32
TEMA: TID FÖR OMSTÄLLNING
i tiden mot äldre metoder och landskap, och framåt i tiden med ny teknik och utveckling. Tittar man bara på vad som gynnar större skördar är det kanske främst de positiva resultaten som forskare har sett vid samodling av grödor som är intressanta. Odling av olika grödor bredvid varandra skapar en större mångfald på åkrarna. Forskare vid SLU rapporterar att ett jordbruk med flera olika grödor har fler nyttoinsekter samt att ett mer varierat brukande av jordbruksmarken ökar ekosystemtjänsterna och upprätthåller skördarna. Många grödor är beroende av pollinatörer som bin och humlor som behöver en hög biologisk mångfald för att kunna leva. Odlingar där skadliga pesticider inte används gynnar pollinatörer och är långsiktigt bra för avkastningen. Perenna grödor som vetegräset kernza bygger upp kraftiga och djupa rotsystem som dels skapar större motståndskraft mot torka, dels binder kol(dioxid) i marken. Perenna grödor gynnar automatiskt jordhälsan eftersom plöjning inte behöver ske så ofta. Plöjning är dessutom mycket bränslekrävande och i dag finns det i princip bara fossildrivna traktorer som kan dra moderna plogar. Tyvärr är skördarna från perenna grödor ganska låga men inom växtförädlingen jobbar man hårt för att göra dem mer marknadsmässiga.
G
enerellt finns det i samhället ett växande intresse för kopplingen mellan livsmedel, hälsa och hållbar utveckling, och många är villiga att betala mer för exempelvis ekologiska produkter. Bland allmänheten ökar intresset för kött från naturbetesdjur. Man vet att köttet ofta är mer etiskt framställt eftersom djuren får gå ute i det fria plus att betande djur gynnar den biologiska mångfalden. Fler och fler människor i Sverige blir också vegetarianer eller flexitarianer som drar ner på köttkonsumtionen. För att ersätta det animaliska proteinet vänder forskning och livsmedelsbranschen ögonen mot protein från växtriket. Exempelvis pågår
S TA D 3 4 | S E P 2 0 2 1
det i skrivande stund en reklamkampanj för en av de stora matproducenternas vegetariska delikatessbullar av ärtor och vete, som substitut för traditionella köttbullar. Ökat intresse för vegetariskt protein kommer också att introducera mer baljväxter på våra åkrar. Baljväxter fixerar även kväve i marken vilket minskar behovet av gödning för framtida odling. Den enskilda gröda som odlas absolut mest på svenska åkrar är vallgräs vilket främst används som foder till djur som står i stall. Ett minskat behov av vallgräs skulle öppna upp för andra sorters grödor. Att odla foder till djur för produktion av animalieprotein är ineffektivt utnyttjande av odlingsmarken då en stor del av näringen går till spillo. Vegetarisk kost kan alltså mätta fler människor än animalisk kost. Det finns en uppskattning om att vi med den befintliga åkermarken skulle kunna mätta tolv miljarder människor utifrån att vi äter vegetariskt och att alla resurser används så att matsvinnet är noll. Så egentligen skulle det inte vara nödvändigt att odla upp större ytor eller effektivisera jordbruket om man ser till behovet av att mätta munnar. Vi skulle till och med kunna krympa ytan, men jag förstår att det är en utopisk tanke så jag fortsätter mitt resonemang utifrån att vi behöver effektivisera jordbruket. En effektivisering kan förstås leda till att odlingsmarken skulle kunna krympa och öppna upp för ett delvis annat nyttjande av denna mark. Något som verkligen håller på att effektivisera jordbruket är precisionsodling. Dock tror jag att få har förstått vilka framsteg för både effektiviteten, den biologiska mångfalden och landskapens utformning de teknikerna skulle kunna innebära. I dag använder progressiva lantbrukare precisionsodling främst för att detektera var någonstans på en åker som tillväxten är sämre för att på just den platsen tillföra gödning. Detektionen kan ske genom sensorer på traktorer eller genom analys av högupplösta satellitbilder. Detta minskar drastiskt användningen av gödning och därmed näringsläckaget. Man kan också med
