En kartläggning över utexaminerade Tvex-studenters erfarenheter av Tvex

Page 1

Tvåspråkig examen – nyckeln till karriärframgång? En kartläggning av utexaminerade Tvex-studenters erfarenheter

Sammanställt av Miska Siilin, Svenska ärenden 2/2022


Innehåll 1 Introduktion ........................................................................................................................... 1 2 Bakgrund om Tvex............................................................................................................... 1 2.1 Tvex-utveckling 2009-2014 ......................................................................................... 2 2.2 Rapporten Tvåspråkiga examina – ett självklart val? ............................................. 4 2.3 Universitets Hallå-finansierade projekt 2018- .......................................................... 5 2.4 Sammanfattning ............................................................................................................ 5 3 Presentation av enkäten ..................................................................................................... 6 4 Utexaminerade Tvex-studenters erfarenheter av Tvex: enkäten ................................. 7 4.1 Bakgrundsinformation om respondenterna .............................................................. 7 4.2 Stödet för språkinlärning ............................................................................................. 9 4.3 Information om Tvex .................................................................................................. 11 4.4 Samstämmigheten mellan Tvex-studenters förväntningar och Tvex ................. 12 4.5 Tvex och arbetslivsfärdigheter ................................................................................. 14 4.6 Tvex-studenters språkanvändning i arbetet ........................................................... 19 4.7 Tvex-studenter och arbetet i andra nordiska länder ............................................. 20 4.8 Tvex-studenters utvecklingsförslag och andra kommentarer gällande Tvex .... 20 5 Utexaminerade tvexarnas erfarenheter av Tvex: intervjuer ........................................ 22 5.1 Bakgrundsinformation av de intervjuade .................................................................... 23 5.2 Orsaker till att börja och slutföra Tvex......................................................................... 24 5.3 Fördelar med Tvex och nyttor med tanke på arbetslivet .......................................... 24 5.4 Utmaningar gällande studier på ett främmande språk ......................................... 26 5.5 Information och stöd gällande Tvex......................................................................... 27 5.6 Utvecklingsförslag ...................................................................................................... 29 5.7 Tvexarnas hälsningar till den som funderar på att börja Tvex ............................ 30 6 Vad sedan? – Utvecklingsförslag .................................................................................... 30 6.1 Information och marknadsföring om tvåspråkiga examina .................................. 31 6.2 Språkstöd och stöd för språkinlärning ..................................................................... 32 6.3 Kursutbudet ................................................................................................................. 33 6.4 Tvex-gemenskap ........................................................................................................ 33 6.5 Arbetslivskontakter för tvexare ................................................................................. 34 Referenser .............................................................................................................................. 37


Bilaga 1 Öppna frågor av enkäten ...................................................................................... 38 Bilaga 2 Intervjuer ................................................................................................................. 43


Tvex-terminologi

ISP = individuell studieplan sp = studiepoäng Tvex = en förkortning av en tvåspråkig examen, används både på finska och svenska Tvexare, Tvex-student = en student som avlägger Tvex Tvex-ledare = läraren som ansvarar för Tvex inom utbildningsprogrammet och som ger Tvex-studenternas ISP-handledning Tvex-assistent = en timavlönad student som stöder Tvex-utbildningens verksamhet såsom marknadsföring av Tvex Tvex-tutor = en studenttutor som har ett särskilt Tvex-ansvar


Figurer

Fig. 1. Respondenternas fördelning enligt utbildningsprogram_________________________8 Fig. 2. Respondenternas utexamineringsår _________________________________________8 Fig. 3. Respondenternas fördelning enligt studieåret _________________________________9 Fig. 4. Hur bra motsvarade Tvex dina förväntningar?________________________________13 Fig. 5. Hur sannolikt skulle du rekommendera Tvex för någon annan?__________________14 Fig. 6.Tvex har förbättrat mina förutsättningar att bli sysselsatt inom mitt område________15 Fig. 7. Jag har fått tillräckliga färdigheter att arbeta som en expert på två språk inom mitt område______________________________________________________________________ 16 Fig. 8. Jag kan tänka mig att arbeta i andra nordiska länder i framtiden_________________16 Fig. 9. Tvex har gett mig kontakter över språkgränserna______________________________17 Fig. 10. Respondenternas arbetssituation__________________________________________18 Fig. 11. Respondenternas placering i arbetslivet____________________________________19 Fig. 12. Hur ofta använder du svenska?____________________________________________20


1 Introduktion I denna rapport presenteras resultaten för projektet Tvåspråkig examen – nyckeln till karriärframgång? som är en del av Svenska kulturfondens Hallå-program. Projektet hade som mål att kartlägga arbetslivsplaceringen av de studenter som har avlagt en tvåspråkig examen vid Helsingfors universitet samt ta reda på deras erfarenheter gällande studier. Syftet var att utveckla konceptet med tvåspråkiga examina, uppmuntra studenter till att inleda studier för en tvåspråkig examen, och uppmuntra nya utbildningsprogram på universitet att erbjuda möjligheten att avlägga en tvåspråkig examen. Syftet var också att öka universitetets dragningskraft bland potentiella sökande genom att marknadsföra konceptet som ett unikt trumfkort med tanke på karriären. Den här rapporten är den första som kartlägger både utexaminerade Tvexstudenters erfarenheter av Tvex och deras situation i arbetslivet. Materialet till rapporten har samlats via en enkät som skickades till utexaminerade Tvex-studenter och genom tre intervjuer. Uppbyggnaden av rapporten är följande. I kapitel två presenteras bakgrunden till Tvex vid Helsingfors universitet samt utvecklingsprocessen av Tvex. I kapitel tre redogörs för genomförande av kartläggningen. I kapitel fyra presenteras och analyseras enkätsvaren och i kapitel fem fokuserar på intervjuerna. I kapitel sex framställs utvecklingsförslagen för vidareutvecklingen av Tvex.

2 Bakgrund om Tvex Tvåspråkig examen, Tvex, fick sin början av piloten Monikielisen asiantuntijuuden kehittämishanke 2010–2012. Målet med piloten var att främja studenters språkliga kompetens, utbilda tvåspråkiga experter till arbetslivet och skapa ett koncept för att avlägga en tvåspråkig examen. I den första piloten deltog Juridiska fakultetens enhet i Vasa och Agrikultur-forstvetenskapliga fakultetens enhet för jordbruksekonomi. De första studenterna började i höstterminen 2010 och den andra intagningen var i höstterminen 2011. År 2013 utvidgades piloten till flera utbildningsprogram och tvåspråkig examen togs i bruk under hösten 2015. Senare, efter att tvåspråkig examen hade varit ett alternativ vid universitet några år, gjorde Casimir Schauman (2018) en rapport om fakultetsspecifika behov och utmaningar inom tvåspråkiga examina. Han fokuserade också på hur väl programmet realiserats i de olika utbildningsprogrammen från studenters och undervisningspersonalens ståndpunkt. Schaumans rapport mynnade ut till utvecklingsförslag som universitet använde som underlag för utvecklingen av Tvex.

1


Helsingfors universitet har ett lagstadgat ansvar att utbilda ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska (Universitetslag 558/2009). Tvex startades för att utbilda tvåspråkiga experter till arbetsmarknader och var såtillvida en av åtgärderna för att svara på det lagstadgade ansvaret. Helsingfors universitet det enda universitetet i Finland som erbjuder en möjlighet att avlägga en tvåspråkig examen där examensspråk är finska och svenska. Tvex är inte ett eget utbildningsprogram utan en valfri del av examen som man anmäler sig till senast i slutet av december under andra studieåret. Tvex ger den utexaminerade en möjlighet att arbeta på båda inhemska språken inom sin bransch. I Tvex avlägger studenten minst 60 studiepoäng av sin kandidatexamen på svenska och 60 studiepoäng på finska. De kvarstående 60 studiepoängen kan studenten avlägga på valfritt språk. Målet med Tvex är att studenten uppnår C1-nivån, det vill säga en professionell eller avancerad nivå, på CEFR-skalan i både muntliga och skriftliga färdigheter i det andra inhemska språket. Med en vanlig kandidatexamen kan man endast bevisa kunskaper på nivå B2. Tvex-studenterna får intensifierat språkstöd under studierna. Förutom individuellt språkstöd finns det särskilda Tvextutorer och lärare som hjälper till med Tvex-studierna. En förutsättning för avläggandet av Tvex är att studenten i slutet av sina studier avlagt ett godkänt språkprov. Efter en avlagd Tvex får studenterna ett intyg på sina kunskaper.

2.1 Tvex-utveckling 2009-2014 Helsingfors universitet började utveckla Tvex med projektet Monikielisen asiantuntijuuden kehittäminen (MAK) som baserade sig på Helsingfors universitets utvecklingsprogram av undervisning och studier. Enligt det här programmet utreddes under strategiperioden 2007–2009 möjligheter för anordnande av två- eller trespråkig examensutbildning som skulle leda till två- eller trespråkig expertis. För MAK-piloten utnämndes en arbetsgrupp som fick som uppdrag att genomföra utredningen. Det huvudsakliga målet av MAK var att skapa möjligheter till att studenter skulle bli mera intresserade av att utnyttja universitets flerspråkiga studieutbud. I arbetsgruppens mellanrapport konstaterades att MAK och tillhörande tvåspråkiga utbildningsprogram skulle vara ett utmärkt sätt att öka antalet svenskkunniga akademiska experter. (Helsingin yliopisto, 2009a) På basis av arbetsgruppens mellanrapport beslöt Helsingfors universitet att starta pilotprojekten i två utbildningsprogram 2009–2012 (Helsingin yliopisto 2009b). I försöket deltog två utbildningsprogram: kandidatexamen i agrikultur- och forstvetenskapen (inriktning i jordbruksekonomi) från Agrikultur- och forstvetenskapliga fakulteten och utbildningsprogrammet för rättsnotarie från juridiska fakultetens enhet i Vasa. I MAK-piloten utnyttjades amerikanska, kanadensiska och europeiska universitets erfarenheter av flerspråkiga examina. 2


(Helsingin yliopisto, 2009) Pilotprojekten genomfördes mellan 2009 och 2012. Den samlade in erfarenheter av anordnande av ett tvåspråkigt utbildningsprogram för att det kunde på basis av dessa skapas förfaranden för att starta ett tvåspråkigt utbildningsprogram. I rapporten Kokemuksia MAK-pilotista framställs erfarenheter av MAK-piloten. Av rapporten framgår bland annat att studenterna ansåg att en tvåspråkig examen uppmuntrar till avläggande av studier på det andra inhemska språket och på det viset får man en möjlighet att förbättra kunskaper i det här språket. Ytterligare tyckte studenter att en tvåspråkig examen ger mervärde på arbetsmarknader. De ansåg också att Språkcentrets språkstöd var viktigt både för motivationen och studieframgången. Majoriteten av studenterna uppskattade att deras kunskaper i svenska eller finska hade förbättrats under det första studieåret. Enligt studenterna kunde man utöka integrerat språkstöd som förknippas med substansundervisning, möjliggöra praktik i Sverige och integrera utbytesprogram till Sverige bättre i examen. Enligt lärarna hade MAK-konceptet uppmuntrat studenter till aktiv användning av svenska i sina studier. Till största del var erfarenheterna av det första året väldigt positiva. Enligt arbetsgruppen var förutsättning för att piloten lyckas att både fakultet och enheten förbinder sig. Arbetsgruppen framhävde också att samarbete mellan språkstödslärarna och substanslärarna är särskilt viktigt, och att lärarna måste vara beredda att skicka föreläsningsmaterial på förhand till språkstödslärarna. Det lyftes fram att enheten måste ha en utnämnd person som studenter vet att sköter MAKärenden. Arbetsgruppen konstaterade att som helhet har MAK ökat ivern att använda det andra inhemska språket som studiespråk. (Helsingin yliopisto, 2012) Erfarenheter av MAK-arbetsgruppens rapport (2012) gav viktig information gällande utveckling av tvåspråkiga examina. År 2013 beslöt Helsingfors universitet att utvidga piloten till utbildningsprogrammet för rättsnotarie i Helsingfors, jordbruksekonomi vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, kemi, fysik, socialpsykologi, socialt arbete och biologi. (Helsingfors universitet, 2013) Sedan hösten 2015 har alla fakulteter kunnat ta i bruk en tvåspråkig examen. I rektorsbeslutet 5/2015 utfärdade Helsingfors universitet allmänna principer för en tvåspråkig magisterexamen, men tills vidare erbjuder inget magisterprogram tvåspråkiga examina. Läsåret 2021-2022 erbjuder åtta utbildningsprogram1 en möjlighet att avlägga en tvåspråkig kandidatexamen.

1

Biologi, fysikaliska vetenskaper, kemi, lantbruksvetenskaper (i studieinriktningen lantbruksekonomi), miljöoch livsmedelsekonomi (i studieinriktningen lantbruks-, miljö- och naturresursekonomi), miljövetenskaper, molekylära biovetenskaper och rättsnotarie (Vasa och Helsingfors)

3


2.2 Rapporten Tvåspråkiga examina – ett självklart val? Den senaste kartläggningen av Tvex som användes som underlag för utveckling gjordes av Casimir Schauman från Svenska ärenden under hösten 2018. I rapporten Tvåspråkiga examina - ett självklart val? Analys av tvåspråkiga examina vid Helsingfors universitet analyserade Schauman utbildningsprogrammens utmaningar och behov kring tvåspråkiga examina. Via en enkätundersökning och intervjuer fick Schauman information om både utmaningar och utvecklingsbehov gällande Tvex. Därutöver samlade han information om orsaker som hade lett till att tvexarna inte bestämde sig att avlägga en tvåspråkig examen genom en annan enkät. Schauman identifierade flera orsaker till att studenter lät bli att avlägga en tvåspråkig examen. En av orsakerna var studenternas dåliga kunskaper i svenska då de började studera vid universitetet. Därutöver upplevdes ämnesstudierna vara utmanande i sin dåvarande form. Med tanke på arbetslivet tyckte flera studenter att engelskan har en högre relevans än svenska. Informationen om hur studenterna kunde avlägga en Tvex upplevdes också vara dålig framför allt vid Agrikulturforstvetenskapliga fakulteten. Enligt Schaumans rapport ansåg flera studenter att informationen gällande hur man kan få språkstödet måste förbättras, även om den allmänna responsen varit att språkstödet fungerat bra. Ett utvecklingsförslag var att förbättra informationen kring språkstödet. Speciellt de svenskspråkiga Tvex-studenterna lyfte fram det här. Studenterna lyfte också fram betydelsen av att studierådgivare, ISP-handledare och Tvex-ledare (se Tvex-terminologi) tar upp och påminner om språkstödet då de träffas med studenter. Det föreslogs samarbete mellan Tvex-ledare och språkstödslärare för att informationen ska nå tvexarna. Det önskades också en ökning i antalet svenskspråkiga kurser. Tvex-ledarna ansåg att studenternas möjlighet att kontinuerligt avlägga svenskspråkiga kurser över hela kandidatstudierna måste garanteras i framtiden. Detta skulle innebära att man siktar på att säkerställa en årlig helhet av ungefär 20 studiepoäng på det andra inhemska språket. Vad beträffar marknadsföring konstaterar Schauman i sin rapport att programmen som erbjuder Tvex kan bli bättre på att berätta om fördelarna med studier på två språk. Utbildningsprogrammen borde också bättre utnyttja studenternas erfarenheter i marknadsföringssatsningar. När det gäller anvisningarna för tvåspråkiga examina förekom det vissa otydligheter gällande C1-språkprovet i det andra inhemska språket. Det var inte klart om språkprovet är ett villkor för att man ska få en tvåspråkig examen. Studenterna efterlyste tydligare instruktioner om var de kan få stöd och vem de ska kontakta i olika ärenden. Många kände att det inte var lämpligt att kontakta den ansvariga läraren i diverse ärenden relaterade till Tvex.

4


2.3 Universitets Hallå-finansierade projekt 2018Svenska kulturfonden delade ut pengar i anslutning till Hallå-program som pågick 2018–2021. Programmets finansierade projekt hade i fokus att främja förmågan och intresset att kommunicera på finska och svenska (Svenska kulturfonden 2021). Svenska ärenden vid Helsingfors universitet koordinerade en gemensam ansökan och fick finansiering till tre olika projekt. Statsvetenskapliga fakultet fick finansiering till sitt projekt Substans- och språksynergi i ledarskapsutbildning inom social- och hälsovården och Svenska ärenden beviljades finansiering för projektet Karriärtrumfkort – Kartläggning av hur utexaminerade Tvex-studerande placerat sig i arbetslivet. Den här rapporten är en del av det här projektet. Det tredje finansierade projektet, PEDAMO (pedagogik och språklig diversitet i tvåspråkiga examina), är ett treårigt forskningsprojekt vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet. PEDAMO har som syfte att analysera och utveckla undervisningen samt språkkompetensen på både finska och svenska inom Tvex. Målet med projektet är att utveckla ett pedagogiskt tillvägagångssätt med tanke på flerspråkiga studentgrupper och kartlägga Tvex-studenternas motivation, engagemang och stöda deras självreglering. (Helsingfors universitet, 2021) Mickwitz, Lehtonen, Cvetanovic och Toom (2021) undersökte Tvex-studenternas upplevda utmaningar under deras utveckling mot en tvåspråkig expertis. Resultaten visade att för utveckling av den tvåspråkiga expertisen måste studenter skapa en känsla av tillhörighet och social identitet med språket de använder. Utvecklingen påverkas av känslan av tillhörighet bland Tvex-studenter av stereotyper som förknippas med förhållanden mellan svensktalande minoritet och finsktalande majoritet. Mickwitz et al. (2021) kommer fram till att genom att använda vanliga undervisningsmetoder såsom att tala långsamt, att artikulera tydligt, att resa sig och använda mikrofon vid behov kan lärarna stöda både språkinlärning och inlärning av innehåll med små insatser. Ett annat resultat var också att kontinuerlig uppmärksamhet och uppmuntran var av stor betydelse i tvåspråkig undervisning. Mickwitz et al. (2021) konstaterar att det är viktigt att Tvex-lärarna utvecklar mer konstruktiva, student- och inlärningscentrerade tillvägagångssätt för att kunna hjälpa studenter att anamma substanskunskap såväl som fördjupa deras språkkunskaper.

2.4 Sammanfattning Det här kapitlet har gett en bakgrund till utvecklingen av tvåspråkiga examina vid Helsingfors universitet och ligger som grund för den här rapporten. Denna rapport fokuserar på Tvex-studenters erfarenheter om Tvex och deras situation i arbetslivet 5


vilket inte har gjorts tidigare. Det förekommer vissa likheter med Schaumans rapport men det finns också områden som tidigare kartläggningar om Tvex inte har uppmärksammat. PEDAMO-projektets resultat som berör undervisningspraxis har att göra med de stödfunktioner som senare diskuteras i denna rapport. I följande kapitel presenteras enkäten och därefter följer analysen av enkätsvar.

3 Presentation av enkäten Kartläggningen av utexaminerade Tvex-studenters erfarenheter av tvåspråkig examen och deras placering i arbetslivet gjordes under hösten 2021. Den förverkligades i form av en enkät och tre djupintervjuer med utexaminerade tvexare. Enkäten skickades till alla studenter som hade avlagt en tvåspråkig examen mellan 2018 och 2021. Antalet utexaminerade Tvex-studenter var 133. Respondenterna hade tid att svara på enkäten 29.9.–17.10.2021. En påminnelse om att svara på enkäten skickades ut en vecka innan den stängdes. De 40 första som hade svarat på enkäten och gett sina e-postadresser fick ett presentkort till R-Kiosken. Enkäten skickades ut till 133 studenter som hade utexaminerats från Tvex, varav 30 studenter svarade på enkäten, med en svarsfrekvens på 23 procent. Svarsfrekvensen blev låg vilket innebär att generaliseringar som skulle gälla en större grupp av tvexare inte kan göras. Det måste ändå framhävas att resultaten är värdefulla med tanke på utveckling av tvåspråkiga examina. Trots att få utexaminerade tvexare svarade på enkäten ger svaren viktig information som kan användas som belägg i utvecklingsarbetet. Enkäten innehöll sammanlagt 17 frågor: 6 frågor på Likert-skalan, ja-nej-frågor, flervalsfrågor och öppna frågor. Vissa av frågorna var villkorliga: genom att välja ett visst alternativ fick respondenten svara på en tilläggsfråga. Vissa frågor följdes av ett öppet svarsfält där man kunde specificera sina svar på den föregående frågan. Den här typen av frågor var frivilliga eftersom målet var att uppnå en så hög svarsfrekvens som möjligt genom att göra det enkelt att svara på enkäten. Enkäten avslutades med två öppna frågor som var frivilliga att svara på. En summavariabel för frågan “Välj alternativet/de alternativen som bäst beskriver din arbetssituation” skapades för att förtydliga svaren på frågan. Respondenterna fick välja flera alternativ av alternativen ”student”, ”student, gör praktik”, ”i anställningsförhållande”, ”egenföretagare/freelancer” och ”arbetssökande”. För att göra det enklare att jämföra respondenternas situation skapades två summavariabler ”student”, ”i anställningsförhållande” av de olika svarsalternativen. Summavariabeln ”student” skapades genom att sätta ihop ”student”, ”student” och ”student, gör praktik” samt ”student” och ”arbetssökande”. Summavariabeln ”i anställningsförhållande” skapades av alternativet ”i anställningsförhållande” samt av kombinationerna ”i anställningsförhållande” och ”student” eller 6


”egenföretagare/freelancer” och ”student”. Till kategorin ”arbetssökande” inkluderades inte någon annan kategori. Ett svar uteblev eftersom respondenten i fråga hade valt tre alternativ och det var därför svårt att kategorisera respondenten i fråga enligt de tre kategorierna. I följande kapitel presenteras resultaten av enkäten.

4 Utexaminerade Tvex-studenters erfarenheter av Tvex: enkäten Det här kapitlet behandlar svaren på enkätens 17 frågor varav vissa också innehåller tilläggsfrågor. I avsnitt 4.1 presenteras bakgrundsinformation av de Tvex-studenter som svarat på enkäten. Det följande avsnittet 4.2 behandlar respondenternas upplevelser gällande stödet för språkinlärning. Avsnitt 4.3 tar upp erfarenheter angående information om Tvex. I avsnitt 4.4 redogörs för respondenternas förväntningar av Tvex gentemot verkligheten av Tvex och avsnitt 4.5 behandlar svaren på frågorna gällande arbetslivsfärdigheter. Avsnitt 4.6 fokuserar på respondenternas språkanvändning i arbetet. Till sist behandlas respondenternas utvecklingsförslag och andra kommentarer i avsnitt 4.7.

4.1 Bakgrundsinformation om respondenterna De första fem frågorna i enkäten fokuserar på respondenternas bakgrundsinformation. De fick svara på frågor om deras utbildningsprogram, skolutbildningsspråk, högsta avslutade examen, när studenten tagit ut sin kandidatexamen och examinerats från Tvex och årskursen om man ännu studerade. Eftersom Tvex tills vidare bara erbjuds på kandidatnivå var utgångspunkten att en del av studenterna ännu studerar på magisternivå. Nedan presenteras respondenternas fördelning enligt utbildningsprogram. Av respondenterna studerar 66 procent i utbildningsprogrammet för rättsnotarie, 17 procent av respondenterna studerar biologi, 7 procent fysikaliska vetenskaper, 7 procent miljövetenskaper och 3 procent miljö- och livsmedelsekonomi.

7


Figur 1. Respondenternas fördelning enligt utbildningsprogram Miljö- och livsmedelsekonomi (i studieinriktningen lantbruks-, miljö- och naturresursekonomi)

3%

Studieinriktning

Miljövetenskaper

7%

Biologi

17%

Fysikaliska vetenskaper

7%

Rättsnotarie, Vasa

23%

Rättsnotarie, Helsingfors

43% 0%

20%

40%

60%

80%

100%

Andel av respondenter (N=30)

Av alla respondenter har 50 procent finska och 50 procent svenska som skolutbildningsspråk, det vill säga det språk som man studerat som modersmål i grundskolan och/eller gymnasiet/yrkesskolan. Majoriteten av respondenterna studerar fortfarande, vilket betyder att det faktiska antalet utexaminerade tvexare i arbetslivet är relativt litet. 73 procent har avlagt kandidatexamen och 27 procent har magisterexamen som högsta examen. Respondenterna har utexaminerats från Tvex-programmen mellan åren 2018 och 2021. 13 procent har utexaminerats 2018, 20 procent 2019, 47 procent 2020 och 20 procent 2021. Dessa resultat framställs i figur 2 nedan.

Figur 2. Respondenternas utexamineringsår

Andel av respondenter (N=30)

100% 80% 60% 47% 40% 20%

20%

20%

13%

0% 2018

2019

2020

2021

Utexamineringsår

8


Fördelningen mellan respondenternas studieår ser ut som följande. 10 procent av respondenterna studerar på tredje eller fjärde året, 37 procent studerar på femte året, 30 procent studerar på sjätte eller sjunde året och 23 procent är utexaminerade magistrar. Det visar sig att största delen av respondenterna är i slutskedet av sina studier i och med att 90 procent studerar femte till sjunde året.

Figur 3. Respondenternas fördelning enligt studieår

Andel av respondenter (N=30)

100%

80%

60%

37%

40%

30% 23%

20%

10%

0% 3.–4.

5.

6.–7.

Utexaminerad

Studieår

4.2 Stödet för språkinlärning Tvex-studenter får individuellt språkstöd under hela kandidatskedet. De avlägger ett för tvexarna skräddarsytt studieavsnitt. Språkstödet innefattar skräddarsydda språkkurser och möjligheten att få kommentarer på sina texter från språkstödslärarna. Utöver det individuella språkstödet finns det tutorer med speciellt Tvex-ansvar och läraren med speciellt Tvex-ansvar inom utbildningsprogrammen (så kallade Tvex-ledaren) som hjälper till med att studierna och språkinlärningen framskrider så flytande som möjligt. Språkstödet från språkstödslärarna, det administrativa stödet som gör det lättare för tvexarna att planera sina studier, möjligheten att öva på det andra inhemska språket i lediga sammanhang och hur föreläsarna tar i beaktande flerspråkiga studentgrupper hjälper som helhet tvexarna med deras språkinlärning. Språkstödet för tvexare ordnas campusvis vilket innebär att varje campus har en egen språkstödslärare. Tvexarna kan fråga hjälp angående språkanvändningen eller ordförråd och få även kommentarer och förbättringsförslag på sina skriftliga uppgifter. Språkstödsläraren kan också hjälpa studenter att avgöra på vilken nivå

9


deras språkkunskaper är. Tvexarna ansvarar själva för att vara i kontakt med språkstödsläraren för att få kommentarer på sina texter och sitt språkbruk. För att kunna kartlägga Tvex-studenters behov gällande språkstöd ställdes frågan ”Fick du tillräckligt med stöd för inlärning av svenska/finska?” Om respondenten hade anmält svenska som skolutbildningsspråk fick hen svara på frågan om inlärning av finska. Motsvarande, respondenten med finska som skolutbildningsspråk fick svara på frågan om inlärning av svenska. I den här rapporten används beteckningen svenskspråkiga som synonym till respondenter med svenska som skolutbildningsspråk och beteckningen finskspråkiga för respondenter med finska som skolutbildningsspråk. Både finsk- och svenskspråkiga respondenter har till största del varit nöjda med språkstödet. Skillnaderna mellan dessa språkgrupper är små, men resultaten visar att svenskspråkiga är jämförelsevis nöjdare med språkstödet än finskspråkiga. Av respondenter med svenska som skolutbildningsspråk (N=15) anger 100 procent att de hade fått tillräckligt med stöd för inlärning av finska. 53 procent av svenskspråkiga svarar att de inte hade behövt språkstöd och en majoritet av dessa respondenter hade haft en stark finska redan i början av studierna. Det framkommer tydligt att hjälp med grammatiken samt språkkurserna hade varit stödjande för språkinlärningen bland Tvex-studenterna med svenska som skolutbildningsspråk. Annat som respondenterna nämner som hjälpte dem att lära sig språket var att lärarna översatte vissa begrepp i powerpointpresentationerna och uppmuntrade respondenterna till att använda språket. Av respondenter med finska som skolutbildningsspråk (N=15) svarar 87 procent att de hade fått tillräckligt med stöd för inlärning av svenska. Respondenterna nämner stödet från andra tvexare och Tvex-tutorer samt personlig handledning från lärarna som exempel på något som hjälpt med språkinlärningen. Som ett konkret exempel nämns att föreläsarna hade översatt ord i powerpointpresentationerna på den första svenskspråkiga kursen. Det nämns också att lärarna hade haft bra förståelse för finskspråkiga tvexare på de svenskspråkiga kurserna. Annat som respondenterna lyfter fram att har hjälpt med inlärningen av svenska är språkkurser, grammatikkurser och en kurs i arbetslivssvenska samt språkcaféer. Av respondenter med finska som skolutbildningsspråk svarar 13 procent att de inte hade behövt stöd i inlärning av svenska. En respondent berättar att hen klarade sig bra med gymnasiets baskunskaper i svenska och att språkkunskaperna förbättrades kurs för kurs. En annan respondent som inte hade behövt stöd berättar att kursen i tjänstemannasvenska stödde studierna. Av de finskspråkiga respondenterna berättar 13 procent att de inte hade fått det stödet i inlärning av svenska som de skulle ha behövt. De önskar mer talövningar samt grammatikstöd exempelvis i form av en intensivkurs som kunde ordnas på distans. Också individuellt språkstöd såsom feedback och kommentarer gällande skriftliga kursuppgifter önskas. I sammanhanget måste framhävas att redan nu kan 10


tvexare få stödet såsom feedback och kommentarer gällande skriftliga uppgifter av Språkcentret. Därför verkar det som att problemet är snarare informationsgången än själva utbudet av stödet. I Schaumans rapport (2018) framkom att flera av de intervjuade Tvex-studenterna upplevde att det fanns brister i informationen om språkstödet. Framförallt var de svenskspråkiga studenterna av denna åsikt. I Schaumans rapport betonade de intervjuade Tvex-studenterna att det är viktigt att antingen de som ansvarar för ISPhandledning eller Tvex-ledare berättar om språkstödet vid olika tillfällen. Av Schaumans rapport framgick också behovet att få mera övning i muntlig svenska i början av studierna samt att svenskspråkiga Tvex-studenter föredrar ersättande prov i stället för språklektioner. När Schaumans och den här rapportens resultat jämförs kan det konstateras att språkstödet har utvecklats och förbättrats. Den höga andelen (87 %) av respondenter som varit nöjda med stödet för inlärningen av svenska respektive 100 procents andel av de som varit nöjda med stödet för inlärningen av finska förstärker denna slutsats. Det finns ändå utvecklingsbehov. Såsom i Schaumans rapport, lyfts behovet att få mera övning i muntlig svenska också fram i enkäten för denna rapport, men däremot specificeras inte om tajmningen borde vara i början, i mitten eller i slutet av studierna. Både den här enkäten såväl som Schaumans rapport visar ändå på ett behov bland studenterna att få flera möjligheter att utöva den muntliga svenskan.

4.3 Information om Tvex Respondenternas erfarenheter om information gällande Tvex frågades genom en fråga ”Fick du tillräckligt med information om hur man avlägger Tvex?” Respondenterna kunde svara antingen ”Ja” eller ”Nej” och oberoende av svar fick man fritt kommentera svaret på frågan. 73 procent av respondenterna (N=30) anger att de hade fått tillräckligt med information om hur man avlägger Tvex. En del av respondenterna ansåg att man lätt kunde hitta information om hur man avlägger Tvex i Instruktioner för studerande. Studenterna fick också information från lärarna, Tvex-tutorerna samt via Tvex-infotillfällena som ordnas under introduktionsveckan för nya studenter. Ett par respondenter berättar att de fick höra om möjligheten att avlägga Tvex i början av studierna. Enligt en respondent berättade läraren i början av varje kurs vad som krävs för att prestera kursen på det andra inhemska språket. De respondenter som ansåg att de hade fått tillräckligt med information om Tvex lyfter dock fram vissa utmaningar. En respondent säger att det fanns otydligheter gällande om det för tvexare obligatoriska studieavsnittet i det andra inhemska språket räknas med i de 60 studiepoäng som krävs för Tvex. När det gäller kursprestationer, lyfter respondenterna fram vissa otydligheter. Grundregeln är att 11


tvexare presterar, det vill säga skriver essäer och tentamina, på samma språk som undervisningsspråket. För en respondent var det då och då en aning oklart hur man kan inkludera enskilda kurser i examen på grund av att läraren inte alltid var medveten om Tvex. Att få en svenskspråkig studieprestation förutsatte tidvis egen aktivitet. Det som respondenten i fråga beskriver har att göra med det som Mickwitz et al. (2021) kom fram till i deras undersökning. De märkte att genom att ta hänsyn till tvexare, exempelvis genom att tala långsamt och artikulera tydligt, kan lärarna stöda tvexarnas språkinlärning med små insatser. Att läraren inte är medveten om Tvex orsakar att hen inte på samma sätt kan stöda studenter med svagare språkkunskaper. Därför är det ytterst relevant att lärarna vet om Tvex och är medvetna om en Tvex-student deltar i deras kurser. De som svarade nej (27 %) på frågan om de hade fått tillräckligt med information om Tvex lyfter fram olika praktiska otydligheter med avläggandet av examen, som till exempel vilka kurser som godkänns i examensstrukturen. En svenskspråkig respondent berättar att hen inte fick någon information om vilka kurser som ska avläggas. I slutändan fick hen den här informationen av andra finskspråkiga Tvexstudenter. Hen antar att de hade fått utförligare information i början av studierna jämfört med de svenskspråkiga studenterna. Respondenterna ansåg också att instruktionerna om C1-språknivåprovet inte var tillräckligt tydliga2. En respondent berättar att instruktioner om Tvex ändrades delvis under studierna utan att hen skulle ha fått veta om detta. En annan respondent berättar att hen var tvungen att ensam lista ut om hen hade tillräckligt med studiepoäng på både finska och svenska. En respondent säger att den ansvariga läraren sade att Tvex bara är avsedd för finskspråkiga. Som helhet visar det sig att Tvex-studenter önskar tydligare instruktioner om hur man avlägger Tvex, speciellt gällande vilka kurser som godkänns i examen. Eftersom tvexare kan delta i vilka kurser som helst vid universitetet och inte enbart det egna utbildningsprogrammets kurser, är det viktigt att lärarna är medvetna om Tvex för att kunna ge tydliga instruktioner om kursprestationer och anpassa deras undervisning för flerspråkiga studentgrupper. Samma framkom också i Schaumans rapport. Då universitet utvecklar Tvex är det viktigt att dessa utvecklingsbehov fortfarande tas i beaktande.

4.4 Samstämmigheten mellan Tvex-studenters förväntningar och Tvex För att kunna veta hur respondenterna hade upplevt Tvex ställdes frågan ”Hur bra motsvarade Tvex dina förväntningar?”. Svaren fördelar sig mellan 2 och 5 på Likertskalan. 30 procent av respondenterna har en neutral ställning till frågan, 53 procent 2

Respondenten gav inte tydligare information gällande informering av C1-språkprovet. Däremot gav denna respondent mer detaljerat svar i intervjun. Svaret behandlas i kapitlet 4.5.

12


av respondenterna svarar att Tvex motsvarade deras förväntningar och 17 procent anser att Tvex motsvarade helt deras förväntningar. Med andra ord anser så mycket som 70 procent av respondenterna att Tvex motsvarade deras förväntningar Fördelningen av svaren visas i figur 4 nedan.

Figur 4. Hur bra motsvarade Tvex dina förväntningar?

Andel av respondenter (N=30)

100%

80%

60%

40%

53%

30% 17%

20%

0%

3

4 1 = inte alls, 5 = motsvarade helt

5

Av de öppna svaren kan det observeras en tudelning. Å ena sidan finns det respondenter som reflekterar belåtenhet med programmet men å andra sidan lyfter en del av respondenterna fram utmaningar. De respondenter som är av den åsikten att Tvex hade motsvarat deras förväntningar berättar att deras språkkunskaper utvecklats anmärkningsvärt under Tvex. Konkreta exempel på praxis som hade medverkat i processen är uppgifter och tentamina som tvexare gjorde på svenska. En respondent framhäver ändå betydelsen av att man använder svenska utanför studierna. En annan respondent konstaterar att användning av språket var litet under studierna, men att detta hade att göra med att hen som äldre student inte blev en del av studiegemenskapen. Hen berättar också att hen hade fått en svenskspråkig handledare för sitt sommarjobb genom att nämna Tvex i sin arbetsansökan och på det här sättet hade hen fått använda språket i praktiken. Av svaren kommer tydligt fram att respondenterna önskar en ökning i utbudet av svenskspråkiga kurser. Också ett bristfälligt utbud av kursböcker är problematiskt särskilt för studenter med stark finska som på grund av dåligt utbud av svenskspråkig kurslitteratur väljer att skriva tentamina på finska. Behovet av ökning i antalet svenskspråkiga kurser lyftes också fram i Schaumans (2018) rapport. I och med att brist på kurser har redan tidigare framkommit är det av stor betydelse att

13


inom universitet fundera på hur detta kunde åtgärdas. Utmaningen med kursutbudet ska diskuteras i detalj i kapitel sex. En respondent säger att examen marknadsfördes som en koherent och flytande helhet men att den i praktiken var ganska splittrad. En annan respondent önskar mer talövningar med låg tröskel på svenska. Det framkommer också önskemål om att integrera språkprovet för statsförvaltning i inlärningsmål av Tvex. Till frågan ”Hur sannolikt skulle du rekommendera Tvex för någon annan?” svarar 50 procent av respondenter att de skulle rekommendera Tvex och 47 procent skulle definitivt rekommendera programmet. Endast tre procent förhåller sig neutralt till frågan. Ingen av respondenterna har valt alternativen 1-2 (skulle inte rekommendera) på Likert-skalan. I och med att 97 procent av respondenterna skulle rekommendera Tvex kan man konstatera att tvexarna har varit nöjda med programmet. Fördelningen av svaren presenteras i figur 5 nedan.

Figur 5. Hur sannolikt skulle du rekommendera Tvex för någon annan?

Andel av respondenter (N=30)

100% 80% 60%

50%

47%

40% 20%

3% 0%

3 4 5 1 = skulle inte rekommendera, 5 = skulle definitivt rekommendera

4.5 Tvex och arbetslivsfärdigheter Tvex-studenters arbetslivsfärdigheter utreddes med diverse frågor varav vissa var villkorliga tilläggsfrågor. Till början ställdes frågan ”Hur skulle du beskriva arbetslivsfärdigheter som du har fått genom Tvex?” (1 = instämmer inte alls, 5 = instämmer helt) som följdes av fyra påståenden. På det första påståendet ”Genom att avlägga en tvåspråkig examen har mina förutsättningar att bli sysselsatt förbättrats inom mitt område.” svarar 47 procent av respondenterna att de instämmer och 23 procent instämmer helt. 27 procent av respondenterna förhåller sig neutralt till påståendet och 3 procent instämmer inte eller inte alls med påståendet. Resultatet framställs i figur 6 nedanför. Med en 70 procents andel av respondenter 14


som anser att Tvex har förbättrat deras förutsättningar att bli sysselsatta inom sina områden visar det sig att Tvex ger goda färdigheter med tanke på arbete på båda inhemska språken.

Andel av respondenter (N=30)

Figur 6. Att avlägga Tvex har förbättrat mina förutsättningar att bli sysselsatt inom mitt område. 100% 80% 60%

47%

40%

27%

23%

20% 3% 0%

1-2

3 4 1 = instämmer inte alls, 5 = instämmer helt

5

Det framkommer en splittring i svaren på påståendet ”Jag har fått tillräckliga färdigheter att arbeta som en expert på två språk inom mitt område” som är relativt stort även om svaren lutar mot en mer positiv inställning. Sju procent instämmer inte eller instämmer inte alls med påståendet, 23 procent tar en neutral ställning, 57 procent instämmer och 13 procent instämmer helt med påståendet. Med andra ord anser 70 procent av respondenterna att de har fått tillräckliga färdigheter att arbeta som en expert på två språk inom sina områden. Fördelning mellan svaren presenteras i figur 7 nedan.

15


Figur 7. Jag har fått tillräckliga färdigheter att arbeta som en expert på två språk inom mitt område.

Andel av respondenter (N=30)

100%

80% 57%

60%

40% 23% 20%

13% 7%

0%

1-2

3 4 1 = instämmer inte alls, 5 = instämmer helt

5

I figur 8 nedan framställs hur tvexarnas svar på påståendet ”Jag kan tänka mig att arbeta i andra nordiska länder i framtiden” fördelar sig. 50 procent av respondenterna instämmer och 33 procent instämmer helt med påståendet. Sammanlagt kan 83 procent av respondenter såtillvida tänka sig att arbeta i andra nordiska länder i framtiden. Andelen av de tvexare som inte kan tänka sig att arbeta i andra nordiska länder är tre procent och 13 procent förhåller sig neutralt till påståendet.

Figur 8. Jag kan tänka mig att arbeta i andra nordiska länder i framtiden.

Andel av respondenter (N=30)

100%

80%

60%

50%

40%

33%

20%

13% 3%

0%

1-2

3 4 1 = instämmer inte alls, 5 = instämmer helt

5

16


Det finns mycket variation i svaren på påståendet ”Tvex har gett mig kontakter över språkgränserna”. I jämförelse med svar på de tidigare påståendena märker man en tydlig representation av både alternativen 1 och 2 på Likert-skalan, det vill säga 23 procent instämmer inte alls och 23 procent instämmer inte med påståendet. Även om det finns flera som anser att de inte har fått kontakter över språkgränserna genom att avlägga Tvex finns det också sådana som tycker att de har fått kontakter. 23 procent av respondenterna instämmer och 17 procent instämmer helt med påståendet. Detta innebär att sammanlagt 40 procent av respondenterna anser att de fått kontakter över språkgränserna under studierna. 13 procent av respondenterna förhåller sig neutralt till påståendet. Svaren framställs i figur 9 nedan.

Figur 9. Tvex har gett mig kontakter över språkgränserna.

Andelen av respondenter (N=30)

100%

80%

60%

40% 23%

23%

20%

23% 17%

13%

0% 1

2

3

4

5

1 = instämmer inte alls, 5 = instämmer helt

Respondenterna ombads också ange hur deras arbetssituation ser ut i nuläget (”Välj alternativet/de alternativen som bäst beskriver din arbetssituation.”). Av respondenterna (N=29)3 är 55 procent studenter, 41 procent är i anställningsförhållande och 10 procent är arbetssökande. Bland de respondenter som räknas till studenter finns det också de som angett att de gör praktik. Dessa respondenter har också svarat på frågorna gällande placering i arbetslivet och språkanvändning på arbetsplatsen. I och med att studenter som gör praktik fortfarande har en studentstatus även om de samtidigt är i anställningsförhållande, har de tolkats höra till gruppen studenter i framställningen (figur 10) nedan.

3

En respondent uteblev eftersom hens situation var svårtolkad: hen hade valt alternativen student, i anställningsförhållande och arbetssökande.

17


Figur 10. Respondenternas arbetssituation

Andelen av tvexare (N=29)

100%

80%

60%

55% 41%

40%

20%

10%

0% Student

I anställningsförhållande

Arbetssökande

Tvexarnas placering i arbetslivet kartlades genom att be respondenter svara på frågan ”Var jobbar du?”. Figur 11 nedan illustrerar respondenternas placering i arbetslivet. De respondenterna som angav att de inte är i anställningsförhållande har lämnats bort från frågor som kvarstår i det här kapitlet. Sammanlagt är antalet studenter i anställningsförhållande 20 (N=20) av de 30 respondenterna. Största delen, det vill säga 60 procent av respondenterna jobbar inom den privata sektorn. Av de utexaminerade tvexarna som är i anställningsförhållande jobbar 20 procent inom den offentliga sektorn och 20 procent i allmännyttiga organisationer. Den stora representationen av arbetsplatser inom den privata sektorn kan bero på att i vissa branscher har privata organisationer lyckats göra sig synliga bland studenter bättre än offentliga organisationer. Däremot finns det också flera statliga och kommunala organisationer där expertis förvärvad från någondera av de åtta utbildningsprogrammen som har möjligheten att avlägga Tvex behövs. Därför borde man satsa på att utvidga kontakter till offentliga organisationer för att öka såväl studenters intresse för som medvetande om arbetsmöjligheter inom den offentliga sektorn.

18


Andelen av respondenter (N=20)

Figur 11. Respondenternas placering i arbetslivet 100% 80%

60% 60% 40% 20%

20%

Inom den offentliga sektorn

I en allmännyttig organisation

20% 0% Inom den privata sektorn

Arbetsgivare

4.6 Tvex-studenters språkanvändning i arbetet I enkäten frågades vilka språk respondenterna som arbetar (N=20) använder i sitt arbete. Svaren visar att 100 procent använder finska i arbetet. Av dessa använder 95 procent finska varje dag, medan 5 procent använder språket mer sällan. Det mer intressanta är att 70 procent av respondenterna använder svenska i arbetet. Andelen av finskspråkiga respondenter som använder svenska i arbetet är 30 procent. Av de som använder svenska (N=16) svarar 28 procent att de använder svenska varje dag. 36 procent använder svenska några gånger i veckan. Andelen av respondenter som använder svenska på arbetet mer sällan är 36 procent. Svaren visar att de finskspråkiga använder svenska mindre i arbetet än de svenskspråkiga. I ljuset av dessa resultat verkar det som att tvexarna mer sannolikt söker sig till arbetsplatser där de använder finska i stället för svenska. Även om det också finns finskspråkiga som använder svenska på arbetsplatsen, finns det mycket rum för förbättring om man vill att i framtiden en större andel av tvexare skulle använda svenska på arbetet. Resultaten tyder ändå på att studenter mer sannolikt söker sig till svenskspråkiga arbetsomgivningar efter att ha avlagt en tvåspråkig examen. Respondenternas användning av svenska på arbetet framställs i figur 12.

19


Figur 12. Hur ofta använder du svenska?(N=16)

28 % 36 %

36 %

Varje dag

Några gånger i veckan

Mer sällan

4.7 Tvex-studenter och arbetet i andra nordiska länder På frågan ”Jobbar du/har du jobbat i något annat nordiskt land än Finland?” (N=30) svarar 90 procent att de inte jobbar eller har jobbat i något annat nordiskt land. Andelen av respondenter som svarar att de jobbar eller har jobbat i något annat nordiskt land är 10 procent. Sju procent av respondenter har jobbat eller jobbar i Sverige och tre procent i Danmark. Även om andelen respondenter som har erfarenhet av arbetet i andra nordiska länder är liten, visar resultaten att det finns intresse bland tvexare att arbeta i Norden. Orsaker till att en så stor andel inte har jobbat i andra nordiska länder kan vara många. Det kan exempelvis finnas skillnader i hur utbildningsprogrammen vid universitet lyfter fram denna möjlighet, men också möjligheter till arbetet på det andra inhemska språket kan variera beroende av branschen. Universitetet kan också bli bättre på att skapa möjligheter för Tvexstudenter att träffas med människor som arbetar i organisationer där svenskan regelbundet används, vilket skall diskuteras i kapitel sex.

4.8 Tvex-studenters utvecklingsförslag och andra kommentarer gällande Tvex De sista två frågorna i enkäten var öppna frågor. Respondenterna fick fritt kommentera både hur Tvex kunde utvecklas och lyfta fram saker som de inte hade haft möjlighet att kommentera tidigare. Svaren är kategoriserade enligt följande: informering gällande Tvex, språkstöd, kursutbud och andra arrangemang som stöder

20


språkinlärningen, personliga utmaningar i relation till studier i Tvex och positiv feedback och respondenternas positiva personliga erfarenheter om Tvex. Tydligare informationsspridning som har framkommit redan tidigare i kapitlet 4.3 nämns också i denna del. En respondent konstaterar att alla lärare borde vara medvetna om hur man avlägger Tvex. Som ett exempel lyfter respondenten fram utbildningsprogrammet för rättsnotarie i Vasa som har haft många gästföreläsare som inte visste hur kursprestationer kan göras på svenska. Mer allmänt borde det finnas tillräckligt tydlig information om hur man avlägger Tvex vilket kunde eventuellt sänka tröskeln att börja en tvåspråkig examen. Som det har nämnts tidigare framkom det också i Schaumans (2018) rapport att medvetenheten om Tvex måste ökas bland universitetets undervisningspersonal. Enligt en respondent motsvarar Tvex inte den bilden som ges åt nya studenter i början av studierna och för en första årets student låter Tvex mera som en egen studielinje. Enligt respondenten var Tvex i verkligheten en splittrad och arbetsdryg ”villervalla” av Weboodi-anmälningar och förvirrande tilläggsprestationer för de som började studier i 2017. Respondenten önskar att anmälan till Tvex-kurser klargörs, en egen elektronisk studieplan för tvexare utarbetas och ett eget arrangemang för hur man anmäler sig till kurser inom Tvex tas i bruk. Enligt respondenten skulle detta minska på antalet studenter som avbryter Tvex. Respondenten önskar också en klar studiestig till varje utbildningsprogram och lyfter fram att man borde satsa på tvexarnas gemenskapskänsla, vilket kunde betyda exempelvis diverse afterworkoch arbetslivsevenemang. Stödet för såväl svenskspråkiga vars finska inte är stark som finskspråkiga som har bristande kunskaper i svenska lyfts fram som ett utvecklingsmål. Mentorskap föreslås som en metod för att främja det här, där exempelvis en längre hunnen finskspråkig tvexare skulle kunna fungera som en mentor till en svenskspråkig första års student eller vice versa. Liknande arrangemang lyftes också fram i Schaumans (2018) rapport där det konstaterades att ett språkpar är ett effektivt sätt att lära sig språk. Som ett exempel på ett arrangemang av detta slag nämndes ALICEspråkkompiskurser där studenter kan öva språket i lediga sammanhang. Respondenterna önskar också förberedelse för statsförvaltningens språkexamina och mer övning i muntliga språkfärdigheter. En respondent har förstått att Tvex har fungerat väl för både svensk- och tvåspråkiga studenter men finskspråkiga skulle ha behövt mera stöd; exempelvis information om vilka kurser som bäst kan avläggas på svenska och som är språkligt lättare. En respondent önskar ökning av kursutbudet i akvatiska vetenskaper och lyfter fram att svenska är ett majoritetsspråk i havsforskning. Till exempel i Tvärminnes djurvetenskapliga station sker kommunikationen med vissa finländska forskare antingen på svenska eller på engelska. En respondent säger att kursmaterialet som användes var nyttigt men hen önskar att det skulle vara tillgängligt också efter att ha avlagt kurser. Hen säger att en resursportal för tvexare skulle vara behändig. Bland 21


svaren hittar man även ett förslag på en ordbok för varje utbildningsprogram som ordnar Tvex. I enkäten fanns i slutet ett fält för fria kommentarer. En respondent berättar att hen i slutet av studierna märkte att den finskspråkiga terminologin förblev snäv på grund av att hen gjorde en stor del av huvudämnesstudierna på svenska. Därefter var ämnesstudier och kursböcker till största del på engelska. Enligt denna respondent skilde sig finsk- och svenskspråkiga kursinnehåll från varandra i viss mån vilket orsakade en del problem när hen växlade mellan finsk- och svenskspråkiga kurser. Det nämns också osäkerhet gällande arbete på grund av de höga kraven på kunskaper i svenska. I svaren som berör positiv feedback och positiva erfarenheter under Tvex säger en respondent att Tvex är ett stort trumfkort för Helsingfors universitet, och att det lönar sig att satsa på dess marknadsföring och utveckling samt göra det mera flytande att avlägga en Tvex. En respondent hoppas att Tvex är ett alternativ vid universitet även i framtiden, och kommer inte på annat än positivt att säga. En annan respondent har fått ett konkret bevis på sina språkkunskaper som kan användas till exempel på CV:n. Hen har under studietiden varit på många arbetsplatser vars huvudsakliga arbetsspråk varit finska eller där arbetet har varit tvåspråkigt. Som ett exempel nämner respondenten Helsingfors universitets kartläggningar av ängsnätfjärilar i Åland. Hen skulle definitivt rekommendera Tvex för alla som ens är lite intresserade. En respondent känner att hen hade fått språkkunskaper som hen kommer att ha kvar även flera år efter studierna genom Tvex. För hen var Tvex och utbytet i Sverige de bästa sakerna som hände under studierna och hen är tacksam för att ha gått så långt bort från sin bekvämlighetszon.

5 Utexaminerade tvexarnas erfarenheter av Tvex: intervjuer Syftet med att intervjua utexaminerade tvexare var att få mer djupgående information om hur Tvex-studenterna upplevt sina Tvex-studier. Intervjuerna förverkligades mellan den 4 och 19 november 2021. I samband med enkäten frågades det om respondenterna hade intresse att delta i en intervju och tre respondenter anmälde sitt intresse. Alla deltagare hade finska som sitt skolutbildningsspråk och hade uppnått C1 i svenska under Tvex-studierna. I och med att antalet deltagare i intervjun blev så litet kan det inte på basis av intervjuerna göras generaliseringar av Tvex-studenternas erfarenheter om Tvex. Oavsett, ger dessa svar värdefull information som kan stödja utvecklingen av Tvex. I början av varje intervju frågades det om studenternas utbildningsprogram, när de hade börjat studera och när de hade tagit ut sin kandidatexamen och således blivit färdiga från Tvex. Därutöver bads respondenterna berätta var de jobbar ifall de hade 22


en arbetsplats. Sammanlagt ställdes nio frågor som finns i bilaga två i slutet av denna rapport. Det här kapitlet avancerar enligt följande. Avsnitt 5.1 presenterar de intervjuades bakgrundsinformation: utbildningsprogram som de har studerat på och året som de har börjat studier samt Tvex. I avsnitt 5.2 behandlas orsaker till att de intervjuade började Tvex och slutförde sina studier och avsnitt 5.3 behandlar fördelar med Tvex och dess nyttor med tanke på arbetslivet. Avsnitt 5.4 fokuserar på de utmaningar som de intervjuade har stött på angående studier på det svagare inhemska språket. I avsnitt 5.5 behandlas de intervjuades erfarenheter gällande information och stöd om Tvex och avsnitt 5.6 tar fasta på utvecklingsförslag av de intervjuade. I det avslutande avsnittet 5.7 presenteras de intervjuades hälsningar till de som funderar på att börja Tvex.

5.1 Bakgrundsinformation av de intervjuade Intervjuerna börjades genom att fråga om studenters bakgrundsinformation: studieämne, året de började studier och Tvex och när de slutförde Tvex. De intervjuade representerar inte särskilt bra de olika utbildningsprogrammen som erbjuder Tvex: två har tagit sin Tvex i utbildningsprogrammet för rättsnotarie medan den tredje i utbildningsprogrammet i miljövetenskaper. Då intervjun gjordes höll båda som studerat till rättsnotarie på att avlägga sin magister medan studenten som studerat miljövetenskaper hade tagit ut sin magister. Eftersom praxis om hur man till exempel informerar om Tvex inom olika utbildningsprogram kan variera, kan respondenternas svar inte tolkas gälla för alla utbildningsprogram, även om vissa svar kan anses gälla alla tvexare. Den första intervjuade började sina studier i miljövetenskaper 2015 och samtidigt också Tvex och blev färdig på våren 2019. Hen avlade sin magister inom det engelskspråkiga magisterprogrammet Environmental Change and Global Sustainability varifrån hen utexaminerades våren 2021. För närvarande söker hen arbete. Den andra intervjuade började sina studier i utbildningsprogrammet för rättsnotarie 2017 och valde redan då att avlägga Tvex. Hen tog ut sin kandidatexamen och blev färdig från Tvex i februari 2021. För närvarande jobbar hen på Utrikesministeriet på en av Finlands beskickningar utomlands. Den tredje intervjuade började i utbildningsprogrammet för rättsnotarie och Tvex 2017 och blev färdig rättsnotarie hösten 2020. Hen håller nu på att slutföra sin magisterexamen. Under studierna har hen gjort flera praktiker i olika ställen, men under det senaste året har hen arbetat på en advokatbyrå.

23


5.2 Orsaker till att börja och slutföra Tvex Efter att man hade frågat de intervjuades bakgrundsinformation ställdes frågor ”Varför beslöt du avlägga Tvex? Vad fick dig att slutföra den?”. De intervjuade listar flera orsaker till deras beslut att börja och slutföra Tvex. En intervjuad berättar att valet inte var lätt, men efter att hen hade hört att tröskeln att börja var ganska låg bestämde hen sig att börja. Enligt en annan intervjuad var beslutet att börja Tvex en blandning av intresse för svensk kultur och nordiskt samarbete samt att hen hade ångrat att hen inte använt svenskan mer under sina tidigare studier i Sverige. En intervjuad nämner också studieframgången i svenska i grundskolan och gymnasiet samt allmänt intresse att inkludera svenska i studier som orsaker till att hen bestämde sig att börja Tvex. Bland orsaker till att de intervjuade slutförde studierna nämns bland annat målmedvetenheten och stödet från andra Tvex-studenter. Att avlägga Tvex beskriver vissa intervjuade också i viss mån som en automatisk process efter att de hade börjat den:

“Kun se ruotsiksi suoritettujen opintopisteiden määrä oli kolmenneljänkymmenen paikkeilla niin ajattelin, että kyllä tästä nyt nämä viimeisetkin opintopisteet saa siitä kuudestakymmenestä suoritettua.”

Intervjuade lyfter också fram möjligheterna att använda språket under studier som orsaker till att de slutförde Tvex. En intervjuad lyfter exempelvis fram utbytesstudier i Sverige. Det här nämner hen som en orsak till att ”försöka gå igenom hela processen”. 5.3 Fördelar med Tvex och nyttor med tanke på arbetslivet I det här avsnittet analyseras de intervjuades svar på frågorna som berör nyttor och fördelar av Tvex. De intervjuade fick svara på frågor ”Hurdana fördelar finns det med att avlägga en tvåspråkig examen?” och ”Hurdan nytta har du haft av tvåspråkig expertis med tanke på arbetslivet? ”. Först analyseras intervjuades svar gällande fördelar med Tvex. Efter det här följer en analys av det som lyfts fram gällande nyttor med tanke på arbetslivet. Intervjuade lyfter fram att man får lära mycket om sig själv under studier som fördelar med att avlägga Tvex. Enligt intervjuade har studierna påverkat deras självförtroende och att de vågat använda främmande språk. Det kommer också fram att Tvex har gett möjligheten att komma in i den finlandssvenska kulturen. 24


Kunskaper i svenska har också öppnat nya möjligheter såsom en av de intervjuade konstaterar:

“Jos ajattelee syy- ja seuraussuhteita, niin luulen, että moni asia on saanut alkunsa siitä, et olen aloittanut Tvexin. Osallistuin yhteen ruotsinkieliseen projektiin opiskelujen aikana. Uskalsin lähteä siihen mukaan, koska olin harjoitellut ruotsin kieltä aikaisemmin. [--] Olen tavannut harjoittelupaikoissa ihmisiä, joiden kanssa on tullut käytettyä ruotsia.”

Av citatet kan det observeras att kunskaper i svenska hade lett den här intervjuade till ett svenskspråkigt projekt. Också mer allmänt har kunskaper i svenska öppnat möjligheter att kommunicera med svenskspråkiga. Det kommer tydligt fram att enligt intervjuade har Tvex varit minst indirekt orsaken till att dessa möjligheter har öppnat sig. Sett som en helhet verkar det som att de intervjuade upplever att Tvex har öppnat möjligheterna att använda svenska. Studier på ett främmande språk har också haft en positiv effekt på deras självförtroende speciellt när det gäller språkanvändning. Som nyttor gällande arbetslivet lyfter de intervjuade fram att arbetsgivarna uppskattar svenskakunskaper. En intervjuad berättar att hen alltid nämner dessa kunskaper i arbetsansökningar. Följande citat belyser nyttor ur den här juridikstudentens perspektiv:

“[--] Kun toivottavasti jossain vaiheessa saan vakituisen työpaikan täältä valtionhallinnon puolelta niin täällä on ainakin todella keskeistä molempien kotimaisten kielten osaaminen. [--] Esimerkiksi ruotsin kielin osaaminen C1-tasolla on tarpeen lainvalmistelutyössä. [--]”

Den här intervjuade konstaterar att inom statsförvaltningen är kunskaper i båda inhemska språken en fördel. Hen betonar också att kunskaper i svenska på C1-nivå är av betydelse exempelvis i anslutning till lagberedningsarbete. Utöver det här lyfter intervjuade fram att Tvex ger ur ett juridiskt perspektiv en bättre uppfattning av nordisk rätt och kunskaper i svenska gör det möjligt att läsa dansk- och norskspråkiga juridiska texter. Allmänt taget visar det sig att de intervjuade anser att arbetsgivarna uppskattar kunskaper i svenska. Även om en intervjuad konstaterar att nyttan av Tvex är svår att bedömas eftersom man inte kan jämföra sig själv med en situation där man inte 25


skulle ha kunskaper i svenska lyfter hen fram att arbetsgivarna alltid har uppskattat och frågat efter svenskakunskaper. Det verkar också som att de intervjuade har upplevt att Tvex och den tvåspråkiga expertisen har öppnat sig flera möjligheter vad som gäller arbetsuppgifter och arbetsmöjligheter mer allmänt. 5.4 Utmaningar gällande studier på ett främmande språk Genom intervjuerna ville man också reda ut hurdana utmaningar de intervjuade hade upplevt under studierna. Tanken var att utmaningar eventuellt kunde hjälpa en att förstå hurdana behov tvexarna har och beakta dessa när Tvex utvecklas. Det ställdes frågan ”Hurdana utmaningar har du mött angående studier på ett främmande språk?”. De intervjuade lyfter fram olika utmaningar gällande inlärningsprocessen. Å ena sidan berättar intervjuade hur de var tvungna att lära sig terminologin i sitt ämne. Å andra sidan tar de också upp hur de sämre språkkunskaperna i det andra inhemska språket påverkade deras inlärning av substansämnen. Utmaningarna som intervjuade stött på belyses av två citatet nedan:

“Kyllähän se täytyy sanoa, että vieraalla kielellä opiskelu on raskaampaa. Jokaiseen kurssiin tulee aina tietynlainen kerroin.”

Den här intervjuade beskriver hur det kommer en viss svårighetsgrad till kurserna när man gör dem på svenska i stället för finska. Med andra ord måste studenter anstränga sig mera i jämförelse med kurser som de gör på sitt modersmål. En annan intervjuad lyfter fram liknande utmaningar:

“Eihän se oppiminen tai itse luennon kuunteleminen ollut niin tehokasta kuin suomenkielisillä luennoilla. Etenkin kurssitöiden tekeminen on vienyt paljon enemmän aikaa. Tenteissä on pitänyt käyttää sanakirjaa. Onhan sekin varmasti osaltaan tenttisuorituksiin vaikuttanut, että on kirjoittanut vieraalla kielellä eikä siitä syystä ole pystynyt aina antamaan sitä parasta suoritustaan.”

Den intervjuade berättar att inlärningen är långsammare på ett främmande språk och att det har gått mer tid åt kursarbeten. Hen säger också att skriva tentamina på svenska antagligen har påverkat prestationer. Det framgår tydligt av det som intervjuade berättar att inlärningsprocessen påverkas av att studier görs på svenska. 26


Utöver det här nämner en intervjuad att det fanns brist på svenskspråkiga kursmaterial vilket ledde till att hen var tvungen att själv översätta termer. Det här har också påverkat till att studier på ett främmande språk har tagit mera tid. Samtidigt kan det konstateras att utökning av det svenskspråkiga materialet skulle vara ett relativt enkelt sätt att underlätta studenters studiegång.

5.5 Information och stöd gällande Tvex I det här avsnittet behandlas informationsgången och stödet gällande Tvex ur de intervjuades perspektiv. För att kunna veta hur de intervjuade upplevt informationsgången frågades ”Varifrån fick du information om Tvex? Var det tillräckligt?”. Som helhet anser de intervjuade att informationen om Tvex var tillräcklig. Exempelvis nämner en intervjuad att kommunikationen via mejl fungerade väl och att i inbjudningsbrevet till universitetet fanns information om Tvex. En intervjuad berättar att hen fick information om Tvex i början av studierna, såsom vilka kurser som görs på svenska och att till examen tillhör språkkurser och ett obligatoriskt språkprov. Hen konstaterar ändå att det omöjligt att berätta till någon annan att hurdant det är att avlägga Tvex - erfarenheterna är väldigt subjektiva. En av de intervjuade lyfter fram brister vad som gäller informationen om Tvex:

“[--] Me kyllä saatiin aika paljon tietoa ihan vaan toisiltamme. Tuntui, että se meidän Tvex-porukka kantoi usein eteenpäin: joku oli kuullut jostain kurssista ja että se pitää suorittaa ennen toista kurssia. Tai tiesi kenelle laittaa sähköpostilla kysymyksiä tietystä aiheesta. Esimerkiksi että tietty kielikeskuksen opettaja voi antaa palautetta kieliopista. Se oli aika kuulopuheperusteista, kun silloin ei vielä ollut tätä nykyään lähetettävää Tvex-uutiskirjettä.”

Den här intervjuade berättar att vid den tiden hen studerade i Tvex fick hen mycket information av studiekompisar. Till exempel nämner hen att någon hade hört om en kurs som ska avläggas eller att till en viss person kan skickas mejl. Enligt hen baserade sig informationsgången till en stor del på hörsägner. Ett annat exempel på detta nämner hen att hen fick först veta om det obligatoriska C1-språkprovet under våren 2019 av en kompis. Enligt hens erfarenhet fanns det en lång informationsskugga efter början av studierna 2017. Även om den här intervjuade har en hel del saker som hen tycker inte fungerade i informationsgången betonar hen att dessa erfarenheter kan vara föråldrade i och med att hen börjat studier hösten 2017.

27


De intervjuade bads också berätta hurdant stöd de fick under studierna och om det var tillräckligt. Svaren på denna fråga varierar. En intervjuad lyfter fram språkkurser med fokus på svenskan och Tvex-lärare som hjälpte i språkinlärningen samt mentalt stöd såsom att en Tvex-lärare eller studiekamrat uppmuntrade hen med studier. Det framkommer att en intervjuad hade informerats om Språkcentrets språkstöd men att hen inte hade utnyttjat det. Som orsak till detta berättar hen att kurstakt var väldigt intensiv vilket gjorde att man inte skulle ha haft tid att lämna in essäer för granskning en vecka före deadline. I och med att hen skulle ha behövt ha tid att få feedback, korrekturläsa och korrigera texten innan deadline blev det för tajt att utnyttja språkstödet. En intervjuad nämner att hen var ganska ensam med sina studier. Hen lyfter också fram att det nog ordnades en språkkurs men att den ordnades i början av studierna. När hen frågas om hen skulle ha önskat kontinuerligt stöd i form av språkkurser som skulle ha beaktat utvecklingen av språkkunskaper och substansmässigt tagit hänsyn till det som har behandlats exempelvis i huvudämnesstudier svarar han:

“Se voi olla. Ensinnäkin se kielikurssi alkuun oli hyödyllinen. [--] Lopun kielikoe, jossa opettajan kanssa keskusteltiin omasta kielitaidosta ja mahdollisuus käyttää kieltä tuen kanssa olivat hyödyllisiä oppimismielessä.”

Den här intervjuade anser att språkkurser som skulle ta hänsyn till utvecklingen av språkkunskaperna skulle eventuellt fungera. Hen berättar att språkkursen i början av studierna och språkprovet i slutet av studierna var nyttiga. Av språkprovet lyfter hen fram diskussioner om ens språkkunskaper och om ett valt ämne där man kunde använda språk som givande ur ett inlärningsperspektiv. Integrerade språkkurser som denna intervjuade syftar till ordnas nuförtiden speciellt i Vik och Gumtäkt. Även om den här intervjuade skulle förstå idén bakom dessa integrerade kurser är hen inte säker på om de skulle locka studenter till Tvex eftersom det också finns andra intressanta kurser som man borde avlägga och man måste utexamineras.

28


5.6 Utvecklingsförslag De intervjuade tvexarna fick också svara på frågan om hur Tvex kunde utvecklas. Sammanfattningsvis önskar tvexarna tydligare anvisningar och kommunikation om Tvex, en starkare Tvex-gemenskap och ett utökat kursutbud på svenska. Om vi ser noggrannare på utvecklingsförslagen som gäller anvisningar och kommunikation om Tvex så nämner de intervjuade Tvex-nyhetsbrevet som en positiv utveckling. Nyhetsbrevet togs i bruk efter Schauman hade publicerat sin rapport 2018. Tydligare anvisningar om Tvex var ett utvecklingsförslag i rapporten. Som en respons till feedbacken började Svenska ärenden 2019 ge ut ett Tvex-nyhetsbrev åt tvexare. Nyhetsbrevet går till alla som anmält sig till Tvex och också till alla Tvexledaren, studiechefer, utbildningsplanerare med ansvar för Tvex och språkstödslärare. Målet med Tvex-nyhetsbrevet är dels att informera tvexare om evenemang, kurser och annat som är relevant för dem, dels att påminna dem om personer de kan ta kontakt med ifall de behöver hjälp. Ett syfte med brevet är också att skapa samhörighet kring att vara tvexare och att känna att man får lite extra service genom att tvexa. Även om kommunikationen av Tvex har tagit tydliga framsteg under de senaste åren finns det fortfarande rum för förbättring. De intervjuade saknar ännu tydligare anvisningar om Tvex och vem de kan kontakta i olika ärenden. Det finns också ett tydligt behov av fler svenskspråkiga kurser i de olika Tvex-programmen, vilket lyfts fram såväl i Schaumans rapport som i denna kartläggning. Vad gäller gemenskapen lyfter tvexarna fram vissa konkreta utvecklingsförslag: språkcaféer varje månad, utveckling av tutorverksamhet och tillfällen där alumner berättar om sina erfarenheter av Tvex och annan informell verksamhet. En intervjuad anser att olika Tvex-evenemang skulle ha stödjat motivationen och hjälpt en att orka med studier samt inspirerat. Det här har också att göra med det som en annan intervjuade kallar för ”ett skyddsnät” som enligt hen skulle ha motverkat att så många tvexarna avbröt Tvex. Tvexarna önskar också ett utökat kursutbud på svenska. Exempelvis lyfter en intervjuad fram att det då och då var ett pussel att samla ihop en tillräcklig mängd av svenskspråkiga kurser. Detta kom också fram i Schaumans (2018) rapport där det också lyftes fram att utbildningsprogrammen har varierande förutsättningar att erbjuda svenskspråkiga kurser. Resultat av både denna kartläggning och Schaumans rapport ger skäl att fästa extra uppmärksamhet vid hur det svenskspråkiga undervisningsutbudet kunde utvidgas och göras mer tillgängligt i framtiden.

29


5.7 Tvexarnas hälsningar till den som funderar på att börja Tvex Avslutningsvis fick de intervjuade ge en hälsning till studenter som funderar på att börja tvexa. Som hälsning till den som funderar på att börja Tvex säger den första intervjuade att det kräver ganska mycket att avlägga en Tvex och att man därför måste vara realistisk om man funderar på att avlägga en tvåspråkig examen. Samtidigt konstaterar hen att det är ett av de bästa sätten att lära sig svenska. Om inte annat så kan studier i programmet ge en roliga berättelser. Hen tycker att det har varit en aha-upplevelse att vara den som är språkligt lite sämre: man kan lättare förstå människor som inte pratar sitt modersmål då man själv hamnar i en situation där man inte kan vara helt sig själv och reagerar långsamt i situationer som kräver snabb reaktion såsom skämt och humor. Som en följdfråga frågades om den intervjuades utbytesperiod och studier i Sverige. Hen hade varit på utbyte i Lunds universitet och berättar att skånedialekten var svår till en början men efter ett tag kunde hen förstå bättre vad som sades. Hen lyfter också fram att det var intressant att få uppleva hur studier i hens huvudämne ser ut i Sverige. Den andra intervjuade säger att en tvåspråkig examen är en fin och unik möjlighet också på nationell nivå och ett bra sätt att utmärka sig i alla branscher, men särskilt bland de som avlagt en rättsnotarieexamen. Hen preciserar att det numera finns få som kan arbeta på svenska inom juridik. Tvexaren vill uppmuntra studenter att gå in med ett öppet sinne och att tänka på Tvex-studierna som en inlärningsupplevelse under vilken man kommer att överträffa sig själv flera gånger. Hen framhäver ändå att man borde vara förberedd att acceptera att det inte alltid kommer att vara lätt. Hen säger att man borde ha en ”jag antar utmaningen”-mentalitet, men uppmuntrar definitivt studenter att börja Tvex. Den tredje intervjuade säger att det definitivt lönar sig att gå med. Det finns också fördelar med att man när som helst kan hoppa av. Tvex fungerar som en karuselldörr, man kan alltid komma och pröva och det gör inget om det inte känns som ens egen grej. Att avlägga en tvåspråkig examen kräver inte mycket förbindelse och eventuellt kommer den tvåspråkiga examen nästan på köpet, även om man har arbetat mycket under studierna. Hen anser att det är värt den extra mödan och rekommenderar programmet för var och en.

6 Vad sedan? – Utvecklingsförslag I detta avslutande kapitel presenteras utvecklingsförslag kring Tvex på basis av det som har kommit fram i både enkätsvaren och intervjuerna. Dessa förslag kan stöda utvecklingen av Tvex. Utvecklingsförslagen har kategoriserats enligt sex kategorier: 30


1. 2. 3. 4. 5. 6.

Kommunikation om tvåspråkiga examina, Marknadsföring av tvåspråkiga examina Språkstödet, Kursutbudet, Tvex-gemenskap och Utökning av arbetslivskontakter.

Dessa förslag presenteras till följande. Kapitlet avslutas med en tabell som sammanfattar alla utvecklingsförslag samt listar ansvariga aktörer som skall genomföra dem. Under varje kategori, till exempel Kommunikation, finns först behov varefter följer förbättringsförslag och till sist listas de aktörer som har ansvaret för genomförandet.

6.1 Kommunikation om och marknadsföring av tvåspråkiga examina Det finns ett tydligt behov av att förbättra kommunikationen om Tvex. Studenterna upplevde att det är svårt att hitta kurser på svenska och veta vilka kurser som kan inkluderas i examen. Det kom också fram av både enkäten och intervjuerna att det finns en diskrepans mellan hur Tvex marknadsförs och hur Tvex ordnas i praktiken. Ett exempel på en utmaning var bristande information om vilka kurser som ingår i Tvex. Respondenterna lyfte också fram att man fick ett intryck att Tvex skulle vara ett eget utbildningsprogram. I framtiden kunde de som deltar i de praktiska arrangemangen fundera på att göra studiestigarna mer lättillgängliga, och synliggöra universitetets svenskspråkiga studieutbud. De lärare som har tvexare på sina kurser borde bli mer medvetna om vad Tvex innebär så att de kan ta flerspråkiga studentgrupper i beaktande i sin undervisning. Tvex borde genomsyra och synas i hela universitetets verksamhet så att både den undervisande personalen, experterna och stödpersonalen vet om Tvex och vad den kräver och innebär i praktiken. Att universitetets interna anvisningar och kommunikation om Tvex är tydliga medför också att studenterna får tydligare information om Tvex. Tydliga anvisningar om vad Tvex innebär och en förbättrad kommunikation om den är också en förutsättning för att fler studenter skulle vilja avlägga Tvex och för att minska på antalet avhoppare. I och med att Tvex är en unik möjlighet som bara Helsingfors universitet erbjuder i Finland kunde Tvex i högre grad lyftas fram i marknadsföringssatsningar om universitetsstudier på universitetsnivå. Marknadsföring av Tvex måste vara i linje med innehållet av Tvex. Att låta Tvex-studenterna själva berätta om deras erfarenheter av Tvex skulle ge en realistisk bild av vad Tvex-studier i praktiken innebär.

31


Sedan Schaumans (2018) rapport har det gjorts framsteg i hur man kommunicerar om Tvex. Ansvarsfördelningen mellan Tvex-ledarna, språkstödslärarna, Studentservicens lokala team, Tvex-tutorerna och Svenska ärenden har tydliggjorts till exempel med en intern Tvex-årsklocka. Svenska ärenden har tagit i bruk ett Tvexnyhetsbrev som innehåller bland annat information om kursutbudet och vem tvexarna kan vara i kontakt med. Också anvisningar om Tvex åt studenter har tydliggjorts, likaså informationen åt potentiella sökande. Alla ovan nämnda aktörer har en viktig roll i att kommunicera med tvexarna. Tvex ska dock också genomsyra hela universitetets verksamhet. Här har Svenska ärenden en roll att koordinera och utveckla Tvex på universitetsnivå. Däremot ansvaret för marknadsföring av Tvex inom universitet ligger på Tvexsamarbetsgruppen, Svenska ärenden och utbildningsprogrammen.

6.2 Språkstöd och stöd för språkinlärning Tvexarna hade också som önskemål att språkutvecklingen skulle kontinuerligt följas upp under hela studietiden. En åtgärd kunde vara stöd i form av språkkurser som är anpassade enligt svenskspråkiga tvexares behov. Ett kontinuerligt stöd som beaktar utvecklingen av språkkunskaperna kunde effektivera och underlätta studier. Samtidigt måste man se till att dessa inte försvårar studierna genom att skapa för arbetsdryga helheter som inte passar in i studenternas schema. Språkkurser kunde ordnas en gång per år för att försäkra kontinuiteten i stödet och samtidigt minska på överbelastningen av tvexare. Integrerade språkkurser ordnas nuförtiden i Vik och Gumtäkt och eventuellt kunde den här kursformen också satsas mera på vid Centrumcampus med tvexare inom utbildningsprogrammet för rättsnotarie. Av enkätsvaren kom det fram att svenskspråkiga och finskspråkiga med bristande kunskaper i det andra inhemska språket behöver extra stöd. Det föreslogs mentorskap där en längre hunnen student kunde stöda språkinlärningen hos en första årets student. Mentorn skulle tala flytande det språk studenten vill öva. Ordböcker för varje utbildningsprogram som ordnar Tvex är också ett förslag som kunde övervägas. I och med att tvexarna använder tid för att översätta centrala begrepp och kan ha svårigheter att lära sig det centrala ordförrådet skulle en ordbok underlätta studiegången anmärkningsvärt. Av dessa utvecklingsbehov ligger ansvaret på Språkcentret i samarbete med fakulteten, utbildningsprogrammets ledningsgrupp och ansvariga läraren.

32


6.3 Kursutbudet Precis som Schauman (2018) också lyfte fram önskade tvexarna en ökning i utbudet av svenskspråkiga kurser. De svenskspråkiga kurserna borde också tidsmässigt fördelas över tre år så att tvexarna får använda språket regelbundet. Det skulle vara önskvärt att åtminstone en svenskspråkig kurs skulle kunna avläggas varje period och att kursutbudet skulle sträcka sig över hela kandidatskedet i och med att utveckling av språkkunskaperna förutsätter regelbunden repetition. Utbildningsprogrammen som ansvarar för att det finns ett tillräckligt utbud av svenskspråkiga kurser borde se till att kurserna kan erbjudas under hela studietiden. Utvecklingen av kursutbudet är kontinuerligt arbete och granskning av kursutbudet görs kontinuerligt i de olika utbildningsprogrammen som erbjuder Tvex. Behovet av kurser verkar ändå fortfarande vara något som tvexarna ser som en av de största utmaningarna med Tvex. Därför behöver utbildningsprogrammen ta dessa signaler av tvexarna till hänsyn. Att kursutbudet är tillräckligt kan också fungera som en garanti för att Tvex i framtiden lockar till studenter. Utexaminerade tvexare som har bra erfarenheter av examen kan marknadsföra Tvex och få nya påbörjande universitetsstudenter bli intresserade av möjligheten av att göra examen på två språk. Ansvaret för att försäkra att kursutbudet är tillräckligt delas med flera aktörer. Fakulteter, utbildningsprogrammen och tvåspråkighetsdekaner har det övergripande ansvaret på universitetsnivå. Koordineringsansvar på campusnivå delas av utbildningsplanerare, studiechefer och Svenska ärenden.

6.4 Tvex-gemenskap Respondenterna efterlyste också en starkare Tvex-gemenskap. De föreslog regelbundna språkcaféer, satsningar på arbetslivsevenemang och olika träffar där Tvex-alumner berättar om sina erfarenheter av Tvex. Universitetet skulle kunna ordna regelbundna språkcaféer och evaluera hur de har lyckats. Språkcaféer har redan tidigare ordnats av Svenska ärenden och de har fått bra feedback av deltagarna. Språkcaféer inriktade till tvexare har däremot inte testats och på basis av enkäten finns det en tydlig efterfrågan för sådana caféer. Språkcaféer en gång i månad skulle ge tvexare bra möjligheter att utöva deras andra inhemska språk. Teman för dessa caféer kunde variera och fokusera på ämnen som har behandlats i deras kurser. På det här viset kunde caféerna också direkt stödja studierna. I framtiden kunde universitet satsa på att ordna tillställningar där Tvex-alumner kan berätta om sina erfarenheter. Alumner kan inspirera tvexare med sina berättelser under studietiden och berätta om hur deras karriär har utvecklat efter att de har 33


utexaminerats från universitetet. Ansvaret av utveckling av Tvex-gemenskapen kunde delas av Svenska ärenden, Tvex-tutorerna och Tvex-ledarna.

6.5 Arbetslivskontakter för tvexare Resultaten av enkäten visade att majoriteten av tvexarna fått en språkkunskap i det svagare inhemska språket som ger dem kompetens i arbetslivet. De flesta ansåg också att de kunde tänka sig att arbeta i andra nordiska länder i framtiden. Däremot kom det fram att relativt få av respondenterna hade fått erfarenheter av att arbeta i andra nordiska länder eller kontakter med andra nordbor. Därför är det av betydelse att i framtiden satsa på att skapa möjligheter för tvexare att träffa andra nordbor samt intressanta arbetsgivare från andra nordiska länder. Svenska ärenden har bra erfarenheter av arbetslivsevenemang vilka är ett konkret sätt att skapa möjligheter för studenter att hitta intressanta arbetsgivare och för arbetsgivare att hitta lämpliga tvåspråkiga studenter för olika arbetsuppgifter. Att utarbeta en strategi för utvidgande av kontakter till arbetslivet för tvexare är ett steg som universitetet borde ta i framtiden. Arbetslivsevenemang är en central del av genomförande av strategin. Möjligheter för nätverkande är ytterst viktiga för studenter som söker arbetsplatser som motsvarar deras utbildning. Sådana tillställningar kunde verkställas i samarbete mellan Svenska ärenden och Delegationen för den svenska verksamheten vid Helsingfors universitet. Delegationsmedlemmars kontaktnät är också av betydelse när det gäller att rekrytera intressanta arbetsgivare till dessa tillställningar. Universitetet kunde också bli bättre på att länka arbetsgivare som behöver personal med tvåspråkig expertis med tvexare. Tvex-nätverket har etablerats 2019 och uvidgats av Svenska ärenden. Den består av arbetsgivare som kan erbjuda två till tre månaders praktik och/eller skuggning4. För närvarande finns det 19 organisationer med i nätverket. Listan ska publiceras på universitetets webbsida om Tvex och avsikten är att studenter kan kontakta organisationer som de är intresserade av. Organisationer som finns med på listan kan också bjudas in till arbetslivsevenemang. Upprätthållande av nätverket förutsätter att man med jämna mellanrum kontaktar organisationers representanter och frågar om de fortfarande har möjlighet att vara med nätverket. Att utvidga nätverket kräver satsningar på marknadsföring samt att man kontaktar potentiella organisationer. Tills vidare har Svenska ärenden ansvarat

4

Tvex-studenter kan följa en expert som använder svenska i sitt arbete under en dag och får ett bevis på en avlagd skuggning.

34


för nätverket men i fortsättningen måste man fundera på hur nätverket kommer att upprätthållas. Som ett komplement till nätverket har det etablerats LinkedIn-gruppen Tvåspråkiga experter som består av Tvex-studenter och studenter som är intresserade av tvåspråkighet samt av arbetsgivare. Gruppen kunde utnyttjas ännu mer i framtiden när arbetslivsevenemang ordnas och den skulle också kunna fungera som en plattform för arbetsgivare att annonsera om arbetsplatser där tvåspråkig expertis förväntas. Svenska ärenden har administrerat gruppen och publicerat inlägg om aktuellt gällande tillställningar och arbetslivsevenemang. I anslutning till att universitetet utarbetar en strategi för att utvidga kontakter till arbetslivet borde man också fundera på hur LinkedIn-gruppen kan stödja genomförande av strategin.

35


Behov

Förbättringsförslag

Ansvarande aktörer

Tydligare kommunikation om hur Tvex ska avläggas: vilka kurser som inkluderas i examen

• • •

2) För lärare

Lärare borde vara medvetna om Tvex

Information om Tvex till undervisande personalen, experter och stödpersonalen

Svenska ärenden (koordinering och utveckling av Tvex på universitetsnivå)

Marknadsföring inom universitet

Samstämmighet mellan marknadsföring av och innehållet av Tvex

Studentberättelser

• • •

Tvex-samarbetsgruppen Svenska ärenden Utbildningsprogram

Språkstöd

Språkcentret i samarbete med fakulteten, utbildningsprogrammets ledningsgrupp och ansvariga läraren

Kommunikation och anvisningar 1) För tvexare

Utvidgade språkstödsmöjligheterna för både finsk- och svenskspråkiga tvexare Stöd för utvidgande av ordförrådet

Kursutbudet

Ökning av antalet svenskspråkiga kurser

Tvex-gemenskap

Utökning av arbetslivskontak ter

Mer informella möjligheter för tvexare att träffas, öva det andra inhemska språket och nätverka

Mer möjligheter för tvexare att knyta kontakter till andra nordiska länder samt arbetsgivare i Finland

Mer lättillgängliga studiestigar Synlighet till universitetets svenskspråkiga studieutbud

Språkkurser som är anpassade enligt svenskspråkiga studenters behov, Satsningar på integrerade språkkurser, speciellt på centrumcampus Ordböcker för varje utbildningsprogram som ordnar Tvex Det måste garanteras att kurserna räcker till för hela examen Det borde finnas möjlighet att avlägga svenskspråkiga kurser i varje period Språkcaféer månadsvis Tillställningar för träff mellan tvexare och Tvexalumner Arbetslivsevenemang, dit organisationer från andra nordiska länder och Finland kan bjudas in Upprätthållande av Tvex-nätverket och LinkedIngruppen

• •

Tvex-ledare Språkstödslärare Studentservicens lokala team Tvex-tutorer Svenska ärenden

Övergripande ansvar • Fakulteterna • Utbildningsprogram • Tvåspråkighetsdekaner Koordineringsansvar • Utbildningsplanerare • Studiechefer • Svenska ärenden • • •

Svenska ärenden Tvex-tutorer Tvex-ledare

• •

Svenska ärenden Svenska delegationen som samarbetspartner

36


Referenser Schauman, C. (2018). Tvåspråkiga examina – ett självklart val? Analys av tvåspråkiga examina vid Helsingfors universitet. Svenska ärenden. https://flamma.helsinki.fi/documents/37210/0/TvEx_Sv%C3%84r_20172018_slutlig.pdf/c4b74832-7b46-7c37-71a9-f2b09f753939?t=1634622588576 Helsingin yliopisto. (2009a). Monikielisen asiantuntijuuden kehittäminen tutkinnoissa. Rehtorin päätös 184/2009. Helsingin yliopisto. (2009b). Monikielisen asiantuntijuuden kehittäminen tutkinnoissa. Työryhmän väliraportti 10.3.2009. Helsingin yliopisto. (2012). Kokemuksia MAK-pilotista. Helsingfors universitet. (2013). Allmänna principer för pilotprojektet med tvåspråkiga examina vid Helsingfors universitet. Rektorsbeslut 139/2013. Helsingfors universitet. (2014). Allmänna principer för tvåspråkiga kandidatexamen vid Helsingfors universitet. Beslut av prorektor 5/2014. Helsingfors universitet. (2021). Pedagogik och språklig diversitet i tvåspråkiga examina. Mickwitz, Å., Lehtonen, H., Cvetanović, D., Toom, A. (2021). Towards bilingual expertise – evaluating translanguaging pedagogy in bilingual degrees at the university level. De Gruyter Mouton, 11(1), 195-2017. https://doi.org/10.1515/cercles-2021-2012 Svenska kulturfonden. (2021). Hallå! Svenska kulturfonden efterlyser goda idéer. Åren 2018-2021 satsar vi sex miljoner euro på vårt strategiska program Hallå! Har du en projektidé som främjar lusten och förmågan att kommunicera? På svenska. Ja suomeksi. I Finland.

37


Bilaga 1 Öppna frågor av enkäten 6. Fick du tillräckligt med stöd för inlärning av finska? Hurdant stöd fick du? Kände inte att jag behövde. Behövde inte stöd. Inget behov av stöd. Stöd med grammatiken Behövde inte stöd, min finska var så stark från förr, men om jag skulle ha behövt så vet jag nog inte varifrån jag skulle ha kunnat be om det eller i vilken sätt man skulle ha fått stöd. Osaaminen oli jo sillä tasolla, etten tarvinnut tukea. Jag behövde inte stöd, tvåspråkig. Jag är tvåspråkig, så jag hade inte egentligen något behov av stöd för inlärningen. Behövde inte något, eftersom jag har mycket stark finska. Läraren var uppmuntrande. Vi hade språkkurser i början av studierna. Vidare valde föreläsaren även ibland att i pp-presentationerna översätta begrepp osv. 6. Fick du tillräckligt med stöd för inlärning av svenska? Hurdant stöd skulle du ha behövt? Lisää puheharjoitteita sekä kielioppitukea vaikkapa tiiviin etäkurssin muodossa Mer privat språkstöd. T.ex. feedback och kommentarer angående text man skrivit i samband med avläggandet av kurser. I början (med Lis Auvinen) funkade språkstödet fint. Hurdant stöd fick du? Oppimispäiväkirja luettiin ja kommentoitiin, ensimmäisellä ruotsinkielisellä kurssilla luennoija oli kääntänyt sanoja kalvoihin, auttoi alkuun pääsemisessä. Kielitukea, tuutoreilta tukea ja vertaistukea. Opettajat myös ymmärsivät hyvin suomenkielisiä tvexareita. Tukea opettajilta, muulta henkilökunnalta sekä opiskelutovereilta Vaasassa tarjottiin Tvexiä tukevia kielikursseja halukkaille. En oikeastaan hakenut tukea, selvisin lukion pohjatiedoilla ja kielitaito karttui kurssi kurssilta. En varsinaisesti tarvinnut tukea. Virkamiesruotsin kurssi tuki opiskelua. Kurser, utbyte, språkcafeer, andra tvexare. Apua tuli kysyä itse, mikäli sitä tarvitsi, mutta uskon että se olisi kuitenkin ollut tarvittaessa hyvin saatavilla. Suoritin käytännön kieliharjoituksia. Lisäksi kävin tavallisia ruotsinkursseja (Alice, kielioppikurssi, työelämäruotsi). Undervisning, personlig handledning, mångsidigt kursval osv. 38


7. Fick du tillräckligt med information om hur man avlägger Tvex? Här kan du kommentera ditt val på den föregående frågan. Hamnade på sista året lista ut om jag hade allt som krävdes och de var inte så klart. Tieto löytyi ihan hyvin ohjeista. Bra info från både professorer och tvex-tutorer. C1-kielikokeesta ei kerrottu tarpeeksi selkeästi tutkinnon alussa. Instruktionerna om hur Tvex skulle genomföras var ytterst bristfälliga och innehållet ändrades delvis under studierna utan att detta skulle ha kommit till min kännedom. Tydligare direktiv är ett måste. Meillä oli hyvä tuutorointi ja tarpeeksi tvex-infoja Vi hade möjlighet att delta på möten om Tvex. Heti yliopisto-opintojen alussa kerrottiin mahdollisuudesta suorittaa Tvex ja jokaisen kurssin yhteydessä kerrottiin, mitä kurssilla edellytetään Tvex-pisteiden saamiseksi. Sain, opintojen alussa jo aika hyvin tuli selväksi, miten suoritetaan. Yksittäisten kurssien suorittaminen oli välillä hieman epäselvää, koska opettaja ei aina ollut tietoinen tvexistä, joten ruotsinkielisen kurssimerkinnän suorittaminen edellytti ajoittain omaa aktiivisuutta. Sain, joitakin epäselvyyksiä oli kuitenkin siitä lasketaanko kaikille pakollinen ruotsin kielikurssi 60 op:hen jne Fick ingen information om vilka kurser jag måste gå. Informationen fick jag av andra tvexare vars skolbildningsspråk är finska, så jag antar att de hade fått mycket utförligare information i början av studierna jämfört med oss vars skolbildningsspråk är svenska. Ansvariga läraren i Vik sade att Tvex bara var för finskspråkiga Jag måste fråga om förtydligande information gällande t.ex. hurdana slags kurser på finska som godkändes (alltså huruvida t.ex. arbetspraktiken godkändes bland de 60 sp). För mig förblev tvex oklart, dvs. jag visste inte om moodle-sidan över en lång tid. Detta kan nog också bero på att jag inte kollat så noga. Ohjeet olivat muuten selvät, mutta iso pyörä -uudistus vuonna 2017 sekoitti vähän kuvioita ja opiskelijalle oli välillä vaikeaa ymmärtää mitkä opinnot saa hyväksiluettua tvexiin. Det gavs info då studierna inleddes. Bra info Jag tycker jag fick bra information om tvex. 8. Hur bra motsvarade Tvex dina förväntningar? Här kan du kommentera ditt svar på den föregående frågan. Känns som att tvex är mer relevant för finskspråkiga då vi svenskspråkiga nästan måst utföra 60sp på finska oberoende om man kan/vill 39


Kielen käyttö jäi hyvin vähälle, osin siitä syystä että muita opiskelijoita vanhempana en päätynyt osaksi "porukkaa". Mutta koska kesätyöhakemuksessani kerroin Tvex-ohjelmasta, sain ruotsinkielisen kesätyöohjaajan ja pääsin sitä kautta käyttämään kieltä myös käytännössä. Tutkintoa markkinoidaan koherenttina ja sujuvana kokonaisuutena, mutta käytännössä se on melko pirstaleinen ja tieto tutkinnon vaatimuksista vuonna 2017 alottaneiden joukossa perustui sattumanvaraisuuteen. I slutändan var det svårare att få ihop studiepoängen på svenska. Detta är ett problem särskilt för dem med en stark finska och som väljer att skriva tenter på finska, om kurslitteraturen inte finns på svenska. Själva tvex motsvarade mina förväntningar, men utbudet av svenska studier var verkligen dåligt. Toisen kotimaisen kielitaito kehittyi valtavasti Tvexin ansiosta, vaikka Vaasassa ruotsia olisi luennoilla kuullut ilman Tvexiäkin. Kaksikielinen ympäristö innosti vielä lisää hiomaan omaa kielitaitoa tekemällä tehtäviä ja tenttejäkin ruotsiksi. Hyvin. Sujui yllättävänkin sujuvasti. Opin todella paljon alan sanastoa ja kielitaito karttui, toisaalta en osannut odottaa kuinka vaikeaa olisi saada 60 op kasaan, sillä ruotsinkielinen kurssitarjonta oli rajallinen. Muuten hyvin, mutta olisin toivonut lisää matalan kynnyksen puheharjoituksia ruotsiksi. Jag skulle gärna se att man integrerar språkprovet för statsförvaltning (utmärkt kunskap i finska) i tvex-inlärningsmål (i varje fall för juridikstuderande) Kielitaito koheni huimasti, mutta ilman vapaa-ajan aktiviteetteja ruotsinkielisessä järjestössä olisin paljon arempi kielen käyttäjä. Kaksikielinen tutkinto ei tehnyt minusta pätevää kahdella kielellä. 16. Hur kunde Tvex programmet utvecklas? Känns som att tvex stöder finskspråkiga mer och de svenskspråkiga som inte alls kan finska lämnas lite på egen hand att klara sig. Voisiko Tvexaajilla olla oma mentori, jonka kanssa varsinkin alussa voisi yrittää harjoittaa puhuttua kieltä ja joka voisi auttaa ongelmissa? Kun näitä Tvexaajia on kahteen suuntaan, niin ehkä parit löytyisivät; ensin voisi olla juniori mentorointisuhteessa ja sitten vaikka seuraavana vuonna seniori. Ei ehkä sovi kaikille, mutta ainakin itselle tästä olisi ollut hyötyä ja olisin itsekin mielelläni toiminut jonkun ruotsinkielisen Tvexaajan apuna. Selkeyttää informaation kulkua. Panostaa tvexareiden yhteishenkeen ja vuosikurssin yhteenkuuluvuuden tunteeseen. Järjestää se Codex rf. -yhdistyksen että muiden kaksikielisten toimijoiden kanssa toimintaa ja afterwork-tyyppisiä tapahtumia. Panostaa työelämätapahtumiin. Se ovan. Selkeä suorituspolku kuhunkin kurssiohjelmaan (tietyt kurssit esim. suoritustapojensa vuoksi palvelevat tvexin suorittamisen tavoitteita). Olisi hyvä, jos kaikilla kurssien opettajilla olisi tietoisuus Tvexin suorittamisesta. Vaasan oikeustieteellisessä koulutuksessa on paljon vierasluennoitsijoita, jolloin välillä on epäselvää, miten kurssisuorituksen voi tehdä ruotsiksi. Vaasassa kieliryhmien opetushan on sinänsä yhdessä. 40


Min finska var ganska stark från förr så jag behövde inte stöd eller hjälp. TVEX gick att göra ganska så lätt och "automatiskt", därmed har jag inte mycket att komma med angående utveckling av programmet. Lisättäisiin ruotsinkielistä kurssitarjontaa akvaattisissä tieteissä (edes yksi kurssi olisi kiva), sillä ruotsi on meritutkimuksen valtakieli suomessakin, ja esimerkiksi Tvärminnen eläintieteellisellä asemalla kommunikointi joidenkin suomalaisten tutkijoiden kanssa tapahtuu joko ruotsiksi tai englanniksi. Mer stöd för de som är svenskspråkiga, speciellt i början av studierna när flera har svårt med finska kurserna. Skulle vara bra med någon sorts ordbok för varje tvåspråkig linje. För svenskspråkiga/tvåspråkiga studerande verkar programmet fungera väl, men jag har fått den uppfattningen att de finskspråkiga gärna skulle ha tagit emot mera stöd i sitt tvexande, t.ex. gällande vilka kurser som passar bäst att avlägga på svenska (alltså är "lättare" från språksynpunkt). Kanske det kunde erbjuda mera kurser på svenska eller berätta om olika möjligheter hur man når alla 60 sp som krävs. Lisää suullisen kielitaidon harjoittelua. Lisäksi ohjeet tvexin suorittamiseen tulee olla mahdollisimman selvät, jotta opiskelijoilla on matala kynnys lähteä suorittamaan tvexiä. Förberedelse för statsförvaltningens språkexamina Det kursmaterial som användes var mycket nyttigt men tyvärr är det inte möjligt att gå tillbaka till dem om man skulle behöva det senare efter individuella kurser (om man inte har laddat dem upp själv under kursens lopp). Det vore en enorm resurs om man kollade ihop en resursportal för tvexare. 17. Ordet är fritt. Huomasin vasta opintojen loppupuolella että suomenkielinen terminologia jäi tosi ohueksi, koska kävin suuren osan pääaineopintoja ruotsiksi ja sitten kurssit olivatkin jo aineopinnoista alkaen englanniksi ja kaikki kirjat olivat englanniksi. Lisäksi suomen- ja ruotsinkieliset kurssisisällöt erosivat jonkin verran, joka aiheutti jonkin verran haasteita jos sukkuloi näiden kahden välillä. (Erillinen kommentti: olen suorittanut peruskouluni kokonaan englanniksi, mutta vaihtoehtoa ei ollut listassa.) Ylipäätään Tvex on Helsingin yliopistolle suuri valttikortti ja sen markkinointiin, sujuvoittamiseen ja kehittämiseen kannattaa panostaa. Mielestäni Tvex ei nykyisellään aivan vastaa sitä kuvaa, jonka aloittavana opiskelijana siitä saa ensimmäisen vuoden opiskelijalle tutkinto kuulostaa "omalta tutkintolinjaltaan", mutta todellisuudessa Tvex oli ainakin v. 2017 aloittaneille pirstaleinen ja työläs sekamelska WebOodi-ilmoittautumisia ja hämmentäviä lisäsuorituksia, joista kuuli satunnaisesti kaverin kaverilta. Tvex-kursseille ilmoittautumista täytyy selkiyttää ja kaikkein helpointa olisi, jos tvexareille laadittaisiin oma sähköinen opintosuunnitelma ja oma erillinen järjestely käytössä olevalla kurssiilmoittautumisalustalla tilanteen selkiyttämiseksi. Tämä vähentäisi Tvexin keskeyttämistä. Toivottavasti Tvex on jatkossakin vaihtoehto Helsingin yliopistossa, en keksi kuin positiivista sanottavaa! :) 41


Tvexin myötä olen saanut kielitaidolleni jonkin konkreettisen näytön, jonka voi kirjoittaa esim. cv:hen. Olen opiskeluaikanani ollut monissa töissä, joissa pääasiallinen työskentelykieli on ollut ruotsi tai työ on ollut kaksikielistä (esim. Helsingin yliopiston täpläverkkoperhosen kartoitukset Ahvenanmaalla). Suosittelisin tvexiä ehdottomasti kaikille vähänkään kiinnostuneille, ja tvexin ainoa ongelma on mielestäni rajallinen kurssitarjonta. Jag känner att tvex gav mig språkkunskap som håller kvar även nu, när det har varit flera år sen som jag studerade aktivt på svenska. Jag är litet osäkert om jag skulle kunna arbeta på svenska, för att det finns ganska höga förväntningar när man påstår att man kan svenska på en viss nivå. I alla fall, för mig tvex (och utbyte till Sverige) var en av den bästa saker som hände i Universitet och jag är tacksam att jag gick så långt borta från min comfort zone.

42


Bilaga (2)

Bilaga 2 Intervjuer Intervjufrågor om tvexares erfarenheter gällande Tvex

1. Varför beslöt du avlägga Tvex? Vad fick dig att slutföra den? 2. Hurdan nytta har du haft av tvåspråkig expertis med tanke på arbetslivet? 3. Hurdana utmaningar har du mött angående studier på ett främmande språk? 4. Varifrån fick du information om Tvex? Var det tillräckligt? 5. Hurdant stöd fick du under studierna? Var det tillräckligt? 6. Hurdana fördelar finns det med att avlägga en tvåspråkig examen? 7. Hur kunde Tvex-programmet utvecklas? 8. Vad skulle du säga till någon som funderar på att börja Tvex

43


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.