Nöjesguiden Stockholm nr 10 2010

Page 16

=F9@<I

JM@E;C8E;< ?{A;<I PĂĽ markhĂśjd är jag en helt vanlig kille. En kille med helt vanliga kompisar, sunda värderingar, dĂĽligt Ăślsinne och fĂśrutsägbar känsla fĂśr film och musik. Men nĂĽgonting skiljer mig ur mängden – jag är oerhĂśrt angelägen att fĂĽ stanna här pĂĽ marken. PĂĽ hĂśga hĂśjder skriker jag som en brandvarnare och skulle utan att tveka kasta ner min egen mamma med huvudet fĂśre om det stod mellan henne och mig. Jag är ett skal av en människa där uppe. Ett vrak! Och det är lustigt, fĂśr i flygplan har jag inga problem. Det är liksom fĂśr hĂśgt, sĂĽ surrealistiskt hĂśgt att jag inte ens fĂśrmĂĽr mig själv att bli rädd. Nej, broar och hĂśga byggnader är alldeles perfekt. Jag ĂĽker Ăśver Angeredsbron – GĂśteborgs svar pĂĽ Västerbron i Stockholm – en populär plats fĂśr självmordsbenägna. Jag kanske är smaklĂśs, men när jag tittar Ăśver kanten tänker jag: Ă„ven om jag verkligen ville dĂś nu, hade jag inte hoppat. Jag hade hittat en stege, klättrat ner i vattnet och där pĂĽbĂśrjat mitt fĂśretag. SĂĽ vansinnigt hĂśgt är det. Jag har en tanke om varfĂśr det har blivit som det blivit. Det gĂĽr tillbaka till en sommar dĂĽ jag plĂśtsligt blev väldigt lĂĽng. Jag brukade vara precis lika kort som alla andra i 14-ĂĽrsĂĽldern, men sĂĽ en sommar växte jag ifrĂĽn dem allihop. Ja alltsĂĽ, jag satte iväg i en jävla fart den där sommaren. SĂĽ när vi kom tillbaka efter sommarlovet stod alla i en ring omkring mig och sĂĽg nyfiket upp. Och jag stod där i mitten som nĂĽgon slags midsommarstĂĽng och vinkade ner. Min tanke är att jag växte fĂśr fort. Hjärnan hann helt enkelt inte med, den har

ĂˆG‚ _Â?^X _Â?a[\i jbi`b\i aX^ jfd \e YiXe[$ mXieXi\ fZ_ jblcc\ lkXe Xkk km\bX bXjkX e\i d`e \^\e dXddX d\[ _lml[\k ]Â?i\ fd [\k jkf[ d\ccXe _\ee\ fZ_ d`^%Ăˆ fĂĽtt dĂĽliga erfarenheter av plĂśtsligt hĂśga hĂśjder. Jag ĂĽker vidare och stĂĽr snart i glashissen till ett av stans hĂśgsta torn, tillsammans med en man i kostym. Mannen trycker pĂĽ knapp nummer 15 och jag pĂĽ 23 – hĂśgsta vĂĽningen. DĂśrrarna stängs lika snabbt som jag hinner ĂĽngra mig. Jag inte bara ĂĽngrar mig, jag fĂśraktar mig själv fĂśr att jag ska ta min organism 23 hela vĂĽningar upp i luften. Och hur mycket jag än ber till Gud om nĂĽd känner jag plĂśtsligt hur glashissen lämnar Jorden. Samtidigt lämnar blodet benen, fĂśrsvinner frĂĽn armarna och samlas uppe i huvudet. Där gĂĽr det runt, runt, runt. Stan blir mindre och mindre fĂśr varje vĂĽning. Ă–gonen klipper. Hissen stannar, men än är vi bara pĂĽ vĂĽning 15 där kostymen kliver av – lyckligt ovetandes om att han drar ut pĂĽ mitt lidande. DĂśrrarna stängs och hissen fortsätter sin vansinnesfärd hela vägen upp till toppen. Utsikten är sensationell, och jag avskyr varenda centimeter av den. –Rasmus Blom

<_QRa S\OV X\ZZR_ S_x[ T_RXV`XN[ \PU XN[ †cR_`vaaN` ZRQ `X_vPX RYYR_ _vQ`YN 2[YVTa 9\bV`R :NYZYVQR[ ]`fX\Y\T ZRQ X\T[VaVc V[_VXa[V[T UN[QYN_ QRa Q\PX \Z R[ \]_\]\_aV\[RYY _vQ`YN ;†WR`TbVQR[ U†_QR Nc `VT S†_ R[ ]_Na`ab[Q ;<K BLE;< ?8 M8I@K MvII<

M8; Jv><I GJPBFCF><E6 –En fĂśrklaringsmodell till att fobier utvecklas är barndomsminnen. Vi upplevde exempelvis nĂĽgot som femĂĽringar och fick en fĂśreställning om att det innebar en fara. Under uppväxten fĂśrsĂśker vi sedan undvika det vi är rädda fĂśr samtidigt som vi gĂśder vĂĽr skräck. När vi tänker pĂĽ situationen gĂĽr vi tillbaka till en femĂĽrings känslor av rädsla. PĂĽ sĂĽ vis kan vi frĂĽn en rädsla bygga upp en fobi. Kan inte vissa fobier vara bra att ha? Att vara rädd fĂśr ormar är väl helt logiskt? –Det stämmer. Ormar kan vara giftiga och dĂśdliga. Den biologiska fĂśrklaringen till att vi kan fĂĽ fobier bygger pĂĽ att vi människor härstammar frĂĽn en tid dĂĽ vi behĂśvde vara rädda fĂśr vissa djur. Av samma anledning är mĂĽnga rädda fĂśr insekter, och spindlar i synnerhet. VĂĽr hjärna har utvecklats att hantera och undvika faror genom rädsla. Andra forskare menar att fobier handlar om inlärning. SĂĽg vi som barn nĂĽgon skrika vid ĂĽsynen av en spindel lärde vi oss redan dĂĽ, trots att vi inte själva nĂśdvändigtvis var rädda, att spindlar innebär fara. Men var gĂĽr gränsen fĂśr en fobi? –Fobi fĂśr exempelvis getingar kan yttra sig genom att en person upplever skräck vid blotta ĂĽsynen av en geting. Upplevelsen

16 NÜjesguiden • Nr 10 • 2010

liknar ĂĽngest. Personen flyr. Man kan ocksĂĽ bli sĂĽ rädd och ĂĽngestfylld att man tror att man ska dĂś. Det är alltsĂĽ inte bara en frĂĽga om att tycka att getingen är äcklig. Louise Malmliden tror inte att fobier är ett i-landsproblem och hänvisar till en amerikansk studie som visar att ungefär elva procent nĂĽgon gĂĽng under livet utvecklar en fobi. Däremot finns det fobier knutna till specifika kulturer. I mĂĽnga asiatiska länder är exempelvis tetrafobi, rädsla fĂśr siffran fyra, utbredd dĂĽ â€?fyraâ€? och ordet â€?dĂśdâ€? är lika varandra i skriftsprĂĽk. Vilket är det bästa sättet att bota sin fobi pĂĽ? –Att exponera sig fĂśr det man är fobisk fĂśr är det bästa och det som har visat sig vara mest framgĂĽngsrikt. Det enda undantaget är kräkfobi som tvärtemot kan fĂśrvärra fobin om personen exponeras med kräkningar. I de starkaste fobiska fallen används ibland medicin fĂśr att fĂĽ ner den värsta ĂĽngesten. Vilken fobi är svĂĽrast att bota? –Social fobi. VarfĂśr? –Den grundar sig ofta i ungdomen och personen i frĂĽga har ofta byggt upp ett nät av beteenden som hĂĽller kvar fobin.

Exempel pĂĽ detta är att undvika vänner i tidiga tonĂĽr, bli mobbad, fĂĽ lägre självkänsla och sĂśka jobb utifrĂĽn ett undvikandeperspektiv. LivsmĂśnstret kan därfĂśr gĂśra att den sociala fobin blir mer komplex än till exempel en spindelfobi. Hypnos brukar nämnas som ett mĂśjligt botemedel. Fungerar det verkligen? – Ja. I hypnos är det undermedvetna mer tillgängligt och där kan minnen kopplade till fobierna ligga. Minnena tas dĂĽ om hand och rädslan kan tas bort. En del fĂśreställer sig män i trollkarlsdräkt när man pratar om hypnos. Det stämmer inte utan hypnos handlar om en djupavslappning. Borde inte främlingsfientliga människor kunna â€?botasâ€? pĂĽ samma sätt som andra med fobier? –Det handlar om olika typer av rädsla. FĂśr en fobiker handlar det om en oproportionerlig rädsla fĂśr nĂĽgot som kan fĂĽ fysiska symptom sĂĽ som ĂĽngest, svettningar och hĂśg puls. När det gäller främlingsfientliga människor har de en rädsla fĂśr nĂĽgot som är annorlunda, men det yttrar sig inte fysiskt. Eftersom “symptomenâ€? av rädsla är olika blir även botgĂśringen olika. Q –Amat Levin

Arachibutyrofobi Rädsla fÜr att jordnÜtssmÜr ska fastna i munnen. Bibliofobi Rädsla fÜr bÜcker. Hippopotomonstrosesquippedaliofobi Rädsla fÜr lünga ord. Mnemofobi Rädsla fÜr minnen. Peladofobi Rädsla fÜr skalliga människor. Phronemofobi Rädsla fÜr att tänka. Cacofobi Rädsla fÜr fulhet. Dutchfobi Rädsla fÜr holländare. Consecotaleofobi Rädsla fÜr ätpinnar. Phobofobi Rädsla fÜr att utveckla en fobi.

Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.