EFTERLÄNGTAD SMITTSKYDDSPENG PÅ REMISS

4

NYHETER Njurfunk 2/2020

ENSKILDA SJUKRESOR

UNDER CORONAUTBROTTET

har flera regioner ändrat sina regelverk så att dialyspatienter inte ska behöva dela sjukresa med andra, för att minska smittorisken.

ORON FÖR coronasmitta är stor, inte minst bland njursjuka som behöver åka till sjukhuset flera gånger i veckan för att få dialysbehandling. Personer som inte har möjlighet att ta sig till sjukhuset på egen hand kan ha rätt till sjukresa med bil. Vanligtvis reser flera patienter tillsammans i bilen.

MERPARTEN AV Sveriges regioner införde under våren så att dialyspatienter får resa med andra dialyspatienter. Drygt en tredjedel av regionerna har låtit dialyspatienter få resa helt ensamma i bilarna.

NJURFÖRBUNDETS ordförande Håkan Hedman tycker att ensamåkning borde vara obligatoriskt. – Många resenärer är äldre och sköra. En smitta kan få förödande konsekvenser, säger Håkan Hedman.

Ensamåkning till och från dialys borde vara obligatorisk, anser Njurförbundets ordförande Håkan Hedman. Förebyggande sjukpenning kan bli verklighet om regeringens förslag går igenom.

Smittskyddspeng till riskgrupper

Personer som riskerar att bli svårt sjuka i covid-19 ska få förebyggande sjukpenning för att stanna hemma från arbetet. Det föreslås gälla från den 1 juli.

NJURFÖRBUNDET har sedan i mitten av mars drivit frågan att de som riskerar att drabbas särskilt svårt av covid-19, men inte kan arbeta hemifrån, bör få vara hemma med ersättning för att minska risken att smittas. I debattartiklar, uttalanden i media och skrivelse till Socialdepartementet har förbundet förklarat det kritiska läge många av medlemmarna har varit i under vårens pandemi.

DEN 29 MAJ kom regeringen med ett förslag att vissa grupper ska ha rätt till förebyggande sjukpenning. Förslaget är på remiss vid denna tidnings pressläggning. Det krävs att den försäkrade inte har möjlighet att arbeta hemma och att arbetsgivaren inte kan anpassa arbetsuppgifterna eller arbetssituationen. – Det är bra att vi nu har ett förslag även om det kom lite sent. Man borde ha gjort det här mycket snabbare. Situationen har skapat en väldig oro hos många människor. Det är ju personer i de här riskgrupperna som har blivit drabbade och faktiskt gått bort, säger Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet.

OMKRING 70 000 personer omfattas av förslaget. Det gäller bland andra organtransplanterade och personer med njursvikt som samtidigt har ytterligare en diagnos, till exempel hypertoni, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Däremot finns inte anhöriga med bland dem som föreslås få ersättning. – I diskussionerna sades att anhöriga skulle inkluderas, men nu gör de inte det det så den faran finns fortfarande. Vi vet att många har tagit tjänstledigt eller semester, för att skydda sig själva och även sina anhöriga, säger Håkan Hedman.

Enligt förslaget ska den förebyggande sjukpenningen vara max 804 kronor per dag och gälla i tre månader.

”Man har förstått vad som är viktigt här i livet. Familj, vänner, trygghet.”

Niclas Ahlberg, chefredaktör Pharma Industry, lungsjuk i karantän, om coronapandemin.

MER INDIVIDANPASSAD VÄTSKEBALANS VID DIALYS

VAR TREDJE patient med svår njursvikt som får bloddialys är övervätskad efter sin dialysbehandling. Detta anses bidra till den höga mortaliteten, nästan var femte patient avlider årligen. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset vid Uppsala universitet utvecklat ett beslutsstöd som möjliggör mer individuellt anpassad vätskereglering

– DET OERHÖRT viktigt med rätt bedömd vätskestatus inför varje dialysbehandling. Om mängden överflödigt vatten i kroppen överskattas riskerar patienten att drabbas av blodtrycksfall med medvetandeförlust. Upprepade blodtrycksfall kan bidra till försämrad kognitiv funktion och risk för blodproppar. Underskattas vätskemängden kan patienten istället på sikt i drabbas av högt blodtryck och hjärtsvikt, vilket är kopplat till den dåliga överlevnadsprognosen, säger Jenny Stenberg, sjuksköterska inom specialmedicin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

5

NYHETER Njurfunk 2/2020

VERKSAMHETER SATTA PÅ PAUS

INSTÄLLT. Uppskjutet tillsvidare. Framflyttat till 2021. Ja, hela våren har beskeden duggat om aktiviteter som inte blir av på grund av coronapandemin.

NATIONELLA NJURKONFERENSEN, NNK, som skulle ha arrangerats för 12 gången i Göteborg den 2–3 oktober har skjutits upp till våren 2021. Nytt datum blir den 16-17 april. – Det känns som att det ännu i höst kommer att vara osäkert kring hur man gör med resor och stora möten, så av hänsyn till deltagarna beslutade vi att skjuta upp konferensen, som vänder sig till alla medlemmar i Njurförbundet, säger Anders Olsson, ordförande i Njurförbundet Västsverige, arrangör av NNK.

ÄVEN idrottsevenemanget för transplanterade, World Transplant Games, WTG, som skulle ha ägt rum i maj-juni 2021 i Houston, Texas, USA, är inställt på grund av den rådande situationen i världen och dess följder en tid framåt relaterade till covid-19.

TRANSPLANTATIONER med levande donatorer som var planerade under våren har skjutits upp. Beslutet togs i slutet av mars då läget på intensivvårdsavdelningarna började bli ansträngt på grund av coronautbrottet. Flera andra planerade operationer har också skjutits upp. Det har drabbat dels patienter som går i dialys och får tiden i dialys förlängd, dels patienter som kanske inte skulle ha börjat i dialys innan sin transplantation men som nu har behövt göra det. – Det är inte farligt för patienten. Då är det kanske bättre att göra ingreppet tre månader senare än att riskera att få en infektion direkt i det postoperativa förloppet, säger Per Lindnér som är chef för transplantationscentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till Sveriges Radio.

DONATIONER från avlidna har inte påverkats i någon större omfattning av pandemin. Det innebär att njursjuka som väntar på njurar från väntelistan har transplanterats, enligt Håkan Hedman som deltog i möte med Nationellt Donationscentrum i början av juni.

Transplantationer uppskjutna

Nationella Njurkonferensen i Göteborg är uppskjuten. Nytt datum är 16-17 april 2021.

CORONAUTBROTTET har också påverkat lagren av blod, och tillgång till blod och intensivvårdsresurser är en förutsättning för säkra transplantationer.

Svårt sjuka patienter där livet är hotat på kort sikt har prioriterats för transplantation ändå.

FORSKNINGEN OM CYSTNJURAR GÅR FRAMÅT

ADPKD, eller cystnjurar som det också kallas, är en ärftlig sjukdom som innebär att det bildas vätskefyllda blåsor i njurarna. Med tiden växer cystorna i både antal och storlek, och hur snabbt sjukdomen utvecklas är individuellt. Forskning har lett fram till att vi idag vet mer om cystnjurar och hur sjukdomen utvecklas över tid. Vad man bland annat sett är att prognosen förbättras ju tidigare sjukdomen upptäcks. Prata med din läkare och lär dig mer på cystnjurar.se

7

SPECIAL

Njurfunk 2/2020

När immunförsvaret överreagerar

Vid virusangrepp vill vi ha ett starkt försvar. Ibland blir dock immunförsvarets respons överdriven, och attackerar istället kroppen. Hur funkar det? Och hur hänger det ihop med immunsupprimering?

TEXT: ANNELIE OLSSON LARSSON

DET KALLAS cytokinstormar. Något som kan ske utan förvarning, och som kan leda till att även unga och i grunden friska, starka personer kan bli svårt sjuka av bakterieoch virusinfektioner, till exempel i covid-19. Patienter som drabbats får behandlas genom att man sänker deras immunförsvar.

Enligt Gunnar Tufveson, professor i transplantationskirurgi, som har forskat i immunsystemet hos transplanterade, behandlas en tredjedel av de personer som intensivvårdas för covid-19 nu med immunhämmande medicin för att minska cytokinstormarna.

Vad är cytokinstormar?

– Cytokiner är proteiner som skickar signaler till cellerna att agera mot inkräktaren. I normala fall stannar dessa signaler upp när viruset eller bakterien inte längre utgör ett hot för kroppen, men i vissa fall händer det motsatta. Det som sker är att immunförsvarets reaktion på viruset övergår i en överdriven respons. Immunförsvaret fortsätter skicka ut cytokiner som i försök att skydda kroppen istället skadar den. Symptomen märks när patienterna plötsligt blir mycket sjuka. Cytokinstormar påverkar blodcirkulationen och patienterna får hög feber och ARDS (Acute Respiratory Distress Syndrome). Cytokinstormar kan leda till att man dör.

”Denna grupp har alltid varit försiktiga med smittor av olika slag”

Innebär det att personer med nedsatt immunförsvar, som njurtransplanterade, skulle klara sig bättre?

– Nej. De immunhämmande mediciner som transplanterade tar är tyvärr inte tillräckligt starka för att motverka cytokinstormar. Det som främst ges nu i sjukvården är det immunhämmande läkemedlet Tocilizumab.

Finns det några som har större chans att klara cytokinstormar?

– Yngre personer i 20–40-års åldern har större chans att klara cytokinstormar än äldre.

Vad är den största riskfaktorn vid covid-19?

– Den största riskfaktorn vid covid-19 är åldern, det gäller även dialyspatienter och transplanterade. Det syns tydligt i siffrorna på dödlighet av covid-19.

Hur kan njursjuka och transplanterade göra för att skydda sig?

– Denna grupp har alltid varit försiktiga med smittor av olika slag så de är vana att skydda sig. Nu pågår en aktiv insamling av data för att vi ska lära oss mer om vilka som drabbas. Det är fortfarande för tidigt att dra säkra slutsatser, men av de siffror vi fått från Frankrike och Italien framkommer att transplanterade blivit mindre sjuka. En trolig orsak är att de är bra på att skydda sig. Håller du dig isolerad löper du mindre risk att smittas. I övrigt gäller att följa folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer.

FAKTA

Cytokiner är proteiner som skickar signaler till cellerna att agera mot inkräktare, som virus och bakterier. I vissa fall övergår immunförsvarets reaktion i en överdriven respons och cytokinerna angriper och skadar kroppen.