Mjölksyrebakterier

Mjölksyrabakterier En levande bakteriekultur i yoghurt

Charlotta Lam, Na16 Gymnasiearbete 100 p Akademi Båstad Gymnasium Åsa Wikenfalk

Abstract This project is about investigating and analyzing the bacterial culture in natural yoghurt from the company Arla. The aim is to observe how the microbiological culture changes over a period of time and compare the result to the expiration date on the package. Moreover, figure out if the bacterias and the expiration date has a connection to sustainability in regards to the yoghurt as well as an environmental perspective. The laboratories occurred five times with a seven day interval between every lab. The results showed an increase in the number of bacteria colonies. In conclusion the bacterias could propagate due to the lactose that contains in milk products. By doing laboratories I got the results that was needed to answer my questions and accomplish my purpose of the project. Improvements could be to do another experiment for all kinds of bacterias to ensure the results. For further investigations, the lactose content could be examined to get a more clear view of the connection between lactose and bacteria.

Nyckelord Mjรถlksyrebakterie, Bakteriekultur, Yoghurt, Hรฅllbarhet

Sammanfattning fรถr gymnasiebetyg En undersรถkning av en levande bakteriekultur i yoghurt.

Innehållsförteckning 1 Inledning....................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund............................................................................................................... 1 1.1.1 Bakteriens uppbyggnad .................................................................................1 1.1.2 Kloning ..........................................................................................................2 1.1.3 Mjölksyrebakterier ........................................................................................3 1.1.4 Arla ................................................................................................................3 1.1.5 Odling av bakterier ........................................................................................4 1.1.6 Serial dilution ................................................................................................4 1.2 Syfte ......................................................................................................................5 1.3 Frågeställning........................................................................................................5 2 Metod ........................................................................................................................... 5 2.1 Utförande ..............................................................................................................5 2.2 Materialbeskrivning och källkritik........................................................................6 3 Resultat .........................................................................................................................6 4 Analys........................................................................................................................... 7 5 Diskussion .................................................................................................................... 8 5.1 Felkällor & fortsatta studier ..................................................................................8 6 Referenslista .................................................................................................................10 6.1 Elektroniska källor ................................................................................................10 6.2 Bilder ....................................................................................................................11 6.3 Bilagor ..................................................................................................................11

1 Inledning Bakterier och deras kultur är ett ämne som lockar mitt intresse då jag tycker det är fascinerande att levande organismer har tagit sig in i livsmedelsindustrin och påverkat människans vardag utan att vi uppmärksammar det. Dessa mikroorganismer har viktiga uppgifter och en omfattande roll när det gäller hållbarheten hos vissa livsmedel.

1.1 Bakgrund Bakterier är encelliga organismer utan cellkärna. De finns överallt på jorden, även på och i människokroppen och bidrar med både gott och ont. Deras betydelse för människan förknippas främst med deras bioteknologiska potential och de sjukdomar som de orsakar.

De har också en stor roll i ekosystem och andra däggdjur då de har avgörande funktioner för heterotrofa organismer. Det finns många nyttiga bakterier som gynnar kroppen och underlättar problem. Dessa bakterier har fantastiska förmågor som har utnyttjats av bland annat fil- och yoghurtföretag inom livsmedelsindustrin. På de här företagens produktförpackningar står det att varan innehåller en levande bakteriekultur.

Bild.1 Bakteriecellens struktur & innehåll (Magnus Ehinger 2018) https://ehinger.nu

1.1.1 Bakteriens uppbyggnad Alla celler har DNA som bär genetisk information och arvsmassa.1 Gener kodar för ett visst protein som sätts ihop och bildar en lång DNA-molekyl. Dess viktigaste uppgift är att förvara information som påverkar utveckling och funktion hos en organism. Dessa molekyler förvaras direkt i bakteriecellens cytoplasma då den inte har en cellkärna, där

1

http://naturvetenskap.org/

1

DNA i vanliga fall brukar förvaras, se bild 1. Prokaryota celler har sitt DNA hårt ihopsurrat för att vara så utrymmeseffektiva som möjligt. De förvaras även i små ringslutna molekyler i cytoplasman, så kallade plasmider. Plasmider innehåller ett fåtal gener som kan vara användbara och gynnsamma för bakterien. För att cellen ska skydda sig från omgivningen i form av mekanisk skada eller kemiska nedbrytningar, har de en cellvägg. Väggen ger även bakterierna deras form och stöd. Det förekommer två olika typer av cellväggar hos bakterier, grampositiv och gramnegativ. De flesta bakterier har en tunn, smidig och mjuk cellvägg, nämligen gramnegativ. Utanför denna cellvägg finns ett cellmembran som har en liknande roll som huden hos en människa. Den skyddar och ger cellens inre dess egen kemiska miljö. Cellmembranet byggs till största delen upp av fetter kallade lipider, som är olösliga i vatten, och fosfolipider. Mellan fosfolipiderna finns olika typer av proteiner inbäddade som ger membranet dess förmåga att styra vilka ämnen som ska in respektive ut ur cellen. De flesta bakterier är rörliga och får sin rörelseförmåga från flageller som är långa, tunna och vågformiga utskott. Att bakterier är encelliga menas att de inte samarbetar för att bygga multicellulära organismer, utan varje cell är en egen organism som klarar sig på egen hand. Bakterier saknar könlig förökning, därför förökar de sig genom binär fission, vilket innebär att en celldelning sker. Bakterier förökar sig snabbt då en binär fission kan ta ned till 30 minuter för vissa arter, vilket innebär att jordklotets volym skulle kunna fyllas av bakterier inom två dygn. Skälen till att detta inte händer, beror på bakteriernas krav på temperatur, gas-sammansättning, pH-värde, näring m.m. En bakterie trivs och klarar sig inte bra i en miljö där den inte är specialiserad. I olika miljöer som varma, kalla, sura, basiska, salta eller syrefria, lever och förökar sig bakterier beroende på art. Det sker genom en binär fission där de fördubblar sitt DNA och delar sig till två nya bakterier. I Sverige finns det idag lag på att alla mejerier ska pastörisera sin mjölk, d.v.s en värmebehandling som är till för att döda sjukdomsalstrande bakterier eller virus samt minskar produktförstörande bakterier. En vanlig sporbildande bakterie är Bacillus cereus som finns i miljön omkring oss och det är därför inte ovanligt att de kan förekomma i vår mat. B. cereus är tåliga mot värme och torka och har förmågan att bilda två olika sorters gifter vid förökning som i sin tur leder till matförgiftning för människorna.2

1.1.2 Kloning Vissa bakterier kan vara mycket anpassningsbara då de finns överallt, på, i och runt människokroppen. Anledningen till varför detta är möjligt beror på deras förmåga utnyttja konjugation, när bakterier byter arvsmassa med varandra. Bakterier kan under en timme lära sig att anpassa till nya förhållanden i omgivningen genom de nya egenskaperna. Det här är en anledning till att det ibland förekommer att antibiotika, som ska döda bakterier, inte ger någon fungerande effekt mot humanpatogena bakteriearter som infekterar och orsakar sjukdomar hos människor och djur.3 Kloning är en process där en vald gen infogas i en ny plasmid. DNA-fragment i en vektor, plasmid, klipps ut med hjälp av restriktionsenzymer och ersätts med annat DNA från en annan bakteriecells plasmid. Plasmiderna har gener så kallade sticky ends, som 2

https://www.naturvetenskap.org/biologi/gymnasiebiologi/cellbiologi/bakterier/

3

https://www.naturvetenskap.org/biologi/gymnasiebiologi/cellbiologi/bakterier/

2

underlättar bindningen mellan DNA och plasmid. Vektorn med det nya DNA-fragmentet förs vidare in i en cell och replikeras, vilket innebär att den kopieras upp i en större mängd.4

1.1.3 Mjölksyrebakterier Mjölksyrebildande bakterier har förmågan att bilda mjölksyra genom att jäsa olika sockerarter. Dessa jäsningsprocesser är helt nödvändiga för mjölksyrebakteriernas energiintag och överlevnad då de saknar en fungerande andningskedja. De är anaeroba bakterier vilket innebär att de inte har behov av syre för att leva. Till skillnad från andra anaeroba bakterier, trivs mjölksyrebakterier även i syrerika miljöer men framförallt växer de bäst i miljöer rika på näring, såsom i många livsmedelsprodukter samt matsmältningssystemet i djur- och människokroppen. Bakterierna används idag för att förbättra hygien och för att ge livsmedel dess tilltalande smak och konsistens samt att hållbarheten på livsmedlet förbättras. Inom olika industrier tillförs bakterierna. Inom mejeriindustrin används mjölksyrajäsning vid tillverkning av bland annat yoghurt.

Livsmedel som yoghurt håller i de flesta fall längre än förpackningens bäst före-datum.

Bakterierna producerar även en syra som ger livsmedel en mer syrlig smak, samtidigt som de skapar en konserverande miljö på lågt pH-värde som motverkar tillväxt av hälsovådliga bakterier.5 Mjölksyrebakterier bryter ner laktos vilket är näring i mjölkprodukter. Nedbrytningen används som energi för bakterierna och ger dem en bättre förmåga att föröka sig. När laktosen i exempelvis en yoghurt tar slut, minskar även antalet levande bakterier.6

1.1.4 Arla Livsmedelsföretaget Arla arbetar ständigt för en långsiktigt hållbar utveckling genom att agera ansvarsfullt genom hela produktionen, från gård till färdiga produkter. Varje dag används hundratusentals förpackningar vilket är därför det är viktigt minska mängden på material och istället öka användningen av förnybara och återvunna material. Dessutom är de valda förpackningarna lätta att tomma så att ingen mat går till spillo. Att minska matsvinnet är ett viktigt steg för att minska på fotavtrycken. Inom Arlas produktion är målet att minska svinnet på hälften fram till år 2030 men de vill även inspirera deras konsumenter till att göra detsamma. Av all mat som produceras i Sverige slängs en tredjedel bort. För att motverka svinnet har en ny märkning införts, ’’Ofta bra efter’’. En av Arlas mjölkprodukter är yoghurt. Livsmedlet har en lång hållbarhet tack vare den levande yoghurtkulturen som gör livsmedlet till en syrad mjölkprodukt. Med rätt temperatur i kylskåpet, 4+ till 8°C, kan yoghurten hålla sig flera dagar efter utgångsdatumet. På produktförpackningen finns ett bäst före datum och många använder märkningen för att avgöra om en vara är färsk eller inte. Ett resultat blir att alltför mycket ärbar mat slängs i onödan. På företagets webbsida står det ’’Bäst före datum är en rekommendation. Det finns ingenting som säger att en produkt inte går att använda efter det datumet oavsett om förpackningen är öppnad eller inte’’ Man måste

4

https://genteknik.nu/kloning/

5

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mj%C3%B6lksyrabakterier

6

http://www.halsosidorna.se/Probiotika.htm

3

lita på sina sinnen och utgå ifrån utseende, smak, lukt och konsistens för att avgöra om yoghurten fortfarande går att använda.7

1.1.5 Odling av bakterier När bakterier renodlas innebär laborationen att de sprids ut på en agarplatta. Plattorna inkuderas och bakterierna delar på sig. Bakteriekolonier bildas där bakteriecellerna hamnar en och en. Genom att studera koloniernas utseende, kan det avgöras om det är en och samma bakterietyp. Lika kolonier innebär en ren bakterieodling av endast en sorts bakterie.

För att undvika felkällor bör steriltekniken användas. All material ska hanteras sterilt för att minska risk för att patogena, sjukdomsframkallande, bakterier odlas upp. Händer och laborationsplatsen ska torkas av med desinfektionsmedel. All redskap såsom agarplattor och provrör ska även vara sterila. Det krävs alltså en förberedning inför ett experiment med bakterieodling via agarsplattor. Yoghurtkulturerna ska lösas upp med vatten och därför måste vatten steriliseras genom kokning. Vissa önskade bakterier är känsliga och klarar i de flesta fall inte av den höga värmen. Det kokta vattnet fördelas sedan jämt, 9 ml, i vardera provrör. Provrör förbereds genom att täppa igen öppningarna med bomull och aluminiumfolie för att förhindra andra bakterier till att komma in i rören. På samma sätt ska glaspipetter förberedas. Materialen ställs sedan in i en autoklav under ett antal timmar för att steriliseras. 8

1.1.6 Serial dilution Serial dilution är en mikrobiologisk metod för att räkna ut koncentrationen av antalet viabla bakterier i en lösning, alltså levande bakterier som har förmågan att föröka sig. Tekniken används för att underlätta räknandet av bakteriekolonier. Bakterievätskan, bakteriesuspensionen, ska blandas väl för att göra lösningen homogen. Genom en logaritmisk seriespädning ska suspensionen spädas i olika provrör. Bild 2 visar att 1 ml bakterier ska spädas ut med 9 ml vatten. I nästa steg ska 1 ml av denna suspension blandas med nästa provrör. Processen fortsätter i resterande provrör. Från varje provrör ska en viss volym utspädd bakteriesuspension droppas på en agarplatta och spatlas ut jämnt över hela plattan. Agarplattorna ska sedan läggas i ett värmeskåp på 37°C och växa till sig över ett par

Bild.2 Serial dilution (Wikipedia 2019) https://en.wikipedia.org/wiki/Serial_dilution

7

https://konsumentkontakt.arla.se/org/arla/d/vad-betyder-bast-fore-datum/

8

https://ehinger.nu

4

dygn. Efter några dygn ska det finnas bakteriekolonier på agarplattorna. Kolonierna står för varje bakterie som har hamnat på plattorna när de spatlades ut.9

1.2 Syfte Bakteriekulturen i yoghurt sägs ha en positiv påverkan hos människokroppen10. Kroppens matspjälkning innehåller nämligen mjölksyrebakterier som hjälper till med nedbrytningen av mat och skyddar kroppen mot sjukdomsframkallande bakterier. De här mjölksyrebakterierna kommer bland annat från yoghurt och har idag blivit en del av människans vardagskost. I detta arbete ska jag se vad som händer med bakterierna i en yoghurt under en fem veckor med en veckas intervall mellan varje undersökning. Syftet är att se förändringen i den levande kulturen samt hur detta förhåller sig till bäst före datumet.

1.3 Frågeställning • Hur förändras bakteriekulturen med tiden?

• Vilket samband finns mellan bakteriekultur, utgångsdatum och hållbarhet?

2 Metod För metoddelen tog jag hjälp av min handledare Åsa Wikenfalk. Jag fick inspiration till hur jag skulle gå till väga när det gäller utförandet av laborationen. Resultatet av laborationsundersökningen används till att besvara min frågeställning. Jag fick goda tips och tillslut kom vi fram till att jag ska göra mitt experiment ett flertal gånger med ungefär en veckas intervall för att nå syftet med mitt arbete.

2.1 Utförande För att nå resultat används metoden serial dilution. Eventuella förberedningar förklaras i 1.1.5. 1 ml naturell yoghurt från Arla ska droppas på en petriskål med hjälp av en plastpipett. Därefter ska ytterligare 1 ml droppas i ett provrör och blandas om ordentligt att den totala volymen blir 10 ml i provröret. 1 ml av bakteriesuspensionen ska sedan blandas med nästa provrör. Därpå ska ytterligare 1 ml från den suspensionen blandas med det tredje provröret. Sedan upprepas processen i ett fjärde, femte och sjätte provrör. Från varje provrör ska 1 ml droppas på varsin agarsplatta att det blir totalt 6 stycken. Plattorna ska vara markerade från 1 till 6 efter provrören. Den allra första namnlösa agarsplattan ska markeras med 0 för att klargöra att det inte är en utspädd vätska. Sedan ställs de in i ett värmeskåp på 35°C. Efter cirka 2 till 3 dygn har det bildats kolonier som står för en originalbakterie som har förökat sig. Genom att använda 6 olika agarsplattor och 6 bakteriesuspensioner underlättar det arbetet eftersom det visar vilken som ger bäst resultat. Därefter görs de lämpliga suspensionerna om ytterligare 4 gånger med en veckas intervall för att se

9

https://en.wikipedia.org/wiki/Serial_dilution

10

https://www.netdoktor.se/mage-tarm/sjukdomar/nyttiga-bakterier/

5

bakteriekulturens utveckling. De tre första experimenten ska utföras innan yoghurtens utgångsdatum och de sista två ska utföras efter.

2.2 Materialbeskrivning och källkritik Den första källan som jag använde mig av var naturvetenskap.org. På webbsidan finns tillgång till mycket basfakta om bakterier. Där finns information om bakteriernas celluppbyggnad och kort om vad varje cellorgan hade för uppgifter. Bolaget bakom hemsidan är Naturvetenskap Sverige och är en organisation med arbete inom naturvetenskap i alla kategorier. Deras mål är att sprida kunskap och information inom detta ämne till allmänheten samtidigt som de hoppas på att inspirera andra människor till att öppna upp intresset för naturvetenskap. Hemsidan ger tillgång till kontaktuppgifter vid speciella önskemål eller frågor som direkt kan mejlas till grundarna av webbsidan, Matias Ekstrand och Orkar Henriksson. Drivkraften till bolaget började 2008 när två studenter vid Göteborgs universitet påpekade bristen på svensk naturvetenskaplig information på internet. Det viktigaste syftet är att framförallt underlätta utbildningen för elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men de vänder sig också till högre utbildningselever och personer med ett naturvetenskapligt intresse.11 För att nå en mer djupgående fakta finns det att hitta mer information om mjölksyrebakterier på nationalencyklopedin, vilket är en tydlig källa med bra koll på sin forskning. Källan ger tillgång till en del allmän fakta som kan besvara de flesta frågorna.

Nationalencyklopedin grundades 1985 av Bokförlaget Bra Böcker. Syftet var att ge svar på frågor som vem, vad när, var hur och varför. Över 4500 experter och skribenter har medverkat i uppslagsverket. Nästa stora steg för uppslagsverket var när NE.se lanserades som ett undervisningsmaterial. Idag har verksamheten expanderat till andra europeiska länder som Tyskland, Österrike och Schweiz. Målet med digitala företaget är att utveckla och erbjuda tjänster som möter människans kunskapsbehov. På webbsidan är det enkelt att hitta skribenten av varje artikel samt kontaktuppgifter. Där går det att ställa frågor till ansvariga inom de olika ämnena.

För att få fakta om yoghurten som behövs för laborationen användes företaget som livsmedlet kommer ifrån, nämligen Arla. Livsmedelsföretaget producerar mjölkprodukter som är en hålbar kost för vår vardag. Informationen som finns på deras webbsida är till stor del fakta om deras gårdar, djur, produktion samt mål. Det är således ingen allmän teoretisk information som bör vara skriven av experter för att visa pålitlighet. Företaget vet allra bäst om det de jobbar med trots att det ibland kan förekomma en del överdrifter. På Arlas webbsida är det enkelt att hitta olika kategorier, nämligen produkter, produktion, djurhållning, ägare och andra kontaktuppgifter.

3 Resultat Den använda naturella yoghurten under experimentet kommer från företaget Arla vars förpackning bestod av endast papper. Den naturella gårdsyoghurten lovar en levande bakteriekultur. Som tabellerna visar, har antalet bakterier växt. Det här betyder att bakteriekulturen i yoghurt växer ju längre tiden går.

11

https://www.naturvetenskap.org/om-oss/om/

6

Tabellen nedanför visar antalet bakterier i två olika suspensioner Försök 1 13

Suspension 1 Suspension 2

Försök 2

-

Försök 3 251 -

Försök 4

Försök 5

-

-

42

-

57

64

1ml av suspension 1 är lika med 10 gånger mindre koncentration av bakterier jämfört med vanligt yoghurt.

1ml av suspension 2 är lika med 100 gånger mindre koncentration av bakterier jämfört med vanligt yoghurt.

Tabellen nedanför visar antalet bakterier i yoghurt per ml.

Försök 1

Försök 2 130

13 x 10

Försök 3 2510

251 x 10

Försök 4 4200

42 x 100

Försök 5 5700

57 x 100

6400

64 x 100

4 Analys Yoghurtens konsistens har i viss omfattning även blivit tjockare vilket är ett resultat av mjölksyrebakteriernas processer. I försök 4 gav experimentet ett förväntande resultat, ännu fler bakteriekolonier, trots att laborationen skedde efter utgångsdatumet. Det visar på att yoghurt håller sig efter det satta bäst före datumet av företagen om den förvaras i kylskåp.

Det här beror på bakterierna som bidrar med en längre hållbarhet för livsmedlet. Alla fem laborationer gjordes med ungefär fem dagars intervall. Som resultatet visar blir antalet bakteriekolonier fler desto längre tiden går. Den första laborationen visar ett resultat av en liten mängd bakterier per ml som efter en vecka har ökat med cirka 20 gånger. Det här beror på att yoghurten innehåller mjölksocker, laktos, som mjölksyrebakterierna bryter ner och kan därför föröka sig samtidigt som syra bildas. I detta fall blev bakteriekulturen större under alla experiment vilket tyder på att det fortfarande fanns laktos kvar i yoghurten under den tidsperiod som den utförande delen varade. Resultatet tyder på att yoghurt tack vare den levande bakteriekulturen håller sig längre än utgångsdatumet. Den här informationen stämmer bra överens med den teoretiska faktan som togs upp i bakgrunden. Trots att det rekommenderande bäst före-datumet har överstigits är livsmedlet fortfarande ätbart men kan ge en sämre smak. Enligt Arla har det här datumet på förpackningen ingen betydelse på om produkten fortfarande är användbar, datumet är endast en rekommendation.

Enligt tabellerna som visas i resultatet har dock kurvan av antalet bakteriekolonier börjat avta och med ett längre tidsperiod för utförandet hade förmodligen resulterat i en ännu tydligare minskning. När yoghurt förlorar sina bakterier är risken större att den blir dålig.

Mjölksyrebakterierna gör nämligen att mjölkprodukter blir hållbara längre. Syran som produceras hindrar andra onyttiga mikroorganismer till att utvecklas som bland annat också kan vara andra bakterier. I helhet verkar resultatet vara relativt trovärdigt. Lite tveksamhet 7

finns över det första försöket då koloniantalet skiljer sig i stor utsträckning i förhållande till de andra försöken. Förökningen från första till andra försöket var som sagt cirka 20 gånger större medan resultatet visar en knappt dubbelt så mycket i förökning mellan resterande försök. Enligt teorin förökar sig bakterier genom att de delar sig till två nya bakterier, vilket betyder att resultatet efter det första experimentet inte är speciellt trovärdigt.

5 Diskussion Resultatet som visade en växande bakteriekultur och en mycket längre hållbarhet än bäst före datumet, tyder på att en levande bakteriekultur har ett samband med hållbarhet då den gör att yoghurten håller sig under en längre tidsperiod. Ordet hållbarhet kan dock också omfatta ett större perspektiv. En faktor till att öka den hållbara utvecklingen är genom att minska matsvinnet. Livsmedelsföretaget Arla har redan börjat jobba med att minska svinnet under produktionsdelen och det är på tid att även konsumenterna gör detsamma. Genom att förvara yoghurt i den rekommenderade temperaturen, i detta fall 4°C till 8°C, i kylskåpet kan bakteriekulturen hålla sig vid liv och därmed ge effekten på en längre ärtbar yoghurt vilket i sin tur medför att vi inte slänger maten i onödan.

Gällande hållbarhet finns det flera faktorer som kan påverka detta. Exempelvis kan det förekomma bakteriesporer i mjölk när de lämnar gården. Sporerna är anpassade för extrema förhållanden och kan ibland överleva pastöriseringen och kan därefter utvecklas och föröka sig i livsmedlet. I detta fallet försämrar de kvaliteten och egenskaperna hos produkter som är gjort på mjölk, såsom yoghurt.

Med resultatet av mina laborationer har jag fått svar på min frågeställning och nått syftet med arbetet. Innan jag påbörjade projektet hade jag en liten aning och förväntan på hur resultatet skulle se ut, nämligen att antalet bakterier skulle minska för varje försök då jag trodde att bakterierna efter varje gång skulle dö. Mot slutet förväntade jag mig endast ett par bakterier kvar men det visade sig vara långt från det verkliga resultatet. Kanske hade jag nått mitt förväntande resultat om utförandet hade skett under en längre tidsperiod för att se en tydligare minskning i bakteriekulturen.

5.1 Felkällor & fortsatta studier Det finns en hel del felkällor som kan ha påverkat mitt resultat under arbetet. Det sterila vattnet som stod inne i ett kylskåp under en lång period kan ha fått i sig andra bakterier trots att den var förseglad med bomull och folie. Likadant med plastpipetterna kunde andra bakterier ha tagit sig in och påverkat resultatet. Mjölksyrebakterierna ska enligt den teoretiska faktan förhindra utveckling av onyttiga och oönskade bakterier eller andra mikroorganismer. På grund av att jag inte undersökte vilka sorters bakterier som hade bildat kolonier efter varje experiment, kan jag därför inte säkerställa att resultatet är korrekt. Det finns alltid en risk för andra bakterier att tränga sig in när man arbetar med föremål som bör förbli sterila eftersom ett litet slarv kan leda till stora skillnader i resultat.

Till en början använde jag mig inte av en färdigställd agarplatta utan en som jag var tvungen att göra själv med agarpulver och joniserat vatten. Processen tog lång tid då agarn och vattnet skulle kokas samman och bilda en klar vätska. Sedan skulle vätskan fördelas i olika glasflaskor och ställas in i en autoklav i ett par dygn för att steriliseras. Innan varje 8

laboration var jag tvungen att värma upp den stelnande agarn i ett varmt vattenbad. Sedan gällde det endast att hälla på cirka 0,5 cm agarvätska ovanför varje bakteriesuspension i en petriskål och låta dessa stå i ett värmeskåp på 35°C i några dygn. Det här utförandet gav inget resultat som hjälpte mig med mitt arbete då agarn var till för allmänna bakterier. Det här löstes genom att beställa färdiga agarsplattor som har specifikt för mjölksyrebakterier.

Det gav ett tydligare resultat och underlättade även utförandet samt sparade mer tid.

Förbättringar för att utveckla arbetet hade varit att fortsätta använda dessa av material och metod vid sidan av det originala utförandet. Detta för att undersöka om andra bakterier har växt till och på så sätt säkerställa resultatet. För en vidare forskning kan även laktos undersökas för att se det tydliga sambandet mellan mjölksockret och bakterietillväxten. När bakteriekulturen minskar bör nämligen laktoshalten sjunka i samma takt. Det blir ett mer fördjupat arbete kring sambandet mellan bägge delar.

9

6 Referenslista 6.1 Elektroniska källor Arla. (2019). Välkommen till framtidens mejeri.

Hämtad 06/04-2019 från https://www.arla.se/om-arla/hallbarhet/ Dahlgren, C., Lärn-Nilsson, J. (2018) Mjölksyrabakterier. I Nationalencyklopedin.

Hämtad 26/10-2018 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mj%C3%B6lksyrabakterier Dahlgren, C., Pedersen, K. (2018). Bakterier. I Nationalencyklopedin.

Hämtad 05/10-2018 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bakterier Ehinger, M. (2017). Odla bakterier.

Hämtad 05/12-2018 från https://ehinger.nu Ekstrand, M. (2010). I Naturvetenskap Sverige handelsbolag.

Hämtad 05/10-2018 från https://www.naturvetenskap.org/biologi/gymnasiebiologi/cellbiologi/bakterier/ Flodmark, C. (2015) Nyttiga bakterier. I Netdoktor.

Hämtad 14/11-2018 https://www.netdoktor.se/mage-tarm/sjukdomar/nyttiga-bakterier/ Hansson, Martin. (2010). Fakta/probiotiska bakterier. I Testfakta.

Hämtad 01/12-2018 från https://www.testfakta.se/sv/kropp-halsa/article/faktaprobiotiska-bakterier Lindesten, B. (2008). I Bioresurs.

Hämtad 26/10-2018 från http://bioresurs.uu.se/wp-content/uploads/2016/11/linnelektioner_efterlinne_mikrobiologirenodling.pdf Nyman, M. (2018). I Gentekniknämnden, Karolinska Institutet Science Park Hämtad 12/10-2018 från https://genteknik.nu/kloning/ Wikipedia. (2019). Serial dilution.

Hämtad 12-09-2018 från https://en.wikipedia.org/wiki/Serial_dilution 10

6.2 Bilder Ehinger, M. (2018, 10 feb). Bakteriecellens struktur & innehåll.

Hämtad 05/12-2018 https://ehinger.nu/undervisning/inaktuella-kurser/mikrobiologi/lektioner/804bakteriecellens-struktur-innehall-bakteriernas-cellholjen.html Shomu’s Biology. (2014, 9 sep). Serial dilution.

Hämtad 12-09-2018 från https://youtu.be/loyeVy1D-3o

6.3 Bilagor

11