FORSKNING Blodtrycksmedicinen aliskiren – effektiv behandling vid njurinflammation?

8

FORSKNING Njurfunk 2/2020

NY BEHANDLING VID

glomerulopati?

Zivile Bekassy, barnnefrolog och överläkare, är en av mottagarna av 2019 års anslag från Njurfonden. Hon forskar om C3 glomerulopati, som drabbar både barn och vuxna.

TEXT: SARA NORMAN

NJURINFLAMMATION hör till de vanligaste orsakerna till njursvikt. En ovanlig typ av njurinflammation – C3 glomerulopati – beror på överaktivitet hos en del av kroppens immunförsvar, och drabbar både barn och vuxna. Att dämpa den aktiviteten kan vara en behandlingsväg för den ovanliga sjukdomen. Om detta forskar barnnefrolog Zivile Bekassy, med stöd från Njurfonden. Zivile Bekassy har lång erfarenhet som barnläkare sedan 20 år. På barnkliniken i Lund kom hon i kontakt med Diana Karpman, numera professor i njursjukdomar hos barn, som fick henne att börja intressera sig för forskning. Hon valde att doktorera och hennes avhandling handlade om tarmbakterien EHEC, som kan ge blodiga diarréer och skada njurarna, inte minst hos små barn. Studierna hon genomförde inför avhandlingen ledde till ny kunskap om en del av immunförsvaret kallad komplementsystemet.

KOMPLEMENTSYSTEMET utgörs av en mängd olika proteiner i blodet och på cellytan som har till uppgift att känna igen och oskadliggöra främmande celler och ämnen i våra kroppar. Ett av de viktigaste proteinerna i komplementsystemet har fått beteckningen C3. – Komplementsystemet är väldigt potent och aktivt, och vid vissa sjukdomar kan aktiveringen ske okontrollerat. Jag och mina kollegor upptäckte att ett specifikt enzym som frisätts från njurarna – renin – kan klyva C3 och därmed aktivera komplementsystemet, berättar Zivile Bekassy och förklarar att det kan ge upphov till inflammation i njuren.

MÅNGA NJURSJUKDOMAR behandlas med mediciner som sänker blodtrycket och minskar läckage av protein i urinen. En vanlig medicin är ACE-hämmaren enalapril. En annan medicin – aliskiren – riktar in sig på att hämma just reninet, det enzym som Zivile och hennes kollegor upptäckte kan få fart på komplementsystemet.

Aliskiren är godkänt för att behandla högt blodtryck hos vuxna men beskrivs också ha en positiv effekt för att minska läckage av protein i urinen hos personer med diabetes och vid icke-diabetiskt njursjukdom både hos vuxna och barn, samt för behandling av högt blodtryck hos barn. Nu ska Zivile Bekassy undersöka om reninhämmaren aliskiren kan användas för att dämpa aktiveringen av komplementsystemet i njurarna hos personer med C3 glomerulopati. – Förhoppningen är att vi ska kunna stabilisera, ja till och med förbättra, njurfunktionen hos den här patientgruppen, säger Zivile Bekassy.

Sjukdomen är sällsynt men yttrar sig som andra njurinflammationssjukdomar, med symtom som blod och protein i urinen och högt blodtryck. Därtill medför den en tydlig

aktivering av komplementsystemet. Det finns idag ingen etablerad behandling av C3 glomerulopati, utan sjukdomen behandlas med ACE-hämmare eller angiotensinreceptorhämmare för att minska proteinläckage i urinen och kontrollera blodtryck och med immundämpande läkemedel för att dämpa njurinflammationen. Forskning på nya terapier kan alltså få stor betydelse för drabbade personer. – Kan man bromsa utvecklingen av sjukdomen innebär det att man kan skjuta upp tidpunkten då patienter behöver få dialys eller en njurtransplantation, förklarar Zivile Bekassy.

UNGEFÄR HÄLFTEN av alla som får diagnosen C3 glomerulopati når det sista stadiet av njursvikt (CKD5) inom tio år och behöver då dialys eller transplantation. – Det finns redan andra läkemedel som blockerar komplementsystemet och som har använts för C3 glomerulopati, men det har inte varit effektivt för alla, menar Zivile Bekassy och uttrycker förhoppningar inför sin forskning som ska komma igång efter sommaren 2020 och beräknas pågå i fem år.

”Njursjuka barn blir ofta svårt sjuka och borde uppmärksammas mer”

I studien kommer ingå två grupper om 15 patienter i vardera som får en av medicinerna. I patientgrupperna ska både finnas vuxna och barn över 6 år utan kraftigt nedsatt njurfunktion. Zivile Bekassy var en av 28 forskare som fick anslag till sin forskning genom Njurfondens utdelning 2019 då hon tilldelades 250 000 kronor för en klinisk studie för att värdera aliskiren jämfört med enalapril vid C3 glomerulopati.

UTÖVER ANSLAGET på en kvarts miljon får Zivile Bekassy förfoga över Bengt Rippes pris på 50 000 kronor. Priset har inrättats till ära av Bengt Rippe, som var professor i Lund och en internationellt framstående njurforskare. Han deltog i grundandet av Njurfonden 2013 men gick bort 2016. – Jag kände Bengt Rippe och vi arbetade tillsammans i Lund, så priset känns väldigt betydelsefullt för mig, säger Zivile Bekassy.

SOM BARNNEFROLOG kommer Zivile Bekassy i kontakt med många njursjuka barn och vill gärna slå ett slag för att gruppen ska synas mer i samhället. – Barnen blir ofta svårt sjuka. De går i dialys eller får en njurtransplantation, men blir egentligen aldrig friska. De borde uppmärksammas mer, säger hon.

Zivile Bekassy, barnnefrolog och överläkare vid Lunds Universitet.

9

FORSKNING Njurfunk 2/2020

Succé för Olivers

insamling MEDLEM 6 Njurfunk 4/2018

I NJURFUNK nr 4 2018 berättade vi om lille Oliver, som föddes med missbildningen uretravalvel, ett litet slemhinneveck i övre delen av urinröret, som gör att blåsan har svårt att tömma sig. Oliver tillhör den tredjedel av de drabbade, som kommer att behöva njurtransplanteras. Orsaken till sjukdomen är okänd. FÖR ATT STÖDJA forskningen kring uretrvalEN ULTRALJUDSUNDERSÖKNING under vecka 18 visade att fostret, som var en pojke, hade ett vidgat njurbäcken. Barn morskan bedömde det dock inte som sär skilt avvikande. Under graviditetsvecka 32 konstaterades det att fostrets njurbäcken hade vidgats till tre gånger normal storlek. Det blev ilfart till Karolinska sjukhusets avdelning för foster diagnostik, där läkarna misstänkte att det kunde röra sig om en uretravalvel. Täta och noggranna kontroller följde för att säker ställa att inte njurar och andra organ skulle komma i kläm. Det bestämdes att förloss ningen skulle tidigareläggas till vecka 36. Fostrets njurar såg fina ut och planen var att en urolog omedelbart efter barnets föd sel skulle sätta in en kateter i urinröret för att förhindra påfrestning på njurarna. Torsdagen den 9 mars 2017 föddes lille Oliver på Karolinska sjukhuset. Förloss ningen gick förhållandevis bra, men tyvärr fanns inte någon urolog i tjänst förrän efter fyra dagar. Då sattes en kateter in för att dränera njurarna, vilket förbättrade njur funktionen betydligt. Men den ena njuren är mycket svag och Oliver kommer san nolikt att behöva en njurtransplantation i framtiden. IDAG FÅR OLIVER ingen annan medici nering än ett tillskott av natriumbikarbo nat tre gånger om dagen. Han har även en vesicostomi, det vill säga en liten öppning precis under naveln för att kunna tömma urinblåsan via en kateter. Han behöver både blöja och specialbinda för att det rika urin flödet ska absorberas. – Oliver har varit litet sen i utvecklingen på grund av sina besvär. Men nu verkar han ha kommit ikapp och har nyligen lärt sig att gå. Han är pigg och nyfiken och i februari ska han skolas in på förskolan, berättar en glad mamma Louise. ORON OCH OSÄKERHETEN kring Oli vers problem har varit påfrestande för Lou ise och Henrik. De har delat på föräldrale digheten och bådas föräldrar har varit till mycket stort stöd. Men sedan tre månader tillbaka har livet börjat återgå till det mer normala för den lilla familjen, som nyligen flyttat till en villa i Alingsås. Flytten innebar att sjukvårdskontakterna fördes över till Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus i Göteborg. – En klar förbättring, konstaterar Hen rik. Fördelen med sjukhuset i Göteborg är att nefrologer och kirurger finns på samma ställe. Det blir ett bättre flöde i vården och allt går smidigare för patienterna. Olivers föräldrar har gått ut i sociala me dier och startat en insamling till forskning om diagnosen och andra njursjukdomar. De säljer armband med texten Kidneypaj och skänker 100 kronor per smycke till sjukhusets forskningsfond. Hittills har det inbringat 35 000 kronor. Oliver föddes med ovanligt fel När Louise och Henrik väntade sitt första barn under våren 2017 var de himlastormande lyckliga, men också aningen oroliga. Fostret visade tecken på den ovanliga diagnosen uretravalvel. TEXT: GUNILLA DAHLQVIST • FOTO: PRIVAT Oliver, 1,5 år, har nyligen lärt sig att gå. Njurfunk 4 2018. vel och liknande diagnoser startade Olivers föräldrar Louise Mobach och Henrik Wallgård en insamling under namnet Kidneypaj. Genom att sälja pärlarmband med texten Kidneypaj har de kunnat skänka 100 kronor per smycke till en forskningsfond vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

DEN 7 MAJ kunde nu treårige Oliver och hans föräldrar ge sig iväg hemifrån Alingsås till sjukhuset i Göteborg för att överlämna 50 000 kronor från Kidneypaj till njurforskningen. Kate Abrahamsson, professor och verksamhetschef Barnkirurgi samt överläkare Per Brandström, forskare inom urinvägsinfektioner och njurtransplantation, fick ta emot pengar, diplom, armband och en fin teckning direkt från en glad liten Oliver, som piggt skuttade omkring i sjukhusets lokaler.

TEXT: GUNILLA DAHLQVIST