reportaget
gemenskap. För Wilma Arwidsson och Alice Hedenqvist betyder musiken och orkestern mycket. Både för att det är roligt och för att det är en social gemenskap att spela med andra.
» Nice, Budapest, Dallas, Prag och nu senast till Århus i Danmark där det var ”fullt ös” med konserter och besök på musikskolor. Entusiastiska ungdomar
Orkestern som tog sina första toner på 70-talet är numera en av Värmdös äldsta blåsorkestrar. Den grundades av Gustavsbergsbon Andras Tartsay som ledde orkestern med stor entusiasm fram till 2005. Numera är det Ellen som, sedan tre år tillbaka, driver orkestern tillsammans med lärarna Anders Söderkvist och Lars Johansson. - Det är så roligt! Ungdomarna är så entusiastiska och trevliga och tar väl hand om varandra, säger Ellen. Oftast har de spelat ett soloinstrument ett par år innan de söker sig till orkestern. Men några svåra antagningsprov är det inte. - Vi är en kulturskola och alla som vill får vara med. Däremot ställer vi krav på att de måste komma och repa inför konserter. Vi lär dem inte bara ett instrument utan att också ta ansvar och komma i tid. Varje onsdag kväll repeterar de. Och inför konser-
ter, som de gör flera gånger per år, kan det bli oftare. Därför är inte nervositeten så stor när de väl uppträder inför publik, berättar Alice Hedenqvist, som i den välbehövliga pausen hänger av sig sin tunga sax. Alice har spelat i orkestern i två år nu. - Det roligaste är när unga kommer och lyssnar. Jag vill att de ska bli inspirerande och själva vilja lära sig spela ett instrument, säger hon. Orkesterkompisen Wilma Arwidsson på tvärflöjt nickar bredvid. - Ja, för när man väl börjar att lära sig är det jättekul. Och så är det roligt att träffa nya människor och åka på konserter. Det blir en variation och inte så ensamt som när man övar själv med sitt instrument. Rasten är slut. Skratt och småprat ersätts av koncentration. Det bläddras bland notpapper. Ellen höjer armarna. Tvärflöjterna börjar lite försiktigt. Sen kommer saxen och valthornen. Det växer sig starkare och starkare. Och till en känd Beatlesmelodi går jag nynnande därifrån med orden ”Let it be, let it be, let it be, let it be, whisper words of wisdom, let it be, let it be”. ❖ 27