Kajsa Svensson NA12
Ur fattigdom och utanförskap Striden om att komma ur fattigdom och utanförskap pågår överallt i hela världen. Till och med i Sverige, ett av världens mest välmående länder, finns det människor som lever fattigt och i utanförskap. Susanna Alakoski (f. 1962) skriver i sin bok Oktober i Fattig-Sverige att de som upplevt fattigdomen bär med sig den som en skugga resten av sitt liv. Livet som fattig framkallar usla konsekvenser och skuggbilden från att en gång ha varit fattig påverkar människor på olika vis. Hur fungerar skuggbilden från att ha varit fattig egentligen? Uppstår det ett mentalt hinder eller fungerar det istället som en drivkraft till att söka förändring och framgång? I Alakoskis bok lyfter hon att fattigdom innebär att inte ha talan eller inflytande och att man blir manipulerad att tro att man inte kan förändra sin situation till det bättre trots att man arbetar. Fattiga föräldrars barn blir begränsade till att ha egna drömmar eftersom de måste hjälpa familjen med pengar och halkar därför efter i skolan. Alakoski levde själv ett fattigt liv som barn även om hennes föräldrar arbetade väldigt mycket. Hennes föräldrar var alltid trötta och hade värk på grund av att de slet för pengarna som var deras största behov. Avskyn till fattigdom är stark hos Alakoski och hon skriver att hennes enda dröm som barn var att försvinna från den. Drömmar om ett annorlunda och välbärgat liv tycks vara hennes livskraft. Alakoski söker förändring, inte bara för sig själv, hon vill även att samhället ska ta tag i problemet. Fattigdom syns även tydligt i Rosengård som inte är känt för att vara välbärgat. Inte heller invandrare, som lämnat kvar allt i sitt gamla krigsdrabbade land för att få ett bättre liv här i Sverige, har det särskilt bra ekonomisk. I boken Jag är Zlatan Ibrahimovic, skribent: David Lagercrantz (f. 1962), berättar Zlatan (f. 1981) om upplevelserna om att komma från Rosengård och att börja i en ny fin gymnasieskola på en annan ort. Han märkte betydliga skillnader mellan sig själv och de andra eleverna som kom från de mer förmögna familjerna. Han beskriver det som att hans extralärare från skolan i Rosengård fortfarande följde efter honom. På grund av att Zlatan inte hade det lika bra ekonomiskt kände han sig utanför och gjorde därför olika saker som klassades vara häftiga i hopp om att passa in. Framgång och förändring var viktigt för Zlatan, även om han kom från en fattig familj. I både Alakoskis och Zlatans bok beskriver de hur de sökte något mer. De ville inte vara fattiga, utanför eller känna sig hopplösa. Fattigdomen var inget hinder för dem och de stred sig ut från den. För Zlatan var vägen ur fattigdomen och segregationen lång och han fick vara med om mycket på grund av sin bakgrund. Idag är han en av Sveriges mest framstående och förmögna personer. Zlatans väg till toppen var genom hans talang i fotboll. Susanna Alakoski såg fattigdomen på en nivå som fick henne att vilja förändra sin situation till det bättre. Hon förstår att fattigdom är ett problem i samhället och en hälsofara för familjer som upplever den. Istället för att fortsätta leva som hennes föräldrar gjorde, tog Alakoski ställning och blev en röst utåt genom sina litterära verk. Alla människor i Sverige borde ha en möjlighet till att ta sig ur fattigdomen och det utanförskap den för med sig. Alakoski hördes av folket genom hennes böcker och uppmärksammade problemet. Zlatan, den store förebilden, berättade även sin historia. Jag tror att skapa sig en röst och bli hörd av samhället är en av de främsta sakerna som kan leda människor ut ur fattigdomen. Sverige är ett litet, demokratiskt land där alla som vill bli hörda, blir hörda. Det viktigaste för människor är att känna sig trygga i samhället. De vill uppleva en trygghet som handlar om framtiden, arbete och ekonomi. I ett fattigt liv är trygghet inte självklart, istället råder det en oro och press hos dessa människor. Finansiellt stöd och support, om inte annat vägledning, från staten till behövande familjer kan förändra samhällets syn på tryggheten i Sverige. I Jag är Zlatan antyds det att det fortfarande finns klasskillnader rörande kapitaltillgångar, där människor med sämre tillgångar upplever segregation. För att skapa ett samhälle där alla är inkluderade och kan känna sig trygga krävs det att de som lever fattigt får chansen att skapa sig ett mer förmöget liv.