MEDLEM Så har coronapandemin påverkat deras vardag

15

MEDLEM Njurfunk 2/2020

Hur har corona påverkat dig?

Vi frågade tre av Njurförbundets medlemmar om hur de senaste månaderna gjort avtryck i deras vardag och hur de valt att tackla pandemin.

Lisa Nolén drabMikael Johansson, Marie-Noëlle bades av corona ordförande i NjurCarlsson, och blev inlagd föreningen i Värmlågstadielärare och på sjukhus. land. njurtransplanterad. ” ” ” JAG FICK corona i början av april och i och med att jag har sjukdomen Metylmalonsyremi som är en komplex ämnesomsättningssjukdom som ger nedsatt CORONAN HAR påverkat både Njurföreningen i Värmland och min egen situation. Vi hann precis ha vårt årsmöte den 8 mars innan vi fick ställa in allt och vi har SOM NJURTRANSPLANTERAD och immunsupprimerad har tiden sedan viruset började sprida sig varit oviss. I början kändes det som att spela rysk roulette varje njurfunktion visste inte läkarna först hur ännu inte hunnit fördela alla uppgifterna gång jag tog mig till mitt lärarjobb på en de skulle behandla mig. i styrelsen. Sommarträffen är inställd och skola där över 500 personer vistas dagligen Behandlingen för min sjukdom är en vi hoppas nu på att julträffen i alla fall ska men snart började jag acceptera läget. speciell diet och bloddialys fyra gånger i kunna genomföras. Varje infektion kan slå ut min transveckan. Mina symptom av coronan var att planterade njure, i synnerhet covid-19. Att jag hade feber som växlade, ont i kroppen UNDER VÅREN har vi tillsammans med myndigheterna valde att slänga oss från och jag var extremt trött. Funktionsrätt Värmland drivit frågan att riskgruppen i lejonets gap är obegripligt. Jag var sjuk i fyra veckor och låg en vecka dialyspatienter ska få åka själva eller tillpå sjukhus. Behandlingen var att jag fick sammans till dialysen. Vämlandstrafiken FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER har jag glukosdropp för att inte bli uttorkad, smärthar nu hörsammat detta och dialyspatienfått komma på själv: sluta åka kollektivt, gå stillande för att jag fick ont i ryggen för att terna kan under sommaren åka gemensamt i affärerna och på restaurang (även sitta på ligga ner så länge och syrgas under dialysen. i specialfordon. en terrass). Tigga till mig handsprit på apoteket för att det inte finns något tillgång JAG FICK INTE träffa någon, det var bara NÄR DET GÄLLER min egen situation till vatten i mitt klassrum; hålla handen på min mamma som i full skyddsmundering som transplanterad har jag varit sjukskriven min temugg när jag sitter och pratar med fick komma och hälsa på en gång. Jag är och satt i karantän då jag behövt ha en njurkollegorna i personalrummet; desinficera glad att jag tog mig igenom detta, man kateter insatt i njurbäckenet. Min fru har bänkar och klassrummets dörrhandtag klarar mer än vad man tror. Jag är bara 23 fått handla och sköta allt runt mig. flera gånger om dagen med ytsprit. år men har varit nära döden några gånger, Nu är karantänen slut och jag förväntas så jag vet vad jag pratar om. börja jobba igen på måndag. Det känns TILL SLUT hittade jag ett sätt att fjärrunI och med att jag fick corona har jag som jag blir tvingad ut i pandemin och jag dervisa mina elever. Jag arbetar hemma börjat dokumentera min resa. Ni hittar är orolig över det. Vi transplanterade är en sedan den 14 maj. Hittills har jag lyckats mig på Instagram: missmiracle96 och på riskgrupp och jag hoppas verkligen att beskydda min njure och det har jag bara mig Facebook: Miss miracle. slut om smittskyddspeng kommer snart. själv att tacka för.

16

FÖRDJUPNING Njurfunk 2/2020

NJURVÅRDEN OCH

coronautbrottet

Hög flexibilitet och stor uppfinningsrikedom. Så tacklade njurvården vårens oväntade pandemi. Fokus har legat på att skydda riskgrupperna.

E

TT NYTT och okänt virus har svept in över världen och utsatt hela vårdapparaten för en prövning utan motstycke. Efter månader av oro, inte minst bland personer med kronisk njursjukdom, njurtransplanterade och deras anhöriga, ser det hittills ut som att gruppen drabbats i begränsad omfattning. Därmed inte sagt att oron för smitta har varit obefogad.

Maria Stendahl är överläkare i njurmedicin vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och ordförande i Svenskt Njurregister (SNR). – Covid-19 kan definitivt vara farligt för dialyspatienter och transplanterade, särskilt eftersom många är multisjuka och därmed har flera riskfaktorer, säger hon.

Men tack vare att patienterna sedan tidigare ofta är noga med hygienrutiner och att skydda sig själva mot andra infektioner, i kombination med att sjukvården infört en rad försiktighetsåtgärder, verkar smittan ha hållits tillbaka.

SJUKHUSEN rapporterar antalet smittade bland annat till SNR. I början av juni var 152 personer i dialys och 49 njurtransplanterade inrapporterade. Av dessa hade 34 dialyspatienter och 8 transplanterade avlidit till följd av sjukdomen. Merparten var födda på 40-60-talet, men insjuknade finns i åldersspannet födda mellan 20- och 80-talet. – Hur riskprofilen har sett ut i övrigt vet vi inte, till exempel om de har haft andra sjukdomar. Vi har heller inga siffror ännu på hur många som har förlorat sina transplantat och kommer att behöva dialys efter infektionen. Maria Stendahl vill också framhålla att mörkertalet när det gäller smittade av coronaviruset är stort, eftersom det har visat sig att det inte alltid ger symtom.

Inom dialysverksamheten har det krävts stora anpassningar för att hantera situationen. Ett symtom som viruset kan ge är just akut njursvikt,

INFO

Den 1 juni hade följande antal personer rapporterats sjuka i covid-19 till Svenskt Njurregister (SNR): 152 i dialys varav 34 avlidit, 49 njurtransplanterade varav 8 avlidit. Av totalt 201 smittade hade 66 friskförklarats. 93 var inte slutrapporterade.

så många annars njurfriska personer har behövt dialys på grund av smittan. För vissa patienter har sjukdomen också medfört koagulationsproblem som har försvårat dialysen.

Extra dialysapparater har fått ställas upp på infektionsavdelningar och intensivvårdsavdelningar. Sjuksköterskor med dialyskompetens som idag har tjänst på andra enheter har ställt upp och arbetat på dialysavdelningar eller intensivvårdsavdelningar. När någon dialyspatient blivit smittad har dialys skett avskilt och personal har haft skyddsutrustning. – Vi har verkligen fått tänka utanför ramarna och göra på sätt som vi inte gjort tidigare. Det har funkat väldigt bra, med jättebra samarbete med intensivvården. All personal har ställt upp enormt och på ett imponerande sätt lärt sig nya saker och gått utanför sin komfortzon, säger Maria Stendahl.

”Vi behöver bättre beredskap”

För att begränsa utbrottet har personal försökt identifiera smittade redan vid ingången, där patienter fått svara på frågor om symtom. På självdialysenheter har patienter instruerats hur de får röra sig i lokalerna. Och som överallt – mer handsprit.

SAMMANTAGET ser det ut som att njursjukvården fungerat väl i ett krisläge. Men finns det något vi kan göra för att vara bättre förberedda för en eventuell framtida pandemi? – Ja, framför att när det gäller materialtillgång. Vi har legat på för små lager av skyddsutrustning, läkemedel, dialysvätskor, filter med mera. Vi har inte behövt offra någons behandling, men var rädda ett tag. Vi behöver bättre beredskap och en handlingsplan, säger Maria Stendahl.

Sara Norman, sara.norman@njurforbundet.se

FAKTA

I början av pandemins utbrott var det svårt att få klarhet i om kronisk njursjukdom var en riskfaktor eller ej. Men den 17 april slog Socialstyrelsen fast att stadium 4 och 5 i kombination med annan kronisk sjukdom, t ex högt blodtryck, diabetes eller hjärt-kärlsjukdom, är en riskfaktor.

Nytt kapitel! Bromsa njursvikten.

Njurdagboken – för dig som har njursvikt

Njurdagboken.se är Njurförbundets informationssida som vänder sig till personer med njursvikt och deras närstående.

På Njurdagboken.se får du:

• Ökade kunskaper till dig och dina närstående • Råd och tips som underlättar din egenvård och uppmuntrar dig till att vara delaktig i din vård • Kunskaper som bidrar till du känner dig mer informerad, kapabel, trygg och motiverad

Läs bland annat om:

• Njurarnas funktioner • Prover och provsvar • Läkemedel • Kost och motion • Behandlingsalternativ

Njurdagboken är framtagen i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping. Innehållet är skrivet och sammanställt av läkare och sjuksköterskor.