NÄR, VAR, HUR?
Man ska välja program och skola efter sina egna intressen tycker studie- och yrkesvägledarna Sylvi och Carina.
Förvirrad? Studie- och yrkes vägledarna ger dig svar på tal Många frågor snurrar i huvudet på blivande gymnasieelever. Vilket gymnasium ska jag välja? Vilket program? Ska jag gå samma som mina kompisar även fast jag inte vill? Vem ska jag fråga? Studie- och y rkesvägledarna Sylvi Savér och Carina Tjärnstig får varje år tusentals frågor från blivande gymnasieelever. Här är svaren på några.
A
rbetsmarknaden förändras snabbt och allt fler byter bransch när de blir vuxna. Därför måste man inte vid sitt gymnasieval veta vad man vill göra resten av sitt liv, menar studieoch yrkesvägledarna Sylvi Savér och Carina Tjärnstig. – Man behöver inte ha alla svar nu. Men det är ändå viktigt att tänka igenom sitt gymnasieval – oavsett vad man vill göra i framtiden så skadar det ju inte att dra nytta av det gymnasieprogram man valt. Det är dessutom inte omöjligt att byta program under sin gymnasietid. Det viktiga är bara att ta kontakt med sin studie- och yrkesvägledare så
12 | Öppet Hus | Gymnasievalet 2016
snabbt som möjligt. Ju längre tid som går desto svårare kan det vara att byta, särskilt om ämnena skiljer sig åt mycket programmen emellan. – Ibland kan du få vänta till nästa läsår med bytet, säger Sylvi Savér och Carina Tjärnstig. NÄR MAN SKA välja gymnasium finns det två alternativ – yrkesprogram eller högskoleförberedande program. Skillnaden är att yrkesprogrammen innehåller minst 15 veckors praktik, för att på bästa sätt förbereda sig för arbetslivet. Däremot kan du självklart studera vidare på universitet och högskola trots att du läst ett yrkesförberedande program på gymnasiet – du kan göra individuella val och på så sätt få behörighet att läsa vidare. – Men det finns också de som inte vill gå gymnasiet alls. När man slutar skolan så har man ingen skolplikt längre, men för att få jobb så krävs ofta en bra utbildning. Så vi rekommenderar alla att fundera lite extra på om det inte finns ett alternativ som passar. Vissa introduktionsprogram ger en möjlighet att ha praktik på en arbetsplats flera dagar i veckan, så det finns alternativ även om man inte gillar att plugga.
EN VANLIG FRÅGA som både Sylvi och Carina får från elever är hur man ska förhålla sig till sina kompisar i sitt gymnasieval. Tänk om alla väljer en annan skola än man själv? – Man ska välja program och skola efter sina egna intressen. Om man väljer ett program bara för att kompisarna går där är risken stor att man inte trivs. Du kan ha kvar dina gamla kompisar även om ni inte går i samma skola, och du hittar alltid nya kompisar på skolan du börjar i – ni är säkert många i klassen som är i samma situation, säger Sylvi Savér och Carina Tjärnstig och fortsätter: – Det är mycket frågor som s nurrar inför gymnasievalet, och det är helt naturligt. Om man känner sig osäker på de olika skolorna så kan man gå in på g yantagningen.se, och klicka sig vidare till ”Jämför gymnasieskolor” – där kan man jämföra skolorna på olika sätt och läsa om vad elever själva tycker om sin skola. Gymnasieskolornas studieoch yrkesvägledare är även proffs på detaljer kring skolornas program, så det kan vara bra att prata med dem innan man väljer. Men självklart också gå på gymnasiemässan, ställa massa frågor där för att sedan besöka skolornas ”öppet hus”.
DET HÄR KRÄVS FÖR ATT KOMMA IN PÅ GYMNASIET Godkänt i ämnena svenska/ svenska som andraspråk, engelska och matematik. Yrkesprogram: godkänt i ytterligare fem valfria ämnen. Högskoleförberedande program: godkänt i ytterligare nio ämnen (dessa ämnen varierar beroende på vilket program du vill gå). Om det finns fler sökande än antal platser går man efter ditt meritvärde, som baserar sig på dina 16 bästa betyg från slutbetyget i årskurs nio. Har du inte godkänt betyg i de ämnen som krävs för behörighet så kan du gå ett introduktionsprogram. Syftet med dessa program är att så snabbt som möjligt göra dig behörig till ett nationellt program.