Issuu on Google+

HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI

DOKTORANDBAROMETERN 2013


DOKTORANDBAROMETERN 2013 — EN UNDERSÖKNING OM HUR SVENSKSPRÅKIGA DOKTORANDER VID HELSINGFORS UNIVERSITET, SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN OCH ÅBO AKADEMI UPPLEVER SIN DOKTORSUTBILDNING OCH DERAS INTRESSE FÖR EN AKADEMISK KARRIÄR.

SOLVEIG CORNÉR JONAS LINDHOLM


FÖRVALTNINGENS PUBLIKATIONSSERIE NR. 87 ISSN 1795-5521 ISSN 1795-5521 ISBN 978-952-10-6633-7 ISBN 978-952-10-6634-4 LEROY WHYPRINT 2013

4


INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANDRAG, TIIVISTELMÄ, SUMMARY........................................................................ 6 FÖRORD............................................................................................................................. 9 BAKGRUND OCH SYFTE.................................................................................................... 10 FINANSIERINGEN AV OCH BESTÄMMELSER SOM REGLERAR DOKTORSUTBILDNINGEN..................................................................... 11 DOKTORSUTBILDNINGEN VID DE UNIVERSITET SOM INGÅR I STUDIEN . . ............................................................................. 12 HELSINGFORS UNIVERSITET............................................................................................ 13 DOKTORSUTBILDNINGEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET ........................................................................................... 13 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN (HANKEN).................................................................. 14 DOKTORSUTBILDNINGEN VID HANKEN . . ......................................................................... 14 ÅBO AKADEMI................................................................................................................... 15 DOKTORSUTBILDNINGEN VID ÅBO AKADEMI. . ............................................................... 15 RESULTATEN AV ENKÄTEN............................................................................................... 16 RESPONDENTER................................................................................................................ 17 MOTIVET FÖR DOKTORANDSTUDIERNA.. ........................................................................ 21 FAKTORER SOM FRÄMJAT ELLER FÖRSVÅRAT STUDIERNA.................................................................................................. 22 HANDLEDNINGEN . . ............................................................................................................ 24 SVENSKSPRÅKIGA DOKTORANDSTUDIER . . ..................................................................... 29 VÄLMÅENDE...................................................................................................................... 31 DEN PROFESSIONELLA KARRIÄREN. . .............................................................................. 33 UTVECKLINGEN AV DOKTORSUTBILDNINGEN................................................................ 35 SAMMANFATTNING AV ENKÄTSVAREN.. .......................................................................... 36 KÄLLOR. . ............................................................................................................................ 37 BILAGOR 1 – ENKÄTFRÅGOR.. ........................................................................................................... 38 2 – INDELNING I VETENSKAPSOMRÅDEN.. ...................................................................... 47 3 – TABELLER OCH FIGURER............................................................................................ 48

5


SAMMANDRAG

TIIVISTELMÄ

En undersökning om hur svenskspråkiga doktorander vid Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan och Åbo Akademi upplever sin doktorsutbildning och deras intresse för en akademisk karriär. Resultaten som presenteras i den här rapporten åskådliggör hur svenskspråkiga doktorander vid Helsingfors universitet, Hanken och Åbo Akademi har upplevt sina doktorandstudier. Undersökningen tog fasta på doktorandernas huvudsakliga utmaningar och resurser, handledningsprocessen, det svenskspråkiga kursutbudet, doktorandernas syn på den fortsatta karriären och deras välmående. Utredningen är initierad, koordinerad och genomförd av enheten för svenska ärenden vid Helsingfors universitet i samarbete med Hanken och Åbo Akademi. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en enkätundersökning (N=681) och genomfördes som en e-blankett. Doktoranderna svarade på enkäten i maj–juni 2013 och svarsandelen för hela undersökningen var 36 %. Av de som svarat var 59 % kvinnor och 41 % var män. Doktoranderna ansåg att handledningen och den akademiska gemenskapen var de viktigaste faktorerna som främjade doktorandstudierna och doktorsavhandlingen. De största bristerna i doktorsutbildningen ansåg de att fanns i anknytning till finansieringen och organiseringen av doktorandstudierna. Både kvaliteten och kvantiteten på handledningen hade ett positivt samband med hur nöjda doktoranderna var med sin doktorsutbildning. De doktorander som hade övervägt att avbryta sina studier var mindre nöjda med den handledning som de hade fått. En stor del av alla respondenter fick handledning på svenska. Svenskspråkiga doktorandkurser upplevdes vara viktigast inom beteendevetenskaperna, humaniora och teologi samt socialvetenskaper och juridik. Doktoranderna var intresserade av en akademisk karriär – endast en femtedel av respondenterna svarade att de inte är det. Över hälften av alla doktorander rapporterade att de i framtiden är intresserade av att jobba med både undervisning och forskning inom det akademiska samfundet. Doktoranderna var relativt nöjda med doktorsutbildningen. Ändå upplevde de en relativt hög stressnivå, nästan hälften av alla doktorander oroade sig för att bli arbetslösa efter avlagd doktorsexamen och över en tredjedel av doktoranderna hade övervägt att avbryta studierna.

TOHTORIOPISKELIJABAROMETRI 2013. Tutkimus Helsingin yli-

DOKTORANDBAROMETERN 2013.

opiston, Hankenin ja Åbo Akademin ruotsinkielisten tohtorikoulutettavien suhtautumisesta tohtorikoulutukseen ja akateemiseen uraan. Tässä raportissa esitettävät tulokset kuvaavat Helsingin yliopiston, Hankenin ja Åbo Akademin ruotsinkielisten tohtorikoulutettavien kokemuksia tohtoriopinnoistaan. Tutkimuksessa tarkasteltiin tohtorikoulutettavien keskeisiä haasteita ja resursseja, ohjausprosessia, ruotsinkielistä kurssitarjontaa ja opiskelijoiden näkemystä hyvinvoinnistaan ja tulevasta urastaan. Aloite tutkimukseen tuli Helsingin yliopiston ruotsinkielisten asioiden yksiköltä, joka myös koordinoi ja toteutti tutkimuksen yhteistyössä Hankenin ja Åbo Akademin kanssa. Tutkimusaineisto kerättiin kyselyllä (N=681), joka toteutettiin sähköisellä lomakkeella. Tohtorikoulutettavat vastasivat kyselyyn touko–kesäkuussa 2013. Tutkimuksen vastausprosentti oli 36 %. Naisten osuus vastaajista oli 59 % ja miesten 41 %. Tohtorikoulutettavien mukaan ohjaus ja akateeminen yhteisöllisyys olivat tärkeimmät tohtoriopintoja ja väitöskirjatyötä edistävät tekijät, kun taas opintojen rahoitusta ja organisointia pidettiin tohtorikoulutuksen suurimpina puutteina. Sekä ohjauksen laatu että sen määrä lisäsivät tohtorikoulutettavien tyytyväisyyttä koulutukseensa. Opintojen keskeyttämistä harkinneet tohtorikoulutettavat olivat muita tyytymättömämpiä saamaansa ohjaukseen. Suuri osa vastaajista sai ohjausta ruotsiksi. Ruotsinkielisten kurssien tarjontaa pidettiin tärkeimpänä käyttäytymistieteissä, humanistisissa aineissa ja teologiassa sekä valtiotieteissä ja oikeustieteessä. Tohtorikoulutettavat olisivat kiinnostuneita akateemisesta urasta – ainoastaan viidesosa vastaajista ei ollut. Yli puolet kaikista tohtorikoulutettavista kertoi olevansa kiinnostunut työskentelemään tulevaisuudessa yliopistoyhteisössä sekä opetuksen että tutkimuksen parissa. Vaikka tohtorikoulutettavat olivat melko tyytyväisiä tohtorikoulutukseen, he kokivat melko paljon stressiä. Lähes puolet heistä kertoi olevansa huolissaan työttömäksi jäämisestä tohtoritutkinnon suorittamisen jälkeen, ja yli kolmasosa oli harkinnut opintojen keskeyttämistä.

6


SUMMARY THE DOCTORAL BAROMETER 2013 . A survey of Swedish speakers

pursuing doctoral studies at the University of Helsinki, the Hanken School of Economics and Åbo Akademi University, their views on their doctoral education and their interest in an academic career. The survey examined Swedish-speaking doctoral students’ views on their doctoral education at the University of Helsinki, the Hanken School of Economics and Åbo Akademi University. The study focused on the main challenges faced by doctoral students and the resources available to them, the supervision process, the availability of courses in Swedish, the students’ wellbeing, and their views on their prospective careers. The survey was initiated, coordinated and carried out by the Swedish Affairs unit at the University of Helsinki in collaboration with the Hanken School of Economics and Åbo Akademi University. The data were collected using a questionnaire (N=681) in the shape of an electronic form. The students answered the questionnaire in May and June 2013, and the response rate was 36%. Women made up 59% of the respondents and men 41%. Supervision and academic collegiality were considered the most important factors promoting doctoral studies and the completion of the doctoral dissertation. The respondents associated the greatest flaws in doctoral education with its funding and organisation. There was a positive association between both the quality and quantity of supervision and the students’ satisfaction with their doctoral education. The students who had considered discontinuing their doctoral studies were less satisfied with the supervision they had received. A large number of respondents received supervision in Swedish. Students in behavioural sciences, the humanities and theology, and social sciences and law considered the availability of doctoral-level courses in Swedish to be important. The students were interested in a career in academia; only one-fifth indicated otherwise. More than half reported that they were interested in a future career involving academic teaching and research. Although the doctoral students were fairly satisfied with their education, they also reported a high level of stress. Almost half of them indicated that they were concerned about the prospect of not finding employment after graduation, and more than one-third had considered discontinuing their studies.

7


VÅREN 2012 INLEDDES FÖRBEREDELSERNA FÖR ATT OMORGANISERA DOKTORSUTBILDNINGEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET TILL FÖLJD AV FÖRÄNDRINGAR I UNIVERSITETENS VERKSAMHETSMILJÖ OCH I DEN NATIONELLA FINANSIERINGEN AV DOKTORSUTBILDNINGEN. UNDER UTVECKLINGSPROJEKTETS GÅNG KONSTATERADE SVENSKA ÄRENDEN ATT DET INTE TIDIGARE GJORTS NÅGON UNDERSÖKNING SOM TAR FASTA PÅ SVENSKSPRÅKIGA DOKTORANDER OCH DERAS UPPLEVELSER AV SINA DOKTORANDSTUDIER. 8


Förord

För att få en bättre helhetsbild av de svenskspråkiga doktorandernas situation initierade vi våren 2013 ett samarbetsprojekt med Hanken och Åbo Akademi. Avsikten med samarbetet var att undersöka hur de svenskspråkiga doktoranderna ser på sin doktorsutbildning och i fokus var också att utreda deras intresse för att göra akademisk karriär. Undersökningen belyser de doktorander som vårterminen 2013 registrerat sitt modersmål som svenska vid Helsingfors universitet, Hanken och Åbo Akademi samt övriga därtill hörande forskningsinstitut, oberoende av inskrivningsår. Sammanlagt svarade 248 av 681 respondenter på den enkät som skickades ut, och den totala svarsandelen var därmed 36 %. De resultat och jämförelser som presenteras här hoppas vi intresserar doktorander, studenter, universitetens personal, alumner, externa intressenter och samhället överlag. Inom ramen för samarbetsprojektet intervjuades även 15 svenskspråkiga professorer. Analysen av dessa intervjuer är under arbete och resultaten presenteras vårterminen 2014.

Vi vill rikta ett stort tack till docent Kirsi Pyhältö samt docent Erika Löfström vid universitetspedagogiska forskningsoch utvecklingsenheten vid Helsingfors universitet för den sakkunnighet ni erbjudit i era roller som experter i utvecklingen av doktorsutbildningen. Vi vill tacka hela referensgruppen för stöd och hjälp i vårt arbete, särskilt universitetslärare Christian Starck för hjälp med metodologin. Medarbetarna vid Hanken och Åbo Akademi; forskningschef Wilhelm Barner-Rasmussen och stipendieombud Lotte Granberg-Haakana samt kvalitetskoordinator Ole Karlsson och planerare Monica Nerdrum förtjänar ett extra omnämnande. Era konstruktiva bidrag och er koordineringshjälp har varit ovärderliga, tack. Vi vill även tacka Åsa Mickwitz som språkgranskat rapporten. Många kolleger har bidragit till att den här undersökningen genomförts. Vi riktar ett stort tack till Aki Hagelin, Martina Harms-Aalto, Martta Lindström, Kati Salo, Puck Sumelius och Ossi Tuomi. Tack också till Svenska kulturfonden för bidrag till undersökningen. Helsingfors den 13 november 2013

Solveig Cornér Jonas Lindholm

9


1 Undersökningens bakgrund och syfte

En gedigen doktorsutbildning är en nyckelfaktor för att universiteten i Finland ska kunna gå i spetsen för den framtida forskningen. Doktorsutbildningen i Finland, och i Norden och Europa överlag, genomgår för närvarande stora förändringar. Förändringarna påverkar både organiseringen och finansieringen av doktorsutbildningen vid de universitet och högskolor där utbildning på högsta akademiska nivå bedrivs. Det kommer i framtiden i allt högre grad att vara universitetets ansvar att utveckla doktorsutbildningen, så att den är i linje med universitetens egna målsättningar och tyngdpunktsområden. Svenska verksamhetsnämnden vid Helsingfors universitet, vars uppgift är att utveckla och samordna den svenska undervisningen vid universitetet, har aktivt tagit del av pågående utvecklingsprojekt för doktorsutbildningen vid universitetet. Enheten för Svenska ärenden initierade våren 2013 en större kartläggning av de svenskspråkiga doktoranderna vid tre forskningsintensiva universitet: Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan (Hanken) och Åbo Akademi. Syftet med denna undersökning är att utreda hur de svenskspråkiga doktoranderna upplever sina studier och om de har ett intresse för att göra akademisk karriär vid Helsingfors universitet, Hanken och Åbo Akademi. Enligt 12 § i

universitetslagen (558/2009) ansvarar de två- och svenskspråkiga universiteten i Finland tillsammans för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska utbildas för landets behov. Behovet av svenskkunnig, kompetent undervisningspersonal och dedikerade forskare inom vetenskapsområden med svenskspråkig undervisning påverkas av flera faktorer. Några av dessa faktorer kan till exempel vara generationsskiftet, hur grundutbildningen dimensioneras och vilka resurser det finns för doktorsutbildningen. Målsättningen med utredningen är att på basis av resultaten i doktorandbarometern skapa underlag för en långsiktig handlingsplan för att trygga en svenskspråkig akademisk återväxt. Tanken är att doktorandbarometern ska erbjuda ledningen på universitets- och fakultetsnivå samt handledare och andra intressenter vid och utanför universiteten information och en grund för fortsatta åtgärder. Resultaten av doktorandbarometern kan ses som det planeringsverktyg med vilket universiteten kan vidta nödvändiga åtgärder inom områden där det finns brister. För att säkra hög kvalitet på undersökningen har en referensgrupp bistått i olika delar av arbetsprocessen, såsom i planeringen av undersökningen, i enkätdesignen, i utformningen av intervju-

10

frågor, som respondenter i pilotskedet, i sammanställningen av resultaten och i slutskedet av projektet genom att ge kommentarer på rapportens utformning. Gruppens representanter har varit Jan Lindström, professor i nordiska språk, humanistiska fakulteten, Monica Londén, pedagogisk universitetslektor, Svenska social- och kommunalhögskolan, Erika Löfström, akademiforskare, universitetspedagogiska forsknings- och utvecklingsenheten vid Helsingfors universitet, Tom Pettersson, klinisk lärare, medicinska fakulteten, Kirsi Pyhältö, universitetslektor, universitetspedagogiska forsknings- och utvecklingsenheten vid Helsingfors universitet, Seppo Saari, docent, Helsingfors universitet, Christian Starck, universitetslärare, Svenska socialoch kommunalhögskolan, Jenny Sylvin, doktorand, humanistiska fakulteten, John Westerholm, professor i geografi, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och Janne Wikström, doktorand, statsvetenskapliga fakulteten.


2 Finansieringen av och bestämmelser som reglerar doktorsutbildningen Den nationella finansieringen av doktorsutbildningen har förändrats i och med att Undervisnings- och kulturministeriet inte längre riktar resurserna för doktorsutbildning till Finlands Akademi, utan finansieringen riktas direkt till universiteten och kommer att ingå i universitetens budget. Doktorsutbildningen finansieras förutom av universiteten själva bl.a. av forskningsprojekt (Finlands Akademi), forskningsgrupper, externa företag, stiftelser och andra organisationer samt av doktoranderna själva. Inom doktorsutbildningen tillämpas på universitetsnivå nationella författningar och instruktioner, beslut och anvisningar. De viktigaste författningarna som styr utbildningen är universitetslagen och statsrådets förordning om universitetsexamina. Dessutom styr Undervisnings- och kulturministeriet universitetens verksamhet och doktorsutbildningen genom olika slags nationella riktlinjer. I praktiken sker ministeriets styrning av universiteten genom resultatavtal, indikatoruppföljning i samband med dem och genom respons på universitetens verksamhet. På universitetsnivå styrs organiseringen av doktorsutbildningen av universitetens instruktioner, av examens- och rättssäkerhetsinstruktionerna samt av styrelsernas och rektorernas beslut.

En doktorsexamen omfattar en doktorsavhandling och därtill hörande forskningsarbete samt 60–80 studiepoäng i form av fortsättningsstudier. En doktorsexamen i medicin, odontologi och veterinärmedicin omfattar 40–80 studiepoäng fortsättningsstudier. Studiehelheten omfattar studier inom doktorandens eget forskningsområde, men också mer allmänna studier. Doktorsexamen motsvarar fyra års heltidsstudier.

11


3 Doktorsutbildningen vid de universitet som ingår i studien

TABELL

NYCKELTAL

1

Källor: Helsingfors universitets, Hankens och Åbo Akademis studentregister.

Helsingfors universitet

Hanken

Åbo Akademi

Antal närvaroanmälda doktorander 2012

4821

135

856

Antal närvaroanmälda doktorander med svenska som modersmål (april 2013)

224

51

470

Antal doktorsexamina 2012

432

13

72

27

7

38

Medeltalet per högskola av antalet doktorsexamina som avlagts av svenskspråkiga personer under åren 2005–2012.

12


I 12 § i universitetslagen stadgas att ”Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors universitet, Konstuniversitetet och Aalto-universitetet svarar för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska utbildas för landets behov.” Eftersom tre av dessa universitet ingår i denna studie får vi en relativt bra bild av doktorsutbildningen på svenska i Finland. Det kan samtidigt konstateras att det hade varit intressant att inkludera alla 14 universitet i vårt land, men det hade inte varit möjligt att göra med den tidsram som vi har haft till vårt förfogande. I följande kapitel presenterar Helsingfors universitet, Hanken och Åbo Akademi kort hur de har organiserat doktorsutbildningen. Tabell 1 ger en översikt över nyckeltal i anknytning till doktorsutbildningen vid respektive universitet.

Helsingfors universitet

Doktorsutbildningen vid Helsingfors universitet

Vid Helsingfors universitet finns sammalagt över 300 läroämnen och utbildningsprogram. Årligen avläggs ca 4 500 magistersexamina. Det finns 11 fakulteter vid universitetet, vilka är fördelade på fyra campusområden. Därtill är 20 fristående institutioner knutna till universitetet. Svenska social- och kommunalhögskolan är en fristående enhet vid universitetet. År 2012 var antalet närvaroanmälda doktorander sammanlagt ca 4 800 och antalet magisterstuderande uppgick till omkring 32  000. Enligt universitetslagen är undervisnings- och examensspråken vid Helsingfors universitet finska och svenska. För den svenska undervisningen ska det enligt universitetslagen finnas minst 28 professurer. För tillfället uppgår antalet svenskspråkiga professorer till 44 av vilka sex finns vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Professurerna vid Svenska social- och kommunalhögskolan räknas inte enligt 74 § i universitetslagen in i detta antal. Enligt universitetets instruktion (§ 82) ska det vid fakulteterna finnas minst följande professurer för undervisning på svenska; tre vid juridiska, åtta vid medicinska, fyra vid humanistiska, fyra vid matematisk-naturvetenskapliga, två vid bio- och miljövetenskapliga, en vid beteendevetenskapliga, tre vid statsvetenskapliga, två vid agrikultur-forstvetenskapliga samt en vid veterinärmedicinska fakulteten. Helsingfors universitet är det enda universitetet i Finland som ansvarar för utbildningen av svenskkunniga jurister, läkare, tandläkare, provisorer, socialarbetare, socialpsykologer, veterinärer, agronomer, forstmästare och geografer. Universitetet är också det enda som ger akademisk utbildning i journalistik på svenska.

Med doktorsutbildning avses vid universitetet både doktorandprogram och annan organiserad utbildning som leder till doktorsexamen. Med doktorsutbildning avses i enlighet med konsistoriets beslut (8.6.2006) allt det arbete vid fakulteten som siktar på doktorsexamen: arbetet med doktorsavhandlingen, forskning och seminarier som anknyter till avhandlingen samt andra studier som ingår i doktorsexamen. Under åren 2012–2013 utarbetade Helsingfors universitet en ny organisationsmodell för doktorsutbildningen, som tas i bruk 1.1.2014. Doktorsutbildningen organiseras i fyra forskarskolor och inom därtill hörande doktorandprogram. Varje doktorand kommer att vara anknuten till ett doktorandprogram och således även till en forskarskola. Fakulteterna kommer även i den nya organisationsmodellen att ansvara för utbildningens kvalitet och att bevilja examensrätt för doktorandstudier och för doktorsexamina. Drygt en tredjedel av doktoranderna vid Helsingfors universitet studerar inom doktorandprogram som är finansierade av Finlands Akademi, men alla doktorander som studerar inom dessa doktorandprogram får inte finansiering för sina studier inom ramen för doktorandprogrammet. En del studerar utan någon finansiering, vid sidan av sitt arbete, eller med egen finansiering (Helsingfors universitet, 2012) Vid Helsingfors universitet gjordes en utvärdering av forskningen och doktorsutbildningen 2010–2012 (Saari & Moilanen, 2012). I slutrapporten konstateras det att doktorsutbildningen vid Helsingfors universitet allmänt taget är på hög nivå. I universitetets strategi för åren 2013–2016 fastslås att universitetet fortsätter att utveckla en högklassig utbildningsmiljö för doktorander.

13


Svenska handelshögskolan (Hanken)

Doktorsutbildningen vid Hanken

Hanken är en fristående, internationellt ackrediterad handelshögskola (EQUIS och AMBA) och ett ledande universitet på det ekonomisk-merkantila området i Finland. Hanken har campus i Helsingfors och Vasa. Högskolan bär det riksomfattande ansvaret för den svenskspråkiga ekonomisk-merkantila universitetsutbildningen. Sedan högskolans ledning fattade ett beslut om internationell profilering i mitten av 1990-talet har Hanken förändrats från en handelshögskola som undervisar på svenska i Finland till en internationellt ackrediterad högskola med forskning i världsklass. För att kunna behålla denna position prioriterar Hanken toppforskning och högklassig utbildning på både svenska och engelska. Oavsett språk strävar Hanken efter hög språklig kvalitet i all sin verksamhet. Hanken erbjuder ett integrerat kandidat- och magisterprogram på svenska samt sju internationella magisterprogram på engelska. Cirka 2 200 personer studerar för kandidat- eller magisterexamen och cirka 140 för doktorsexamen. Årligen avläggs 220–260 magistersexamina och 10–20 doktorsexamina. Hankens personal omfattar cirka 130 lärare och forskare samt cirka 90 personer inom stödfunktionerna. Forskning och undervisning bedrivs vid fem institutioner som innefattar totalt nio huvudämnen, vid flera kompetenscentra samt vid Hankens center för språk och affärskommunikation. Högskolans officiella styrkeområden inom forskning är finansiell ekonomi, företagsledning och organisation, marknadsföring samt nationalekonomi.

Sedan februari 2012 är forskarutbildningen vid Hanken organiserad i form av en forskarskola, som innefattar alla doktorander vid högskolan. Från och med denna tidpunkt garanterar högskolan också 18 månaders heltidsfinansiering för alla nyantagna doktorander. Examensrätt för forskarstudier samt för doktorsexamina beviljas av högskolan centralt, medan institutionerna ansvarar för kvaliteten på den handledning de ger och de forskarkurser de erbjuder. Hanken är explicit en forskningsintensiv högskola och forskarutbildningen är integrerad i den pågående forskningen. Rent fysiskt sitter doktoranderna vid sina heminstitutioner och arbetar i nära kontakt med de professorer, forskare och övriga doktorander som finns där. Detta i kombination med högskolans kompakta storlek och höga internationaliseringsgrad säkrar en aktiv och stimulerande forskningsmiljö. Information och rådgivning om Hankens forskarutbildning ges på svenska och engelska. De studerande som antas

14

till utbildningen måste uppfylla högskolans språkkrav i svenska eller engelska. De antagna väljer avhandlingsspråk i konsultation med sin handledare, eftersom man vill garantera att adekvat handledning, granskning och bedömning av avhandlingen kan ges på det språk avhandlingen skrivs på. Inom alla huvudämnen har man kapacitet att ge handledning på svenska och engelska. Kurserna inom Hankens forskarutbildning ges i regel på engelska. Högskolan är medlem av flera nationella och internationella nätverk vilket ger högskolans doktorander möjlighet att avlägga forskarkurser även utanför Hanken. Högskolans internationella ackrediteringar säkrar att dess doktorsutbildning regelbundet jämförs med motsvarande utbildningar vid andra ledande handelshögskolor och håller en konkurrenskraftig standard i denna jämförelse.


Åbo Akademi

Doktorsutbildningen vid Åbo Akademi

Åbo Akademi är ett svenskspråkigt, mångvetenskapligt universitet. Universitetet är indelat i tre fakultetsområden. Under fakultetsområdena finns 12 resultatansvariga institutioner som ansvarar för forskning och utbildning inom ca 80 huvudämnen. Verksamheten vid Åbo Akademi finns på två större campusområden, ett i Åbo och ett i Vasa. Via vissa utbildningar och inte minst via en omfattande aktivitet inom det livslånga lärandet har universitetet verksamhet i alla finlandssvenska regioner. Åbo Akademi har ca 5 500 studerande på grundnivå och 950 doktorander. Av dessa kommer ca 33 % från Åboland, 33 % från Österbotten och 25 % från Nyland. Studerande från Åland, övriga Finland och utlandet utgör ca 10 % av studerandena i den svenskspråkiga utbildningen. Av studerandena på grundnivå har ca 20 % finska som modersmål. Studentbasen kompletteras med drygt 600 utländska studerande som studerar vid något av akademins engelskspråkiga magisterprogram och ca 300 utländska utbytesstuderande. Den forskande och undervisande personalen utgör ca 750 personer, varav 110 är professorer. Därtill arbetar ca 560 personer med olika former av sakkunnig- och serviceuppdrag. Med över 1300 anställda utgör Åbo Akademi den största svenskspråkiga arbetsgemenskapen i Finland.

Åbo Akademis styrelse godkände 23.9.2010 en strategi för åren 2010–2019. De centrala målsättningarna för forskarutbildningen vid ÅA är att ”stödja sina doktorander och forskarutbildningsprogram via forskarskolan”. Man påpekar också följande: ”För att trygga kvaliteten ska utbildningen följa en tydlig struktur och arbetsprocess via Forskarskolan vid Åbo Akademi.” Styrelsen godkände en instruktion för forskarutbildningen 20.11.2011. I instruktionen ingick grundandet av forskarskolan vid Åbo Akademi, vilken inledde sin verksamhet 1.1.2012. Forskarskolan har som uppgift att stödja institutionerna i planeringen och koordineringen av forskarutbildningen och den leds av akademins prorektor med ansvar för forskningen. Målsättningen med forskarutbildningen är att den är systematisk, välstrukturerad och högklassig och att examen ska kunna avläggas inom fastställd tid. Tiden slås fast i ett handlednings- och studieavtal. Utbildningen ska ge färdigheter som krävs för forskaryrket och andra krävande expertuppgifter inom universitet och näringsliv samt i samhället överlag. Målsättningen är en modell med en tydlig organisation och ansvarsfördelning. Man vill också professionalisera forskarutbildningen.

15

All forskarutbildning organiseras av institutionerna i doktorandprogram, som i sin tur hör till forskarskolan. Vid varje institution finns minst ett doktorandprogram och institutionerna antar och utexaminerar studerande. Alla doktorander med aktiv studierätt ska tillhöra ett doktorandprogram och hör i och med detta till forskarskolan. Institutionerna följer de nya bestämmelserna fr.o.m. 1.1.2012. När det gäller tidigare antagna och inskrivna doktorander finns en övergångstid på fyra år till och med 31.12.2016, men alla har rätt att genast övergå till det nya systemet. Vid Åbo Akademi finns också nätverk för doktorandutbildningen som kan bildas av ämnen, institutioner eller enheter från olika universitet, men som också kan bildas genom motsvarande samarbete inom akademin. Syftet med ett nätverk är att ge forskarutbildningen ett kvalitativt tilläggsvärde genom samarbete. Finansierade doktorandplatser kan beviljas till de bästa doktorandnätverken med syfte att främja en doktorsutbildning av vetenskapligt hög kvalitet. Enligt planerna ledigförklaras 40 platser vartannat år från och med 1.1.2014.


4 Resultaten av enkäten För att uppnå syftet med den här rapporten – att utreda de svenskspråkiga doktorandernas intresse för att göra akademisk karriär inom Helsingfors universitet, Hanken och Åbo Akademi – genomfördes en enkätundersökning bland alla doktorander vid dessa högskolor. Datainsamlingen gjordes i form av en e-blankett, som i maj 2013 skickades till de närvaroanmälda doktorander som registrerat sitt modersmål som svenska vid Helsingfors universitet, Hanken och Åbo Akademi (N=681). Frågeformuläret

bestod av både flervalsfrågor och öppna frågor. I samtliga frågor där vi presenterar resultaten i form av medeltal har vi använt sifferskalan 1–5. Enkäten (se bilaga 1) var indelad i följande temaområden: motivet för doktorandstudierna, handledningen, studier och svenskspråkigt kursutbud, forskarsamarbete och internationalisering, intresse för fortsatt akademisk karriär samt välmående. Enkäten innehöll även bakgrundsfrågor. Frågorna baserar sig huvudsakligen på en tidigare enkät

Eftersom de tre högskolor som ingår i undersökningen erbjuder undervisning på olika vetenskapsområden så varierade en del av bakgrundsfrågorna och svarsalternativen högskolorna emellan. I HU:s och ÅA:s blankett efterfrågades Utbildningsområde medan Hankens doktorander fick ange Huvudämne i stället. Eftersom antalet svar från Hanken var litet (n=24) så analyserades inte huvudämnena alls var för sig. För att få tillräckligt stora grupper för den statistiska analysen har vi slagit ihop en del utbildningsområden. Alla respondenter från Hanken finns i gruppen Ekonomi. Övriga utbildningsområden som slagits ihop och antalet respondenter per grupp är angivna i tabellen.

Humaniora och teologi

Naturvetenskaper och teknik

Socialvetenskaper och juridik

Beteendevetenskaper

Ekonomi

Medicin

16

som utformades av docent och universitetslektor Kirsi Pyhältö samt hennes forskarkolleger vid Helsingfors universitet. Enkäten omarbetades för att kunna användas i denna specifika studie, av en arbetsgrupp bestående av Kirsi Pyhältö, Solveig Cornér, Erika Löfström, Jonas Lindholm, Seppo Saari och Christian Starck vid Helsingfors universitet; Wilhelm Barner-Rasmussen vid Hanken; samt Ole Karlsson och Monica Nerdrum vid Åbo Akademi.


4.1 Respondenter Sammanlagt 248 doktorander svarade på enkäten. 147 av dem var kvinnor (59 %) och 101 var män (41 %). Bland respondenterna var den mest typiska åldersklassen 30–34 år. 50 % av alla som svarat hade barn. Både könsfördelningen och åldersfördelningen bland de som svarade på enkäten motsvarade väl fördelningarna i hela populationen. Svarsandelen för hela undersökningen var 36 %. Merparten av de som svarat på enkäten är i slutskedet av sina doktorandstudier – 52 % av respondenterna uppskattade att de avlägger doktorsexamen senast år 2014. Över 90 % av respondenterna bedömde att de har utmärkta kunskaper i svenska och så gott som alla övriga svarade att de har goda kunskaper i svenska. I allmänhet bedömde doktoranderna att de har bättre kunskaper i engelska än i finska. Respondenterna delades in i sex olika vetenskapsområden i analysen utifrån deras utbildningsområde (se bilaga 2). Området Medicin hade både det lägsta antalet svar (n=16) och den lägsta svarsandelen (26 %). Inom alla övriga områden svarade över 30 % av doktoranderna. Utbildningsområdet Agrikultur och skogsbruk utelämnas från rapporten eftersom ingen av de sex doktoranderna på området svarade på enkäten. I tabell 3 ges en översikt över några allmänna frågor som är relaterade till doktorsutbildningen enligt vetenskapsområde. Här framgår vilken typ av avhandling doktorander skriver (artikelavhandling eller monografi) och avhandlingens språk (oftast engelska eller svenska) samt en uppskattning av den totala doktorandstudietiden (utgående från det år då doktorandstudierna har in-

letts och det år då respondenterna uppskattar att de avlägger doktorsexamen). Av tabellen framgår också hur nöjda respondenterna har varit med sin doktorsutbildning samt andelen som har övervägt att avbryta sina doktorandstudier inom varje område. Av respondenterna skriver 55 % en artikelavhandling, 39 % skriver en monografi och 6 % hade ännu inte bestämt vilken typ av doktorsavhandling de ska skriva. Monografier är vanligast inom humaniora och teologi medan artikelavhandlingar är vanligast inom områdena medicin (100 %) samt naturvetenskaper och teknik (92 %). 63 % av alla respondenter skriver sin avhandling på engelska och 33 % på svenska. Engelskan dominerar på områdena medicin (100 %), naturvetenskaper och teknik (92 %) samt ekonomi (83 %). På de övriga områdena är fördelningen mellan svensk- och engelskspråkiga avhandlingar jämnare. Totalt 58 % av respondenterna uppskattade att de avlägger doktorsexamen på sammanlagt fem år eller mindre. I genomsnitt uppskattade doktoranderna att deras doktorsutbildning räcker 6,4 år. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan vetenskapsområdena. Respondenterna i doktorandbarometern verkar vara relativt nöj da med sin doktorsutbildning (genomsnitt 3,6 på en skala 1–5). Det finns inga signifikanta skillnader mellan vetenskapsområdena. Totalt 39 % av alla respondenter har övervägt att avbryta sina doktorandstudier. De doktorander som genomför sin doktorsutbildning på högst fem år är i högre grad nöjda med handledningen (x²=7,059, df=1, p=,006) och även nöjdare med doktorsutbildningen som helhet 17

(t=2,306, df=242, p=,022), än de doktorander vars utbildning räcker längre. Totalt 49 % av doktoranderna uppger att de inte alls förvärvsarbetar medan de studerar, 29 % förvärvsarbetar deltid och 21 % heltid. Det finns variationer vetenskapsområdena emellan (x²=18,574, df=10, p=,046) – andelen som inte alls förvärvsarbetar är högst inom naturvetenskaper och teknik (67 %) och lägst på området medicin (31%) – se bilaga 3. I frågan om hur doktoranderna hade finansierat sina studier är det viktigt att notera dels att respondenterna kunde välja flera svarsalternativ, och dels att det frågades vilka finansieringsformer doktoranderna hade använt minst en gång under sina doktorandstudier. I svaren kan man inte utläsa hur stor andel av den totala finansieringen de olika formerna stått för. Av alla doktorander hade 35 % haft endast en form av finansiering och ytterligare 35 % uppgav att de haft två former av finansiering under sin doktorsutbildning. Endast 9 % uppgav fler än tre finansieringsformer. Den mest typiska finansieringsformen för doktorandstudierna är personliga stipendier. 66 % av respondenterna har någon gång under sina doktorandstudier varit stipendiat. Inom området humaniora och teologi har 80 % finansierat sina doktorandstudier bland annat med personliga stipendier. Området naturvetenskaper och teknik avviker från de övriga i och med att den mest typiska finansieringsformen som doktoranderna har uppgett är projektfinansiering (56 %). Å andra sidan förvärvsarbetar dessa doktorander i lägre grad utanför universitet än doktorander inom övriga områden.


TABELL

2

ANTAL OCH ANDEL SVAR PER OMRÅDE OCH HÖGSKOLA

Antal svar

75

Svarsandel

44%

Humaniora och teologi

Naturvetenskaper och teknik

Socialvetenskaper och juridik

Beteendevetenskaper

Ekonomi

52 40 35 30 16

33%

32%

36%

36%

26%

Medicin

79

36%

Helsingfors universiteta

145

35%

Åbo Akademi

24

46%

Hanken

Alla respondenter

248 18

36%


TABELL

TYP AV AVHANDLING OCH AVHANDLINGENS SPRÅK, UPPSKATTAD STUDIETID, TILLFREDSSTÄLLELSE MED DOKTORSUTBILDNINGEN OCH ANDELEN DOKTORANDER SOM HAR ÖVERVÄGT ATT AVBRYTA SINA STUDIER.

3

Typ av avhandling*

Avhandlingens språk**

Uppskattad studietid***

Tillfredsst. med utbildn.

Övervägt att avbryta

Mono

Artikel

SVE

ENG

Antal år

(s)

Medelvärde

71%

23%

52%

43%

7,1

(4,1)

3,4

38%

6%

92%

6%

92%

5,8

(2,9)

3,6

46%

50%

48%

45%

48%

6,9

(3,9)

3,7

48%

31%

54%

49%

49%

6,4

(3,0)

3,6

26%

30%

57%

17%

83%

5,3

(2,6)

3,7

37%

0%

100%

0%

100%

6,0

(3,2)

3,7

38%

39%

55%

33%

63%

6,4

(3,5)

3,6

39%

Humaniora och teologi

Naturvetenskaper och teknik

Socialvetenskaper och juridik

Beteendevetenskaper

Ekonomi

Medicin

Alla respondenter

*) 6 % av respondenterna hade ännu inte beslutat sig för vilken typ av doktorsavhandling de ska skriva. **) 3 % av respondenterna skrev sin doktorsavhandling antingen på fler än ett språk eller på finska. ***) Siffrorna i kolumnen är medelvärden för samtliga respondenter. Medianen är 5 år i alla grupper förutom inom Beteendevetenskaper (6 år) samt Socialvetenskaper och juridik (5,5 år).

19


TABELL

4

FINANSIERINGSFORMER OCH ANDELEN DOKTORANDER SOM HAR ANVÄNT SIG AV VAR OCH EN AV FORMERNA

Humaniora och teologi

Naturvetenskaper och teknik

Socialvetenskaper och juridik

Beteendevetenskaper

Ekonomi

Medicin

Alla respondenter

Forskarskola

13%

25%

13%

11%

20%

13%

16%

Anställning

27%

44%

53%

37%

30%

25%

36%

Stipendium

80%

46%

63%

63%

73%

63%

66%

Projekt

17%

56%

23%

14%

23%

38%

28%

Studiestöd

12%

4%

18%

6%

7%

0%

9%

Förvärvsarb.

44%

12%

38%

34%

33%

38%

33%

Annat

21%

12%

23%

23%

13%

13%

18%

Forskarskola: En plats i en forskarskola som tidigare finansierades av Finlands Akademi/Undervisnings- och kulturministeriet; Anställning: Annat anställningsförhållande vid den egna högskolan; Stipendium: Ett personligt stipendium; Projekt: Projektfinansiering; Förvärvsarb: Förvärvsarbete utanför den egna högskolan; Annat: Andra finansieringsformer. Respondenterna kunde välja ett fritt antal svarsalternativ.

20


4.2 Motivet för studierna De viktigaste orsakerna till valet att avlägga doktorsexamen var intresse för ett visst forskningsämne, intresse för forskning i allmänhet och en naturlig fortsättning på tidigare studier eller arbete. Mindre inverkan hade doktorsexamen som mål redan i början av grundstudierna och uppmuntran från en arbetsgivare eller expert utanför universitetet. De doktorander som inte har övervägt att avbryta sina studier var mer drivna av ett intresse för forskning i allmänhet, behov av att utveckla den egna kompetensen och professionell utveckling då de bestämde sig för doktorandbanan än de som har övervägt att avbryta studierna. Sambandet var starkast för intresse för forskning i allmänhet (Cohens d=0,59). De som har övervägt att avbryta studierna betonar i högre grad slumpen som orsak till att de hamnade in på doktorandbanan.

TABELL

5

OLIKA FAKTORERS INVERKAN PÅ BESLUTET ATT INLEDA DOKTORANDSTUDIERNA

Påståenden i enkäten (skala 1–5 där 5 är mycket viktigt)

Medelv.

(s)

Mitt intresse för ett visst forskningsämne

4,3

(0,8)

Mitt intresse för forskning i allmänhet

4,0

(0,9)

En naturlig fortsättning på tidigare studier eller arbete

3,8

(1,1)

Uppmuntran från universitetspersonalen vid institutionen

3,6

(1,3)

Professionell utveckling

3,6

(1,1)

Behov av att utveckla min kompetens

3,5

(1,1)

Ökat intresse för forskningsämnet i samband med pro gradu-arbetet

3,2

(1,4)

Bättre ställning i yrkeslivet

3,0

(1,2)

Bättre möjligheter på arbetsmarknaden

2,9

(1,3)

Bättre lön

2,6

(1,3)

Slumpen, halkat in på det spåret

2,6

(1,3)

Uppmuntran från en arbetsgivare eller expert utanför universitetet

2,1

(1,2)

Doktorsexamen som mål redan i början av grundstudierna

2,0

(1,3)

21


4.3 Faktorer som främjat eller försvårat studierna Doktoranderna rapporterade varierande faktorer som antingen har främjat eller försvårat doktorandstudierna. Sådana faktorer var till exempel den akademiska gemenskapen och handledningen, personliga och/eller motivationsfrämjande faktorer i doktorandprocessen, forskningsspecifika faktorer och strukturella faktorer. Respondenterna har kunnat ange flera faktorer i de öppna svaren. Den mest typiska främjande faktorn (40 %) har varit den akademiska gemenskapen och handledningen, till exempel uppmuntran, stöd, handledarens konstruktiva respons samt handledarens sakkunskap och engagemang. Utöver dessa nämndes även deltagandet i den akademiska gemenskapen, att tillhöra ett doktorandprogram samt den goda atmosfären på seminarierna eller i forskningsgruppen, som positiva faktorer i doktorandstudierna. På frågan om vilka faktorer som främjat studierna svarade några respondenter så här: ”Handledarens stöd och uppmuntran, samhörigheten i doktorandgruppen, den positiva miljön vid fakulteten.” ”Personalen är mycket hjälpsam och nyckelpersoner är lätt tillgängliga. Den allmänna atmosfären är mycket uppmuntrande.”

Doktoranderna upplevde även att yttre faktorer (strukturer och resurser) i hög grad (38 %) främjade studierna. Sådana faktorer är bland annat finansieringen, organinseringen och tidsanvändningen. Konkreta exempel som doktoranderna nämnde var stabil fyraårig finansiering, ändamålsenliga laboratorier och andra forskningsutrymmen, en god balans mellan studier och familj, familjens stöd och internationella kontakter. Två respondenter beskrev situationen så här: ”Finansiering. Att ha haft möjlighet att delta i ett större projekt. Relativt fria händer, alltså möjlighet till ganska självständig forskning. En arbetspunkt (ett utrymme att jobba ifrån).” ”Möjligheten till en doktorandplats med lön; aktivt deltagande i internationella konferenser, internationellt samarbete.” Även personliga faktorer, såsom doktorandens egen motivation, kompetens, självreglering och engagemang, nämndes i viss grad som främjande faktorer i doktorandstudierna (17 %). Forskningsspecifika faktorer, såsom utarbetande av forskningsplaner och projekt av hög kvalitet, samt möjligheten att utvidga pro gradu-arbetet till en doktorsavhandling, nämndes mest sällan (6 %). Doktoranderna upplevde i hög grad (57 %) att brister i strukturer och resurser (finansiering, tidsanvändning och organi-

22

seringen av doktorandstudierna) var en utmaning i deras studier. En respondent beskriver situationen så här: ”Ekonomiskt existensminimum, också under stipendiefinansierade perioder. Allt går mycket långsammare (och är emellanåt frustrerande!) då man hela tiden måste anpassa arbetet efter hur man har råd att äta, resa, rekreera sig osv....” Av respondenternas svar framgår att de upplever att det inte finns tillräckligt med doktorandkurser, att byråkratin är onödigt krånglig samt att krav och riktlinjer är otydliga i doktorandprocessen. Svårigheter och utmaningar i det personliga livet och ett ”vanligt” jobb ansågs även vara försvårande faktorer. Trots att den mest typiska främjande faktorn var det akademiska samfundet och handledningen, så upplevdes samma faktor i en viss utsträckning (23 %) även som något som försvårat doktorandstudierna. Respondenterna gav exempel såsom inadekvat handledning, brist på stöd av det akademiska samfundet och ensamhet. En respondent beskriver situationen så här: ”Tidigare studier vid XX, svårt att få handledning då lärarna ständigt byts ut, ingen handledning på svenska, avundsjuka professorer som ej stöder vid stipendieansökningar.”


FIGUR

FAKTORER SOM HAR FRÄMJAT ELLER FÖRSVÅRAT DOKTORANDSTUDIERNA OCH ARBETET MED DOKTORSAVHANDLINGEN.

1

Främjande faktorer

57%

Försvårande faktorer

40% 38%

23%

17% 12% 8% 6%

1

2

3

4

DEN AKADEMISKA GEMENSKAPEN OCH HANDLEDNINGEN

PERSONLIGA, MOTIVATIONSFRÄMJANDE FAKTORER

FORSKNINGSSPECIFIKA RESURSER

STRUKTURER OCH RESURSER

23


4.4 Handledningen

Totalt 59 % av respondenterna hade en handledare medan 39 % hade flera handledare eller en handledningsgrupp. Endast 2 % svarade att de antingen inte har någon handledare alls eller att de inte vet vem handledaren är. Området Medicin avviker från de övriga vetenskapsområdena i och med att 75 % av respondenterna där har fler än en handledare. Den primära handledaren upplevs som viktigast för den praktiska handledningen av studierna och avhandlingen. Av alla respondenter får 82 % handledning på svenska, 9 % har antingen inte utrett eller utnyttjat möjligheten till detta, medan 9 % svarar att de inte kan få handledning på svenska. Det typiska är att doktoranderna får handledning ungefär en gång varannan månad. Det är nästan lika vanligt att de får handledning varje månad. Det finns ändå en stor variation gällande handledningsfrekvensen – en del av doktoranderna uppger att de får handledning dagligen, medan en del får handledning mer sällan än en gång per halvår. Handledningsfrekvensen varierar vetenskapsområdena emellan (x²=33,686, df=5, p=,000). Andelen doktorander som får handledning varje månad eller oftare är högst inom Naturvetenskaper och teknik (67 %) samt Medicin (63 %). Lägst är andelen inom områ-

dena Socialvetenskaper och juridik (17 %) samt inom Humaniora och teologi (27 %). Respondenter som får handledning oftare är också i högre grad nöjda med sin handledning än de som får handledning mer sällan (x²=16,186, df=1, p=,000). Av de doktorander som får handledning en gång varannan månad eller mer sällan är 61 % nöjda med handledningen, medan 85 % av de som får handledning oftare är nöjda med handledningen. De doktorander som får handledning minst en gång i månaden är också nöjdare med doktorsutbildningen som helhet (t=2,584, df=245, p=,010). Endast 4 % av respondenterna har bytt handledare på eget initiativ och för 17 % har handledaren bytts av någon annan anledning. Ytterligare 13 % har övervägt ett byte. Totalt 66 % av doktoranderna har varken bytt eller övervägt att byta handledare. Andelen respondenter som är nöjda med handledningen är högre (85 %), bland dem som varken bytt eller övervägt att byta handledare än bland de övriga respondenterna. Av de doktorander vars handledare har bytts (på eget initiativ eller av någon orsak) är 56 % nöjda med handledningen. De respondenter som övervägt att byta handledare men inte gjort det är klart mer missnöjda med handledningen – endast 28 % av dem är nöjda med den handledning som de har fått.

24

Respondenterna hade i allmänhet positiva erfarenheter av handledningen och förhållandena kring doktorsutbildningen. I genomsnitt ansåg de att den handledning och respons som de fått har varit konstruktiv, de känner att de tillhör den akademiska gemenskapen och de är nöjda med arbetsförhållandena. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan vare sig högskolorna eller vetenskapsområdena.


FIGUR

SVENSKSPRÅKIG HANDLEDNING

2

FRÅGA: HAR DU MÖJLIGHET ATT FÅ HANDLEDNING PÅ SVENSKA?

9% NEJ

82% JA, OCH JAG UTNYTTJAR MÖJLIGHETEN

6% JAG HAR INTE UTRETT MÖJLIGHETEN

3% JA, MEN JAG UTNYTTJAR INTE MÖJLIGHETEN

Möjligheten att få handledning på svenska inom olika vetenskapsområden redovisas i bilaga 3.

FIGUR

HUR OFTA DOKTORANDERNA UPPLEVER ATT DE FÅR HANDLEDNING INOM DE OLIKA VETENSKAPSOMRÅDENA

3 Humaniora och teologi

Naturvetenskaper och teknik

Socialvetenskaper och juridik

Beteendevetenskaper

100%

Ekonomi

Medicin

Dagligen Varje vecka Varje månad En gång varannan månad

80%

En gång per halvår Mera sällan

60%

40%

20%

0% 25


De respondenter som har varit nöjda med handledningen har fått ta del av betydligt mer konstruktiv handledning och respons än dem som är missnöjda (Cohens d=1,2), och de är också mycket mer belåtna med arbetsförhållandena än de respondenter som är missnöjda med handledningen (Cohens d=0,9). Även känslan av delaktighet är starkare bland de doktorander som uppger att de är nöjda med handledningen (Cohens d=0,6). Ju positivare upplevelser doktoranderna hade av handledningen, den akademiska gemenskapen och arbetsförhållandena, desto nöjdare var de med doktorsutbildningen som helhet, och desto mer sällan hade de övervägt att avbryta sina studier. Sambanden gällde samtliga faktorer i tabell 7. De doktorander som skriver en artikelavhandling kände sig mer delaktiga i den akademiska gemenskapen än de som skriver en monografi (t=2,144, df=230, p=,033). Sammanlagt uppger 71 % av respondenterna att de överlag är nöjda med den handledning som de har fått. De som är nöjda med handledningen är också nöjdare med doktorsutbildningen som helhet (t=-6,437, df=245, p=,000). En stor del (71 %) av respondenterna gav förslag på hur de anser att man kan utveckla handledningen. Respondenterna lyfte fram flest utvecklingsförslag inom kategorin kunskap och kompetenser (42 %). Förslagen omfattade tydligare doktorsutbildning och handledning, i form av exempelvis handledaravtal, klargörande av roller, klara riktlinjer för både doktorander och handledare och fler kurser i exempelvis metodik, karriärplanering och ledarskap. Även pedagogisk utbildning för handledare poängterades av flertalet av respondenterna. Två av respondenterna som svarade på frågan skrev så här: ”Socialt och professionellt kompetenta handledare med fokus på leverans av avhandlingar. Utan trakasserier, positiv feed forward och kloka referensgrupper som har kontroll. Alla handledare skall ha ledarutbildning! KRAV.” ”Mera regelbundna handledningsträffar, eventuellt kunde handledarna sinsemellan ha forum där de kunde utbyta erfarenheter och idéer om handledningsprocessen. Handledning av doktorsavhandling kräver mera/djupare kunskap av handledaren än handledning av pro gradun, vilket handledare som åtar sig handleda doktorsavhandlingar borde vara medvetna om.”

39 % av utvecklingsförslagen kring handledningen gällde resurser och strukturer. Doktoranderna poängterade att det borde finnas mer tid och resurser för handledningen, till exempel mer frekventa handledningsträffar, fler handledare per doktorand och andra nödvändiga förutsättningar för handledning av hög kvalitet. En respondent uttrycker detta på följande sätt: ”Handledarträffarna borde ordnas oftare och mer regelbundet. Handledarna borde också avlastas från andra uppgifter så att de skulle ha bättre möjligheter för handledningsarbetet.” Sammanlagt 19 % av förslagen på hur doktoranderna skulle vilja utveckla handledningen innehöll tankar kring olika handledningsmodeller såsom att involvera fler post doc-forskare i handledningen, införa grupphandledning och överlag få tillgång till fler slag av handledningsfora och ”peer groups” för doktoranderna. En respondent föreslår följande: ”Jag anser att en modell där doktoranden har en övervakande kommitté (supervisor committee) och separat en eller två egentliga handledare (advisor) är bättre än den modell som ofta tillämpas med en enda handledare och två mentorer.” FORSKAR SA MA R BET E O C H INTE RNATI O NA L I S ER I NG

Deltagande i vetenskapliga konferenser är den mest populära formen av forskarsamarbete. Doktoranderna verkar främst delta i internationella konferenser, men också nationella konferenser verkar vara relativt populära. Däremot verkar det till exempel vara ovanligare att doktoranderna deltar i internationella sommarskolor och skriver sampublikationer med andra internationella forskare. Ingen av de 248 respondenterna hade varit utbytesstudent vid ett annat universitet i Finland inom ramen för sin doktorsutbildning. Totalt 26 respondenter (10 %) hade varit på utbyte utomlands och 29 respondenter (12 %) hade jobbat som lärare eller forskare vid något annat universitet än det egna universitetet inom ramen för doktorsutbildningen. Ingen av doktoranderna inom det medicinska området hade vare sig varit på utbyte eller jobbat som lärare eller forskare vid ett annat universitet inom ramen för sin doktorsutbildning.

26


TABELL

ERFARENHETER AV HANDLEDNINGEN OCH FÖRHÅLLANDENA KRING DOKTORSUTBILDNINGEN

6

Konstruktiv handledning /respons Medel

Humaniora och teologi

Naturvetenskaper och teknik

Delaktighet i den akademiska gemenskapen

Belåtenhet med arbetsförhållandena

(s)

Medel

(s)

Medel

(s)

3,9

0,9

3,6

0,8

3,6

0,6

3,6

0,9

3,6

0,6

3,6

0,7

3,9

0,8

3,6

0,8

3,5

0,7

4,0

0,9

3,8

0,8

3,7

0,7

3,8

0,8

3,6

0,8

3,8

0,5

3,8

0,8

3,8

0,7

3,8

0,6

3,8

0,9

3,6

0,7

3,6

0,6

Socialvetenskaper och juridik

Beteendevetenskaper

Ekonomi

Medicin

Alla respondenter

Faktorerna baserar sig på tidigare forskning (Pyhältö, Stubb & Tuomainen 2011)

27


TABELL

7

DOKTORANDERNA OMBADS BEDÖMA HUR VÄL PÅSTÅENDEN OM FORSKARSAMARBETE STÄMMER IN PÅ DEM SJÄLVA

(skala 1–5 där 1=inte alls... 5=i hög grad/mycket ofta)

Medelv.

Jag har deltagit i internationella vetenskapliga konferenser

3,5

Jag har deltagit i nationella vetenskapliga konferenser

3,1

I min doktorsutbildning har jag forskat i samarbete med andra forskare i Finland

2,6

I min doktorsutbildning har jag forskat i samarbete med internationella forskare

2,4

Jag har skrivit sampublikationer med andra forskare från finländska universitet eller andra finländska forskningsinstitutioner

2,3

Jag har deltagit i internationella sommarskolor i min doktorsutbildning

2,0

Jag har skrivit sampublikationer med andra internationella forskare

2,0

28


4.5 Svenskspråkiga doktorandstudier

Det verkar vara relativt viktigt för doktoranderna att det ordnas kurser på svenska, men behovet varierar mellan vetenskapsområdena. De svenskspråkiga doktorandkurserna upplevs vara viktigast inom beteendevetenskaperna, humaniora och teologi samt socialvetenskaper och juridik, medan svenskspråkiga kurser inte upplevs vara lika viktiga på övriga områden. Överlag anser respondenterna att utbudet på svenskspråkiga doktorandkurser är relativt litet. Detta gäller inom samtliga vetenskapsområden förutom beteendevetenskaperna, och det gäller särskilt ekonomi, medicin samt naturvetenskaper och teknik (F=10,724, df=5, p=,000). Det kan också vara värt att notera att 15 % av alla respondenter inte ansåg sig kunna bedöma kursutbudet, och de flesta av dessa känner inte till några svenskspråkiga doktorandkurser inom sitt område. Totalt anser 36 % av doktoranderna att de svenskspråkiga kurserna inom deras doktorsutbildning motsvarar deras nuvarande behov. Över hälften av doktoranderna svarar antingen att de inte känner till några svenskspråkiga kurser inom sin doktorsutbildning (36 %) eller att kurserna inte motsvarar deras behov (16 %), medan 11 % uppger att de inte deltagit i de kurser som har erbjudits.

De doktorander som svarar att de svenskspråkiga kurserna uppfyller deras behov upplever i högre grad än andra respondenter att svenskspråkiga kurser är viktiga (t=5,330, df=245, p=,000). Nästan hälften av de respondenter som inte känner till några svenskspråkiga kurser anser inte heller att svenskspråkiga doktorandkurser är viktiga. Över 75 % av respondenterna anser att de behärskar den svenskspråkiga terminologin på sitt område väl eller mycket väl.

29


TABELL

HUR VIKTIGT RESPONDENTERNA UPPLEVER ATT DET ÄR MED SVENSKSPRÅKIGA DOKTORANDKURSER

8

Medelvärde

Ekonomi

Naturvetenskaper och teknik

2,4

2,4

Medicin

Socialvetenskaper och juridik

2,6

3,8

Humaniora och teologi

3,9

Beteendevetenskaper

Alla respondenter

4,1

3,3

SKALA: 1=INTE ALLS VIKTIGT 5=MYCKET VIKIGT

TABELL

DOKTORANDERNAS UPPFATTNING OM UTBUDET AV SVENSKSPRÅKIGA DOKTORANDKURSER INOM DERAS OMRÅDE

9

Medelvärde

Ekonomi

Medicin

Naturvetenskaper och teknik

1,5

1,6

1,9

Humaniora och teologi

2,7

SKALA: 1=INGET UTBUT ALLS 5=MYCKET RIKLIGT UTBUD

30

Socialvetenskaper och juridik

Beteendevetenskaper

Alla respondenter

2,7

3,1

2,4


4.6 Välmående

Av alla respondenter uppgav 46 % att de oroar sig för att bli arbetslösa efter avlagd doktorsexamen. Här finns en skillnad mellan vetenskapsområdena – mest oroade är doktoranderna inom Humaniora och teologi (56 %) och minst oroade är man inom området Ekonomi (33 %). Generellt sett hade doktoranderna känt sig relativt stressade under sin doktorsutbildning (genomsnitt 3,5 på en skala 1–5). Å andra sidan är de i genomsnitt varken särskilt utmattade eller ångestfyllda, och de verkar i allmänhet intresserade av doktorandstudierna. De som övervägt att avbryta doktorandstudierna har upplevt en högre stressnivå än de som inte övervägt att avbryta studierna (t=3,184, df=245, p=,002).

Av alla respondenter uppgav 46 % att de oroar sig för att bli arbetslösa efter avlagd doktorsexamen.

DOKTORANDERNAS UPPLEVELSER AV VÄLMÅENDE

TABELL

10

Medelvärde

Stress Utmattning Ångest Brist på intresse för studierna

31

3,5 2,8 2,7 2,1


TABELL

13

ANDELEN DOKTORANDER SOM OROAR SIG FÖR ATT BLIR ARBETSLÖSA

56% Humaniora och teologi

50% Naturvetenskaper och teknik

45% Socialvetenskaper och juridik

34% Beteendevetenskaper

33% Ekonomi

38% Medicin

46% Alla respondenter

32


4.7 Den professionella karriären

Totalt 80 % av doktoranderna är intresserade av en akademisk karriär, och 55 % av alla respondenter är intresserade av både undervisning och forskning. Andelen doktorander som är intresserade av en akademisk karriär uppgår till minst 70 % på samtliga vetenskapsområden. Däremot är andelen doktorander som är intresserade av både undervisning och forskning klart lägre inom naturvetenskaper och teknik (29 %) samt medicin (33 %) än inom de övriga vetenskapsområdena. På frågan inom vilka andra områden man kunde tänka sig att fortsätta sin professionella karriär, var undervisningsoch utbildningssektorn den populäraste. 57 % av respondenterna valde den som ett alternativ.

Doktoranderna är intresserade av en akademisk karriär – endast en femtedel av respondenterna svarade att de inte är det. FIGUR

DOKTORANDERNAS INTRESSE FÖR EN AKADEMISK KARRIÄR

4

Fråga: Om du siktar in dig på en akademisk karriär, är du i första hand intresserad av undervisning eller forskning?

4% I första hand undervisning 20% Båda, men mera av undervisning 35% Båda, men mera av forskning 21% I första hand forskning 20% Jag är inte intresserad av en akademisk kärriär

33


FIGUR

DOKTORANDERNAS INTRESSE FÖR EN AKADEMISK KARRIÄR ENLIGT VETENSKAPSOMRÅDE

5

3%

2% 8%

10% 19%

27%

29%

15%

13% Humaniora och teologi

Socialvetenskaper och juridik

Naturvetenskaper och teknik

65%

68% 42%

3%

11%

7%

9% 27%

30% 17%

33% Ekonomi

Beteendevetenskaper

7%

Medicin

60%

63%

33%

4% 20%

Främst undervisning Både av forskning och undervisning Främst forskning

Alla respondenter

21%

55%

Inte intresserad av någondera Två svarsalternativ har slagits ihop i tabellen: Båda, men mera av undervisning samt Båda, men mera av forskning.

FIGUR

INTRESSE FÖR ATT JOBBA INOM ANDRA OMRÅDEN ÄN DEN AKADEMISKA VÄRLDEN.

6

Andelen av alla doktorander

Undervisnings- och utbildningssektorn

57%

Konsulation och ledarskap inom näringslivet

46%

Den offentliga förvaltningen och servicen

42%

Som företagare genom att grunda ett eget företag

37%

Annat område

26% Respondenterna kunde fritt välja antal områden

34


4.8 Utvecklingen av doktorsutbildningen

En stor del (71 %) av respondenterna gav förslag på hur man kan utveckla doktorsutbildningen, och det var många olika förslag som gavs. Majoriteten av de som svarade på frågan (67 %) lyfte fram flest utvecklingsförslag inom kategorin modeller för och innehållet i doktorsutbildningen. Respondenterna gav bland annat förslag på att tydliggöra kraven för doktorandstudierna och avhandlingsarbetet och föreslog exempelvis att man borde utveckla studie- och karriärvägledningen för doktorander. Nedan ett exempel på utvecklingsförslag: ”Mer strukturerat med obligatoriska metodseminarier och övriga på doktorandnivå i det egna ämnet, eller i gemensamma ämnen, enligt amerikansk modell. Mer betoning på utbildning.” De övriga utvecklingsförslagen hamnade i kategorierna utveckling av handledning (17 %) samt ramar och strukturer (16 %). Exempel som respondenterna lyfte fram gällande handledningen handlade om mer systematik, riktlinjer och fokus på resurser kring handledningen och även utvecklingen av den akademiska gemenskapen. Mer samarbete mellan högskolor i Finland och även mer internationellt samarbete var typiska utvecklingsförslag. I utvecklingsförslagen lyftes även

Jag skulle gärna se att olika universitet kunde samarbeta mer kring forskarutbildning på svenska i Finland genom att ordna gemensamma kurser, seminarier och dylikt

35

finansieringsaspekterna fram, och man poängterade också att byråkratin borde minskas och att doktorandrekryteringen borde utvecklas. Nedan några exempel på svar: ”Jag skulle försöka förenhetliga och systematisera den mer. Skapa riktlinjer/ rekommendationer för hur ofta doktorander och handledare bör ses (vilket ju gjorts) och sedan se till att alla berörda parter får information om dessa (här finns ännu arbete att utföra tror jag).” ”Jag skulle gärna se att olika universitet kunde samarbeta mer kring forskarutbildning på svenska i Finland genom att ordna gemensamma kurser, seminarier och dylikt. Även inom mitt universitet kunde fler gemensamma kurser ordnas för doktorander gällande t.ex. allmänfärdigheter och att söka finansiering. Jag tycker också att det kan vara förvirrande att forskarutbildningen ser ganska olika ut inom olika ämnen vid mitt universitet.” ”Finansieringen är problematisk. Antingen får man en plats i ett forskningsprojekt där finansieringen är tryggad för tre år framåt eller så är man för sig själv, vilket kan i värsta fall betyda att man ansöker om finansiering flera gånger om året. Forskningen lider av det här.”


4.9 Sammanfattning Resultaten som presenteras i den här rapporten åskådliggör hur svenskspråkiga doktorander vid Helsingfors universitet, Hanken och Åbo Akademi upplever sina doktorandstudier. Undersökningen tar fasta på doktorandernas huvudsakliga utmaningar och resurser, handledningsprocessen, det svenskspråkiga kursutbudet, doktorandernas syn på den fortsatta karriären och deras välmående. Resultaten kan sammanfattas enligt följande

De viktigaste orsakerna till valet att avlägga doktorsexamen var ett intresse för ett visst forskningsämne och intresse för forskning i största allmänhet. Doktorander som poängterade forskningsintresse hade i lägre grad övervägt att avbryta studierna.

Doktoranderna lyfter fram handledningen och stödet från den akademiska gemenskapen som den mest centrala främjande faktorn i doktorandprocessen. De största bristerna ansåg de att anknyter till finansieringen och organiseringen av doktorandstudierna.

Ju mer och bättre handledning doktoranderna upplevde att de hade fått, desto nöjdare var de med doktorsutbildningen som helhet.

En stor del av alla respondenter får handledning på svenska. Svenskspråkiga doktorandkurser upplevs vara viktigast inom beteendevetenskaper, humaniora och teologi samt inom socialvetenskaper och juridik.

Doktoranderna är intresserade av en akademisk karriär – endast en femtedel av respondenterna svarade att de inte är det. Över hälften av alla doktorander rapporterade att de i framtiden är intresserade av att jobba med både undervisning och forskning inom det akademiska samfundet.

Doktoranderna var relativt nöjda med doktorsutbildningen. Ändå upplevde de en relativt hög stressnivå. Nästan hälften av alla doktorander oroar sig för att bli arbetslösa efter avlagd doktorsexamen, och över en tredjedel av doktoranderna har övervägt att avbryta studierna.

36


KÄLLOR Helsingfors universitet 2012. Olika alternativ för utvecklandet av doktorsutbildningen vid Helsingfors universitet (promemoria 31.5.2012). Pyhältö, K., Stubb, J., & Tuomainen, J. 2011. Summary report on doctoral students’ and principal investigators’ doctoral training experiences. Ingår i International Evaluation of Research and Doctoral Training at the University of Helsinki 2005–2010. Pyhältö, K., Toom, A., Stubb, J. & Lonka, K. 2006. Challenges of Becoming a Scholar: A Study of Doctoral Students' Problems and Well-Being. ISRN Education, vol. 2012, artikel-ID 934941, 12 sidor, doi:10.5402/2012/934941. Saari, S. & Moilanen, A. (red.) 2012. International Evaluation of Research and Doctoral Training at the University of Helsinki 2005–2010. Helsingfors universitet, Förvaltningens publikationssserie nr 81, Helsingfors 2012, 291–314

37


BILAGA

1

-FRÅGEFORMULÄR Frågeformuläret bestod av två delar: substansfrågor och bakgrundsfrågor. Substansfrågorna var de samma för alla högskolor, frånsett vissa skillnader i terminologi (t.ex. använder Helsingfors universitet begreppet doktorsutbildning medan de övriga använder ordet forskarutbildning). Bakgrundsfrågorna varierade endast på de frågor som gäller högskolornas organisation (fakulteter, institutioner och ämnen). Här presenteras den blankett som skickade till doktoranderna vid Helsingfors universitet.

38


DOKTORANDBAROMETERN 2013 ENKÄT OM DOKTORSUTBILDNINGEN MÅLGRUPP:

Doktorander med svenska som modersmål vid Helsingfors universitet

MOTIVET FÖR DOKTORANDSTUDIERNA

1. VILKA FAKTORER HAR PÅVERKAT DITT VAL ATT AVLÄGGA DOKTORSEXAMEN?

Välj det alternativ som bäst beskriver din situation vid varje punkt. 1= inte alls viktigt… 5 mycket viktigt Mitt intresse för ett visst forskningsämne

1

2

3

4

5

Mitt intresse för forskning i allmänhet

1

2

3

4

5

En naturlig fortsättning på tidigare studier eller arbete

1

2

3

4

5

Uppmuntran från universitetspersonalen vid institutionen

1

2

3

4

5

Uppmuntran från en arbetsgivare eller expert utanför universitetet

1

2

3

4

5

Behov av att utveckla min kompetens

1

2

3

4

5

Professionell utveckling

1

2

3

4

5

Bättre möjligheter på arbetsmarknaden efter doktorsexamen

1

2

3

4

5

Bättre ställning i yrkeslivet efter doktorsexamen

1

2

3

4

5

Bättre lön med doktorsexamen

1

2

3

4

5

Slumpen, halkat in på det spåret

1

2

3

4

5

Doktorsexamen som ett mål redan i inledningsskedet av grundstudierna

1

2

3

4

5

Ökat intresse för mitt forskningsämne i samband med arbetet med pro gradu-avhandlingen

1

2

3

4

5

Finns det andra faktorer som du vill nämna?

2. NÄMN DE FAKTORER SOM HAR FRÄMJAT DINA DOKTORANDSTUDIER OCH DIN DOKTORSAVHANDLING. 3. NÄMN DE FAKTORER SOM HAR FÖRSVÅRAT DINA DOKTORANDSTUDIER OCH DIN DOKTORSAVHANDLING.

HANDLEDNING

4. VEM ÄR HANDLEDARE FÖR DIN DOKTORSAVHANDLING?

en utsedd handledare flera utsedda handledare/en handledningsgrupp jag har ingen handledare vet inte någon annan Om någon annan, vem?

5. HAR DU MÖJLIGHET ATT FÅ HANDLEDNING PÅ SVENSKA?

Ja, och jag utnyttjar möjligheten Ja, men jag utnyttjar inte möjligheten Nej Jag har inte utrett möjligheten

39


6. HUR VIKTIGA ÄR FÖLJANDE FÖR DEN PRAKTISKA HANDLEDNINGEN AV DINA DOKTORANDSTUDIER OCH DIN DOKTORSAVHANDLING?

1= inte alls viktigt… 5= mycket viktigt,

= vet ej

Första handledaren

1

2

3

4

5

Andra handledaren

1

2

3

4

5

De andra medlemmarna i min handledningsgrupp

1

2

3

4

5

Stöd-/uppföljningsgruppen

1

2

3

4

5

Andra doktorander

1

2

3

4

5

Andra medlemmar i min forskningsgrup

1

2

3

4

5

Välj det alternativ som bäst beskriver din situation vid varje punkt.

1

2

3

4

5

1=helt av annan åsikt… 5= helt av samma åsikt

1

2

3

4

5

Jag får ofta konstruktiv kritik för mitt kunnande och mina färdigheter

1

2

3

4

5

Mitt kunnande utnyttjas i forskargemenskapen

1

2

3

4

5

Jag känner att jag behandlas med respekt

1

2

3

4

5

Jag upplever att de andra medlemmarna i forskargemenskapen uppskattar mitt arbete

1

2

3

4

5

Jag får uppmuntran och uppmärksamhet av mina handledare

1

2

3

4

5

Jag upplever att handledarna är intresserade av mina åsikter

1

2

3

4

5

Förhållandena mellan doktoranderna präglas av konkurrens

1

2

3

4

5

Jag känner mig accepterad i min forskargemenskap

1

2

3

4

5

Jag upplever att mina handledare uppskattar mig

1

2

3

4

5

Bland forskarna råder en god kollegialitet

1

2

3

4

5

Jag känner mig utanför i min forskargemenskap

1

2

3

4

5

Jag kan öppet berätta om problem i min doktorsutbildning för mina handledare

1

2

3

4

5

Ansvar och rättigheter fördelas rättvist mellan mig och andra doktorander i min närhet

1

2

3

4

5

Jag får uppmuntran och stöd av andra doktorander

1

2

3

4

5

I min forskargemenskap behandlas problem konstruktivt

1

2

3

4

5

Finns det någon annan som du vill nämna?

7. HUR OFTA FÅR DU HANDLEDNING AV DIN/DINA HANDLEDARE?

dagligen varje vecka varje månad en gång varannan månad en gång per halvår mera sällan

8. HAR DIN/DINA HANDLEDARE BYTTS UNDER DINA DOKTORANDSTUDIER?

Ja, jag har bytt handledare på eget initiativ Ja, min/mina handledare har bytts av någon annan orsak Nej, men jag har övervägt att byta handledare Nej, och jag har inte övervägt att byta handledare Om du har bytt eller övervägt att byta, varför?

9. FÖLJANDE AVSNITT GÄLLER HANDLEDNINGEN OCH FÖRHÅLLANDENA KRING DIN DOKTORSUTBILDNING.

40


Jag har upplevt mobbning under min tid som doktorand

1

2

3

4

5

Jag behandlas jämlikt

1

2

3

4

5

Jag kan påverka i frågor som gäller doktorander i min forskargemenskap

1

2

3

4

5

Jag har tillgång till de arbetsutrymmen och apparater som jag behöver

1

2

3

4

5

Handledningen har baserats på fakultetens/doktorandprogrammets

1

2

3

4

5

allmänna principer för handledning av forskning och studier

1

2

3

4

5

10. ÄR DU NÖJD MED DEN HANDLEDNING DU HAR FÅTT?

Ja

Nej

Om du svarade nej, varför?

11. HUR SKULLE DU UTVECKLA HANDLEDNINGEN INOM DOKTORSUTBILDNINGEN?

FORSKARSAMARBETE/INTERNATIONALISERING

12. FÖLJANDE AVSNITT GÄLLER FORSKARSAMARBETE.

Välj det alternativ som bäst beskriver din situation vid varje punkt. 1= inte alls viktigt… 5 mycket viktigt I min doktorsutbildning har jag forskat i samarbete med andra forskare i Finland.

1

2

3

4

5

Jag har deltagit i internationella vetenskapliga konferenser

1

2

3

4

5

Jag har skrivit sampublikationer med andra forskare från finländska universitet eller andra finländska forskningsinstitutioner

1

2

3

4

5

I min doktorsutbildning har jag forskat i samarbete med internationella forskare

1

2

3

4

5

Jag har deltagit i internationella sommarskolor i min doktorsutbildning

1

2

3

4

5

Jag har deltagit i nationella vetenskapliga konferenser

1

2

3

4

5

Jag har skrivit sampublikationer med andra internationella forskare

1

2

3

4

5

13. HAR DU VARIT UTBYTESSTUDENT VID ETT ANNAT UNIVERSITET INOM RAMEN FÖR DIN DOKTORSUTBILDNING?

Ja, i Finland Ja, utomlands Nej Om du svarade ja, hur många månader i Finland och hur många månader utomlands?

14 HAR DU JOBBAT SOM LÄRARE/FORSKARE VID NÅGOT ANNAT UNIVERSITET INOM RAMEN FÖR DIN DOKTORSUTBILDNING?

Nej Ja Om ja, var?

41


STUDIER OCH SPRÅKKOMPETENS

15. HUR VIKTIGT ÄR DET FÖR DIN EGEN D EL ATT DET ORDNAS SVENSKSPRÅKIGA DOKTORANDSKURSER?

1= inte alls viktigt… 5= mycket viktigt 16. HURDANT ÄR UTBUDET AV DOKTORANDKURSER PÅ SVENSKA INOM DITT OMRÅDE?

1 = inget utbud alls... 5 = mycket rikligt utbud 17 TJÄNAR DE SVENSKSPRÅKIGA KURSERNA INOM DOKTORSUTBILDNINGEN DINA NUVARANDE BEHOV?

Ja Nej Jag har inte deltagit i de svenskspråkiga kurser som har erbjudits Jag känner inte till några svenskspråkiga kurser inom min doktorsutbildning Om kurserna inte har tjänat dina behov, hurdana kurser önskar du då?

18. HUR SKULLE DU SJÄLV BEDÖMA DINA SPRÅKKUNSKAPER?

1= mycket svaga... 5= utmärkta Svenska Finska Engelska Vilka andra språkkunskaper har du? Du behöver bara nämna språken.

19. HUR VÄL ANSER DU ATT DU BEHÄRSKAR DEN SVENSKSPRÅKIGA TERMINOLOGIN INOM DITT VETENSKAPSOMRÅDE?

1= behärskar inte alls... 5 = behärskar mycket väl 20. HUR SKULLE DU VILJA UTVECKLA DOKTORSUTBILDNINGEN?

21. HUR NÖJD ÄR DU MED DIN DOKTORSUTBILDNING?

1= mycket missnöjd… 5= mycket nöjd 22. HAR DU ÖVERVÄGT ATT AVBRYTA DINA DOKTORANDSTUDIER?

Ja Nej Om du har övervägt att avbryta studierna, varför?

42


DEN PROFESSIONELLA KARRIÄREN

23. OM DU SIKTAR IN DIG PÅ EN AKADEMISK KARRIÄR, ÄR DU I FÖRSTA HAND INTRESSERAD AV UNDERVISNING ELLER FORSKNING?

I första hand undervisning Båda, men mera av undervisning Båda, men mera av forskning I första hand forskning Jag är inte intresserad av en akademisk karriär 24. INOM VILKA ANDRA OMRÅDEN SKULLE DU KUNNA TÄNKA DIG ATT FORTSÄTTA DIN PROFESSIONELLA KARRIÄR?

Undervisnings- och utbildningssektorn Konsultation och ledarskap inom näringslivet Den offentliga förvaltningen och servicen Som företagare genom att grunda ett eget företag Annat område Om du kryssade för annat område, vilket?

VÄLMÅENDE

25. OROAR DU DIG FÖR ATT BLI ARBETSLÖS DÅ DIN DOKTORSEXAMEN ÄR AVLAGD?

Ja Nej Nästa fråga gäller stress. Med stress definieras en situation, då man känner sig orolig, nervös eller ångestfylld och har sömnsvårigheter på grund av att man känner sig konstant bekymrad och besvärad. 26. HAR DU NYLIGEN UPPLEVT STRESS?

1=inte alls … 5=i hög grad/mycket ofta 27. FÖLJANDE AVSNITT GÄLLER VÄLMÅENDE.

Välj det alternativ som bäst beskriver din situation vid varje punkt. 1=helt av annan åsikt… 5= helt av samma åsikt Jag känner mig utpumpad.

1

2

3

4

5

Jag har för mycket arbetsuppgifter.

1

2

3

4

5

Doktorandstudierna är alltför stressande för mig.

1

2

3

4

5

Jag oroar mig för min avhandling på min fritid.

1

2

3

4

5

Jag är ofta rädd för att jag inte klarar av mina doktorandstudier.

1

2

3

4

5

Jag är stressad av arbetsbördan, deadlines och konkurrensen i doktorandstudierna.

1

2

3

4

5

Jag måste tvinga mig själv att jobba med min avhandling

1

2

3

4

5

mina doktorandstudier.

1

2

3

4

5

Jag är inte motiverad av substansen i mina studier.

1

2

3

4

5

Det är svårt för mig att hitta meningen och nyttan med

43


BAKGRUNDSINFORMATION

1. KÖN

Kvinna Man 2. ÅLDER

Under 25 år 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50 år eller äldre 3. DITT MODERSMÅL

Svenska Finska Annat Om annat, vilket? 4. HAR DU BARN?

Ja Nej (Följande tre bakgrundsfrågor gäller enbart Helsingfors universitet. Doktoranderna vid Hanken och Åbo Akademi besvarade frågor som var anpassade till deras respektive högskola.) 5. FAKULTET

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Beteendevetenskapliga fakulteten Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Farmaceutiska fakulteten Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten Medicinska fakulteten Statsvetenskapliga fakulteten Teologiska fakulteten Veterinärmedicinska fakulteten 6. FRISTÅENDE INSTITUTION

Alexanderinstitutet Centrum för neurovetenskap Forskningsinstitutet för informationsteknologi HIIT Forskningsinstitutet för fysik HIP Helsinki Center of Economic Research HECER Institutet för bioteknik Institutet för molekylärmedicin i Finland FIMM IPR University Center Naturhistoriska centralmuseet Ruralia-institutet Ingen

44


7. UTBILDNINGSOMRÅDE

Agrikultur och skogsbruk Odontologi Pedagogik Humaniora Juridik Medicin Naturvetenskaper Farmaci Psykologi Socialvetenskaper Teologi Veterinärmedicin 8. VILKET ÅR BLEV DU ANTAGEN TILL DOKTORANDSTUDIERNA? 9. VILKET ÅR INLEDDE DU DINA DOKTORANDSTUDIER? 10. VILKET ÅR UPPSKATTAR DU ATT DU AVLÄGGER DOKTORSEXAMEN? 11. FÖRVÄRVSARBETAR DU MEDAN DU GENOMFÖR DINA DOKTORANDSTUDIER?

Ja, på heltid Ja, på deltid Nej 12. HUR HAR DU FINANSIERAT DINA DOKTORANDSTUDIER?

En plats i en forskarskola som tidigare finansierades av Finlands Akademi/Undervisnings- och kulturministeriet Annat anställningsförhållande vid Helsingfors universitet Ett personligt stipendium Projektfinansiering Studiestöd Förvärvsarbete utanför universitetet Andra finansieringsformer Specificera hur många månader de olika finansieringsformerna gällt för din del, och ange också vilka eventuella andra finansieringsformer du använt.

13. DOKTORSAVHANDLINGENS FORM

Monografi Artikelavhandling Kan ännu inte säga

45


14. DOKTORSAVHANDLINGENS SPRÅK

Svenska Finska Engelska Annat Flera språk Om du använder ett annat språk än de som nämnts eller flera språk, vilket/vilka?

HAR KAN DU GE RESPONS OM BLANKETTEN ELLER YTTERLIGARE KOMMENTARER OM FRÅGORNA.

46


BILAGA

2

INDELNING I VETENSKAPSOMRÅDEN SAMT BEGREPP

Eftersom de tre högskolor som ingår i undersökningen erbjuder undervisning på olika vetenskapsområden så varierade en del av bakgrundsfrågorna och svarsalternativen högskolorna emellan. I HU:s och ÅA:s blankett efterfrågades Utbildningsområde medan Hankens doktorander fick ange Huvudämne i stället. Eftersom antalet svar från Hanken var litet (n=24) så analyserades inte huvudämnena alls var för sig. För att få tillräckligt stora grupper för den statistiska analysen har vi slagit ihop en del utbildningsområden. Alla respondenter från Hanken finns i gruppen Ekonomi. Övriga utbildningsområden som slagits ihop och antalet respondenter per grupp är angivna i tabellen. Bland bakgrundsfrågorna ingick också frågan Fristående institution enbart i HU:s enkät samt frågan Fakultet (HU) / Institution (ÅA och Hanken). Dessa användes inte i analysen. De tre högskolor som deltog i undersökningen använder delvis olika begrepp inom doktorsutbildningen och därför användes också olika begrepp i enkäten. I denna rapport behandlas följande begrepp synonymt:

KOD

OMRÅDE

N

1

Humaniora och teologi

75

2

Naturvetenskaper och teknik (nat.vet, kemiteknik, IT)

52

3

Socialvetenskaper och juridik

40

4

Beteendevetenskaper (pedagogik och psykologi)

35

5

Ekonomi

30

6

Medicin (medicin, veterinärmedicin, farmaci, odontologi)

16

doktorandstudier = forskarstudier doktorsutbildning = forskarutbildning

47


BILAGA

3

TABELLER OCH FIGURER

ANDELEN FÖRVÄRVSARBETANDE DOKTORANDER INOM OLIKA VETENSKAPSOMRÅDEN

OMRÅDE

Inte alls

Deltid

Heltid

Humaniora och teologi

43%

40%

17%

Naturvetenskaper och teknik (nat.vet, kemiteknik, IT)

67%

12%

21%

Socialvetenskaper och juridik

53%

28%

20%

Beteendevetenskaper (pedagogik och psykologi)

37%

31%

31%

Ekonomi

53%

27%

20%

Medicin (medicin, veterinärmedicin, farmaci, odontologi)

31%

44%

25%

Totalt

49%

29%

21%

48


DOKTORANDERNAS MÖJLIGHETER ATT FÅ HANDLEDNING PÅ SVENSKA INOM OLIKA VETENSKAPSOMRÅDEN

Humaniora och teologi

Naturvetenskaper och teknik

Socialvetenskaper och juridik

Beteendevetenskaper

100%

Ekonomi

Medicin

Nej Jag har inte utrett möjligheten Ja, men jag utnyttjar inte möjliheten

80%

Ja, och jag utnyttjar möjlighetern

60%

40%

20%

0%

49


HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSIT Y OF HELSINKI


Doktorandbarometern 2013