jönsson varje åtgärd ur både markägarens och maskinförarens perspektiv.

– Som jag vill bli bemött, så bemöter jag skogsägaren. Stora timmervolymer – och därmed mycket pengar – kan gå förlorade i en dålig aptering, så självklart gör vi vårt yttersta vad det gäller virkeskvalitet, längdmätning, sortering och uttag till väg, menar han.

Planeringen är A och O. Vid årsskiftet in-

ledde Norrskog ett unikt samarbete med Henrik Jönsson AB. – Priset för höga ambitioner på jobbet går som bekant ofta ut över familjen. Alla mina anställda har barn. När Norrskog erbjöd mig ett planeringsuppdrag, inom ramen för min entreprenad, kunde jag anstäl-

la ytterligare en maskinförare vilket bidragit både till högre täckning på maskinerna och ännu bättre koll på verksamheten. Om någon blir sjuk eller måste vabba är vi inte lika sårbara. Den här typen av skräddarsydda lösningar är nästan ett måste för att få vardag och småbarnsliv att gå ihop med branschens höga arbetstakt, konstaterar han.

Att planera avverkningar är numera ett

uppskattat inslag under arbetsveckan.

– Min styrka ligger främst i 20 års yrkeserfarenhet i skogen. Gott samarbete med Norrskog genom Mattias Ekerlid som är planeringsspecialist och Ann Österström som är avverkningsledare ger mig optimala förutsättningar, säger Henrik.

Ofta handlar det om att ta fram virke som redan är sålt.

– När jag lägger in prislistan i maskinen 2019 / norrskogen #3 /

21

Henrik Jönsson blundar inte för hur viktigt det är för hans anställda att få vardag och småbarnsliv att gå ihop med branschens höga arbetstakt.

»Om jag säljer mitt virke åt ett bolag skulle det i praktiken bara innebära att jag bidrog till någon annans aktieutdelning.«

22 / norrskogen #3 / 2019

tar aggregatet automatiskt ut virke som till 100 procent ska ta motsvara efterfrågan på sågade varor på marknaden, medlemmen får därmed ut mesta möjliga för sin avverkning, förklarar Henrik.

Just den här dagen befinner sig skördarla-

get på familjen Palmquists välskötta fastighet i Hällesjö. Det är en stor avverkning.

– Vi har bara kört för Norrskog sen förra våren och håller fortfarande på att lära känna medlemmarna i området. Vi hoppas såklart att vi får komma tillbaka till dem vi avverkat hos och att de känner sig trygga varje gång de kontaktar sin skogsrådgivare för att beställa en åtgärd. Oavsett om man avverkar en gång per år, eller en gång vart tjugonde år, så är en avverkning ofta en jättestor grej för privata markägare, den vetskapen är viktig att bära med sig, säger Henrik.

Lokal förankring är något han värderar

högt och det handlar inte bara om människorna han kommer i kontakt med inom en radie på fem mil från Norrskogs kontor i Hammarstrand.

– Så långt det är möjligt använder jag lokala samarbetspartners. Bränsle köper jag via en grossist i Hoting, band i Nordmaling, arbetskläder i Östersund, maskinkedjor i Dorotea och motorsågsprylar i Hammarstrand och Stugun. För mig är det viktigt att skattepengar stannar lokalt. Räknat i bygdens tillgångar i form av skog och vattenkraft borde vi kunna bygga äldreboenden i bladguld, ändå har skolorna här knappt råd att anställa behöriga lärare. Ur det perspektivet blir Norrskog ett självklart val för mig både som entreprenör och skogsägare.

Med nästan trehundra anställda och 60 entreprenörer, som både skattar och konsumerar lokalt, som nyttjar lokal infrastruktur, skola vård och omsorg, bidrar Norrskog

»Skogen tillåter oss att på ett personligt plan sträcka ut minnet generationer tillbaka.« påtagligt till fortsatt möjlighet att bo och verka i området, menar han.

– Om jag avverkar och säljer mitt virke åt ett bolag skulle det i praktiken bara innebära att jag bidrog till någon annans aktieutdelning. När jag kör för min egen skogsägarförening arbetar jag istället för mig själv i flera led. Min egen skog och min egen industri säkerställer dessutom jobb lokalt, förtydligar Henrik.

Ansvaret för den lokala miljön blir en na-

turlig förlängning av samma resonemang.

– Här har utvecklingen gått rasande fort under de 20 år jag varit verksam i skogen.

Norrskog tar ett jättestort ansvar genom sina entreprenörer. Planläggaren hittar den bästa körvägen och föraren får den utmärkt på GPS. Svaga punkter kavas och risas för att vi ska undvika körskador. Naturhänsyn är en självklar del av vårt jobb i dag, säger Henrik.

Förutom förkärleken till maskiner är samma förkärlek för naturen kanske den största gemensamma nämnaren för dem som väljer att arbeta i skogen.

– För en skogsmaskinförare har året inte fyra årstider, snarare 365! De små växlingarna i skogen är fascinerande, de där små skillnaderna man ser dag för dag. För att få bukt med vår kompetensförsörjning på sikt får vi bli bättre på att lyfta fram de många fördelarna med det här jobbet, menar Henrik.

Max Svanstedt

Utbo och ordförande för Stockholmsklubben, Hällesjö

P

å en fastighet inte långt från den där Henrik Jönsson och hans anställda som bäst håller på att avverka väntar en annan markägare på ett samtal från sin skogsrådgivare.

Precis som Henrik Jönsson sitter han i någon mån på dubbla stolar. Han är medlem, ordförande i Stockholmsklubben – och har rollen som skogsinspektor i Mellanskog på sitt cv.

För Max Svanstedt är Stockholmsklubben en möjlighet att lokalt dela erfarenheter om skogsskötsel.

– Många stolar ger många perspektiv, utblickar är värdefulla för förbättringsarbete, det är min erfarenhet, menar Max. Långa jul- och sommarlov hos farmor och farfar i Hällesjö kom att prägla Max och hans systers uppväxt utanför Göteborg.

– Vi knöt starka band till bygden och till familjens skog. Redan på högstadiet började jag sommarjobba med att sätta plant, berättar han.

Sedan farföräldrarna gått bort fortsatte familjen regelbundet att besöka fastig­ heten även om det inte blev lika ofta eller lika länge. Till slut blev de tvungna att ta ställning till om de skulle ha kvar gården eller inte.

– Farmor sa alltid att stora hus behöver andas, de måste bebos. Efter att noga ha undersökt och övervägt möjligheterna att eventuellt flytta upp till fastigheten på sikt,

valde vi till slut ändå att sälja gården men behålla skogen, säger Max. Parallellt, under pågående civilingenjörsutbildning, fattade han ett beslut som skulle förändra utgången av hans examina.

– Jag hade ett genuint skogsintresse i botten och bestämde mig för att hoppa av och börja på jägmästarutbildningen i Umeå i stället.

Några år senare gick flyttlasset till Stockholm.

– Jag fick jobb som skogsinspektor på Mellanskog på dåvarande verksamhetsområde Stockholm. Då var jag inte aktiv Norrskogsmedlem men gick på alla årsmöten som Stockholmsklubben anordnade, minns Max. Sedan tre år tillbaka arbetar han som skogs-

värderare på konsultbyrån Svefa.

– När en ny motorväg ska dras, eller om en vindkraftspark ska anläggas till exempel, 2019 / norrskogen #3 /

23

»Spontant tänker jag att jag kommer att arbeta för Norrskog när jag blir äldre.« då går vi in som oberoende part och värderar intrånget, både på den växande grödan likväl som på markintrånget. I andra fall kan det handla om att värdera hela gårdar inför stundande generationsskiften eller om någon ska lägga om lånen, berättar han.

Ungefär samtidigt som Max lämnade Mellanskog började det kännas aktuellt att engagera sig mer aktivt i Norrskog. Det skulle inte dröja länge innan han fick frågan om han kunde tänka sig att kliva in som ordförande för Stockholmsklubben, en roll han nu haft sedan förra hösten.

– Även om jag kanske är yngre än den genomsnittlige medlemmen delar jag livssituation med andra utbor. Vi vet alla vad det innebär att äga skog på distans. Stockholmsklubben är en möjlighet att lokalt dela erfarenheter och diskutera långsiktig skötsel av vår skog, ett skogligt intresserat nätverk på platsen där vi bor, säger Max. Den växande skara skogsägare vi kallar utbor, har förväntningar på föreningen – och behov – som gagnas av kontinuerlig kommunikation med skogsrådgivaren.

– Jag tror att de flesta skogsägare uppskattar att bli kontaktade av föreningen gällande sin skog, såväl före som efter en planerad åtgärd eller bara för att stämma av vilka behov som finns på fastigheten. För mig som utbo är det såklart värdefullt att få ett samtal eller en bild efter avslutad åtgärd, säger Max. De åtgärder som gjorts på fastigheten i Häl-

lesjö anser han har varit väl utförda.

– Fram till förstagallringen ombesörjer vi själva plantering och röjning, sen får Norrskog ta vid, berättar han.

Avståndet till fastigheten må vara långt räknat i kilometer, men det finns andra måttenheter som beskriver utboägarens perspektiv bättre än de fysiska eller geografiska.

– Den emotionella kopplingen till skog 24 / norrskogen #3 / 2019

Att det var i skogen Arvid Elfvén hörde hemma tog inte särskilt många år att räkna ut för hans föräldrar. I dag är han tolv år och har precis införskaffat sin första traktor.

är egentligen inte olik den vi har till en långvarig bostad. Vi minns när vi la nytt tak och vilka omständigheterna var just då, hur gamla vi var, vad vi arbetade med. På samma sätt minns vi hur livet såg ut vid en viss avverkning eller plantering. Skogen tillåter oss att på ett personligt plan sträcka ut minnet generationer tillbaka, och föreställa oss generationer framåt, på ett sätt som saknar motstycke i vår pressade tillvaro i dag, konstaterar Max. Det är inte bara samtalet från sin skogsrådgivare han just nu går och väntar på. Vilken dag som helst är det dags för tillökning i familjen och tiden får utvisa om det är en ny generation skogsägare i Hällesjö som ska se dagens ljus.

– Om våra barn visar sig vara intresserade av att ta över fastigheten så tror jag på ett tidigt generationsskifte!

Arvid Elfvén

Traktorentusiast och blivande skogsentreprenör, Torpshammar

F

rån Hällesjö kör vi sydost på väg 320. En timme ungefär. Passerar E14 och tar sikte på Torpshammar som badar i sol den här morgonen och lummigt breder ut sig längs båda sidor av Ljungan.

I familjeskogsbruket är frågan ifall barnen någon gång i framtiden vill ta över skogen många gånger lika outtalad som inkännande. En fråga full av förhoppningar och vånda. Tiden måste alltid utvisa.

Arvid Elfvén är tolv år och egentligen har det nog alltid stått klart, både för honom

själv och för hans föräldrar, att skogen är Arvids rätta element.

Han lyfter på Norrskogskepsen och stryker håret bakåt när han möter upp på Morisens fäbodvall, släktens eget lilla paradis, byggt sent 1800-tal.

– Där borta står den, säger han och pekar på en grön BM 25 från 1957 med halvband.

Han får förstås inte äga en traktor, han är ju bara tolv år så den är registrerad på mamma Erika, men pengarna har han sparat ihop själv.

matsäck, ett tydligt uppdrag som känns spännande, kanske en väg som ska dras eller ett bestånd som ska röjas, berättar han.

Visst blir det som för vilken tolvåring som helst en del tid framför skärmen också. Men spelet heter Farming Simulator och Arvid är osäker på om han är bra på spelet för att han tillbringat så mycket tid i skogen, eller om han har så bra koll på maskinerna i skogen för att han kunnat träna i simulatorn.

Skogens vatten.

– Jag märker att jag är rätt bra på att reglera

skogsappen till det fysiska arbetet i skogen där han tar varje tillfälle i akt att hänga med i maskinerna om någon entreprenör är på byn, eller om pappa, morfar eller farfar har ett ärende till skogen.

– Det minsta problemet har väl varit att få med mig till skogen, säger han när han får frågan om han har några tips till andra medlemmar på hur de ska få sina barn att intressera sig för familjens skog.

– Men det är klart, mamma och pappa har alltid gjort skogen till en mysig plats.

Alltid finns det en eld som sprakar, lite

spakar även på en riktig grävmaskin eller kapmaskin när jag fått prova. Även med fyra funktioner på två spakar, berättar han.

På Norrskogs kontor i Fränsta är Arvid en flitig besökare och när skogsbruksområdet ordnar aktiviteter är han alltid på plats.

– Det är först nu sista året som det riktigt gått upp för mig vad Norrskog gör, hur mycket hjälp vi kan få av skogsrådgivarna och att vi medlemmar har en egen industri.

Spontant tänker jag att jag kommer att arbeta för Norrskog när jag blir äldre, förmodligen som entreprenör som mammas kusiner Tomas och Roger gör i dag, säger Arvid.

Inte långt från där traktorn står parkerad

i skogsbrynet lekte Arvid ofta när han var liten. Han lekte avverkning och vägbygge.

– Jag hade en röd leksakstraktor i plast som jag kunde sitta i. Till den fick jag senare en liten huggarvagn med motorsågssnöre, och med bågsåg och yxa högg jag smågranar i snåren. De stod tätt, minns han.

I dag föredrar han tall.

– Granar har så mycket kusar. Tall ger finare virke, är lättare att hantera och ger bättre betalt, menar han.

Hans skogsintresse omfattar allt som är skog! Från skogsbruksplanens kartor i Norr-

Ser du skillnaden? Rätt planta kan öka värdet på din skog med 24% Vi har förädlat plantor i ett halvt sekel och därför kan vi erbjuda en ökad tillväxt med upp till 24%. För att garantera din föryngring erbjuder vi också skyddsbehandlingar, markberedning och plantering. Kontakta våra kunniga rådgivare, de finns över hela landet och säkerställer att du får den bästa plantan och den högsta tillväxten för just din skog.

Det ger dig både trygghet och mer pengar i plånboken.

Läs mer på www.skogsplantor.se

Krönika > Lotta Kristow

En stark skogsägarrörelse lika viktig nu som då Hur hade Sverige – och familje-

skogsbrukets villkor – sett ut utan skogsägarföreningar? Det är en fråga värd att fundera på i dessa dagar.

Skogsägarna i vår region insåg redan på 1920-talet att de var och en för sig hade svårt att hävda sig gentemot stora skogsbolag som ville köpa billig råvara. Som en följd av detta bildades Jämtlands Skogsägareförening (1926), Medelpads Skogsägareförening (1931) och Ådalarnas Skogsägareförening (1932). Där började det som i dag är Norrskog.

Det faktum att vi verkar i ett område där skogsbolagen lagt under sig mycket mark, och där avståndet till riksdag och regering ofta tycks orimligt långt, gjorde att skogsägarna här tvingades utveckla sin samverkan på alla plan.

Landets skogsägarföreningar har under lång tid kämpat för att de små skogsägarnas villkor ska

»Om vi ska behålla, och helst öka, värdet på våra skogsfastigheter vill det till att vi tillsammans arbetar för det.« vara så drägliga som möjligt. Av och till har det dykt upp politiska tankar om att skog nog helst bör ägas av staten, eller av de stora bolagen. Faktum är att dessa tankar vädrades av en politiskt tillsatt offentlig utredare så sent 26 / norrskogen #3 / 2019

dåligt fungerande virkesmarknader var historia.

Dessvärre är det inte så; virkesmarknaden i Norrskogs område är i dag helt dominerad av ett stort företag och dess olika dotterbolag med inVi hade troligen också köpsorganisationer. Aktiesett ett betydligt svagare ägarna har inget intresse näringsliv – och underav att betala en krona mer än nödvändigt lag för välfärden – i de för skogsråvara, eller skogsdominerade deav att politiskt verka larna av landet. Skogsför skogsägarnas fastigheter är en vanlig eller lokalsamhällenas och viktig kapitalbas i villkor. På den politiska företag över hela Sverige.

Lotta Kristow sidan ser vi hur statens Skogsägarföreningarna vice ordförande i Norrskogs styrelse myndigheter steg för steg har under åren också kämvia juridiska spetsfundigheter pat mot sådant som vi i dag har och genom att tolka lagen som svårt att förstå, till exempel skogsTillsammans den onde läser bibeln försöker utvecklar vi vår bolagens inköpskarteller som bildgöra stora arealer privatägd förening för att: ades i syfte att undvika konkurrens skog omöjlig att bruka – utan på virkesmarknaden och därige1 / Tillgodose de ersättning till markägarna. nom hålla ner priserna på skogsbehov och önskemål ägarnas virke. I Norrskogs område som dagens skogsavvecklades kartellen Nordsveriges En stark skogsägarrörelse är ägare har.

Virkesköpare så sent som 1993. lika viktig för dig och mig i dag 2 / För att möta som den var för våra förfäder trycket från skogsför snart 100 år sedan. Om vi ska Skogsägarrörelsen har utan tvebolag som vill vara behålla, och helst öka, värdet på kan gjort stor skillnad under det ensamma på markvåra skogsfastigheter vill det till senaste seklet. Behovet av samnaden. att vi tillsammans arbetar för verkan har varit uppenbart och det! Ett signum för skogsägarstafettpinnen har lämnats över 3 / För att möta från en generation skogsägare till rörelsen är att den hela tiden aningslösa politiker nästa. Både vad gäller ekonomisk har förändrats och utvecklats långt borta. och ekologisk hållbarhet är det för att ligga i takt med sin tid. väldigt mycket som talar för att Så är det naturligtvis även i dag. ett lönsamt och spritt skogsäganVår förening måste utvecklas för att möta de behov och önsde gagnat vårt samhälle.

Då skulle vi naturligtvis kunna kemål som dagens skogsägare önska oss att allt var frid och har, och för att möta trycket fröjd, och att vi nu alla kunde från såväl skogsbolag som vill rikta in oss på att sköta våra vara ensamma på marknaden, skogsfastigheter, trygga i att som från aningslösa politiker forna tiders politiska angrepp och långt borta.

som för tre år sedan. Med ett mer storskaligt ägande hade vi sannolikt sett betydligt mindre av den biologiska mångfald som i dag framför allt återfinns på de privata skogsägarnas marker.

Örjan Berglund, Baggböle, tillsammans med sin skogsrådgivare Johan Damström.

Foto Petra Järnbert

»Jag använder alltid Norrskogsappen när jag... ...röjer. Det är suveränt att göra en markering där jag ställer ifrån mig röjsågsbränslet, för rätt vad det är har jag glömt var jag ställde den. Överhuvudtaget är jag jättenöjd med appen. Det känns nästan som att om den lade av skulle jag lägga av.

Oval länk som ger längre livslängd och mindre underhåll!

Jag markerar ut älgpass och råstenar men så värst många svampställen blir det inte. När jag går omkring i skogen tittar jag mest upp mot trädkronorna.

Framför allt använder jag Norrskogsap-

pen för att planera arbetet i skogen. På kvällarna sitter jag med den framför teven

och funderar över olika bestånd, vilka ungskogar jag borde åka och titta på, var jag borde röja, gallra eller avverka. Det jag ser i appen stämmer sen alltid väl överens med verkligheten i skogen. Jag vet att man kan uppdatera den själv men så långt har jag inte kommit ännu. När jag gjort en åtgärd ringer jag fortfarande till min rådgivare och ber honom lägga in ändringen. Eftersom jag har Hållbarhetsavtalet får jag en årlig uppdatering av skogsbruksplanen vilket återspeglas i appen. Verkligen supersmidigt!« Du kan enkelt ladda hem Norrskogsappen från App Store eller Google Play. Via appen får du snabbt fram information och uppgifter om din egen skog och kommer åt din skogsfastighet direkt på plats ute i skogen.

REDO FÖR EN NY RELATION?

Patent sökt

Har din försäkringskontakt gått upp i rök? Ingen fara, vi är redo att fylla ut skorna. Med lång erfarenhet av lantbruk och försäkring hjälper vi dig utifrån dina förutsättningar och ser till att du får en pålitlig försäkringspartner.

Clarks nya och unika Haggislänk ger med Haggis Ultra: Stor kontaktyta sin ovala form en större Reducerat tryck kontaktyta, därmed ett lägre kontakttryck, mellan länk och plattans ändlänk.

Detta leder till längre livslängd för bandets länksystem och mindre behov av efterspänning Rund länk: Liten kontaktyta när bandet är nytt.

Vi hörs väl?

Stort tryck

Dessutom mindre risk för “twisted link” tack vare Haggislänkens breda yttersida.

Arne Sundberg Fältsäljare Lantbruk 070-575 54 02 arne.sundberg@dina.se

www.clarktracks.se Nordic Traction AB Gunnebo, 0490-28590 CT134_SE_1

dina.se

Jan Nordin Innesäljare Lantbruk 0620-251 40 jan.nordin@dina.se

CHALLENGE ACCEPTED CHALLENGE ACCEPTED

SPORTSMAN X2 570 EPS NORDIC PRO

SPORTSMAN 6X6 570 EPS

RANGER DIESEL

RZR 64 XP 1000 EPS

PRIS FRÅN: 117.375 KR*

PRIS FRÅN: 146.125 KR*

PRIS FRÅN: 198.625 KR*

PRIS FRÅN: 206.125 KR*

SPORTSMAN X2 570 EPS NORDIC PRO

SPORTSMAN 6X6 570 EPS

RANGER DIESEL

RZR 64 XP 1000 EPS

PRIS FRÅN: 117.375 KR*

PRIS FRÅN: 146.125 KR*

PRIS FRÅN: 198.625 KR*

PRIS FRÅN: 206.125 KR*

*Pris inkl. moms. Leverans- och monteringskostnad kan tillkomma.

WWW.POLARISSVERIGE.COM

Återförsäljare

• Strandbergets Motor & Fritid, Strömsund, 070-204 80 53 • Skoterservice, Örnsköldsvik, 0660-561 00 • Ytterocke Produktion, Mattmar, 0640-451 17 • Birgerssons Bensin, Offerdal, 0640-321 49 • Dahlin Motor, Bollstabruk, 0612-211 88 • Åsarna Skoterservice, Åsarna, 0687-303 75 *Pris inkl. moms. Leverans- och monteringskostnad kan tillkomma.

Norrskogs > folket

Fira 100 år!

Möt > maria grill

Älgrullader (4 portioner)

Man har bara ett liv!

Rullader: 600 g älgkött, ytterlår,

Varför ödsla tid på att bestämma sig vad man vill göra av sitt liv? Varför inte prova lite av varje? Maria Grill har inte tvekat inför tvära kast i livet. Från egenföretagande tandläkare i Södertälje till mjölkbonde med 100 kor i Söderköping. Efter det gick flytten till Strömsund för elva år sedan.

– Jag har tillbringat mycket tid i Jämtland och hade börjat längta hem. Vi bytte mjölkgården mot en skogsfastighet, jag återgick till att bli tandläkare och min man blev självverksam i vår egen skog, berättar hon.

Ungefär två veckor efter att »Jag har de installerat sig på gården tillbringat knackade det på dörren. var vårt första möte mycket tid i med– Det Norrskog. SkogsrådgivaJämtland och re Ingela Öhman förklarade hade börjat hur det stod till med vår skog längta hem.« och att det var dags för slutavverkning. Sedan dess har vi varit lojala Norrskogsmedlemmar, konstaterar Maria.

Ganska tidigt blev hon förtroendevald i Strömsunds skogsbruksområde och sedan fem år innehar hon ordförandeposten.

– Två frågor ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Nyckelbiotoperna som lagt en sordin över hela bygden. Det är inte bara skogsägare som drabbas utan alla som driver en verksamhet med anknytning till skog. Sen driver jag projekt som handlar om att skapa en kontaktyta med barn och unga i skogen. I ett nytt projekt bjuder vi in elever i klass åtta att träffa Norrskog, SCA, Torsta, Strömsunds kommun och Jägarförbundet. Ett koncept som vi fått väldigt bra respons på från både lärare och elever, säger Maria.

150 g rökt sidfläsk, 2 hamburgergurkor, 1 gul lök, smör, 2 persiljekvistar, tandpetare Fond: 1 gul lök, 2 morötter, 1 bit rot-

selleri (100 g), smör, 1 tsk vetemjöl, 2 dl rödvin, 6 dl vatten, 2 tsk tomatpuré, 1-2 lagerblad, 4 krm timjan, 4 dl mörk viltfond, salt och peppar 1. Värm ugnen till 150 grader. Skär köttet i tunna skivor, banka ut mellan plastfolie. Skär fläsk i cirka 1 cm tjocka stavar. Skär gurka i tunna stavar. Skiva lök och fräs mjuk i smör. Fördela fläsk, gurka, lök och persilja på köttet.

Rulla ihop och fäst med tandpetare.

2. Hacka löken. Skär morötter och selleri i småbitar. Fräs på låg värme några minuter. Pudra över mjöl.

3. Bryn rulladerna i smör. Salta och peppra. Lägg över i grytan. Vispa ur stekpannan med rödvin och vatten.

Tillsätt tomatpuré, lagerblad och timjan. Koka upp och slå över rulladerna.

Tillsätt viltfond. Koka under lock i ugn i cirka 1 timme, eller tills rulladerna känns möra. Sila av fonden, red med arrowrot utrört i vatten. Lägg tillbaka rulladerna och ge ett uppkok.

Receptet har fått inspiration ur »Skogens mat« av Gert Klötzke och Karsten Thurfjell.

30 / norrskogen #3 / 2019

< 1985 övertog

Thommy Edlund föräldrarnas fastighet i Husnäs, Helgum, där han fortfarande bor med hustrun Anna-Greta. Till rulladerna föredrar han en mörk lager, eller ett rött vin.

Vill du möta fler intressanta Norrskogare?

Kolla in http://www.norrskog.se/Norrskogsfolket/

foto Privat

Receptet

foto iStockphoto

Norrskogshuset i Kramfors firar hundra – Välkommen på kalas den 20 september! Mer info. på www.norrskog.se

RH-PUSHER TRÄDFÄLLRIKTARE För fällning av träd längs vägar, kraftledningar, intill byggnader samt vid riktad fällning av stora träd.

• Finns i 6 storlekar • Robust konstruktion • Marknadsledande • Arbetsområde 115-270 cm

DRAGSAXEN Virkessax som är 65 cm lång.

• Din förlängda arm som sparar din rygg!

• Dragsaxen I greppvidd 21 cm.

• Dragsaxen II greppvidd 26 cm.

SWEDISH QUALITY PRODUCT

EIPAL

Tel; 0413-249 48 www.reipal.se

Teckna elavtal till medlemsrabatt på

www.fyrfasen.se/norrskogsel

Norwood transportabla kedje- & bandsågverk.

Mångsidiga, produktiva, lättanvända och pålitliga med stabil konstruktion.

Läs mer om våra sågverk på skogma.se eller kontakta oss direkt så berättar vi mer.

Mowi parallellkranar - med eller utan teleskoputskjut! (räckvidd 4,7-7,8m)

NYHET!

Nu kan vi på samtliga vagnar leverera vätskefyllda hjul direkt från fabrik.

Sågverken på bilderna har extra utrustning.

skogma.se Tel. 0644-721 00

En bra dag i skogen!

Mowi kranar och vagnar är framtagna, konstruerade och byggda av och för skogsfolk! Fabriken ligger i Bäckefors/Dalsland och tillverkningen sker till 100% i Sverige.

Mowi huggarvagnar finns i storlekarna från 8-14 ton och med eller utan drift.

FTG Cranes AB 0521-26 26 30 • info@ftgforest.com • www.ftgforest.com

POSTTIDNING B

Teckna Norrskogs hållbarhetsavtal Träkronan så kan vi tillsammans optimera din skog och avkastning för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Ju mer du använder oss desto högre värde och avkastning. Du får högre timmerpremie från första kubiken, bättre rabatter och högre service.

Kontakta din skogsrådgivare idag så berättar vi allt du behöver veta för att höja värdet på din skog. www.norrskog.se

syre.se | Foto: Jens Blixth

Tillsammans skapar vi ett högre värde på din skog!