Studiebesök. Johanna har testat ljusterapi

Är fem minuter i ljusrummet bättre än fyra mörka vinterdagar?

Foto: Linnea Ingelsson

Jag klär på mig en vit rock och tar av mig skorna. Därefter öppnar jag förväntansfullt dörren och kliver in i ljuset. I ren desperation efter en lång hösttermin har jag bestämt mig för att testa ljusterapi hos Studenthälsan. Och nu? Det är förstås svårt att avgöra efter bara ett besök. Men det kan vara så att jag redan i februari har hittat årets bästa life-hack.

Vintertid är ljusstyrkan i Sverige ynka 800 lux eller lägre. Jämför det med en solig sommardag då dagsljuset ligger på minst 75000 lux. Det är med andra ord inte konstigt att med hela kroppen märka av skillnaden när sommar blir till vinter. I Studenthälsans ljusrum är ljusstyrkan mellan 2500 och 4000 lux – som en halvmulen sommardag, beskrivs det. Good enough, tänker jag, och sjunker ner i en av de åtta fåtöljerna.

Ljusrummet är öppet för alla studenter under Studenthälsans öppettider. Med studentlegitimation kan den som behöver lysa upp sin tillvaro droppa in när som helst under dessa tider. Besökarna rekommenderas att besöka rummet dagtid, för dygnsrytmens skull. Viktigt är att utsättas ordentligt för ljuset – du bör alltså inte bära solglasögon eller blunda – och du kan till exempel fördriva tiden med att lyssna på musik, läsa eller plugga. Själv sitter jag mest där, och inbillar mig att varenda cell i kroppen törstigt suger i sig ljuset och att mina melatonin-nivåer sjunker lavinartat.

På universitetets hemsida skriver Studenthälsan att regelbundna besökare kan uppleva att sömn och humör förbättras, att de får mer energi och blir mer sociala. Effekten av artificiellt ljus är inte klarlagd och ska inte betraktas som en terapiform. Men vare sig det är fråga om placebo eller en verklig effekt, upplever många att den typ av dagslysrör som finns i ljusrummet piggar upp och fungerar avstressande. Du får välja själv om du tror att det hjälper, helt enkelt. Men ett råd från en nyfrälst ljusare (japp, det kallas ”att ljusa”): Du har ingenting att förlora på att testa.

Johanna Färlin