Niordbladet 2.23

TRÖTTNAR ALDRIG

PÅ NY KUNSKAP S. 4

ANGAD BRINNER

FÖR HÅLLBARHET S. 10

PÅ UTBYTE I GRONINGEN S. 8

Livslångt

Vi har säkert alla någon gång grubblat över vad vi vill bli när vi blir stora. Trots frågans komplexitet ställs vi inför denna frågeställning redan i ett tidigt skede av livet, ofta redan som små barn. Åtminstone för mig ger frågan upphov till en rad följdfrågor, till exempel blir vi någonsin stora i denna bemärkelse? Är man någonsin fullärd eller finns det alltid utrymme för att lära sig något nytt och/eller att förvärva nya insikter? Är ens val slutgiltigt eller är det tillåtet att ändra sig?

Frågeställningen i sig sätter en stor press på oss, då svaret kan komma att forma inte enbart våra liv utan också bli en del av vår identitet. Detta har även medfört att allt fler av oss

funderar ifall vi gjort rätt val och att en del hittar rätt först i ett senare skede av livet, då de kanske redan har en examen i bakfickan och varit ute i arbetslivet några år. Som en följd av detta återgår allt fler till skolbänken även i högre ålder. Även externa faktorer och de utmaningar som vi ställts inför de senaste åren, allt från coronapandemin, krig och diverse ekonomiska utmaningar, har tvingat en del av oss att tänka om och skola om sig. Det finns även prognoser som visar att upp till en halv miljon personer kommer att behöva skola om sig eller få omfattande fortbildning under de närmaste åren.

Dagens arbetsliv ställer också allt större krav, då vi ständigt måste anpassa oss till de förändringar som arbetslivet ger upphov till. Det är här kontinuerligt lärande kommer in i bilden, då det möjliggör utvecklande och förnyande av vårt kunnande under olika skeden av våra arbetsliv. För att kunna svara på de nya kompetenskrav som vi ställs inför, förutsätts det att vårt utbildningssystem är flexibelt och att vi ges möjlighet att antingen i eller vid sidan av våra arbeten få den kompetensutveckling vi behöver. Samtidigt bör det tas i beaktande att allt fler kämpar med att hitta en passlig balans mellan arbete och fritid, det vill säga att hitta en så kallad ”work-life balance”. Därför är det inte heller sagt att arbetet kommer utgöra en lika stor del av vår identitet i framtiden.

Niord vill också ge möjligheter till kontinuerligt lärande genom att erbjuda sina medlemmar verktyg för ett föränderligt arbetsliv. Vi vill erbjuda våra medlemmar kompetenshöjande program, möjlighet till personlig utveckling (oberoende av bransch) samt ett brett nätverk. Vi vill även vara en svenskspråkig tankeledare inom Ekonomerna samt erbjuda nya insikter och infallsvinklar. Vi hoppas också få knyta nya och spännande samarbeten inom den närmaste framtiden.

Kanske det är dags att omformulera den inledande frågan och i stället ställa oss frågan vilken slags människa vi vill vara/ bli och vad för slags egenskaper som vi tycker att är viktiga att utveckla och framhäva? Genom att omformulera frågorna om framtiden, kan vi minska pressen att komma fram till ett specifikt yrke och i stället satsa på livslångt lärande. Niord vill gärna ta del av denna resa.

lärande är framtidens melodi

Andrea

Falck, styrelsemedlem

Upp till en halv miljon personer kommer att behöva skola om sig eller få omfattande fortbildning under de närmaste åren.

”

Kom ihåg att uppdatera din e-postadrress!

Både Niord och Finlands Ekonomer skickar mycket nyttig information i form av nyhetsbrev. För att vi ska nå dig med dem så hoppas vi du uppdaterar din e-postadress i registret när den byts, eller sätter in din e-post om den saknas, så att vi når dig också i fortsättningen!

www.ekonomit.fi > eLounge > Basinformation

Programinformation

Niordbladet utkommer endast fyra gånger per år varför vi informerar om kommande program och evenemang främst via nyhets brev och social media. Listan på vad som är på gång uppdateras kontinuerligt och om du håller din e-post ajour i registret så når vi dig med nyhetsbreven! Eller gå in på niord.fi och klicka Program för att se vad som är på gång just nu.

Välkommen med!

Kom från Indien till Hanken. Läs mer på sid. 10

Gick från vd till skolbänken.

Läs mer på sid. 4

Fira semester i Niords stugor i sommar – bokningen öppnar 12.4 kl. 9

Snart kan du boka din sommarvistelse i Niords stuga i Tahko och lägenheten i Himos. På båda orterna finns massor av trevliga aktiviteter för din semester. Du kan spela golf och idka mycken annan sport på båda orterna; cykla (fatbikes att hyra), paddla, simma, rida eller träna i Finlands längsta trappor i Tahko (ca 1054 trappsteg) eller testa din mjölksyra i benen upp till Himos-toppen. Eller så kan du bara njuta av lugnet i skog och mark; finns många fina vandringsleder. Boka via www.niord.fi > under Aktuellt

GOLF

Niord har ett businesskort till Tahko Golf, då en Niordmedlem spelar gratis en runda per dag och resten betalar green fee. Den stughalva som först bokar en tid har förtur till spelrätten. Himos-Patalahti Golf är en 18-hålsbana som ligger naturskönt väster om skidbackarna, alldeles utanför Niords stughalva. På banan spelar man enligt pay and play.

STUGBOKNING FÖR VINTERN Stugbokningen för vintersäsongen öppnar i slutet av september. Mera information i Niordbladet som utkommer 14.9.

KALENDERN:

28.3 Niords årsmöte

4.4 Ge din presentation ett lyft och få publiken att vilja lyssna

12.4 Från inflationstryck till tillväxtoro

12.4 Sommarstugbokningen öppnar kl. 9

18.4 En introduktion till Power BI

23.4 deadline för ansökan om stipendier för utbyte eller praktik

13.6 presentation av Albert Edelfeltutställningen, Ateneum

Programanmälningen öppnar efter hand som det kommer nya evenemang. Följ alltså med nyhetsbrev och www.niord.fi för senaste information.

Tuffa tentor i Groningen.

Läs mer på sid. 8

”Jag sitter längst fram i klassen så länge jag lever”

Niordmedlemmen Åsa Ceder hade både varit vd för Pensions Alandia och haft flera tunga styrelseuppdrag, bland annat i Ålandsbanken och som ordförande för Paf.

Hankenalumnen och Niordmedlemmen Åsa Ceder har genom karriären både varit vd för Pensions Alandia och suttit i flera viktiga styrelser, bland annat Ålandsbanken och Paf. Men det som kännetecknar henne är i första hand att hon aldrig tycks tappa sugen på att vidareutbilda sig.

– Jag tror jag sitter kvar längst fram i klassen så länge jag lever.

Känslan jag får när jag lär mig nya saker är verkligen mitt livselixir.

TEXT FREDRIK ROSENQVIST FOTO JEREMIC SLAVOLJUB

Jeanette “Peppe” Öhman är en finlandssvensk journalist och författare som bor i Los Angeles. Hon driver bland annat poddarna “Peppe och Magnus”, “Mellan raderna” och “Skåpet”, där hon i den sistnämnda har sällskap av Cecilia Blankens och Johanna Swanberg. Hon har även grundat kvinnonätverket “Friday Lab”.

Inom det åländska näringslivet är Åsa Ceder ett välkänt namn. Hon hann vara vd för Pensions Alandia i 14 år innan hon klev av 2019, hon lotsade som styrelseordförande spelbolaget Paf genom en uppmärksammad rättsprocess och de senaste sju åren har hon ingått i Ålandsbankens styrelse. Och allt började på 1990-talet med studier i finansiell ekonomi vid Hanken.

– När jag hade gått ut Ålands handelsläroverk stod valet mellan Hanken eller att läsa statistik vid Helsingfors universitet. Jag bedömde att chansen var störst att komma in på Hanken, så på den vägen är det. I samband med att jag läste grundkurserna fastnade jag verkligen för statistik och matematik. Eftersom det inte gick att läsa ekonomisk matematik som huvudämne valde jag finansiell ekonomi med statistik som dominerande ämne i och med att det låg närmast. Jag minns att jag verkligen satt på första raden på föreläsningarna och hela tiden ville lära mig mer.

Åsa säger att hon inte hade en tanke på vilken sorts karriär studierna i statistik kunde leda till, utan att hon lät det hon var intresserad av styra studievalet.

– Jag levde i nuet och valde att studera det som jag tyckte var intressant. Efter att jag var färdig ville jag läsa vidare, där forskarstudier förstås var ett alternativ. Sedan fick jag information om möjligheten att avlägga examen som försäkringsmatematiker vid social- och hälsovårdsministeriet, så jag började läsa matematik vid Helsingfors universitet.

Med tanke på att det finns flera stora försäkringsbolag på Åland där Åsa kommer från kan det verka som att just försäkringsmatematik var ett kalkylerat karriärsdrag, men icke.

– Det tog inte länge förrän jag blev uppringd av ett åländskt försäkringsbolag som hade fått reda på att det fanns en ålänning som läste till försäkringsmatematiker. Men jag hade ingen aning om att det fanns en stor brist på sådana. Jag har alltid bara studerat det jag tyckt varit roligast. Och det kan vara ett bra råd till dagens studerande: lita på dina intressen och se vart de leder dig.

Åsa anställdes som försäkringsmatematiker på Alandia –som då hette Redarnas Ömsesidiga Försäkringsbolag – men det tog inte länge förrän hon blev erbjuden jobbet som vd för Pensions Alandia. Ett litet bolag i ett nordiskt sammanhang,

men som ändå hade en marknadsandel på drygt 90 procent på Åland gällande lagstadgade pensionsförsäkringar för arbetstagare.

– Jag var väldigt nyter på att komma ut på arbetsmarknaden och jobba som en riktig matematiker, men jag fick vd-jobbet efter bara något år, vilket kanske var lite snabbare än jag hade önskat. Jag hade gärna jobbat några år till som matematiker.

Men hon tog vd-jobbet och de 14 år som följde var både utmanande och roliga.

– Jag satt med i ledningsgruppen för Alandia, och det var intressant att jobba för att alla medarbetare skulle trivas och känna att de hade rätt förutsättningarna för att göra ett bra arbete.

Parallellt med sin roll som vd rekryterades Åsa Ceder till en rad styrelser, där hon 2016 valdes till ordförande för det landskapsägda spelbolaget Paf. Som ordförande fick hon lotsa och vara ansiktet utåt för bolaget under den rättegång som gick ända upp till Högsta domstolen och där Paf fälldes för penningtvätt. Trots att de händelser som stod under åtal hade inträffat flera år före hon tog plats i styrelsen.

– Jag fick blodad tand för styrelsearbete efter ordförandeskapet i Paf, och efter det gick jag även en vidareutbildning i just styrelsearbete. I ett landskapsägt bolag som Paf var det viktigt att arbeta med transparens och att ge bolaget ett ansikte utåt under den här krisen. Jag fick verkligen förkovra mig både i krishantering och mediakommunikation.

Åsa Ceder kliver i samband med vårens stämma av sitt styrelseuppdrag i Ålandsbanken, ett uppdrag hon haft i sju år. Banken har några osannolikt bra år bakom sig och det råder ingen tvekan om att hon är stolt över utvecklingen.

– Det har varit en otrolig resa. De enorma förändringar banken har gått igenom och de omvälvningar som skett i omvärlden har även inneburit ett stort ansvar. Idag är banken väldigt framgångsrik och den största delen av omsättningen består av export. Så Ålandsbanken är mycket viktig för Åland – både för företagen, som arbetsgivare, för skatteintäkter och så vidare. Banken har dessutom ett starkt varumärke utanför Åland. Jag är genuint stolt över att jag har haft det här förtroendeuppdraget.

Jag fick vd-jobbet efter bara något år, vilket kanske var lite snabbare än jag hade önskat.

Något Åsa insåg i samband med sina styrelseuppdrag, bland annat för Ålandsbanken, var att hon ville sätta sig i skolbänken ännu en gång.

– I synnerhet inom bank och försäkring har det tekniska kunnandet blivit så fundamentalt i all affärsutveckling, och dessa kunskaper behöver även finnas i styrelserummet. Därför

beslutade jag mig för några år sedan att studera både artificiell intelligens och programmeringsspråket Python. Jag började med att gå onlinekurser i AI och slogs av att jag kände samma härliga fascination som under studietiden, för AI är ju lite som statistik.

Sedan OpenAI i slutet av 2022 lanserade sin Chat GPT har just AI varit ett hett samtalsämne, och Åsa ser både fördelar och risker med tekniken.

– En stor del av kursen ”Elements of AI” som jag läste handlade om att avmystifiera AI, att tekniken trots allt bygger på en logisk tanke skapad av människan. Jag anser att möjligheterna med AI är enorma, även om det är svårt att se exakt var de största användningsområdena finns. Men ett viktigt användningsområde är till exempel att motverka bedrägerier inom bank och försäkring.

Hur kommer det sig att du hela tiden fortsätter vidareutbilda dig?

– Den där känslan när jag får nya insikter, lär mig nya saker och gör en slags förflyttning. Jag är en person som sitter längst fram i klassen så länge jag lever. Känslan jag får när jag lär mig nya saker är som ett beroende, eller ett livselixir. T

Jag började med att gå onlinekurser i AI och slogs av att jag kände samma härliga fascination som under studietiden, för AI är ju lite som statistik.

Bättre rekryteringsprocesser och attitydförändring för att öka andelen kvinnor i börsbolagens styrelser och ledningsgrupper

Ta i bruk mer systematiska rekryteringsprocesser, implementera EU-direktivet om könskvotering i snabb takt och en större aktivitet från kvinnorna själva.

Det är några av rekommendationerna i en ny undersökning om hur andelen kvinnor i börsbolagens styrelser och ledningsgrupper kan ökas.

Under 2000-talet har kvinnornas andel i finska börsbolags styrelser ökat klart men den positiva utvecklingen verkar ha mattats av. Ifjol var kvinnornas andel i styrelserna 31 procent.

Hankens biträdande professor Emilia Vähämaa är tillsammans med professor Kim Ittonen och forskardoktor Jesper Haga några av forskarna bakom rapporten Listayhtiöiden hallitusja johtoryhmätehtävät: Naisten urakehityksen haasteet. Rapporten har gjorts i samarbete med konsultföretaget KPMG.

Emilia Vähämaa konstaterar att företagen borde ifrågasätta och utvärdera sina rekryteringsprocesser och göra dem mer systematiska. En systematisk rekryteringsprocess innebär bland annat att företaget definierar hurdan kompetens som behövs och på vilket sätt kandidaterna utvärderas. Företaget ser till att ha tillräcklig mångfald både bland de som intervjuas och de som intervjuar.

– Gruppen som rekryterar får inte vara för homogen. Människor tenderar att anställa likadana personer som en själv.

Enligt forskningen är verksamhetsområdet ett av de största hindren för kvinnor att ta sig in i börsbolagens ledning och styrelse.

– Metall- och skogsindustrin är exempel på mansdominerade branscher där majoriteten av de som sitter i ledningen är män. Det har visat sig vara svårt att skapa mer jämställdhet med enbart självreglering och egna val, säger Vähämaa.

Nytt EU-direktiv förbjuder styrelser med enbart män Senast från och med 2026 är det slut på självregleringen då ett nytt EU-direktiv om könskvotering träder i kraft. Enligt direktivet ska åtminstone en tredjedel av medlemmarna i börsbolagsstyrelser vara kvinnor. Av de nordiska länderna är det enbart Norge och Island som infört könskvotering redan tidigare. Forskarna bakom rapporten rekommenderar att Finland implementerar det nya direktivet så snabbt som möjligt.

– Ingen tycker väl att det är optimalt med kvotering men många ser det som nödvändigt för att uppnå förändring. Det finns också hopp om att inte bara jämställdheten utan mångfalden överlag ökar i bolagen då ledningen behöver vidga sina vyer, säger Vähämaa.

Familjeledigheter och löneskillnader fortfarande hinder Rapporten lyfter fram personliga egenskaper som potentiella hinder för karriäravancemang. Forskarna uppmanar kvinnorna att själva aktivt föra fram sin kunskap och skapa nätverk.

– Kvinnor tenderar att vara mer kritiska gällande sin kompetens och mindre riskbenägna jämfört med männen. Mentorskap kan vara ett bra stöd i karriärplaneringen, konstaterar Vähämaa.

Familjeledighet är en hindrande faktor eftersom kvinnorna fortfarande i medeltal har det största ansvaret hemma. Löneskillnaderna är en annan evighetsfråga: motivationen att satsa på en karriär kan påverkas av att lönen i medeltal är lägre för en kvinna med samma jobb som en man.

Emilia Vähämaa ser ändå positivt på utvecklingen.

– Jag tror att vi kommer att se en mycket större mångfald i börsbolagsstyrelserna i framtiden, inte bara på grund av kvoterna. Attityderna och värderingarna i samhället gör att företagen i allt högre grad har börjat fästa uppmärksamhet vid kvinnornas roll i ledningen. Bolagen är mer medvetna om all den nytta som mångfald skapar. T

Rapporten samt tillhörande policy briefs har gjorts inom ramen för Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

Emilia Vähämaa tror att vi kommer att se en mycket större mångfald i börsbolagsstyrelser i framtiden.

Jag har inte räknat tidigare på just kurser i marknadsföring, men eftersom jag gillar matte tycker jag det är roligt.

Dubbelstipendiaten Cecilia på utbyte i Groningen

TEXT FREDRIK ROSENQVIST | FOTO PRIVAT

Cecilia Dahlberg är en av två personer som i år tilldelas Niords årsfeststipendium. Och pengarna kommer väl till pass eftersom hon befinner sig på utbyte i nederländska Groningen.

– Ja det är verkligen uppskattat, jag blev lite förvånad över hur dyrt boendet är.

På grund av utbytesstudierna

kunde inte Cecilia närvara på själva årsfesten i februari för att ta emot något diplom. Däremot kan hon trösta sig med att hon inför sina studier i Nederländerna både fick Niords utbytes- och årsfeststipendium.

Cecilia är inne på sitt tredje år vid Hanken och slits lite mellan vad hon tycker bäst om: marknadsföring eller företagsledning och organisation.

– När jag först sökte till Hanken ville jag ha marknadsföring som huvudämne, men när jag sedan gick grundkursen i företagsledning och organisation fastnade jag för det. Så nu har jag det som huvudämne och marknadsföring som biämne. Men å andra sidan läser jag mycket marknadsföring här i Groningen och jag gillar verkligen det med.

Huvudtesen är däremot fortfarande att jobba med något inom HR och rekrytering efter att studierna är avslutade.

–  Under min tid som ordförande för Hankens Exchange Committee har jag fått chansen att rekrytera tutorer. Jag har intervjuat säkert 100 personer som EC-ordförande och jag tycker verkligen om att fundera kring olika personligheter, egenskaper, vad olika människor kan tillföra ett team och så vidare.

Exchange Committee vid Hanken har till uppgift att ta hand om och få de utbyteselever som kommer till skolan att känna sig välkomna och få ut maximalt under sina utbytesstudier i Finland.

– Vi tar emot dem, ordnar evenemang och resor samt försöker integrera dem med hankeiterna. Under min tid

som ordförande har vi utökat antalet tutorer med två stycken, bland annat eftersom Hanken tagit emot sin största grupp utbytesstuderande någonsin – 90 stycken på våren och 130 på hösten.

Du är ju på utbyte själv i Nederländerna, har man någon liknande verksamhet där?

– Ja, och det har varit en positiv överraskning. De ordnar resor och olika evenemang, men det fungerar kanske inte riktigt på samma sätt som på Hanken. Där blir tutorn ofta god vän med dem som kommer på utbyte. Till exempel lärde jag känna en tjej från just Groningen, Dagmar, när hon var på utbyte till Hanken. Hon plockade upp mig på tågstationen när jag kom hit och har visat mig runt i stan.

Hur kommer det sig att du valde att åka till Groningen?

– Jag ville åka till Nederländerna. Jag gillar landet och har hört mycket gott om studielivet. Dessutom ville jag stanna inom Europa med tanke på covid-19 och allt annat, det känns tryggare så. Dessutom har skolan ett bra rykte och är väldigt inriktad på forskning, vilket jag gillar.

Hur skulle du säga att nivån är jämfört med Hanken?

– Väldigt hög. Jag har inte haft någon tentamen än, men vi har blivit varnade för att proven är jättesvåra. Vi får även mycket uppgifter att göra. De är kanske inte lika svåra som dem på Hanken, men de är definitivt fler till antalet.

Vilken kurs har varit roligast hittills? – Jag går en kurs i international business supply chain management. Den handlar bland annat om hur företag ska marknadsföra sig business to business, och det speciella är att den innehåller lite redovisning och räkneövningar. Jag har inte räknat tidigare på just kurser i marknadsföring, men eftersom jag gillar matte tycker jag det är roligt.

Vad hoppas du att utbytesstudierna ger dig?

– Att jag får en lite bredare syn på världen och hur olika skolor fungerar, upplever nya kulturer, får nya vänner. Sedan hoppas jag förstås lära mig något på kurserna också.

Har du börjat sakna något hemifrån? – Ranch dip. Gräddfil kan jag få tag i, men inte dippen. Fazers choklad också. Och vänner och familj förstås! T

Angad Dev Roy kom från Indien till Hanken

TEXT FREDRIK ROSENQVIST | FOTO PRIVAT

Angad Dev Roy vill i framtiden helst av allt jobba med frågor som rör hållbarhet.

När Angad Dev Roy kom från Indien till Hanken för att göra sin master visste han att det krävdes lite extra av honom för att få ett bra fotfäste i det nya landet. Därför har han varit aktiv inom i synnerhet Svenska handelshögskolans studentkår (SHS), inte minst vad gäller idrott. – Jag hoppas kunna stanna i Finland efter att mina studier är avslutade, säger han.

Angad är en av två personer som i år får dela på Niords årsfeststipendium. Den andra – Cecilia Dahlberg – kan du läsa en intervju med i detta nummer av Niordbladet. Angad flyttade till Finland från Indien hösten 2021 för att studera på masterprogrammet, och väntade inte länge med att engagera sig i studentlivet på sin nya hemort.

–  Både på grund av att jag kommer från Indien men också för att jag anlände i oktober, efter att terminen hade börjat, visste jag att jag var tvungen att snabbt hitta vänner och skapa kontakter för att integrera mig i skolan och i mitt nya land. Det här kan ofta vara extra utmanande om du läser på ett masterprogram,

där de flesta har många olika saker på gång.

Bland annat därför har Angad Roy engagerat sig i SHS Master’s committee, där han agerat tutor. Han har också varit aktiv med att arrangera olika händelser och evenemang inom idrott, bland annat en futsalturnering.

– Det har varit jätteskoj att få hjälpa till och skapa en bra sammanhållning bland alla studerande. I synnerhet bland dem som kommer utifrån för att studera vid Hanken och som ofta har ett större behov av att känna sig inkluderade.

Angad Roy tycker däremot inte det har varit speciellt svårt att skaffa sig ett socialt sammanhang vid Hanken. Det här säger han beror på att att skolan är väldigt liten och att universitetsmiljön i sig är bra för att lära känna andra människor.

– Jag vill ge lite cred åt Hanken för att det ordnas så mycket aktiviteter och att för att det är så lätt att interagera med andra människor. Jag tror det hade varit betydligt svårare att komma in i det finländska samhället om jag bara hade flyttat hit för att jobba. På en arbetsplats har människor ofta redan sina vänner och en gräns för vad som är arbete och vad som är privatliv, men på ett campusområde är det inte så.

Före han kom till Finland har Angad bott på lite olika platser i Indien, bland annat i Delhi och Hyderabad.

– De senaste fyra, fem åren – före jag flyttade till Finland – arbetade jag för en amerikansk kapitalförvaltare med säte i New York. Min bakgrund är inom nationalekonomi, men orsaken till att jag valde Hanken är att jag i första hand vill

inrikta mig på hållbarhet. Plus att min syster bor i Helsingfors sedan några år.

Han har fram till den 31 juli att bli klar med sina studier. Ämnet för avhandlingen är den omtalade EU-taxonomin och hur den ska implementeras.

– Gällande min framtida karriär vill jag helst jobba med just hållbarhet – att leda projekt som antingen har med miljömässig eller social hållbarhet att göra. Men jag är en lagspelare som gärna tar vilken roll som helst, bara det är i ett företag som har ett seriöst hållbarhetsarbete. Jag är en person som vill jobba med något som jag känner är meningsfullt, och just inom hållbarhet har vi ju stora utmaningar framför oss som vi måste lösa, säger han och fortsätter:

– Samtidigt har jag förståelse för att det är en komplicerad fråga och att man inte kan dela in världen i ”goda” och ”onda” företag. Jag tycker exempelvis inte att alla oljeföretag är ”onda”, utan flera av dem gör ett bra arbete inom hållbarhet. Generellt tycker jag att det finns gott om exempel på företag i Finland som har bra hållbarhetsarbete och som kan fungera som en förebild för övriga världen.

Angad Dev Roys plan är att stanna i Finland efter att studierna är avslutade. Han håller som bäst på och letar jobb.

– Jag är lite oroad över att man av någon anledning inte värderar min arbetserfarenhet så högt. Jag har ändå jobbat för en firma på Wall Street, vilket jag tycker borde vara en stark merit. Men jag kanske oroar mig över det här i onödan – jag får ju komma på intervjuer och det ser jag som väldigt positivt. T

HANKENDAGEN Staying ahead of the game

11 May 2023

Hanken School of Economics in Helsinki & online hanken.fi/hankendagen

Jag vill ge lite cred åt Hanken för att det ordnas så mycket aktiviteter och att för att det är så lätt att interagera med andra människor.

är miljövänligast

Ahola Transport är familjeföretaget från Karleby som börslistades 2015 och som nu igen ägs helt av familjen. Nuvarande koncernchefen Ida Saavalainen är chef i tredje generationen.

Ingen mellanlagring

”En okörd kilometer är miljövänligast” kan sägas vara Ahola Transports devis. Det innebär inte att bilarna skulle stå stilla utan att varje transport är optimerad via företagets egenutvecklade logistikhanteringssystem, Attracs.

– Vi började redan mot slutet av 1980-talet inrikta verksamheten mot direkta transporter utan mellanlagring. Sedan blev systemet för omfattande för att hanteras huvudsakligen manuellt, och då det inte fanns något datasystem till salu som fyllde våra krav började vi bygga ett eget som stöd för operatörerna i mitten av 1990-talet. Den första versionen spolades men som tur är gav man inte upp, utan en ny version lanserades sedan 2003, säger Saavalainen.

Attracs är enligt henne ett framtidsvänligt system som bygger på ett modultänkande, något som inte var helt vanligt då systemet började utvecklas.

– En av modulerna är exempelvis en simulator som i realtid visar operatörerna hur bidraget ändras för specifika transporter. Dataenheten bolagiserades 2009 och Attracs (idag Ahola Digital) används nu bland annat inom samhällsstödda transporter; människors resebehov kan lika väl som gods paras ihop i molnet, säger Saavalainen.

Världsmästare i ekologisk körning

Ida Saavalainen kom med i bolagets verksamhet redan som tioåring då hon bakade kakor till personal och kunder.

– Mamma köpte ingredienserna och jag fick hela vinsten, så det var bra business, säger Saavalainen med glimten i ögat.

Småningom började hon avstämma körrapporeter och fraktsedlar för att sedan börja med fakturering och reskontra på kvällar och på sommarloven. När hon började studera vid Hanken i Vasa 2002 hade hon därför en fax stående i studielägenheten för att sköta jobbet.

– Planen var att jag efter Hanken skulle arbeta på annat håll i åtminstone tio år. Allting började bra då jag 2006 fick ett intressant jobb på ekonomiavdelningen på ABB i Helsingfors. Men sedan hittade jag en man från Karleby och flyttade tillbaka hit 2010, säger Saavalainen.

Saavalainen var Ahola koncernens ekonomichef några år innan hon 2012 blev vd för moderbolaget. Koncernen börslistades i Sverige 2015 men på grund av byråkratin gällande utländskt registrerade företag fungerade aktiehandeln med för lång fördröjning för att attrahera investerare. Därför flyttades bolaget året därpå till Nasdaq First North i Helsingfors.

– Börslistningen lärde oss mycket om bland annat kommunikation men det slutade med att vi återgick till att bli ett genuint familjebolag med snabbare beslutsgång 2021, säger hon.

Något av en biprodukt av den dynamiska resurshanteringen är att bilarna används ytterst effektivt och sällan går tomma. Det i kombination med en aktiv förarutbildning i ekologisk körning har bidragit till att bolaget enligt Saavalainen redan nu uppfyller EU-kraven på minskade koldioxidutsläpp. Det mest intessanta är enligt henne att till och med två tredjedelar av minskningen kommer från åtgärder före bilen startats, alltså genom optimering av frakterna.

– EU:s utsläppsmål för transportbranschen är en minskning med 55 procent 2030 jämfört med läget 2005 och vi ligger nu redan på omkring 64 procent. Vi kan ge kunderna ett exakt koldioxidutsläppsvärde på deras enskilda frakter men hittills har den möjligheten inte använts mycket. Jag tror att genombrottet kommer senast då transportbranschen börjar omfattas av utsläppshandeln 2027, säger hon.

Bolagets aktiva förarutbildning i ekologisk körning är också viktig. Ett konkret bevis på hur långt man kommit är att Ahola Transport vann en global tävling i ekologisk körning i början av mars. I tävlingen deltog nästan 11 000 förare från 75 företag.

– I februari tog vi också i bruk vår första eldrivna lastbil som kör en återkommande, ganska kort sträcka mellan Nykvarn och Scanias fabrik i Södertälje i Sverige. Den kan laddas

Ida Saavalainen är koncernchef för transportbolaget Ahola Group som grundades av hennes farfar Helge Ahola 1955.

på cirka en timme med en laddare som vi installerat i samband med lastningsplatsen. För längre sträckor är inte eldrivna långtradare ännu ett reellt alternativ men tekniken utvecklas hela tiden. Andra sätt att minska koldioxidutsläppen är att köra med förnybar diesel eller biogas. Bränsleceller kan också bli ett alternativ i ett senare skede, säger Saavalainen.

Förarbrist hotar

Svårigheten att få personal är något som också Ahola Group börjat känna av. För att underhålla och kontinuerligt förbättra Attracs behövs exempelvis kompetent it-personal, vilket enligt Saavalainen har börjat bli ett problem i Finland.

– Det andra orosmolnet är chaufförsbristen. Den är ett globalt fenomen som även vi kommer att påverkas av, lite av

det syns redan. Vi har totalt 250 anställda i företaget men sysselsätter omkring 700 personer då avtalstrafikanterna som kör under våra färger räknas med. Totalt har vi 550 rullande enheter på vägarna så systemet ska kunna hantera en fruktansvärt stor mängd detaljer hela tiden, säger Saavalainen.

I Ahola Service Tower i Karleby sitter operatörerna som styr transporterna i två rader i ett rum fullt av stora dataskärmar som hela tiden lever i takt med vad som händer ute på marknaden.

– Bland annat språkkunskaper är ett krav på operatörssidan så att alla chaufförer har en kontaktperson som kan deras språk, säger Saavalainen. T

Från grus till vindkraftverksdelar

Ida Saavalainens (f. Ahola) farfar Helge Ahola började köra grusbil 1955 och då hennes pappa Hans kom med i verksamheten i början av 1970-talet ville han utveckla verksamheten till internationell frakt. Den första körningen 1973 gick till Sverige som sedan dess har varit något av en hemmamarknad för företaget.

Några år senare blev Hans delägare i bolaget och i början av 1980-talet tog han med sina tre bröder Lars, Nils och Rolf. Då verksamheten utvidgades kom de på konceptet med dynamisk logistik där varorna far direkt från avsändare till mottagare.

– Det var så lyckat att omsättningen fördubblades under lågkonjunkturen i början av 1990-talet, säger Ida Saavalainen.

Koncernen består i dag av moderbolaget Ahola Group och dotterbolagen Ahola Transport som specialiserat sig på vägtransporter, Ahola Special som fokuserar på specialtransporter i stil med vindkraftsdelar och Ahola Digital, som tillhandahåller digitala logistiklösningar. I fjol omsatte koncernen nästan 130 miljoner euro.

Hans Ahola hade koncernansvaret fram till augusti 2022 då Saavalainen som 39-åring tog över posten som koncernchef.

– Fast jag kunde företaget utan och innan var det nog bra med en lång inkörsperiod för att kunna axla det övergripande ansvaret, säger hon.

Vi kan ge kunderna ett exakt koldioxidutsläppsvärde på deras enskilda frakter.

Ida Saavalainen, Ahola Transport

Rest Tekniska, Helsingfors

4 APRIL

tisdag 4.4 kl. 17.30-19.15

Ge din presentation ett lyft och få publiken att vilja lyssna

Alexandra Ohls ger dig konkreta tips på hur du kan bli mera övertygande och få publiken att vilja lyssna. Det spelar ingen roll om du är en van talare eller om du drar dig för att tala inför publik, du kommer garanterat att få något matnyttigt med dig.

Pris 20€ inkl. servering.

En introduktion till Power BI

Webbinarium

18 APRIL

tisdag 18.4 kl. 9-10

I webbinariet presenterar Boris Isaksson användargränssnittet

X PowerBI desktop

X PowerBI online

Vi lär oss importera data, skapa en visualisering och publicera rapporten.

Rest Tekniska, Helsingfors

12 APRIL

onsdag 12.4 kl. 17-18.30

Från inflationstryck till tillväxtoro

Placeringsåret 2023 har inletts med positiva toner. Både aktie- och räntemarknaden har stigit trots hoten och riskerna i marknaden. Vinstförväntningarna ter sig fortfarande för höga, inflationshotet är inte bortblåst och räntenivån och elpriser tynger på konsumentens köpkraft. Tanja Wennonen- Kärnä , som jobbar som aktiestrateg på Ålandsbanken, för in oss i ämnet.

Ateneum, presentation av Edelfelt-utställningen

13 JUNI

tisdag 13.6 kl. 18-19

Ateneum har varit stängt i ett drygt år pga renovering, men öppnar nu med en utställning omfattande verk från Albert Edelfelts hela konstnärsbana. Utställningen öppnar 5.5 och vi har bokat en svenskspråkig presentation av utställningen 13.6, varefter man kan gå och bese tavlorna på egen hand (-20.30).

Niord bjuder på presentationen. Inträde gratis med Museikort eller 20€ normalpris/12€ pensionär + 18-24 år, studerande, arbetslös etc.

Sök Niords stipendium för obligatoriskt utbyte eller praktik under kandidatstudierna

Ska du under dina kandidatstudier på utbytesstudier eller praktik utomlands och vill dryga ut din reskassa? Ekonomföreningen Niord lediganslår 25 stipendier på 300 euro styck för utbytesstudier eller praktik utomlands som inleds sommaren eller hösten 2023.

Ansökan

Fyll i formuläret på Niords webbsida samt skriv en kort, fritt formulerad ansökan. I din ansökan kan du till exempel berätta varför du valt just det land/universitet du fått studieplats till, vad du vill få ut av utbytet samt motivera varför just du ska få stipendiet.

Vi delar inte ut stipendier för utbyte som görs under magisterstudierna.

www.niord.fi -> Stipendier (skrolla längst ner på sidan)

Ansökningstid

Ansökningen öppnar 1.4 och sista ansökningsdag är 23.4.2023

Juniormedlem

Eftersom stipendiet beviljas endast åt Niords juniormedlemmar, kommer vi att föra in alla sökanden som juniormedlemmar i registret. Medlemskapet är gratis så länge du studerar och du får delta i Niords program, hyra våra stugor, får Niordbladet och våra nyhetsbrev. Medlemskapet uppdateras automatiskt till ordinarie efter din examen så att det inte blir något avbrott för alla dina förmåner.

För exakt ett år sedan intervjuade Niordbladet Pia Blomqvist med anledning av att hon hade förärats med förenings årsfeststipendium och hade tagit plats i styrelsen för SHS. Nu är det dags igen när hon blivit del av Niords styrelse.

Hej Pia, vad har hänt sedan vi pratade för ett år sedan? – Jag satt i styrelsen för SHS hela 2022 där jag ansvarade för socialpolitik, jämlikhet, arbete mot trakasserier och mycket som har med tillgänglighet att göra. Det har varit jätteroligt och en av de mest berikande upplevelser jag haft i hela mitt liv. Studierna har jag legat ganska lågt med sedan vi pratade sist, men nu framskrider de igen.

Vad är du mest nöjd med gällande ditt arbete i SHS?

– Att vi deltog i Prideparaden. Tidigare år har SHS varit med och ordnat picknick i samband med paraden, men nu gick vi med i den och hade våra halare på oss och allt. Dessutom drog vi med oss andra föreningar och studentkårer, så jag är stolt över den solidaritet vi visade upp.

Hur gick det till när du kom med i Niords styrelse?

– Jag såg att de sökte nya medlemmar och kände att jag hade en del att bidra med. Bland annat genom mina kontakter till studerande och nyblivna alumner, och eventuellt även inom marknadsföring.

Det finns mycket sakkunnighet i föreningen –man behöver använda och lyfta fram den här kunskapen så den blir som en magnet som håller ihop hela communityn kring Niord.

Lär känna Niords styrelse

Pia brinner

som rör

Vilket intryck har du av Niord?

– Före jag kom med i styrelsen tyckte jag att föreningen låg ganska lågt – man syntes kanske inte så mycket bland de studerande. Men när jag nu kommit med slås jag av att föreningen är betydligt mer ungdomlig än vad jag trodde.

Vilka frågor vill du helst jobb med i styrelsen?

– Jag brinner för tillgänglighetsfrågor, rättvisa och jämlikhet. Sedan ser jag också fram emot att få vara med och implementera föreningens nya strategi.

Inom vilka områden tycker du Niord behöver utvecklas?

– Jag tycker att man behöver föra tankeledarskapet framåt. Det finns mycket sakkunnighet i föreningen – man behöver använda och lyfta fram den här kunskapen så den blir som en magnet som håller ihop hela communityn kring Niord.

Hur skulle Niord kunna bli mer attraktivt för studerande medlemmar?

– Föreningen har redan många evenemang och aktiviteter som riktar sig till studerande, men problemet är att man inte alltid når ut med information om dem, inte minst på Hanken.

Vad tycker du om att göra på fritiden?

– Att vara utomhus, bland annat eftersom jag har en hund och är både född och uppvuxen i skärgården. Jag gillar också att pynja på i trädgården eller egentligen göra vad som helst där jag får använda händerna. T

TEXT FREDRIK ROSENQVIST | FOTO SHS

Som medlem

ÄR DU EN INFLUENCER. Ju fler vi är, desto mer kan vi påverka. Vi förhandlar om kollektivavtal och generella lönehöjningar och bevakar dina intressen. Tillsammans förnyar vi ekonomin och arbetslivet.

FÅR DU SKRÄDDARSYDDA TJÄNSTER. Lönestatistik, juridisk rådgivning, rättshjälp, karriärsparring, ledarskapscoaching och mycket mer.

FÅR DU MEDLEMSFÖRMÅNER VÄRDA EN TUSENLAPP. Bostadslån, investeringstjänster, livförsäkring, facktidskrifter och många fritidstjänster till ett mycket lägre pris.

UTÖKAR DU DITT NÄTVERK. Det lönar sig att tillhöra vår gemenskap. Tillsammans skaffar vi oss ny kunskap, trivs och utbyter erfarenheter. Digitalt och på plats.

Ekonom, frigör din potential

Ekonomföreningen Niord rf

Banvaktsgatan 2, 00520 Helsingfors

Ansvarig utgivare

Catarina Söderström

tfn 0400 138 528

Ordförande

Katia Gustafsson

E-post

niord@niord.fi fornamn.efternamn@niord.fi

www.niord.fi

Redaktion och design April Kommunikation

Skarpansvägen 29 C 22100 Mariehamn info@april.ax

ISSN 1455-6197

Välkommen att anmäla dig till Niords program

Anmälan görs på webben: www.niord.fi > Program

Betalning sker i samband med anmälan och görs via dina bankkoder. Kontakta kansliet om du behöver en faktura som bokföringsdokument eller inte kan betala ditt deltagande från företagets konto.

Deltagaravgiften betalas inte tillbaka vid avbokning, men kan föras över på en annan deltagare. Ändra i så fall deltagaruppgifterna via länken du får i bekräftelsemailet, och meddela kansliet.

Våra kurser förverkligas med understöd av