»Vi går mer och mer mot en biobaserad ekonomi och här har familjeskogsbruket en viktig roll att spela.«
Hållbarhetsfrågorna löper som en röd tråd genom Anna Thornings studier. En av anledningarna till att hon finner dem så fascinerande är konkreta exempel ur verkligheten. – Att verkligen arbeta med hållbarhet i värdekedjan kan ge en möjlighet till ökad konkurrenskraft. Det är stora ord, men om vi bryter ner det till konkreta exempel kan det till exempel handla om ett fall som Nestlé. De implementerade ett program för landsbygdsutveckling för sina kaffeodlare som en del av sin hållbarhetsstrategi. I dag har dessa kaffeodlare tillgång till utbildning, stabil inkomst och banklån för investeringar. På så sätt har de större möjligheter att leverera mer råvara som dessutom är av bättre kvalitet. Ett exempel på närmare håll är snabbmatskedjan Max, vars samarbete med Samhall har gett lägre personalomsättning och färre sjukskrivningar, berättar Anna. Genom tidigare arbete och studier har hon kommit i kontakt med andra branscher som jobbar väldigt framgångsrikt med de här frågorna. – Min erfarenhet är att när hållbarhet får genomslagskraft i en organisation är det ofta synonymt med väldigt goda resultat, säger Anna. Hur ett optimalt hållbarhetsarbete konkret
kommer att se ut i Norrskog på sikt vill hon inte uttala sig om ännu. – Jag är precis i startgroparna för det här arbetet och håller fortfarande på att välja metod och ta fram forskningsfrågor. I det här läget är det viktigt för mig att vara helt öppen och inte gå in med några förutfattade meningar. Norrskogs medlemmar och kunder är en heterogen grupp. Dessutom sker det hela tiden förändringar inom gruppen och olika faktorer påverkar vad de lägger in i begreppet hållbarhet, menar Anna.
I den lagstadgade hållbarhetsredovisning som Norrskog presenterar i sin årsredovisning kopplas hållbarhet tydligt till ekonomiska, miljömässiga och sociala perspektiv. – Det finns flera modeller att utgå ifrån i den här typen av arbete. Sociala aspekter har traditionellt hamnat lite i skymundan men har med åren fått en mer framträdande plats, liksom kulturella aspekter i dag ingår i vissa modeller. Sen är det intressant var tyngdpunkten i arbetet ligger, hur man delar in och kategoriserar valda aspekter. För sin avhandling kommer Anna Thorning under två år att undersöka början och slutet av Norrskogs värdekedja. I detta första skede tittar hon på vad markägarna själva och slutkunderna lägger in i begreppet hållbarhet. – Vi går mer och mer mot en biobaserad ekonomi och här har faAnna Thorning. miljeskogsbruket, själva ryggraden i den nationella skogssektorn, en viktig roll att spela. På lite längre sikt är målet att min forskning ska resultera i verktyg och modeller för hållbarhetsutveckling. Dessa kommer att vara skräddarsydda för Norrskog, det finns nämligen inte ett verktyg som passar alla, säger Anna. Hon poängterar att det verktyg hon har i åtanke inte ska blandas ihop med miljöcertifieringar som PEFC. – PEFC och FSC är mer endimensionella marknadsdrivna verktyg, frivilliga regelverk som används i företagens hållbarhetsarbete. Vi ringer upp en av Norrskogs kunder och får prata med Peter Gustafsson som är personal-, miljö- och kvalitetschef på Aven, ett företag som tillverkar emballage och förpackningar. Hur ser han på begreppet hållbarhet?
– I dag inser de flesta företag vikten av att handla med seriösa företag som är schyssta mot miljö och människor. Förr var det lite mer lösa boliner kring de här frågorna men vi upplever en skärpning både vad det gäller förväntningar och krav från våra kunder även på sociala hänsyn i alla led. I mötet med stora kunder som till exempel Volvo är det här självklarheter. Vi vill finnas länge på den här marknaden och vara med i den här utvecklingen, därför är det givetvis intressant för oss att våra samarbetspartners också tar de här frågorna på allvar, menar Peter Gustafsson. Per Magnus Sjödell är ordförande i Torp-Stöde skogsbruksområde. Vad lägger han som skogsägare lägger in i begreppet hållbarhet? – Skogen fungerar som naturens lungor och vi är många markägare som har naturreservat runt knuten. Jag skulle säga att den del av hållbarhetsarbetet vi kallar miljön kanske är den enklaste biten. Har man bara skog och brukar den så gör vi redan mycket för utvecklingen. För att bruka skogen långsiktigt är det viktigt att jämställa miljömässiga aspekter med sociala och ekonomiska. Själva definitionen av hållbarhet är att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Då är skogsbruksplanen en bra början men vi kan göra mer, säger Per Magnus Sjödell. Det är inte alltid markägaren själv råder över förutsättningarna för sitt hållbarhetsarbete. – I bästa fall kan resultatet från min forskning också underlätta kommunikationen med myndigheter och ideella organisationer. En grundlig genomlysning av föreningen kan förhoppningsvis bidra till större förståelse för markägarnas frågor, säger Anna Thorning. 2018 / norrskogen #1 /
23